Standard 4.3a. Kapitalbas och kapitalkrav. Föreskrifter och allmänna råd

Transkript

1 Standard 4.3a Kapitalbas och kapitalkrav Föreskrifter och allmänna råd

2 Så här läser du standarderna Standarden är en ämnesvis indelad helhet av föreskrifter och råd som förpliktar eller vägleder tillsynsobjekt och andra aktörer på finansmarknaden, anger tillsynsmyndighetens mål för kvalitetsnivå och syn på god praxis samt motiverar regleringen. Datumangivelser i standardens marginal: Utfärdad: Anger när Finansinspektionen fattat beslutet att utfärda texten. Gäller fr.o.m.: Anger när textavsnittet trätt i kraft. Varje stycke i standarden har en egen marginalanteckning: : Hänvisningar till gällande bestämmelser i lag eller förordning. Bindande: Föreskrifter som Finansinspektionen enligt lag har rätt att meddela företag under tillsyn och andra finansmarknadsaktörer. Rekommendation: Finansinspektionens riktgivande råd till företag under tillsyn eller andra finansmarknadsaktörer. /-exempel: Praktiska anvisningar eller tillämpningsråd till eller -exempel på norm, bindande föreskrifter och rekommendationer. Hänvisning till Finansinspektionens standard eller en del av en standard. Motivering: Redogör för regelverkens mål, syfte och bakgrund. Standarderna finns på Finansinspektionens webbplats

3 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) INNEHÅLL 1 Tillämpning Tillämpningsområde och delområden Övergångsbestämmelse 11 2 Syfte och struktur 12 3 Internationella regelverk 14 4 Rättsgrund 17 5 Kapitalbas: struktur och definitioner Struktur och definitioner Eget kapital enligt bokslut och kapitalbas Bolagsrättsligt eget kapital och kapitalbas 23 6 Primärt kapital Det primära kapitalets sammansättning Egetkapitalposter i kapitalbasen CEBS riktlinjer för egetkapitalinstrument Aktie-, andels-, tilläggsandels- och grundkapital och avdrag Placeringsandels- och tillskottskapital samt grundfond Emissionskonto och emissionsfordringar Övriga egetkapitalposter Reservfond 40

4 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) 6.5 Överkursfond Fonder under fritt eget kapital Balanserad vinst Upplupen vinst under räkenskapsåret Revisorsutlåtande om delårsvinst Utlåtande av en revisor för moderföretaget Avdrag från vinstmedel Justeringar av vinstmedel Reserver Primärt kapital som omfattas av begränsningsregler och beloppsgränser Beloppsgränser på hybridinstrument Hybridinstrumentents kvalitativa egenskaper Övergångsbestämmelser för egetkapitalinstrument och hybridinstrument Avdrag från primärt kapital Egna aktier och andelar Emissionsfordringar Immateriella tillgångar och goodwill Övriga avdrag Finansiering av förvärv av egetkapitalinstrument 68 7 Supplementär kapitalbas Övre supplementärt kapital och beloppsgränser Eviga lån 72

5 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) 7.3 Kumulativa och tidsbundna egetkapitalinstrument Uppskrivningsfond Omvärderingsfond Fond för verkligt värde Överskott som utgör skillnaden mellan nedskrivningar och förväntade förluster (IRB) Undre supplementärt kapital och beloppsgränser Debenturlån Avdrag från supplementärt kapital 83 8 Avdrag från primärt och supplementärt kapital Avdrag och avräkning Innehav och investeringar i andra finansiella företag Innehav och investeringar i försäkringsföretag Investeringar i värdepapperiserade tillgångar Underskott som utgör skillnaden mellan nedskrivningar och förväntade förluster (IRB) Innehav i andra företag Kredittransaktioner (värdepappershandel) 94 9 Övrig kapitalbas Övrig kapitalbas och beloppsgränser Överskjutande supplementärt kapital Kortfristiga debenturer Godkännande av lånevillkor och förtida återbetalning Allmänt godkännandeförfarandet 98

6 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) 10.2 Ansökan och bilagor Godkännande av lånevillkor Konsoliderad kapitalbas Tillämpningsområde Beräkning av konsoliderad kapitalbas På vilken ekonomisk enhet beräknas den konsoliderade kapitalbasen? Koncernbokslut och uppgifter för gruppbaserad tillsyn Konsolidering av dotter-, intresse- och samföretag i koncernbokslutet och i den gruppbaserade tillsynen Beräkningsgrund för konsoliderad kapitalbas Behandling av små företag i finansiella företagsgrupper och dispenser Konsoliderat primärt kapital Konsoliderat supplementärt kapital Konsoliderad övrig kapitalbas Avdrag från konsoliderad kapitalbas Definitioner Kapitalbas i sammanslutningen av inlåningsbanker Allmänt Beräkning av kapitalbasen för en sammanslutning av inlåningsbanker Avdrag från sammanslutningens kapitalbas Kapitalkrav Absolut minsta kapitalbas Kapitalkrav för kreditrisk 124

7 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) 13.3 Kapitalkrav för marknadsrisk Kapitalkrav för operativ risk Kapitalkrav för institut för elektroniska pengar Kapitalkrav för stora exponeringar Kapitalkrav för kvalificerade innehav När kapitalkraven inte uppfylls Kapitalkrav för sammanslutningen av inlåningsbanker och dess medlemskreditinstitut Rapportering till Finansinspektionen Ytterligare information Upphävda anvisningar och föreskrifter Ändringshistorik 137

8 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) 1 TILLÄMPNING 1.1 Tillämpningsområde och delområden (1) Denna standard tillämpas på följande företag: kreditinstitut värdepappersföretag fondbolag sammanslutningen av inlåningsbanker enligt lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker (599/2010). (2) Kapitalkraven i denna standard skall uppfyllas såväl individuellt som på gruppbasis. (3) Föreliggande standard gäller inte betalningsinstitut, utan bestämmelserna om kapitalkrav gällande dessa fastställs i standard 6 Betalningsinstitut. (4) Centralinstitutet för en sammanslutning av inlåningsbanker har rätt att bevilja medlemskreditinstituten vissa undantag till de kriterier som gäller kreditinstitutens finansiella ställning i enlighet med kreditinstitutslagen. Värdepappersföretag med begränsad verksamhet (5) Värdepappersföretag som inom ramen för investeringstjänster tillhandahåller endast investeringsrådgivning eller vidarebefordran av order och som inte innehar kundmedel omfattas endast av kriterierna för aktiekapitalet som fastställs i kapitel Utöver kravet på aktiekapitalets belopp ska ett dylikt värdepappersföretag även uppfylla de krav som ställs på försäkringsmäklare enligt lagen om försäkringsförmedling (570/2005), om värdepappersföretaget även verkas som försäkringsmäklare mom. och 46 2 mom. i lagen om värdepappersföretag (922/2007) mom. och 46 2 mom. i lagen om värdepappersföretag.

