Stora företag - och små

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stora företag - och små"

Transkript

1 Stora företag - och små Framtiden tillhör de små organisationerna, inte de stora. Naturligtvis kommer många små organisationer att sammansluta sig i, eller vara delar av, större organisationer. Jag är emellertid övertygad om att de mindre enheterna kommer att vara kompletta och självständiga på ett helt annat sätt än i det förgångna och att de kommer att ha ett eget handlingsutrymme som de inte tidigare haft. Detta ställer krav på en förändrad fokus i den del av ekonomutbildningen som syftar till att utbilda ekonomer för näringslivets behov. För tjugofem år sedan tog jag min civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Göteborg. Några år tidigare hade jag avlagt min civilingenjörsexamen vid Chalmers Tekniska Högskola i samma stad. Sedan dess har jag funnits i näringslivet. Jag har tillbringat ena hälften av min yrkesverksamma tid i ett stort, multinationellt företag - det största petrokemiska företaget i Stenungsund. Den andra hälften har jag tillbringat i en typisk småföretagsmiljö, i Hogia-gruppen. I båda fallen har det rört sig om framgångsrika företag, om företag i snabb tillväxt och utveckling. Jag har i båda miljöerna utfört en mängd olika uppgifter - från utveckling till försäljning, från personalarbete till materialhantering, från grovjobb till företagsledning. Jag känner att jag har en bred egen erfarenhet både av hur storföretagsmiljön fungerar och av hur den lilla miljön fungerar. Och jag har den mycket bestämda uppfattningen att de flesta av oss - politiker, företagsledare, människor i utbildningsväsendet liksom de flesta andra - underskattar den mycket stora skillnad som finns mellan stora företag och små. Den dag vi fullt ut inser hur stor skillnaden är mellan att arbeta i en stor organisation och i en liten kommer vi att dra ett antal slutsatser som kommer att påverka t ex vår högre utbildning. Och jag tror att det kommer att vara till fördel för Sveriges utveckling. Allt för många människor tror att ett litet företag bara är en mindre avbild av ett stort företag. Det är fel - mycket fel. Det lilla företaget har sina specifika styrkor och svagheter liksom det stora företaget har sina. Men det är olika styrkor och svagheter i de båda fallen! Och det går ofta illa när man försöker applicera storföretagsmanagement i små företag. Bland annat därför är det fel att hoppas att ekonomer, utbildade för att arbeta i stora företag, skulle kunna göra en lika god insats om de efter utbildningen hamnar i ett litet företag! I denna uppsats försöker jag förmedla min bild av hur jag tycker att ekonomutbildningen bör förändras och kompletteras för att bättre möta de krav som kommer att ställas på ekonomer i framtidens näringsliv. Jag gör det utgående från en övertygelse att en allt större del av detta näringsliv kommer att bestå av mindre företagsenheter. Small is beautiful "I dag lider vi av en nästan universell tillbedjan av gigantismen. Det är därför nödvändigt att envist hävda litenhetens fördelar, där detta är tillämpligt." Så skrev E. F. Schumacher för tjugo år sedan i boken "Small is beautiful". En undertitel till den svenska utgåvan av boken var "Ekonomi som om människor betydde något". Schumacher behandlade i boken en rad frågor i vår omvärld som påverkar oss, om vikten av att till exempel ta till vara jordens naturtillgångar på ett klokt sätt. Men han skrev framför allt om betydelsen av att skapa arbetsplatser med små enheter, där människor trivs, utvecklas och engagerar sig.

