Åtgärder för att motverka trafficking av kvinnor En studie av ungdomsorganisationer i Lettland. Författare: Helena Hellström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärder för att motverka trafficking av kvinnor En studie av ungdomsorganisationer i Lettland. Författare: Helena Hellström"

Transkript

1 Åtgärder för att motverka trafficking av kvinnor En studie av ungdomsorganisationer i Lettland. Författare: Helena Hellström

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod och material Begrepp Rapport Inledning Latvian Gender Problem Center GENDERS, Riga Ogres Novada Socialais Dienests Jaunatnes Veselibas Centrs, Ogre Jaunatnes centrs Kaktuss, Liepaja Papardes Zieds, Riga Slutsats Källförteckning 18 2

3 Sammanfattning Åtgärder för att motverka trafficking av kvinnor- En studie av ungdomsorganisationer i Lettland Författare: Helena Hellström Syftet med denna rapport är att genom ett resande stipendium studera åtgärder för att motverka rekryteringen av kvinnor till prostitution i Sverige från Lettland. Vidare är syftet att upplysa människor om trafficking och att denna rapport kan ligga till grund för fortsatta studier inom ämnet. Latvian Gender Problem Center, GENDERS i Riga, Lettland arbetar med ett projekt som är finansierat av United Nations Development Fund for Women, UNIFEM som innefattar 10 ungdomsorganisationer runt om i olika städer i Lettland. Ungdomsorganisationerna uppmärksammar bland annat traffickingproblemet och arbetar preventivt med detta. Jag har gjort en studie av projektet med ungdomsorganisationerna och undersökt hur dessa arbetar för att motverka rekryteringen till trafficking. Jag har besökt 4 av de 10 ungdomsorganisationerna som finns och jag har samlat information genom att genomföra intervjuer med personer som arbetar där. En av de fyra ungdomsorganisationer som jag har besökt, Papardes Zieds i Riga, arbetar för närvarande inte så aktivt med att förebygga trafficking. Trots att ungdomsorganisationerna som jag har besökt ser olika ut arbetar de (eller i Papardes Zieds fall planerar de att arbeta) väldigt lika med åtgärder för att motverka trafficking. De erbjuder bland annat individuell konsultation och informerar på skolor. De upplyser ungdomar om vad man ska tänka på när man åker utomlands och hur man ska skydda sig. De hjälper även till med frågor angående arbetsgivare och vilka rättigheter man har när man arbetar utomlands. Det finns fortfarande mycket att arbeta på när det gäller åtgärder för att motverka trafficking i Lettland, men efter att jag har besökt ungdomsorganisationerna har jag ändå en positiv känsla. Jag vill härmed även rikta ett stort tack till Folksam som gav mig möjligheten till att utföra min studie i Lettland. 3

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Handel med människor för sexuella ändamål, även kallat trafficking, är inte en ny företeelse men har uppmärksammats de senaste åren, både internationellt och i Sverige. Handeln förekommer inom regioner och länder, mellan grannländer samt över kontinenter. Förr var handel med kvinnor vanligast från söder till norr men nu existerar trafficking i alla riktningar världen över. International Organization for Migration, IOM har beräknat att cirka till två miljoner kvinnor utsätts för trafficking för sexuella ändamål över internationella gränser årligen, dessa siffror inkluderar inte trafficking inom länders gränser. I Europa har trafficking ökat sedan Berlinmurens fall En majoritet av kvinnorna som utsätts för trafficking i Europa kommer från Öst och Sydöst europeiska länder, så som Ryssland, Ukraina, Albanien, Kosovo, Baltiska staterna, Tjeckien och Polen. De vanligaste mottagarländerna är Belgien, Tyskland, Holland, Italien, Storbritannien och de skandinaviska länderna. Det förekommer också att kvinnorna kommer från länder utanför Europa, som till exempel Thailand, Filipinerna, Ghana, Nigeria, Brasilien och Dominikanska republiken (Kvinnoforum, 1-3). Trafficking, smuggling och migration är separata företeelser men står i nära förhållande till varandra. Migration kan förekomma legalt eller illegalt och kan vara frivillig eller ofrivillig i till exempel syfte för överlevnad. När migrationen sker olagligt får människor ofta hjälp, mot betalning, av smugglare att ta sig in i ett land. Detta kan ske på farliga grunder men efter det att migranten har anlänt har han eller hon ingen kontakt med smugglaren igen. Trafficking är annorlunda eftersom det innebär förflyttning av människor i syfte att utnyttja deras arbetskraft och tjänster. Majoriteten av människor som utsätts för trafficking är arbetsmigranter som vill fly fattigdom och diskriminering, som vill förbättra sina liv och kunna skicka pengar till sin familj i hemlandet. De hör talas om välbetalda jobb utomlands genom vänner, bekanta, jobbagenturer eller andra individer som erbjuder dem att hitta ett jobb och arrangera resan. För de flesta personer som hamnar i trafficking är det först efter det att de har anlänt i det land eller de länder där de ska jobba som problemen börjar (Kaye, 3). Detta genom att till exempel det arbete som de har blivit lovade inte existerar utan de tvingas istället att prostituera sig. 4