9 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) Fondbolag (6) På fondbolag som inte bedriver verksamhet som avses i 5 2 mom. i lagen om placeringsfonder (848/1999) (kapitalförvaltning) tillämpas inte kapitel 9 Övrig kapitalbas och kapitel 13 "Kapitalkrav". Undantag för dotterföretag under tillsyn (7) Finansinspektionen kan på ansökan av ett moderkreditinstitut eller modervärdepappersföretag bevilja finländska dotterföretag under tillsyn undantag från följande kapitalkrav enligt kreditinstitutslagen som i normalfall borde uppfyllas: 55 1 mom. (kreditrisk, operativ risk, valuta- och råvarurisk, exponeringar i handelslagret) 55 2 mom. 1 punkten (stora exponeringar) 55 4 mom. (kapitalkrav för institut för elektroniska pengar) 84 1 mom. (skyldighet att lämna uppgifter för uppföljning av de finansiella verksamhetsförutsättningarna). 3 (8) Det som föreskrivs i stycke 7 om ett kreditinstituts finländska dotterkreditinstitut tillämpas på motsvarande sätt på ett värdepappersföretags finländska dottervärdepappersföretag och ett fondbolags finländska dotterfondbolag. (9) Finansinspektionen beviljar ovannämnda undantag om ansökan tydligt visar att följande tre villkor är uppfyllda: a) Inget rättsligt hinder finns för överföring av poster i eget och främmande kapital från moderföretaget till dotterföretaget. b) Moderföretaget svarar på ett sätt som Finansinspektionen godkänt för dotterföretagets åtaganden. c) Dotterföretaget omfattas av den gruppbaserade tillsynen över moderföretaget. Undantaget kan beviljas även om villkoret i punkt b inte är uppfyllt, om Finansinspektionen anser att riskexponeringen i dotterföretagets verksamhet är obetydlig. 4 Tillämpning av gruppbaserade kapitalkrav (10) Kreditinstitut, värdepappersföretag och fondbolag som är det högsta finländska moderföretaget i kreditinstitutets eller värdepappersföretagets koncern skall uppfylla kraven i denna standard även på gruppbasis mom. i kreditinstitutslagen mom. i kreditinstitutslagen mom. i kreditinstitutslagen.

10 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) (11) Gruppbaserat kapitalkrav tillämpas även på kreditinstitut eller värdepappersföretag vars moderholdingföretag har sitt säte i Finland och som till sin balansomslutning är störst av holdingföretagets dotterkreditinstitut eller -värdepappersföretag kreditinstitut eller värdepappersföretag vars moderholdingföretag har sitt säte i en annan EES-stat och de båda följande villkoren är uppfyllda: a) till den finansiella företagsgruppen hör inget utländskt kreditinstitut eller värdepappersföretag i moderföretagets hemstat b) balansomslutningen för kreditinstitutet eller värdepappersföretaget är större än balansomslutningen för varje annat sådant dotterkreditinstitut, dottervärdepappersföretag, utländskt kreditinstitut eller utländskt dottervärdepappersföretag till moderföretaget som har sitt säte i en EES-stat kreditinstitut eller värdepappersföretag om vilka Finansinspektionen med de myndigheter i andra EES-stater som svarar för tillsynen över utländska kreditinstitut eller värdepappersföretag som hör till den finansiella företagsgruppen avtalat att Finansinspektionen är den myndighet som svarar för den gruppbaserade tillsynen över de utländska instituten och att finsk lag skall tillämpas på den gruppbaserade tillsynen. 6 (12) Kravet på gruppbaserad kapitalbas gäller värdepappersföretag och fondbolag enligt det som fastställs om kreditinstitut i stycke 11. Tillämpning av kapitalkrav på undergruppsbasis (13) Kreditinstitut eller värdepappersföretag som är sådant dotterföretag till ett annat kreditinstitut eller värdepappersföretag som avses i bokföringslagen (1336/1997) behöver inte separat rapportera gruppbaserade kapitalkrav på undergruppsbasis. (14) Kapitalkravet beräknas däremot även på undergruppsbasis när dotterkreditinstitutet, dottervärdepappersföretaget eller moderholdingföretaget enligt ovan har sådant dotter- eller intresseföretag i ett tredje land som är ett kreditinstitut, värdepappersföretag, finansiellt institut eller kapitalförvaltningsbolag. Om däremot alla dotterföretag har sitt säte i EES, rapporteras undergruppens konsoliderade kapitalbas inte separat utan som en del av rapporteringen för gruppnivån ovanför mom. i kreditinstitutslagen och artikel 126 i direktiv 2006/48/EG mom. i kreditinstitutslagen och artikel 126 i direktiv 2006/48/EG.

