Interaktionen mellan hund och varg. Tobias Gustavsson

Transkript

1 Interaktionen mellan hund och varg Tobias Gustavsson

2 Föreläsningens olika delar Vargens biologi Storarovdjur rovdjur problem och konflikter Varg och hund problem och möjligheter

3 Den svenska vargstammens utveckling

4

5

6 VARG Slutna tassar på hårt underlag Framfot bakfot Framfot, längd 9-12 cm Bakfot, längd 8-10 cm

7 VARG HUND Det sk krysset skiljer INTE varg- från hundspår!

8 S:t Bernhardshund Stora hundspår t.o.m. större än vargspår

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22 Skrämselåtgärder Avvisande åtgärder Kan utföras av alla. Avskräckande åtgärder Skall bara utföras av Viltskadecenter/Länsstyrelsen.

23 Skrämselåtgärder kä äd kan delas in i två kategorier: 1) Avvisande, där syftet är att omgående få bort djuret från en viss plats 2) Avskräckande, där syftet är att förändra djurets beteende så att det i fortsättningen undviker en viss typ av plats eller en viss situation.

24

25

26 Ålder ochtandslitage kan vara orsaker till att gamla björnar letar lättillgänglig föda men även unga björnar kan lätt få dessa vanor. Unga björnar är lättare att göra skygga igen. Oftast handlar det om en ovana skapad av människans dåliga sophygien.

27 Obduktionsprotokoll frånsva: I björnens magsäck sågs rikliga mängder soprester i form av en disktrasa, en dambinda, bananskal, hushållspapper, tidningar, servetter, snus, plastpåsar, korvskinn ki samt måttliga mängder lingon.

28

29

30 Boskapsvaktande hundar

31

32

33

34

35

36 Konfliktpotential mellan rovdjur och hund Art Antal individer (2005) Angripna hundar 2005 Angripna hundar per rovdjursindivid Varg 113 (Aronson mfl 2006) Lodjur (Andrén & Liberg 2006) Björn (Naturvårdsverket 2006) Örn (Tjernberg 2007)

37 Vad för hund och varg så nära varandra att den ene kan bita den andre? Fyra orsaker Förebyggande åtgärder -Vargar följer hundspår/vittring Vargtelefon, västar - Hundar följer vargspår/vittring i - Hund och varg besöker/jagar samma byte Vargtelefon, vargrena hundar - Hund och varg möts av en slump

38 Isländsk fårhund Borderterrier Tysk jaktterrier Strävhårig tax Drever Dödade/skadade per hundras Dödade/skadade per hundras Dödade Skadade Blandras Gråhund Bordercollie Finnspets Beagle Baye ersk viltspårhund Basset Griffon Ras Wachtelhund Karelsk björnhund Jämthund Ka Stövare Antal

39 Vargangrepp hundar Antal Ålder

40 Ätna oätna hundar (104 st) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Äten Oäten Okänt

41 Vargangrepp hundar Angripna hundar ber Decembe ber Novembe Maj Juni Juli Augus usti Septembe ber Oktobe ber Månad April Mars uari Februa ari Janua Antal

42 Tid på dygnet (151 st) 100.0% 90.0% 80.0% 70.0% 60.0% 0% 50.0% 40.0% 30.0% 0% 20.0% 10.0% 0.0% Vet ej

43 Vargangrepp på hundar Hundar dödas oftare än de skadas av varg Antalet hundar som angrips står i proportion till antalet jaktdagar I några fall har hundar dödats på gårdsplanen och i enstaka fall har vargen försökt ta sig in till en hund i hundgården Vargarna har ätit på mer än hälften av de hundar som registrerats som vargdödade Alla kategorier av vargar kan angripa hundar

44 Bitstruktur Dödade hundar har ofta kraftiga bett i rygg och nacke Bett förekommer även ofta i halsen och på bogarna, låren och trakten av ljumskarna Mindre vanligt är bett i buken, bakbenen, manken och strupen Graden av konsumtion varierar från i stort sett ingenting till att hela hunden är uppäten Ofta ätna i buken, på ryggen och delar av baklåren

45

46 Allmänt ätmönster Vargar äter inre organ, bröstfett, kött och ben Bara käkar, våm och ibland klövar lämnas Kan äta uppemot 11 kg under en måltid Knäcker även grova rörben Täcker sällan över byten, men hundar och rådjur har täckts över vid några tillfällen Släpar sällan undan kadaver Återkommer regelbundet till gamla byten Äter ofta av djur som de inte själva har dödat

47 Förebyggande åtgärder Hundar AvspårningA å i Hundpejl Pinglag Vargrena hundar Val av hundras Jaga i revir med färre vargar Väst Sändarförseddavargar (vargtelefon) Varggrupp (vargtelefon) Selekiv jakt

48 Möjliga händelseförlopp Lek som spårar ur Revir/resursförsvar Irritation Konkurrens

49 Kan det vara lek? En av få arter som regelmässigt leker både med artfränder och andra arter Flera synobservationer tyder på det Man kan anta att flertalet möten äger rum utan strider Lek är lätt att känna igen men svårt att definiera

50 Leker verkligen vargar? Exempel; vargar och rävar Synobservationer av lek mellan varg och hund Lek mellan vargar. Ett av dom mest bestående intrycken hos de flesta vargobservatörerna

51 Hur kan det då gå så illa? Intensitethöjningar Jämför med hundar som leker med varandra Social bithämning Språkförbistrningar

52 Vilken typ av aggression är grunden till vargangreppen då?

53 Försvarsrelaterad aggression Påverkas primärt av fysiskt hot, smärta,frustration Syftet är att ta bort hotet Typiskt allvarligare attack

54 Dominansrelaterad aggression Syftar till att visa vem som kommer att vinna till minsta möjliga kostnad Typiskt en gradvis eskalering, från billiga till dyra yp g g, g y beteenden

55 Dominans Ingen stabil egenskap Existerar bara i etablerade grupper Alltid i förhållande till någon annan Företräde vid brist på resurser

56 Vargar och hundar Inga jakthundar och vargar etablerar grupper Därmed finns inga positioner att försvara Dominansrelaterad aggression verkar inte vara orsaken till angreppen

57 Vargar och hundar Hundar utgör ett hot om resurser Hundar visar liten respekt för revirgränser Försvarsrelaterad aggression tycks vara orsaken till dom flesta vargangreppen

58 Varför inte aversionsinlärning? Bestraffningar utlöser artspecifika försvarsreaktioner Ökad risk för frustrationsinducerad aggressivitet iitt Svårt att bestraffa rätt beteende Generalisering i Med andra ord är det för stora risker!

59 Bestraffning och "betingade förstärkare" Straff utlöser en artspecifik försvarsreaktion Försvarsreaktionen ger en belöning eftersom obehaget upphör Negativ förstärkning ng!

60 Riskabla beteenden vid vargmöten Försvarsreaktioner (ökad risk för angrepp) Flyktbeteende (ökad risker att utlösa jaktbeteenden)

61 Önskvärt beteende vid vargmöten Ointresse till följd av extinktion genom utebliven konsekvens Rapportering

62 Vargar och hundar Gamlasanningar om vargars beteende påverkar grunderna i vår hundhållning När upphör likheterna?

63 Påståenden Rangordningar g upprätthålls genom aggressivitet Inga andra vargar än alfaparet får para sig Vargar skadar och dödar varandra inom flocken Tikar och hanar har varsin rangordning Vargar skäller inte Skadade vargar stöts ut ur flocken Individer kan sträva i flera år efter att uppnå alfastatus

64 Fler påståenden Hundar reagerar med rädsla för vargdoft Alfaparet äter alltid först Hundar är dåliga jägare Vargar dödar bara gamla och svaga älgar Varghanar kan inte motstå vargvalpar Vargar biter alltid fullbett Hanar visar aldrig aggressivitet mot tikar Vargar leker inte

65 Informationsbehandlande hos varg och hund Färre instinktiva beteenden hos hunden Hundar har sämre förmåga att lösa komplexa problem Vargar är bättre på att lösa problem som kräver insikt Hundar är bättre vid hämmandeträning ä och upprepad träning av enkla uppgifter

66 Skillnader i nervsystemet Domesticeringen har inte utvecklat en ny hjärna som skiljer sig radikalt från vargens! 20 35% mindre hjärna än en varg av motsvarande storlek Minskningen är inte generell!

67 Hjärndelar som har påverkats mest new mammalian brain (avancerad behandling av information från sinnesorganen, förmåga att resonera) Limbiska systemet (starka emotioner, inlärning, minne och uppmärksamhetsförmåga) Lägre grad av fixa beteenden

68 Informationsbehandlande hos varg och hund Färre instinktiva beteenden hos hunden Hundar har sämre förmåga att lösa komplexa problem Vargar är bättre på att lösa problem som kräver insikt Hundar är bättre vid hämmandeträning och upprepad träning av enkla uppgifter

69 Objektspermanens Vargvalpar 10 v stadium 6 (fullgod förståelse) Hundvalpar 10 v stadium 4 (fullgod vid ca 1 års ålder) Hundar har motsvarande förmågor men mindre utvecklade