Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Transkript

1 RIKTLINJE Dokumentets syfte Besluten ska vara rättssäkra Dokumentet gäller för Handläggning av ekonomiskt bistånd Diarienummer Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarigt politiskt organ Ansvarig processägare SN Social- och äldrenämnd Social- och äldrenämnd Socialdirektör Anders Fredriksson POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen

2 Innehåll Inledning RIKTLINJERNAS SYFTE OCH TILLÄMPNING Arbetsperspektivet Låginkomstperspektiv Barnperspektivet Likabehandling Våld i nära relationer ALLMÄNT OM UPPDRAGET Vägen mot självförsörjning Förutsättningar för att få försörjningsstöd FÖRSÖRJNINGSSTÖD Riksnorm Övrigt försörjningsstöd i förekommande fall och till skälig kostnad Boende Övriga boendeformer Försörjningsstöd vid vistelse på institution Nödprövning och tillfälligt, reducerat bistånd Beslut som löper över flera månader (omprövningsklausul) Utlandsvistelse Försörjningsstöd när personen har vissa tillångar BISTÅND TILL LIVSFÖRING I ÖVRIGT Barnomsorg Begravningskostnad Flyttkostnader Glasögon eller kontaktlinser Hemtjänstavgift och kostnader för särskilt boende Hemutrustning Identitetshandlingar Juridiska kostnader och stämpelavgifter Kläder och skor utöver vad som ingår i försörjningsstödet Kurslitteratur Läkarvård och medicinkostnad Magasineringskostnad Psykoterapikostnad m.m (37)

3 4.14 Resor Reparationskostnader Skulder Spelmissbruk Spädbarnsutrustning Tandvård Telefonabonnemang Vitvaror SÄRSKILDA GRUPPER AV SÖKANDE Arbetslösa Personer med försörjningsstöd i sex månader som får eller har inkomst av arbete Sjukskrivna Personer med missbruksproblem Företagare eller personer med fria yrken Inskrivna för kriminalvård, rättspsykiatrisk vård, etc Personer med intensivövervakning med elektronisk kontroll- s.k. fotboja Inskrivna för vård eller behandling Rekryter Studerande Utländska medborgare Personer 65 år eller äldre Bostadslösa OM ANSVARSFÖRDELNING MELLAN KOMMUNER Inledning Den enskilde ska i första hand klara sin försörjning själv. Det ekonomiska biståndet är tänkt som ett tillfälligt stöd. Målet är att den enskilde ska bli självförsörjande genom arbete eller via allmänna ersättningar från exempelvis försäkringskassan. 3 (37)

4 När den enskilde bidrar till samhället med arbete ökar känslan av delaktighet. Vid känsla av delaktighet blir självkänslan stärkt. Den som är arbetslös och söker ekonomiskt bistånd ska därför få erbjudande om stöd i att söka arbete. Målet är att den enskilde ska få egen försörjning. När den enskilde har svårt att på egen hand få ett arbete är det lämpligt med kompetenshöjande insatser. Den enskilde ska vara delaktig vid planering av insatserna. 1. RIKTLINJERNAS SYFTE OCH TILLÄMPNING Syfte med riktlinjer om ekonomiskt bistånd är att säkra att alla personer som ansöker får en rättssäker handläggning. Riktlinjerna ska ge stöd och vägledning i arbetet för handläggaren. En individuell prövning ska alltid ske och ett beslut om avsteg från riktlinjerna ska ha en skriftlig motivering. Det ska framgå vad i den enskildes situation som gör att det blir ett annat beslut än vad som står i riktlinjerna. I delegationsordningen framgår både vem som får fatta avvikande beslut och för vad. Riktlinjerna bygger i första hand på socialtjänstlagen, förarbetena till samma lag och socialstyrelsens Handbok för ekonomiskt bistånd. Viktiga utgångspunkter i arbetet är att ha olika perspektiv och vara uppmärksam på våld i nära relationer. 1.1 Arbetsperspektivet Utgångspunkten är att människor både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning. Arbetsperspektivet innebär att fokuseringen blir på den enskildes förmågor snarare än svårigheter. I första hand ska den enskilde få ett bra stöd i att ta vara på sin egen förmåga för att få ett arbete. 1.2 Låginkomstperspektiv Det ekonomiska biståndet ska ge den enskilde en skälig levnadsnivå. I förarbeten till lagen står det att biståndsnivån inte ska överstiga vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Låginkomsttagare är den som har en inkomst som är 50 procent lägre än den normala medianinkomsten av arbete (enligt SCB:s definition). 1.3 Barnperspektivet Barnperspektivet bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter. Den blev antagen av generalförsamlingen 20 november Året efter förband sig Sverige att respektera principerna och bestämmelserna i konventionen. Innehållet i konventionen kan sammanfattas med orden "barn ska respekteras". I Sverige har flera lagar fått en anpassning för att säkerställa att barns rättigheter och barnperspektivet blir respekterade. När det rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska avgörande vara vad som är bäst för barnet enligt socialtjänstlagen 1 kap 2. Då vuxen ansöker om ekonomiskt bistånd till familjen ska handläggaren vara uppmärksam på barnens situation. Forskning visar att det är viktigt för barn att dess föräldrar har ett arbete att gå till. Det är viktigt av både ekonomiska och psykologiska 4 (37)

5 orsaker. Att stödja föräldrarna i att erhålla ett arbete blir därför mycket viktigt. Barn är varje människa som är under 18 år. För barn som lever i familjer där det finns missbruk, psykisk ohälsa eller ekonomisk utsatthet ska särkilt barnens situation bli uppmärksammad. Ju längre tid behovet av ekonomiskt bistånd har pågått desto viktigare är det att uppmärksamma barnet. Det är viktigt att belysa vilka konsekvenser familjens behov av bistånd får för barnet. Här kan t. ex ingå i vilken mån det påverkar barnets möjligheter att ha fritidsaktiviteter, kontakt med båda sina föräldrar och en fungerande hemmiljö. På nationell och kommunal nivå framhåller politiska beslutfattare barnperspektivet genom målet att inga barn ska behöva bli vräkta. Social- och äldrenämnden ska därför i möjligaste mån förhindra att barnfamiljer blir vräkta. 1.4 Likabehandling I enlighet med socialtjänstens mål i 1 kap 1 socialtjänstlagen ska socialtjänsten på demokratins och solidaritetens grunder främja människors jämlikhet i levnadsvillkor. Likabehandlingsperspektivet ska ligga till grund vid varje bedömning av bistånd. Inom nämndens alla verksamheter ska alla målmedvetet sträva efter att motverka all särbehandling. Vid bedömningar ska den enskilde få likvärdig bedömning och likvärdiga insatser utifrån sina behov och förutsättningar. Likabehandlingsperspektiv ska aktivt motverka diskriminering på grund av: kön könsöverskridande identitet eller uttryck* etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder 1.5 Våld i nära relationer Begreppet omfattar alla våldsamma övergrepp som: äger rum i privat miljö sker mellan människor som har känslomässiga och nära relationer till varandra Alla kan bli offer för våld kvinnor, män och barn inom såväl särkönade som samkönade förhållanden. Hur man ska arbeta med våld i nära relationer framgår av socialtjänstlagen, socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter samt Nacka kommuns samverkansplan. ( Plan för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer avseende våld i nära relationer ). Enligt dessa dokument ska den som blir utsatt för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld i nära relationer få erbjudande om 5 (37)

6 stöd och hjälp från social- och äldrenämnden. Det är viktigt att handläggare lägger märke till och erbjuder stöd när våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld förekommer. * Definition: när någon identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 2. ALLMÄNT OM UPPDRAGET Arbetet med ekonomiskt bistånd är ett tudelat uppdrag som har följande syften: att stödja människor till att bli självförsörjande att pröva rätten till ekonomiskt bistånd under den tiden Arbets- och företagsenheten har i uppdrag att stödja personer ut i arbete, studier eller eget företagande. De som har ekonomiskt bistånd omfattas av detta uppdrag och uppföljning ska ske så att den enskilde får rätt bistånd. 2.1 Vägen mot självförsörjning Den enskildes förmågor och styrkor ska vara i fokus. Den enskilde ska därför tidigt få kontakt med arbets- och företagsenheten. Där ska den enskilde få erbjudande av lämpliga arbetsinriktade eller arbetsrehabiliterande insatser för att bli självförsörjande. 2.2 Förutsättningar för att få försörjningsstöd Huvudregeln är att alla som ansöker om försörjningsstöd ska följa den genomförandeplan som den enskilde överenskommit med handläggare inom ekonomiskt bistånd. I genomförandeplanen kan bl.a. ingå att följa planering från arbets- och företagsenheten och Försäkringskassan. Den enskilde ska ha noggrann information om vilka kraven är, innebörden av kraven och vad som blir konsekvenserna om den enskilde inte följer kraven. Vid en bedömning av att den enskilde inte uppfyller kraven kan rätten till ekonomiskt bistånd bli påverkad för hela hushållet. 3. FÖRSÖRJNINGSSTÖD Försörjningsstöd definieras i 4 kap. 3 SoL och består av två delar, riksnorm och övrigt försörjningsstöd. 3.1 Riksnorm Den del av försörjningsstödet som utgör den s.k. riksnormen omfattar sex budgetposter för vuxna och sju budgetposter för barn och ungdomar. Riksnormen blir känd först i december året innan den gäller. Den grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar och är uppdelad på olika hushållstyper och åldersintervaller. Följande poster ingår i riksnormen vid beräkningarna: Livsmedel Beräkningen av livsmedelskostnaderna utgår från en fyra- veckors matsedel som följer Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Utgångspunkten är att all 6 (37)

7 mat är hemmalagad. Vissa halvfabrikat ingår samt inköp av allt matbröd. Kostnaderna för t.ex. saft, godis och chips ingår inte. Livsmedelskostnaderna för enmanshushåll är något högre därför att att vissa kostnader blir dyrare än för flerpersonshushåll. Kläder och skor Kostnadsberäkningen täcker det vardagliga klädbehovet för hela året samt skoreparationer och tillbehör som väska, klocka och paraply. Ryggsäckar för barn och skolungdomar ingår. Lek och fritid Avser aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till. Aktiviteter gäller både inomhus och utomhus, viss motion och kultur. För äldre barn och vuxna ingår kostnader för att till exempel gå på bio, lyssna på musik, läsa böcker eller besöka simhall. För yngre barn ingår leksaker, spel, pussel, böcker, biobesök m.m. I posten är också cykel, skidutrustning för längdåkning och skridskor inräknad. För yngre barn utgår beräkningen från köp av begagnad cykel och skridskor. I beräkningen finns inga kostnader för semester eller dyrare fritidsintressen. År 2011 fick riksnormen en extra höjning och då framför allt för barn mellan 7-20 år. För denna åldersgrupp var höjningen mellan kr/månad. Höjningen medför att den enskilde kan välja mellan flera eller en dyrare fritidssyssla, SL-resor eller att ringa mobilsamtal. Barn och ungdomsförsäkring Denna post ingår bara i normen för barn och ungdomar. Förbrukningsvaror Här ingår kostnader för rengöring, skötsel och vård av bostaden samt klädvård m.m. som t ex disk- och tvättmedel, glödlampor, skokräm och damsugarpåsar. Hälsa och hygien Avser kostnader för den personliga hygienen, till exempel tvål, tandkräm, blöjor, mensskydd och hårklippning m.m. Även produkter som till exempel plåster och solskyddskräm ingår. Kostnad för preventivmedel ingår inte. Dagstidning, telefon, TV-avgift Här ingår kostnaden för helårsprenumeration för en daglig tidning, abonnemangs- och/eller samtalsavgifter för telefon eller kostnad för mobiltelefon och mobilsamtal. Kostnader för dator och internetabonnemang ingår inte. TV-avgiften (inte kabel-tv) samt vissa kostnader för brevpapper, kort och frimärken ingår också. Att dessa poster är medtagna betyder inte att man måste köpa t. ex en dagstidning, man avgör själv vad man använder pengarna till Förhöjning av normen Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl kan försörjningsstödet enligt norm bli högre. Det gäller när någon har förhöjda kostnader för något som ingår i riksnormen och dessa kostnader inte blir täckta av annan ersättning som handikappsersättning eller vårdbidrag. Förhöjda kostnader kan bero på t.ex. behov av särskild kost på grund av allergier, extra stort behov av telefon eller tidningar till personer som på grund av funktionsnedsättning eller andra skäl har svårigheter att upprätthålla 7 (37)