11 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) Definitioner (15) I standarden används beteckningen institut för kreditinstitut och värdepappersföretag och för fondbolag som har tillstånd att bedriva kapitalförvaltning. (16) Med enskilt institut avses kreditinstitut, värdepappersföretag och fondbolag som har tillstånd att bedriva kapitalförvaltning enligt ovan. Begreppet används för att beteckna institut som inte konsoliderats på gruppbasis, dvs. s.k. solonivå. (17) Med institutgrupp avses i denna standard en koncern som står under gruppbaserad tillsyn samt sammanslutningen av andelsbanker. Om kapitalkraven för sammanslutningen av andelsbanker finns i denna standard egna kapitel, avsnitt eller stycken, men ofta omfattas sammanslutningen i tillämpliga delar av samma krav som kreditinstituten. Centralinstitutet i sammanslutningen och moderföretaget i den finansiella företagsgruppen svarar för att kapitalbasen för gruppen rapporteras och att företagen inom gruppen har infört de metoder som behövs för beräkning av kapitalbasen. 1.2 Övergångsbestämmelse Övergång till avancerade metoder för kreditrisk eller operativ risk Gäller fr.o.m (18) De institut som börjar använda en IRB-metod för kreditrisk eller en internmätningsmetod för operativ risk skall beräkna de kapitalkrav som används som jämförelsevärden enligt de upphävda föreskrifterna för finansiella sektorn 106.6, och och kompletterande ställningstaganden och tolkningar. 8 Värdepappersföretag som tillhandahåller derivat på råvarumarknaden (19) Denna standard skall inte före den 1 januari 2011 tillämpas på värdepappersföretag som enligt koncessionsvillkoren får tillhandahålla investeringstjänster endast med hjälp av derivat på råvarumarknaden. 9 8 Se närmare Finansinspektionens tillsynsmeddelande 29/ "Fortsatt tillämpning av golvregler för IRB- och AMA-metoder till ". Baselkommittén beslutade i juli 2009 att förlänga övergångsbestämmelsen och integrera den i det s.k. CRD3-direktivet som ändrar på artikel 152 i direktiv 2006/48/EG genom att tillfoga nya stycken 5a-e. Genom lag om ändring av kreditinstitutslagen 600/2010 ändrades mom. 3 punkten och mom. 2 punkten. Ändringen trädde i kraft Bestämmelsen om ikraftträdelse av 31 i lagen om ändring av lagen om värdepappersföretag.

12 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) 2 SYFTE OCH STRUKTUR (1) Standarden ingår i huvudavsnitt 4 Kapitaltäckning och riskhantering i Finansinspektionens föreskriftssamling. (2) Standarden beskriver de kvalitativa och kvantitativa krav som ställs på kapitalbasen i kreditinstitut och värdepappersföretag. Kapitalkraven, dvs. kraven på en minsta kapitalbas, spelar en central roll i tillsynen av kreditinstitut och värdepappersföretag och vid erkännandet av tillsynsmetoder som används på den interna marknaden i EU. Kapitalbasen säkerställer kreditinstitutens och värdepappersföretagens fortlevnad och skyddar insättarna och investerarna. Också det finansiella systemet stärks och snedvridning av konkurrensen förhindras. (3) Instituten behöver kapitalbasen för täckning av oförutsedda förluster. Kapitalbasen skall också täcka risker enligt pelare 1 i kapitaltäckningsanalysen, t.ex. kreditrisk, operativ risk, valuta- och råvarurisk och exponeringar i handelslagret. Kapitalbasen behövs också för efterlevnadskontrollen av de lagstadgade gränserna för stora exponeringar och kvalificerade innehav. Utöver dessa kvantitativa kapitalkrav skall auktoriserade institut också uppfylla kravet på en absolut minsta kapitalbas. (4) Utöver kapitalkraven enligt pelare 1 skall instituten också uppfylla kapitalkraven inom pelare 2 avseende kapitalbasen och kapitalbasposter som de själva klassificerat och som ingår i riskhanteringsförmågan. Kraven enligt pelare 2 fångar upp de risker som täcks in av kapitalkraven inom pelare 1, alla dimensioner av dessa risker och de risker som ligger utanför den beräkningen. Kapitalkraven inom pelare 2 behandlas närmare i standard 4.2 Företagens interna kapitalutvärdering. (5) Standarden beskriver först kapitalbasstrukturen. Därefter behandlas posterna i kapitalbasen, de kvalitativa och kvantitativa kraven och kapitalkraven för enskilda institut och för institutgrupper. Regler och

13 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) rekommendationer som gäller godtagbarheten av låneposter och bestämmelser om förtida återbetalning behandlas separat. Till sist behandlas de kvantitativa kapitaltäckningskraven.

14 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) 3 INTERNATIONELLA REGELVERK (1) Kapitalbasbestämmelserna bygger fortfarande till stor del på den första kapitaltäckningsrekommendationen från Baselkommittén för banktillsyn från 1998 (s.k. Basel I). I oktober 1988 gav Baselkommittén också ut ett pressmeddelande om kapitalinstrument som får räknas in i primärt kapital. Till det pressmeddelandet hänvisar kapitaltäckningsrekommendationen International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards: A Revised Framework (Basel II), som gavs ut I juni 2006 gav Baselkommittén ut en uppdaterad version av kapitaltäckningsrekommendationen, och den innehåller även ett avsnitt om kapitalbasen. Rekommendationen finns på Baselkommitténs webbplats ( 10 (2) Rekommendationerna enligt Basel I och II har legat till grund för Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG. Principerna, kraven och beräkningsreglerna för kapitalbas och kapitaltäckning i kreditinstitut samt tillämpningsområdet för dessa finns i avdelning V och bilagorna i direktiv 2006/48/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut. Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut innehåller bestämmelser om kapitalbasen och kapitalkraven för värdepappersföretag. Direktivet innehåller också principer, krav och beräkningsregler som gäller kapitalkraven för handelslager och marknadsrisk i kreditinstitut och kapitalbasen för täckning av dessa samt tillämpningsområdet för dessa. Baselkommitténs och CEBS rekommendationer om effekterna av IFRSreglerna på beräkningen av kapitalbasen har endast delvis beaktats i direktiv 2006/48/EG. (3) I EU har ovannämnda direktiv kompletterats genom att tillföra kriterier gällande kapitalinstrument som inräknas i kapitalbasen samtidigt som 10 Basel II: International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards: A Revised Framework - Comprehensive Version.

