Betänkande fran arbetsgruppen med uppgift att föreslâ initiativ som kan förstärka de självstyrande omrâdenas deltagande nordiskt samarbete

Transkript

1 Udvalget vedrørende Færøske Forhold UFF alm. del - Svar på Spørgsmål 1 Offentligt 3L Betänkande fran arbetsgruppen med uppgift att föreslâ initiativ som kan förstärka de självstyrande omrâdenas deltagande nordiskt samarbete Behandlat av samarbetsministrarna vid mötet pa Aland den 5 september 2007 sida 4 av 33

2 Innehäll Arbetsgruppens forslag.2 1. Inledning Bakgrund Arbetsgruppens sammansättriing m.m Utgngspunkter for arbetet Avgränsningar m.m Avgrnsningar I mandatet Den nya strukturen mom det nordiska kultursamarbetet Färöarnas, Grönlands och Alands deltagande i det officiella nordiska samarbetet Inledning Deltagande i Nordiska rdet Deltagande I NSK/MR-SAM, fackministerrd och ambetsmannakommittéer Deltagande / MR-SAM och fackministerrâ den Deltagande / ambetsmannakommittéerna Deltagande I nordiska institutioner och sarnarbetsorgan Normalstadgar for nordiska institutioner Formella forutsättningar for fuilt medlemskap Genomgâng av stadgar for institutioner oth samarbetsorgan Delta gande I styr&semöten Deltagande I nordiska program m.m Arbetsgruppens förslag MOjlighet att ansluta sig till ett ministerrdsbeslut OrdfOrandeskap Skriftliga frgor och rekommendationer Bakgrund Nordiska rdets arbetsordning Sedvanja vid samarbetsministrarnas frgetimma FulIt medlemskap I enskilda instftutioners och samarbetsorgans styrelser Bilaga 1. Arbetsgruppefls mandat Bilaga 2. Onskemâl fran Färöarna Bilaga 3. önskemâl fran Grönland Bilaga 4. Onskemâl fran Aland Bilaga 5. TiIIgägg och avvikelser I frâga om de självstyrande omrâdena I stadgar for nordiska institutioner och samarbetsorgan ida 5 av 33

3 1. Inledning Li Bakgrund Samarbetsministrarna beslutade den 27 oktober 2005 aft det skulle företas en forutsttningslös kartläggning av de självstyrande omrdenas - dvs. Faröarnas, Gronlands och Alands - stallning oth arbetsmojligheter det nordiska samarbetet. Kartlaggningen skulle avse de juridiska och praktiska sporsml som de självstyrande omrdenas deltagande I det nordiska samarbetet reser. Detta inbegrep aft undersoka hur de självstyrande omrdenas deltagande I det nordiska samarbetet under Heisingforsavtalet fungerar i praktiken. huruvida mojflgheterna att deltaga fuilt Ut utnyttjas och vilka barriärer som kan finnas. Kartlaggningen skulle utföras av generalsekreteraren med stöd av sakkunniga. Kartläggningen bverlämriades till samarbetsministrarna den 31 maj Mot bakgrund av kartläggningen antogs därefter den 13 april 2007 ett mandat for en arbetsgrupp med uppgift aft foresi initiativ som kan forsthrka de sjlvstyrande omrdenas deltagande i det nordiska samarbetet1 se bilaga Arbetsgruppens sammansättning m.m. I arbetsgruppen har ingtt 1-larri Mäki-Reinikka (Finland, ordförande), Mads T Lunde (Danmark, ersatt den 29 maj av Karsten Ankjr Jensen), Niels a Velbasta (Färöarna), Jørgen S. Søndergaard (Gronland), Snjólaug Olafsdóttir (Island), Fridtjov Clemet (Norge), Johan Tiedemann (Sverige) och Marine Holm-Johansson ($Jand, forhinder den 29 maj). Johan Ailing och Torbjörn Eklund (Nordiska ministerrdets sekretariat) har koordinerat arbetet. Arbetsgruppen har hllit moten den 19 april, 29 mal och 3 september Utgângspunkter for arbetet Arbetsgruppen har, enligt sitt mandat (bilaga 1), som grund for sitt arbete haft ländernas egna forslag om hur de självstyrande omrdenas deltagande I det nordiska samarbetet kan forstarkas. Nordiska ministerrdets sekretarrat har dthtill utrett i vilka av de nordiska institutionerna, samarbetsorganen, programmen mm. under Nordiska ministerrdet som de självstyrande omrdena har raft att delta och p vilka villkor deltagandet sker. Vidare har sekretariatet undersokt I vilka av nãmnda organ som Faroarna, GrOnland och Aland inte har rätt att delta. Arbetet har i enlighet med mandatet inte omfattat deltagandet i enskilda projekt. Arbetsgrupperis betänkande beror inte Färöarnas ansökan om att f ansluta sig till HelsingforsavtaLet m.m., samt aft bli medlem med rosträtt i Nordiska rdet och Nordiska ministerrdet. De sjivstyrande omrdena ecu det nordiska samarbetet - Generalsekreterarefls kartlggning, ANP 2006:743 (i det foljande Generalsekreterarens kartlggning). sida 6 av 33