8 kontakten med andra eller delta i samhällslivet. Behovet blir inte täckt av annat stöd. avgifter finns för skolmat, att det är en förutsättning för att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter, att det är en förutsättning för att en förälder ska kunna ha umgänge eller kontakt med sitt barn i rimlig omfattning och därför har extra utgifter för t ex lek och fritid samt telefon, ett tillfälligt behov av att köpa kläder eller/och skor, då den enskilde har tillfälligt höga kostnader för att hon eller han blivit utsatt får våld eller annat brott, har högre kostnader på en post eftersom den är inräknad i en avgift t ex mat i vårdkostnaden på sjukhus Merkostnader för särskild kost vid vissa sjukdomar Orsaken till ett behov av särskild kost ska alltid vara styrkt med läkarintyg. Av intyget ska framgå hur länge läkarens bedömning gäller. Beräkningen för tillägg för fördyrad kost görs enligt Konsumentverkets beräkningar av förhöjda matkostnader vid olika sjukdomar (sök på specialkost). Om den enskilde har väsentligt ökade matkostnader, ska detta vara ett tecken på att handikappersättning bör utgå. Försäkringskassan bör bli kontaktad. Vid vissa sjukdomar kan den sökande vara i behov av särskilt näringstillskott. I de fall näringstillskott är ordinerat av läkare kan en höjning av normen med merkostnaden vara aktuell. Detta gäller inte om det är helt klart att näringstillskottet ersätter vanlig mat och därför inte innebär någon merkostnad Merkostnader för umgänge med barn I samband med umgänge med förälder blir barnet tillfälligt medlem i hushållet. Tillägg för maximalt sex dagar per månad kan bli beviljat. Normposterna livsmedel, lek och fritid, hälsa och hygien och förbrukningsvaror ingår då. Kostnader för umgängesperioder som överstiger fem sammanhängande dygn eller totalt sex dygn under en månad ska i första hand föräldrarna själva reglera. Klarar de inte detta får man meddela Försäkringskassa att regleringen får ske genom underhållsstödet. När föräldrar har gemensam vårdnad och barnet bor växelvis hos båda föräldrarna ska normalt inkomster och utgifter som rör barnet bli delade lika mellan föräldrarna. Beträffande resor i samband med umgänge med barn, se avsnittet om Resor under del 4.14 Bistånd till livsföring i övrigt Merkostnader vid sjukvård Se avsnittet Avgift vid sjukvård Minskning av normen Beräkning av kostnaderna till en lägre nivå kan bli aktuellt om den enskilde behöver akut hjälp för att reda upp en nödsituation, stannar en kortare tid i kommunen eller inte har kostnaderna för vissa poster som ingår i riksnormen t ex under vistelsen i heldygnsvård. 8 (37)

9 3.2 Övrigt försörjningsstöd i förekommande fall och till skälig kostnad Vid behov ska skälig kostnad för nedanstående budgetposter ingå i försörjningsstödet Hushållsel Ekonomiskt bistånd kan utgå till skälig kostnad. Eftersom elpriserna varierar är det den beräknade medelförbrukningen av hushållsel plus 20 procent som är skälig kostnad. Se under hushållets kostnader. I tabellen redovisar verket medelförbrukningen i Sverige i flerfamiljshus och för olika hushållsstorlekar. Tvättmaskin, torktumlare, redskap för trädgårdsarbete m.m. ingår därför inte. När det är flera som delar lägenhet ska kostnader för abonnemang och förbrukning bli delade på antalet personer (inkl. barn) i hushållet Hemförsäkring Bistånd kan man få till en grundförsäkring, som omfattar rättsskydd, ansvar, överfall och egendomsskydd. Egendomsskydd kan handläggaren bevilja maximalt för ett lösöresbelopp på kronor. Extra försäkringar så som allrisk-, oturs - och hemplusförsäkring ingår inte i grundskyddet. Lägenhetsinnehavarens hemförsäkring täcker alla som är folkbokförda på samma adress och har någon form av hushållsgemenskap. Det kan vara t.ex. unga vuxna som bor kvar hemma hos föräldrarna, syskon eller kamrater som delar lägenhet. Inneboende är ett undantag och ska därför bli uppmuntrad till att skaffa en egen hemförsäkring. Se under hushållet kostnader. Se bilaga Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Bistånd till avgift till fackförening och/eller arbetslöshetskassa kan bli beviljat med det belopp som gäller för den organisation den enskilde tillhör. Den enskilde ska undersöka möjligheten till reducerad avgift Arbetsresor Resor Då den enskilde behöver resa för att kunna arbeta eller för att delta i regelbundna aktiviteter för att komma i arbete bör handläggaren bevilja kostnaden för SL- kort. Detta sker som bistånd inom ramen för försörjningsstöd. Finns ett behov av regelbundna resor av andra skäl ska behovet vara styrkt av t ex läkare eller annan behandlande eller rehabiliterande personal. Kostnaden för nödvändigt antal resor ska bli jämförd med kostnaden för ett helt månadskort. Det billigaste alternativet ska bli beviljat. 3.3 Boende Generellt Enligt folkbokföringslagen ska man vara skriven där man bor och vistas. Vid bedömningen av ett längre behov av försörjningsstöd (mer än tre månader) och med oskäligt hög boendekostnad, ska den sökande få uppmaning att söka en bostad med lägre kostnader. Nämnden bör undvika beslut som medför att den enskilde blir 9 (37)