15 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) Europeiska bankstillsynskommittén (Committee of European Banking Supervisors, CEBS) har ålagts att utarbeta riktlinjer för hybridinstrument och egetkapitalinstrument. 11 CEBS utfärdade riktlinjer om hybridinstriument och riktlinjer om egetkapitalinstrument enligt artikel 57 a i direktiv 2006/48/EG, dvs. CRD. 12 Syftet med riktlinjerna är att harmonisera tillsynen av kapitalbasen inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Riktlinjerna är inte bindande, men eftersom syftet är att främja enhetlig tillämpning av lagstiftningen krävs vägande skäl för underlåtenhet att följa riktlinjerna. (4) Baselkommittén publicerade i december 2009 ett förslag till förbättring av kvaliteten på kapitalbasen (s.k. Basel III) och de slutliga reglerna publicerades De träder i kraft Inom Europeiska unionen kommer förslagen att införas genom det s.k. CRD 4-paketet. Enligt preliminära planer kommer ett direktivförslag att läggas fram före sommaren Rekommendationer om orealiserade vinster och förluster (5) Baselkommittén för banktillsyn har uttalat sig i tre pressmeddelanden, den 8 juni, den 20 juli och den 15 december 2004, om de förändringar i beräkningen av kapitaltäckningen som de internationella redovisningsreglerna (IFRS) medför. Vidare gav Baselkommittén i juni 2006 ut riktlinjer om den antagna ändringen av redovisningsstandard IAS 39 och effekterna på kapitalbasen av möjligheten till redovisning till verkligt värde (fair value option). 14 (6) Kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter (CEBS) gav den 21 december 2004 ut riktlinjer om kapitalbasfilter. Riktlinjerna gäller institut som upprättar sina bokslut enligt IFRS. Sådant filter för kapitalbasen tillämpas också på andra institut om de nationella redovisningsreglerna har samma innehåll som IFRS. 15 CEBS rekommendation har tidsbegränsats tills nödvändiga ändringar gjorts i EG-direktiven. Fram till dess har de europeiska tillsynsmyndigheterna förbundit sig att främja ett nationellt genomförande av rekommendationen. (7) Baselkommitténs och CEBS rekommendationer om effekterna av IFRSreglerna på beräkningen av kapitalbasen har endast delvis beaktats i direktiv 2006/48/EG. Rekommendationerna som utfärdats av Baselkommittén och 11 Artikel 63 punkt 6 i det ändrade direktivet 2006/48/EG (s.k. CRD 2). 12 Riktlinjerna finns på engelska på EBA webbsida Guidelines.aspx 13 Basel III-reglerna finns på 14 Riktlinjerna finns på Baselkommitténs webbplats ( Rekommendationen om verkligt värde-optionen finns på webbadressen 15 CEBS Guidelines on prudential filters for regulatory capital finns på EBA webbsida

16 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) CEBS kommer sannolikt att ändras så att de beaktar ändringarna i redovisningsstandarden IFRS 9 som ersätter IAS 39. Ändringarna avspeglas redan delvis i Baselkommitténs rekommendationer av december 2010 om förbättring av kvaliteten på kapitalbasen Ändringsförslag kan även ingå i CRD 4.

17 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) 4 RÄTTSGRUND (1) Bestämmelserna om kapitalbasen i kreditinstitut och värdepappersföretag bygger på följande EG-direktiv av den 14 juni 2006: Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, EUT L 177, , s. 1, särskilt avdelning V kapitel 2 avsnitt 1 (Celex 32006L0048) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut, EUT L 177, , s. 201, särskilt kapitel IV (Celex 32006L0049). (2) Bestämmelserna om eget kapital som räknas till primärkapital (artikel 57 a) och om hybrider (artikel 57 ca) har ändrats och nya bestämmelser har utfärdats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/111/EG av den 16 september 2009 om ändring av direktiven 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2007/64/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinsitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering (32009L0111; EGT nr 302, , s. 97). Direktivet betecknas i denna standard ändringsdirektiv 2009/111/EG. Direktivändringarna betecknas även CRD 2. (3) Dessutom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/76/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG vad gäller kapitalkrav för handelslager, värdepapperisering och samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik (32010L0329; EGT nr 329, , s. 3). Direktivet betecknas i denna standard ändringsdirektiv 2010/76/EU. Direktivändringarna betecknas även CRD 3. (4) Direktiven finns på Europeiska kommissionens webbplats:

18 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) (5) Ändringsdirektiv 2009/111/EG finns emellertid på Ändringsdirektivet 2010/76/EU finns att tillgå it=s%c3%b6k. (6) Samtliga ovannämnda direktiv på olika språk finns i Europeiska unionens webbtjänst (7) Kapitalbasbestämmelserna i direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG har beaktats i 5 kap. i kreditinstitutslagen (121/2007). (8) Finansinspektionens rätt att meddela bindande föreskrifter om ämnesområdet för standarden baserar sig på följande bestämmelser: 93 1 mom. i kreditinstitutslagen (121/2007) 31 1 mom. i lagen om värdepappersföretag (579/1996) 6 5 mom. i lagen om placeringsfonder (48/1999) 33 i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker (599/2010).

19 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) 5 KAPITALBAS: STRUKTUR OCH DEFINITIONER 5.1 Struktur och definitioner /-exempel (1) Kapitalbasen i kreditinstitut och värdepappersföretag kan delas in i tre slag. Primärt kapital representerar det bästa och beständigaste slaget av kapitalbas och uppfyller enklast även de kvalitativa kraven på kapitalbas. Detta kapital är fritt och omedelbart tillgängligt för täckning av oförutsedda förluster. Det traditionella primära kapitalet är inte begränsat till beloppet. Däremot finns beloppsgränser för instrument med bivillkor, med kortare löptid och ofta i form av lån. Supplementärt kapital är av sämre kvalitet och får därför högst uppgå till summa primärt kapital. Vidare får tidsbundna låneinstrument uppgå till högst hälften av det primära kapitalet. Därutöver får institutet ha en övrig kapitalbas som får användas enbart för täckning av marknadsrisk. (2) Det primära kapitalet delas i denna standard ytterligare in i två slag: obegränsat primärt kapital och primärt kapital som omfattas av begränsningsregler. (3) Det obegränsade primära kapitalet består av kapitalbasposter av beständigaste slag, och institutet har full beslutanderätt över återbetalningen av kapitalet eller utdelningen av vinst på det. Sådant primärt kapital utan beloppsgränser t.ex. i institut i aktiebolagsform är kapital som tecknats av aktieägarna (aktiekapital), fonder, övriga egetkapitalposter och vinstmedel. Med aktiekapitalet kan bankerna löpande täcka förluster utan att verksamheten avbryts. När institutet råkar i ekonomiska svårigheter ger detta kapitalslag institutet full beslutanderätt att bestämma storleken på och tiden för utdelningen av vinst på aktiekapitalet. Marknaden bedömer kapitaltäckningen oftast utifrån eget kapital. Den rösträtt som aktieinnehavet medför är i sin tur en viktig marknadsdisciplinsskapande motvikt till institutets ledning. Därför bör det primära kapitalet till största delen bestå av