2 När boken kom ut, blev den mycket uppmärksammad. I dag är den glömd av de flesta. Uttrycket "Small is beautiful" har i och för sig blivit ett välkänt uttryck - men allt för få bryr sig om att fundera över vad det egentligen innebär. I Sverige är vi sedan lång tid tillbaka övertygade om de stora organisationernas välsignelse. Man skulle nästan kunna säga som Schumacher att vi lider av en nästan universell tillbedjan av gigantismen. Under den period som gått sedan han skrev sin bok har vi, möjligen med undantag för de allra senaste åren, hela tiden strävat efter att skapa så stora enheter som möjligt inom alla områden. Vi har fusionerat fram allt större företag för att nå samordningseffekter. Vi strävar efter att slå samman olika intresseorganisationer för att få större tyngd i dem - frågar vi då egentligen efter vad medlemmarna tycker? Vi har byggt upp så stora universitet som möjligt, oavsett om det finns ett inbördes samband mellan de olika enheterna där. Vi har skapat jättesjukhus med stora avstånd mellan ledning och personal i stället för att skapa mindre enheter med vård närmare människorna. Allt för många människor tror fortfarande att vi genom att skapa allt större enheter kan samordna och rationalisera, och därigenom skapa effektivare verksamheter. Det var kanske riktigt förr, i ett industrisamhälle som byggde på massdrift och där människornas insatser liknade maskinernas. Men vi är lyckligtvis på väg ut ur detta industrisamhälle. I takt med att vi går in i tjänste- eller kunskapssamhället blir det individernas motivation, kompetens och engagemang som kommer att spela största rollen för om ett företag skall utvecklas på ett positivt sätt, inte om man har organiserat det för en så rationell stordrift som möjligt. Och den rationella stordriften är knappast motivationsskapande. I det förgångna kunde vi kanske bortse från att man som en kugge bland tusen kuggar inte har samma möjlighet att påverka sin situation - och därmed knappast har samma motivation - som om man är en bland tio personer i ett mindre företag. Framöver kommer vi inte att kunna göra det. En konsekvens av detta kommer att vara att vi kommer att ha betydligt mindre företagsenheter än tidigare. Och naturligtvis ställer detta andra krav på framtidens ekonomer än vi är vana vid. I den värld där jag själv lever presterar en människa, som mår bra och trivs med sitt arbete, ett flera gånger bättre resultat än en person som inte tycker att jobbet är motiverande. Det gäller för våra säljare - och i ännu högre grad för våra produktutvecklare. Själv påstår jag att en mycket god grundförutsättning för att man skall må bra och trivas med sitt arbete är att man har förmånen att få arbeta i ett litet företag, där ens arbete uppmärksammas på ett annat sätt än i ett stort. Just synligheten i det lilla företaget - och möjligheten att i större utsträckning kunna påverka den egna situationen - är starkt motivationsskapande. Sett mot denna bakgrund är det i många fall mindre väsentligt om man genom stordrift och olika slag av samordning tar till vara olika möjligheter till rationaliseringar. De besparingar man går miste om genom att inte utnyttja samordningsmöjligheterna i större företagsenheter är allt oftare väsentligt mindre än de vinster man kan få till följd av ha mera motiverade människor i mindre företag. Ett resultat kommer att vara en fortgående förändring av näringslivet - och troligen också det offentliga livet - mot mindre företagsenheter (givetvis ofta som delar av större enheter). Schumacher s förhoppningar om en Ekonomi som om människor betydde något kommer framöver troligen att uppfyllas, genom att vi går över till de mindre enheter som han förespråkade för att därigenom skapa miljöer där människor trivs, utvecklas och presterar! Förändringstakten Men det finns utöver det mänskliga argumentet ytterligare starka skäl till varför framtidens näringsliv kommer att bestå av allt mindre företagsenheter - och därmed ställa andra krav på ekonomerna än de som hittills ställts!