10 tvungen att flytta från Storstockholm. Innan nämnden beslutar att ställa krav på den enskilde att förändra sin boendesituation ska nämnden ta hänsyn till följande: Bostadens storlek i förhållande till familjemedlemmarnas antal. Sociala konsekvenser av en flyttning. Det gäller både barnfamiljer och ensamstående vuxna med sociala problem. För barnfamiljer måste man göra en helhetsbedömning. En genomgång av konsekvenserna för t ex. skolgång, barnomsorg och det sociala nätverket är nödvändig, men även på vilka konsekvenserna blir om familjen blir fortsatt bidragsberoende. Sökandens ålder och hälsotillstånd samt möjlighet att klara en flyttning. Sökandens möjlighet att bli godkänd som hyresgäst vid byte p.g.a. exempelvis arbetslöshet eller betalningsanmärkningar. Bostadens bytesvärde. Sökandens möjlighet att i framtiden med egna inkomster själv klara den höga hyran. Har den sökande möjligheten att lösa sin situation genom att hyra ut del av bostaden. Om man måste uppmana den enskilde att ändra sin bostadssituation, ska den enskilde få skälig tid på sig för att genomföra flyttning eller på annat sätt få ned kostnaderna för boendet. Skälig tid är minst fyra månader som kan bli förlängd om sökanden under denna tid påbörjat byte av bostaden eller försöker minska hyreskostnaden på annat sätt. Om sökande önskar det ska handläggare hjälpa till med att diskutera förslag på lösningar. Är bedömningen att den enskilde skulle kunna flytta och den enskilde avstår från att försöka sänka sin boendekostnad, minskar biståndet till hyran i nivå med reglerna om vägledande hyreskostnad. Se försäkringskassans föreskrifter om genomsnittliga bostadskostnader i storstockholmsregionen och högsta godtagbara bostadskostnad. Se bilaga 1:4 Skälig boendekostnad är vad en låginkomsttagare på orten har möjlighet att kosta på sig. I Nacka ska Försäkringskassans norm för genomsnittshyra vara vägledande, men den får inte vara ett tak. Möjlighet till individuella bedömningar är viktig. Överskridande av den högsta godtagbara hyresnivån enligt normen får bara ske när det finns synnerliga skäl för det. Ett sådant undantag kan vara att den enskilde har en lägenhet som i storlek och utrustning är anpassad till en funktionsnedsättning. Vid bedömningen av skälig boendekostnad bör även hänsyn tas till barns behov av utrymme hos förälder under umgängelsetiden. Ibland behöver den enskilde byta bostad som medför ökad boendekostnad. Detta måste ske i samråd med socialsekreterare på vuxenenheten IFO om den enskilde har försörjningsstöd. I normalfallet får man inte fördyra sina kostnader under tiden man har försörjningsstöd. Om den sökande flyttar till dyrare boende utan att samråda med sin socialsekreterare beviljar man den tidigare lägre hyran. Om ett dyrare boende är nödvändigt för att ge en skälig levnadsnivå ska handläggaren bevilja det. Det kan t ex gälla om det finns medicinska eller starka sociala skäl som styrker behovet av flyttning, det finns starka personliga motsättningar mellan hushållsmedlemmarna, nuvarande standard inte är skälig. 10 (37)

11 Det ska även vara en prövning om storleken på bostaden är skälig. Vägledande boendestandard, köket oräknat, är ett rum per person, vuxen eller barn. Vid fler än ett barn måste det till en individuell bedömning. Det kan vara stor åldersskillnad mellan barnen och barns behov av avskildhet ökar oftast ju äldre barnen är. Detta ovan gäller generellt oavsett om det är hyresrätt, bostadsrätt, villa, boende i andra hand eller delat boende Hyresrätt Avgift för medlemskap i hyresgästföreningen ingår inte i riksnormen. En beställning av hyrestillägg för lägenhetsunderhåll under den period då den sökande har bistånd får inte heller bli accepterat som bistånd. Kostnader för tillval kan bara bli godtagna om den som söker inte kunnat styra tillvalet. Utgifter för parkeringsplats eller garage kan bara bli godtagna kostnader om det är obligatoriska avgifter Bostadsrätt eller villa Enligt Socialstyrelsens Allmänna råd SOSFS 2009:23 bör nämnden undvika beslut som medför att den enskilde blir tvungen att flytta från den tätort eller den del av kommunen där han eller hon bott under flera år. Se Generellt. Det är dock viktigt att stödja den enskilde i att även söka arbete på andra orter i Sverige. Särskilt gäller detta om bedömningen är en långvarig arbetslöshet. En bostadsrätt eller en villa kan vara en tillgång som genom försäljning ger inkomster till försörjningen. Förutom de generella reglerna för att inte behöva byta bostad gäller inte krav på försäljning då: Bostadsrätten eller villan är belånad på sådant sätt att det inte kan bli något överskott vid en försäljning Månadskostnaden är rimlig Endast om det blir ett överskott som kan ger inkomster till försörjningen är en försäljning meningsfull. Den enskilde bör själv kontakta en mäklare för värdering av bostadsrätten/villan. De flesta mäklarföretagen gör detta utan krav på betalning. Genom att jämföra detta pris och belåning kan man få fram troligheten i att det ska finnas något överskott vid försäljning. I avvaktan på försäljning av bostad ska beviljandet av biståndet ske med krav på återbetalning om försäljningen ger ett överskott. Som boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen samt räntan på lån för lägenheten. I boendekostnad för villa ingår tillsammans med ränta eventuella kostnader för vatten, uppvärmning, sophämtning, försäkring och tomträttsavgäld. Under förutsättning att den sökande har möjlighet att göra skatteavdrag utgör 70 procent av räntan kostnader. Sökande med lån på bostad ska alltid bli uppmanad att söka skattejämkning för räntekostnaden. Endast ränta på lån som tagits för förvärvet av bostaden ska vara inräknade. Har bostaden lån som syftat till att skaffa andra kapitaltillgångar som t.ex. bil eller båt, räknas räntekostnaden för dessa lån inte in i boendekostnaden. Inte i något fall ska amortering på lån bli medräknade i boendekostnaden då den utgör kapitalbildning. 11 (37)

