Datum Upphandling om- och tillbyggnad av Hagenskolan redovisning av delegationsbeslut

Transkript

1 1 Datum Sida 1 (1) KALLELSE Sammanträde: Tid: Plats: Justerare: Kommunstyrelsen Onsdagen den 11 februari 2014, kl Högra kammaren, kommunhuset, Habo Nils-Inge Carlsson FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Byggnation av bostäder vid Gröne vägen information Besök av Bengt Fransson, vd Habo Bostäder 2. Preliminärt bokslut för 2014 Besök av ekonomichef Claes-Arne Wahlin. Inga handlingar. 3. Svar på revisionsrapporten Granskning av kommunens arbete med fastighetsunderhållet Besök av teknisk chef Svante Modén, punkt Upphandling om- och tillbyggnad av Hagenskolan redovisning av delegationsbeslut 5. Svar på motion om det psykiska välbefinnandet hos ungdomar 6. Svar på revisionsrapporten Granskning av genomförandet av visioner och mål 7. Säkerhetsskydd 8. Internkontrollplan 2014 uppföljning 9. Green Charge inbjudan till fortsatt engagemang 10. Arbetsordning för kommunfullmäktige 11. Reglemente för kommunstyrelsen 12. Val av ledamöter och ersättare till arbetsutskottet Inga handlingar. 13. Anmälningsärenden 14. Redovisning av delegationsbeslut David Svensson ordförande Frida Wahlund sekreterare

2 2

3 3

4 4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS15/ Sida 1 (2) Kommunstyrelsen Svar på granskningsrapport om underhåll av kommunens fastigheter Kommunrevisorerna har begärt yttrande från kommunstyrelsen beträffande Rapport avseende granskning av underhåll av kommunens fastigheter. Rapportens rekommendationer Upprättande av rutinbeskrivningar avseende underhållsprocessen Deloitte AB konstaterar i rapporten att det finns inarbetade rutiner som tekniska förvaltningen jobbar efter, men rekommenderar att dessa dokumenteras för att stärka den interna kontrollen. Tekniska förvaltningen har inte sett avsaknaden av rutinbeskrivningar som något som försvårar planeringen av underhållet eller arbetet med den interna kontrollen. Införande av rutin avseende vem och inom vilket tidsintervall behovsidentifiering av underhåll ska göras. Ett eventuellt upprättande av rutinbeskrivningar avseende underhållsprocessen borde med fördel även innehålla rutiner för behovsidentifiering av underhållet. Tekniska förvaltningen håller på med att införa underhållsplaner i ett fastighetssystem (INCIT) som kommer att resultera i förbättrade rutiner för planering och uppföljning. Genomgång av befintliga pågående projekt för att säkerhetsställa att rätt fördelning mellan investeringar och underhåll görs. Deloitte AB anser att underhållskostnaderna för större renovering har aktiverats i för stor utsträckning och att dessa i stället borde kostnadsföras. Habo kommun tillämpar sedan januari 2014 avskrivning enligt RKR:s rekommendation 11.4 om materiella anläggningstillgångar, vilket innebär att kostnader för underhållsåtgärder i ännu större omfattning kommer att aktiveras. POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19 INTERNETADRESS TELEFON (vx) TELEFAX E-POST info@habokommun.se

5 5 Sida 2 (2) Översyn av kostnadsnivån för fastighetsunderhållet Tekniska förvaltningen håller med om att budgetnivån för planerat- och löpande underhåll bör höjas ytterligare för att minska risken för framtida akuta åtgärder och för att förhindra kapitalförstöring. Upprättande av årlig budget för akut underhåll och särredovisning av kostnaderna. Tekniska förvaltningen håller med om att akut underhåll borde särredovisas men ser inte att det finns något värde i att upprätta en budget eftersom det inte går att fastställa någon rimlig nivå med utgångspunkt från historik från tidigare år. Uppföljning av alla typer av fastighetsunderhåll Om akut-, löpande- och periodiskt underhåll särredovisas i ekonomissystemet finns det goda förutsättningar för uppföljningar Svante Modén Teknisk chef

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 21 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida Dnr BU14/72 92 Motion om det psykiska välbefinnandet hos Habo ungdomar Beslut Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom socialnämndens förslag till beslut att avslå motionen. Ärendebeskrivning Folkpartiet Liberalerna i Habo kommun har inkommit med en motion om det psykiska välbefinnandet hos Habos ungdomar. Folkpartiet föreslår att Habo kommun avsätter resurser till en fältassistent samt tecknar avtal med Jönköpings kommun/ungdomsmottagningen i syfte att minska användningen av droger och förbättra den psykiska hälsan hos ungdomar i Habo. Socialförvaltningen har bedömt att kostnaden för att delta i Jönköpings läns landstings ungdomsmottagning blir cirka kr per år, vilket måste vägas mot kommunens övriga kostnader. Socialförvaltningen bedömer att det inte finns något behov av fältsekreterare i Habo, eftersom de ungdomar som inte besöker fritidsgården eller deltar i föreningsliv är hemma. Istället är det till större nytta om det finns socionomer i skolan och vid fritidsgården som kan arbeta med relationer mellan barn, föräldrar, skola och föreningsliv. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden avslår motionen. --- Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Folkpartiet Liberalerna Justeras Expedierats

22 PROTOKOLLSUTDRAG 22 Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida Dnr SN14/ Svar på motion Motion om det psykiska välbefinnandet hos Habos ungdomar Beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Ärendebeskrivning Folkpartiet har genom Lotta Heinonen och Anders Rickman lämnat in motion Motion om det psykiska välbefinnandet hos Habos ungdomar. Motionen har remitterats till socialnämnden. Ungdomsmottagningen Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar som behöver någon att prata med, har frågor om relationer, är orolig för något eller känner sig stressade eller deppiga. Erfarenheten från andra ungdomsmottagningar är att de sällan hänvisar ungdomar till individ- och familjeomsorgen. De ungdomar som behöver stöd på grund av missförhållande i familjen eller är i behov av stöd på grund av missbruksproblematik eller psykisk ohälsa är hänvisade till individ- och familjeomsorgen. Det stöd som ges av kurator vid ungdomsmottagning ingår inte i kommunens uppdrag utan är frivilligt och bör ses som en utökad ambitionsnivå. Socialnämnden bedömer att ungdomsmottagningens arbete inte minskar behovet av stöd som ges enligt socialtjänstlagen. Kostnaden för att delta i Jönköpings läns landstings ungdomsmottagning blir cirka kronor per år för kommunen. Fältsekreterare För att minska till exempel skadegörelse och hindra barn/unga från att utveckla normbrytande beteende och utföra kriminella handlingar krävs ett aktivt förebyggande arbete från flera håll och riktade insatser för de ungdomar som ligger i riskzonen. I kommunen finns en samverkansgrupp som arbetar aktivt med barn och unga arbetet leds av barnsamordnare. Ska fältarbetet utföras varje kväll och alla helger måste sex fältsekreterare anställas i Habo kommun. Personalkostnaden blir cirka 2 miljoner kronor per år. Polisen, fritidsgården och socialtjänsten beskriver att ungdomar inte är ute på samhället. De ungdomar som inte besöker fritidsgården eller deltar i föreningsliv är hemma. Nätet är numera en mötesplats. Förvaltningen bedömer mot bakgrund av detta att det inte finns något behov av fältsekreterare. Justeras Expedierats

