RISKANALYS NY BRANDSTATION I MORA KOMMUN

Transkript

1 RISKANALYS NY BRANDSTATION I MORA KOMMUN

2 Sammanfattning Mora kommun planerar att uppföra en ny brandstation i Hånåkni, mellan Mäxvägen och Europaväg 45. Arbetet med att ta fram en ny detaljplan för området pågår och denna riskanalys är en del i planprojektet. E45 är rekommenderad transportled för farligt gods och det finns en inventering från 2002 där farligt godstransporterna genom Mora kommun kartlagts som visar att det framförallt är brandfarliga vätskor som transporteras. I brandstationen bedrivs verksamhet dygnet runt. Typen av arbete är väldigt skiftande, allt från administrativt arbete och utbildning till verkstadsarbete kopplat till utryckningsfordon. Från brandstationens räddningscentral ska stora och komplexa räddningsinsatser kunna ledas och stab etableras. Brandstationens verksamhet kräver robusthet och ska kunna tolerera olyckor med farligt gods i dess närhet. Översvämningsrisken är också påtaglig i Mora tätort om det skulle inträffa dammbrott. En kontroll av ett värsta tänkbara scenario, där Trängslet brister, har genomförts och resultatet visar att den tänkta placeringen förblir torrskodd och fortsatt verksamhet kan bedrivas. Länsstyrelsen Dalarna har publicerat rekommendationer för hur nära en farligt godsled olika typer av verksamheter bör placeras, närmast vägen bör dock alltid ett område på ca 30 meter uppföras där inga människor vistas stadigvarande. Brandstationen uppfyller de rekommendationer som länsstyrelsen publicerat, trots detta ämnar Mora kommun att genomföra följande skyddsåtgärder för att öka robustheten: För att brandfarliga och frätande vätskor inte ska kunna nå brandstationsbyggnaden, ska ytan framför vagnhallen utformas så att den sluttar mot E45. Brandstationens stomme ska i vitala delar utgöras av ett starkt, stabilt och obrännbart material, även fasader ska vara utformade i obrännbart material. Brandstationen ska kunna stå emot en olycka där ett gasutsläpp sker, vitala delar ska därför utgöras av en tät konstruktion med ett system som kan åstadkomma övertryck genom filter. Planerade byggnader ska orienteras i riktning från transportled, detta innebär att entréer, lektionssal och utrymningsvägar förläggs i riktning bort från farligt godsleden. Undantag är portar till vagnhallen. Kontor, räddningscentral och logement ska förläggas i riktning bort från farligt godsleden. Genom att säkerställa dessa skyddsåtgärder i planen kommer brandstationen att fungera trots olyckor i dess direkta närhet.

3 Innehåll 1 Inledning Syfte och mål Metod Avgränsning Utförande och kvalitetsgranskning Objektbeskrivning och vägledning Byggnadens placering Radiomast Verksamhet Länsstyrelsens vägledning Risker och konsekvenser Inventering av farligt gods i Mora kommun Inventering av farligt gods ur ett nationellt perspektiv Konsekvenser brandfarliga vätskor Konsekvenser gaser Översvämning Konsekvenser översvämning Säkerhetshöjande åtgärder Utformning av mark framför brandstationen Utformning av stomme och fasader Skydd mot utsläpp av gas Disposition av planområde Referenser... 12

4 1 Inledning Mora kommun planerar att uppföra en ny brandstation i Hånåkni, mellan Mäxvägen och Europaväg 45. Arbetet med att ta fram en ny detaljplan för området pågår och denna riskanalys är en del i planprojektet. Länsstyrelsen Dalarna har upprättat policydokument (Länsstyrelsen, 2012) som bland annat rekommenderar säkerhetsavstånd till farligtgodsleder. En brandstation innehåller samhällsviktig verksamhet som kräver en omgivning och byggnad som är robust över tid, för att kunna fungera såväl i vardagen, vid närbelägna olyckor som under höjd beredskap. 1.1 Syfte och mål Riskanalysen syftar till att kartlägga de risker avseende transporter av farligt gods förbi aktuellt planområde, utreda vilka konsekvenser dessa kan medföra samt vid behov föreslå säkerhetshöjande åtgärder. Målet är att kvalitativt utföra en riskbedömning och klargöra huruvida den planerade brandstationen uppfyller eller gör avsteg från Länsstyrelsens policydokument, samt vid behov ge förslag på säkerhetshöjande åtgärder. 1.2 Metod Arbetet inleds med en litteraturstudie av relevant material. Kartläggningen av risker för planområdet kommer att utgå från inventeringen av transporter med farligt gods genom Mora kommun som genomfördes 2002 och utifrån nationell statistik. Riskanalysen kommer i möjligaste mån följa Länsstyrelsen Dalarnas vägledning för planläggning intill transportleder med farligt gods (Länsstyrelsen, 2012) där skyddsavstånd för olika typer av verksamheter och bebyggelser finns. Om avsteg krävs från länsstyrelsens policydokument (Länsstyrelsen, 2012) kommer en analys av lämpliga säkerhetshöjande åtgärder att genomföras. 1.3 Avgränsning Denna riskanalys kommer enbart att behandla personsäkerheten i området. Hur ett eventuellt utsläpp av farligt gods påverkar miljön i närområdet kommer inte att beaktas. Bullernivån och hur denna kan påverka människor i området omfattas inte heller av denna analys. 1.4 Utförande och kvalitetsgranskning Riskanalysen är utförd på uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen Mora-Orsa. Utförare är räddningschef, tillika brandingenjör Johan Szymanski, Mora Brandkår. Kvalitetsgranskning har utförts av: -Stf Räddningschef Peter Bäcke, Mora Brandkår. -Brandinspektör Johan Bodins, Mora Brandkår.

5 2 Objektbeskrivning och vägledning I figur 1 åskådliggörs en översiktsbild över planområdet för den nya brandstationen, som idag till största del består av en gammal linda. Området gränsar till Hånåkni och är ungefär 8500 kvm stort och förväntas inrymma en brandstation för ca 50 anställda, varav 25 heltidsanställda. Planområdet omfattas av väg E45 som är en rekommenderad färdväg för farligt gods. Figur 1. Orienteringskarta med föreslagen planavgränsning. I dagsläget uppgår hastigheten på E45 till 60 km/h förbi den planerade brandstationen och den totala körsträckan som berör planområdet uppgår till ca 100 meter. Den nya brandstationen planeras på ett avstånd om cirka 30 meter från vägen. 2.1 Byggnadens placering Mäxvägen är idag en matargata för bostadsområdena i närheten och brandstationen är inte planerad att stänga gatan. Byggnaden planeras att uppföras parallellt med Mäxvägen, med portar i riktning mot E45 se figur 2.

6 Figur 2. Brandstationens tänkta placering (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2015). Med anledning av att tomten är begränsad till ytan kommer brandstationen att uppföras i två eller tre våningar, där framförallt vagnhall, verkstad, hygienutrymmen och räddningscentral placeras på bottenplan. Övriga utrymmen, exempelvis kontor planeras på plan två. Tekniska utrymmen, såsom fläktrum kan komma att placeras på plan tre. Mora Brandkår larmades ca 480 gånger under 2014, vilket innebär att utryckning ut på E45 kommer ske i snitt 1,32 gånger per dygn. En separat rödljusreglerad utfart är därför planerad från området. 2.2 Radiomast Brandkåren nyttjar i huvudsak två radiosystem i verksamheten, det ena är radiosystemet RAKEL för kommunikation mellan brandstation, fordon, SOS Alarm och samverkande myndigheter. Det andra är ett eget uppbyggt system för personsökare på 147 MHz som består av en sändare på 25W med antenn i brandstationens radiomast/torn. Det är systemet för personsökning som är dimensionerande för höjden på radiomasten/torn, vid nuvarande brandstation på Eldsläckarevägen är den 36 meter hög (marknivå 169,7 möh enligt RH2000). Mäxvägen är belägen på nivån 187,7 möh. Radiomasten måste placeras så att den inte kan falla över E45.

7 Exakt höjd på radiomast/torn tas fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vid detaljprojekteringen. 2.3 Verksamhet I brandstationen bedrivs verksamhet dygnet runt. Typen av arbete är väldigt skiftande, allt från administrativt arbete och utbildning till verkstadsarbete kopplat till utryckningsfordon. Från brandstationens räddningscentral ska stora och komplexa räddningsinsatser kunna ledas och stab etableras. Nattetid finns möjlighet för brandpersonalen att vila mellan klockan om arbetet så medger, vilket medför att det planeras vilorum i brandstationen. Den operativa personalen består för närvarande av fyra brandmän i jour på brandstationen, med en anspänningstid om 90 sekunder samt fem brandmän i beredskap som har fem minuters anspänningstid. Därutöver finns en gemensam räddningschef i beredskap med 90 sekunders anspänningstid som är gemensam för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner. 2.4 Länsstyrelsens vägledning Länsstyrelsen Dalarna har givit ut en vägledning (Länsstyrelsen, 2012) för planläggning intill transportleder för farligt gods. Vägledningen fastslår att en riskhanteringsprocess ska genomföras när detaljplaner tas fram inom 150 meter från en farligt gods-led. I vägledningen finns ett antal skyddsavstånd redovisade, se figur 3 nedan vilka kan kräva särskilda skyddsåtgärder om de underskrids. Närmare än 30 meter meter meter Över 150 meter Odlingar Trafikytor Ytparkeringar Friluftsområden Bilservice Industrier Mindre handel Tekniska anläggningar Övrig parkering Lager Bostäder i högst 2 plan Mindre samlingslokaler Handel Mindre kontor (ej hotell) Kultur- och idrottsanläggningar utan betydande åskådarplats Bostäder i mer än 2 plan Vård Kontor i flera plan Hotell Skolor Större samlingslokaler Kultur- och idrottsanläggningar med betydande åskådarplats Figur 3. Markanvändning som normalt kan planeras utan särskild riskhantering, avstånden gäller från väg- och rälskant (Länsstyrelsen, 2012). I vägledningen nämns att området närmast transportleden bör begränsas i användning så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Områden i direkt anslutning till farligt godsleden bör heller inte exploateras på sådant sätt att eventuella olycksförlopp förvärras. Brandstationen ska ha en yta framför vagnhallen som möjliggör uppställning av fordon samt manövrering för att komma i och ur portarna, denna yta ska utgöra ett avstånd om ca 30 meter från vägkanten och ska säkerställas i planbestämmelserna. Därefter placeras vagnhallen, medan ytor som räddningscentral, kontor och logement är placerade i riktning mot Mäxvägen. Mora kommun bedömer att brandstationen uppfyller kraven enligt länsstyrelsens riktlinjer (Länsstyrelsen, 2012) för kategorin meter.

8 3 Risker och konsekvenser E45 är rekommenderad transportled för farligt gods och det finns en inventering från 2002 där farligt godstransporterna genom Mora kommun kartlagts. Brandstationens verksamhet bör dock vara robust och kunna tolerera olyckor med de flesta typer av farligt gods. 3.1 Inventering av farligt gods i Mora kommun År 2002 genomfördes en inventering av farligt godstrafiken genom Mora kommun. En mätstation upprättades vid Noretrondellen och en vid befintlig brandstation på Eldsläckarevägen. I figur 4 nedan redovisas resultatet från inventeringen vid brandstationen, som avser transporter under en vecka. Farlighetsnummer Ämne Antal [per vecka] 22 Djupkyld gas 1 30 Brandfarlig vätska Mycket brandfarlig vätska 9 50 Brandunderstödjande ämne 9 90 Miljöfarliga ämnen 1 99 Ämne med förhöjd temperatur 1 Styckegods Olika ämnen i mindre mängd 40 Figur 4. Resultat av inventeringen vid befintlig brandstation, E45. Resultatet från inventeringen 2002 tyder på att det farligt gods som transporteras på aktuell vägsträcka framförallt utgörs av brandfarliga vätskor, exempelvis olja och drivmedel. 3.2 Inventering av farligt gods ur ett nationellt perspektiv Riktsam (2007) har i en vägledning inventerat transporterna av farligt gods i Skåne län, med många industrier och hamnar. I vägledningen påpekas dock att det är vägavsnitt med hastighetsbegränsning 90 km/h eller högre som anges, eftersom vägavsnitt med längre hastighetsbegränsning bedöms ge betydligt lägre risknivåer. Fördelningen av farligt gods i RIKTSAM:s (2007) inventering presenteras i figur 5. Klass Ämne Andel [ % ] 1 Exposiva ämnen och föremål 0,9 2 Gaser 12,0 3 Brandfarliga vätskor 76,9 4 Brandfarliga fasta ämnen 0,9 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 1,2 6 Giftiga ämnen 0,6 7 Radioaktiva ämnen 0,1 8 Frätande ämnen 7,2 9 Övriga farliga ämnen och föremål 0,3 Figur 5. Resultat av RIKTSAM:s (2007) inventering av farligt godstransporter. Även RIKTSAM:s (2007) inventering visar tydligt att det är brandfarliga vätskor som är det dominerande ämnet som transporteras på väg. Andra relativt frekvent förekommande farliga ämnen är gaser och frätande ämnen. De olika ämnesklasserna har olika egenskaper och farligheter i samband med en olycka. I följande avsnitt studeras de två mest frekvent förekommande ämnesklasserna, brandfarliga vätskor och

9 gaser. Samtliga klasser bedöms genom mekanisk påverkan kunna påverka omgivningen från avkörande fordon (Länsstyrelsen, 2012) Konsekvenser brandfarliga vätskor En olycka med farligt gods kan få mycket stora konsekvenser. Av inventeringarna som redovisats i avsnitt 3.1 och 3.2 konstateras att den övervägande delen som transporteras är brandfarliga vätskor. Olyckor med brandfarliga vätskor kan normalt sett påverka omgivningen inom 30 meter från olyckspunkten, varför bebyggelse är olämplig inom 30 meter från vägavsnitt med farligt gods. Om en brand uppstår i samband med utsläpp av brandfarliga vätskor kan detta medföra att bebyggelse fattar eld, vätskan kan också rinna till lågpunkter. Detta medför att brandfarlig vätska kan rinna mot brandstationen om den utgör en lågpunkt, likaså kan strålningsvärme medföra att brandstationen fattar eld under förutsättning att den uppförts i brännbart material Konsekvenser gaser Gaser transporteras vanligtvis kylkondenserade eller tryckkondenserade. Detta innebär att gasen förvaras i vätskefas i tanken på lastbilen men omvandlas till gas vid ett eventuellt utsläpp. Tankarna på dessa transporter är dock förstärkta och dubbelmantlade vilket innebär att utsläpp vid olyckor är väldigt ovanliga. Om det skulle ske ett utsläpp blir dock riskområdena stora eftersom gasen kan transporteras långt med vinden. Det finns olika farligheter kopplade till gaser; brandfarliga och giftiga. Vid ett sådant utsläpp uppmanas normalt allmänheten att gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och invänta mer information. Brandstationen kan således utsättas för ett utsläpp av gas och gasen har möjlighet att tränga in i byggnaden om den inte är tät och saknar möjlighet att stänga av ventilationen.

10 3.3 Översvämning Genom Mora kommun passerar Österdalälven, vilket är en reglerad älv med flera dammar uppströms. Dalälvens Vattenregleringsföretag och Svenska kraftnät har beräknat den maximala vattenutbredningen vid dammbrott, se figur 6. Figur 6. Maximal vattenutbredning vid dammbrott värsta tänkbara scenario inkluderat Trängslet, det streckade området visar översvämning och krysset markerar den planerade brandstationens placering. Översvämningskarteringen i figur 6 visar att stora delar av Mora tätort blir översvämmad i samband med dammbrott, däremot påverkas inte den tänkta placeringen av brandstationen vid Mäxvägen Konsekvenser översvämning Om ett dammbrott skulle inträffa i samband med höga flöden kommer stora delar av Mora tätort att översvämmas. Karteringen, som presenterades i figur 5, visar dock att den planerade platsen för brandstationen förblir torrlagd. Detta innebär att verksamheten vid brandstationen kan bedrivas som vanligt, trots dammbrott. Däremot kommer det sannolikt bli problem att transportera räddningsfordon genom Mora, detta är dock ett annat problem.

11 4 Säkerhetshöjande åtgärder Trots att Mora kommun bedömer att detaljplanen för brandstationen uppfyller riktlinjerna (Länsstyrelsen, 2012) är avsikten att vidta ett antal säkerhetshöjande åtgärder för att ytterligare öka robustheten för verksamheten. Samtliga säkerhetshöjande åtgärder ska säkerställas i planbestämmelserna. Det bör också nämnas att hastighetsbegränsningen som normalt avses vid liknande riskanalyser, enligt RIKTSAM (2007) är 90 km/h och högre. Vid den aktuella vägsträckan förbi brandstationen är det redan idag 60 km/h vilket minskar risken för olyckor. 4.1 Utformning av mark framför brandstationen För att brandfarliga och frätande vätskor som transporteras inte ska kunna nå brandstationsbyggnaden, ska ytan framför vagnhallen utformas så att den sluttar mot E45. Detta medför att ett eventuellt utsläpp inte kan rinna mot brandstationen och möjliggör således fortsatt verksamhet. 4.2 Utformning av stomme och fasader Eftersom en stor del av den farligt gods som transporteras utgörs av brandfarliga vätskor, finns risk att strålningsvärme från en pölbrand kan antända brandstationsbyggnaden. Därför ska brandstationens stomme utgöras av ett starkt, stabilt och obrännbart material i vitala delar och fasader ska vara utformade i obrännbart material. 4.3 Skydd mot utsläpp av gas Eftersom det enligt RIKTSAM (2007) transporteras en relativt stor mängd farlig gas, ska brandstationen kunna stå emot en olycka med en sådan transport. Brandstationens vitala delar ska därför utgöras av en tät konstruktion med ett system som kan åstadkomma övertryck genom filter. Utformningen av detta system ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bistå Mora kommun med. 4.4 Disposition av planområde Planerade byggnader ska orienteras i riktning från transportled, detta innebär att entréer och utrymningsvägar förläggs i riktning bort från farligt godsleden. Undantag är portar till vagnhallen. Kontor, räddningscentral, lektionssal och logement ska förläggas i riktning bort från farligt godsleden.

12 5 Referenser Olsson, B. (2002) Inventering i Mora, transporter av farligt gods. Länsprojekt Riskhantering. Länsstyrelsen (2002) Farligt gods, riskhantering i fysisk planering. Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods. Länsstyrelsen Dalarnas Län. RIKTSAM (2007) Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. Länsstyrelsen Skåne Län. Stadsbyggnadsförvaltningen (2014) Start PM Detaljplan för ny brandstation. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora-Orsa.