12 3.3.4 Andrahandsboende För andrahandsboende gäller samma regler som vid förstahandskontrakt för skälig standard, kostnad och krav på flyttning. Strävan ska vara att andrahandskontraktet är godkänt av fastighetsägaren, men det kan inte vara ett krav. Den enskilde måste alltid visa upp ett skriftligt avtal mellan sig och förstahandshyresgästen. Avtalet bör innehålla överenskommelse om hyrestidens längd, ömsesidig uppsägningstid, hyrans storlek, vad som ingår i hyran samt lägenhetens adress. Vidare bör lägenhetsnummer enligt lantmäteriets lägenhetsregister framgå. Kopia på förstahandskontrakt och hyresspecifikation bör vara med, men får inte vara ett krav för rätt till försörjningsstöd. Uppmaning till den enskilde ska vara att folkbokföra sig på adressen. Huvudregeln är att boendekostnaden delas mellan de vuxna som är skrivna på adressen. När lägenheten hyrs ut möblerad kan ett påslag på hyran med max 15 procent bli godkänt Inneboenderum Vad som sägs i detta avsnitt gäller inte inneboende hos nära släkting eller delad bostad med någon typ av hushållsgemenskap. Kostnaden för hyran av inneboenderum ska bli bedömt utifrån vad den sökande disponerar enligt uppvisat avtal med hyresvärden. Den faktiska hyran ska beviljas om den inte är oskälig Delad lägenhet När syskon eller kamrater delar lägenhet utgår man från att de har hushållsgemenskap om inget talar emot det. När personerna mer eller mindre delar på kostnaderna i hushållet har man hushållsgemenskap. Om hushållsgemenskap inte finns, gäller reglerna vid inneboenderum. Vid prövning av försörjningsstöd när sökanden delar lägenhet ska handläggaren dela nettohyran på antal boende i lägenheten Vuxet hemmaboende barn eller förälder boende hos barn Ungdom som avslutat skolgång men inte tidigare har betalat hyresdel till föräldrarna Huvudregeln är att man inte beviljar bistånd för den unges hyresdel. Undantagen är om en familj får behov av försörjningsstöd med anledning av att den unge inte kan betala sin del av hyran som i fallet nedan: Hushåll med endast barn över 18 år Inkomst av bostadsbidrag upphör när den unge fyller 18 år eller avslutar gymnasiet. I vissa fall beviljar man med samma summa som det tidigare bostadsbidraget till föräldrarna. Hushåll som har barn både under och över 18 år När föräldrarna söker bostadsbidrag som barnfamilj räknar försäkringskassan ut en hyresdel som det vuxna barnet ska betala. Detta minskar föräldrarnas hyra och därmed bostadsbidrag. Nämnden beviljar biståndet till hyra med den summa som försäkringskassan fastställt som hyresdel. Ungdom/vuxet barn som tidigare betalat del av hyran till föräldrarna. 12 (37)

13 Om den sökande tidigare en period själv betalat hyran kan hyresdelen bli beviljad. Perioden får då inte ligga mer än tre månader bakåt i tiden och hyran ska vara betald tidigare i minst tre månader. Hyran blir beräknad som försäkringskassan gör: Genom att ta dubbla hyreskostnaden och dela den med summan av köket och övriga rum multiplicerat med två får man fram ungdomens del av hyran. Om lägenheten är på 4 r.o.k. med en månadshyra på kronor. Blir det kök plus 2x4 rum = 9. Dubbel hyreskostnad = kronor. Hyresdel: 8 400: 9 = 934 kronor. Förälder boende hos barn Om man införskaffat bostaden för att föräldern ska få plats och boendekostnaden därmed har ökat ska handläggaren bevilja bistånd till hyresdel. Beräkningen sker på samma sätt som ovan för vuxet barn. Ungdom under 21 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal Huvudregeln är att bistånd till boendekostnad inte ska bli beviljat i dessa fall. Om hyresavtalet blir skrivet under period då den sökande saknar inkomst och möjlighet att själv betala hyran är huvudregeln att bistånd till boendekostnader inte utgår. Undantag från huvudregeln kan göras om det föreligger starka sociala skäl till flyttningen. 3.4 Övriga boendeformer Tredjehandskontrakt, boende på camping, hyra av stuga, husvagn eller båt, inneboende hos kamrat som bor i andrahand, hotell etc. är övriga boendeformer. När den enskilde har svårigheter att få annat boende och inte vid ansökan fått erbjudande om andra alternativ kan kostnaderna för övriga boendeformer bli beviljade. 3.5 Försörjningsstöd vid vistelse på institution Vid placering på institution eller familjehem kan handläggaren bevilja försörjningsstöd i form av placeringsnorm. Placeringsnormen inkluderar klädnorm, fickpengar samt eventuella avgifter till fackförening, a-kassa och arbetsresor. I vissa fall kan även kostnader för egen bostad under placeringstiden ingå. Beroende på vilken typ av placering som är beslutad kan egenavgift för kost och logi ingå Fickpengar Vid vistelse på exempelvis behandlingshem eller sjukhus beviljar handläggaren fickpengar om den enskilde inte kan tillgodose det med egen inkomst. Aktuellt månadsbelopp får man genom att summera normposterna lek och fritid, hälsa och hygien samt dagstidningar, telefon och tv avgift. Om föräldern får barnbidraget utgår inga fickpengar till barnet Kläder och skor Biståndet till inköp av kläder och skor bör motsvara posten i riksnormen. Det kan vara lämpligt att göra en överenskommelse med sökande att biståndet utgår för ett par månader i taget beroende på behovet och årstiden. 13 (37)