3 Jag tror att alla accepterar tesen att förändringstakten inom samhällets alla områden håller på att bli allt högre. Det finns forskare som anser sig ha konstaterat att ett skeende, som för tjugo år sedan tog fem år, i dag i de flesta fall tar mindre än arton månader. Och förändringstakten lär inte komma att sjunka framöver. Just att allting hela tiden går fortare och fortare kommer i sig att tvinga fram ett nytänkande vad gäller företagsstrukturerna, möjligen med undantag för vad som gäller i den krympande traditionella industrisektorn. Inom allt fler områden går det inte längre att hänga med - eller att driva framåt - den tekniska utvecklingen, om man skall samla in information runt om i en större organisation för att sedan låta analysera den i centrala staber. Om man gör så, hinner man helt enkelt inte med i konkurrensen med mindre och snabbrörligare enheter. Konsekvensen kommer att bli att man kommer att organisera sig i mindre enheter - och det kommer på sikt att röra sig om kompletta företag, inte bara om skenbarligen självständiga enheter inom större organisationer. Allt fler stora organisationer kommer att slås sönder, klyvas på samma sätt som det medelstora företaget Hogia klövs för några år sedan. Detta skedde i vårt fall när såväl marknaden som den tekniska utvecklingen började förändras i en takt som gjorde att vi med vår traditionella organisation inte längre hann med och vi var på väg att förlora ett försprång som vi tidigare haft inom vårt område. I dag har vi på nytt skaffat oss detta försprång, och i många olika avseenden, genom att ha organiserat verksamheten som en grupp av - självständiga men samarbetande - mindre företag. Jag lyssnade för ett tag sedan på ett föredrag av den kände nationalekonomen Michael S Porter. Han berättade att man inom ekonomisk forskning börjar fråga sig om kanske stordriftsfördelarna i organisationer är överskattade. Jag tror faktiskt att man kan gå längre än så. Givetvis finns det situationer - kanske framför allt i traditionella industriföretag - där stora organisationer har fördelar genom sin storlek. Men i det samhälle som i dag håller på att växa fram tror jag att det oftare skulle vara rimligt att i stället tala om smådriftsfördelar! I Affärsvärldens årligen återkommande översikt över databranschens utveckling konstaterade man härom året att de mindre dataföretagen var lönsammare än de större. Och som väntat fann man att den relativa tillväxten hos dem var större. Vågar man ta dessa omständigheter som en klar indikation på att jag har rätt när jag talar om smådriftsfördelar i stället för stordriftsfördelar i åtminstone nyare industrigrenar? Ekonomerna i de mindre företagsenheterna När mindre företag skapas ur större, kommer en av tankarna att vara att all relevant information skall föras ut till dem. Det kommer att leda till att centrala staber kommer att krympas drastiskt - och bland dessa staber finns naturligtvis de centrala ekonomifunktionerna i många stora och medelstora företag. Att ekonomifunktionerna vid en verksamhetsuppdelning i så stor utsträckning som möjligt bör flyttas ut i de mindre enheterna är väsentligt - det finns nog ingen information som är så viktig att hela tiden ha tillgång till för ett mindre företag som den fullständiga bilden av den egna ekonomiska situationen! En följd kommer att bli att behovet av att utbilda specialistekonomer för de centrala staberna i stora företag kommer att minska - däremot kommer vi att ha ett hela tiden ökande behov av ekonomer med bredare kompetens för arbete i mindre företag. Kanske har vi redan börjat se denna utveckling. Jag upplever att arbetsmarknaden varit kärv de senaste åren för många högskoleutbildade ekonomer. Samtidigt känner jag att vi har ont om duktiga människor som kan träda in i och ta hand om de kompletta ekonomifunktioner som finns i våra mindre och medelstora företag. Enligt NUTEK s utredning Småföretagen - Sveriges framtid? (B 1994:4) skapades under senare hälften av 80-talet sju av tio nya arbetstillfällen i det privata näringslivet just i småföretagen. Enligt samma utredning minskade varje år under perioden antalet anställda i företag med mer än 500 anställda med 2,3 %, medan antalet anställda i de allra minsta företagen procentuellt sett årligen