5 Trafficking är ett allvarligt brott som både kränker en människas värdighet och en rad mänskliga rättigheter. Enligt mänskliga rättighetsinstrument har staten ett ansvar att tillförsäkra människor skydd mot trafficking. Regeringarna i det land varifrån någon förs bort, i transitländer och i destinationslandet är direkt ansvariga för att vidta de åtgärder som krävs för att förebygga och bekämpa trafficking, samt att skydda och ge stöd till dem som blivit utsatta för trafficking (FN:s protokoll om handel med människor). Att trafficking får förödande konsekvenser, hälsomässigt, juridiskt, socialt och ekonomiskt, för dem som utsatts för det är självklart, men det påverkar även samhället negativt. Den drabbades hälsa kan ta skada på många sätt eftersom det är vanligt att de utsätts för en psykologisk nedbrytning genom till exempel isolering, hot, våld och sexuella övergrepp och detta kan leda till både fysiska skador samt trauman och depressioner. Risken för sexuellt överförbara sjukdomar är stor och oönskade graviditeter som kan leda till riskfyllda aborter är vanligt. De sociala följderna för personer som har blivit utsatta för trafficking är allvarliga, bland annat kan de kvinnor som återvänder bli utstötta av både sin familj och av samhället. Risken är då stor att de blir mer utelämnade och utnyttjas eller hamnar i prostitution igen. De negativa följderna för samhället är bland annat att patriarkala attityder legitimeras. I vissa länder kan antalet återvändande personer som har utsatts för trafficking bli en belastning. Trafficking får följder för både jämställdheten och synen på mäns och kvinnors sexualitet genom att förstärka föreställningen om att såväl människor som sexualitet kan säljas och köpas. Sexuellt utnyttjande kan leda till att spridningen av hiv/aids ökar, vilket leder till svårigheter både för individen och samhället genom till exempel inkomstbortfall, ökade vårdkostnader, försvagade familjer och socialt lidande. Trafficking omsätter, liksom vapen och narkotikahandel, stora pengar och bidrar till ökad kriminalitet och en växande illegal marknad, och eftersom verksamheten ger förhållandevis stora vinster till relativt låg risk kan människor bli lockade av att tjäna snabba och säkra pengar (Utrikesdepartementet, 13-14). 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att genom ett resande stipendium studera åtgärder för att motverka rekryteringen av kvinnor till prostitution i Sverige från Lettland. Vidare är syftet att upplysa människor om trafficking och att denna rapport kan ligga till grund för fortsatta studier inom ämnet. 5

6 1.3 Avgränsning Människohandel eller trafficking förekommer över hela världen i olika former och är ett växande problem. Trafficking bedrivs i olika syften så som till exempel prostitution, annan form av sexuell exploatering, tvångsarbete eller organhandel. Trafficking innebär dock alltid att någon skickar andra människor mellan världsdelar, länder, regioner eller städer i syfte att utnyttja eller dra fördel av dem eller deras arbete ( Jag har valt att endast koncentrera mig på trafficking av kvinnor och flickor för sexuella ändamål och jag har valt att avgränsa min studie till endast ett av de tre baltiska länderna. Detta eftersom jag tycker att jag har kunnat genomföra en bättre och mer grundläggande studie på detta sätt. Min studie om åtgärder för att motverka trafficking av kvinnor utfördes i Lettland. 1.4 Metod och material Genom mitt arbete som praktikant på Kvinnoforum har jag kunnat etablera kontakt med Latvian Gender Problem Center, GENDERS i Riga, Lettland. De arbetar med ett projekt som är finansierat av United Nations Development Fund for Women, UNIFEM. Detta projekt innefattar 10 ungdomsorganisationer runt om i olika städer i Lettland. Ungdomsorganisationerna uppmärksammar bland annat traffickingproblemet och arbetar preventivt med detta. Jag har gjort en studie av projektet med ungdomsorganisationerna och undersökt hur dessa arbetar för att motverka rekryteringen till trafficking. Jag har besökt 4 av de 10 ungdomsorganisationerna som finns och jag har samlat information genom att genomföra intervjuer med personer som arbetar där. Jag har besökt ungdomsorganisationer i Riga, Ogre och Liepaja och anledningen till att jag valde dessa är för att det här arbetade människor som pratade engelska. På Latvian Gender Problem Center GENDERS i Riga intervjuade jag Natalja Jurkova som är projektledare och traffickingspecialist, på Ogres Novada Socialais Dienests Jaunatnes Veselibas Centrs i Ogre intervjuade jag socialarbetaren Ilze Bartkevica, på Jaunatnes centrs Kaktuss i Liepaja intervjuade jag Linda Rozentale och på Papardes Zieds i Riga intervjuade jag Ilze Mizane. För att beskriva en bakgrund och för att redogöra för begreppet trafficking har jag använt mig av skrivet material så som till exempel rapporter från Kvinnoforum och Utrikesdepartementet. 6

7 1.5 Begrepp Det internationella samfundet sluter nu upp kring en gemensam definition av trafficking efter att tidigare ha olika definitioner med åtföljande brister i till exempel samordning. I Protocol to Prevent, Supress and Punish Trafficking in Persons, Especially Woman and Children, Supplementing the United Nations Convention Against Transnational Organized Crime definierar FN trafficking som: Rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer genom hot om eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person. Utnyttjande skall innebära åtminstone utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete eller tvångstjänst, slaveri eller med slaveri jämförbara bruk och sedvänjor, träldom eller avlägsnande av organ. (FN:s protokoll om handel med människor, paragraf 3). Enligt protokollet med definitionen framgår det att även om en person som utsatts för trafficking samtyckt till den åsyftade exploateringen men något av de medel har använts som anges i definitionen skall detta anses som trafficking. När det gäller barn, det vill säga personer under 18 år, behöver inte något av de angivna medlen ha använts för att det ska anses som trafficking. Förenklat uttryckt är trafficking en handling som rekrytering, förflyttning eller inhysande av en person med hjälp av medel som tvång, hot, bedrägeri eller andra otillbörliga påtryckningar i syfte att utnyttja personen på något sätt. Definitionen utgår från att både vuxna och barn av båda könen kan bli utsatta för trafficking, att personens fria vilja i något avseende har begränsats eller undergrävts och den omfattar inte bara sexuellt utnyttjande utan alla former av utnyttjande. Definitionen är alltså bred, detta för att kunna tillämpa den i olika situationer samtidigt som den lämnar utrymme för tolkningar. Den kan tillämpas parallellt på handel av människor inom länder trots att definitionen avser trafficking över nationsgränser (Utrikesdepartementet, 9). Trafficking är en sammansatt företeelse och begrepp och om man ser det som en process kan man tala om tre faser rekrytering, transport och utnyttjande vid destinationen. Under denna process av trafficking utsätts en person oftast av en varierande serie av kränkningar av dess 7