20 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) aktiekapital med rösträtt, fonder och balanserade vinstmedel. 16 Motivering Motivering (4) I stycke 3 ovan används som exempel poster som räknas till obegränsat primärt kapital för ett institut i aktiebolagsform. Detta innebär emellertid inte att institut i andelslagsform, sparbanker och hypoteksförening inte också skulle besitta obegränsat primärt kapital. Dylika poster är närmast sådana instrument i institutens grundkapital som utöver icke utdelade vinstmedel kan användas för att täcka förluster. Redan enligt skäl 4 i ändringsdirektivet 2009/111/EG bör det primärkapital som avses i artikel 57 a även omfatta alla instrument som enligt nationell lag ska räknas som eget kapital, som anses som likställda med stamaktier i ett likvideringsförfarande och som fullt ut absorberar förluster jämsides med stamaktier i en fortlevnadssituation. Dessa instrument bör kunna omfatta instrument som ger icke kumulativ förmånsrätt till utdelning, förutsatt att de ingår i artikel 22 i rådets direktiv 86/635/EEG 17, anses som likställda med stamaktier i ett likvideringsförfarande och fullt ut absorberar förluster jämsides med stamaktier i en fortlevnadssituation. Det primärkapital som avses i artikel 57 a i direktiv 2006/48/EG bör även omfatta alla andra instrument enligt de lagstadgade villkoren för kreditinstitut med beaktande av den särskilda strukturen för ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar och liknande institut och som anses som likvärdiga med stamaktier när det gäller deras kapitalegenskaper, särskilt förmågan att absorbera förluster. (5) Basel III och CRD 4 kommer att medföra betydande ändringar i fråga om obegränsat primärt kapital, s.k. common equity (CET1 kapitalbas). Ändringarna beräknas träda i kraft den 1 januari 2013 och de nya bestämmelserna skärps successivt fram till Utgångspunkten för reformen är att kapitalinstrument av andra institut än aktiebolag, såsom ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar och sparbanker, är godtagbara egetkapitalposter i kapitalbasen då dessa instrument är högklassiga och anses som likvärdiga som stamaktier när det gäller förmågan att absorbera förluster och inte innehåller sådana drag som kunde försvara institutets förmåga att fortsätta sin verksamhet under marknadsstörningar. Jämställbarheten av kapitalinstrumenten i andra institut än aktiebolag med stamaktier bedöms med beaktande av de relevanta bestämmelserna och den juridiska strukturen hos ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar och sparbanker. (6) Med primärt kapital som omfattas av begränsningsregler avses ovannämnda instrument med bivillkor, med bestämmelser om förtida återbetalning och ofta i form av lån. 16 Baselkommitténs pressmeddelande Instruments eligible for inclusion in Tier 1 capital. Pressmeddelandet finns på adressen 17 Direktiv 86/635/EEG publicerades i EGT L372, , s. 1 (CELEX 31986L0635).

21 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) (7) Det supplementära kapitalet delas också in i två slag. Övre supplementärt kapital är långfristigare och beständigare kapital och har därför ingen egen beloppsgräns. Undre supplementärt kapital omfattar tidsbundna och kortfristigare poster, som därför får uppgå till högst hälften av det primära kapitalet. (8) Alla poster som kan räknas in i kapitalbasen får ändå inte alltid medräknas. Det kan bero på att poster som uppfyller villkoren i övrigt inte får medräknas på grund av beloppsgränser. Vissa kapitalbasposter får användas endast till täckning av vissa risker. Vissa poster kan omfattas av kvalitetskrav som gör att poster som inte får användas till täckning av förluster måste avräknas. Dessa avdragsposter minskar det primära kapitalet på olika sätt: en del avräknas helt eller delvis från primärt kapital medan en del avräknas från supplementärt kapital. Figur: Kapitalbasens sammansättning Primärt kapital Obegränst primärt kapital Primärt kapital som omfattas av begränsningsregler Avdrag Supplementärt kapital Övre supplementärt kapital Undre supplementärt kapital Avdrag Övrig kapitalbas Avdrag från primärt och supplementärt kapital

22 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) (9) Vid beräkning av kapitalkravet inräknas i kapitalbasen det primära kapitalet (Tier 1) och det supplementära kapitalet (Tier 2) efter avdrag. 18 För beräkning av kapitalkravet för handelslager och marknadsrisk medräknas också den övriga kapitalbasen (Tier 3) Eget kapital enligt bokslut och kapitalbas (10) Kapitalbasen beräknas utifrån bokslutet. I kapitalbasen medräknas poster redovisade som eget kapital och även finansiella skulder redovisade som främmande kapital när vissa villkor är uppfyllda. Dessa poster beaktas i regel till det belopp som redovisats i bokslutet. 20 Bokslutsposter som inte helt uppfyller kapitalbaskraven (i kapitaltäckningsanalysen) skall justeras före inräkning (justeringar). Kraven bygger på tanken att kapitalet är bestående samt omedelbart och obegränsat tillgängligt för täckning av förluster så snart de uppstått. 21 Skatter och andra medel som bara får användas för ett givet ändamål (öronmärkta poster) skall avräknas. Skatter (11) Har en eventuell uppskjuten skatteskuld enligt institutets skattesasts inte avräknats från eget kapital i bokslutet skall skatteskulden dras av innan posten i fråga räknas in i kapitalbasen. 22 (12) Eftersom uppskjutna skattefordringar på grund av förluster som fastställts vid beskattningen endast får användas till att täcka skatter för beskattningsbart resultat under senare år får de inte räknas in i kapitalbasen. Överskott i pensionsåtaganden (13) Vid beräkningen av pensionsförpliktelserna kan uppstå överskott, som får användas till täckning av framtida pensionsåtaganden. Med överskott avses det belopp med vilket tillgångarna för täckning av pensionsåtagandet överstiger summa pensionsförpliktelser och skulder. En sådan post är inte obegränsat och omedelbart tillgänglig för täckning av förluster och därför får överskottet inte räknas in i kapitalbasen mom. i kreditinstitutslagen mom. i kreditinstitutslagen mom., 46 8 mom. och 47 2 mom. i kreditinstitutslagen mom. i kreditinstitutslagen och artiklarna 61.2 och 63.1 a i direktiv 2006/48/EG mom. och 46 5 mom. i kreditinstitutslagen och artikel 61.2 i direktiv 2006/48/EG.

23 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) Orealiserade vinster och förluster (14) Vid redovisning av balansposter till verkligt värde uppstår orealiserade vinster och förluster. Beroende på det finansiella instrumentets klassificering redovisas orealiserade vinster och förluster antingen direkt i eget kapital i fonden för verkligt värde (finansiella tillgångar som kan säljas) eller i resultatet för räkenskapsperioden (finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen). Reglerna för behandling av orealiserade poster i kapitalbasberäkningen varierar från fall till fall. Dessa regler bl.a. justering om justeringar behandlas i detalj i kapitlen 6 och 7 nedan. (15) Orealiserade vinster till följd av värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde kan medräknas i kapitalbasen endast till den del redovisningen till verkligt värde har orsakat extra kapitalkrav. 23 Resultatförda orealiserade förluster till följd av redovisning av förvaltningsfastigheter till verkligt värde minskar kapitalbasen via det balanserade resultatet. Vinstutdelning Bindande (16) Utdelning under räkenskapsåret, motsvarande vinstutdelning från föregående räkenskapsår och planerad utdelning för löpande räkenskapsår skall avräknas från kapitalbasen Bolagsrättsligt eget kapital och kapitalbas Motivering (17) Flera bolagsrättsliga lagar och bl.a. kreditinstitutslagen definierar posterna i eget kapital. 154 i kreditinstitutslagen definierar vilka poster som ingår i bundet och vilka i fritt eget kapital. (18) Bundet eget kapital består av följande poster som ingår i kapitalbasen: aktie-, andels- eller grundkapital tillskottskapital tilläggsandelskapital placeringssandelskapital grundfond reservfond överkursfond uppskrivningsfond omvärderingsfond fond för verkligt värde mom. i kreditinstitutslagen. 24 Artikel 57 b och nästsista stycket i direktiv 2006/48/EG mom. i kreditinstitutslagen.

24 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) Fritt eget kapital består av övriga fonder, räkenskapsperiodens vinst och balanserad vinst. Motivering (19) Den bolagsrättsliga indelningen av eget kapital motsvarar dock inte indelningen i primärt och supplementärt kapital. En närmare genomgång visar att tre av posterna i bundet eget kapital räknas till supplementärt kapital, dvs. uppskrivningsfonden, omvärderingsfonden och fonden för verkligt värde. Indelningen i bundet och fritt eget kapital spelar in när man skall bedöma om villkoren för räntebetalning och återbetalning av kapitallån som räknats in i primärt kapital uppfylls. Utdelningsbara medel är posterna i fritt eget kapital. Posterna i bundet eget kapital kan inte fritt nyttjas till vinstutdelning och de kan delas ut till ägarna endast efter en formell process. (20) De utdelningsbara medlen ska basera sig på det fastställda bokslutet. 25 Medel får inte betalas ut om det då betalningsbeslutet fattades var känt eller borde ha varit känt att bolaget var insolvent eller att utbetalningen skulle leda till insolvens. 26 Eftersom instituten också ska uppfylla kraven i kreditinstitutslagen gällande den finansiella ställningen ska instituten vid utbetalning av medlen även se till att utbetalningen inte leder till att de kommer under kapitaltäckningsgränsen. (21) Till ett kreditinstitut i andelslagsform betalda belopp av andelskapitalet och tilläggsandelskapitalet samt av placeringsandelar med inlösningsvillkor får inte återbetalas om detta skulle leda till att kapitalbasen sjunker under det belopp som avses i 55 eller 86 i kreditinstitutslagen kap. 3 i aktiebolagslagen och 8 kap. 3-4 i lagen om andelslag kap. 2 i aktiebolagslagen och 8 kap. 5 i lagen om andelslag mom. i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagform.

25 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) 6 PRIMÄRT KAPITAL 6.1 Det primära kapitalets sammansättning (1) Till primärt kapital räknas på nedannämnda villkor obegränsade primärkapitalposter och primärkapitalposter som omfattas av begränsningsregler. Till obegränsat primärt kapital räknas egetkapitalposter, fonder, vinstmedel och reserver. Poster som enligt begränsningsregler får räknas in i primärt kapital är främst kapitalinstrument i form av lån. (2) Från primärt kapital avräknas också vissa poster. Innan posterna räknas in i primärt kapital skall enligt avsnitt 5.2 avdrag göras för eventuell skatt enligt institutets skattesats. 6.2 Egetkapitalposter i kapitalbasen Bindande (3) Enligt artikel 57 a i ändringsdirektiv 2009/111/EG förutsätts av egetkapitalinstrument att de är kapital som avses i artikel 22 i direktiv 86/635/EEG, till den del det är inbetalt, samt överkurs vid aktieemission, om det helt absorberar förluster i en fortlevnadssituation, och vid konkurs eller likvidering prioriteras efter alla andra krav. (4) Egetkapitalposter som får räknas in i primärt kapital ska uppfylla följande villkor: De har betalats till institutet. På dem kan betalas utdelning, ränta, annan gottgörelse eller kapitalåterbäring under förutsättning att institutet har utdelningsbara medel. 28 De får inte vara tidsbundna. 29 De får inte medföra kumulativ rätt till utdelning, ränta eller annan mom. i kreditinstitutslagen mom.1 punkten i kreditinstitutslagen.

26 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) gottgörelse. 30 För betalningen av kapital, utdelning eller ränta eller annan gottgörelse har inte ställts någon säkerhet av a) institutet självt eller av ett företag inom samma koncern som institutet, b) ett företag som med stöd av lag eller avtal ansvarar för institutets skulder eller ett företag som hör till samma koncern som ett sådant företag, c) ett företag av vars röstetal företag som avses i a- och b- punkterna tillsammans innehar över hälften eller företag som hör till samma koncern som ett sådant företag. 31 (5) Enligt skäl 4 i ändringsdirektivet 2009/111/EG bör primärkapital som avses i artikel 57 a även omfatta alla instrument som enligt nationell lag ska räknas som eget kapital, som anses som likställda med stamaktier i ett likvideringsförfarande och som fullt ut absorberar förluster jämsides med stamaktier i en fortlevnadssituation. Dessa instrument bör kunna omfatta instrument som ger icke kumulativ förmånsrätt till utdelning, förutsatt att de ingår i artikel 22 i rådets direktiv 86/635/EEG, anses som likställda med stamaktier i ett likvideringsförfarande och fullt ut absorberar förluster jämsides med stamaktier i en fortlevnadssituation. Det primärkapital som avses i artikel 57 a i direktiv 2006/48/EG bör även omfatta alla andra instrument enligt de lagstadgade villkoren för kreditinstitut med beaktande av den särskilda strukturen för ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar och liknande institut och som anses som likvärdiga med stamaktier när det gäller deras kapitalegenskaper, särskilt förmågan att absorbera förluster. Instrument som inte anses som likställda med stamaktier i ett likvideringsförfarande eller som inte absorberar förluster jämsides med stamaktier i en fortlevnadssituation bör inkluderas i kategorin hybrider som avses i artikel 57 ca i direktiv 2006/48/EG." Bindande (6) Till primärt kapital kan i princip räknas inbetalt eget kapital och överkurs vid aktieemission då kapitalet helt absorberar förluster i en fortlevnadssituation och prioriteras efter alla andra krav vid konkurs eller likvidering. Som kapital godkänns alla instrument som hör till eget kapital enligt kreditinstitutslagen och aktiebolagslagen och som jämställs med stamaktier vid likvidation helt absorberar förluster jämsides med stamaktier i en överlevnadssituation kan ge icke kumulativ förmånsrätt till utdelning. (7) Instrument av andra institut än aktiebolag, dvs. institut enligt lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform (1504/2001), lagen om mom. 2 punkten i kreditinstitutslagen mom. 3 punkten i kreditinstitutslagen.