4 2. Avgränsningar m.m 2.1 Avgränsningar mandatet I enlighet med rnandatet har arbetsgruppen inte behandlat forslag som kräver andringar i Helsingforsavtalet. Detta innebär till exempel att arbetsgruppen inte föreslr att Färöarna, Grönland och Aland fr ställning som kontraheraride part till Helsingforsavtalet och fuift medlemskap I Nordiska rdet och Nordiska ministerrdet. Arbetsgruppens mandat avgränsar vidare uppgiften till sdana frgor som omfattas av Nordiska ministerrdets verksamhet. Gruppen har valt att tolka mandatet s att uppdraget inte omfattar Nordiska rdets egen verksamhet, men väl sdana frgor som Nordiska rdet och Nordiska ministerrdet har gemensamt. Som en gemensam frga räknas till exempel Färöarnas, Grönlands och Alands rätt att vara adressater for - och att svara p - frgor och rekommendationer frn Nordiska rdet, mom ramen for de självstyrande omrdenas egen lagstiftnings- och forvaftningskompetens (se nedan). Nordiska rdets presidium har hllits lopande orienterat om gruppens arbete. 2.2 Den nya strukturen mom det nordiska kultursamarbetet De nordiska kulturministrarna beslutade i oktober 2005 om en ny struktur for det gemensamma nordiska kultursamarbetet. Samtidigt tilisatte ministrarna en s kallad policygrupp med uppgift att undersoka de självstyrande omrdenas särskilda situation i forhllande till den nya strukturen och att "komme med forsiag i forhold til, hvorledes de selvstyrende omrder sikres mulighed for fuld deltagelse I programvirksomheden [.]". I detta sammanhang nàmndes att ett av de Overordnade mlen for det nordiska kultursamarbetet är att srskild hänsyn skall tas till de sjalvstyrande omrdena och de särskifda strukturella forutsättningarna for kultursamarbetet som gãller mellan de sjlvstyrande omrdena och det övriga Norden. Policygruppens rapport lades fram for kulturministrarna i november 2006, som noterade densamma for kännedom. När det gäller de praktiska forhl- [aridena - som tangerar uppgifterna i det mandat sam denna arbetsgrupp har - foreslogs foljande: "De selvstyrende lande skal have ret til deltagelse p lige vilkr. Dette medfører. at de skal tilbydes plads i alle fora, 09 i den nye struktur anses alle at deltage p lige fod, dvs. at.sondringeri mel/em fuld deltage/se og observatørstatus ikke giver mening. 'tilbydes plads I alle fora' Dette skal forsts s1edes, at de selvstyrende lande i forhold til alle grupper (policygrupper, sagkyndiggrupper, arbejdsgrupper), som blandt andet er baseret p Iandereprsentation, skal have ret til deltagelse p lige fod med ovrige lande. Hvis det er besluttet, at en gruppe kun skal bests av reprsentanter for enkelte lande, jf. sagkyndiggrupperne vedr. kunst- 09 kulturprogrammet. m der sikres reprsentation for de selvstyrende lande. Der etableres en rejsestøtteordning for deltagelse fra de selvstyrende omrder I policygrupper, sagkyndiggrupper, ad hoc grupper, arbejdsgrupper, konferencer, seminarer my. For policygrupper, sagkyndiggrupper, ad hoc grupper 09 arbejdsgrupper anbefales der fastsat en ret til betalt deftagelse for sa vidt angr rejseudgifterne. Hermed menes der betaling af rejseudgifter i mindst samme omfang scm hidtil. sda 7 av 33

5 For konferencer, seminarer my. anbefales det, at der sikres deltagelse fra kulturlivet I de selvstyrende omrder." Som konkreta resultat efter det att kulturministrarna diskuterat rapporten kan nämnas att de nordiska husen och instituten i Finland, Fröarna, Grönland, Island och Aland har ftt nya arbetsuppgifter med funktion som Jokala s kallade kulturkontaktpunkter. Rapporten har även legat till grund for hur vissa styr- och sakkunniggrupper skall vara sammansatta. Avslutningsvis bör tilläggas att man mom kultursektorn har for avsikt att lopande undersoka hur den genomforda reformen fungerar förhllande till Färöarna, GrOnland och Aland. skia S av 33

6 3. Färöarnas, Grönlands och Alands deltagande I det officiella nordiska samarbetet 3.1 Inledning Kapitel 3 beskriver forutsttningarna for Färöarna, Grönland oth ALand att deltaga I det officiella nordiska samarbetet. Generalsekreterarens kartläggning - vars text ligger till grund for redogorelsen i de delar nedan som berör de formella forutsãttningarna - innehller mer detaljerade uppgifter. RedogOrelsen nedan har ambittonen att teckna en s bred och detaijerad bud av det officiella samarbetet som möjligt, även om en utforlig redogorelse inte har varit mojlig att ta fram med tanke p aft det, utöver Nordiska rdets organ och utskott, Nordiska rninisterrdets 11 ministerrd, 15 mbetsmannakornmittéer och omkring 45 institutioner och samarbetsorgan, finns ett 90- tat arbetsgrupper av storre eller mindre omfattning och varaktighet sarnt omkring särskilda projekt. 3.2 Deltagande I Nordiska râdet Frgan orn de sjalvstyrande omrdenas deltagande I Nordiska rdet har nyugen behandlats i generalsekreterarens kartläggning.4 Sammanfattningsvis framgr där foljande: I Nordiska rdet samarbetar folkrepresentationerna I de fern länderna oth de tre sjalvstyrande omrdena samt landernas regeringar 0th de självstyrande omrdenas landsstyren respe ktive Iandskapsregering Rdet bestr av 87 valda medlemmar, regeringsrepresentanter och representanter for Färöarnas och GrOnlands landsstyren sarnt Alands landskapsstyrelse. Av rnedlernmarna väljer Danmarks folketing 16, Finlands riksdag 18, Islands allting 7, Norges storting och Sveriges riksdag vardera 20 samt vart och eft av FärOarnas Iagting, GrOnlands landsting och Alands lagting 2. Dessutorn väljer vane forsamling motsvarande antal suppleanter. Regeringarna kan utse s rrtnga medlemmar som de Onskar. Detsarnma gäller for landsstyrena och landskapsregeringen.6 Danmarks rikes delegation bestr av de av folketinget valda medlemmarna och de av regeringarna utsedda representanterna sarnt av Färöarnas och GrOnlands delegationer. I Finlands delegation ingr Alands delegation p motsvarande sätt. Sedan r 1983 har emellertid de självstyrande ornrdena dessutom rätt aft forma egna delegationer.7 Det är bara de folkvalda medlemrnarna I Nordiska rdet scm har rösträtt. Det gaiter ocks de folkvalda representanterna for de sjalvstyraride omrdena. I frgor scm angr tillärnpningen av Overenskommelser mellan vissa lander bar endast medlemmar fran dessa lander rosträtt. Rdets organ är enhigt Helsingforsavtalet plenarforsamlingen, presidiet och utskotten. Härtill kornmer en kontrolikommitté. Avsnjtt 3.2 i generalsekreerarens kartiggning. ArtkeI 44 I HelsingforsavaIet. Artikel 47 i HeIsingorsavtaIet. Artikel 48 I HeIsingorsavtaIet. sida 9 av 33

7 Vane land skall vara representerat i presdiet. De självstyrande omrdena nämns inte I detta sammanhang. Att de självstyrande omrdenas medlemmar inte har en uttalad rtt att ing I presidiet - eller kontrolikommittén - innebr dock inte att de inte kan ing där, men d I kraft av medlemskapet i Danmarks rikes respektive Finlands delegation. Regeringarna, Iandsstyrena och landskapsregeringen har rätt att vcka forslag i rdet.8 När ämnen som berör de självstyrande omrdena behandlas av presidiet eller kontrolikommittén, kan en vald medlem frn berort självstyrt omrde - om sdan inte finns I organet - nrvara, yttra sig och framlägga forslag.9 Vidare gäller att I utskott där det inte ingr ngon vald medlem fran de självstyrda omrdena, fr en sdan medlem deltaga utskottets arbete. En sdan medem fr - i den situation som avses i 39 - efter överenskommelse med de danska respektive finska medlemmarna I utskottet deltaga I beslut I stället for en av dessa. I enlighet med rdande praxis avgör de självstyrande omrdena sjiva om ett ärende berör dem. Slutligen gl1er att en medlem av en regering, ett landsstyre eller Iandskapsstyrelsen kan deltaga I utskottens arbete och han d yttranderätt, men inte rösträt± Deltagande I NSK1 MR-SAM, fackministerrâd och ämbetsmannakommittéer Generalsekreterarens kartlggning har även berört FärOarnas, GrOnlands och $ands deltagande i Nordiska ministerrdet Delta gande / Ma-SAM och fackministerrâden Sammanfattningsvis understryker kartlaggningen att det är de nordiska Iandernas regeririgar scm samarbetar I Nordiska ministerrdet och att de självstyrande omrdenas motsvarigheter deltar I arbetet. Aven cm aktiva verbformer bar valts I bda fallen gors en kiar tskillnad (samarbetar respektive deltar). Minst tre av Länderna mste vara represeriterade av regeringsmedlemmar for att ministerrdet skall kunna fatta beslut'2 och ordforandeskapet roterar mel- Ian de fem regeringarna i en bestämd ordning. Vane land - men inte de självstyrande omrdena - har en rost I mtnisterrdet.13 Bde medlernmarna och representanterna for Iandsstyrena och landskapsstyrelsen bar rätt att yttra sig i den ordning de begärt ordet.'4 Scm Fridtjov Clemet ppekar I sitt bidrag till generalsekreterareris kantlaggning, han de självstyrande omrdena mojlighet att vara riänvarande med egna representanter i praktiskt taget alla sammanhang mom det nordiska samarbetet, med mojlighet att lagga fram förslag och framfora sina synpunkter. Denna mojlighet används ocks flitigt. Scm framgr av tabellen I avsnitt 4.1 I kartläggnirigen Oversteg under perioden vissa självstyrande cmrdens deltagande i ministermoten vissa landers. 8 Artikel 55 Helsingforsavtalet 39 Nordiska rdets arbetsordnin. 54 i Nordiska rdets arbetsordning. Avsnitt 3.8 I generalsekretararens kartiggning. Artiklarna 60 och 61 i Helsingforsavtalet. Artikel 62 i Helsingforsavtalet. 7 i Nordiska ministerrdets arbet.sordnng. sida 10 av 33

8 Slutligen giler att beslut scm fattas I enlighet med Helsingforsavtalet är bindande for de enskilda Iänderna och for Färöarna, Grönland och Aland '1 den mn de ansluter sig till beslutet I enlighet med självstyrelseordfling a rna" Delta gande / ämbetsmannakomm/ttéerna I Nordiska ministerrdels arbetsordning sags att ämbetsmän frn Färbarna, GrOnland ccli $and deltar I Nordiska sarnarbetskommitténs och andra ambetsmannakommittéers sammanträden.'6 I den arbetsordning for ambetsmannakommittéer som samarbetsministrarna antog r 1993, upprepas I 1 att ämbetsmän frn Faroarna, GrOnland och Aland deltar I motena och I 6 att det är länderna som har rösträtt. Med andra ord gäller samma ordning I ämbetsmannakommittéerna scm r NSK/MR-SAM och fackministerrden. 3.4 Deltagande I nordiska institutioner och samarbetsorgan Normalstadgar for nordiska in.stitutioner mom ramen for det nordiska samarbetet drivs och finansieras flera institutloner oth samarbetsorgan17 runt om i Norden. MR-SAM antog r 1999 s kallade normaistadgar for dessa ccli han regleras FärOarnas, GrOnLands och Alands deltagande institutionernas styrelser. Sammanfattningsvis galler foljande for institutionerna: StyrelseledamOterna nomineras av berorda medlemslnders regeringar och tillsätts av berort fackministerrd. Var]e ledamot har en röst. Ordförandeskapet skall rotera mellan landerna. De sjlvstyrande omrdena har rätt att vara företrädda I institutionernas styrelser. I institutioner scm Jigger i tie sjalvstyraride omrdena, har representanten/- er fran detta omrde samma rättigheter som ordinarie styrelseledamoter. For Ovriga styrelser galler att representanter fran de självstyrande omrdena har yttrande och forslagsrätt, men inte beslutanderätt och alt de liar rätt alt f avvikande mening ford till protokollet. Representation frn de självstyrande omrdena skall anmälas p forhand i enlighet med de regler som galler for andra styrelseledamoter. I de fall ett eller hera av de sjalvstyrande omrdena har ett särskilt och pvisbart intresse for institutionens verksamhet kan representanterna for dessa omrden bli fullvirdiga ledarnoter med rösträtt I styrelsen. Styrelsen ar beslutfor nr fyra nordiska lander an representerade. FOr institutionsstyrelser dar de sjalvstyrande omrdena bar full representation i styrelsen galler särskilda bestämmelser som är faststallda i den enskilda institutlonens stadgar. Styrelsens möteskostnader skall belasta institutionen. Kostnaderna for de självstyrande omrdenas deltagare vid styrelsens moten skall betalas p samma sätt som for Ovriga ledamoter. Artikel 63 i He1singforsavtaIe, corn ocks LnnehlIer bestãmmetser om eventuelit godkiinande nationella parlament m.m. 11 I Nordiska rninisterrdets arbetsordning. En samnordisk institution kännetecknas av den r ett eget rttssubjekt I färhiiande tilt det nordiska rättstãllningsavtalet; aft instilutionens stadgar r faststl1da av ministerr&let och dverensstmmer med normatstadgarna or nordiska institutioner; aft styrelsen ar vald av ministerrdet samt aft institutionen har en egen administrativ ted fling. Ett samnordiskt samarbetsorgans stadgar ken avvika mar alter mindre frn normatstadgame. For en bversikt over de sarnnordiska institutionerna och samarbetsorganen, se av side 11 av 33