8 rättigheter, bland annat genom att bli utsatt för bedrägeri, våldtäkt, misshandel, tvångsarbete och stöld av resehandlingar. Det kan vara flera gärningsmän inblandade och kränkningarna kan begås över en längre tid på olika platser och bland annat därför blir trafficking ett tänjbart begrepp (Utrikesdepartementet, 9-10). 2 Rapport 2.1 Inledning Lettlands ekonomiska och politiska förändring efter självständigheten har lett till svårare förhållanden i landet och då speciellt för kvinnor. Detta har resulterat i en stor ökning av antalet kvinnor och flickor som hamnar i sexindustrin, antingen frivilligt eller mot deras vilja. Lettlands geografiska position som grannland till skandinaviska länder och dess utbredda handel med dessa och andra västeuropeiska länder utgör en idealisk situation för en ökande prostitutionsmarknad. Ett av de vanligaste sätten att få kontakt med kvinnorna och flickorna till trafficking är genom jobbannonser som lovar arbeten som till exempel servitriser, modeller eller barnflickor. De grupper som är mest utsatta att bli offer för trafficking är landsbygdsbefolkningen, unga kvinnor och den ryska minoriteten. Brist på utbildning, speciellt på landsbygden och för minoritetsbefolkningen, diskriminering av kvinnor och minoritetsgrupper och ett mindre stabilt lagsystem är några av flera faktorer som gör det lätt för personer att utsätta kvinnor för trafficking. Andra faktorer kan vara att inte veta hur man tar reda på om firman som annonserar om arbete utomlands är lagligt registrerad och att vissa kvinnor drömmer om att gifta sig med en välutbildad man utomlands (Kvinnoforum 2002, 33-35). I Lettland finns det inget statligt sponsrat stöd för traffickingoffer och de non-governmental organizations, NGO s (icke-statliga organisationer) som finns i landet får mycket lite eller ingen statlig eller lokal finansiering. Regeringen och myndigheter i Lettland gör inget eller väldigt lite för att motverka trafficking och därför är landets NGO s så viktiga eftersom det är dem som arbetar preventivt med trafficking. Det finns dock en lag mot trafficking, en lag att straffa personer som rekryterar kvinnorna. Innan år 2000 fanns det ingen lag i Lettland som specificerade trafficking som ett enskilt brott, men i maj 2000 antogs en lag där man förklarade det brottsligt att rekrytera människor för sexuell exploatering i andra länder med ett straff upp till fem år. Rekryteringen av minderåriga har ett straff upp till 15 år. 8

9 Det pågår och har pågått projekt i samverkan mellan NGO s och bland annat UNIFEM och IOM om förebyggande av trafficking där målet är att uppmärksamma problemet för ungdomar mellan åldrarna år. Man vill också öka kapaciteten för NGO s och statligt anställda att förhindra trafficking. Man har bland annat genomfört seminarier och gett ut broschyrer om förebyggande av trafficking med till exempel råd till personer som förbereder utlandsvistelse och söker arbete utomlands. (kvinnoforum 2002, 35-36). 2.2 Latvian Gender Problem Center GENDERS, Riga Natalja Jurkova är en av fyra anställda på ungdomsorganisationen GENDERS och hon har jobbat där i över fyra år. Hon jobbar som projektledare och traffickingspecialist. GENDERS påminner mycket om ungdomsmottagningarna vi har i Sverige, där man kan träffa en gynekolog eller få tips och råd om till exempel preventivmedel. Latvian Gender Problem Center GENDERS startades i Riga 1994 och är en ideell nongovernmental organization, NGO (icke statlig organisation). Organisationen finansieras genom projekt och internationella organisationer. Dess huvudsakliga mål är att utveckla förebyggande strategier mot HIV och sexuellt överförbara sjukdomar, förebygga trafficking av kvinnor i Lettland genom informationskampanjer, utbildningsprogram, ge stöd till kvinnor som utsatts för trafficking och influera ändringar i lagen för att förbättra kvinnornas situation i Lettland. Natalja Jurkova berättar att kvinnorna vanligen kommer från fattiga familjer, där föräldrarna är alkoholister eller ensamstående (vanligast är ensamstående mammor). Det är även vanligare att kvinnor från landsbygden blir utsatta för trafficking eftersom det inte finns lika mycket information om det där som i städerna. Eftersom det i många fall är svårare för ryska kvinnor än lettiska kvinnor att få arbete i Lettland frågar jag om det är fler ryska kvinnor som utsätts för trafficking. Hon säger att det förut var fler ryska kvinnor än lettiska som utsattes för trafficking, men att det nu har ändrats. Många kvinnor hamnar i prostitution i Riga och där rekryteras de sedan vidare till att arbeta i utlandet. Arbetsförmedlingar, bekanta, bekantas bekanta och annonser i tidningar där privata personer erbjuder att hjälpa till är andra vanliga tillvägagångssätt för att rekrytera kvinnor. För 9