27 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) andelslag (1488/2001), sparbankslagen (1502/2001) och lagen om hypoteksföreningar (936/1978), kan räknas till primärt kapital när de anses som likvärdiga med stamaktier särskilt när det gäller förmågan att absorbera förluster. 32 Bindande /-exempel /-exempel (8) De egetkapitalinstrument som inte uppfyller villkoren ovan räknas till primärt kapital som omfattas av begränsningsregler. 33 (9) I avsnitt 6.3 nedan behandlas Europeiska banktillsynskommitténs (CEBS) riktlinjer om egetkapitalinstrument som innehåller en närmare beskrivning av förutsättningarna för att ett primärkapitalinstrument kan räknas till egetkapitalinstrument eller hybridinstrument som innehåller både eget och främmande kapital. Avsnittet innehåller också relevanta bestämmelser i den finska lagstiftningen och Finansinspektionens rekommendationer i de fall CEBS riktlinjer överskrider kraven i den gällande lagstiftningen. (10) Institut som tillämpar internationella redovisningsstandarder har eventuellt som finansiella skulder redovisat poster som får räknas in i eget kapital i kapitalbasen, t.ex. andelar eller preferensaktier. Kriterierna för egetkapitalinstrument enligt redovisningsstandard IAS 32 och tolkning IFRIC 2 är att emittenten har en ovillkorad rätt att vägra lösa in instrumentet eller betala ut avkastning. Trots detta IFRS-ställningstagande får institut i andelslagsform räkna in andelarna som egetkapitalposter i primärt kapital. 34 (11) Likaså kan kapitalandelen i inbäddade derivat ha redovisats som eget kapital men den får inte räknas in i kapitalbasen CEBS riktlinjer för egetkapitalinstrument (12) Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) utfärdade den 14 juni 2010 riktlinjer för tillämpning av poster som avses i artikel 57 a i CRD, dvs. egetkapitalposter som räknas in i primärt kapital. I ändringsdirektiv 2009/111/EG 36 krävs utarbetande av tillämpningsråd i syfte att harmonisera tillsynsrutinerna mom. i kreditinstitutslagen samt skäl 4 i ändringsdirektiv 2009/111/EG och ändring av artikel 1.7 i artikel 57a i direktiv 2006/48/EG mom. i kreditinstitutslagen och artikel i ändringsdirektiv 2009/111/EG och inledgningssats (skäl) 4 i direktivet. 34 Baselkommitténs pressmeddelande Capital treatment of certain items under IFRS" och CEBS riktlinjer "Guidelines on prudential filters for regulatory capital (CEBS/04/91, ). 35 Rekommendation CEBS/04/91 av Artikel 1.10 i ändringsdirektiv 2009/111/EG med vilken en ny artikel 63a tillfogas direktiv 2006/48/EG. I punkt 6 i denna artikel bestäms om att CEBS ska utarbeta riktlinjer.

28 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) (13) Riktlinjerna för implementeringen utgår ifrån artikel 57 a i direktiv 2006/48/EG och tolkningen styrs av skäl 4 i ändringsdirektiv 2009/111/EG. Riktlinjerna innehåller 10 kriterier som egetkapitalinstrumenen måste uppfylla för att kunna inräknas i obegränsade primärt kapital. CEBS tillämpningsråd beaktar redan delvis förslagen om förbättring av kvaliteten av primärt eget kapital (speciellt av de s.k. Core Tier 1-posterna) enligt Baselkommitténs samrådsdokument av december CEBS tillämpningsråd finns på adressen Guidelines/2010/Guidelines_article57a/Guidelines_article57a.aspx. CEBS riktlinjer kan överskrida kraven i den gällande lagstiftningen, varvid Finansinspektionen utfärdar rekommendationer som kompletterar tillämpningsråden. (14) Enligt CEBS riktlinjer för implementeringen beskrivs egetkapitalinstrumenten i allmänna drag i artikel 57 a i direktiv 2006/48/EG. Dessa instrument kan inräknas i primärt eget kapital utan beloppsgränser. Enligt skäl 4 i ändringsdirektiv 2009/111/EG kan också andra egetkapitalinstrument utöver stamaktier anses som instrument enligt artikel 57 a men de ska absorbera förlust jämsides med stamaktier. Den enda skillnaden jämfört med stamaktier är att dessa instrument kan prioriteras vid utdelning. 37 (15) I CEBS riktlinjer definieras egetkapitalinstrumenten utifrån en stamaktie i ett aktiebolag, vars villkor är klara och enkla och som kan användas för att absorbera förlust utan tvekan och omedelbart i överlevnadssituationer. Dessa egetkapitalinstrument är också av bättre kvalitet än hybridinstrument. Motivering (16) Egetkapitalinstrumenten i bolag i form av andelslag eller i ömsesidiga bolag motsvarar med avseende på kapitalets kvalitet stamaktier i institut i aktiebolagsform i synnerhet med avseende på förmågan att absorbera förlust. Egetkapitalposter i andra institut än aktiebolag kan således inräknas i primärt eget kapital då dessa poster uppfyller de nedan nämnda kriterierna för förmågan att absorbera förlust. CEBS har utarbetat kriterierna i riktlinjerna med beaktande av att instrumenten enligt artikel 57 a utgör en grund för instutets kapitalbas. För att ett egetkapitalinstrument ska kunna godkännas ska instrumentet, i likhet med en stamaktie, vara enkel, lättförståelig och den ska kunna absorbera förlust i en överlevnadssituation utan tvekan och omedelbart då förluster uppstår Sidan 7, styckena i CEBS riktlinjer för implementering av artikel 57 a i CRD. 38 Artikel 1.10 i ändringsdirektiv 2009/111/EG med vilken en ny artikel 63a tillfogas direktiv 2006/48/EG. I punkt 6 i denna artikel bestäms om att CEBS ska utarbeta riktlinjer.

