GRÄSTORPS KOMMUN STYRDOKUMENT 15 KLIMATSTRATEGI Antagandebeslut: , och tills vidare Sid 1 (20)

Transkript

1 GRÄSTORPS KOMMUN STYRDOKUMENT 15 KLIMATSTRATEGI Antagandebeslut: , 86 Giltighet: och tills vidare Sid 1 (20)

2 Inledning... 3 Vad händer sedan enligt IPCC... 3 Vad är klimatstrategi?... 4 Växthusgaser och klimatpåverkande utsläpp... 4 Nulägesanalys i Grästorp... 4 Befolkningsutveckling i kommunen... 4 Utsläppskällorna i Grästorp... 5 Energianvändning i Grästorp... 5 Transporter... 6 Kommunens egen fordonspark och utsläpp... 7 Uppvärmning... 7 Jordbruket... 9 Köldmedier Avloppsreningsverk Gamla tippar Total koldioxidutsläpp per invånare i Grästorp Övergripande mål och riktlinjer Nationella klimatmål Regionella klimatmål Grästorps övergripande klimatmål och inriktning Strategier för att uppnå målen Grästorps strävan efter att bli självförsörjande med energi Egen energiproduktion idag Genomförda klimatåtgärder Pågående och planerade åtgärder Drivkrafter för att nå klimatmålen Framtiden... 19

3 3 Inledning Vattenånga och koldioxid (CO 2 ) finns naturligt i jordens atmosfär och håller kvar värmen kring jorden vilket är förutsättningen för allt liv. Genom mänskliga aktiviteter ökar nu utsläpp av s.k. växthusgaser till atmosfären vilket leder till att temperaturen på jorden ökar. Användning av fossila bränslen (olja, kol och naturgas) är den dominerande källan till utsläpp av dessa gaser. Användning av biobränsle däremot har inte samma effekt eftersom biomassan under sin tillväxt tagit upp lika stora mängder kol som släpps ut vid förbränningen. Detta gäller under förutsättning att biomassan tas ut på ett sådant sätt att inte skogs- eller jordbruksmarkens produktionsförmåga hotas. Användningen av andra förnybara energikällor som vindkraft, vattenkraft och solenergi ger inte heller upphov till utsläpp av växthusgaser under användningsfasen. Vad händer sedan enligt IPCC 1 Ökad växthuseffekt har följder genom att temperaturen ökar. Havsytan bedöms stiga med mellan 9 och 88 centimeter mellan 1990 och 2100 beroendes på hur samhällsutvecklingen sker. Antalet extrema väderfenomen som värmeböljor, kraftiga regnoväder, översvämningar, torrperioder och bränder bedöms öka vilket i sin tur leder till svält och sjukdomar. Enligt IPCC får en av människan orsakad klimatförändring inte ses enbart som en miljöfråga. En klimatförändring handlar istället om själva förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling. Den hotar helt enkelt möjligheten att tillgodose mänskliga basbehov som tillräckligt med mat, rent vatten, en frisk naturmiljö, möjligheter till försörjning och säkert boende i stora delar av världen. Enligt IPCC kräver stabilisering av koncentrationen av växthusgaser i atmosfären utsläppsbegränsningar i alla regioner. Minskade utsläpp av växthusgaser kräver nya metoder för att utvinna förnybar energi, nya bränslen för transporter och ny förbränningsteknik i motorer. Dessutom krävs satsningar på effektiviserad energianvändning och att odlingsmetoderna förbättras inom både jord- och skogsbruk. 1 IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, består av flera hundra forskare från olika discipliner världen över. Panelen har till uppgift att regelbundet analysera och utvärdera forskning om klimatsystemet. Deras slutsatser är avsedda att fungera som opartiska underlag för beslut. Klara fakta om klimatförändringen är ett sammandrag av IPCC:s tredje utvärderingsrapport från Mer att läsa finns på IPCC:s hemsida

4 4 Vad är klimatstrategi? Klimatstrategi är ett hjälpmedel i klimatarbetet. Att systematiskt börja mäta energiflöden, bränsleförbrukning och beräkna utsläppen av växthusgaser ger ett bra underlag för att prioritera åtgärder. Det finns idag en rad verktyg för att ta ett grepp om utsläppen från både privat och offentlig verksamhet. Första steget är att göra en inventering eller kartläggning av utsläppen som ger underlag för formulering av tydliga och realistiska mål för klimatinsatser. Kartläggningen ger också ett bra underlag för beslut om var de stora utsläppen sker och var de kan begränsas. Växthusgaser och klimatpåverkande utsläpp Koldioxid (CO 2 ) är den viktigaste växthusgasen som människan bidrar med. Utöver koldioxid finns flera andra gaser med kraftig växthuseffekt. Dessa är bl.a. metan (CH 4 ) dikväveoxid eller som i daglig tal kallas för lustgas (N 2 O), svavelhexaflourid (SF 6 ), fluorkolväten (HFC) och fluorkarboner (FC). Utsläppen av dessa gaser kommer från industri- och förbränningsprocesser, men även från jordbruk, avfallsupplag m.m. Även marknära ozon har växthusverkan. Marknära ozon bildas till följd av utsläpp av kväveoxider, kolväteföreningar och kolmonoxid, där trafiken är den främsta orsaken. Nulägesanalys i Grästorp Befolkningsutveckling i kommunen Grästorp är en liten kommun belägen vid Vänerns sydöstra spets i Västra Götalands län med en landareal på 266 km². År 2004 var befolkningen i Grästorp innevånare och antalet hushåll uppgick till Befolkningsutveckling År Andelen förvärvsarbetare som bor i Grästorp har varierat marginellt sedan 2001 där antalet varit samt år 2002 och av dessa pendlar personer till andra kommuner. Antalet inpendlande arbetare, boende i annan kommun än Grästorp år 2003, var 451 personer. (Källa SCB)