23 PROTOKOLLSUTDRAG 23 Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida Förvaltningen bedömer därför att det skulle vara till större nytta om det fanns socionomer i skolan och vid fritidsgården som kan arbeta med relationer mellan barn, föräldrar, skola och föreningsliv. Socionomen ska ha en stärkande funktion till de barn och unga som behöver stöd när föräldraförmågan inte är tillräcklig. Personen kan till exempel arbeta med att motivera de unga till fritidssysselsättning. --- Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justeras Expedierats

24 TJÄNSTESKRIVELSE 24 Datum Dnr Sida SN14/123 1 Till Socialnämnden Motion om det psykiska välbefinnandet hos Habo ungdomar - Folkpartiet Liberalerna i Habo Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Ärendebeskrivning Folkpartiet har genom Lotta Heinonen och Anders Rickman lämnat in motion Motion om det psykiska välbefinnandet hos Habos ungdomar. Motionen har remitterats till socialnämnden. Ungdomsmottagning Det finns en ungdomsmottagning i Jönköping. Kommuninvånare som är mellan år kan vända sig till ungdomsmottagningen i Jönköping för att få stöd av barnmorska och undersköterska. Dessa tjänster finansieras av Jönköpings läns landsting där Habo kommun tillhör upptagningsområdet. Vid ungdomsmottagningen arbetar även medarbetare med psykosocial kompetens, socionomer. Socionomerna finansieras av Jönköpings kommun och är endast tillgängliga för ungdomar som bor i Jönköpings kommun. För närvarande ges inte det stöd som ungdomsmottagningens socionom erbjuder att till ungdomar som bor i Habo kommun. Effekter av ungdomsmottagning Förvaltningens erfarenhet är att ungdomar är positiva till att besöka ungdomsmottagningen och att många ur målgruppen söker sig dit. Det finns inga bevis på att hälsan hos målgruppen ökar i de kommuner där det finns ungdomsmottagningar. Ungdomsmottagning ska snarare uppfattas som en utökad kommunal service än ett förebyggande folkhälsoarbete. Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar som behöver någon att prata med, har frågor om relationer, är orolig för något eller känner sig stressade eller deppiga. Erfarenheten från andra ungdomsmottagningar är att de sällan hänvisar ungdomar till individ- och familjeomsorgen. De ungdomar som behöver stöd på grund av missförhållande i familjen eller är i behov av stöd på grund av missbruksproblematik eller psykisk ohälsa är hänvisade till individ- och familjeomsorgen. Socialförvaltningens individ- och familjeomsorg har inte till uppgift att ge stödsamtal till ungdomar som behöver någon att prata med. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen ellen.stromberg@habokommun.se Habo Telefon (vx) Webb

25 25 Dnr Sida SN14/123 2 De kuratorer som arbetar i skolan arbetar med att ge stöd i skolsituationen och lärandet. Ungdomsmottagningen ska främja fysisk och psykisk hälsa samt stärka och hjälpa ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv och kan ge stöd i frågor om relationer med familj, vänner och pojk-/flickvänner. Det stöd som ges av kurator vid ungdomsmottagning ingår inte i kommunens uppdrag utan är frivilligt och bör ses som en utökad ambitionsnivå. Socialnämnden bedömer att ungdomsmottagningens arbete inte minskar behovet av stöd som ges enligt socialtjänstlagen. Kostnaden för att tillhandahålla ungdomsmottagning måste vägas mot kommunens övriga kostnader. Ungdomsmottagning ger en ökad kvalitet för målgruppen. Ungdomar som besöker ungdomsmottagningen mår troligen lite bättre. Kostnaden för att delta i Jönköpings läns landstings ungdomsmottagning blir cirka kronor per år för kommunen.

26 26 Dnr Sida SN14/123 3 Fältsekreterare För att minska till exempel skadegörelse och hindra barn/unga från att utveckla normbrytande beteende och utföra kriminella handlingar krävs ett aktivt förebyggande arbete från flera håll och riktade insatser för de ungdomar som ligger i riskzonen. I kommunen finns en samverkansgrupp som arbetar aktivt med barn och unga arbetet leds av barnsamordnare. Ska fältarbetet utföras varje kväll och alla helger måste 6 fältsekreterare anställas i Habo kommun. Personalkostnaden blir cirka 2 miljoner kronor per år. Polisen, fritidsgården och socialtjänsten beskriver att ungdomar inte är ute på samhället. De ungdomar som inte besöker fritidsgården eller deltar i föreningsliv är hemma. Nätet är numera en mötesplats. Förvaltningen bedömer mot bakgrund av detta att det inte finns något behov av fältsekreterare. Förvaltningen bedömer därför att det skulle vara till större nytta om det fanns socionomer i skolan och vid fritidsgården som kan arbeta med relationer mellan barn, föräldrar, skola och föreningsliv. Socionomen ska ha en stärkande funktion till de barn och unga som behöver stöd när föräldraförmågan inte är tillräcklig. Personen kan till exempel arbeta med att motivera de unga till fritidssysselsättning. Socialnämnden Peter Olofsson Förvaltningschef Ellen Strömberg Kvalitets- och utvecklingsledare Sara Svenningsson Utredare Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige

27 27

28 28

29 Kommunstyrelsen Granskning av genomförandet av Visioner och mål yttrande Deloitte har fått i uppdrag av kommunens revisorer att granska genomförandet av Visioner och mål i Habo kommun. Kommunens revisorer har översänt granskningsrapporten och önskar få del av kommunstyrelsens svar på rapportens rekommendationer senast Kommunfullmäktige antog ( 103) Visioner och mål Perioden har förlängts ett år in i kommande mandatperiod, så att de nyvalda politikerna kan arbeta med målen under 2015 inför kommande år. I samband med årsredovisningen för 2014 kommer viss redovisning/uppföljning ske av målen till och med Under 2015 kommer en slutlig redovisning tas fram samtidigt som arbetet med att ta fram nya mål för perioden påbörjas. De nya förslaget till Visioner och mål ska antas av kommunfullmäktige före 2015 års utgång. I det kommande arbetet med nya mål ska erfarenheter från det nuvarande måldokumentet och de rekommendationer som granskningsrapporten redovisat tas till vara. Kommande mål bör om möjligt vara mer mätbara för att redovisningen av måluppfyllelse ska bli bättre. Kommunstyrelsen och samtliga nämnder ska vid upprättande av nämndens verksamhetsmål utgå ifrån rubrikerna/områdena i kommunfullmäktiges antagna visioner och mål. Varje nämnd får dock ta ställning till om det är meningsfullt att nämnden upprättar mål inom samtliga områden. Enligt uppdrag Jan-Åke Johansson Kommunchef

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47 Datum Dnr Sida 1 (2) Kommunstyrelsen Säkerhetsskydd Sammanfattning Kommuner och flera andra myndigheter, statliga verk m m har enligt Säkerhetsskyddslag (1996:627) och Säkerhetsskyddsförordning (1996:633) skyldighet att verka enligt denna lag och förordning. Rikspolisstyrelsen har tagit fram föreskrifter och allmänna råd. (Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd, (RPSFS 2010:03). Säkerhetsskyddslagen gäller verksamheter hos kommunen samt aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka kommunen utövar ett rättsligt bestämmande. I en kommun skall det enligt gällande lagstiftning finnas en säkerhetsskyddschef. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Policy för säkerhetsskydd Rutin för säkerhetsprövning Ärende Syftet med säkerhetsskyddet är i första hand att skydda uppgifter och förhållanden som rör totalförsvar eller rikets säkerhet i övrigt. Säkerhetsskyddet tar även sikte mot rikets inre säkerhet. Med begreppet säkerhetsskydd avses - skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet - skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet - skydd mot brott som innebär användning av våld, hot eller tvång för politiska syften (terrorism) även om brotten inte hotar rikets säkerhet Säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen ger kommunens ansvar, inom den egna verksamheten, för säkerhetsprövning, registerkontroll och inplacering i säkerhetsklasser av egen personal. Kommunens har även skyldighet att upprätta en säkerhetsanalys över kommunens verksamhet. Senaste analysen upprättades under Kommunen skall utse säkerhetsskyddschef. Lämpligt är att räddningschefen utses till säkerhetsskyddschef och stf räddningschefen tillika beredskapssamordnaren utses som ersättare. POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19 INTERNETADRESS TELEFON (vx) TELEFAX (vx) E-POST info@habokommun.se

48 48 Sida 2 (2) Förslag till kommunstyrelsen - Kommunstyrelsen utser räddningschefen till säkerhetsskyddschef och stf räddningschefen tillika beredskapssamordnaren till ersättare samt fastställer Policy för säkerhetsskydd och Rutin för säkerhetsprövning att gälla fr o m HABO KOMMUN Räddningstjänsten Bengt Martinsson räddningschef

49 49 Policy för säkerhetsskydd Förslag till kommunstyrelsen

50 Allmänna bestämmelser Från den 1 juli 1996 gäller Säkerhetsskyddslag (1996:627) och Säkerhetsskyddsförordning (1996:633). Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd, (RPSFS 2010:03) gäller från december Säkerhetsskyddslagen gäller verksamheter hos kommunen samt aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka kommunen utövar ett rättsligt bestämmande. Syfte Syftet med denna policy är att den ska vara ett övergripande och gemensamt regelverk för Habo kommun säkerhetsskyddsarbete. Policyn redovisar kommunstyrelsens viljeinriktning och mål för säkerhetsskyddsarbetet. Policyn konkretiseras i särskilda riktlinjerna. Målsättning Habo kommuns säkerhetsskydd ska vara utformat så att den samhällsviktiga verksamheten inom kommunens ansvarsområden skyddas. På så vis ges även ett skydd för riket. Några exempel på samhällsviktiga verksamheter som kan beröra eller ha betydelse för rikets säkerhet är bland annat energiförsörjning, telekommunikationer, vattenförsörjning, transporter och livsmedelsförsörjning. Förutsättningar och ansvar För att kunna uppfylla målsättningen finns en säkerhetsskyddschef utsedd. Säkerhetsskyddschef i Habo kommun är räddningschefen (KF 206/1997). Säkerhetsskyddschefens ersättare är beredskapssamordnaren. Förvaltningschefer och VD ansvarar för att, i nära samarbete med säkerhetsskyddschefen, utforma säkerhetsskyddet på förvaltningar och kommunala bolag. För att kommunen ska kunna bedriva ett bra säkerhetsskyddsarbete måste vi ha kunskap om vad som behöver skyddas och vilka hot och risker som kan tänkas finnas mot det skyddsvärda. Det gäller att identifiera den mest skyddsvärda informationen, de mest skyddsvärda IT-systemen, skyddsvärda anläggningarna och mest känsliga befattningarna. Detta görs i en säkerhetsanalys. Ett viktigt syfte med säkerhetsanalysen är att få fram ett beslutsunderlag för säkerhetsskyddsåtgärder. Säkerhetsskyddschefen ansvarar för att säkerhetsanalysen upprättas. Personer som kommer i kontakt med områden som säkerhetsanalysen har kommit fram till är skyddsvärda, ska genomgå säkerhetsprövning. Kommunernas säkerhetsskydd kontrolleras av Säkerhetspolisen. 50 2

51 51 Riktlinjer för säkerhetsskyddsarbetet Säkerhetsskyddet omfattar Tillträdesbegränsningar Informationssäkerhet Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning Det ingår i förvaltningschefer och verkställande direktörers ansvar att i samråd med säkerhetsskyddschefen undersöka vilka uppgifter i verksamheten som är känsliga och ska hållas hemliga. Detsamma gäller de anläggningar som är av samhällsviktig karaktär. I enlighet med bestämmelserna i Säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) 5 sammanställs resultatet av denna undersökning i en säkerhetsanalys. Tillträdesbegränsningar (anläggningar) Tillträdesbegränsningar handlar om att obehöriga inte får komma in i eller uppehålla sig i en anläggning eller i del av en anläggning, som är säkerhetskänslig. Syftet med tillträdesbegränsningen är att obehöriga inte ska få inblick i eller skaffa sig information om verksamheten i anläggningen eller i del av anläggningen. Verksamheten som bedrivs är skyddsvärd ur ett samhällsviktigt perspektiv t.ex. vattenförsörjning, elförsörjning, datakommunikation. Informationssäkerhet 1 Information är en viktig tillgång och utgör en förutsättning för att kunna bedriva verksamheten. Den totala mängden information samt utbytet av information inom och mellan olika verksamheter i kommunen, med externa organisationer, allmänheten, förtroendevalda och andra intressenter, ökar i omfattning. Det är därför mycket betydelsefullt att informationshanteringen skyddas från såväl avsiktliga som oavsiktliga störningar. Informationssäkerheten omfattar alla verksamheter och gäller för all informationshantering inom Habo kommun. Med informationstillgång avses all information oavsett i vilken form eller hur den behandlas, t.ex. fysiskt på papper, muntligt eller elektroniskt lagrad i IS/IT-system. All information som skapas eller används i anknytning till Habo kommuns verksamhet ska skyddas mot hot oavsett driftsmiljö. Kontinuitetsplanering är av central betydelse för att bedriva verksamheten på en acceptabel nivå under såväl normala förhållanden som extraordinära händelser. En kontinuitetsplan ska finnas för driften av IS/IT verksamheten baserad på de enskilda IS/IT-systemens krav på avbrotts- och katastrofplanering. Säkerhetsprövning 2 Säkerhetsprövning ska göras innan en person deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller är viktig till skydd mot terrorism. Syftet med 3

52 säkerhetsprövningen är att klarlägga om personen är lämplig, det vill säga lojal och pålitlig ur säkerhetssynpunkt, för att ta del av hemlig information eller på annat sätt delta i verksamhet där de kan få inblick i sekretessbelagda förhållanden. Säkerhetsprövningen ska grunda sig på; Personlig kännedom om den prövningen gäller, Uppgifter som framgår av till exempel betyg, intyg och referenser Uppgifter som framkommit vid registerkontroll och särskild personutredning (i huvudsak den berörda personens ekonomiska förhållanden), som görs vid säkerhetsklass 2, kan ingå som en del i säkerhetsprövningen. Säkerhetsklassning 2 Säkerhetsklassning innebär att en viss befattning endast får innehas av en person som dels säkerhetsprövats samt är svensk medborgare. Säkerhetsklassningen är kopplad till i vilken omfattning anställda kommer att hantera hemlig information och hur allvarligt det anses vara om de känsliga uppgifterna avslöjas på något sätt. Kommunens förvaltningschefer, och verkställande direktörer, ska undersöka och ajourhålla vilka anställningar inom förvaltningen som kräver säkerhetsprövning. Resultatet av denna undersökning ska dokumenteras och rapporteras till säkerhetsskyddschefen. Därefter görs en bedömning, tillsammans med säkerhetsskyddschefen, om personen ska säkerhetsklassas. Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning viktig skillnad En viktig skillnad mellan säkerhetsprövning och säkerhetsklassning är följande: Säkerhetsprövning ska göras av alla personer som på ett eller annat sätt får del av hemliga handlingar, tillträde till säkerhetsskyddade anläggningar eller på annat sätt ska delta i någon verksamhet som rör rikets säkerhet och i vilken de kan få inblickar i sådant som inte får röjas. Att säkerhetsprövning krävs innebär dock inte automatiskt att de befattningar dessa personer kan inneha ska säkerhetsklassas. Vid säkerhetsprövning gäller inte kravet på svenskt medborgarskap. Säkerhetsklassning görs av befattningar vars innehavare kommer att hantera hemlig information eller på annat sätt delta i säkerhetsskyddad verksamhet. Detta gäller verksamhet av betydelse för rikets säkerhet, att ett röjande av uppgifter kan antas medföra men för rikets säkerhet och att detta men inte endast är ringa. För säkerhetsklassade befattningar krävs både säkerhetsprövning och svenskt medborgarskap. 52 Intern utbildning och kontroll Kommunen har en skyldighet att utbilda berörd personal i frågor om säkerhetsskydd. Säkerhetsskyddschefen ansvarar för att den personal som berörs i säkerhetsanalysen avseende säkerhetsprövning får utbildning i säkerhetsskyddslagen. 4

53 53 Rutin för säkerhetsprövning Förslag till kommunstyrelsen Tillhörande dokument, rutiner, lagtexter Svensk författningssamling Säkerhetsskyddslag (1996:627) Säkerhetsskyddsförordning (1996:633) Tillgängliga hos säkerhetspolisen, Säkerhetsskydd/blanketter Särskild personutredning för säkerhetsklass 1 och 2, SÄPO 073 Framställan om registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen, SÄPO 072 1

54 Säkerhetsprövning Säkerhetsprövning ska göras innan en person deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller är viktig till skydd mot terrorism. Syftet med säkerhetsprövningen är att klarlägga om personen är lämplig, det vill säga lojal och pålitlig ur säkerhetssynpunkt, för att ta del av hemlig information eller på annat sätt delta i verksamhet där de kan få inblick i sekretessbelagda förhållanden. Säkerhetsprövningen ska grunda sig på: personlig kännedom om den person prövningen gäller, uppgifter som framgår av till exempel betyg, intyg och referenser. Uppgifter som framkommit vid registerkontroll och särskild personutredning (i huvudsak den berörda personens ekonomiska förhållanden), som görs vid säkerhetsklass 2, kan ingå som en del i säkerhetsprövningen. Inför anställningen Under rekryteringen finns möjlighet att skapa sig personlig kännedom om de sökande. Det kan göras genom att belysa olika frågeställningar under anställningsintervjuerna. Nedan finns ett antal områden som är viktiga. 54 Personalia - den sökande samt dennes familj och släktingar. Umgänge - den sökandes vänner och eventuella ovänner. Utbildning - formell utbildning och andra färdigheter. Tidigare verksamhet - erfarenheter från tidigare anställningar. Ekonomi - inkomst, skulder, förmögenhet och boendeform. Bisysslor - eventuella andra åtaganden samt uppgifter om företag och verksamhet. Utlandsresor - omfattar både tjänsteresor och privata resor. Utlandstjänstgöring - eventuell förekomst och uppgifter om dessa. Kontakter - har den sökande i något sammanhang haft kontroversiella kontakter? Fritidsintressen - omfattar till exempel resor, idrott och föreningsliv. Droger - alkoholvanor och eventuellt nyttjande av narkotika. Personlig status - omfattar både fysisk och psykisk hälsa samt om personen har varit föremål för något rättsingripande. Personliga egenskaper - den sökandes ambition, samarbetsförmåga, etik, säkerhetsmedvetande och dylikt. Intressekonflikter - kan den sökande hamna i en intressekonflikt vid eventuell anställning? Vissa personer kan uppfatta de många och ingående frågor som ställs vid intervjutillfället som integritetskränkande, men de är ändå nödvändiga att ställa. Avsikten med dem är att skapa en medvetenhet om vilka faktorer som kan 2

55 medföra att den sökande hamnar i en utsatt situation, och därmed blir sårbar. Personliga förhållanden kan till exempel utnyttjas i utpressningssyften och dålig ekonomi kan fresta en person att begå brottsliga handlingar. Registerkontroll Innan en registerkontroll och särskild personutredning får göras ska den som säkerhetsprövningen gäller ha gett sitt samtycke till åtgärderna. Samtycket innebär också att personen redovisar de uppgifter som framgår av blanketterna SÄPO 073, om kontrollen avser säkerhetsklass 2, SÄPO 072 om kontrollen avser registerkontroll eller säkerhetsklass 3, enligt säkerhetsskyddslagen. Är säkerhetsklassning och/eller registerkontroll aktuell ska detta begäras genom säkerhetsskyddschefen alternativt beredskapssamordnaren. För att den som ger sitt samtycke ska förstå vad registerkontroll innebär skall personen informeras om att uppgifter kommer att hämtas in från belastningsregistret, misstankeregistret och säkerhetspolisens register. Säkerhetsskyddschefen ska dokumentera samtycket och bevara dokumentationen eftersom samtycket även gäller för nya kontroller och utredningar så länge som den kontrollerade innehar samma anställning. Vid kontroll i säkerhetsklass 2 kontrolleras också make, maka eller sambo men dessa behöver inte lämna samtycke till kontrollen. Säkerhetsskyddschefen förmedlar ansökan till Säkerhetspolisen, som sedan lämnar besked om det finns uppgifter registrerat om personen. Det är den som begärt kontrollen som beslutar om hur uppgifterna ska användas. 55 För att kunna använda de eventuella uppgifter som framkommer vid registerkontrollen när det blir dags för en anställningsintervju, måste arbetsgivaren räkna med att det tar en viss tid att få de begärda registerutdragen samt att den sökande måste underteckna förfrågan, innan den skickas in. Vad för slags och hur allvarliga förseelser eller brott handlar det om? Vad är personens inställning till det som hänt? En viktig fråga; Har förseelserna/brotten något att göra med pålitlighet ur säkerhetssynpunkt? Det är begångna brott, som indikerar bristande pålitlighet ur säkerhetssynpunkt, som skall räknas om man med hänsyn till registeruppgifterna skall anse den sökande olämplig för en säkerhetsklassad befattning. Säkerhetsklassning Säkerhetsklassning innebär att en viss befattning endast får innehas av en person som har säkerhetsprövats, dels är svensk medborgare. Säkerhetsklassningen är kopplad till i vilken omfattning anställda kommer att hantera hemlig information och hur allvarligt det anses vara om de känsliga uppgifterna avslöjas på något sätt. 3

56 Kommunens förvaltningschefer, och verkställande direktörer, skall undersöka och ajourhålla vilka anställningar inom förvaltningen som kräver säkerhetsprövning. Resultatet av denna undersökning skall dokumenteras och rapporteras till säkerhetsskyddschefen. Därefter görs en bedömning, tillsammans med säkerhetsskyddschefen, om personen skall säkerhetsklassas. Det finns tre olika säkerhetsklasser: 1. I säkerhetsklass 1 placeras den anställning eller liknande som i stor omfattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess och är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. (Regering, riksdags nivå) 2. I säkerhetsklass 2 placeras den anställning eller liknande som i en omfattning som inte är obetydlig får del av uppgifter som omfattas av sekretess och är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet i en omfattning som inte är obetydlig. (Kommun, landsting m.fl.) 3. I säkerhetsklass 3 placeras den anställning eller liknande som i övrigt får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets säkerhet och det kan antas medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa om dessa uppgifter skulle röjas. (Kommun, landsting m.fl.) Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning viktig skillnad En viktig skillnad mellan säkerhetsprövning och säkerhetsklassning är följande: Säkerhetsprövning skall göras av alla personer som på ett eller annat sätt får del av hemliga handlingar, tillträde till säkerhetsskyddade anläggningar eller på annat sätt skall delta i någon verksamhet som rör rikets säkerhet och i vilken de kan få inblickar i sådant som inte för röjas. Att säkerhetsprövning krävs innebär dock inte automatiskt att de befattningar dessa personer kan inneha skall säkerhetsklassas. Vid säkerhetsprövning gäller inte kravet på svenskt medborgarskap. Säkerhetsklassning görs av befattningar vars innehavare kommer att hantera hemlig information eller på annat sätt delta i säkerhetsskyddad verksamhet. Detta gäller verksamhet av betydelse för rikets säkerhet, att ett röjande av uppgifter kan antas medföra men för rikets säkerhet och att detta men inte endast är ringa. För säkerhetsklassade befattningar krävs både säkerhetsprövning och svenskt medborgarskap. 56 Säkerhetsprövning med säkerhetsklassning Följande befattningar har i enlighet med riktlinjer som framgår av säkerhetsskyddsförordningen placerats i säkerhetsklass 2 eller 3. Klass 2 innebär att vid tillsättning av befattningshavare krävs både särskild personutredning, registerkontroll samt svenskt medborgarskap. Vid klass 3 enbart registerkontroll samt svenskt medborgarskap. 4

57 57 Befattning S-klass Räddningschef/säkerhetsskyddschef 2 Beredskapssamordnare/ersättare säkerhetsskyddschef 2 Kommunchef 2 Teknisk chef 2 Verksamhetschef vatten och avlopp 2 Säkerhetshandläggare Tekniska kontoret 2 Personal tjänstgörande inom vatten och avlopps- 3 verksamhet på Tekniska kontoret IS/IT-chef 3 Driftsansvarig (Stadskontoret IS/IT) 3 Systemtekniker (Stadskontoret IS/IT) 3 Registrator/kommunsekreterare med anledning av 3 postöppning och registrering i diariet. VD Habo Energi 3 En ny registerkontroll ska göras minst vart femte år av den som har kontrollerats i säkerhetsklass 2. En ny registerkontroll ska också göras när den som har en anställning i säkerhetsklass 2 har ingått äktenskap, registrerat partnerskap eller inlett ett samboförhållande efter den senaste registerkontrollen. Vidare ska en ny registerkontroll göras när det finns särskild anledning till det. Exempel på särskild anledning kan vara att arbetsgivaren har fått kännedom om att det finns brottsmisstankar mot en person eller andra problem som skulle kunna komma fram i en registerkontroll, eller att personen har fått andra arbetsuppgifter. Ansvaret för att en ny registerkontroll görs ligger på den som har beslutat om registerkontroll. Gällande säkerhetsklass 3 så behövs ingen ny registerkontroll göras, om inte personen byts ut i funktionen, då görs en ny registerkontroll och klassning av den nytillträda personen. Om en person som har varit säkerhetsklassad slutar sin anställning, eller får nya arbetsuppgifter, skall detta omgående anmälas till säkerhetsskyddschefen i kommunen. Säkerhetsskyddschefen anmäler i sin tur detta till SÄPO så att dessa inte fortsätter med kontroller på personen i fråga. 5

58 58 1(3) Dnr KS15/5 Till kommunstyrelsen Internkontrollplan för kommunstyrelsen 2014-uppföljning Från och med år 2004 upprättas en internkontrollplan för varje nämnd. Kommunstyrelsen har också att utöver sin egen verksamhet (kommunledningskontor, teknisk förvaltning och räddningstjänst) även ett kommunövergripande ansvar. Nedanstående förkortningar används i internkontrollplanen: KC Kommunchef Ks au Kommunstyrelsens arbetsutskott EC Ekonomichef Ks Kommunstyrelsen PC Personalchef Kf Kommunfullmäktige TC Teknisk chef Pu Kommunstyrelsens personalutskott Ksekr Kommunsekreterare Ass Assistent För rutiner markerade med * sker kontrollerna kommunövergripande. Kommunstyrelsen Rutin Kontrollmoment Ansv. Metod Uppföljning Till Genomfört Ja/nej Verkst. av fattade beslut Kontroll att samtliga beslut i Ks au, Pu, Ks och Nämndansv. Komplett 2 gång/år tjänsteman KC Ja-se bilaga 1 Delegation Kf verkställts Delegationsordning är aktuell och återrapportering sker Nämndansv. tjänsteman Stickprov 1 gång/år KC Ja-rapport till KS varje månad C:\Users\fri001\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\OCAAHQN9\Internkontrollplan uppföljning.docx

59 59 2(3) Ekonomi Rutin Kontrollmoment Ansv. Metod Uppföljning Till Genomfört Ja/nej Attestrutin Befintlig EC Genomg. av januari KC attestförteckning är attestfört. Ja aktuell Investeringsobjekt Slutredovisning/avrapp ortering av objekt över 1 mkr TC Komplett 1 gång/år KC Ja- KF Investeringsobjekt Redovisning vilka investeringar som påbörjats, vilka som avslutats och vilka som återstår. TC Komplett 2 gång/år (vid tertialuppfölj ning) KC Jasenast vid delårsbokslut 2014 Ärendehantering Rutin Kontrollmoment Ansv. Metod Uppföljning Till Genomfört Ja/nej Arkivering och Arkivering och Arkiv- Stickprov 1 gång/år KC Ja gallring * gallring sker enligt fastställd dokumenthanteringsplan ansvarig Diariet Uppföljning av ej Ass Komplett 2 gång/år KC Ja avslutade ärenden Sekretess Användare fått ge Ass Stickprov 2 ggr/år KC Ja Pers.uppgiftslagen* sekretesslöfte Reglerna efterlevs Ksekr Stickprov 1 gång/år KC Ja se bilaga 2 Verksamhet / Underhåll Rutin Kontrollmoment Ansv. Metod Uppföljn. Till Genomfört Ja/nej Fastighetsunder- Uppföljning av TC Komplett 1 gång/år KC Ja se bilaga 3 håll underhållsplan Gator (hårdgjorda ytor) Uppföljning av underhållsplan TC Komplett 1 gång/år KC Ja se bilaga 4 C:\Users\fri001\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\OCAAHQN9\Internkontrollplan uppföljning.docx

60 60 3(3) Uppföljning Rutin Kontrollmoment Ansv. Metod Uppföljn. Till Genomfört Ja/nej Ekonomisk uppföljning EC KC Ja Kommunens styrande dokument * Genomgång av aktuell ekonomisk situation och prognos Uppföljning av att kommunens styrande dokument är aktuella Kontroll sker per tertial till Kf och varje månad till Ks Ass Komplett 1 gång/år KC Ja-se aktuell förteckningbilaga 5 Programlicenser IT Kontroll av programvaror/ programlicenser hos förvaltningarna ITchef Komplett 1 gång/år KC Genomfört 2014 Personal Rutin Kontrollmoment Ansv. Metod Uppföljning Till Genomfört Ja/nej Rehabiliteringsutredning * Central rehabgrupp skall kalla till möte minst 11 g/år. Pensionsinformation 1 gång/år samt individuell pensionsrådgivning. PC 1 gång/år KC Centrala rehabgruppen har haft 12 möten under Pensionsinformation samt individuell pensionsrådgivning har genomförts under Jan-Åke Johansson Kommunchef C:\Users\fri001\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\OCAAHQN9\Internkontrollplan uppföljning.docx

61 Bilaga 1 Internkontrollplan för kommunstyrelsen uppföljning av fattade beslut t.o.m som ännu inte har verkställts Genomgång har skett av samtliga beslut (protokoll) som fattats av - Kommunfullmäktige (KF) - Kommunstyrelsen (Ks) - Kommunstyrelsens arbetsutskott (Ks au) - Personalutskottet (Pu) I nedanstående redovisning har dels tagits med de beslut som inte verkställts vid föregående redovisning årsskiftet 2013/2014 och dels de beslut som tillkommit under 2014 och som inte verkställts till årsskiftet 2014/2015. Följande beslut har ännu inte verkställts: 1. Kf 64/ Parkeringsplatser vid Kärrsgårdens äldreboende och Habo Vårdcentrum Kommunfullmäktige har beslutat att genomföra anläggning av parkeringsplatser vid Malmgatan. Kommentar: Medel finns i budget 2015 för iordningsställande av nya parkeringsplatser vid grönområde utmed Malmgatan (nära vårdcentrum) 2. Ks au 84/ Rivning av Malmgatan 19 Tekniska förvaltningen har fått i uppdrag att genomföra rivning av huset på Malmgatan 19 A-B. Kommentar: Rivningslov är beviljat och anbud för rivningen har antagits. 3. Ks au 104/ Förslag angående nyanläggning och utökning av pendelparkeringar Tekniska förvaltningen har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att anlägga en pendelparkering väster om järnvägen samt om det går att flytta återvinningscentralen från östra till västra sidan av järnvägen. Kommentar: Utredning pågår. 1

62 PU 25/ Utdrag ur belastningsregistret inom omsorgerna Kommentar: En statlig utredning om personlig integritet föreslår att det ska vara förbjudet för arbetsgivare att utan författningsstöd begära att en arbetssökande ska visa upp eller överlämna ett utdrag ur belastningsregistret. Personalutskottet har beslutat att bordlägga ärendet i avvaktan på centralt beslut. 5. PU 26/ Lönekartläggning 2015 Kommentar: Personalutskottet har beslutat att en lönekartläggning ska utföras under 2015 Habo dag som ovan Jan-Åke Johansson Kommunchef 2

63 INTERNKONTROLL - BILAGA Datum Dnr 63 Sida 1 (1) Efterlevnad av personuppgiftslagen (PuL) Habo kommun anlitar sedan ett antal år tillbaka konsult Axel Danielsson som personuppgiftsombud. Sedan starten genomförs varje år en utbildningsdag där konsulten redogör för grunderna i personuppgiftslagen. Nya domar gås igenom och diskuteras och övrig information om PUL ges ägde utbildningsdagen rum den 2 september. Medverkande vid utbildningsdagarna är kontaktpersoner angående PUL, förvaltningschefer, rektorer, handläggare som behandlar personuppgifter med flera. På utbildningarna avsätts rikligt med tid till frågor var det först en gemensam genomgång för alla, följt av en särskild genomgång med bara personuppgiftsassistenter. Habo kommun har en utvecklings- och administrationsgrupp (AUG) som träffas 2 gånger per år. Samtliga förvaltningar finns representerade i gruppen. Frågor som rör PuL finns som en stående punkt på dagordningen. Avstämning görs om det inkommit någon begäran eller förfrågningar angående PuL. Därutöver utbyts erfarenheter om tillämpningen av lagen. Det är omöjligt att veta om personuppgiftslagen helt och hållet efterlevs inom Habo kommun, men lagen hålls levande genom regelbunden diskussion, utbildning och information. Frida Wahlund Kommunsekreterare POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19 INTERNETADRESS TELEFON (vx) TELEFAX (vx) E-POST info@habokommun.se

64 64 Planerade åtgärder i kommunens fastigheter Utfall 2014 Budget 2014 Gem. Fastighet UH oförutsett 175 Vitvaror, utv. underhåll lekutrustning, OVK, åtgärder 100 efter besiktningar i sporthallar m.m Hagabodaskolan Fönsterbleck, stuprör div installationer 130 Nya armaturer 100 Utv. Målning (hus 6) Inv. målning (hus 5, korridor) Taktvätt Hhus 2 och UH fönster dörrar Nya fönsterbleck, samtliga hus 50 Hagenskolan Ändrade lokaler källaren efter verksamhetsbehov 79 Renovering av innerdörrar Byte av värmestammar och ventiler i källaren Radiatorbyten och div. vs-arbeten Inv. målning Justering av stenpartier Utvändig mark Markiser 80 Sporthallen Byten av dörrar till killarnas omkl. Rum (4 st ståldörrar) Byte utv. virke, målning UH invändigt 50 UH installationer 62 Bränningeskolan Byte radiatorer, Al-partier och inv. UH 185 Gymnastikbyggnad, utv målning Gymnastikbyggnad, inv. målning och renovering av omkl.rum och toaletter Div åtgärder på skolgård, asfalt, fotbollsplan m.m UH installationer 60 Målning av fönster söder + byte av fönsterbleck Gröne Vägens skola Fagerhultsskolan 150 Brandåtgärder Fagerhults förskola Inre UH 15 Utvändig målning 50 Kråkerydskolan Inre UH 24 Justeringar av asfaltsytor 80 Renovering duschrum 200 Skydd runt stuprör 60 Alléskolan UH utvändigt planteringar mm 81 Bäckgatans förskola Div. målning och UH 9 Köksutrustning 2 Byte av träpanel, vindskivor och utv. målning Dränering mellan uteförråd och staket 20 Renovering av köksgolv 200 Äventyret Div. målning ute och inne Furusjö förskola Inre UH 4 Slättens förskola UH installationer 8 Träd och buskar 4 50 Bränninge förskola Inre UH 10 Bagaregatans förskola Byte dörrar, installation VVS utrustning 43 Utvändigt UH 4 50 Solhöjdens Förskola

65 65 Inre UH 7 Lek och klätterställningar 5 Inv. UH 20 Utv.UH plåt 50 Entréer 50 Räddningsstation, Montessori UH portar 10 Målning mattor + UH 43 Rengöring av takpannor 50 Kommunhus Asbetssanering och stambyten 300 Inv. målning 75 Renovering av toaletter, wc mm Injustering värme 75 Förtätning TK 90 Gunnarsbo fritidsgård Utvändig puts/målning 6 UH installationer 27 Tennishall Inv. målning UH 15 Byte tak 300 Vårdcentrum Invändigt UH för Apoteket 96 Byte altandörrar och fönster Målning utv trä 50 UH utvändigt UH installationer, byte av värmeväxlare Relining avloppsrör 25 Renovering av asfalt runt VC Markiser 75 Vårdcentral Renovering av allmänna wc Inv. UH 75 Sjukhem Inre UH Underhåll installationer Servicehus Inre UH UH installatoner 15 Gullvivan Furusjöbadet Slättenförråden Panelbyte Munkvillan 3 Brandstorps förskola Inre UH 15 Ombyggnad /renovering WC Stationshuset Inre UH 2 SJ bostadshus Inre Uh Nya renssilar 5 Lilla Bränninge 14 Kommunförrådet Sockenstugan Samtliga vattenverk/ Reningsverk Underhåll Åtg. Enligt UH-plan PU som bokförs som Investering enl K Resultat 2405 Budget 4091

66 66 BELÄGGNINGSPROGRAM 2014 UH-plan Plats/Gata Arbete Anmärkning Mängd Enhet Kostnad Budget 2014 Toppbeläggning investering Projekt: Sjogarp 2014 Sjogarpsleden GC-väg - Skepparkroken Topp ABT mm 4080 m² Soluppgången Topp ABT mm 1170 m² Svirvelgatan vändplan Topp ABT mm 282 m² Ej planerat Stationsområdet Parkering ABT mm 1237 m² Lybäcksvägen Hjovägen - korn gc-väg Topp ABT mm Avvakta va-ledn Summa investering "Toppbeläggning" kr kr Underhållsbeläggning Projekt: Kråkerydsvägen Bränningeleden - Lundgatan Maskinjust+topp SGA grip 40 mm 3740 m² Kråkerydsvägen Kärrsvägen - Munkvägen Maskinjust+topp SGA grip 40 mm 3610 m² Snickaregatan Maskinjust+topp ABT mm Urgrävning veck 4149 m² Profilgatan Maskinjust+topp ABT mm 2082 m² Elektrikergatan väster Fanérgatan Maskinjust+topp ABT mm 2172 m² Fanérgatan norr Elektrikergatan Maskinjust+topp ABT mm 2153 m² Kvillvägen Höjdstigen - väg 1819 Maskinjust+topp ABT mm 3035 m² Dalgatan Åsgatan - reningsverket Maskinjust+topp ABT mm 878 m² VA-arbete Tidaholmsvägen Spinnet - jvg-viadukt ABT mm 538 m² Tornstigen+gc-väg till Kvillvägen ABT mm Rivning bef asfalt 1807 m² Tjädergatan Maskinjust+topp ABT mm 1942 m² Blåmesgatan del Fågelvägen- nr 16 Maskinjust+topp ABT mm 1287 m² Villagatan Nygatan - Hagagatan Maskinjust+topp ABT mm 2478 m² Stora Kärr gc-väg Lundgatan 77 ABT mm Förstärkning 100 m² Ej genomf. Svangatan Maskinjust+topp ABT mm Avvakta HKAB o Skanova 2014 Ej genomf. Örngatan Maskinjust+topp ABT mm Avvakta HKAB o Skanova 2014 Ej genomf. Falkgatan Maskinjust+topp ABT mm Avvakta HKAB o Skanova 2014 Ej genomf. Hökgatan del 7-24 Maskinjust+topp ABT mm Avvakta HKAB o Skanova 2014 Ej genomf. Malmgatan Maskinjust+topp ABT mm Avvakta HKAB o Skanova 2014 Ej genomf. Kapellgatan Malmgatan - Mellangatan Maskinjust+topp ABT mm Avvakta HKAB o Skanova Summa underhållsbeläggning m² kr kr

67 Kommunens övergripande styrdokument/policydokument Nr Dokument Finns på Upprättad år Beslut 1 Arkivreglemente Fc, klk, intranät 2003 Uppföljn 2008 Kf 11 Ks Attestreglemente reglemente Klk och förvaltn.chefer, 2012 Kf 108 för ekonomiska transaktioner intranät 3 Brandskyddspolicy Klk, rtj, intranät 2005 Uppföljn 2008 Kf 19 Ks Drogpolitiskt program Klk, intranät 2009 Kf 3 5 Handikappolitisk policy Klk, Khr och intranät 2005 Uppföljn 2008 Kf 67 Ks Intern kontroll - övergripande reglemente för intern kontroll Klk och förv.chefer, 2002 Uppföljn 2008 Kf 50 Ks Intraprenader policy Klk, förv.chefer och 2007 Kf 108 intranät 8 IT-Styrdokument för IT i Habo Klk, intranät 2006 Kf 63 kommun 9 Kostpolitiskt program Intranät 2011 Uppföljn 2013 Kf 3 Ks Krisberedskap/ Plan för krisstödssamordning Klk, fc, intranät 2014 Kf 7 11 Miljöprogram Miljökontoret, klk, webbplatsen 2014 Kf Handlingsprogram trygghet och Klk, förv.chefer, intranät 2012 Kf 73 säkerhet Personalpolitiskt program Fc, p.avd, klk, intranät 2014 Kf Resepolicy Sponsring, policy/riktlinjer Klk, förv.chefer, intranät 2003 Uppföljn 2008 Revidering 2014 Kf 15 Ks 129 Ks Städpolicy för Habo kommun Klk, tk, miljö, intranät 2003 Uppföljn 2013 Kf 77 Ks Upphandlingspolicy Klk 2008 Kf Webbpolicy Klk, förv.chefer, intranät 2009 Uppföljn 2014 Kf 4 Ks 19 Översiktsplan / Framtidsplan Bn, klk, webbplatsen 2006 Kf 2 för Habo kommun 20 Framtidsplan Habotätort Bn, webbplatsen 2011 Kf C:\Users\fri001\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\OCAAHQN9\Förteckning över kommunens övergripande styrdokumentpolicydokument.doc

68 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 73 Jan-Åke Johansson Kommunstyrelsen Arbetsordning för kommunfullmäktige förslag Vid varje mandatperiods början görs en översyn av bland annat arbetsordning för kommunfullmäktige. Nu gällande arbetsordning antogs år Sveriges kommuner och landsting (SKL) har också den 18 december 2014 skickats ut ett normalförslag till arbetsordning. Bifogat förslag till ny arbetsordning för kommunfullmäktige i Habo bygger i huvudsak på tidigare arbetsordning för Habo kommun med vissa mindre ändringar och vissa förändringar med anledning av nytt förslag från SKL. I bifogat förslag har förändringarna markerats med fet stil respektive strykningar. Förslaget har behandlats av kommunfullmäktiges presidium och presenterats för partiernas gruppledare. Förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ny arbetsordning för kommunfullmäktige enligt bilaga. Enligt uppdrag Jan-Åke Johansson Kommunchef Bilaga: Arbetsordning för kommunfullmäktige utkast

74 74 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Utkast

75 75 ARBETSORDNING FÖR HABO KOMMUNFULLMÄKTIGE Arbetsordning för Habo kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter 1 Fullmäktige har 35 ledamöter. I vallagen finns bestämmelser om antalet ersättare. Ordförande och vice ordförande 2 De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidievalen skall förrättas på ett sammanträde som hålls före utgången av december månad. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. 2

76 76 3 Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, skall den äldste av dem vara ålderspresident. 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om samtliga i presidiet är förhindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter Tid och plats för sammanträdena 5 För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i november oktober månad. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium. 6 Extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde skall göras skriftligen hos ordföranden och skall innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. 7 Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. 3