29 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) Kriterium 1: Egetkapitalposter från investerare som genom investeringen blir ägare i institutet 39 /-exempel (17) Egetkapitalinstrument är kapital som ägaren tecknat i institutets eget kapital i enlighet med nationell lag. Detta kapital räknas som egetkapital både i redovisningen och vid bedömning av fallissemang. Investeraren blir aktieeller andelsägare i enlighet med bolagsrätten. Att instrumentet ingår i eget kapital innebär att innehavaren inte kan ansöka om att bolagets söks i konkurs eller försätts i likvidation med motiveringen att ingen avkastning har betalts på investeringen eller att investeringen inte löses in. Ömsesidiga bolag, andelslag eller motsvarande bolag kan vägra att återbetala kapitalet utan att detta ska anses vara fallissemang. (18) Egetkapitalinstrument kan ge rösträtt men detta anses inte som nödvändigt för att till exempel en aktie elelr andel ska kunna räknas som obegränsat primärt kapital. De olika slagen av aktier i institut i aktiebolagsform och motsvarande egetkapitalinstrument i andra institut kan medföra sådana förmåner som kan påverka förmågan att absorbera förlust. Finansinspektionen beaktar detta i bedömningen av kapitalbasen och kapitaltäckningen. 40 Kriterium 2: Inbetalt eget kapital och finansieringen av det Bindande (19) Endast full inbetalda egetkapitalposter kan räknas till obegränsat primärt kapital. 41 (20) Enligt 45 4 mom. i kreditinstitutslagen får primärt kapital inte innehålla poster vars kapital inte är inbetalt till institutet. Enligt 45 4 mom. 1 punkten i kreditinstitutslagen får till egetkapitalinstrument som inbetalts till primärt eget kapital inte räknas tidsbundna poster. (21) Från institutets primära kapital avdras det belopp med vilket institutet har i strid med det som föreskrivs i 35 i kreditinstitutslagen finansierat förvärvet av egna finansiella instrument. 42 Med egna finansiella instrument avses i 48 1 mom. 1 punkten i kreditinstitutslagen aktier, andelar, grundfondsbevis och hybrider. (22) Enligt 35 1 mom. i kreditinstitutslagen får ett kreditinstitut och finansiella institut inom samma finansiella företagsgrupp som detta bevilja lån för förvärv av egna och moderföretagets aktier och andelar samt ta emot aktierna och andelarna som pant med de begränsningar som stadgas i Kriterium 1, sidorna 8 9, styckena i CEBS riktlinjer för implementering av artikel 57 a i CRD. 40 Sidan 8, styckena i CEBS riktlinjer för implementering av artikel 57 a i CRD mom. 1 meningen i kreditinstitutslagen och sidan 9, kriterium 2 i CEBS riktlinjer för implementering av artikel 57 a i CRD mom. 1 punkten i kreditinstitutslagen.

30 FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare dnr 10/120/ (137) mom. i samma lagrum. På motsvarande sätt får enligt 26 1 mom. i lagen om placeringsfonder ett värdepappersföretag och företag inom samma finansiella företagsgrupp som detta bevilja lån för förvärv av egna och moderföretagets aktier och andelar eller ta emot aktierna och andelarna som pant endast med de begränsningar som stadgas i 2 3 mom. i samma lagrum. Genom att iaktta begränsningarna i de ovannämnda momenten får ett kreditinstitut/värdepappersföretag, om inte annat stadgas i 3 mom., oavsett bestämmelserna i 13 kap mom. i lagen om aktiebolag (624/2006), 8 kap. 7 1 mom. i lagen om andelslag och 34 3 mom. i lagen om skuldebrev bevilja lån för förvärv av egna eller moderföretagets aktier eller ta emot dessa som pant om det är fråga om börs- eller marknadsvärdepapper enligt 1 kap. 3 i värdepappersmarknadslagen (värdepapper som är föremål för offentlig handel enligt lagen om placeringsfonder) att bevilja lån eller ta emot pant ingår i den ordinarie verksamheten för kreditinstitutet/värdepappersföretaget eller ett institut inom samma finansiella företagsgrupp (en sammanslutning inom samma konsolideringsgrupp enligt lagen om placeringsinstitut) lånet har beviljats eller panten har tagits emot på de ordinarie villkor som kreditinstitutet, finansiella institutet eller värdepappersföretaget iakttar i sin verksamhet. Enligt 35 3 mom. i kreditinstitutslagen och 26 3 mom. i lagen om placeringsfonder får egna och moderföretagets aktier och andelar tas emot som säkerhet för lån som beviljats för finansiering av teckning av dem högst till ett belopp som nominellt motsvarar 10 procent av det långivande företagets eller, om aktier eller andelar i det långivande företagets moderföretag har tagits emot som pant, av moderföretagets bundna kapital. Enligt 35 4 mom. får kreditinstitut och finansiella institut inom samma finansiella företagsgrupp inte bevilja koncernföretag som inte hör till samma finansiella företagsgrupp kredit för förvärv av aktier eller andelar i företag som hör till den finansiella företagsgruppen. Enligt både kreditinstitutslagen och lagen om placeringsfonder tillämpas bestämmelserna ovan även på grundfondsandelar, placeringsandelar, kapitalbevis, kapitallån, debenturer och övriga åtaganden som är efterställda emittentens övriga skulder (i lagen om placeringsfonder nämns inte grundfondsandelar och placeringsandelar). Rekommendation (23) Finansinspektionen rekommenderar att obegränsat primärt kapital inte bör innehålla sådana egetkapitalposter som institutet har förvärvat med direkt eller indirekt egen finansiering. Instituten bör vid sin kreditgivning fästa speciell uppmärksamhet vid för vilket ändamål krediten har sökts. Om institutet senare får kännedom om att krediten har använts för förvärv av