14 3.5.3 Egenavgift vid stöd-/omvårdnadsboende För andra stöd- och hjälpinsatser än vård och behandling får kommunen enligt 8 kap. 1 SoL ta ut skälig ersättning. Den avgift kommunen får ta ut får inte överstiga kommunens självkostnader. Detta gäller oavsett vad som är huvudorsaken till stöd och hjälpinsatserna. Andra stöd- och hjälpinsatser enligt 8 kap. 1 SoL är t.ex. boendestöd, kontaktperson, placering i länkverksamhet, arbetskooperativ, inackorderingshem, härbärge, stöd-/omvårdnadsboende i HVB samt familjehemsplacering. För boendestöd, kontaktperson samt härbärge och skyddat boende betalar den enskilde ingen egenavgift. Observera att den del av egenavgiften som utgör boendekostnad kan ge rätt till bostadsbidrag Avgift vid sjukvård Patientens egenavgift vid sjukhusvård är avgift för kost och logi och motsvarar delvis försörjningsstödets kostnadspost för mat. Då patientavgiften reducerad med matpengar för samma antal dagar ska mellanskillnaden bli beviljad i form av förhöjd norm Kostnader i samband med egen bostad Under placeringstiden kan personen ha kvar sina kostnader knutna till bostaden. Dessa kostnader är hyra, hemförsäkring, TV avgift och abonnemangsavgifter för telefon och el. Bistånd kan utgå efter sedvanlig ekonomisk prövning. Om vistelsen på sjukhus eller behandlingshem är kortare tid än två månader ska tv-avgiften bli beräknad som kostnad. Vid längre vistelse kan den sökande begära avgiftsbefrielse. 3.6 Nödprövning och tillfälligt, reducerat bistånd Även om det inte står klart att den enskilde är berättigad till ekonomiskt bistånd, alternativt inte är berättigad till bistånd, så kan en nödprövning vara nödvändig och även reducerat bistånd kan utgå Nödprövning Nödprövning gäller bara pengar till mat. Om den sökande hävdar att det föreligger en nödsituation ska handläggaren göra en nödprövning. Vid nödprövning bör den enskilde, i den mån det är möjligt, uppvisa aktuella kontoutdrag och kontoöversikter från de tre senaste månaderna. När bedömningen sker ska barnens situation särskilt bli beaktad. Speciellt gäller detta vid upprepning av behov av akut bistånd. Det kan vara ett tecken på att man bör oroa sig för barnens hälsa och utveckling. Vid upprepat behov av nödprövning för samma hushåll bör handläggaren pröva om den enskilde behöver en annan insats för att hantera sin ekonomi. Om en person som regelmässigt har inkomster över norm ansöker om akut bistånd bör man vara restriktiv med att bevilja detta. Det är en möjlighet för att avvärja en akut nödsituation eller när bedömningen är att den enskilde inte kunnat ta ansvar för sin ekonomi. När en person tappat sin plånbok eller blivit bestulen måste en polisanmälan ske. I första hand ska ersättning utgå från den enskildes försäkringsbolag. 14 (37)

15 3.6.2 Tillfälligt, reducerat bistånd I vissa fall kan tillfälligt, reducerat försörjningsstöd utgå för att tillgodose de nödvändiga behoven som mat och hyra för att den enskilde ska ha möjlighet att reda upp sin situation i övrigt. Om tiden är knapp bedömer handläggaren följande: Är det en nödsituation? Finns det barn i familjen? Har den enskilde någon sjukdom som kan bli förvärrade om ingen ekonomisk hjälp utgår? Har den enskilde sådana problem att det medför svårigheter att ta ett eget ansvar? Finns det någon underhållskyldig till den enskilde som kan bistå? Återkommer behovet av ekonomiskt bistånd trots egen försörjning? Har den enskilde åtaganden som måste fullföljas? Riskerar den enskilde förlora ett skäligt boende? 3.7 Beslut som löper över flera månader (omprövningsklausul) Ibland är det nödvändigt att fatta beslut som sträcker sig över flera månader, exempelvis vid en omfattande tandvårdsbehandling. Rätten till ekonomiskt bistånd ska bli prövad månad för månad. När beslut blir fattade som gäller flera månader måste därför en omprövningsklausul ingå. Beslutet kan annars inte bli omprövat under perioden, t.ex. om omständigheterna som beslutet grundar sig på blir ändrade. En sådan ändring skulle innebära att myndigheten ändrar ett för det enskilde gynnande beslut till hans eller hennes nackdel, vilket inte är tillåtet enligt förvaltningslagen (FL 27 ). 3.8 Utlandsvistelse Huvudprincipen är att försörjningsstöd bara i undantagsfall blir beviljat vid utlandsvistelse. Helhetsbedömningen måste även ta hänsyn till: hur resan blivit betalad, om den enskilde genom att resa påverkar sin möjlighet till självförsörjning, om möjligheten att i framtiden få försörjning i Sverige. Blir den enskilde bjuden av släktingar på en resa och resan inte försämrar möjligheten till egen försörjning i Sverige, finns inte någon laglig grund för att säga att rätten till försörjningsstöd upphört. Detta gäller både under restiden och vid återkomsten. 3.9 Försörjningsstöd när personen har vissa tillångar Vid ersättning för sveda och värk Skadeståndsrätten skiljer mellan ekonomiskt och ideellt skadestånd. Det ekonomiska skadeståndet är till för att kompensera ekonomiska förluster. Det ideella skadeståndet avser att ersätta bl. a fysiskt och psykiskt lidande vid personskador och kränkning av den personliga integriteten. När det ekonomiska skadeståndet är en ersättning för inkomstförlust ska det vid beräkningen av ekonomiskt bistånd också bli sett som inkomst. Kompensation för andra ekonomiska förluster är i detta fall inga inkomster. 15 (37)

