BRANDFARLIGA ÄMNEN PÅ LABORATORIER. en livsviktig faktaskrift av Axeb AB

Transkript

1 BRANDFARLIGA ÄMNEN PÅ LABORATORIER en livsviktig faktaskrift av Axeb AB

2 Vi förbehåller oss rätten till tekniska ändringar avseende innehållet i denna trycksak. Reproduktion av innehållet får inte ske utan föregående överenskommelse med Axeb AB. Första upplagan producerad Tredje uppdaterade upplagan 2013.

3 FÖRORD Denna skrift ger en bild av de viktiga lagar och förordningar som gäller för brandfarliga ämnen på laboratorier. Syftet är att visa vad som kan eller skall göras för att laboratoriet skall bli en säkrare arbetsplats. Innehållet baseras främst på delar av direktiv/normer från EU och svenska föreskrifter och anvisningar från MSB, Arbetsmiljöverket och Boverket. Många bestämmer om mycket. Det är många som ställer krav på laboratoriernas säkerhet, och floran av lagar, förordningar och föreskrifter är stor. Den här skriften reder ut några av de viktiga begreppen. Förkortningarna förklaras i Ordlista, längst bak. Brandfarliga ämnen på laboratorier är avsedd att tjäna till ledning för laboratoriepersonal brandskyddsinspektörer skyddsombud alla som är intresserade av de skyddsfrågor som berör förvaring av brandfarliga ämnen på laboratorier alla som har ansvar för sådana frågor även arbetsgivare ENKÄT VISAR ATT INFORMATION BEHÖVS Många laboratorier har dubbelväggiga plåtskåp. De stoppar bara i ca 3 minuter vid eldsvåda, och kan i praktiken explodera efter denna tid. Ett godkänt skåp däremot, kan klara brand upp till 90 minuter. Det ger god tid för utrymning och säkerhet. Kanske hinner eldsvådan rentav släckas. Våren år 2006 lät Axeb AB göra en enkät om brandfarliga ämnen på laboratorier. Resultatet visade att det finns ett klart behov om information om dessa frågor. Nedan följer en resumé av enkäten. tro eller vetande? Antal respondenter 142 st med ansvar för brandtillsyn inom offentlig och privat sektor. Av dessa ansåg sig 95% vara väl medvetna om de faror och bestämmelser som gäller vid förvaring av brandfarlig vara. Ändå hade endast 10 % av respondenterna sett skåp av den klass som har svensk och europeisk standard ( SS EN 14470) kräver! önskas: information, utbildning och kontroll Kan situationen förbättras? De tillfrågade anser att viljan finns, men att de saknar information och utbildning. Fler förebyggande och kontrollerande inspektioner tror man också på.

4 INNEHÅLL Lagstiftning och rekommendationer 1 Vilka krav ställs på brandskyddade skåp för brandfarliga vätskor? 2 Test och klasser av brandskyddade skåp 3 Krav på inredning och konstruktionsdetaljer 3 Tydliga skillnader mellan olika skåptyper 5 Exempel på brandfarliga ämnen och beredningar 6 Klassificering och märkning av farliga kemiska produkter 7 Ordlista 9 LAGSTIFTNING OCH REKOMMENDATIONER I lagen om brandfarliga gaser och explosiva varor skriver man bl a att brandfarliga gaser och explosiva varor innefattar brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor och brandreaktiva varor. MSB ansvarar för definition och klassificering av dessa varor. Lagens yttersta syfte är att fastställa en skyldighet för arbetsgivare och arbetstagare att vidta skyddsåtgärder mot skador som kan uppkomma genom brand eller explosion vid hantering av brandfarliga eller explosiva varor. Den som hanterar brandfarliga varor är skyldig att vidta åtgärder för att förebygga, hindra och begränsa brand. MSB säger i SÄIFS 2000:2 att den som yrkesmässigt hanterar brandfarliga vätskor skall vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för att förhindra brand och uppkomst av explosiva gasblandningar om riskutredningen visar att så är nödvändigt. Vidare anger MSB att om man i sin riskutredning konstaterar att normer eller standarder följs som är direkt tillämpliga för hanteringen och som omfattar skydd mot brand eller explosion anses kravet på riskutredning vanligen vara uppfyllt (SÄIFS 2000:2). Vid hantering av mindre mängder brandfarlig vätska får endast dagsbehovet finnas framme. Resten skall placeras i ett för ändamålet avsett skåp eller förvaras i annat utrymme. I lösa behållare kan mellan 500 och liter förvaras i B-byggnad, klassad som EI 30, dvs ett avskilt och isolerat utrymme som stoppar mot brand i 30 min. Detta gäller för lagring av mycket brandfarliga/extremt brandfarliga vätskor. I en B-byggnad vistas normalt endast människor som förutsätts känna till hur brandfarliga gaser eller vätskor hanteras. Högre skyddsnivåer kan ibland motiveras, även när mindre mängder (under 100 liter) brandfarliga vätskor hanteras. En riskutredning ska visa hur brandfarlig vätska kan hanteras betryggande. Riskutredningen skall göras tillsammans med berörd personal och hållas tillgänglig för personalen och tillsynsmyndigheterna. Om korrekt användning av normer och standarder konstateras i en riskutredning så anses kravet på riskutredning vanligen vara uppfyllt. 1

5 MSB:s informationsblad Brandfarliga varor på laboratorier säger att förvaring av gaser och vätskor på bänkar etc, ska var så begränsad som möjligt. Några exakta mängdgränser är inte fastställda. Dagsbehovet accepteras, vilket vanligen innebär högst 10 liter gas och 10 liter vätska. Brandfarliga vätskor upp till 50 liter ska förvaras i ventilerade skåp i laboratorielokalen. Större mängder ska alltid förvaras i särskilt förråd, enligt hanteringsreglerna i SÄIFS 2000:2; Upp till 500 liter brandfarlig vätska kan förvaras i därför avsett skåp. Ännu större mängder, upp till 3000 liter, skall alltid förvaras i utrymme som klarar 30 min. brand När det gäller samförvaring av brandfarliga vätskor, ska denna ske skild från varor som kan ge ökad risk vid brand, exempelvis gifter, syror och baser. Upp till 500 liter brandfarlig vätska får förvaras i därför avsett och ventilerat skåp i laboratorielokal. VILKA KRAV STÄLLS PÅ BRANDSKYDDADE SKÅP FÖR BRANDFARLIGA VÄTSKOR? Den svenska (europeiska) standarden SS-EN antogs år Den behandlar konstruktion och testkriterier för brandsäkra laboratorieskåp för vätskor (skåp mindre än 1000 liter). Syftet är att skapa gemensamma krav i Europa på brandskyddade skåp. Observera att SS-EN har företräde framför äldre svensk standard, om den står i konflikt med SS-EN Nedan kommenteras betydelsefulla inslag i denna mycket viktiga standard. Skåpen ska minimera brandrisk vid förvaring av brännbara ämnen skydda innehåll under en känd (och bekräftad) tid i samband med brand minimera ångor som kommer ut ur skåpen förhindra spill att läcka ut Dessutom nämns räddningstjänst/brandkår som ett uttryckligt skyddsmål. Standarden förutsätter att det finns tillräckligt med tid för personalen att lämna byggnaden. Det skall också finnas tillräcklig tid för brandkår att komma till plats, så att det inte kan uppstå en okontrollerad brand. För brandfarliga gaser finns standarden SS-EN minimum utsläpp Standarden fastställer kraven på konstruktion och brandavskiljning för säkerhetsskåp för lagring av brännbara vätskor i arbetsutrymmen. Grundkonstruktionen ska vara sådan att den mängd farlig ånga som okontrollerat släpps ut i omgivningen minimeras. Det måste finnas luftning ovanfören bottenvanna. Se bild. Aktiv avluftning över spillkärl. 2

6 TEST OCH KLASSER AV BRANDSKYDDANDE SKÅP Enligt SS-EN skall en typmodell genomgå ett brandkammartest. Detta test syftar till att klarlägga värmegenomsläppligheten den brandavskiljande förmågan tåligheten hos konstruktionsdetaljer och inredning. Det brandskyddade skåpet typgodkänns sedan såsom hörande till någon av fyra klasser. brandkammartestet Brandkammartestet sker enligt en speciell standard, EN Under testet skall dörrar, väggar och tak hos det testade skåpet utsättas för samma temperatur. Skåpet måste därför testas fristående. Avståndet mellan det testade skåpets bakstycke och testkammarens vägg skall vara minst 100 mm. Standardförlopp. Brandtestets temperatur utvecklas i enlighet med EN värmegensomsläpplighet och klass Testets tid/temperatur-kurva skall följa kurvan i EN Det innebär att efter bara 5 minuter har elden nått en temperatur av 576 C. Efter 30 minuter har 842 C nåtts och efter 90 minuter har flammorna en temperatur av mer än 1000 C. Innertemperaturen i skåpet dokumenteras genom utplacering av 13 temperaturgivare, placerade på skåpets inneryta och i innerutrymmet. Den tid som det tar att nå 180 C inne i skåpet är ett mått på värmegensomsläppligheten och visar hur säker skåpkonstruktionen är. Skåpet klassificeras som typ 15, 30, 60 eller 90. Siffrorna anger det antal minuter som innertemperaturen understigit 180 C. Skälet till att det finns fyra klasser är att varje arbetsplats gör en riskbedömning av sina speciella förhållanden. Man uppskattar bl a hur snabbt personalen kan evakuera och hur snabbt räddningstjänsten är på plats vid brand. KRAV PÅ INREDNING OCH KONSTRUKTIONSDETALJER Standarden SS-EN innebär en rad detaljerade krav. Viktigast är de nedanstående. dörrar, lådor och hyllor Skåpdörrarna måste i alla lägen vara fullständigt självstängande (dörrstängning får maximalt ta 20 s). Inbyggda fasthållare för öppen dörr, måste sluta fungera vid en temperatur av 50 C, så att dörren vid denna temperatur stängs fullständigt. Samtidigt krävs för att undvika klämskador att den kraft som stänger dörren inte överskrider 100 N. Vidare måste det vara möjligt att öppna dörrarna med endast en hand. Om man råkar låsa dörren i öppet läge måste den ändå stänga fullständigt. Dörrar, lådor och hyllor som ofta befinner sig i öppet läge under arbetsdagen, måste stängas automatiskt i samband med brand. 3

7 sido- och bakstycken Sido- och bakstycken i skåpet måste ha samma tjocklek. Konstruktionen skall vara av samma klass som det övriga skåpet. till- och frånluftning Skåpet måste vara försett med till- och frånluftning och skall kunna anslutas till aktiva avluftningssystem. I samband med brand måste luftöppningarna slutas automatiskt om temperaturen blir 70 C. lagringsnivåer (golv och utdragslådor) Hyllorna måste hålla för den belastning som tillverkaren anger, även under ett brandkammartest. golvvanna Golvvannan ska rymma 10 % av den sammanlagt största volym som kan förvaras i skåpet, eller 110 % av volymen hos den största behållare som förvaras i skåpet. Golvvannan måste fungera efter ett brandtest. Kontroll sker genom att vannan fylls med vatten. Den får inte läcka. krav på information och märkning Följande information och märkning skall åtfölja ett klassat skåp: Bruksanvisning med uppgift om maximal belastning av golv, hyllor och utdragslådor samt bottenvannans volym. Skriftliga rekommendationer för kontroll och underhållservice. Konformitetsförklaring av producent eller auktoriserad provnings/testanstalt. Skriftliga anvisning och varningssymboler: stäng dörrarna efter användning osv. i enlighet med ISO Skriftlig information angående brandavskiljande tid i minuter enligt SS-EN och SS-EN Namn och/eller varumärke från producent, modellnummer och byggnadsår. Maximal säkerhet. Ett säkerhetsskåp typ 90 EN har alla de funktioner och egenskaper som skänker laboratoriet och dess personal maximal säkerhet. 4

8 TYDLIGA SKILLNADER MELLAN OLIKA SKÅPTYPER Dubbelväggigt plåtskåp 329 C yttertemperatur 180 C innertemperatur Efter 3 minuter: fara! Typ 90 EN säkerhetsskåp 986 C yttertemperatur 180 C innertemperatur Efter 90 minuter: fara! Det är tydliga skillnader mellan ett vanligt, dubbelväggigt plåtskåp och ett EN-klassat skåp. Efter endast tre minuter är temperaturen i det vanliga plåtskåpet uppe vid den kritiska nivån, 180 C. En- eller dubbelväggiga plåtskåp uppfyller därför inte, utan extra brandskyddsisolering, de krav som ställs i kvalitetsstandard SS-EN och SS-EN Största säkerhet erbjuder ett säkerhetsskåp typ 90 EN. Det ger 90 minuters skydd innan innertemperaturen når 180 C. Jämfört med plåtskåp innebär det 30-faldig säkerhet i samband med brand. Hela 90 minuters brandavskiljande ger största möjliga skydd för människor och omgivning. Vad händer om istället 180 C uppnås? Då kan det inträffa en brand eller explosion, eftersom vanligt förekommande kemikalier har en antändningstemepratur som överstiger 180 C. Ordnad räddning. Med 90 minuters marginal kan människor, arbetsresultat och utrustning räddas på ett ordnat sätt. 5

9 EXEMPEL PÅ BRANDFARLIGA ÄMNEN OCH BEREDNINGAR För att undvika brand eller explosion är det viktigaste att det inte uppstår en brännbar gas-luftblandning. Utan en sådan blandning blir det ingen brand eller explosion. Om det skapas en farlig gas-luftblandning är det sex tändkällor som måste elimineras för att förhindra brand eller explosion. Sex tändkällor. Något av sex namngivna fenomen eller tillstånd kan antända en gas-luftblandning, och måste därför förhindras. flampunkt Flampunkten är den temperatur vid vilken en brännbar vätska ger ifrån sig tillräckligt med ånga för att bilda en antändbar blandning i närvaro av luft. att tänka på! 1. Antändningsenergi. Antändningsenergin för de mest tändvilliga, brandfarliga gaserna ligger på 0,02 mj (vätgas och acetylen). För ångorna av de mest tändvilliga, brandfarliga vätskorna ligger antändningsenergin på 0,01 mj (koldisulfid) och ca 0,14 mj (metanol). 2. Gnistor. En källa till gnistor kan vara människor. Från elektrostatisk synpunkt är människor rörliga ledare. Isolerad från jord (gummisulor, plastsulor, torra träsulor, torr luft) kan en människa laddas elektriskt. Urladdningen från en människa uppgår vanligen till mellan 1 mj och 2 mj (SÄIFS 2000:2) men en uppladdad människa kan alstra 15 mj under vintertid och 60 mj under sommartid ( AFS 2003:3)! 3. Explosivt. 2 cl av en lättantändlig vätska räcker för att skapa en explosiv atmosfär i ett i övrigt tomt 200 liters fat. 4. Högst 180 C är den temperatur som får uppstå i ett skåp i samband med brand. Temperaturen är vald p.g.a. att många vanligt förekommande kemikalier har en antändningstemperatur som är över 180 C. 5. Självantändning. Självantändning kan uppstå när reaktionsvärme inte leds bort, tänk på linolja i trassel. Genom kemiska reaktioner kan värme utvecklas (exoterm reaktion) och ämnen upphettas så mycket att de bli tändkällor. Avgörande för förloppet är bl a förhållandet mellan volym och yta i reaktionssystemet, omgivningens temperatur och den tid som reaktionen får fortgå. Brännbara ämnen som uppstår vid reaktionen kan i sin tur bilda explosiv atmosfär med omgivningsluften. 6. Gasflaskor. Gasflaskor (gasbehållare) medför även om de inte innehåller brännbara gaser risk för explosion vid brand. Därför ska inte gasflaskor placeras intill förråd av brännbara ämnen. Helst ska de placeras i brandavskiljande utrymme eller utomhus. 7. Explosionsbenägna ämnen. Klorater, perklorater, permanganater, nitrater och peroxider kan ge upphov till exlosioner. 8. Riskabla etrar. Vid arbete med dietyleter och andra etrar finns risk för peroxidbildning. Sker sådan bildning, kan en explosion ske vid indunstning eller uppvärmning. 9. Brandfarliga vätskor. Exempel på brandfarliga vätskor är aceton, bensen, bensin, cyklohexan, dietyleter, etanol, etylacetat, koldisulfid, metanol, petroleumeter, toluen och xylen. De ger upphov till lättantändliga ångor, vilka med luft bildar explosiva blandningar. 10. Ångor vid värmning. Uppvärmning av en vätska över dess flampunkt innebär att explosiv atmosfär bildas ovanför vätskeytan. 6

10 11. Rinnande ångor. Ångorna från brandfarliga vätskor har högre täthet än luft och kan därför breda ut sig på bordsytor och rinna ner på golvet. exempel på giftiga och farliga ämnen miljöfarliga kemikalier Föreningar av Hg, Sr, Ba, Cr, Co, Ni, Zn, Cu, Cd, Pb, As, Sb och Bi samt alla typer av sulfider farliga, giftiga, frätande, brandfarliga eller explosiva Br, Cl Syror, speciellt vätefluorid-, salt-, svavel-, salpeter-, fosfor-, och perklorsyra. Alkali, lösningar av natrium- och kaliumhydroxid. Svaveldioxid, svavelväte och vätecyanid innebär förgiftningsrisk. Blandningar mellan olika organiska föreningar (speciellt alkoholer) och salpetersyra. Sal petersyra och organiskt material kan ge nitrösa gaser. KLASSIFICERING OCH MÄRKNING AV FARLIGA KEMISKA PRODUKTER En förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar gäller, CLP ( Classification, Labelling and Packaging), i EU sedan den 20 januari Under en övergångsperiod fram till 2015 kommer tidigare klassificering och märkning ( KIFS 2005:7) att gälla parallellt. Senast 1 december 2010 måste alla ha klassificerat enlig CLP för ämnen och senast den 1 juni 2015 när det gäller blandningar. (Kemikalieinspektionen, Klassificering enligt klassificeringsförordningen (CLP)). Här visas exempel på CLP förordningens faropiktogram. fysikaliska faror Signalord: Fara Faroklass/Farokategori: Instabila explosiva ämnen, blandningar och förmål. Explosiva ämnen, blandningar och föremål i riskgrupp 1.1, 1.2 och 1.3. Självreaktiva ämnen och blandningar typ A och B. Organiska peroxider typ A och B. Signalord: Varning Faroklass/ Farokategori: Explosiva ämnen, blandningar och föremål i riskgrupp 1.4. Signalord: Fara Faroklass/ Farokategori: Oxiderande gaser, kategori 1. Oxiderande vätskor, kategori 1 och 2. Oxiderande fasta ämnen, kategori 1 och 2. Signalord: Varning Faroklass/ Farokategori: Oxiderande vätskor, kategori 3. Oxiderande fasta ämnen, kategori 3. 7

11 Signalord: Fara Faroklass/ Farokategori: Brandfarliga gaser, kategori 1. Brandfarliga aerosoler, kategori 1. Brandfarliga vätskor, kategori 1 och 2. Brandfarliga fasta ämnen och kategori 1. Självreaktiva ämnen och blandningar,typ B, C och D. Pyrfora vätskor, kategori 1. Pyrfora fasta ämnen, kategori 1. Självupphettande ämnen och blandningar, kategori 1. Ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, kategori 1 och 2 Organiska peroxicer, typ B,C,D,E och F. Signalord: Varning Faroklass/ Farokategori: Brandfarliga aerosoler, kategori 2. Brandfarliga vätskor, kategori 3. Brandfarliga fasta ämnen kategori 2. Självreaktiva ämnen och blandningar, typ E och F. Självupphettande ämnen och blandningar, kategori 2. Ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, kategori 3. Signalord: Varning Faroklass/ Farokategori: Korrosivt för metaller. miljöfaror Signalord: Varning Faroklass/ Farokategori: Farligt för vattenmiljön. Akut fara: kategori akut 1. Fara för skadliga långtidseffekter: kategori kronisk 1. Inget signalord: För farligt för vattenmiljön. Och fara för skadliga långtidseffekter: kategori kronisk 2. hälsofaror Signalord: Varning Faroklass/ Farokategori: Gaser under tryck - komprimerade gaser - kondenserade gaser - kylda kondenserade gaser - lösta gaser Signalord: Fara Faroklass/ Farokategori: Akut toxicitet (oral, dermal, vid inhalation) kategori 1,2 och 3. 8

12 Signalord: Fara Faroklass/ Farokategori: Frätande för huden, kategori 1A,1B, 1 C. Allvarlig ögonskada, kategori 1. Signalord:Varning Faroklass/ Farokategori: Akut toxicitet (oral dermal, vid inhalation), kategori 4. Hudirritation, kategori 2. Ögon irritation, kategori 2. Hudsensibilisering,kategori 1. Specifik organtoxicitet-enstaka exponering, kategori 3: luftvägsirritation, narkosverkan. Signalord: Fara Faroklass/ Farokategori: Luftvägssensibilisering,kategori 1.Mutagenicitet i könsceller, 1A och 1B. Cancerogenicitet ( cancerframkallande), kategori 1A och1b. Reproduktionstoxicitet, kategori 1A och 1B. Specifik organtoxicitet- enstaka exponering, kategori 1. Specifik organtoxicitet- upprepad exponering, kategori 1. Fara vid aspiration, kategori 1. Signalord: Varning Faroklass/ Farokategori: Mutagenicitet i könsceller, kategori 2. Cancerogenicitet (cancerframkallande), kategori 2. Reproduktionstoxicitet, kategori 2. Specifik organtoxicitet- enstaka exponering, kategori 2. Specifik organtoxicitet- upprepad exponering, kategori 2. ORDLISTA Här följer en sammanställning av väsentliga begrepp inom explosionsskyddet. För de begrepp som bygger på definitioner i EUs direktiv och standarder finns källan angiven. I övrigt har definitionerna hämtats ur facklitteraturen. aktiv tändkälla Benägenheten (aktiviteten) att antända en explosiv atmosfär beror bl.a. på tändkällans energi och den explosiva atmosfärens egenskaper. Om syrgas tillförs, så kan den energi som behövs för att antända minskas med tiopotenser. antändningstemperatur Den under givna försöksbetingelser fastställda lägsta temperaturen på en het yta vid vilken ett brännbart ämne i gas/luft-, ång/luft- eller damm/luftblandning antänds (EN ) arbetsgivare Varje fysisk eller juridisk person som i egenskap av avtalspartner i anställningsförhållandet med arbetstagaren har ansvar för verksamheten respektive företaget (direktiv 89/391 EEG) 9

13 arbetstagare Varje person som anställs av en arbetsgivare, inklusive praktikanter och lärlingar men med undantag av anställda i hushållet (direktiv 89/391 EEG) afs Arbetsmiljöverkets författningssamling. atex Atmosphere Explosive, EU-direktiv som handlar om säkerhet vid användning av utrustning och arbete i explosiva miljöer. Består av två direktiv produktdirektiv och användardirektiv. bbr Boverkets byggregler. brandavskiljande utrymme Byggnadsdel, inklusive genomföringar och anslutningar till omgivande byggnadsdelar, vilken uppfyller kraven på avskiljande i viss brandteknisk klass. en- Europa Norm som ges ut av den europeiska standardiseringskommittén. Får beteckning med ett nummer och årtal. explosion Plötslig oxidations- eller sönderfallsreaktion med förhöjd temperatur, tryck eller båda samtidigt (EN ) explosionsgränser När koncentrationen av tillräckligt dispergerade (finfördelade) brännbara ämnen i luft överskrider ett minimivärde (nedre explosionsgränsen) kan en explosion uppstå. En sådan sker inte längre när gas- eller ångkoncentrationen har överskridit ett maxvärde (övre explosionsgränsen). Över en brännbar vätska kan explosiv atmosfär bildas endast om vätskeytans temperatur överskrider ett lägsta värde. explosiv atmosfär En blandning som under atmosfäriska förhållanden av luft och brännbara ämnen i form av gaser, ångor, dimmor eller damm, i vilken förbränningen eller antändningen sprider sig till hela den oförbrända blandningen (direktiv 1999/92/EG) flampunkt Vätskor: Den lägsta temperatur, vid vilken en vätska under givna försöksbetingelser avger brännbar gas eller brännbara ångor i sådan mängd att en flamma genast uppstår vid kontakt med en aktiv tändkälla (EN ) Fasta ämnen: Den temperatur ovanför vilken man måste räkna med att de generatorgaser som uppstår bildar en explosiv blandning (VDI 2263). msb Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap är en expertmyndighet på bland annat 10

14 brandskydd och som arbetar för ökad brandsäkerhet i samhället. Som central förvaltningsmyndighet hanterar MSB frågor om brandfarliga och explosiva varor. De har övertagit tidigare Sprängämnesinspektionens och Räddningsverkets ansvar och ansvarar för de föreskrifter och anvisningar som de tidigare givit ut. sfs Svensk författningssamling, publikation gällande lagar och förordningar beslutade av Sveriges regering. skyddsobjekt Objekt i närheten av en hantering, vilket måste skyddas mot brand eller explosion. ss-en Svensk Standard av Europa Norm, är de europeiska normer som gäller i Sverige. säifs Sprängämnesinspektionens författningssamling, föreskrifter om hur lag/förordning skall genomföras. tändkälla En tändkälla avger en viss energimängd till en explosiv blandning och kan få denna att antändas. 11

15 VILL DU VETA MER? Du kanske undrar över något ytterliggare i samband med förvaring av brandfarliga vätskor på laboratorium? Vi hjälper dig gärna. Ring oss: Eller så kan du skicka din fråga via mail och få ett annat snabbt svar. info@axeb.se Axeb AB levererar kvalitet.

16 Axeb AB Box 43 SE Sigtuna Telefon Fax Web Mail