guld Entreprenören Peter Boy förvandlar urberg till småsten med hjälp av två effektiva käftkrossar. grått Per Ahl vill skapa fler jobb 14

Transkript

1 En kundtidning från Atlas Copco MINING AND ROCK EXCAVATION TECHNIQUE SWEDEN l Nr 2 / 2013 grått guld Entreprenören Peter Boy förvandlar urberg till småsten med hjälp av två effektiva käftkrossar. UV3-fordonen är äntligen här! 4 Bra med stora dimensioner 12 Per Ahl vill skapa fler jobb 14 BITZ NR 2 / 2013 I 1

2 Ledare Varsam hantering av naturresurserna Den 15 september tittade jag på SVT:s Uppdrag granskning som handlade om världens konsumtion av sand. Sandkriget. Förutom vatten är det sand som konsumeras mest av alla naturresurser idag, cirka 15 miljarder ton per år. Notera då att det går åt ungefär ton per kilometer motorväg. För att förverkliga tillväxtkraven i dagens samhälle så ökar behovet av naturresurser varje år. Samtidigt är sand, precis som alla naturtillgångar, ändlig och som kräver åtanke när den används. Gruvnäringens utveckling är inget undantag. Behovet av råmaterial ökar ständigt och i takt med detta blir tillgången på mineraliseringar alltmer svåråtkomlig. Därför krävs en allt starkare medvetenhet i utnyttjandet av samtliga resurser: luft, vatten, sand, mineraliseringar etcetera. I Sverige har vi historiskt sett haft en god miljömedvetenhet och arbetat kontinuerligt med att förfina och öka effektiviteten med teknologi och förbättrade processer, som lett till bättre uttagsgrad av metaller och mineraler från våra malmkroppar och låg påverkandegrad på omkringliggande miljöer. Till detta ska också återvinning av sopor, skrot och rivningsmaterial adderas, vars utnyttjandegrad ständigt ökar, och som kommer att bidra till att vi kan arbeta ännu mer miljö- och resurseffektivt. I detta nummer kan du läsa om flera aktiviteter och lösningar som kan bidra till en bättre miljö och resurseffektiv utveckling av vårt samhälle, så att vi på ålderns höst, tillsammans med framtidens generation, kan fortsätta bygga sandslott och gräva tunnlar i natursand vid stranden. Trevlig läsning! I detta nummer Nya generationens servicefordon är här 4 Ännu enklare att serva din rigg 6 Trenden: Grundläggning med grövre dimensioner 12 Studenternas lärdomar från utlandspraktik 16 8 Entreprenören Peter Boy i Eskilstuna är bra på att hitta nya krossaffärer. Fråga experterna Vad gör Atlas Copco för miljön? Mikael Nilsson SVAR: Atlas Copco-gruppens gemensamma mål är att minska både koldioxidutsläpp och energiförbrukning med 20 procent till år Målet är att erbjuda det vi kallar hållbar produktivitet, som innebär konkurrenskraftiga produkter som minskar miljöpåverkan samtidigt som den ger vinst hos den som använder produkten. Minskad bränsle- och energiåtgång gynnar både kunderna och miljön. Mikael Deremo Affärsutveckling och SHEQ Vad är klusterborrning? Carina Andersson SVAR: Klusterborrning är en metod där du kan borra stora håldimensioner genom att bygga samman flera sänkborrhammare 14 Per Ahl på branschorganisationen SveMin anser att gruvdriften kan lyfta Sverige. i ett gemensamt hus. Du får alltså flera borrkronor som samverkar som en enda stor krona. Detta är relativt nytt på marknaden men har visat sig ge goda resultat. Jörgen Härnqvist, försäljningsingenjör Bo-Göran Johansson Vd, Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Atlas Copco-panelen består av fem personer med olika jobb och olika kunskaper. Skicka in din fråga till bitz@se.atlascopco.com. Publicerade frågor belönas med två biobiljetter. Panelen består av: Jenny-Therese Backman, HR-chef, Jörgen Härnqvist, försäljningsingenjör, Per Holmberg, försäljningschef, Julia Flodkvist, marknadskommunikationschef, Ingemar Larsson, försäljningsingenjör. 2 I BITZ NR 2 / 2013

3 Aktuellt Foto: atlas copco Grönt i gruvan Gruvindustrin ställs för närvarande inför en mängd olika utmaningar när det gäller energieffektivitet, koldioxidutsläpp och miljöpåverkan. För att hjälpa till att uppfylla dessa krav erbjuder Atlas Copco nu en helt grön serie eldrivna underjordstruckar och lastare. Genom att ersätta en 10-tons diesellastare med Atlas Copcos Electric Scooptram EST1030 sänks de årliga utsläppen med motsvarande utsläpp från 140 bilar. De nya eldrivna truckarna kan minska energiförbrukningen med upp till 70 procent genom att högeffektiva elektriska motorer driver axlarna direkt, vilket minimerar transmissionsförlusterna. Regenererande bromsning returnerar energin till ledningsnätet, vilket betyder att cirka 30 procent av den energi som förbrukas uppför ramper regenereras vid körning nedför. QR-länken till höger tar dig till thenewgreenline.com BITZ NR 2 / 2013 I 3

4 Aktuellt Snart dags att träna i borrsimulatorn. Utbildningar i höst Master Driller n Det mest omfattande utbildningsprogrammet utformat för borriggsoperatörer och servicetekniker. Under utbildningen varvas teori med praktiska övningar i marknadens mest avancerade borrsimulatorer. Det finns varianter för tunnel- och ortdrivning, pallborrning, bergförstärkning samt produktionsborrning. Aktuellt: Vecka 37, 38, 39, 40 Borrkort n Utbildning för ovanjordsborrkort enligt RfSU:s kursplan. Utbildning innefattar e-learning, övningar i borrsimulator samt en teoretisk arbetsmiljödel. Aktuellt: Stockholm vecka 45, 46 Göteborg vecka 47, 48 Tunnel Manager n Lär dig att skapa, importera och exportera borrplaner samt tunnel- och laserlinjer i Tunnel Manager. Utbildningen varvar teori och praktik. Aktuellt: 13 14/11 RCS-system n Lär dig mer om Rig Control System (RCS). RCS-systemet känner av bergförhållandena och justerar matningskraften efter berget. Målet är en jämn och följsam borrning och mindre slitage på rigg och borrsträng. Aktuellt: 24 25/9, 26 27/9, 15 16/10, 17 18/10, 5 6/11, 7 8/11 n Kontakta Henrik Henning, produktchef utbildningar, för fler datum eller mer information. henrik.henning@ se.atlascopco.com Den nya generationens servicefordon, UV3, klarar tyngre laddutrustning och har robustare armar än föregångaren. Zinkgruvan först i världen med de nya UV3-fordonen n Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk. En sanning som gäller även inom gruvoch tunnelprojekt där det är av största vikt att både produktion och supportfunktioner fungerar optimalt. Atlas Copco GIA är världens största leverantör av Utility Vehicles (UV), robusta fordon speciellt utformade för att klara de mest krävande underjordsmiljöer. Med UV som gemensam plattform kan servicefordonen utrustas för laddning, bultning, skrotning, lyft, vätsketransport eller betongblandning. Fördelarna med en gemensam och välbeprövad plattform är flera, som hög kvalitet och god tillgång till reservdelar. Nu presenterar Atlas Mari Johansson Copco en ny generation servicefordon: UV3. Den nya serien UV3 har robustare ramar och axlar, det gör att vi nu kan utrusta dem med upp till 20 ton vilket vissa typer av laddutrustningar väger. Den här generationen har även förbättrad svängradie, den är midjestyrd och oljeflödet på pumparna är optimerat, säger Mari Johansson, produktansvarig på Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden, och fortsätter: Det känns också extra roligt att de två första UV3:orna i världen kommer att gå i en svensk gruva, det är Zinkgruvan Mining som blir först ut med den senaste tekniken, säger hon. Besök nya Video Gallery på internet n Nu finns en samlingsplats på nätet för alla filmer som produceras inom Atlas Copco. Besök nya Video Gallery och ta del av filmer från spännande gruv- och anläggningsprojekt från hela världen. Se Atlas Copcos filmer på nätet Skanna koden eller gå in på: atlascopco.com/videogallery 4 I BITZ NR 2 / 2013

5 Johan Halling är nya bossen n Johan Halling har nyligen utsetts till chef för affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik och medlem i ledningsgruppen. Johan har sedan 2002 varit chef för Atlas Copcos division Rock Drilling Tools, med säte i Sverige. Han ersätter Bob Fassl som lämnar Atlas Copco av familjeskäl. Johan Halling började på Atlas Copco 1998 som chef för en av de elverktygs-divisioner som Atlas Copco ägde vid tidpunkten. Dessförinnan var han VD för VOAC Hydraulics, ett samriskföretag ägt av Atlas Copco och Volvo. Mellan 1981 och 1990 arbetade han i olika positioner på kraft- och automationsteknik gruppen ABB, bland annat som divisionspresident för ABB Robotics och Factory Automation. Johan Halling, som är svensk medborgare, föddes Han har en civilingenjörsexamen i maskinteknik från Lunds universitet. Han har också studerat marknadsföring och ekonomi vid samma universitet. Ansvarfullt pris n Atlas Copco har blivit vald som medlem av FTSE4Good index, som består av världsledande företag som utmärker sig inom miljö-, sociala och andra ansvarsfulla frågor. Atlas Copco fick 96 av 100 poäng i globala indexföretagets FTSE Groups utvärdering av företag inom frågor som korruptionsbekämpning och främjande av arbets- och mänskliga rättigheter. Atlas Copco utnämndes också till en Ledare inom indexets Verkstads-segment, vilket inkluderar endast fem internationella företag. Vi är stolta över vårt arbete för hållbar produktivitet som inkluderar alltmer energisnåla och säkra produkter och service, säger Mala Chakraborti, chef för ansvarsfullt företagande på Atlas Copco. Mala Chakraborti Efter sommaren ansvarar Johan Halling för affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik. Atlas Copco på prestigelistan igen n Återigen är Atlas Copco med på Forbes lista över de 100 mest innovativa företagen i världen. Det internationella affärsmagasinet baserar bedömningen på en innovationspremie som mäter den avkastning som investerare förväntar sig att företag ska generera genom innovativa produkter, service och marknader. Atlas Copco rankas för närvarande som nummer 94. I toppen dominerar USA med affärssystemföretaget Salesforce på första plats. På nytt jobb Roger Andersson, ny regional servicechef i Gällivare. Vad innebär din nya tjänst? Jag ansvarar för vår serviceorganisation i Gällivare. Mitt jobb innebär att säkerställa att våra kunder i regionen får den absolut bästa servicen på marknaden. Varför sökte du dig till Atlas Copco? Jag tyckte att Atlas Copco verkade vara ett spännande och innovativt företag, och nu efter några veckor så känns det som jag har träffat rätt. Vad är den största utmaningen för dig nu? Jag håller som bästa på att lära mig alla rutiner och bli bekant med företagskulturen. Allra viktigast är att skapa god relation med kunderna. Fler nyanställda: Hans Kemppainen, servicetekniker, Kiruna Emil Björnbom, servicetekniker, Skellefteå Mattias Stenmark, servicetekniker, Kiruna Douglas Juuso, servicetekniker, Kiruna Mattias Edström, Business Controller Johan Sundberg, servicetekniker, Gällivare Ny bränslesnål motor n Nu introduceras Cummins Tier 4 Interim motorer som tillval på fem underjordslastare och en gruvtruck. Motorerna ger låga utsläpp och hög bränsleeffektivitet. Det betyder att du kommer att minska bränsleförbrukningen, men också att du kan skära ner på ventilation vilket kommer att resultera i stora besparingar på driftskostnaderna. Dessutom kommer du att få en hälsosammare arbetsmiljö för all personal i gruvan, säger Ben Thompson, som är produktchef på Atlas Copco. Cummins Tier 4i-motorer kommer att finnas tillgänglig som tillval på lastare Scooptram ST7, ST7LP, ST1030, ST1030LP och ST14 liksom den underjordiska lastbil Minetruck MT2010. Saknar du tidningen Bitz? n Om du vill prenumerera på tidningen som du håller i handen så kan du gå in på hemsidan och registrera dig. Då får du Bitz skickad till dig tre gånger per år. På hemsidan kan du också läsa mer om tidningen och ta del av flera filmer från gruvbranschen. BITZ NR 2 / 2013 I 5

6 Lösningen Så får du mer tid till att borra Vill du slippa att hålla reda på servicetider och beställningar av reservdelar? Då kan du teckna serviceavtal som tryggar driften. Det senaste tillskottet heter Part Care. Text: Julia Flodkvist varje bergentreprenör eftersträvar är en så hög produktion som möjligt till lägsta totala servicekostnad. Med våra Care-serviceavtal kan du få marknadens absolut bästa service och de bästa förutsättningarna att hålla stenkoll på dina servicekostnader. Det är en bra väg till god lönsamhet, säger Bo Källroos, eftermarknadschef på Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden. Atlas Copco erbjuder Care-avtal för både nya och begagnade ovanjordsriggar och bergborrmaskiner. Gemensamt för alla Care-avtal är den fasta kostnaden per motor- eller slagsverkstimme samt tryggheten i driften som regelbunden service och inspektioner ger. ROC Care för ovanjordsriggar och COP Care för bergborrmaskiner är de vanligaste avtalen, och i dag finns det fler än 200 aktiva avtal i Sverige, säger Bo Källroos. Därmed har många ledande bergentreprenörer skapat sig mer tid att borra. För entreprenörer med avtal på flera riggar finns möjligheten att bunta ihop avtalen till ett så kallat Fleet Care-avtal Sex fördelar och få än mer med fördelaktiga villkor. Care-serviceavtal 4 All service utförs av välutbildade servicetekniker, och enbart originalreservdelar används 4 Försäkringar och garantier ger trygghet 4 Hög tillgänglighet på din utrustning 4 Hög produktivitet 4 Långsiktigt lägre totalkostnad 4 Bättre andrahandsvärde kallat Fleet Care-avtal och få än mer fördelaktiga villkor. Senaste tillskottet i familjen Care-avtal heter Part Care. Part Care passar ovanjordsentreprenörer som inte önskar en heltäckande lösning som ROC Bo Källroos Care och COP Care men som däremot vill ha hjälp att hålla koll på när riggen ska servas och få rätt servicesatser på posten utan extra kostnader, säger han. Som Part Care- prenumerant betalar man endast för servicesatserna och för det servicearbete som man eventuellt vill beställa till. Själva tjänsten med monterad sändare, inloggning till hemsidan och utskick av servicesatser kostar inget extra. Genom att erbjuda den service som Part Care innefattar, vill vi skapa ett starkt mervärde för kunden som dels får bättre koll på sina riggar och dels slipper hålla reda på serviceintervaller och beställningar. Vi vill skapa ett tätare samarbete kring målet som vi gemensamt delar: att riggarna ska gå problemfritt och borra så mycket som möjligt, säger han. Motortimmar. Via inloggning på en hemsida kan användaren ta del av sina riggars motortimmar, slagverkstimmar, maskinspänning samt se deras positioner på en karta. Ett räkneverk beräknar tiden till nästa servicetillfälle. 6 I BITZ NR 2 / I BITZ NR 2 / 2013

7 Stöldmärkning. Som en extra bonus fungerar sändaren som sitter på riggen även som en stöldmärkning. Skulle en rigg bli stulen kan man via hemsidan spåra upp var den befinner sig, något som efter diskussion med försäkringsbolag skulle kunna leda till lägre premie. Servicedags. När det sedan börjar bli dags för service var 250:e motortimme ringer Atlas Copco upp entreprenören. Rätt servicesats skickas ut och, om kunden så önskar, bokar man tid för service, antingen i fält eller på någon av Atlas Copcos servicecentra. Sändare. En sändare på borriggen läser av riggens data och dess position. Om Atlas Copcos service Atlas Copco har servicetekniker runtom i landet med servicebilar med ett mindre reservdelslager för att klara av det mesta direkt i fält, så att du slipper väntetider. Det finns också sex moderna servicecentra och två auktoriserade serviceverkstäder som står redo att utföra större arbeten på din utrustning, till exempel renoveringar och uppgraderingar. Verkstäderna är utrustade med alla de specialverktyg och maskiner som våra välutbildade tekniker behöver för att serva din utrustning på bästa möjliga sätt. BITZ NR 2 / 2013 I 7

8 På plats peter gräver guld på tippen Han är aldrig på kontoret. Han har ingen klocka, och mobiltelefonen är ofta avstängd. Själv kallar han sig skämtsamt för Sveriges sämste vd någonsin. Men faktum är att entreprenören Peter Boy har sinne för bra krossaffärer. Ofta på oväntade ställen. Text: Anders wikberg foto: ryno quantz 8 I BITZ NR 2 / 2013

9 Återvinning är framtiden. Vi i Sverige är dåliga på det jämfört med andra länder, eftersom vi är så bortskämda med berg och skog. BITZ NR 2 / 2013 I 9

10 På plats >>> å en bergig tomt i industriområdet Svista i Eskilstunas nordöstra utkant är två krossverk i full färd med att förvandla urberg till småsten. Det står soptipp på kommunens detaljplan och den håller jag mig till. Här ska vi bygga en återvinningsanläggning, säger Peter Boy. Han är en hårt arbetande 48-årig vd på Peter Boy AB, ett entreprenadföretag inom schakt-, mark- och sprängarbeten. Arbetet på tomten i Eskilstuna inleddes 2012, men det är lite oklart när anläggningen blir klar. Peter jobbar med anläggningen när han får en stund över, mest kvällar och helger. För dagen råkade det passa att ägna några timmar vid krossarna, innan de ska ut på nästa uppdrag. Hösten låter vänta på sig när vi träffar honom, solen skiner och det är över 20 grader varmt. Men Peter Boy bryr sig inte mycket om vädret. Det kan man inte göra i det här jobbet. Och även om det regnar och blåser trivs jag mycket bättre utomhus än inne på ett kontor, säger han. Här vid den bergiga tomten tar Eskilstuna definitivt slut. Två luggslitna kråkor är Peters enda sällskap, när han matar in skut i sina bägge mobila käftkrossar. Den större av hans Powercrushers, PC 6, krossar graniten ner till 150 millimeter medan den mindre PC 1055 J sköter finliret ner till 40 millimeter. Han såg markplättens potential vid ett tillfälligt besök för några år sedan, och slog till på den kvadratmeter stora tomten. En chansning? Möjligt, men Peter Boy har haft rätt förr. På 22 år har han lyckats byggt upp ett bolag från noll till en omsättning på över 40 miljoner. Eller ett bolag med 43 maskiner, en siffra han tycker är mer intressant. Återvinning är framtiden. Vi i Sverige är dåliga på det jämfört med andra länder, eftersom vi är så bortskämda med berg och skog, säger han. Här i Svista återvinner han redan cement med hjälp av sina krossar, från det rivna Thomasgymnasiet i Strängnäs. Men mest ägnar sig Peter Boy åt berg. Även borriggen i Svista, en ROC D3, kommer från Atlas Copco och Peter säger att det är väldigt smidigt att kunna få allt han behöver från en och samma leverantör. Så kan man alltid vända sig till samma person när man får problem. Oavsett vilket märke man använder behöver man reservdelar och service förr eller senare om man jobbar med berg, säger han. Reservdelarna får han från Örebro och servicen från Slagsta, i sydvästra Stockholm, bägge bara en timme med bil från huvudkontoret i Eskilstuna. Men ännu viktigare är bemötandet och servicen jag får från killarna på Atlas Copco. De ska veta vad de pratar om och hjälpa mig med allt de kan. Peter Boy, som har skotskt påbrå, kallar sig skämtsamt Sveriges sämste vd, eftersom han nästan aldrig är på kontoret. Han jobbar i stället, runt 80 timmar i veckan och mestadels som grovarbetare. Inget uppdrag är för tungt eller smutsigt för Peter, som vill vara en förebild för sina drygt 30 medarbetare. Den större käftkrossen tar ner graniten till 150 millimeter, den mindre krossen gör finliret. Någon klocka har han inte och hans mobil är avstängd för det mesta. Skulle jag ha på mobilen jämt skulle det inte bli mycket gjort och jag vet hur mycket klockan är ändå, sådant lär man sig. Och så blir man påmind av bilradion, säger han. Peter Boy AB utför mindre uppdrag, alltför små för att vara intressanta för byggbranschens fyra börsnoterade jättar. Ofta får man jobben med kort varsel och det är A och O att allt fungerar. Men det brukar företagets bägge Powercrushers göra. Krossarna är väldigt driftsäkra och robusta och, inte minst viktigt, väldigt enkla att sköta. Jag kan inte alltid vara på plats, men vem som helst kan lära sig på nolltid hur de funkar. 10 I BITZ NR 2 / 2013

11 Med en borrigg och två krossar kan entreprenören Peter Boy tackla det mesta inom schakt och sprängning. Krossarna är väldigt driftsäkra och robusta och, inte minst viktigt, väldigt enkla att sköta. vem som helst kan lära sig på nolltid hur de funkar. Graniten från Svista hamnar på gator och vägar i 08-området, via olika mindre entreprenörer. Efter över 20 år i branschen har Peter Boy ett stort kontaktnät och inga svårigheter att sälja det han krossar. Företaget får allt fler uppdrag med mycket kort varsel och det kan bli riktigt stressigt ibland. Peter Boy ser mobiltelefoner som boven i dramat och påminner om tiden före mobilernas era, när det var helt nödvändigt med god framförhållning. Den mindre krossen, PC 1055, får han enkelt upp på en trailer efter bilen på egen hand. Den större, PC 6, behöver han hjälp med att lasta, det tar dock högst en halvtimme. Lika lätt är det att få av dem. Det är viktigt för mig att krossarna är flexibla, men man vet aldrig var man hamnar, om det är blött eller backigt eller knepigt på annat sätt. Som vän av återvinning och deltidsbonde med egna sädesfält är Peter Boy naturligtvis miljövän, och han gillar att den nya generationen av Powercrusher får miljömotorer som uppfyller den strängaste nivån av avgaskrav i EU:s regelverk: Tier 4. Klart man inte vill skita ner i naturen mer än nödvändigt, säger Peter Boy samtidigt som han stoppar in ännu en snus under läppen. l Se filmen om Peter Boy Skanna koden eller gå in på Peter Boys maskinpark Peter Boy AB äger två Atlas Copco Powercrusher käftkrossar och borrriggen ROC D3. l Den större, PC 6, väger 55 ton och har en kapacitet på upp till 350 ton i timmen. Till PC 6:s fördelar hör färre blockeringar, jämnare slitage av krossplattorna, hög andel mindre fjälligt material, högre kapacitet, utmärkta transportdimensioner samt möjlighet att producera två material genom att använda den extra sikt som kan monteras på huvudtransportören. l Den mindre, PC 1055 J, väger 34 ton och har en kapacitet på upp till 200 ton i timmen. Till PC 1055 J:s trumfkort hör färre blockeringar, jämnare slitage av krossplattorna, högre kapacitet samt utmärkta transportdimensioner. l Borriggen ROC D3 är ett bergborraggregat med topphammare från Atlas Copco med låg tyngdpunkt, vilket ger den extra goda klättringsegenskaper i besvärlig terräng. Tack vare sin vikbom får ROC D3 lång räckvidd och passar utmärkt vid mindre stenbrott. BITZ NR 2 / 2013 I 11

12 Projektet Grövre dimensioner innebär att allt från borriggar till pilotkronor blir både större och tyngre. Därmed förändras också kraven. När storleken är avgörande Det finns flera anledningar till att använda större dimensioner vid grundläggning med borrade stålrörspålar. För Hercules Grundläggning sparar det både tid och pengar. Text: Anders wikberg foto: ryno quantz 170, 210 och 273? Nej, numera är det allt oftare dimensioner mellan 500 och millimeter som gäller för dem som ägnar sig åt borrade stålrörspålar. Trenden mot allt grövre dimensioner har varit tydlig de senaste tio åren. På sikt kan till och med dimensioner på upp till millimeter bli vanliga, säger Johan Grundläggningsföretaget Hercules provborrar med rörpålar på 610 millimeter i Västerhaninge. Blumfalk, teknik- och marknadschef på Hercules Grundläggning, ett av de ledande företagen i sin bransch. Sverige har dock halkat efter sina grannar. I Norge och Finland är grövre dimensioner vanligare än här, i synnerhet vid byggen av större hamnar. Men även i Sverige ökar intresset för grövre dimensioner bland dem som ytterst avgör valen, de som gör grundläggningsritningar, säger Andrew Cowan, som är försäljningsingenjör för sänkborrutrustning på Atlas Copco. Den största fördelen med att använda grövre dimensioner är att det då inte behövs lika många stålrörspålar. Används diametern 170 millimeter kanske det behövs 500 pålar, men med diametern 508 mm kan det räcka med 150. Det sparar både tid och pengar, konstaterar Andrew Cowan. Pilotkronan från Elemex-systemet leder luften uppåt. Därmed minskar man risken för sättningar i närliggande fastigheter. Vid sidan om de faktiska projekten genomför Hercules Grundläggning ibland tester med grova dimensioner. Man kan fråga sig varför, erfarenhet av och utrustning för borrning i större format finns det redan gott om i bolaget. Arbetsmiljöfrågor har högsta prioritet för oss. När man använder grövre dimensioner blir allt från borriggar till pilotkronor större och tyngre, vilket ställer andra krav, säger Johan Blumfalk. Även stålrörselementen blir allt större. I dag är rörpålar på 12 meter inte ovanliga, tidigare var det 3 eller 6 meter som var norm. Under försommaren hyrde därför 12 I BITZ NR 2 / 2013

13 Borrade stålrörspålar Dessa stålrörspålar används som bärande konstruktionselement vid grundläggningsarbeten, när omgivningen inte tål vibrationer från traditionellt slagna pålar, när stora punktlaster ska föras ner till berggrunden och när marken är olämplig för traditionell pålning. Borrning anses vidare vara en säkrare, mer exakt och mer skonsam pålningsmetod. Rörpålar tillverkas av stål och fylls efter borrningen med betong, ofta även med armering. Under 1960-talet började borrade stålkärnepålar användas i Sverige, på 1970-talet kom de slagna, slanka stålrörspålarna och först på 1990-talet introducerades borrade stålrörspålar. Stålrörspålar anses vara extra lämpliga vid grundförstärkningar i städer, broarbeten intill existerade konstruktioner, pålgrundläggning där pålarna direkt kan övergå i pelare samt för tunga byggnader med pelarstomme. Mattias Spännare styr riggen med den bärbara kontrollpanelen. Hercules utrustning av Atlas Copco, för provborrning av rörpålar med diametern 610 mm. Testerna, med Elemex-systemet, skedde i friktionsjord i Västerhaninge, söder om Stockholm. Borrstålet fästes med extra säker så kallad hexkoppling, med två sprintar, och man säkerställde att de maskiner man byggt om kunde hantera grövre dimensioner. Testerna gick mycket bra och vi känner oss trygga med att vi kan erbjuda en säker arbetsmiljö vid borrning med grova dimensioner, säger Björn Larsson, produktionsledare på Hercules. Björn Larsson har använt sig av Elemex i åtskilliga projekt på senare år, däribland vid samtliga borrningar i stadsmiljöer. Elemex är helt perfekt vid vissa markförhållanden i känsliga miljöer, eftersom systemet minskar risken för allvarliga och dyrbara sättningar. l BITZ NR 2 / 2013 I 13

14 Porträttet Han vill skapa nya gruvjobb Om tolv år kan den svenska gruvbranschen ha utökats med tiotusentals jobb. Det hävdar Per Ahl, vd i branschorganisationen SveMin. Men då måste förstås vissa saker bli betydligt bättre. Text Peter Wiklund Per Ahls första jobb efter examen från Kungliga Tekniska högskolan, KTH, var på malmförädlingskoncernen LKAB. Trots detta så hävdar han att han är ganska ny i gruvbranschen. Ja, det är klart att LKAB är ett gruvföretag, men jag kom in som bergsingenjör och metallurg och arbetade med produktutveckling, inte med själva gruvdelen. Och eftersom det var mitt första jobb efter examen så var det ju ett tag sedan, säger han med glimten i ögat. Efter anställningen på LKAB sökte han sig till stålkoncernen SSAB, där han blev kvar i många år, framför allt som produktionsansvarig. Sedan två år tillbaka har hans jobbhemvist varit SveMin, branschföreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige med omkring 60 medlemsföretag. Det är otroligt roligt att få vara med och påverka den här utvecklingen för jag ser ju att det finns en fantastisk potential Per Ahl Foto Kristina Sahlén Ålder: 59 år. Karriär: Utbildad bergsingenjör (med inriktning metallurgi) på KTH i Stockholm. Arbetade först med produktutveckling på LKAB, därefter länge på SSAB som framför allt produktionsansvarig men även HR-chef, vd för SSAB Merox samt platsansvarig för Oxelösundsverksamheten. Började på SveMin år 2011 och har arbetat helt och hållet med branschfrågor sedan mitten av Bor: Oxelösund. Familj: Fru och tre utflugna söner. Intressen: Jakt, fiske och skidor samt sommarhuset i Västergötland! Läs mer om SveMin: här i landet, säger han entusiastiskt. Potentialen bygger bland annat på vår mångåriga gruvtradition och den erfarenhet det har medfört. Men faktiskt även på att vi har haft hårda regleringar för gruvverksamheterna. Inte minst inom miljöområdet har myndigheterna länge ställt stränga krav på de svenska gruvföretagen. Ibland har det kanske känts orättvist, med tanke på att det har gått lättare att etablera sig i en del andra länder. Men nu ökar kraven utomlands i snabb takt, till nivåer som våra svenska företag redan är vana att hantera. SveMin har nyligen presenterat sin rapport Gruvbranschen en tillväxtmotor för Sverige där de målar upp en vision för branschen år Där slår de bland annat fast att den svenska gruvbranschen skulle kunna trefaldigas fram till dess, jämfört med år Det skulle i sin tur innebära uppemot nya arbetstillfällen i och kring branschen vilket är en fördubbling mot 2010 års nivå. Visst är det imponerande siffror, men det är absolut inga glädjekalkyler, säger Per Ahl. Han understryker samtidigt vilken betydelse detta skulle ha för Sverige i stort, eftersom en stor del av dessa arbetstillfällen skulle ligga på landsbygden där det på många håll råder brist på jobb i dagens läge. Det är dock vissa satsningar som krävs Lyckas vi lösa vissa strategiska frågor, ja då gynnas tillväxten i både gruvbranschen och hela Sverige. för att visionen ska bli verklighet. En av utmaningarna är kompetensförsörjningen. På det teoretiska området finns det goda utbildningsmöjligheter vid flera universitet och skolor, där universitetet i Luleå är störst. På operatörssidan finns nu planer på att starta utbildningar på flera platser. Det är också mycket viktigt att skapa attraktiva samhällen, så att en flytt sker dit jobben finns. En ökad verksamhet gör dessa samhällen mer livaktiga och det blir alltså en god spiral av utvecklingen. Men även om han anser att det finns bra utbildningar är det ändå ytterst viktigt att avsätta mer resurser för forskning och utveckling inom området. Det här är en alltmer högteknologisk industri, med ständigt ökande krav på spetskunskap och koncept för optimerad utvinning. Och här ser jag med glädje att det finns framåtriktade satsningar inom området. Ytterligare en utmaning för branschens tillväxt är bristande infrastruktur i form av till exempel väg och järnväg. Men den kanske hårdaste nöten att knäcka just nu är hanteringen av miljötillstånd, anser Per Ahl. Det är oacceptabelt stora variationer i handläggningstid och dessutom en påfallande låg förutsägbarhet. Det här hämmar investeringen i nya projekt, säger han upprört. Det är alltså frågor som dessa som ligger på Per Ahls bord om dagarna. Det svåra, och intressanta, med jobbet är komplexiteten; att det är så många olika frågor som knyter an till varandra hela tiden. En av de stora utmaningarna för mig och mina kollegor är att göra rätt prioriteringar, så att vi arbetar med rätt saker. l 14 I BITZ NR 2 / 2013

15 Framtiden kan bli ljus. Men det förutsätter att branschen löser vissa knutar, anser Per Ahl vid branschorganisationen SveMin. Viktiga områden enligt honom är utbildning, forskning, infrastuktur och inte minst hanteringen av miljötillstånd. BITZ NR 2 / 2013 I 15

16 Posttidning B Returadress: Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Stockholm Vi3 Dimitrios Karagiannis Bor: Stockholm Utbildning: Maskinteknik på KTH Intressen: Teknik- och maskindesign, välgörenhet och att rusta upp klassiska gamla bilar Framtidsdröm: Att vara del av ett designteam som utvecklar nya maskinlösningar Studenten Dimitris Karagiannis arbetade med Pit Viper 351E i USA. Hallå där......dimitrios Karagiannis, nyligen hemkommen från Garland, USA, som tillsammans med flera andra studenter har varit ute på praktikplats på Atlas Copcos anläggningar runt om i världen. Varför ville du göra praktik utomlands? Jag sökte till Atlas Copco International Internship för att få internationell arbetslivserfarenhet. Praktikplatsprogrammet gav mig möjligheten att tillämpa akademiska kunskaper på mer praktiska, vardagliga tillämpningar. Dessutom är det ett utmärkt tillfälle att bli en del av ett internationellt företag, som ju Atlas Copco är, och få jobba med stora tekniska projekt. Vad har du för bakgrund? Jag kommer ursprungligen från Grekland, har en magisterexamen i maskinteknik från Storbritannien och är nu i Sverige för att ta min andra magisterexamen vid KTH. Vad arbetade du med i USA? Jag jobbade med ett projekt i Garland, Texas, på uppdrag av Atlas Copco Drilling Solutions. Det handlade om drivlinan av Pit Viper 351E, en eldriven rotationsborrigg, den största som Atlas Copco för närvarande producerar. Projektet byggde på en studie av den nuvarande layouten på drivlinan och att ta fram nya lösningar för att förbättra den. Vilka erfarenheter tar du med dig hem? Jag har fått delta i ett verkligt tekniskt projekt och fått möjlighet att utföra en designstudie på ett professionellt sätt. Bortsett från yrkeserfarenhet, har denna praktik också gett mig med den unika chansen att uppleva livet och kulturen i USA. Dessa två månader har varit helt fantastiska! Vad var bäst med att praktisera utomlands? Julia Nielsen Tekniska Högskolan vid Linköpings Universitet Att spendera åtta veckor på Dynapac i Kina vid Atlas Copco International Internship gav mig en massa nya erfarenheter. Jag fick på egen hand planera mitt första riktiga designprojekt, och fullfölja det genom att övervinna kommunikationsproblem med mina kinesiska kollegor, vänja mig vid 39 graders hetta och att sova på hårda madrasser i två månader. För mig har Atlas Copco International Internship inneburit en mångdimensionell erfarenhet som jag kommer ha stor nytta av i framtiden, på både väntade och oväntade sätt. Marielle Borgström Handelshögskolan i Stockholm Två månader i Chile har gjort att jag utvecklats både professionellt men även på ett personligt plan. Att få ta sig an en roll som Project Manager i ett för mig främmande land är en stor utmaning som innebär ett stort ansvar. Här har jag utvecklat mina projektledaregenskaper, utökat min förståelse för vad som ger värde i ett projekt och var fokus bör läggas samt time management skills. Jag har även fått erfarenhet av att arbeta i en större organisation och vad som krävs för att samordna olika grupper i ett gemensamt projekt. Bitz atlas copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden, stockholm ansvarig utgivare Bo-Göran Johansson produktion Redaktörerna redaktion Julia Flodkvist, hans strömberg Medarbetare i detta nummer Ryno Quantz, Karin cedronius, anders wikberg, kristina Sahlén, peter wiklund Tryck Danagårds Omslagsbild ryno quantz Erik Sparre, Linköpings Universitet Det var extremt spännande att arbeta i ett företag med en mycket stark kultur och hög ambitionsnivå. Jag tyckte att det var givande att få chansen att arbeta i Indien och lära känna människorna och kulturen där. Jag tar med mig Atlas Copcos långsiktiga tänkande, där man arbetar för att uppnå hållbar lönsamhet på lång sikt samt företagets tro på individen där varje medarbetare har karriären i sina egna händer. Överlag var det en rolig praktik på ett mycket spännande företag.