9 3.4.2 Forme/la förutsättningar for fuilt medlemskap Av kornmeritaren till 3 i normaistadgarna framgr att "[i] de fall ett eller flera av de sjàlvstyrande omrdena har ett särskilt och pvisbart intresse for institutionens verksamhet kan representanterna for dessa omrden bli fullvärdiga ledamoter med rösträtt i styrelsen. Frgan om de sjalvstyrande omrdenas röstrtt i styrelsen avgörs av [det enskilda fackministerrdet]." Kommentaren till 7 klargor dock att fackministerrdet inte kan gora andringar eller tillagg av stadgarna principiella frgor utan godkännande av samarbetsministrarna. Hit torde frgan om medlemskap for ett självstyrande omrde räknas. Under alla omständigheter torde ett forsta beslut av det for institutionen ansvariga fackministerrdet vara nodvändigt for att MR-SAM skall kunna behandla saken Genomg&ng av stadgar for institutioner och samarbetsorgan Nordiska ninisterrdets sekretariat har genomgtt de stadgar som gäller for nordiska institutioner och samarbetsorgan. Här redovisas endast avviketser fran normaistadgarna; huvudregein framgr allts ovan. De institutioner och sarnarbetsorgan som i ngon mn avviker frri normalstadgarna är: Institutioner: NHFØ - Nordens Hus p FärOarna NAPA - Nordens Institut i Grönland NIPA - Nordens Institut p Aland Samarbetsorgan: NIAS - Nordisk institutt for Asienstudier NTfS - Nordiska institutet for sjorätt Nordiska Kulturfonden NORVULK - Nordisk Vulkanologisk Inst. SNS - SamNordisk Skovforskning Sarnmanfattningsvis kan sagas att FärOarna Grönland oth Aland, nar det gäller institutionernas styrelser, saknar fullt medlemskap - det vill saga har inte rätt att delta i styrelsebeslut - men att de har rätt att yttra sig och i det dagliga arbetet medverka p samma villkor som Lãnderna. Undantag gors for Nordens hus p FärOarna sarnt Nordens institut p GrOnland respektive Aland, där respektive sjalvstyrande omrde har fuilt medlemskap - i linje med norm&stadgarna - i det I omrdet belagna institutionen. När det galler samarbetsorganen kan sagas att FärOarna, GrOnland och Aland I princip har samma stalining som galler I institutionerna. Nordiska KuLturfonden utgor här ett undantag dar det 1 styrelsen ingr tre representanter, jämte personliga suppleanter, fran respektive självstyrande omrde. Se vidare bilaga 5, Tillagg och avvikelser i frga om de självstyrande omrdena i stadgar for nordiska institutioner och samarbetsorgan. sida 12 av 33

10 3.4.4 Delta gande i styr&semöten Nordiska ministerrdets sekretariat har ställt samman statistik Over hur ofta Färbarnas, Grönlands och $Jands ledamoter deftagft i de nordiska institutionernas styrelser under 2006 och ngra fall Foljande institutioner omfattas: Kulturkontakt Nord Norden hus i Reykjavik (NOREY) a Nordens hus p FärOarna (NFHØ) Nordens institut I Finland (NIFIN) Nordens institut I GrOnland (NAPA) Nordens institut p Aland (NIPA) NordForsk Nordisk InnovationsCenter (NICe) Nordic Center for Spatial Development (Nordregio) Nordisk energiforskning (NEF) Nordisk institutt for odontologiske materialer (NIOM) Nordisk utbildningscenter for personal for dovblinda (NUD) Nordiska genbanken (NGB) Nordiska hogskolan for folkhälsovetenskap (NHV) Nordiska instftutet for kvinno- och konsforskning (NIKK) Nordiska institutionen for vidareutbildning mom arbetsmiljoomrdet (NIVA) Nordiska nämnden for alkhol- och drogforskning (NAD) Nordiska projektexportfonden (NOPEF) Nordiska samarbetsorganet for handikappfrgor (NSH) Nordiska utbildningsprogrammet for utvecklirig av social service (NO- PUS) Nordiskt informationscenter for medie- och kommunikationsforskning (NORDICOM) Vidare har Nordiska Kulturfonden (NKF), Center for journalistisk kompetenceudvikling, Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK) samt Nordiska socialstatisktikkommittén (NOSOSKO) tillfrgats. Dessa är inte institutioner i egentlig mening. Av statistiken framgr foljande: deltaganden ^ 3 deltaganden FarOarna Nordbuk KuLturkontakt Word NordForsk Nordregio Nordiska kufturfonden Gronland Nordbuk Kulturkontakt Word Nordens institut i Finland Nordregio NordForsk Nordiska kulturfonden Aland Nordens institut i Finland Kulturkontakt Word NordForsk Nordiska kulturfonden Nordiska ha IsovrdshOgskola n Nordregio is 0th med omstrukturerinen mom MR-kultur nedlades vid rsskiftet 2006/07 institutionerna och kommittéerna NIFCA, NordScen, NOMIJS den s kalide museikommittén. En ny institution med administrative uppgifter - Kulturkontakt Nord - inrattades. Det bar mnte varit mojligt att f ti1lng till data for de mnstitutioner mm. som nedlagts, men data for Kulturkontakt Nord och Center for journalistisk kompetenceudvmklinq, som ersatte Nordiskjournalistcenter avser & 2007 s In0t verksamheten bedrivits i skrivande stund. 19 ovriga institutioner var deftagandet 5 1 for respektive omrde. side 13 av 33

11 3.5 Deltagande I nordiska program m.m. Nordiska ministerrdets sekretariat har samlat in information om Färöarnas, Grönlands och Alands mojlighet att defta i program m.m. under Nordiska ministerrdet. Ngra uppgifter om hur mojligheterna fakttskt har utnyttjats har inte kunnat insamlas. Följande program m.m. omfattas av undersokningen: Riktlinjer for saniarbetet med nordvästra Ryssland respektive Baltiku m Mobilitetsprogram for Estland, Letland og Litauen efter procedurer og finansiering Handlingsprograrn for nordisk fiskeri-, jord- og skovbrugs- og 1evnedsmiddelsamarbejde Strategien for genetiske ressourcer for fiskeri, jordbrug, skovbrug og Ievnedsmid ler I Norden Program for Ny Nordisk Mad Bredygtig udvikling Arktiskt samarbete MiIjOmrket Svanen Nordic Environment Finance - NEFCO a Mobilitets- och residensprogram mom kultursaniarbetet a Kulturkontakt Nord a Sakkyndiggruppe mom kultursamarbetet Nordisk Film &TV Fond Nordisk Computerspilprogram Utbildningssektorns mobilitets- och natverksprograrn Nordplus a Rdgivningsgrupperna p utbildningsomrdet (HOGUT, NSS, SVL oth Nordens sprkrd Nordjobb Av undersokningen framgr i huvudsak att FärOarna, Grönland och Atarid har mojlighet att delta i programmen p samma villkor som länderna. Det forekommer dock att antalet medlemmar I styrgrupper och liknande är Iägre an vad sorn gäller for länderna. Undantag fran huvudregeln görs när det gaiter: a MiljOmärket Svanen där den danska ordningen inte ger Grönland och Färöarna en sjalvstandig roll nàr det galler att fatta beslut om licensiering. NEFCO - som grundas p ett beslut av de fern regeringarna och som inte omfattar ett självständigt deltagande frn de tre omrdena. Nordiska Film- och TV-fonden finansieras endast med en tredjedel av NMR; de nordiska filminstituten och nb riordiska TV-stationer betalar en tredjedel vardera. Styrelsen är sammansatt av representanterna for finansiarerna. I frga om Nordplus och rdgivningsgrupperna p utbildningsomrdet deftar representanterna for de självstyrande ornrdena med observatorsstatus, med undantag for Nordens sprkrd där de självstyrande omrdena deltar p samma vilikor som Iänderna. Tillaggas kan att Aland av "geografiska skäl" valt att inte utnyttja sin plats i styrgruppen for det arktiska programmet. sida 14 av 33

12 4. Arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen föreslr foljande initiativ som kan förstärka de självstyrande omrdenas deftagande i det officiella nordiska sarnarbetet. 4.1 Möjlighet att ansluta sig till ett ministerrâdsbeslut Son framgr av artikel 63 I Helsingforsavtalet har FärOarna, Grönland och Aland mäjlighet att ansluta sig till de beslut sam staterria fattar mom rarnen for avtalet. Detta sker i s fall i enlighet med de olika självstyrelseordningarna. 4.2 Ordförandeskap Arbetsgruppen menar att Finland respektive Danmark, under de r son respektive land innehar ordförandeskapet i Nordiska ministerrdet, I samrd med respektive självstyrande omrde, bör kunna arrangera mdten s att ordet I ämbetsmannakommfttéer och arbetsgrupper leds av tjänstemäri frn ett sjlvstyrande omrde. Detta bör ven kunna galla for ministrar frn de sjãlvstyrande omrdena I frga om ministermöten. Detta är srskilt en möjlighet när arbetsomrdet eller dagordningen ligger mom den kompetens som det sjalvstyrande omrdet I frga har overtagit. Detta är dock endast en procedurfrga som inte inverkar p rosträtten. Arbetsgruppen är vidare medveten om det formella kravet p att tre natlonella ministrar skall vara närvarande for att beslut skall kunna fattas inte pverkas av forslaget. Arbetsgruppen föreslâr MR-SAM att ansluta sig till arbetsgruppens forslag am att Danmark och Finland kan ge representanter for Färöarna, Grönland och Aland I uppgift att leda ordet vid ministermoten, I ambetsmannakommitter och I arbetsgrupper. 4.3 Skriftliga frgor och rekommendationer Bakgrund Nordiska rdet kan anta rekommendationer, gora andra frarriställningar eller avge yttranden till en eller flera av de nordiska Lndernas regeringar eller till ministerrdet. 20 I generalsekreterarens kartlggning framhlls, bde vad gaiter rekommendationer och frgor, att Helsingforsavtalet avgränsar kretsen av adressater till regeringarna och ministerrdet. HeLsingforsavt&et torde slunda inte ge rdsmediemmar rätt alt rikta rekommendationer eller frgor till FärOarnas och Grönlands landsstyren eller ALands landskapsregering Nordiska rdets arbetsordning Nordiska rdets arbetsordning vidgar emellertid I 18 kretsen av adressater s att en frga även kan ställas till FärOarnas och GrOnlands respektive landsstyre och till Alands landskapsregering. Här gr arbetsordningen längre n Helsingsforsavtalets ordalydelse. Enligt artikel 59 1 HeLsingforsavtalet fastställer Nordiska rdets plenarforsamlirig rdets arbetsordning. Vid 1996 rs session ändrades rdets arbetsordning p flera punkter; en av dessa var att kretsen av adressater for frgor Artikel 45 i Helsingforsavtalet. sida 15 av 33

13 utvidgades - I forhllandet till artikel 57 1 avtalet - till att àven omfatta de bda landsstyrena samt landskapsstyrelsen ( 18 i arbetsordninqen). Det finns ingenting I handlingarna frn sessionen som explicit kommenterar denna ändring, inte vare sig I själva forslaget eller i debatten. I rapporten frn den arbetsgrupp som lagt fram forslaget till ändrad arbetsordning kommenteras vissertigen 18, men att skrivningen avviker frn Helsingforsavtalet nämns inte. Dàremot talar rapporten - och arbetsgruppens ordförande i sin presentation vid sessionen - om att "... Helsingforsavtalet innehtler en del formuleringar sam skulle behöva ändras for aft anpassa det nordiska samarbetet till en ny och foränderlig tid". Inte vare sig I Nordiska rdets eller Nordiska ministerrdets arkiv har det gtt att finna ngra dokument som visar att en formell kontakt har tagits. Om en kontakt har tagits är det mera sannolikt aft denna har varit av informell natu r. Det kan avslutningsvis noteras att det inte framgr av protokoltet frn 1996 rs session att ngon av de nordiska regeringarnas representanter - vilka ingr I Nordiska rdet med yttrandertt - skulle ha invnt mat ndringen i arbetsordningen Sedvànja vid samarbetsministrarnas frgetimma Vid Nordiska rdets rliga ordinarie session hlls en frgetimma där samtliga tta samarbetsministrar svarar p frgor fran parlamentarikerna i rdet. Arbetsgruppen noterar att det är etabterad sedvänja att företrädarna for de sjlvstyrande omrdena svarar p (muntliga) frgor mom ramen for den kompetens som de har Overtagit fran Danmark respektive Finland, p samma vilikor sam sina riordiska kollegor. Svitt är kant har det inte förekornmit att ngon representant for Danmarks, Finlands, Islands, Norges eller Sveriges regering tnvänt mot detta (jämfor avgrànsningen Helsingforsavtalet). Att gora tskillnad mellan en frga, rekommendation eller annan framställning som framställs skriftligen eller rnuntligen kan inte vara meningsfullt eftersom det mste vara innehllet sam I detta sammanhang mste f anses vara det avgorande. Sammanfattntngsvis menar arbetsgruppen att tillämpningen av Helsingforsavtalet i praxis har utvecklats sl att landsstyrena p FärOarna och Gronland samt landskapsregeringen p Aland i realiteten ges ratt att mom ramen for den kompetens man har övertagft, vara adressater for - och att svara p - frgor, rekommendationer och andra framstallningar fran Nordiska rdet. Arbetsgruppen föreslâr MR-SAM att konstatera att tiltampningen av helsingforsavtalet utvecklats sl att - I de fall frgan gäller de självstyrande omrdena - landsstyrena p FärOarna och GrOnland samt Iandskapsregeringen p Aland realiteten ges rätt att mom ramen for den kompetens man har Overtagit, vara adressater for - och att svara p - frgor, rekommendationer och andra framställnirtgar frn Nordiska rdet. sida 3.6 av 33

14 4.4 FuUt medlemskap I enskilda institutioners och samarbetsorgans styreiser Färöarnas, Gränlands och Alands sthllning i styrelserna for de samnordiska institutionerna och samarbetsorgan beskrivs ovan. Sammanfattningsvis galler att de sjalvstyrande omrdena i de fiesta fall har en stalining scm ligger det fulla rnedlemskapet nära. Arbetsgruppen är dock medveten om det värde scm det kan ligga i for de självstyrande omrdena att ha fulit medlemskap - med rosträtt - I de fall omrdena har ett intresse av della, Arbetsgruppen konstaterar att MR-SAM redan har fastlagt en principiell riktlinje denna sak. Arbetsgruppen menar att denna mojlighet äger allmän giltighet over tiden och det torde st vart och ett av de sjalvstyrande omrdena fritt att ansoka am fulit medlemskap flu eller vid ett senare tillfälle. Arbetsgruppen noterar vidare att lnderna r 2002 bar ändrat overenskommelsen am Nordiska kulturfonden, p s sätt att vart och ett av de självstyrande omrdena flu har en medlern i fondens styrelse. Därtill noterar arbetsgruppen att de självstyrande omrdena är tillforsäkrade fulit deltagande I sakkunnig grupperna mom MR-Kulturs nya struktur. Som framgtt av betänkandet Overvager kulturministrarna ocks att de självstyrande omrdenas medverkan ytterligare utvidgas. I ovrigt menar arbetsgruppen att de nordiska institutionerna och samarbetsorganen, bor uppmanas att självmant kontakta de självstyrande omrdena nãr frgor scm är av intresse for de sjalvstyrande omrdena är aktuella I instituonens verksamhet. Arbetsgruppen lagger därutover till grurid att institutionernas/samarbetsorganens styrelser bestr av personer som har i uppdrag all ta tillvara aktuell institutions/samarbetsorgans intresse enlighet med det 1 stadgarna/riktlinjerna/mandatet rn. m. fastlagda ändamlet for institutlonen/samarbetsorganet. Met denna bakgrund uppmanar arbetsgruppen de sjäivstyrande omrdena att Iämna sitt bidrag till det nordiska samarbetet genom alt ställa sakkunniga personer till forfogande for styrelsearbete och liknande p omrden där man har ett intresse och en mojlighet att ge ett sdant bidrag. Avslutningsvis anser arbetsgruppen att de rliga moten med de nordiska institutionerna som Nordiska ministerrdets sekretariat arrangerar, bor Utformas s att även frgor som galler de sjalvstyrande omrdena ges utrymme. Arbetsgruppen föreslâr MR-SAM att de självstyraride omrdena kan delta i de samriordiska institutlonernas och samarbetsorganens arbete p samma vilikor som landerna - della innebär att FärOarna, GrOriland och Aland kan ansoka21 cm fullt medlemskap I namnda organ mom ramen for Helsingforsavtalet, aft anmoda berorda ministerrd att Overväga de Onskeml frn Faröarna, GrOnland och Aland cm deltagande i institutloner/samarbetsorgan scm framgr av bilagorna 2-4 I arbetsgruppens betänkande, 21 Ansokningarna skall enhigt vedertagen praxis godkannas av samarbetsmiriistrarna samt sektorministrarna samarbee med nstitutionemna/samarbetsorganen; de fallen institutionerna/samarbetsorganen r grundade genom mellanstatlig overenskommelse/traktat skall bestarnmelserna I overenskommelsen/traktaten drtili beaktas. sida 17 av 33

15 aft uppmana de samnordiska instftutionerna och samarbetsorganen tt sjalvn,ant kontakta de sj1vstyrande omrdena när frgor som är av intresse for de sjivstyrande omrdena är aktuella i institutionens verksamhet samt aft uppmana Nordiska ministerrdets sekretariat aft vid planeringen av riiga nstitutionsmoten beakta FärOarnas, GrOnlands och Alands intresse av aft frgor som beror de sjilvstyrande omrdena str p dag ord ning en. sida 18 av 33

16 Bilaga 1. Arbetsgruppens mandat M'H1r Till NSK Kopia Nordiska ministerrdet Fran Sekretariatet Anine Store Strandstrde 18 DK-1255 Kopenhamn K Tel Fax Uppgifter och mandat for en arbetsgrupp aft föreslâ initiativ som kan förstärka de självstyrande omrâdenas deltagande I nordiskt samarbete 13 april 2007 Uppgifter Gruppen börjar arbeta efter ländernas egna forslag av hur de sjlvstyrande omrdenas deltagande kari förstärkas. Sekretariatet utreder innan gruppens arbete i vilka av de nordiska institutionerna samarbetsorganen, programmen m.m. under Nordiska ministerrdet som Fröarna, Grönland och Aland har rätt att delta och p vilka vilikor deltagandet sker. Vidare utreds i vilka av nmnda organ som Fröarna, Gronland och Aland inte har rätt att delta. En samlad forteckning over beslut, stadgar och liknande skall ligga till grund for sekretariatets utredning. Arbetet omfattar inte deltagandet i enskilda projekt. Arbetsgruppen skall arige orsakerna I de fall d FrOarna, GrOnland och Aland inte ha rätt att delta och lãmna forslag till sdana konkreta Lrtitiativ som mom ramen for Helsingforsavtalet kan forstarka de självstyrande omrdenas deltagande I nordiskt samarbete, nordiska institutioner, samarbetsorgan, program m.m. Arbetsformer m.m. Gruppen arbetar under finskt ordforandeskap och med sekretariatsbetjning av Nordiska ministerrdets sekretariat. Gruppen besthmmer själv sina närmare arbetsformer. Gruppen rapporterar till Nordiska samarbetskommittén (NSK). NSK fungerar vd behov som avergripande styrgrupp. Gruppens resultat skall framlaggas p NSK:s mote, s att NSK kan rapportera till de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM) med sikte p att förbereda ett forslag till MR-SAM p Aland den 4-5 september Respektive Land och självstyrande omrde betalar sina egna kostnader. side 19 av 33

17 Bilaga 2. Ônskemäl fran Färöarna FrØerne - oversigt over organer uden deltagelse eller med begrnset deltagelse samt ønsker Organ Eksisterende ønsker Begrundelse - Begrundelse situation FrØerne - Norden NS1< Observatørstatus Fuld reprsen- Nødvendigt for at f Dat gavnmer EK-U uden sternmeret tation fuld nytte af deltagel- Norden, at hele EK-K se - desuden her Norden er med NSS sag en principiel be- SVL tydning for Frøerne Hovedprogramkomiteen for Nordplus rammeprogram Underprograrnkomiteen for Nordpus Voksen NIFIN- Nordens Institut I - - Finland NOREY - Norden shus i Reykjavik NAPA - Nordens Institu I GrønIa nd NIPA - Nordens Institut p Aland NC) - Nordisk )ournalistcenter NordForsk NORDICOM - Nordiskt Ingen informationscenter for medie- och kommuniktationsforksning Nordisk Kulturfond Et styremedlem Fuldt i-nedlemsp skift - en kab af styret parlamentariker og en embedsmend Nordisk Film og TV Fond Ikke medlem Medlemskab med fuld re prsentation Organ Eksisterende ønsker Begrundelse - Begrundelse situation FrØerne - Norden EK-S Observatørstatus Fuld reprsen- Nødvendigt for at f Det gavner uden stemmeret tation fuld nytte af deltagel- Norden, at hele se - desuden har Norden er med sagen principiel betydning for Frøerne NSH - Nordiska samar- Observatørstatus betsorganet for handi- i styret kappfrgor Handikap poltiska rdet Et medlem for Landene er reprsen- Frøernes hen- Frøerne - - teret med 3 medlem- dikapmer. Politiskt, em- organisation, bdsvrk og bruger- har reprsenteorganisationer. Frø- ret Frøerne erne fr ikke fuld alene i rdet. nytte af samarbejds- Det har vret mulig-heden. manglende forankring med denne reprse ntatio n. sida 20 av 33

18 NHV- Nordiska høgsko- inger Nødvendigt for at f Det gavrier Ian for folkhalsovetens- - - fuld nytte af deltagel- Norden, at hele kap se - Norden er med desuden har sagen principiel betydning for Froerne NAD - Nordiska Namden Ingen for Alkohal- och Drag forskning N1JD - Nordiska Udhild- Ingen ningscenter for personal - " " - for døvblinda NOPUS - Nordiska ud- Ingen bitdningsprogrammet for utvikling av social service - r, sida 21 av 33

19 Bilaga 3. Ônskemâl fran Grönland Fuldt medlemskab af Nordforsk bestyretse [Grønland] vii i første omgang anmelde ønsket om fuldt rnedlemskab af Nordforsk bestyrelse. Beg rundelse: Grønland har ansvaret for forskningspolitikken I hjememstyreregi Grøniand har faglig kompetence som kan bidrage til at videreudvikie den flies nordisk forskningsprofil Grønland har egne forskningsiristitutioner Grønland kan (og gor det alierede)indg I fl1es nordiske forskningsprojekter Som supplement kan [henvises] til de anbefalinger sam kulturministrene tusluttede 519 p MR-K 3/2006 En af anbefatingerne var netop vedr. de selvstyrende andes deltagelse I de nordiske institutioner, arbejdsgrupper my. Det anførtes herom I rapporten: 'De selvstyrende lande skal have ret til deltagelse p lige viikr. Dette medfører, at de skal tiibydes plads 1 alie fora, og i den nye struktur anses alle at deltage p lige fod, dvs. at sondringen mellem fuld deltagelse og observatørstatus ikke giver mening. tilbydes plads I alle fora": Dette skal forsts sledes, at de selvstyrende lande I forhold til alle grupper (policygrupper, sagkyndiggrupper, arbejdsgrupper), sam blandt andet er baseret p Iandereprsentation, skal have ret til deltagelse p lige fod med øvrige lande. Hvis det er besluttet, at en gruppe kun skal bests av reprsentanter for enkette lande, jf. sagkyndiggrupperne vedr. kunst- og kutturprogrammet, m der sikres reprsentation for de selvstyrende lande.' Fra grønlandsk side finder vi det opløftende at det er kulturomrdet. som en af de kiassiske samarbejdsomrder, der er foregangsomrder, nr det g1der inddragelse ag de selvstyrende omrder p en ligevrdig mde I det nordiske samarbejde I Nordisk Ministerrd. Vi er sledes sikre p at det vii tjene det nordiske samarbejde bde indadtil og udadtil at følge dette eksempel sida 22 av 33

20 Bilaga 4. Ônskemât fran Aland Forteckningeri nedan bygger p det principiella argumentet att Aland självt borde f föra sin talan i de nordiska samarbetsorganen mom omrden där man bar egen lagstiftnings- och forvaltningsbehorighet. Forteckningen r inte uttommande utan visar ett typiskt urval av omrden där Aland har egen behorighet. Den bor försts s att den omfattar ocks de underliggande arbetsgrupperna där Aland har egen behörighet. Det är viktigt att hitta en form for utökat deltagande som möjliggor att de självstyrande omrdena var far sig kan ta initiativ till utokat deltagande, oberoende av de övriga sjlvstyrande omrdena. P s stt kan den gemensamma nyttan maximeras d de sjalvstyrande omrdena kan ha särskilt intresse och kompetens p olika omrden. Aland vill därför ges rnolighet att terkomma till frgan om utökat deltagande I framtideri. Ambetsmannaorgan Aktuell situation Onskar Motivering -Aland Motivering - Norden I följande finns Iändsk repr. Deltar utan rösträtt Om Iänderna De arenden som handläggs Genom att NSK gr in for att i dessa ämbetsmanna- utvidga del- AK-ENERGI, energipolitik Gunnar Westerhoim mojliggora kommittéer ligger under tagandet med AK-U, utbildning och forsk- Stig Nordberg ett utvidgat làndsk behörighet. rbsträtt s ning Yvonne Eliasson deltagande erkänner och AK-S1 social- och hälsofrgor s är dessa Landskapsregeringen bar respekterar AK-N, miljofrgor Carina Strand ämbetsman- redan nu representanter länderna den AKK, kultureilt samarbete na grupper utsedda scm deltar i mb- existerande AK-F)LS, fiskeri och hays- Helena Blomqvist av intresse. ten. delade behbbruk, jordbruk, livsmedel Jan-Ole Lbnnblad righeten och skogsbruk Olof Karisson mellan Finland och AK-N, nàringspolitik Solve Hbgman Ala rid. AK ibm regionalpolitik MikaeI Karring AK-Arbetsliv Linnea Johansson AK-JAM Linnea Johansson AK-FrNANS Lars-Erik Karisson Vivan Nikula - samt arbetsgrupper under Niclas Slotte ämbetsma nna kommittéerna dr vi redan nu är represente rad e NordFcrsk Observatbrsstatus Fuilt med- Landskapet har inlett satsutan rbstrtt. Gbsta lemskap ningar p nordiskt forsk- Helander deitar I ningssamarbete bl.a. vid ledningsgrupp for Högskolan p Aland. Aven nordisk forskning ASUB deltar i nordiskt forsknings-samarbete. Nordicom Representa- Dat yore betydelsefu lit och tion utvecklande att f repre- sentation I Nordicorn, En representation skulle stimulera forskruingen cm medie- och informationsverksamheten p Aland.. Nordisk film och TV fond Representa- ALand är en mycket liten tion aktör när det gafler filmoch tv-produktion men en observatorspost skulle sida 23 av 33