10 att kunna ha råd med dokument som behövs och biljett till det land där man har fått jobb är det många kvinnor som säljer allt de har, säger upp sin lägenhet och så vidare. Det händer att personer eller arbetsförmedlingar försvinner när de fått pengar, som de kräver för att hjälpa till, och detta lämnar kvinnorna utan arbete, utan pengar och i en minst sagt utsatt situation även i hemlandet. En del åker till ett annat land på turistvisum för att hitta ett jobb och på så sätt hamnar de i prostitution. Det är även vanligt att kvinnor vill åka utomlands för att gifta sig. Det finns gott om äktenskapsagenturer och speciellt vanligt är det att italienska män gifter sig med lettiska kvinnor i Lettland. Dessa äktenskap är sedan inte lagliga i Italien, men det är ett bra och enkelt sätt att få kvinnorna att följa med till Italien intet ont anande att de kommer utnyttjas för sexuella ändamål. Natalja Jurkova berättar att många prostituerade i Riga är under 18 år, men hon har än så länge inte hört om något fall av trafficking med personer under 18 år. Hon säger dock att hon tror att det existerar men att det inte är så många. De länder som kvinnorna oftast skickas till är Tyskland, Spanien, Italien, Sverige, Danmark och Schweiz, men även andra länder. På frågan varför så många unga människor vill flytta från Lettland svarar Natalja Jurkova utan att tveka att det beror på situationen i landet. Dålig ekonomi, låga löner och att det på landsbygden är omöjligt att få ett jobb ger hon som exempel. Officiellt sett har landet inte så hög arbetslöshet, men i verkligheten är arbetslösheten väldigt hög. När jag frågar om det är vanligt att kvinnorna vet att de hamnar i prostitution när de flyttar utomlands svarar Natalja Jurkova att de som är prostituerade i Lettland definitivt vet. Många som har varit i kontakt med GENDERS har vetat innan de har flyttat att de hamnar i prostitution, men inte under vilka hemska omständigheter det sker. Tidigare var det vanligt att kvinnorna inte tänkte så mycket på att skydda sig själv utan tänkte bara på pengar, men efter informationskampanger runt om i Lettland har detta ändrats och folk är mer försiktiga. GENDERS har en minibuss som åker runt och informerar om trafficking, framförallt till prostituerade. I minibussen finns information och broschyrer att ta och man kan även få kondomer. Det finns också en hemsida på både lettiska och ryska med information om 10

11 trafficking, hur man ska skydda sig när man åker utomlands och information om andra länder och vilka rättigheter man har när man arbetar där. Många ringer även till GENDERS med olika frågor vad gäller arbete utomlands. De utför informationsföreläsningar om trafficking på skolor, men även för poliser och statliga institutioner. Vidare berättar Natalja Jurkova att de genomförde en stor informationskampanj på TV, radio och på affischer runt om i Lettland som fick mycket uppmärksamhet. GENDERS hjälper även kvinnor som ska åka utomlands att kolla upp om deras dokument stämmer och att arbetsgivaren och omständigheterna verkar lagliga. Sedan ganska nyligen erbjuder GENDERS de som ska åka utomlands för att arbeta att fylla i en blankett med namn, adress, land de ska besöka, datum de beräknar att de är tillbaka i Lettland och fingeravtryck för att sedan lämna där. Om personen inte tar kontakt med ungdomsorganisationen vid det datum de beräknas vara tillbaka i Lettland öppnas kuvertet med kvinnans uppgifter och genom dessa försöker man, med hjälp av till exempel polisen, hitta henne. Jag frågar om Natalja Jurkova har sett filmen Lilja 4-ever och undrar om hon tror att den kan vara bra att visa för att förebygga trafficking. Hon säger att filmen är väldigt bra eftersom den tar upp viktiga aspekter där trafficking inte bara är själva prostitutionen, utan den visar också vilka hemska omständigheter man lever under och hur man kan bli rekryterad. Vi diskuterar även den svenska sexköpslagen och jag frågar om hon tror att den kan vara en del i hela processen för att förebygga trafficking eller om den istället leder till att män kommer till Lettland för att köpa sex. Hon svara att hon inte tycker att man som köpare ska straffas eftersom det inte kommer att påverka prostitution. Visst kanske det till en viss del är förebyggande, men de som vill köpa sex kommer alltid att hitta olika sätt att kunna göra det. Vidare berättar Natalja Jurkova att det är många svenska män som kommer till Lettland för att köpa sex. I Lettland är prostitution accepterat men inte lagligt. De prostituerade behöver ett hälsodokument där det ska finnas uppgifter om bland annat läkarbesök och trots att prostitution inte är lagligt är det ok så länge man har detta dokument. På frågan om de samarbetar med statliga institutioner säger Natalja Jurkova att de samarbetar endast genom att bjuda in dem till föreläsningar. Det är viktigt att samarbeta men att det är väldigt svårt. Just nu fungerar det inte, men jag hoppas att det kommer att göra det i framtiden säger hon. Människor har inte riktigt accepterat problemet med trafficking och det är svårt att få regeringen att samarbeta med NGO s. 11

12 Lettland är både ett sending - och transit land, men även i viss mån ett receiving land. Natalja Jurkova tror att antalet kvinnor som kommer till Lettland från andra länder, som till exempel Vitryssland, för att prostituera sig kommer att öka i och med att landet blir medlem i Europeiska Unionen. 2.3 Ogres Novada Socialais Dienests Jaunatnes Veselibas Centrs, Ogre Ungdomsorganisationen i Ogre påminner också väldigt mycket om en svensk ungdomsmottagning och det är den enda av de fyra organisationer jag har besökt som inte är en NGO. Ungdomsorganisationen är finansierad av kommunen, men det förekommer även projektverksamhet med ekonomiskt stöd från bland annat United Nations Development Fund for Women, UNIFEM. Jag träffar Ilze Bartkevica som är socialarbetare och hon är en av tre som arbetar med ungdomar på organisationen i Ogre. Förutom att erbjuda ungdomar, både tjejer och killar, ett ställe där de kan få svar på frågor om till exempel förhållanden, sex och preventivmedel arbetar de också preventivt med trafficking. I sitt arbete med att förebygga trafficking började de med att skicka ut enkäter i skolor över hela Lettland med frågor som till exempel vet du vad trafficking är och skulle du vilja åka utomlands. De flesta svarade att de ville åka utomlands med motivationen att få ett bättre jobb med bättre betalt. Utifrån dessa enkäter arbetade de fram ett program för att arbeta preventivt med trafficking tillsammans med amerikanska The International Organization for Adolescents, IOFA. IOFA startades 1999 och är en oberoende ideell organisation som arbetar med att utveckla och genomföra program och projekt för ungdomar. Målgruppen för detta program är ungdomar i åldrarna år och ungdomsorganisationen besöker skolor för att informera om trafficking och visa filmen Smooth Flight. Smooth Flight är en film på 30 minuter som är baserad endast på intervjuer gjorda med unga människor och deras erfarenheter av att bli utsatta för trafficking. Efter filmen diskuteras den och ibland använder man sig utav rollspel. Man har även haft kampanjer i massmedia, med annonser både i nyhetstidningar och i TV. Ilze Bartkevica berättar att de tyvärr inte kunde ha så många inslag i TV på grund av att det kostade för mycket pengar. Vidare säger hon att det är svårt att nå ut med sitt budskap till människor, vilket är väldigt synd. Hon tror bland annat att det kan bero på att Ogre ligger så nära Riga och att många ungdomar spenderar sin tid och är engagerade i aktiviteter där, vilket 12

13 leder till att de är mindre engagerade i vad som händer i Ogre. Att man har begränsat med pengar är också en anledning till att det är svårt att få ut sitt budskap på ett bra sätt. På ungdomsorganisationen har man också individuell konsultation med ungdomar som ska resa utomlands. De upplyser om vad man ska tänka på när man åker utomlands och de kan även hjälpa till med frågor angående arbetsgivare och så vidare. Ungdomarna kan även här, som på GENDERS, lämna uppgifter om sig själva, fingeravtryck, vilket land de ska åka till och när de beräknar vara tillbaka i Lettland för att organisationen ska kunna hjälpa till exempel polisen att försöka hitta dem om de inte kommer hem igen. Ilze Bartkevica säger dock att detta med individuell konsultation och detta system med att ungdomar lämnar sina uppgifter till organisationen inte fungerar så bra. Eftersom många av ungdomarna lämnar Lettland för att arbeta illegalt i ett annat land vågar de inte ta kontakt och lämna sina uppgifter till ungdomsorganisationen eftersom de inte litar på organisationerna och är rädda att uppgifterna ska gå direkt till polisen. Jag undrade själv hur det där fungerade och hur uppgifterna förvarades och på de ungdomsorganisationer som jag har besökt som har det här systemet har de alla berättat eller visat hur det går till. Ungdomarna får fylla i ett färdiggjort formulär med all nödvändig information där det också finns plats för fingeravtryck. Sedan stoppas formuläret i ett kuvert som förseglas och över förseglingen skriver personen i fråga sin namnteckning, och på detta sätt kan personen, efter att ha återvänt till Lettland, sedan se att kuvertet inte har öppnats. Kuvertet öppnas endast om personen inte har hört av sig eller har kommit tillbaka till Lettland på utsagd tid. Ilze Bartkevica tycker det är viktigt att arbeta tillsammans med olika statliga institutioner och hon säger att de har kontakter och ett bra förhållande med till exempel vissa inom den lokala polisen, men de har egentligen inget konkret samarbete. När jag frågar Ilze Bartkevica vad mer man skulle kunna göra för att förebygga trafficking säger hon att resultatet av deras arbete inte kommer att visa sig förrän om några år, men att det är mycket viktigt att fortsätta arbeta hårt. Det är svårt att ändra människors attityd, det tar lång tid, men att börja använda systemet med att ungdomar lämnar sina uppgifter till organisationen mer är ett bra sätt att förebygga trafficking. Det är även viktigt att hjälpa och ge socialt stöd till kvinnor som återvänder till Lettland efter att de ha varit utsatta för trafficking, så att de inte hamnar i prostitution och trafficking igen. Att fortsätta arrangera föreläsningar och annonsera i tidningar och på TV är en väsentlig del i arbetet, och Ilze 13

14 Bartkevica understryker betydelsen att bibehålla och etablera kontakter i andra länder. Att visa filmen Lilja 4-ever tycker Ilze Bartkevica är ett bra sätt för att försöka förhindra trafficking eftersom den tar upp många aspekter på problemet. Vi diskuterar även Sveriges sexköpslag som en del av processen att förebygga trafficking och hon säger att det är en bra lag och att den medför att det är svårare att köpa sex, men att de som vill köpa sex kommer att hitta ett sätt att göra det. 2.4 Jaunatnes centrs Kaktuss, Liepaja I Liepaja träffar jag Linda Rozentale som är anställd av IOFA, International Organization for Adolescents, och arbetar preventivt med trafficking på ungdomsorganisationen Kaktuss. Kaktuss är en NGO och har inga statliga finanser. Kaktuss är inte en ungdomsmottagning med läkare och psykologer som GENDERS i Riga och ungdomsorganisationen i Ogre, utan här arbetar volontärer och aktiva ungdomar med olika projekt så som till exempel kulturevenemang samtidigt som ungdomar kan få hjälp med relationsfrågor och bli informerade om trafficking. Linda Rozentale berättar att ungdomsorganisationen tidigare var statlig och skulle finansieras av kommunen, men att den stängdes på grund av att flera inte ville att man skulle prata och informera om förhållanden och sex med ungdomarna. Jag tar upp att i Ogre berättade Ilze Bartkevica att föräldrar har kommit till ungdomsorganisationen och varit arga för att organisationen har lärt ungdomar hur man använder kondom och i och med detta ska ha lärt deras barn att bli prostituerade. Vi diskuterar länge människors syn på sex och prostitution och Linda Rozentale säger att attityder som dessa har under de senaste åren ändrats till det bättre men att det går relativt långsamt. Jag själv kan tycka att man i ett land där prostitution och strippshower på barer och klubbar är så öppet och vanligt förekommande borde vara villiga att prata med ungdomar och hjälpa till att upplysa om problem så som till exempel könssjukdomar och trafficking. Linda Rozentale säger att många ungdomar vill åka utomlands och arbeta på grund av landets dåliga ekonomi samt att många har en bild om att länderna i väst är drömländer. I och med inträdet i EU kommer allt fler åka utomlands och många av dem som planerar att lämna landet vill inte återvända till Lettland. Vidare berättar hon att det är vanligt att unga tjejer som vill åka utomlands och arbeta blir rekryterade av bekanta och bekantas bekanta. Det inte är så 14

15 väldigt vanligt att det är närstående och pojkvänner som rekryterar, men visst förekommer det. En viktig målgrupp att rikta in sig på i arbetet för att förebygga trafficking är, enligt Linda Rozentale, barnhems barn. Hon säger att det är vanligt förekommande att barn växer upp på barnhem och att de hamnar i prostitution och senare trafficking. En stor del av kaktuss arbete med att förebygga trafficking går ut på att informera på skolor och ha individuell konsultation. Linda Rozentale tror inte att affischering är ett bra sätt att nå fram till människor utan hon tycker att det är mest effektivt att ge information genom att möta ungdomar och hon vill gärna att ungdomsorganisationen ska kunna jobba mer med detta i framtiden. Att visa filmen Lilja 4-ever är ett bra sätt att förebygga trafficking, men det är väldigt viktigt att ta sig tid att diskutera den med ungdomarna. Ungdomsorganisationen har även arbetsgrupper och seminarium med bland annat den lokala polisen. För att kunna förebygga trafficking är det viktigt att inte bara informera de som kan bli utsatta för det utan även upplysa människor som kan komma i kontakt med och hjälpa till i arbete mot trafficking. Även här arbetar man med kuverten som ungdomarna kan lämna sina uppgifter i. Linda Rozentale håller med om att anledningen till att många inte lämnar sina uppgifter är för att de inte litar på organisationen. Hon menar dock att ett annat stort problem med detta är att vissa ungdomsorganisationer inte så gärna samlar in kuverten på grund av att de är rädda för vad som skulle hända om någon försvinner och man måste öppna ett kuvert. Vi diskuterar att en bra start skulle kunna vara att utbilda personalen mer och verkligen se till att alla vet vad som ska göras om någon försvinner. 2.5 Papardes Zieds, Riga. Ilze Mizane arbetar som koordinator på ungdomsorganisationen Papardes Zieds i Riga. Hon är en av sju anställda och har arbetat på ungdomsorganisationen i ungefär två år. Organisationen är en NGO och finansieras av projekt. Organisationen arbetar med ungdomar i åldrarna år och fungerar som ett informationscentrum för sex och samlevnadsfrågor. Man träffas i diskussionsgrupper, har individuella konsultationer med ungdomar och har föreläsningar på skolor, men Ilze Mizane berättar att intresset för ungdomsorganisationen än så länge inte är så stort. Hon tror att detta 15

16 beror på att organisationen är väldigt ung och att de inte har så mycket informativt material. Man planerar i framtiden att bygga upp ett ungdomscenter med läkare, gynekologer och så vidare. För närvarande arbetar organisationen inte så aktivt med att förebygga trafficking, men Ilze Mizane har många idéer om olika traffickingprojekt som hon vill starta. För att kunna förhindra trafficking tycker Ilze Mizane att det är väldigt viktigt att informera om trafficking på skolor och att dela ut informationsbroschyrer och vykort. Ett bra sätt att förebygga trafficking är att visa och diskutera filmen Lilja 4-ever. Hon hoppas på att man i framtiden ska kunna upprätta ett konsultationscenter på ungdomsorganisationen. Många blir rekryterade till trafficking genom annonser på Internet och i tidningar och detta konsultationscenter ska bland annat kunna hjälpa till med att granska annonserna och se om de är trovärdiga och lagliga. Ilze Mizane tycker att arbetet med att förebygga trafficking blir bara viktigare och viktigare och hon tror att i och med att Lettland har gått med i EU blir det lättare för dem som arbetar med att rekrytera kvinnor till trafficking. Det blir lättare för människor att passera gränserna och många kommer att tänka det här är ju EU, inget kommer att hända mig. Ilze Mizane berättar att ungdomsorganisationen inte samarbetar med olika myndigheter, men hennes förhoppningar är att det ska vara möjligt att samarbeta när de börjar arbeta med ett traffickingprojekt. Hon påpekar även att det är mycket viktigt att få regeringen i landet att erkänna att trafficking existerar och att det är ett stort problem för Lettland. 3. Slutsats Det finns fortfarande mycket att arbeta på när det gäller åtgärder för att motverka trafficking i Lettland, men efter att jag har besökt ungdomsorganisationerna har jag ändå en positiv känsla. Genom mina besök på ungdomsorganisationerna i Lettland har jag träffat fyra unga och mycket målmedvetna kvinnor som brinner för sitt arbete med att förebygga trafficking. Jag har förstått att det inte är lätt att nå fram till människor och att de ofta stöter på problem i sitt arbete. Ibland är det svårt att få verksamheten att gå runt på grund av finansiella problem, organisationerna blir motarbetade av vissa myndigheter och de som arbetar med ungdomarna tvingas jobba mycket på att ändra på människors attityd och värderingar när det gäller att informera om sex och samlevnad. 16

17 En av de fyra ungdomsorganisationer som jag har besökt, Papardes Zieds i Riga, arbetar för närvarande inte så aktivt med att förebygga trafficking. Förhoppningen är att de i framtiden ska kunna upprätta ett konsultationscenter på ungdomsorganisationen, där ungdomar bland annat ska kunna få information om trafficking och hjälp med att granska jobbannonser och se om de är trovärdiga och lagliga. Trots att ungdomsorganisationerna som jag har besökt ser olika ut arbetar de (eller i Papardes Zieds fall planerar de att arbeta) väldigt lika med åtgärder för att motverka trafficking. De erbjuder individuell konsultation, informerar på skolor och har kampanjer i massmedia. De upplyser ungdomar om vad man ska tänka på när man åker utomlands och hur man ska skydda sig. De hjälper även till med frågor angående arbetsgivare och vilka rättigheter man har när man arbetar utomlands. GENDERS har en minibuss som åker runt och informerar om trafficking och de har också upprättat en väldigt informativ hemsida på både lettiska och ryska och detta tycker jag är mycket bra eftersom landet har en stor grupp av rysktalande i befolkningen och på detta sätt kan man nå ut till fler människor. GENDERS, Kaktuss i Liepaja och organisationen i Ogre använder alla systemet med att ungdomar kan lämna uppgifter om sig själva, fingeravtryck, vilket land de ska åka till och när de beräknar vara tillbaka i Lettland för att organisationen ska kunna hjälpa till exempel polisen att försöka hitta dem om de inte kommer hem igen. Jag tycker denna metod är mycket bra och jag tror att den skulle kunna bli mycket effektiv i arbetet med åtgärder för att motverka trafficking. Det krävs dock att man utvecklar dess användande genom att man upplyser fler ungdomar om att denna möjlighet finns och genom att utbilda personalen på ungdomsorganisationerna i hur man ska gå tillväga om man tvingas öppna ett kuvert. Ingen av de ungdomsorganisationer som jag har besökt har något stort samarbete med myndigheter som till exempel polisen och detta tycker jag är synd. Jag har genom mina intervjuer förstått att ungdomsorganisationerna är positiva till det och tycker att det är viktigt, men att ett sådant samarbete är svårt. Jag tycker dock att det är nödvändigt att fokusera på att uppnå ett samarbete mellan ungdomsorganisationerna och olika myndigheter. Detta eftersom ett större nätverk inom landet kan öka samarbetet med andra länder och ett samarbete mellan olika länder är viktigt i arbetet för att motverka trafficking. 17

18 4. Källförteckning Tryckta källor FN:s protokoll om handel med människor, paragraf 3. Kaye, Mike, 2003, The Migration-Trafficking Nexus. Combating Trafficking Through the Protection of Migrants Human Rights. Anti - Slavery International. Kvinnoforum, 2002, 3 rd Edition, A Resource Book for Working Against Trafficking in Women and Girls, Baltic Sea Region. Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, 2003, Fattigdom och människohandel. En strategi för bekämpning av människohandel genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Intervjuer Bartkevica, Ilze, Ogres Novada Socialais Dienests Jaunatnes Veselibas Centrs, Ogre. 19 april Jurkova, Natalja, Latvian Gender Problem Center GENDERS, Riga. 19 april Mizane, Ilze, Papardes Zieds, Riga. 22 april Rozentale, Linda, Jaunatnes centrs Kaktuss, Liepaja. 20 april Internet Hämtad den 3 januari

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr [Fair Sex] is sex on equal terms and with mutual respect in all situations. Sex trafficking is the opposite of

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Kort om barn i internationell människohandel och exploatering från Vägledning för socialtjänsten

Kort om barn i internationell människohandel och exploatering från Vägledning för socialtjänsten Kort om barn i internationell människohandel och exploatering från Vägledning för socialtjänsten 2018 Innehåll Presentationen ger en kortfattad översikt om vad människohandel och exploatering av barn är,

Läs mer

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution Ur ett svenskt perspektiv Struktur Vad är människohandel, koppleri, prostitution och sexköp? Hur vanligt är det och hur hänger sexhandeln ihop? Processen

Läs mer

Stoppa trafficking. LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Stoppa trafficking. LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Stoppa trafficking LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN HANDELSRUTTER Människohandel förekommer över hela världen. Antal traffickerade till Sverige uppskattades år 2003 till 400-600 kvinnor och barn per

Läs mer

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning Människohandel 2015-03-24 Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning 1 Polismyndighetens arbete Rikspolisstyrelsen (RPS) utsågs 1997 till Nationell Rapportör (NR) i frågor som

Läs mer

Åsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort

Åsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort Att sprida gratis kondomer är det samma som att uppmuntra till sex utanför äktenskap. Kondom förstör ju hela grejen med sex! Visst borde man kunna avskeda någon som visar sig ha aids! Hiv är ett biologiskt

Läs mer

Utskott: UNODC Land: Azerbajdzjan Delegat: Jesper Hagwall

Utskott: UNODC Land: Azerbajdzjan Delegat: Jesper Hagwall Land: Azerbajdzjan Delegat: Jesper Hagwall Republiken Azerbajdzjan ser allvarligt på människohandeln i världen och anser att åtgärder måste vidtas. Trafficking genererar stora mängder pengar och är en

Läs mer

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Råd och stödteamet sexuella tjänster Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Vad säger lagen? 6 kap. Om sexualbrott 11 Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning,

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Den mest integritetskränkande handlingen en individ kan utsättas för måste vara just påtvingade

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

Jämställdhetsutskottet

Jämställdhetsutskottet Jämställdhetsutskottet MOTION GÄLLANDE: Hur ska Stockholms kommun arbeta för att förhindra sexuella trakasserier. Problemformulering Sexuella trakasserier är ett grovt brott, där någon gör eller uttrycker