4 ökade lika mycket. På grund av den successiva övergången mot ett kunskapssamhälle och den allt snabbare utvecklingen inom praktiskt taget alla områden, måste det anses tämligen säkert att denna utveckling kommer att fortsätta. Ändå upplever jag att vi i vår akademiska utbildning av ekonomer framför allt utbildar människor för arbete i stora organisationer. I och för sig finns vid ett antal högskolor utbildningslinjer i t ex småföretagsekonomi, men jag upplever att den del av högskolesystemet som vänder sig mot mindre företag är klart underdimensionerad. Det känns också som om utbildningen av småföretagsekonomer ofta är något av en undantagsföreteelse - en särskild del av utbildningen som vänder sig till en något udda mottagargrupp. Egentligen borde det väl vara precis tvärtom - att huvudlinjen inom den näringslivsinriktade ekonomutbildningen borde vara inriktad på att få fram ekonomer för att fylla de mindre och medelstora företagens behov? I så fall skulle vi kanske också få en ändrad inriktning hos den andra viktiga uppgiften vid våra högskolor - forskningen. Jag upplever att forskningen kring de mindre och medelstora företagens situation inte alls är så omfattande som den rimligtvis borde vara med tanke på betydelsen hos denna grupp av företag. Är det så att det inte är fint att forska kring skeendena i små organisationer? Tänk om vi verkligen på allvar kunde börja få belyst vilka skillnaderna är mellan stora och små företag - och via forskningen få underlag för hur vi skall lägga upp utbildningen av ekonomer så att den verkligen passar den framväxande strukturen i näringslivet! Vi vet att t ex snabbrörligheten hos de mindre företagen är en av konkurrensfaktorerna när man tävlar med de större företagen och deras slagkraft. Hur bör man anpassa högskoleutbildningen så att de ekonomer som kommer till de mindre företagen kan hjälpa till att skapa denna snabbrörlighet i stället för att vara bromsklossar mot den? En personlig reflexion En mycket personlig reflexion i sammanhanget är denna. Jag för ofta och gärna fram uppfattningen att civilekonomutbildningen på ett helt annat sätt än i dag bör anpassas till de mindre företagens behov. Jag möts då ofta av något som jag upplever som ett milt överseende. Det känns som om det inte är riktigt inne med småföretag i akademiska kretsar. Men då tänker jag tillbaka på hur man i samhället generellt sett såg på småföretag för femton år sedan och funderar över hur man kan tänkas se på dem om femton år. När jag startade Hogia 1980 kändes det som om det var något av skottpengar på småföretagare. När jag lämnade det stora företag där jag varit anställd i många år för att starta eget, var det många som såg på vad jag gjorde inte bara med misstro, utan även med ogillande. På ett sätt som man inte kan föreställa sig i dag kändes det under ett antal år som om i stort sett alla i samhället - kommun, politiker, massmedia - var något av motparter och motståndare till dem som startade småföretag. Småföretagaren ansågs som något av en potentiell fifflare (jämför med fåmansreglerna i skattelagstiftningen som tillkom vid denna tid och som ju på sätt och vis just pekar ut småföretagaren som en särskilt misstänkt person). I dag är situationen annorlunda. Det är nästan rörande att höra samma människor, som tidigare var så skeptiska till företagsstartarna, tala om att det är småföretagarna och entreprenörerna som skall rädda landet - att det är dessa som skall svara för den ekonomiska tillväxten, säkra sysselsättningen. Välviljan verkar inte känna några gränser (åtminstone inte i det talade ordet). Omsvängningen har varit minst sagt dramatisk. Och hur kommer det att vara om femton år? Om, som jag tror, småskalighet och människoekonomi kommer att vara ännu mycket mera betydelsefull än i dag, så bör vi ta hänsyn till det NU i planeringen av ekonomutbildningen. De ekonomer som kommer att utbildas under de närmaste åren kommer väl förhoppningsvis att vara mycket centrala i företagsamhet om femton år... eller?

5 Några konkreta synpunkter på utbildningen Jag påstår inte att all utbildning av ekonomer skall ske med målsättningen att de alla skall hamna i mindre företag. Det jag förespråkar är att vi framöver klarare accepterar att det behövs högskoleutbildade ekonomer även i mindre företag och att vi ser till att anpassa en ökande del av utbildningen efter detta behov. Några synpunkter på själva utbildningen för att klara detta är följande: Relevant facklitteratur Se först och främst till att facklitteratur som avser förhållanden i näringslivet återspeglar situationen där av i dag - och kanske ännu hellre situationen av i morgon! Beskrivningarna i den amerikanska litteraturen av de verkligt stora internationella företagsbjässarna är i allmänhet bara till en liten del relevant för utbildningen vid våra svenska högskolor. Eftersom stora och små företag skiljer sig åt så mycket kan dessa beskrivningar ge studenterna en felaktig bild av hur ett genomsnittsföretag egentligen ser ut och fungerar. Låt alltså åtminstone en betydande del av utbildningslitteraturen avse mindre organisationer! Och se till att de som genomför utbildningen också i rimlig utsträckning behärskar de mindre och medelstora företagens miljö - och kan undervisa även om den! Jordnära utbildning Gör utbildningen mera jordnära än den är i dag vad gäller framför allt vanlig bokföring och ett företags vanliga ekonomirutiner. Det förutsätts ofta att studenterna kan, och har erfarenhet av, dessa rutiner när de påbörjar sin akademiska utbildning - och att man därför kan hoppa över dessa grundläggande inslag i utbildningen. Detta är dock ofta inte fallet, och då måste man förmedla denna kunskap vid högskolan! Vid en teknisk högskola läser man i allmänhet en mycket stor mängd matematik under första läsåret och har det som något av en grundkunskap för de kommande årens studier i mera tillämpade ämnen. Tyvärr lär man sig inte praktisk bokföring på djupet i ekonomutbildningen vid många av våra högskolor - och därigenom säkerställer man inte att eleverna har den baskunskap som skulle ha gjort det lättare under de påföljande åren att tillgodogöra sig tillämpningskunskaper av olika slag. Det är bara den som verkligen gnetat med ett företags bokföring - inklusive de olika för- och eftersystemen - som får en verklig ryggradskänsla för t ex hur olika nyckeltal för ett företag påverkas av olika förändringar i ett företags resultatutveckling eller kassaflöde! Det är bara den person som verkligen själv grovjobbat med redovisning, som kan göra en kvalificerad ekonomisk simulering för ett komplett företag. Det är bara den som verkligen själv arbetat sig igenom både den löpande redovisningen för ett företag och gjort bokslut för det, som klarar av att fullt ut förstå sambandet mellan ett företags resultatredovisning och dess likvida utveckling. Att hoppa över denna grundläggande träning är som att hoppa över matematikutbildningen som grund för den högre tekniska utbildningen! En allt viktigare anledning till att man i utbildningen mera handgripligt än i dag bör ha omfattande inslag av vanligt bokföringsarbete är också att fler och fler av ekonomerna troligen kommer att hamna som allround ekonomer i mindre eller medelstora företag - och då måste man behärska ekonomirutinerna på ett sätt som kanske inte är nödvändigt i det större företagets analyserande specialistbefattningar. Projektarbeten av olika slag Jag upplever att en stor del av ekonomutbildningen är ämnesbunden på ett sätt som levande livet inte är. Vidare tycker jag att alldeles för mycket består i ämnesbunden utlärning snarare än problemorientad inlärning.

6 Särskilt i ett mindre företag har varje person i allmänhet problemställningar som sträcker sig över olika ämnesområden. Man måste söka lösningarna på problemen inom ett brett område, som inte alls alltid följer de olika ämnesområden som finns vid en högskola. I större utsträckning än i dag tycker jag att utbildningen bör bestå av olika projektarbeten som så ofta som möjligt bör vara ämnesövergripande! Och mycket gärna ser jag att företagspraktik blir ett väsentligt inslag i en sådan verksamhet. I början av 1980-talet började vi tala om en ny typ av människor, de företagsbyggare som vi började hedra med det nya begreppet entreprenörer. (Detta begrepp hade vi dessförinnan reserverat för människor med en anknytning till byggnads- eller anläggningsverksamhet.) I dag är entreprenörskap ett verkligt innebegrepp och vi har börjat utse Årets entreprenör osv. Och visst behövs entreprenörerna/företagsbyggarna mer än någonsin... Det är nog svårt att i en högskoleutbildning lära en människa utan grundförutsättningar att bli en god entreprenör. Däremot tror jag att man - beroende hur man lägger upp utbildningen - kan förstärka eller försvaga den entreprenörsådra som en människa har. Om vi genom olika slag av projektarbeten tvingar studenterna att söka lösningar på problem - i stället för att bara trycka i dem ämnesbunden kunskap - tror jag att vi bidrager till entreprenörskapet i samhället! En organisation som jag har mycket stor respekt för är Ung Företagsamhet. Man verkar på gymnasienivå och ger elever möjlighet att i projektform under ett läsår driva ett litet företag, för att efter läsårets slut lägga ner företaget igen. Tänk om studenterna vid våra högskolor fick möjlighet att under sin högskoletid göra motsvarande - då skulle vi få ekonomer till näringslivet som verkligen visste vad det innebär att starta och driva företag! Använd persondator! Egentligen skulle det inte behöva sägas. Gör användningen av persondator till ett obligatoriskt och mycket mera naturligt inslag i utbildningen än i dag! En ekonom som inte kan hantera en persondator och de vanligaste programvarorna utan och innan är inte en fullvärdig ekonom. Min bild är att många stora företag framöver kommer att delas upp i små. Det kommer att leda till att även de centrala ekonomifunktionerna kommer att slås sönder. Varje del av det stora företaget kommer att göras till ett företag i sig - och bli en komplett juridisk enhet med egen bokföring. Det kommer ännu mer än i dag att leda till att man kommer att decentralisera ekonomifunktionerna - man kommer inte i de mindre enheterna att acceptera att man inte har omedelbar tillgång till den mycket viktiga information som redovisningssystemet innehåller. I typfallet kommer redovisning på persondator att ersätta de stora centrala system som i dag finns i många större organisationer. Detta gör det extra viktigt att framtidens ekonomer redan i utbildningen lär sig hantera persondatorer på rätt sätt! Naturligtvis skulle en utökad satsning på gnetande inom bokföring mm i en första årskurs ge denna naturliga anknytning till persondatorerna. Det finns också (minst) ett annat skäl till att de ekonomistuderande bör lära sig att hantera en egen dator i större utsträckning än i dag. Det är att utbildningen vid högskolorna förhoppningsvis mycket snart kommer att utnyttja nya tekniker (i stället för den traditionella klassrumsutbildningen med en lokal föreläsare) som bygger på data- och IT-teknik. Distansutbildning och interaktiv utbildning av olika slag kommer troligen snart att vara vanlig - vilket kräver att studenten behärskar sin dator fullt ut för att kunna ta del av den på ett effektivt sätt. När Michael S Porter höll det föredrag som jag berättar om ovan satt han i sitt tjänsterum på Harvard, medan det var vid den nyinvigda Handelshögskolan i Göteborg som 250 personer lyssnade på det - människor som efteråt ställde frågor till Porter, kommenterade hans slutsatser osv. Och

7 överföringskostnaden för 90 minuters dubbelriktad kommunikation över Atlanten var några tusenlappar! Förhoppningsvis är vi på väg mot ett virtual university där vi gör så här mer och mer - men det kräver en datakunskap hos alla inblandade... Internationell inriktning Naturligtvis skall utbildningen ha en internationell inriktning. Detta gäller i minst samma utsträckning när man utbildar ekonomer för att arbeta i små företag som i stora. En duktig ekonom kan kanske vara den person som verkligen kan hjälpa det lilla företaget att komma ut på världsmarknaden med de egna produkterna och därigenom hjälpa till att skapa den tillväxt i näringsliv och samhälle som vi eftersträvar. Teknikinslag Jag är själv civilingenjör och civilekonom. En av mina söner håller på att skaffa sig samma utbildningskombination. Den andre håller på att läsa till ingenjör. Min hustru är civilekonom. Familjemässigt lever jag i en värld av ingenjörer och ekonomer. Det gör jag även i min Hogia-värld, där vi har många akademiker med ekonomutbildning och/eller teknisk utbildning. Jag trivs i den världen och jag ser fördelarna med olika kombinationer av teknisk och ekonomisk utbildning. Jag ser hur man i utbildningen vid våra tekniska högskolor i ökande utsträckning lägger in moment från den företagsekonomiska utbildningen. Tänk om vi skulle låta de båda världarna löpa ihop även från andra hållet - och låta fler och fler av ekonomerna läsa lite grand teknik under sin utbildning? Är det kanske framöver nödvändigt att göra detta? Är det så att det inte kommer att räcka med att behärska ekonomi för att man skall klara sig bra i de mindre företagen - där viktiga beslut allt oftare tas på intuitiv basis, snabbt och utgående från att de som fattar besluten inte bara har tillgång till ekonomisk information utan också behärskar fackområdet? I det lilla företaget fungerar det inte framöver att bara vara professional manager. Där måste man också som chef ha en god kunskap inom det relevanta fackområdet - för att kunna fatta de snabba beslut som är en av den lilla organisationens styrkor. Står sig den rena fackekonomen slätt i den miljön? Kommer han eller hon inte att få möjlighet att få de framskjutande positioner i näringslivet som han/hon kanske hoppades på när han/hon påbörjade sin ekonomiutbildning en gång i tiden? Skulle det vara klokt att erbjuda de ekonomer som så önskar en termins utbildning i teknik? Det skulle i så fall inte vara för att de skall lära sig designa utrustning, bygga broar eller skapa nya kemiska substanser. Det skulle vara för att de skulle få en grundläggande teknisk förståelse, en förståelse av hur teknik används, en förståelse som de sedan skulle kunna bygga på i sin framtida företagsmiljö. Där skulle de kanske bättre än i dag kunna bli de beslutsfattare med såväl ekonomisk som teknisk insikt som kan hjälpa de mindre och medelstora företagen att bli de framgångsrika spelare som vi vill att de skall bli. Högskoleekonomer med teknisk inriktning, är det de framtida nyckelpersonena i de mindre och medelstora företag som skall hjälpa Sverige till den utveckling vi vill ha...?

Vår medarbetaridé Vi erbjuder dig - hjälper företag utvecklas

Vår medarbetaridé Vi erbjuder dig - hjälper företag utvecklas Vår medarbetaridé Vi erbjuder dig... en småskalig miljö präglad av entreprenörskap, med unika möjligheter för dig att få ta ansvar och att få utvecklas - hjälper företag utvecklas Välkommen till Hogia-gruppen!

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Anförande debatt 16 mars Inlägg 1: I dag går över 4 700 000 människor i Sverige till jobbet. För någon timme sedan satte sig ett

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

Ekonomicheferna AB. Bokföring & redovisning för bättre lönsamhet. Bokföring >>> Resultatuppföljning och Lönsamhetsanalys >>> Personligt Ledarskap

Ekonomicheferna AB. Bokföring & redovisning för bättre lönsamhet. Bokföring >>> Resultatuppföljning och Lönsamhetsanalys >>> Personligt Ledarskap Ekonomicheferna AB Bokföring & redovisning för bättre lönsamhet Bokföring >>> Resultatuppföljning och Lönsamhetsanalys >>> Personligt Ledarskap A Kort om Ekonomicheferna AB Vision Vår vision är att alltid

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning Haldex Traction Systems AB

Ingenjörsinriktad yrkesträning Haldex Traction Systems AB Ingenjörsinriktad yrkesträning Haldex Traction Systems AB Haris Omeragic M 04 2008-06-04 1 Haldex Traction Systems AB Haldex är ett företag som utvecklar innovativa lösningar till fordonsindustrin. Fokusering

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Fayol en fördjupning. Inledning. Avhandling

Fayol en fördjupning. Inledning. Avhandling Fayol en fördjupning Inledning Henri Fayol föddes år 1841. Han utbildades vid gruvingenjörsskolan St. Etienne, och kom 1860 sedan till stenkolsgruvan i Commentry. Han skaffade sig först ett namn som gruvingenjör

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna KUN 2007-11-08, p 14 1 (8) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna 1 Förslag till

Läs mer

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT WhitePaper från Dale Carnegie Training Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. drive_engagement_031113_wp_sw

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT GÅ!

EXPEDITION FRAMÅT GÅ! EXPEDITION FRAMÅT Hej företagare! Vi har ett tillväxtprogram för just er. Programmet heter Expedition Framåt. Ja, vi vet att tillväxt kan kännas som ett ganska uttjatat ord. (En sökning på Google ger 9

Läs mer

www.eksjo.se/eprofilen För dig som vågar och vill mer!

www.eksjo.se/eprofilen För dig som vågar och vill mer! www.eksjo.se/eprofilen För dig som vågar och vill mer! Vad är E-profilen? Entreprenörsprofilen är ett individuellt val som är öppet för Dig, oavsett vilket programval du gör på Eksjö Gymnasium! Det här

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Måltiden ett gemensamt uppdrag

Måltiden ett gemensamt uppdrag Måltiden ett gemensamt uppdrag Föreläsning av Anders Söderberg Minnesanteckningar chefsforum EU-projekt MEDEL 8 mars 2012, Villa Belparc Anders inledde med att beskriva sin karriär från matvägrare i grundskolan

Läs mer

Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda

Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda Sysselsättning sektorvis Ingen tillväxt av privata jobb sedan 1950 Rekryteringsförsök de

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

HARMONI SATT I SYSTEM

HARMONI SATT I SYSTEM HARMONI SATT I SYSTEM VÅR ENKLA FORMEL FÖR TRYGGA KUNDER 1+2=3+4 123 Du söker trygghet och harmoni, spänning kan du få på annat håll. Om man tänker på att ett byte av affärssystem är ett nästan lika stort

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89: Ub763. av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) Högskoleutbyggnad i Södermanlands län

Motion till riksdagen. 1988/89: Ub763. av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) Högskoleutbyggnad i Södermanlands län Motion till riksdagen 1988/89: Ub763 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) Högskoleutbyggnad i Södermanlands län Utbildningsfrågorna har en avgörande betydelse för utvecklingen av arbetsmarknaden i ett län. Flera

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR Tillsammans gör vi Västsverige starkare ETT PÅGÅENDE BRAIN- DRAIN FÖR GÖTEBORG För att öka förståelsen för hur studenterna ser på sina utsikter har Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

I och utanför arbetskraften

I och utanför arbetskraften 1(6) 2014 Tabellförteckning för temaingång om jämställdhet Fördjupningar Tabellerna i fördjupningen omfattar tre av regeringens prioriterade områden: Sysselsättning Företagande Utbildning Varje område

Läs mer

Guide för inköp av redovisningsoch revisionstjänster

Guide för inköp av redovisningsoch revisionstjänster Guide för inköp av redovisningsoch revisionstjänster Administration, revision, bokföring, deklaration, likviditetsplanering, kontrolluppgifter, aktieägaravtal, momsdeklarationer, lönehantering, förfrågan

Läs mer

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som

Läs mer

Programstruktur Ekonomiprogrammet Ekonomi

Programstruktur Ekonomiprogrammet Ekonomi Ekonomi På görs flera studiebesök på lokala företag och domstolar och du får möjlighet att lyssna till intressanta föreläsare! Du som söker EKONOMIPROGRAMMET väljer en studieförberedande utbildning inom

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Crossmedia design. Crossmedia design (27311VT14) Results of survey. Startade: den 21 juni Avslutad: den 22 augusti 2014

Crossmedia design. Crossmedia design (27311VT14) Results of survey. Startade: den 21 juni Avslutad: den 22 augusti 2014 Crossmedia design Crossmedia design (27311VT14) Results of survey Startade: den 21 juni 2014 Avslutad: den 22 augusti 2014 Svarsfrekvens: 26 ( 8 / 31 ) Elektroniskt utvärderingssystem Crossmedia*design*

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA 71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA FÖRORD Varje dag möter vi människor som tillhör, eller

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram inom huvudområde Business & Design, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för. Masterprogram inom huvudområde Business & Design, 120 högskolepoäng för Avancerad nivå 2 I. Beslut om inrättande av utbildningen samt fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är godkänd av rektor för Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) genom beslut 2007-09-24

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

De fyra karaktärerna

De fyra karaktärerna Sidan 1 av 8 De fyra karaktärerna Ichak Adizes PAIE Källa: Almis Mentorprogram Utveckla Företag Sidan 2 av 8 Denna modell utvecklades av den amerikanske managementgurun Ichak Adize och är egentligen tänkt

Läs mer

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag www.kpmg.se Du vet bäst För oss på KPMG finns ingenting mer inspirerande än unga människor med spännande idéer. Vi vet hur det känns att vara där du är

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR MAGISTERPROGRAMMET I MILJÖ- OCH KVALITETSMANAGEMENT 60 POÄNG

LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR MAGISTERPROGRAMMET I MILJÖ- OCH KVALITETSMANAGEMENT 60 POÄNG Lokal utbildningsplan för Magisterprogrammet i Miljö- och kvalitetsmanagement 60 poäng år 2004 LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR MAGISTERPROGRAMMET I MILJÖ- OCH KVALITETSMANAGEMENT 60 POÄNG Fastställd i Institutionsstyrelsen

Läs mer

Handikappade i ett växande Sverige. Från hjälplöshet till arbete

Handikappade i ett växande Sverige. Från hjälplöshet till arbete Handikappade i ett växande Sverige Från hjälplöshet till arbete 3 dietrich bonhoeffer var teolog. Han levde i Tyskland under 1900-talets första hälft. Eftervärlden minns Bonhoeffer för hans kamp mot nazismen,

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna

Läs mer

Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland

Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland ENTREPRENÖRSKAP SOM SLAGSORD FÖRÄNDRINGAR I TJÄNSTESEKTORN ESBRI Estrad-föreläsningen 9.5.2006 Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland ENTREPRENÖRSFORSKNING DYNAMISKT OMRÅDE NÄRA ANKNYTNINGAR

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Examensarbeten på institutionen. Industriell ekonomi

Examensarbeten på institutionen. Industriell ekonomi Examensarbeten på institutionen Industriell ekonomi Behörighetskrav För tillträde till kursen krävs att studenten har minst 270 hp totalt samt uppfyller samtliga krav under rubrik 4.3 Övriga krav i examensbeskrivningen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Valfri inriktning, 120-180 poäng

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Valfri inriktning, 120-180 poäng UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet Valfri inriktning, 120-180 poäng Dnr. 1301/333-04 Fastställd av institutionsstyrelsen 2003-03-13 Postadress Besöksadress Telefon Postgiro Högskolan Kristianstad Högskolan

Läs mer

SKOLPLAN 11 jan 2008

SKOLPLAN 11 jan 2008 SKOLPLAN Skolplan för KF Gymnasiet Kooperativa Förbundets skola för handel och ekonomi KF Gymnasiet erbjuder en bred ekonomisk utbildning med nära koppling mellan teori och praktik. Skolan har ambitionen

Läs mer