16 Enligt en dom i Regeringsrätten ska man beakta ideella skadestånd vid prövningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Bidraget ska vara det yttersta skyddsnätet för människors försörjning. En individuell bedömning måste alltid ske. Undantagna är tillgångar som den enskilde fått för att täcka klart förutsägbara kostnader av skadan, t ex rehabiliteringskostnader med anledning av skada När barn i hushållet har tillgångar Barn är aldrig underhållsskyldiga emot sina föräldrar. Förekomsten av tillgångar hos barn kan dock innebära att det påverkar barnets del av försörjningsstödet. Även om tillgångarna är satta under s. k förmyndarspärr utgör det inget hinder. Ett barn bör alltid få använda en del av sina inkomster för egen räkning utan att det påverkar föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd. Detta gäller särskilt inkomster från feriearbeten. Hur stor del måste bestämmas från fall till fall och utifrån barnets behov. Det bör dock inte överskrida ett helt prisbasbelopp under ett år Ålderspensionärer Ålderspensionärer får ha sparade medel avsedda till begravningskostnaderna med ett halvt basbelopp utan att det räknas som inkomst i försörjningsstödet. 4. BISTÅND TILL LIVSFÖRING I ÖVRIGT I detta avsnitt ges riktlinjer för ändamål man vet Av erfarenheten vet man att det är Det är vanligt att enskilda ansöker om ekonomiskt bistånd för vissa andra ändamål. Beskrivningen av ändamålen är i bokstavsordning. Om kostnaden är rimlig och sökanden i övrigt uppfyller förutsättningarna för försörjningsstöd kan ändamålen ingå vanligtvis i en skälig levnadsnivå. Det gäller löpande kostnader för läkarvård, medicin, barnomsorg och färdtjänst. När det gäller rätten till bistånd för övriga ändamål finns krav på särskilda villkor. Utgångspunkten för bedömningen är vad en låginkomsttagare i allmänhet kan kosta på sig. En prövning ska ske om behovet kan bli tillfredsställt på annat sätt eller till lägre kostnad. Vid prövningen ska handläggaren alltid vara uppmärksam på den enskildes tidigare och väntade möjligheter att själv kunna tillgodose behovet. 4.1 Barnomsorg Alla föräldrar, som har barnomsorg till barn, betalar avgift till Nacka kommun oavsett vilken anordnare som driver verksamheten. Nacka kommun tillämpar maxtaxan. Hushållets inkomster styr då hur stor avgiften för barnomsorgen blir. Familjer med låg inkomst eller stor försörjningsbörda ska då ansöka om reducerad barnomsorgsavgift. Den reducerade barnomsorgsavgiften ingår i en skälig levnadsnivå och ska med i beräkningen av försörjningsstödet. 4.2 Begravningskostnad Begravningskostnader ska i första hand bli täckta av tillgångar i dödsboet eller genom någon som är försörjningsskyldig, d v s föräldrars eller efterlevande makars/registrerade partners inkomster eller tillångar. Vid bedömning av dödsboets betalningsförmåga ska begravningskostnader gå före betalning av skulder för hyra, hushållsel, telefon etc. Försäkringar kan vara en tillgång. Alla kända tillgångar som 16 (37)

17 finns på dagen för dödsfallet ska med vid ansökan om begravningskostnad, även eventuell kommande skatteåterbäring. Som huvudregel ska kända innestående inkomster inte bli beviljad i förskott utan sökanden får begära avbetalning hos begravningsbyrån. När handläggaren förväntar sig att det ska uppkomma tillgångar senare ska handläggaren formulera ett skriftligt återkrav enligt SoL 9 kap 2 Bistånd blir inte beviljat för kostnader som tillgodoses inom ramen för begravningsavgiften såsom förvaring av kista hos kyrkogårdsförvaltningen, lokal med eller utan religiösa symboler för begravningsceremoni, kremering, gravöppning, gravplats för kista eller urna under 25 år, gravsättning alternativt spridning eller nedgrävning av aska i minneslund, transport av kista från begravningsceremonin. Rätten till bistånd omfattar kostnader som är nödvändiga för att begrava den avlidne på bostadsorten. Merkostnader för att begrava den avlidne utanför Sverige ingår inte i rätten till bistånd. För begravning utgår maximalt 50 procent av gällande prisbasbelopp för skäliga faktiska och styrkta kostnader. Inga aspekter får bli lagda på de olika delar av kostnader som består av: kista, askurna, blomsterdekoration till kista, sveparbete, blomförteckning, transport inom kommunen, begravningsbyråns kostnader, dödsannons och gravsten. Kostnader för hemtransport vid dödsfall utomlands utgår inte. Om en svensk resenär avlider på utlandsresan är det antingen personens hem- eller reseförsäkring, eller de anhöriga, som får betala kostnaden för transport av den avlidna till Sverige. Om det inte finns någon försäkring och anhöriga inte har ekonomisk möjlighet att betala för hemtransport hjälper ambassaden till med att ordna en enkel och värdig begravning utomlands. Begravningskostnader för asylsökande är inte Migrationsverkets ansvar. Frågan om ersättning har Regeringsrätten prövat (2009 id. nr ). Social- och äldrenämnden kan inte återsöka utbetald ersättning eftersom det saknas förutsättningar inom ramen för rådande regelverk. Beviljar en kommun en ersättning är det beviljat till personens dödsbo och inte personen själv. Man kan inte återsöka ersättningar som dödsboet fått. 4.3 Flyttkostnader Bistånd till flyttkostnader kan bli beviljade till enskilda som har försörjningsstöd eller inkomster i nivå med riksnormen när behov av att flytta är motiverat av: hälsoskäl, sociala omständigheter, att möjligheter att bli självförsörjande genom flytten ökar, att flytten medför att boendekostnader minskar. 17 (37)

18 Vid flytt till annan ort av arbetsmarknadsskäl det vara aktuellt med bidrag från Arbetsförmedlingen. Det beviljade biståndet ska i första hand gälla hyra av flyttbil inklusive kostnader för bensin och försäkring mot uppvisande av kvitto. Anlitande av flyttfirma kan bara bli godtagen som kostnad om det finns synnerliga skäl. Bistånd till kostnad för flyttning utanför Norden ska i normalfallet inte bli beviljat. Vid behov kan bistånd även vara befogat för kostnader för flyttning av telefonabonnemang. När man fått bistånd till flyttkostnaderna ska den sökande styrka att den gamla bostaden har sagts upp. 4.4 Glasögon eller kontaktlinser Den sökande ska uppvisa intyg och kostnadsförslag som styrker behovet av glasögon och vad som ingår i det begärda priset. Skälig kostnad för glasögon är de paketpris som de flesta optiker erbjuder. 4.5 Hemtjänstavgift och kostnader för särskilt boende Vid debitering av hemtjänstavgift och kostnader för särskilt boende görs beräkning från äldreomsorgen. Den enskilde får alltid ett skäligt belopp kvar till sina utgifter efter det att hyra och hemtjänstavgift eller kostnaden för det särskilda boende betalats, s.k. förbehållsbelopp. Av denna anledning kan man inte få ekonomiskt bistånd för dessa poster. 4.6 Hemutrustning Komplettering Prövning av behovet ska ske i förhållande till vad som kan anses vara skälig levnadsnivå och vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Radio och för barnfamiljer även platt-tv ingår i skälig levnadsnivå Grundutrustning Bistånd till grundutrustning utgår mer sällan och kan bli beviljat om det finns särskilda skäl, behovet är akut och inte kan tillgodoses på annat sätt. För att kunna bedöma behovet är det oftast nödvändigt att göra hembesök. Unga människor som flyttar hemifrån ska normalt inte kunna få bistånd till grundutrustning i hemmet av samhället. Flyktingar eller utländska medborgare som fått uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till flykting ska ansöka om hemutrustningslån hos CSN (Centrala studiemedelsnämnden). Andrahandsaffärer möjliggör för den sökande att få en mer omfattande utrustning för det beviljade beloppet. För barnfamiljer kan det även bli aktuellt med bistånd till möbler i vardagsrum. Biståndet avser i så fall sittplatser, bord, gardiner och matta och kan utgå med 14 procent av basbeloppet. 18 (37)

19 I samband med grundutrustning bör normalt bistånd till radio ingå och för barnfamiljer också bistånd till platt - TV. Även för ensamstående med långvarigt biståndsbehov (minst 6 månader) kan det av sociala skäl vara aktuellt med bistånd till TV. Bistånd till dammsugare utgår bara till barnfamiljer med behov av försörjningsstöd i minst 6 månader. Begränsad grundutrustning ska vid behov beviljas. Personer som har tillfälligt behov av försörjningsstöd men inte kan vänta med inköp tills de har egen inkomst kan få sin ansökan beviljad. Biståndet syftar då till att den sökande ska kunna flytta in i en lägenhet och innefattar möbler i kök och sovrum samt husgeråd. Godkända belopp för hemutrustning framgår i bilaga 1:5. Hel grundutrustning avser en mer omfattande grundutrustning som den enskilde behöver under lång tid. Denna grundutrustning är tänkt till personer som inte inom överskådlig tid kommer att kunna förbättra sina inkomster och själva bekosta en grundutrustning t.ex. personer med mycket svåra psykosociala problem eller äldre med låg pension. Beviljade belopp framgår av bilaga 1: Identitetshandlingar För att bevilja kostnad för identitetshandlingar som bistånd ska följande gälla: Att ändamålet är nödvändigt för den sökande Att behovet av ekonomiskt bistånd inte kommer att vara tillfälligt. 4.8 Juridiska kostnader och stämpelavgifter Advokatkostnader I första hand ska den sökande utnyttja det rättsskydd som ingår i hemförsäkringen. Detta rättsskydd gäller t.ex. för tvister angående vårdnad och underhåll, men inte för tvister som rör äktenskapsskillnad, upplösning av samboförhållanden eller bodelning. Till självrisken vid rättsskydd och till den kostnad som tillkommer sökanden vid statlig rättshjälp om målet gäller t.ex. familjerättsliga ärenden kan bistånd utgå. Bistånd i övrigt till advokatkostnader ska endast bli beviljat om det finns särskilda skäl, t.ex. att det av sociala skäl är mycket viktigt att en person får behålla sin bostad Stämpelavgifter Huvudregeln är att bistånd till stämpelavgifter inte kan bli beviljat. Undantag kan vara enskilda fall, exempelvis då det är viktigt att en äktenskapsskillnad blir av eller bodelning blir genomförd. Migrationsverket har infört avgifter för ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd. Skyddsbehövande och sökande av humanitära skäl behöver inte betala för dem. Huvudregeln är att inte bevilja bistånd till dessa stämpelavgifter. Ingen avgift för stämpel är aktuell för asylsökande i Sverige och för maka, make eller sambo, samt barn under 18 år om syftet är en återförening med en utlänning som har uppehållstillstånd p.g.a. skyddsbehövande eller av humanitära skäl. Flera stora medborgargrupper och vissa studerande är också undantagna från avgift. 19 (37)

20 För kostnader i samband med ansökan om svenskt medborgarskap eller pass utgår inget bistånd. 4.9 Kläder och skor utöver vad som ingår i försörjningsstödet Kläder och skor ingår i riksnormen. I normalfallet blir inget extra bidrag beviljat till detta. Vid akut behov av klädutrustning kan sökanden få bistånd till kläder och skor i en klumpsumma för 2-4 månader framåt, men inom ramen för försörjningsstödet. Sedan blir det avdrag för posten vid beräkning kommande månader. När ansökan om engångskostnader för specialbeställda kläder eller skor inkommer måste en handläggare kontrolla om dessa kan bli täckta av handikappersättning. Eventuellt bistånd utgår då endast till merkostnader. Vid fördyrade kostnader vid behov av ortopediska skor ska mellanskillnaden för skor enligt riksnorm och den faktiska kostnaden för ortopediska skor utgå Kurslitteratur Person som får ekonomiskt stöd för studier kan även få ett rimligt bistånd för kostnad för böcker och annat studiematerial. Om möjligheten ska den enskilde köpa begagnade läromedel och utgångspunkten ska vara vad studerande i allmänhet har möjlighet att bekosta Läkarvård och medicinkostnad Bistånd till avgifter vid läkarbesök och läkarföreskriven medicin och behandling som ingår i högkostnadsskyddet ingår. Av allt som inte ingår i högkostnadsskyddet ska mammografi och cellprovsundersökningar bli godkända med den fasta kostnaden. Kostnaden för vaccin mot HPV- virus ska bli godkänt om den enskilde inte fått en sådan spruta tidigare. Kostnader för naprapat behandling kan bli beviljad om behovet av naprapat är ordinerat av läkare och behovet inte kan tillgodoses med annan behandling som ingår i högkostnadsskyddet Kostnaderna godkänns för maximalt sju behandlingar per år Magasineringskostnad Om den sökande har löpande försörjningsstöd och inom överskådlig tid förväntas kunna få ny bostad ska handläggaren bevilja bistånd till kostnad för magasinering av bohag. Vad som är överskådlig tid måste gälla från fall till fall. Beslute ska vara begränsat till en viss tidsperiod och bli omprövad vid behov. Det är den enskilde som ska stå för kontraktet gentemot magasineringsfirman. Vid bedömningen ska också följande faktorer ta hänsyn till: kostnaderna för magasinering i förhållande till kostnad för nyanskaffning av hemutrustning bohagets innehåll och skick konsekvenser för den enskilde vid eventuell försäljning av bohaget Psykoterapikostnad m.m. Psykoterapi är sjukvårdens ansvar. Huvudprincipen är därför att bistånd till kostnad för psykoterapi inte ska utgå. Den som söker om sådant bistånd ska få 20 (37)