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

Rättsliga åtgärder mot människohandel

Rättsliga åtgärder mot människohandel Rättsliga åtgärder mot människohandel att skydda offer eller möta hot KARIN ÅSTRÖM -i UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLiOTHEK - iustus Innehåll FÖRORD 11 FÖRKORTNINGSLISTA 13 1 INLEDNING 15 1.1

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med ÖRS och Riksidrottsförbundets värderingar om glädje

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Människohandel. En fråga för andra? Malin Roux

Människohandel. En fråga för andra? Malin Roux et llbarh hå sa och i v t t ä ör r f Elever Människohandel En fråga för andra? Malin Roux 1 Jag heter Malin Roux och arbetar mot sextrafficking genom den ideella organisationen RealStars som verkar för

Läs mer

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport flicka Tillsammans gör vi skillnad! F lickors drömmar och möjligheter hotas varje dag. I många

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Märta C. Johansson Örebro universitet

Märta C. Johansson Örebro universitet Märta C. Johansson Örebro universitet Att identifiera människohandel o För anmälan & förundersökning Att få utsatta att vilja vittna För åtal Att tillämpa brottet i domstol o För ansvar Vad gäller att

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Människohandel - en ändamålsenlig straffbestämmelse?

Människohandel - en ändamålsenlig straffbestämmelse? Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Programmet för juristexamen Människohandel - en ändamålsenlig straffbestämmelse? Linn Johansson Examensarbete 30p HT 2010 Handledare:

Läs mer

Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen 1 Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel i Köpenhamn den 7-8 maj

Läs mer

Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7. Lektionshandledning #28

Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7. Lektionshandledning #28 i Lektionshandledning #28 Tema: Inledning till ämnet barnsexhandel Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 9, Gymn. Lektionslängd: 40 60 minuter Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7 Material och förberedelser:

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Människohandel och koppleri

Människohandel och koppleri UMEÅ UNIVERSITET 2008-03-18 Juridiska institutionen Examensarbete, 30 hp. Handledare: Karin Åström Människohandel och koppleri Samma brott men två paragrafer? Annika Andersson Innehållsförteckning 1 Inledning...2

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. 7 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-20 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november SEXUELLA TRAKASSERIER En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN Är förvaltningsmyndighet för frågor som rör jämställdhetspolitiken Utför regeringens uppdrag med fokus på de

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Mål: Instruktion: Att tänka på:

Mål: Instruktion: Att tänka på: Ungas rätt att bestämma över sin kropp och sexualitet blir inte alltid respekterad av omgivningen. Unga kan bli kränkta, utsatta eller begränsade av både närstående, familj, bekanta och obekanta. Det är

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL?

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? KÄNNER DU IGEN DIG? ÄR DU OROLIG ATT DU...... inte får gifta dig med vem du vill?... inte får vara kär i någon av samma kön?... inte kan skilja dig om du redan är gift?

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 4.3.2015 B8-0220/2015 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om bekämpning av sexuella

Läs mer

Hbtq-personers rättigheter i Sverige

Hbtq-personers rättigheter i Sverige Hbtq-personers rättigheter i Sverige Den här broschyren är till för dig som är ung hbtq-person och som nyligen har kommit till Sverige. Hbtq-personer är homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Studie - Svenska börsbolags arbete för att motverka sexuell exploatering

Studie - Svenska börsbolags arbete för att motverka sexuell exploatering Maj 2019, finansierat av Jämställdhetsmyndigheten Studie - Svenska börsbolags arbete för att motverka sexuell exploatering Mål 5.2 Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 17.12.2013 2013/2103(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 Förslag till betänkande Mary Honeyball (PE519.748v01-00)

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med HS och Riksidrottsförbundets

Läs mer

Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Utrikesutskottets yttrande 2008/09:UU3y Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Till justitieutskottet Justitieutskottet har den 28 oktober 2008 (prot. 2007/08:6 7) beslutat

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln. Vi agerar när samhället inte räcker till

Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln. Vi agerar när samhället inte räcker till Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln Vi agerar när samhället inte räcker till DEN SOM INTE TROR PÅ HELVETET PÅ JORDEN HAR INTE BLIVIT LURAD ATT FÖLJA MED SIN

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Ny dom kan ändra synen på människohandel

Ny dom kan ändra synen på människohandel Ny dom kan ändra synen på människohandel Publicerad 2016-03-01 Par dömt till fängelse. En man och en kvinna har dömts för människohandel med en prostituerad trots att offret vare sig varit inlåst eller

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma

Läs mer

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 reviderad version 2002-03-19 Sida - 1 År 4-6 Kill och tjejgrupper - inom klassen 1:a mens - puberteten,

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Studier i utlandet 1

Studier i utlandet 1 Studier i utlandet 1 Möjligheter Sweden-India project Peru Söka egen plats i valfritt land 2 Allmänt om utlandsstudier - Bra merit - en möjlighet till professionell och personlig utveckling. - Förutom

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 4.2.2008 PE400.657v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Förslag till yttrande (PE400.281v01-00) Anna Záborská

Läs mer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför? Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-04 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET UNICEFs kansli, Stockholm januari 2009 UNICEF UNICEF 1 arbetar på uppdrag av FN för att förverkliga barns rättigheter. 1946 började vår kamp för barns

Läs mer

Islamisk kultur center i Rinkeby

Islamisk kultur center i Rinkeby Islamisk kultur center i Rinkeby 2015-05-13 Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Vi är den största organisationen i Somaliska gruppen i Sverige, detta innebär att våra medlemmar är mer än 3000. Majoriteten

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET.. 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.....5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion genomförd av FN-elevföreningar

Läs mer

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling

Läs mer

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Trafficking är det moderna slaveriet Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Den grekiska filosofen Aristoteles sade Slaven är ett stycke egendom med själ. Detta citat tycker

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi. De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer