Stora företag - och små

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stora företag - och små"

Transkript

1 Stora företag - och små Framtiden tillhör de små organisationerna, inte de stora. Naturligtvis kommer många små organisationer att sammansluta sig i, eller vara delar av, större organisationer. Jag är emellertid övertygad om att de mindre enheterna kommer att vara kompletta och självständiga på ett helt annat sätt än i det förgångna och att de kommer att ha ett eget handlingsutrymme som de inte tidigare haft. Detta ställer krav på en förändrad fokus i den del av ekonomutbildningen som syftar till att utbilda ekonomer för näringslivets behov. För tjugofem år sedan tog jag min civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Göteborg. Några år tidigare hade jag avlagt min civilingenjörsexamen vid Chalmers Tekniska Högskola i samma stad. Sedan dess har jag funnits i näringslivet. Jag har tillbringat ena hälften av min yrkesverksamma tid i ett stort, multinationellt företag - det största petrokemiska företaget i Stenungsund. Den andra hälften har jag tillbringat i en typisk småföretagsmiljö, i Hogia-gruppen. I båda fallen har det rört sig om framgångsrika företag, om företag i snabb tillväxt och utveckling. Jag har i båda miljöerna utfört en mängd olika uppgifter - från utveckling till försäljning, från personalarbete till materialhantering, från grovjobb till företagsledning. Jag känner att jag har en bred egen erfarenhet både av hur storföretagsmiljön fungerar och av hur den lilla miljön fungerar. Och jag har den mycket bestämda uppfattningen att de flesta av oss - politiker, företagsledare, människor i utbildningsväsendet liksom de flesta andra - underskattar den mycket stora skillnad som finns mellan stora företag och små. Den dag vi fullt ut inser hur stor skillnaden är mellan att arbeta i en stor organisation och i en liten kommer vi att dra ett antal slutsatser som kommer att påverka t ex vår högre utbildning. Och jag tror att det kommer att vara till fördel för Sveriges utveckling. Allt för många människor tror att ett litet företag bara är en mindre avbild av ett stort företag. Det är fel - mycket fel. Det lilla företaget har sina specifika styrkor och svagheter liksom det stora företaget har sina. Men det är olika styrkor och svagheter i de båda fallen! Och det går ofta illa när man försöker applicera storföretagsmanagement i små företag. Bland annat därför är det fel att hoppas att ekonomer, utbildade för att arbeta i stora företag, skulle kunna göra en lika god insats om de efter utbildningen hamnar i ett litet företag! I denna uppsats försöker jag förmedla min bild av hur jag tycker att ekonomutbildningen bör förändras och kompletteras för att bättre möta de krav som kommer att ställas på ekonomer i framtidens näringsliv. Jag gör det utgående från en övertygelse att en allt större del av detta näringsliv kommer att bestå av mindre företagsenheter. Small is beautiful "I dag lider vi av en nästan universell tillbedjan av gigantismen. Det är därför nödvändigt att envist hävda litenhetens fördelar, där detta är tillämpligt." Så skrev E. F. Schumacher för tjugo år sedan i boken "Small is beautiful". En undertitel till den svenska utgåvan av boken var "Ekonomi som om människor betydde något". Schumacher behandlade i boken en rad frågor i vår omvärld som påverkar oss, om vikten av att till exempel ta till vara jordens naturtillgångar på ett klokt sätt. Men han skrev framför allt om betydelsen av att skapa arbetsplatser med små enheter, där människor trivs, utvecklas och engagerar sig.

2 När boken kom ut, blev den mycket uppmärksammad. I dag är den glömd av de flesta. Uttrycket "Small is beautiful" har i och för sig blivit ett välkänt uttryck - men allt för få bryr sig om att fundera över vad det egentligen innebär. I Sverige är vi sedan lång tid tillbaka övertygade om de stora organisationernas välsignelse. Man skulle nästan kunna säga som Schumacher att vi lider av en nästan universell tillbedjan av gigantismen. Under den period som gått sedan han skrev sin bok har vi, möjligen med undantag för de allra senaste åren, hela tiden strävat efter att skapa så stora enheter som möjligt inom alla områden. Vi har fusionerat fram allt större företag för att nå samordningseffekter. Vi strävar efter att slå samman olika intresseorganisationer för att få större tyngd i dem - frågar vi då egentligen efter vad medlemmarna tycker? Vi har byggt upp så stora universitet som möjligt, oavsett om det finns ett inbördes samband mellan de olika enheterna där. Vi har skapat jättesjukhus med stora avstånd mellan ledning och personal i stället för att skapa mindre enheter med vård närmare människorna. Allt för många människor tror fortfarande att vi genom att skapa allt större enheter kan samordna och rationalisera, och därigenom skapa effektivare verksamheter. Det var kanske riktigt förr, i ett industrisamhälle som byggde på massdrift och där människornas insatser liknade maskinernas. Men vi är lyckligtvis på väg ut ur detta industrisamhälle. I takt med att vi går in i tjänste- eller kunskapssamhället blir det individernas motivation, kompetens och engagemang som kommer att spela största rollen för om ett företag skall utvecklas på ett positivt sätt, inte om man har organiserat det för en så rationell stordrift som möjligt. Och den rationella stordriften är knappast motivationsskapande. I det förgångna kunde vi kanske bortse från att man som en kugge bland tusen kuggar inte har samma möjlighet att påverka sin situation - och därmed knappast har samma motivation - som om man är en bland tio personer i ett mindre företag. Framöver kommer vi inte att kunna göra det. En konsekvens av detta kommer att vara att vi kommer att ha betydligt mindre företagsenheter än tidigare. Och naturligtvis ställer detta andra krav på framtidens ekonomer än vi är vana vid. I den värld där jag själv lever presterar en människa, som mår bra och trivs med sitt arbete, ett flera gånger bättre resultat än en person som inte tycker att jobbet är motiverande. Det gäller för våra säljare - och i ännu högre grad för våra produktutvecklare. Själv påstår jag att en mycket god grundförutsättning för att man skall må bra och trivas med sitt arbete är att man har förmånen att få arbeta i ett litet företag, där ens arbete uppmärksammas på ett annat sätt än i ett stort. Just synligheten i det lilla företaget - och möjligheten att i större utsträckning kunna påverka den egna situationen - är starkt motivationsskapande. Sett mot denna bakgrund är det i många fall mindre väsentligt om man genom stordrift och olika slag av samordning tar till vara olika möjligheter till rationaliseringar. De besparingar man går miste om genom att inte utnyttja samordningsmöjligheterna i större företagsenheter är allt oftare väsentligt mindre än de vinster man kan få till följd av ha mera motiverade människor i mindre företag. Ett resultat kommer att vara en fortgående förändring av näringslivet - och troligen också det offentliga livet - mot mindre företagsenheter (givetvis ofta som delar av större enheter). Schumacher s förhoppningar om en Ekonomi som om människor betydde något kommer framöver troligen att uppfyllas, genom att vi går över till de mindre enheter som han förespråkade för att därigenom skapa miljöer där människor trivs, utvecklas och presterar! Förändringstakten Men det finns utöver det mänskliga argumentet ytterligare starka skäl till varför framtidens näringsliv kommer att bestå av allt mindre företagsenheter - och därmed ställa andra krav på ekonomerna än de som hittills ställts!

3 Jag tror att alla accepterar tesen att förändringstakten inom samhällets alla områden håller på att bli allt högre. Det finns forskare som anser sig ha konstaterat att ett skeende, som för tjugo år sedan tog fem år, i dag i de flesta fall tar mindre än arton månader. Och förändringstakten lär inte komma att sjunka framöver. Just att allting hela tiden går fortare och fortare kommer i sig att tvinga fram ett nytänkande vad gäller företagsstrukturerna, möjligen med undantag för vad som gäller i den krympande traditionella industrisektorn. Inom allt fler områden går det inte längre att hänga med - eller att driva framåt - den tekniska utvecklingen, om man skall samla in information runt om i en större organisation för att sedan låta analysera den i centrala staber. Om man gör så, hinner man helt enkelt inte med i konkurrensen med mindre och snabbrörligare enheter. Konsekvensen kommer att bli att man kommer att organisera sig i mindre enheter - och det kommer på sikt att röra sig om kompletta företag, inte bara om skenbarligen självständiga enheter inom större organisationer. Allt fler stora organisationer kommer att slås sönder, klyvas på samma sätt som det medelstora företaget Hogia klövs för några år sedan. Detta skedde i vårt fall när såväl marknaden som den tekniska utvecklingen började förändras i en takt som gjorde att vi med vår traditionella organisation inte längre hann med och vi var på väg att förlora ett försprång som vi tidigare haft inom vårt område. I dag har vi på nytt skaffat oss detta försprång, och i många olika avseenden, genom att ha organiserat verksamheten som en grupp av - självständiga men samarbetande - mindre företag. Jag lyssnade för ett tag sedan på ett föredrag av den kände nationalekonomen Michael S Porter. Han berättade att man inom ekonomisk forskning börjar fråga sig om kanske stordriftsfördelarna i organisationer är överskattade. Jag tror faktiskt att man kan gå längre än så. Givetvis finns det situationer - kanske framför allt i traditionella industriföretag - där stora organisationer har fördelar genom sin storlek. Men i det samhälle som i dag håller på att växa fram tror jag att det oftare skulle vara rimligt att i stället tala om smådriftsfördelar! I Affärsvärldens årligen återkommande översikt över databranschens utveckling konstaterade man härom året att de mindre dataföretagen var lönsammare än de större. Och som väntat fann man att den relativa tillväxten hos dem var större. Vågar man ta dessa omständigheter som en klar indikation på att jag har rätt när jag talar om smådriftsfördelar i stället för stordriftsfördelar i åtminstone nyare industrigrenar? Ekonomerna i de mindre företagsenheterna När mindre företag skapas ur större, kommer en av tankarna att vara att all relevant information skall föras ut till dem. Det kommer att leda till att centrala staber kommer att krympas drastiskt - och bland dessa staber finns naturligtvis de centrala ekonomifunktionerna i många stora och medelstora företag. Att ekonomifunktionerna vid en verksamhetsuppdelning i så stor utsträckning som möjligt bör flyttas ut i de mindre enheterna är väsentligt - det finns nog ingen information som är så viktig att hela tiden ha tillgång till för ett mindre företag som den fullständiga bilden av den egna ekonomiska situationen! En följd kommer att bli att behovet av att utbilda specialistekonomer för de centrala staberna i stora företag kommer att minska - däremot kommer vi att ha ett hela tiden ökande behov av ekonomer med bredare kompetens för arbete i mindre företag. Kanske har vi redan börjat se denna utveckling. Jag upplever att arbetsmarknaden varit kärv de senaste åren för många högskoleutbildade ekonomer. Samtidigt känner jag att vi har ont om duktiga människor som kan träda in i och ta hand om de kompletta ekonomifunktioner som finns i våra mindre och medelstora företag. Enligt NUTEK s utredning Småföretagen - Sveriges framtid? (B 1994:4) skapades under senare hälften av 80-talet sju av tio nya arbetstillfällen i det privata näringslivet just i småföretagen. Enligt samma utredning minskade varje år under perioden antalet anställda i företag med mer än 500 anställda med 2,3 %, medan antalet anställda i de allra minsta företagen procentuellt sett årligen

4 ökade lika mycket. På grund av den successiva övergången mot ett kunskapssamhälle och den allt snabbare utvecklingen inom praktiskt taget alla områden, måste det anses tämligen säkert att denna utveckling kommer att fortsätta. Ändå upplever jag att vi i vår akademiska utbildning av ekonomer framför allt utbildar människor för arbete i stora organisationer. I och för sig finns vid ett antal högskolor utbildningslinjer i t ex småföretagsekonomi, men jag upplever att den del av högskolesystemet som vänder sig mot mindre företag är klart underdimensionerad. Det känns också som om utbildningen av småföretagsekonomer ofta är något av en undantagsföreteelse - en särskild del av utbildningen som vänder sig till en något udda mottagargrupp. Egentligen borde det väl vara precis tvärtom - att huvudlinjen inom den näringslivsinriktade ekonomutbildningen borde vara inriktad på att få fram ekonomer för att fylla de mindre och medelstora företagens behov? I så fall skulle vi kanske också få en ändrad inriktning hos den andra viktiga uppgiften vid våra högskolor - forskningen. Jag upplever att forskningen kring de mindre och medelstora företagens situation inte alls är så omfattande som den rimligtvis borde vara med tanke på betydelsen hos denna grupp av företag. Är det så att det inte är fint att forska kring skeendena i små organisationer? Tänk om vi verkligen på allvar kunde börja få belyst vilka skillnaderna är mellan stora och små företag - och via forskningen få underlag för hur vi skall lägga upp utbildningen av ekonomer så att den verkligen passar den framväxande strukturen i näringslivet! Vi vet att t ex snabbrörligheten hos de mindre företagen är en av konkurrensfaktorerna när man tävlar med de större företagen och deras slagkraft. Hur bör man anpassa högskoleutbildningen så att de ekonomer som kommer till de mindre företagen kan hjälpa till att skapa denna snabbrörlighet i stället för att vara bromsklossar mot den? En personlig reflexion En mycket personlig reflexion i sammanhanget är denna. Jag för ofta och gärna fram uppfattningen att civilekonomutbildningen på ett helt annat sätt än i dag bör anpassas till de mindre företagens behov. Jag möts då ofta av något som jag upplever som ett milt överseende. Det känns som om det inte är riktigt inne med småföretag i akademiska kretsar. Men då tänker jag tillbaka på hur man i samhället generellt sett såg på småföretag för femton år sedan och funderar över hur man kan tänkas se på dem om femton år. När jag startade Hogia 1980 kändes det som om det var något av skottpengar på småföretagare. När jag lämnade det stora företag där jag varit anställd i många år för att starta eget, var det många som såg på vad jag gjorde inte bara med misstro, utan även med ogillande. På ett sätt som man inte kan föreställa sig i dag kändes det under ett antal år som om i stort sett alla i samhället - kommun, politiker, massmedia - var något av motparter och motståndare till dem som startade småföretag. Småföretagaren ansågs som något av en potentiell fifflare (jämför med fåmansreglerna i skattelagstiftningen som tillkom vid denna tid och som ju på sätt och vis just pekar ut småföretagaren som en särskilt misstänkt person). I dag är situationen annorlunda. Det är nästan rörande att höra samma människor, som tidigare var så skeptiska till företagsstartarna, tala om att det är småföretagarna och entreprenörerna som skall rädda landet - att det är dessa som skall svara för den ekonomiska tillväxten, säkra sysselsättningen. Välviljan verkar inte känna några gränser (åtminstone inte i det talade ordet). Omsvängningen har varit minst sagt dramatisk. Och hur kommer det att vara om femton år? Om, som jag tror, småskalighet och människoekonomi kommer att vara ännu mycket mera betydelsefull än i dag, så bör vi ta hänsyn till det NU i planeringen av ekonomutbildningen. De ekonomer som kommer att utbildas under de närmaste åren kommer väl förhoppningsvis att vara mycket centrala i företagsamhet om femton år... eller?

5 Några konkreta synpunkter på utbildningen Jag påstår inte att all utbildning av ekonomer skall ske med målsättningen att de alla skall hamna i mindre företag. Det jag förespråkar är att vi framöver klarare accepterar att det behövs högskoleutbildade ekonomer även i mindre företag och att vi ser till att anpassa en ökande del av utbildningen efter detta behov. Några synpunkter på själva utbildningen för att klara detta är följande: Relevant facklitteratur Se först och främst till att facklitteratur som avser förhållanden i näringslivet återspeglar situationen där av i dag - och kanske ännu hellre situationen av i morgon! Beskrivningarna i den amerikanska litteraturen av de verkligt stora internationella företagsbjässarna är i allmänhet bara till en liten del relevant för utbildningen vid våra svenska högskolor. Eftersom stora och små företag skiljer sig åt så mycket kan dessa beskrivningar ge studenterna en felaktig bild av hur ett genomsnittsföretag egentligen ser ut och fungerar. Låt alltså åtminstone en betydande del av utbildningslitteraturen avse mindre organisationer! Och se till att de som genomför utbildningen också i rimlig utsträckning behärskar de mindre och medelstora företagens miljö - och kan undervisa även om den! Jordnära utbildning Gör utbildningen mera jordnära än den är i dag vad gäller framför allt vanlig bokföring och ett företags vanliga ekonomirutiner. Det förutsätts ofta att studenterna kan, och har erfarenhet av, dessa rutiner när de påbörjar sin akademiska utbildning - och att man därför kan hoppa över dessa grundläggande inslag i utbildningen. Detta är dock ofta inte fallet, och då måste man förmedla denna kunskap vid högskolan! Vid en teknisk högskola läser man i allmänhet en mycket stor mängd matematik under första läsåret och har det som något av en grundkunskap för de kommande årens studier i mera tillämpade ämnen. Tyvärr lär man sig inte praktisk bokföring på djupet i ekonomutbildningen vid många av våra högskolor - och därigenom säkerställer man inte att eleverna har den baskunskap som skulle ha gjort det lättare under de påföljande åren att tillgodogöra sig tillämpningskunskaper av olika slag. Det är bara den som verkligen gnetat med ett företags bokföring - inklusive de olika för- och eftersystemen - som får en verklig ryggradskänsla för t ex hur olika nyckeltal för ett företag påverkas av olika förändringar i ett företags resultatutveckling eller kassaflöde! Det är bara den person som verkligen själv grovjobbat med redovisning, som kan göra en kvalificerad ekonomisk simulering för ett komplett företag. Det är bara den som verkligen själv arbetat sig igenom både den löpande redovisningen för ett företag och gjort bokslut för det, som klarar av att fullt ut förstå sambandet mellan ett företags resultatredovisning och dess likvida utveckling. Att hoppa över denna grundläggande träning är som att hoppa över matematikutbildningen som grund för den högre tekniska utbildningen! En allt viktigare anledning till att man i utbildningen mera handgripligt än i dag bör ha omfattande inslag av vanligt bokföringsarbete är också att fler och fler av ekonomerna troligen kommer att hamna som allround ekonomer i mindre eller medelstora företag - och då måste man behärska ekonomirutinerna på ett sätt som kanske inte är nödvändigt i det större företagets analyserande specialistbefattningar. Projektarbeten av olika slag Jag upplever att en stor del av ekonomutbildningen är ämnesbunden på ett sätt som levande livet inte är. Vidare tycker jag att alldeles för mycket består i ämnesbunden utlärning snarare än problemorientad inlärning.

6 Särskilt i ett mindre företag har varje person i allmänhet problemställningar som sträcker sig över olika ämnesområden. Man måste söka lösningarna på problemen inom ett brett område, som inte alls alltid följer de olika ämnesområden som finns vid en högskola. I större utsträckning än i dag tycker jag att utbildningen bör bestå av olika projektarbeten som så ofta som möjligt bör vara ämnesövergripande! Och mycket gärna ser jag att företagspraktik blir ett väsentligt inslag i en sådan verksamhet. I början av 1980-talet började vi tala om en ny typ av människor, de företagsbyggare som vi började hedra med det nya begreppet entreprenörer. (Detta begrepp hade vi dessförinnan reserverat för människor med en anknytning till byggnads- eller anläggningsverksamhet.) I dag är entreprenörskap ett verkligt innebegrepp och vi har börjat utse Årets entreprenör osv. Och visst behövs entreprenörerna/företagsbyggarna mer än någonsin... Det är nog svårt att i en högskoleutbildning lära en människa utan grundförutsättningar att bli en god entreprenör. Däremot tror jag att man - beroende hur man lägger upp utbildningen - kan förstärka eller försvaga den entreprenörsådra som en människa har. Om vi genom olika slag av projektarbeten tvingar studenterna att söka lösningar på problem - i stället för att bara trycka i dem ämnesbunden kunskap - tror jag att vi bidrager till entreprenörskapet i samhället! En organisation som jag har mycket stor respekt för är Ung Företagsamhet. Man verkar på gymnasienivå och ger elever möjlighet att i projektform under ett läsår driva ett litet företag, för att efter läsårets slut lägga ner företaget igen. Tänk om studenterna vid våra högskolor fick möjlighet att under sin högskoletid göra motsvarande - då skulle vi få ekonomer till näringslivet som verkligen visste vad det innebär att starta och driva företag! Använd persondator! Egentligen skulle det inte behöva sägas. Gör användningen av persondator till ett obligatoriskt och mycket mera naturligt inslag i utbildningen än i dag! En ekonom som inte kan hantera en persondator och de vanligaste programvarorna utan och innan är inte en fullvärdig ekonom. Min bild är att många stora företag framöver kommer att delas upp i små. Det kommer att leda till att även de centrala ekonomifunktionerna kommer att slås sönder. Varje del av det stora företaget kommer att göras till ett företag i sig - och bli en komplett juridisk enhet med egen bokföring. Det kommer ännu mer än i dag att leda till att man kommer att decentralisera ekonomifunktionerna - man kommer inte i de mindre enheterna att acceptera att man inte har omedelbar tillgång till den mycket viktiga information som redovisningssystemet innehåller. I typfallet kommer redovisning på persondator att ersätta de stora centrala system som i dag finns i många större organisationer. Detta gör det extra viktigt att framtidens ekonomer redan i utbildningen lär sig hantera persondatorer på rätt sätt! Naturligtvis skulle en utökad satsning på gnetande inom bokföring mm i en första årskurs ge denna naturliga anknytning till persondatorerna. Det finns också (minst) ett annat skäl till att de ekonomistuderande bör lära sig att hantera en egen dator i större utsträckning än i dag. Det är att utbildningen vid högskolorna förhoppningsvis mycket snart kommer att utnyttja nya tekniker (i stället för den traditionella klassrumsutbildningen med en lokal föreläsare) som bygger på data- och IT-teknik. Distansutbildning och interaktiv utbildning av olika slag kommer troligen snart att vara vanlig - vilket kräver att studenten behärskar sin dator fullt ut för att kunna ta del av den på ett effektivt sätt. När Michael S Porter höll det föredrag som jag berättar om ovan satt han i sitt tjänsterum på Harvard, medan det var vid den nyinvigda Handelshögskolan i Göteborg som 250 personer lyssnade på det - människor som efteråt ställde frågor till Porter, kommenterade hans slutsatser osv. Och

7 överföringskostnaden för 90 minuters dubbelriktad kommunikation över Atlanten var några tusenlappar! Förhoppningsvis är vi på väg mot ett virtual university där vi gör så här mer och mer - men det kräver en datakunskap hos alla inblandade... Internationell inriktning Naturligtvis skall utbildningen ha en internationell inriktning. Detta gäller i minst samma utsträckning när man utbildar ekonomer för att arbeta i små företag som i stora. En duktig ekonom kan kanske vara den person som verkligen kan hjälpa det lilla företaget att komma ut på världsmarknaden med de egna produkterna och därigenom hjälpa till att skapa den tillväxt i näringsliv och samhälle som vi eftersträvar. Teknikinslag Jag är själv civilingenjör och civilekonom. En av mina söner håller på att skaffa sig samma utbildningskombination. Den andre håller på att läsa till ingenjör. Min hustru är civilekonom. Familjemässigt lever jag i en värld av ingenjörer och ekonomer. Det gör jag även i min Hogia-värld, där vi har många akademiker med ekonomutbildning och/eller teknisk utbildning. Jag trivs i den världen och jag ser fördelarna med olika kombinationer av teknisk och ekonomisk utbildning. Jag ser hur man i utbildningen vid våra tekniska högskolor i ökande utsträckning lägger in moment från den företagsekonomiska utbildningen. Tänk om vi skulle låta de båda världarna löpa ihop även från andra hållet - och låta fler och fler av ekonomerna läsa lite grand teknik under sin utbildning? Är det kanske framöver nödvändigt att göra detta? Är det så att det inte kommer att räcka med att behärska ekonomi för att man skall klara sig bra i de mindre företagen - där viktiga beslut allt oftare tas på intuitiv basis, snabbt och utgående från att de som fattar besluten inte bara har tillgång till ekonomisk information utan också behärskar fackområdet? I det lilla företaget fungerar det inte framöver att bara vara professional manager. Där måste man också som chef ha en god kunskap inom det relevanta fackområdet - för att kunna fatta de snabba beslut som är en av den lilla organisationens styrkor. Står sig den rena fackekonomen slätt i den miljön? Kommer han eller hon inte att få möjlighet att få de framskjutande positioner i näringslivet som han/hon kanske hoppades på när han/hon påbörjade sin ekonomiutbildning en gång i tiden? Skulle det vara klokt att erbjuda de ekonomer som så önskar en termins utbildning i teknik? Det skulle i så fall inte vara för att de skall lära sig designa utrustning, bygga broar eller skapa nya kemiska substanser. Det skulle vara för att de skulle få en grundläggande teknisk förståelse, en förståelse av hur teknik används, en förståelse som de sedan skulle kunna bygga på i sin framtida företagsmiljö. Där skulle de kanske bättre än i dag kunna bli de beslutsfattare med såväl ekonomisk som teknisk insikt som kan hjälpa de mindre och medelstora företagen att bli de framgångsrika spelare som vi vill att de skall bli. Högskoleekonomer med teknisk inriktning, är det de framtida nyckelpersonena i de mindre och medelstora företag som skall hjälpa Sverige till den utveckling vi vill ha...?

Vår medarbetaridé Vi erbjuder dig - hjälper företag utvecklas

Vår medarbetaridé Vi erbjuder dig - hjälper företag utvecklas Vår medarbetaridé Vi erbjuder dig... en småskalig miljö präglad av entreprenörskap, med unika möjligheter för dig att få ta ansvar och att få utvecklas - hjälper företag utvecklas Välkommen till Hogia-gruppen!

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) 2010-06-28 Till SKOLVERKET FI Dnr 10-871 Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: sa.gy2011@skolverket.se Johan Linder e-post: na.gy2011@skolverket.se Johan Börjesson e-post: es.gy2011@skolverket.se

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Ekonomicheferna AB. Bokföring & redovisning för bättre lönsamhet. Bokföring >>> Resultatuppföljning och Lönsamhetsanalys >>> Personligt Ledarskap

Ekonomicheferna AB. Bokföring & redovisning för bättre lönsamhet. Bokföring >>> Resultatuppföljning och Lönsamhetsanalys >>> Personligt Ledarskap Ekonomicheferna AB Bokföring & redovisning för bättre lönsamhet Bokföring >>> Resultatuppföljning och Lönsamhetsanalys >>> Personligt Ledarskap A Kort om Ekonomicheferna AB Vision Vår vision är att alltid

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng Dnr: 53/333-01 Fastställd av högskolestyrelsen maj 1996 Reviderad av institutionsstyrelsen E 2001-01-29 Reviderad av institutionsstyrelsen

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Ekonomiprogrammet. Efter programmet Ekonomiprogrammet EK Ekonomiprogrammet är ett program som vänder sig till dig som är intresserad av att få kunskaper i ekonomi, samhällsekonomi, entreprenörskap och juridik. Här får du en bred och attraktiv

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

kvinnliga ledare 34 kvinnliga ledare Jag fattar hellre ett felaktigt beslut än inget alls Lugn och inte speciellt dramatisk. Så beskriver Ingrid Larsby Arvered, listans tvåa, sig själv. En av hennes lärdomar

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

Programstruktur Ekonomiprogrammet Ekonomi

Programstruktur Ekonomiprogrammet Ekonomi Ekonomi På görs flera studiebesök på lokala företag och domstolar och du får möjlighet att lyssna till intressanta föreläsare! Du som söker EKONOMIPROGRAMMET väljer en studieförberedande utbildning inom

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Innehåll 1. Den obekväma livslönen ett begrepp med många aspekter (Gunnar Wetterberg) 2. Lönestrukturen

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4

En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4 En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4 VAD? Kvinnors Entreprenörskap Sverige 3.0 är Sveriges första och enda kärleksfulla revolution som kommer att verka för att förändra, förädla

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Skola arbetsliv i samverkan i Leksand.

Skola arbetsliv i samverkan i Leksand. Nyhetsbrev September 2013 Skola arbetsliv i samverkan i Leksand. September månad har varit en spännande månad när det gäller skola-arbetslivsarbete här i vår kommun. Skola-arbetslivsgruppen har haft sitt

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Det företagsamma Sverige. I geografiska områden med goda företagsmiljöer kan det uppstå utvecklingsblock

Läs mer

Nationalekonomi 120 hp

Nationalekonomi 120 hp Nationalekonomi 120 hp LiU EXPANDING REALITY Linköpings universitet Masterprogram i Nationalekonomi Masterprogrammet i nationalekonomi är en spetsutbildning på avancerad nivå som ger dig verktyg och perspektiv

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Frågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans.

Frågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans. bruksanvisning UTVECKLANDE SAMTAL Kärleken är ett hjälpmedel som får igång samtal om viktiga frågor som de flesta par ställs inför. Goda samtal som gör att du lär känna dig själv och din partner mer ingående.

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag www.kpmg.se Du vet bäst För oss på KPMG finns ingenting mer inspirerande än unga människor med spännande idéer. Vi vet hur det känns att vara där du är

Läs mer

Vad gör en naturvetare?

Vad gör en naturvetare? Vad gör en naturvetare? HÖGSKOLAN I Halmstad 035-16 71 00 www.hh.se/set FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Historik Etableringen i Sverige Tre drivande personer och ett antal lyckliga sammanträffanden gjorde att Ung

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Ålands Näringslivs trendbarometer

Ålands Näringslivs trendbarometer Företagsklimatets trendbarometer (december 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

profile4professionals Axiologisk Karriärprofil Kim Sample 4 Oktober 2006 v1.2.7

profile4professionals Axiologisk Karriärprofil Kim Sample 4 Oktober 2006 v1.2.7 profile4professionals Axiologisk Karriärprofil Kim Sample 4 Oktober 2006 v1.2.7 Bäste Kim, Välkommen! Vi tror att denna rapport kommer att bli en värdefull tillgång för dig oavsett om du befinner dig i

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Oscar Edentoft Max Lundberg Bertil Nilsson Sofia Olandersson Anders Sanell Per-Ola Ulvenblad

HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Oscar Edentoft Max Lundberg Bertil Nilsson Sofia Olandersson Anders Sanell Per-Ola Ulvenblad Närvarande ledamöter Övriga närvarande Eva Berggren Oscar Edentoft Max Lundberg Bertil Nilsson Sofia Olandersson Anders Sanell Henrik Barth Jennie Wagnemark sekreterare 1.Godkännande av dagordning. Dagordningen

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

www.nulink.se Effektiv service för näringslivet Inom företag, entreprenörskap och etablering

www.nulink.se Effektiv service för näringslivet Inom företag, entreprenörskap och etablering www. Effektiv service för näringslivet Inom företag, entreprenörskap och etablering NuLink: en pigg ettåring med framtidstro NuLink har fyllt ett år. Vi är en livlig och pigg ettåring som nyfiket blickar

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer