KK Ung kommunikation Beskrivning av kontexten för yrkeslärarutbildningens genomförande

Transkript

1 KK Ung kommunikation Beskrivning av kontexten för yrkeslärarutbildningens genomförande Styrdokument som ledning för yrkeslärarutbildningens implementering av IKT i utbildningen. Styrdokumenten som är en ram för planering och genomförande av utbildningen utgörs av programförklaring, utbildningsplan och kursplaner. Programförklaringen. Till stöd för arbetet med utveckling av utbildningsplaner och kursplaner samt genomförande av yrkeslärarutbildningen utarbetades en programförklaring. Syftet med denna var att de mål och idéer som programmet utgick ifrån skulle fullföljas av de lärare som var delaktiga i utbildningens genomförande men också vara en vägledning för studenter. Den skulle således säkerställa de beslut och pedagogiska riktlinjer som utbildningen bygger på. Riktlinjerna har integrerats i de studiehandledningar och annan information som hör till utbildningen. Dokumentet innehåller beskrivningar, kommentarer och instruktioner omkring bl.a. mål för utbildningen. I denna text kommer enbart det innehåll i programförklaringen som har fokus på IKT i utbildningen att tas med. I programförklaringen uttrycks vilka profilområden som utbildningen formas utifrån. Gällande utbildningens profilområden anges IKT, projekt och processorienterat arbetssätt, forskningsanknytning, branschanknytning, internationalisering samt verksamhetsförlagd utbildning (programförklaring 23/8-07). Programförklaringen har ett stort avsnitt gällande IKT och lärande vilka citeras nedan. IKT och lärande Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) får allt större betydelse i universitetsutbildning, skola och arbetsliv. Modern teknik, nya medier och teknologier förändrar människors sätt att söka information och kommunicera. Dessa möjligheter medför en förändring av tillvaron på många universitet, skolor och arbetsplatser. Den nya IKTkulturen förändrar människornas sätt att hantera information och kommunicera. Men den nya kulturen förändrar också människornas värderingar, attityder och sätt att lära. Dessa förändringar får stor betydelse i skolsammanhang eftersom dagens ungdom får tillgång till Internet som ett verktyg för att hantera information. Förändringarna har också stor betydelse för utvecklingen av ungdomarnas sätt att kommunicera med människor från andra delar av världen. IKT blir därmed en viktig beståndsdel i kursplanen. IKT kommer att ingå både som ett professionellt innehåll, som en arena för lärande att hantera teknologin och som pedagogiskt ineraktionsforum för genomförande av yrkeslärarutbildningen Syftet med IKT och lärande är att de blivande yrkeslärarna skall förvärva kunskaper om hur tekniska hjälpmedel (medier och teknologier) kan stödja det egna och blivande skolelevers lärande i informations- och kunskapssamhället. Men studenten skall också utveckla en förståelse för hur IKT påverkar unga människors sätt att hantera information och kommunicera. Under hela utbildningen kommer olika arbetsformer kopplade till IKT att användas och modern teknik kommer att tillämpas. Förutom att studenterna förvärvar egna erfarenheter genom traditionell Internet praxis, kommer utbildningen att genomförs med IKTstöd via en distansöverbryggande plattform, It s Learning. Här kommer studenterna att 1

2 tränas i att använda IKT för yrkesprofessionella syften, dvs i planering och genomförande av sin egen undervisning och i den verksamhetsförlagda utbildningen. På detta sätt utvecklas nya former för undervisning och lärande. Under utbildningen kommer studenterna dessutom ges möjlighet att delta i projekt kopplat till KK-projektet Ung kommunikation. Den moderna teknologin ingår således som ett integrerande moment i alla kurser. Under den första (1) terminen handlar IKT och lärande om att göra studenterna förtrogna med hanteringen av den plattform som kommer att användas genom hela studietiden, men också andra program som stödjer studenternas eget lärande. De skall tränas i digital/skriftlig kommunikation samt kollektiv kunskapsbildning med stöd av IKT. Dessutom skall de tränas i informationssökning som ett led i utvecklingen av deras kompetens att hantera information. Under den andra (2) terminen utvecklas och fördjupas kunskaper om hur kunskapsbildning utformas och går till i multimediala miljöer. Här dominerar utvecklingen av skriftliga och muntliga uttrycksformer. Under den tredje (3) terminen behandlas normer och värderingar i en IKT-kultur, men också ungdomars användning av digitala verktyg för kommunikation och identitetsskapande. Kunskaper och erfarenheter från projektet Ung kommunikation anknyts till kursen. Under de senare (4-6) terminerna tränas, fördjupas och integreras studenternas digitala kompetens i den verksamhetsförlagda utbildningen och i kontakter med avnämare i skolorna. Färdighetsmål och kunskapsmål När utbildningen är klar skall studenten självständigt och i sin egen undervisning kunna använda för yrkeslärarutbildningen och framtida undervisning relevanta programvaror i praktiska och teoretiska utbildningsmoment och sammanhang. Med detta avses att undervisningsmoment inkluderande informationsökning samt projekt/laboration, examination och utvärdering skall studenterna kunna hantera med hjälp av IKT på ett rationellt och integritetsmässigt säkert sätt. Vidare skall studenterna kunna visa kunskap om hur kommunikation och skriftliga dialoger påverkar enskild och kollektiv kunskapsbildning. Dessutom skall studenterna kunna visa förståelse för unga människors digitala kultur, deras sätt att kommunicera samt hur ungdomskulturen påverkar elevernas lärande, studier och kunskapsutveckling. Examination Prövningen av studenternas färdigheter och kunskaper sker genom att den studerande skriver en enskild redovisning av sina upplevelser, t ex svaga och starka inslag av IKT tillämpningar, organisationen av IKT i undervisningen, lärares agerande i distansundervisningen, stödorganisation och egna insatser. Studenternas redovisning skall följas av en reflektionsrapport/analys av egna erfarenheter och hur studenternas lärande påverkats av mediet. Studenternas praktiska användarkunskap examineras genom uppgifter där de studerande med stöd av digitala redskap skall genomföra presentationer, ge återkoppling på varandras enskilda och gruppvisa uppgifter och laborationer. Examinationerna kan se olika ut inom de olika inriktningarna beroende på specifika arbetsuppgifter och kunskapskrav/behov. Lärarstudenternas informationskompetens examineras i projektarbeten och andra studieuppgifter. Utvärdering av IKT i utbildningen Genom att med hjälp av kriterier relatera utbildningsmålen till studenternas presentationer sker en utvärdering utifrån ett studentperspektiv, ett akademiskt perspektiv och ett avnämarperspektiv. Utvärderingen är både formativ och summativ. Ur ett studentperspektiv kan examinationsrapporter/uppgifter såväl som skriftliga prov komma att användas som en 2

3 grund för utvärderingen. Dessutom lämnar studenterna några gånger per termin personlig information om hur de upplever utbildningens genomförande och IKT i undervisningen. Sådan information kan också lämnas genom korta individuella reflektionsrapporter eller genom frågor som ligger på LMS-plattformen. Genom att man använder LMS för uppföljning och utvärdering kan sammanställning ske med datorstöd. På så sätt sparar man dyrbar lärartid och härigenom förvärvar studenterna kunskap om hur datorn kan bli ett verktyg för utvärdering. Ur ett akademiskt perspektiv bör lärosätenas samordning av tekniskt stöd till lärargruppen, samordningen inom lärarteamet samt stödet till och mellan lärargrupper granskas. Ett viktigt inslag i en sådan granskning är att studera hur biblioteksfunktionen bidrar till studenternas kunskapsutveckling och hur lärarnas tillgänglighet på LMS påverkar studenternas lärande. Utvärdering ur ett avnämarperspektiv sker inledningsvis i programrådet. Här bereder man möjligheter att träffa både studenter och lärare för att ställa frågor. Avnämarna till yrkeslärarutbildningen utgörs i första hand av skolkommunerna. Utbildningsplan I utbildningsplanen finns inga nationella mål som är tydligt riktade mot IKT. I de programspecifika målen finns heller inget mål som tydligt anknyter till IKT. Däremot finns målformuleringar som kan tolkas implicit innehålla kunskaper som anknyter till IKT. Ett flexibelt, utvecklingsinriktat förhållningssätt, kompetensutveckling inom ett flexibelt och föränderligt samhälle och arbetsliv, söka värdera och använda information för effektivt självständigt lärande är uttryck som kan tolkas som att de relaterar till IKT. Kursplaner Utbildningen har sex kursplaner. I det följande tas enbart upp de lärandemål och det innehåll som relaterar till IKT-kunskap på ett tydligt sätt. IKT kan knytas till det mesta i undervisningen exempelvis, värdegrunder, lärmiljöer, demokratifrågor, samarbete, ungdomskulturer o.s.v. men det tas inte med i beskrivningen nedan såvida det inte tydligt framgår i texten. Eftersom kursplanerna är fastlagda vid olika institutioner så är de skrivna med olika rubriker exempelvis lärandemål eller kursmål. Någon kursplan har ett syfte medan andra har uteslutet det och har enbart mål och innehåll. I texten används rubrikerna kursmål och innehåll oavsett vilken term som används i kursplanen. Kurs 1. Lärande och lärandets villkor Kursmål -redogöra för meningsfulla användningsområden för Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) i yrkesutövningen samt kunna tillämpa IKT i det egna lärandet Innehåll Informations- och kommunikationsteknikens betydelse för samhällsutvecklingen behandlas. Informationssökning och informationshantering med stöd av olika sökstrategier och metoder introduceras och tränas i kursens olika moment. IT som stöd för det egna lärandet innefattar att kunna skapa, redigera och formge en text samt att kunna hantera e-post och nätforum ingår. Kunskaper om och färdigheter i att analysera värdet av IT-stöd i olika lärandesituationer samt att värdera 3

4 information tränas. Kursuppgifter som relaterar till IKT Moment IKT och lärande Kursplanemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna redogöra för meningsfulla användningsområden för Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) i yrkesutövningen samt kunna tillämpa IKT som redskap för det egna lärandet. Vid slutet av kursen förväntas att de studerande skall: Förstå hur IKT och lärande hänger ihop Planlägga, genomföra och samarbeta i grupparbeten via It s Learning Söka och kritiskt granska information och texter på nätet IKT i utbildningen Distansutbildning utgör ett välkommet alternativ till traditionella utbildningar. Den nya teknologin gör många högskoleutbildningar tillgängliga för nya grupper av studerande. Således får t ex yrkesarbetande människor som ofta bor långt från högskoleutbildningarna möjlighet att delta i olika program och kurser. Med hjälp av en kombination av pedagogik/didaktik och teknik/teknologi kan man idag överbrygga avstånd i tid och/eller rum. På så sätt kan den nya IKT-teknologin bryta det monopol på kunskap som skola, universitet och högskola har haft. Inom EU betraktas distansutbildning och livslångt lärande som en viktig potential för utbildning på lokal, regional, nationell nivå och europeisk nivå. Akademi sydost har stor erfarenhet av distansutbildningar på Internet, av modern teknologi och av en därtill anpassad virtuell didaktik. Den nya teknologin medför också att nya arbets- och kommunikationsformer uppstår. Med hjälp av den nya tekniken kan studenterna numera arbeta hemifrån. Med hjälp av webben kan de kommunicera med andra kursdeltagare för att genomföra grupparbeten, hålla kontakt med en mentor, lösa arbetsuppgifter, delta i seminarier, opponera på andras arbeten, samla texter eller ta del av annan information. Lärandeplattformen It s Learning kommer att användas i utbildningen. Distansutbildningen kompletteras med föreläsningar och seminarier på någon av kursorterna. Genom att använda tekniska hjälpmedel i undervisningen ingår IKT både som innehåll och form i utbildningen. IKT i utbildningen kan ses som ett integrerande moment i de flesta uppgifter. Mer om hur momentet är tänkt som helhet i utbildningen framgår i programförklaringen. Arbetsformer Undervisningen siktar på att utmana och stödja studenterna i deras förståelse av IKT och lärande. Detta sker genom ett praktiskt användande av olika redskap och olika former av digital teknologi för att kommunicera med andra i en kombination av virtuella skol- och projektmiljöer. Små grupper bestående av 4-6 medlemmar med varierande rollfördelning läser och samarbetar kring lärande med stöd av IKT. Dessa roller kan exempelvis vara samordnare/koordinator redigerare, författare, sekreterare, tekniker, projektledare, eller datainsamlare. Detta samarbete sker inte minst i de olika uppgifter som genomförs i skilda kursmoment. Olika slag av skriven och mutlig dokumentation via It s Learning avspeglar den studerandes och lärande och utveckling. Föreläsning Till detta moment kopplas följande föreläsningar: Föreläsning av Tom Gagner IKT som redskap för lärande v 35 4

5 Streamad föreläsning om att söka kunskap på nätet av biblioteket v 40 Föreläsning av Elsa Dunkel under Växjö mötet Uppgift: Litteratursökning, urval och kritisk granskning. Gruppuppgift. I denna uppgift ingår momenten IKT, vetenskapligt för hållningssätt och projektarbete. Syftet med uppgiften är att ni skall lära och träna er i att söka kunskap och litteratur på nätet. Ni skall bli förtrogna med sökguider och olika databaser. Ni skall också träna källkritik genom att kritiskt välja relevant litteratur för specifika ändamål. Det specifika fallet är nu ert projekt arbete. Till stöd för uppgiftens genomförande har ni föreläsningen av bibliotekarierna samt sökguider på biblioteken. Genomförande Formulera ett mål med ert sökande. Om mål och målformulering se bl.a. Carlström, I. & Carlström Hagman, L. (2006) Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Redovisa sökord och vilka databaser ni använt när ni sökte. Använd gärna sökguider från bibliotekens hemsidor. Redovisa hur många titlar ni har hittat för ert område. Gör en korrekt skriven referenslista på 6-8 valda referenser. Använd gärna Carlström, I. & Carlström Hagman, L. (2006) Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering som exempel för hur referenslistan skall se ut. Ange hur ni valt ut litteraturen. Vilka kriterier för urvalet gick ni efter? Varför valde ni de böcker ni redovisat? Hur tänkte ni kring urvalet? Se källkritik i sökguiderna. Avsluta uppgiften med en sammanfattande reflektion över hur det var att söka information och litteratur på webben samt förhålla sig kritiskt till denna? Uppgiften genomförs i era projektgrupper och inlämnas på projektplatsen enligt tid angiven i studieguiden. Denna uppgift i informationssökning och urval av litteratur skall ni senare utveckla och fördjupa inom projektet. Kurs 2 Yrkeslärarprofessionen I syftet med kursen står att studenten skall lära: vetenskapligt förhållningssätt samt användande av informations och kommunikationsteknik. Kursmål Efter avslutad kurs skall studenten: 5

6 visa förmåga att använda IKT i pedagogisk verksamhet och inse betydelsen av olika mediers roll i undervisningen - visa förmåga att använda språket i lärarprofessionen 4. Innehåll IKT i den pedagogiska verksamheten ingår som ett integrerat moment under hela kursen. Studenten utvecklar sina kunskaper genom att använda olika tekniska redskap för eget lärande och som läromedel i den pedagogiska praktiken. Kursen behandlar språkets roll i lärandeprocessen genom teorier om och praktik i att samtala och skriva Kursuppgifter som relaterar till IKT Uppgift 1. Lärares lärande - litteraturbearbetning och diskussion på nätet Den första uppgiften omfattar Lärares lärande - litteraturbearbetning och diskussion på nätet. Vilka frågor ser du som viktigast i relation till litteraturen för dig i din blivande lärargärning? Lägg ut två frågor i din projektgrupp där du tydligt refererar till de tre böcker som hör till uppgiften. Skall publiceras på It s Learning senast den 22 januari. Kommentera dina gruppmedlemmars inlägg. Diskutera frågorna inom gruppen. Detta kan vara en del av er inledning i projektarbetet. Utifrån dessa frågor skall ni i gruppen gemensamt komma fram till en huvudfråga som sedan utgör grunden för ert projekt. Under VFU skall ni också observera och dokumentera denna fråga (se vidare projektarbete och uppgifter under VFU). Omfattning: ca 1 sida/fråga som läggs ut på It s Learning 28/1. Nästa uppgift omfattar och att beskriva hur grupper fungerar är en viktig del av läraryrket. Utifrån litteratur och föreläsning skall gruppens medlemmar komma fram de fem viktigaste punkterna i ett gott pedagogiskt ledarskap. Gruppen skall också motivera hur ni har kommit fram till dessa punkter. Dokumentet publiceras i er grupp på It s Learning senast 10 mars. Under seminarium vecka 12 vid campusmötet i Kalmar mars kommer ni i tvärgrupper redovisa och diskutera varandras arbeten. Den tredje uppgiften omfattar Mitt lärande under kursen individuell rapport. Under kursens gång har du genomfört ett stort arbete och utvecklat din förståelse för yrkeslärarprofessionen både genom studier individuellt, i grupp(er), vid projektarbete och under VFU:n. I en avslutande rapport skall du synliggöra ditt eget lärande under hela kursen men du måste särskilt tydliggöra: a. Kunskaper du ser som särskilt viktiga och som du bär med dig från kursen b. Erfarenheter från VFU:n och de kompetenser du ser som viktiga för dig att utveckla under utbildningen c. Din individuella insats under projektarbetet och hur du uppfattar gruppens arbete d. Språkets roll i lärandeprocessen och yrkesprofessionen e. Din IKT-kompetens f. Kunskaper i vetenskapligt förhållningssätt Du refererar som i tidigare uppgifter till kursens litteratur samt använder en vedertagen språkdräkt på rapporten. Arbetet publiceras under inlämningar pedagogiskt arbete i teori och praktik senast den 5 maj Omfattning: 4-6 sidor. 6

7 Kurs 3 Ungdomars kulturer, omvärld och hälsa Kursmål Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: - beskriva elevers kommunikations- och medievanor, samt kunna diskutera dessa i relation till en pedagogisk praktik - genomföra och analysera intervjuer och andra samtal med ungdomar INNEHÅLL Ungdomars livsvillkor behandlas och relateras till lärande möten och en skola för alla. I denna kurs genomför studenterna en undersökning av ungdomars kommunikations- och medievanor och sätt att använda informations- och kommunikationsteknik (IKT). Undersökningen har kvalitativt fokus och ger möjlighet för den studerande att reflektera kring ungdomars vardag i och utanför skolan. Här får studenterna även utveckla sina kunskaper i vetenskaplig metod som ett steg i den vetenskapliga progressionen. Arbetet dokumenteras i form av en rapport. I kursen dokumenterar studenten sitt arbete i en digital portfolio. Dessutom används informations- och kommunikationsteknik för samordning och styrning av den undersökning studenterna genomför i kursen. Kursuppgift som relaterar till IKT Ungdomars vardag i och utanför skolan Inom ramen för kurs 3 Ungdomars kulturer, omvärld och hälsa ska ni genomföra ett litet forskningsprojekt som vi kallar Ungdomars kommunikation. Projektet innebär att ni arbetar självständigt i mindre projektgrupper (5-6 personer per grupp). Arbetet kan i stora stycken med fördel göras på nätet. För att detta ska fungera krävs två saker: 1. Att ni läser och följer projekthandledningen så noga som möjligt 2. Att ni, om det inte fungerar, snabbt tar egna kloka beslut om hur ni kan göra istället så att det blir så bra som möjligt. Man ska göra sitt bästa. Men sen får det räcka! Vad ska göras? Målet är att ni tillsammans ska intervjua ca 100 ungdomar om ungdomars kommunikation relaterat till skola, fritid och mediebruk. Var och en av er ska alltså genomföra en intervju som ska spelas in och skrivas ut så noga som möjligt. Därefter ska varje projektgrupp presentera, analysera och diskutera sina fem, alternativt sex, intervjuer i en gemensam rapport. Den färdiga projektrapporten skickas in på It s Learning senast söndagen den 24 augusti och presenteras på ett seminarium vid kursträffen den augusti. Då lämnas även den utskrivna intervjun hophäftad med ett enkätblad (Se bilaga 1) och en kort intervjubeskrivning (Se bilaga 2). Varför ska vi göra detta? Syftet med projektet är att vi alla ska få fylligare kunskap om och en mer nyanserad förståelse för unga människors mediebruk och kommunikationsbeteenden idag. Detta för att motverka 7

8 såväl den teknikromantik (Om ett par år kommer allt lärande att ske via mobiler.) som den mediepanik (Våldsfilmer och dataspel får ungdomar att slåss med järnrör.), som vi ibland stöter på både bland lärare och andra. Båda synsätten kan vara problematiska och utgör dåliga underlag för beslut och arbete inom skolan. Ett annat syfte är att bidra till en ökad förståelse för skillnaden mellan statistiskt datamaterial (på kvantitativ nivå) och individdata (på kvalitativ nivå), samt att ge en upplevelse av hur delar av en forskningsprocess kan se ut. Vad finns det för särskilda poänger med just detta projekt? 1. Ett mycket stort kvalitativt material kan samlas in. Så stora material har man vanligtvis inte tillgång till, eftersom det blir för dyrt och för jobbigt för en normal forskargrupp att hantera. 2. Det insamlade datamaterialet gör att unga människors medieanvändning och kommunikation kan kopplas ihop med skola och fritid - inte bara med ålder, kön och social bakgrund. På så vis är det förhoppningsvis möjligt att komma åt de funktioner och den mening som medier och kommunikation kan ha i unga människors liv och hur dessa förhåller sig till skola och skolverksamhet. 3. Slutligen kommer det att finnas tillgång till ett eget material, som lärarstudenter efter behag kan utnyttja i sina examensarbeten. Hur ska det gå till? Ni ska arbeta systematiskt och följa beskrivningen steg för steg. Inför varje steg läser ni igenom, funderar och tar de beslut som måste tas. Var praktiska och smarta, men sätt alltid ungdomarnas intressen och behov främst. Ett genuint ungdomsperspektiv bör prägla genomförandet av detta arbete. Tänk mer på dem än på er själva eller på kursledning och mentorer. Kurs 4 arbetsliv, yrkesidentitet och internationell arbetsmarknad Kursmål Efter genomgången kurs skall den studerande kunna - visa interkulturell kunskap och förståelse samt ha kunskaper om nationell och internationell arbetsmarknad, - tillämpa ett flexibelt, utvecklingsinriktat och integrerat arbetssätt i samverkan mellan skola och arbetsliv Innehåll - Interkulturalitet, mänskliga rättigheter - Nationell och internat, arbetsmarknad - Miljöteknik och arbetsmiljöfrågor - Teori och tillämpning rörande ett professionellt förhållningssätt i samverkan med skola och arbetsliv samt med elever föräldrar och vårdnadshavare - Utveckla branschkännedom samt former för lärarens egen kompetensutveckling - Yrkesidentitet, yrkesdidaktik och yrkespedagogik - Planering och genomförande av undervisning i den verksamhetsförlagda utbildningen 8

9 Kurs 5 Yrkeslärandets konst i teori och praktik Kursmål Efter genomgången kurs skall den studerande - visa förmåga att omsätta kunskaper om lärande och undervisning inom sitt yrkesområde så att alla elever lär och utvecklas -visa en fördjupad yrkesdidaktisk kunskap och förmåga, samt ha kunskap om karaktärsämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, --ha god kunskap om och insikt i hur man bedömer, betygsätter och anlyserar elevers kunskapsutveckling -ha kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för elevers kunskapsutveckling inom karaktärsämnet Innehåll Yrkes och yrkesdidaktisk teori Yrkeslärande och yrkeskompetens Lärande i yrkeslivet (Kursuppgifter som direkt relaterar till IKT fanns inte i denna kurs. ) Kurs 6 Examensarbete Det fanns ett antal examensarbeten som hade anknytning till IKT men det har varit svårt att få fram uppgift på hur många och dess studieområden och syften. Studenternas examensarbeten har rapporterats in löpande och någon sammanställning av dessa har inte gjorts. Organisation av utbildningens genomförande Utbildningen genomfördes på halvtid med tre kurser (av 6 ) varje år. Det betydde att det var en höst och vårkurs samt en sommarkurs. Varje kurs inleddes och avslutades med campusmöte på 2-3 dagar. I mitten på varje termin genomfördes ett campusmöte med undantag av sommar kurserna. På campusmöten gavs kursintroduktioner, föreläsningar, seminarier och tentamina. Studentgruppen organiserades i 6 olika grupper med studenter i varje grupp. Studenterna representerade olika yrkesinriktningar och var av blandade kön och åldrar. Studenterna hade olika erfarenheter av distansutbildning. Några hade studerat på distans tidigare och några hade ingen erfarenhet alls. Vanan att arbeta med datorer mkt olika.. En del studenter kunde knappt hantera word och till viss del mejl medan andra hade stor datorvana. Varje grupp hade en mentor som följde dem från utbildningens början till dess slut. Någon grupp bytte mentor pga av organisatoriska skäl. Mentorsgruppen bestod av sex lärare med olika bakgrunder och olika kompetenser. Erfarenheterna av distansutbildning varierade bland mentorerna allt från längre erfarenhet till mindre eller ringa. Det tekniska kompetensen var också varierande. Några av mentorerna var ämnespedagoger och andra representerade andra akademiska ämnesområden. Några var lektorer och några var adjunkter. 9

10 Mentorernas uppgifter var att organisera och stödja sin grupp, leda seminarier, handleda olika uppgifter samt bedöma och sätta betyg på tentamensuppgifter. Varje kurs utvärderades via en webbenkät. 10