5 5 Utsläppskällorna i Grästorp De största koldioxidutsläppen kommer från energi och transportsektorerna. Utsläpp av övriga växthusgaser metan och lustgas (dikväveoxid) kommer från avloppsreningsverket och den gamla deponin men anses här var försumbara och tas ej med i beräkningarna. Jordbruket släpper främst ut tre typer av klimatgaser nämligen koldioxid från åkermark och från förbränning av diesel och olja, metangas från husdjur samt lustgas från åkermark. HFC, FC, SF inkluderas endast om det finns speciella företag samt köldmedier som anmäls till Miljö- och hälsa. Energianvändning i Grästorp Den totala energianvändningen år 2003 var MWh, utslaget per invånare omkring 27 MWh per år. 2 Detta kan t.ex. jämföras med den totala energiförbrukningen i Vara kommun, en närliggande något större kommun, där energianvändningen var omkring 40 MWh per invånare år Allmänt är att fördelningen av energianvändningen är icke proportionell med avseende på Grästorps alla sektorer. Transportsektorn står för 38 % av den totala energianvändningen, hushållen för 32 %, jordbrukssektorn står för 16 %, offentlig verksamhet för 6 %, industrisektorn för 3 %, och övriga tjänster för 5 %. Energianvändning inom jordbrukssektorn, transportsektorn, offentlig verksamhet och hushållen är högre än regionsmedel. Diagram 1 Total energianvändning MWh Total energianvändning Jordb., skogsb., fiske Industri, byggverks. Offentlig verks. Transporter Övriga tjänster Hushåll /5 800 (MWh/år och person) 3 SCB (

6 6 Diagram 2 Procentuell fördelning över energislagen 2003 Diagrammet visar att de fossila bränslen står procentuellt för nästan halva energianvändningen. Träbränsle 18% Eldningsolja 5% Fjärrvärme 6% El 27% Bensin 25% Diesel 19% Här finns det ett område som kan förbättras genom att använda t.ex. biogas som fordonsbränsle. Transporter Inom transporter används både bensin och diesel. Utvecklingen mellan åren 1990 och 2003 ses nedan. Tabellen inkluderar all bensin- och dieselförbrukningen i hela kommunen. Diagram 3 Bränsleförbrukning MWh År Bensinförbrukning Dieselförbrukning Bensinförbrukning har gått nedåt sedan år Totalt år 2003 användes MWh inom transporter. Dieselförbrukning däremot har ökat och år 2003 var den totala användningen MWh Diesel kan vara miljövänligare än bensin om det är fråga om nyare bil med en partikelfilter och med liten dieselförbrukning. Tabellen nedan visar de totala koldioxid utsläppen från dessa fossila bränslen. Tabell 3 Bensin Diesel MWh ca ton CO 2 / år MWh ca ton CO 2 / år

7 7 Kommunens egen fordonspark och utsläpp Tabell 4 Verksamhet Antal Mil/år fordon Hemtjänsten IFO Kommunförv Lärkfalken Myggan Sociala, övr Tekniska Totalt Övriga Totalt Kommunens egna fordon kör mil per år och förbrukar i snitt 0,8 liter bränsle/mil p.g.a. korta resor. Detta innebär att kommunens fordon släpper ut ca. 85 ton koldioxid per år. Med tanke på diskussioner om förnybart bränsle så som biogas är detta intressant eftersom vid övergång till t.ex. biogasdrivna fordon blir nettoutsläppen av koldioxid 0. Även etanol som fordonsbränsle sänker utsläppen av koldioxid. Uppvärmning Vid uppvärmning i Grästorp används i huvudsak fjärrvärme som är fliseldad, biobränsle (bl.a. ved, havre), el och olja. Inom offentlig verksamhet används nästan uteslutande fjärrvärme. Tabellen nedan visar utvecklingen inom hushållen mellan åren 1990 och Elanvändning inkluderar även hushållselen. Diagram 4 MWh Energianvändning inom hushållen i MWh Hushållens elanvändning har minskat sedan år 2000 men är högre än Oljeförbrukning däremot har gått ner och trädbränsle och fjärrvärme har ökad Olja Trädbränsle Fjärrvärme El

8 8 Diagram 5 Hushåll 60% Förbrukning av eldningsolja 2003 Övriga tjänster 4% Jordbruk, skogsbruk, fiske 32% Industri, byggverks. 4% Offentlig verksamhet 0% Användningen av eldningsolja har minskat samt upphört att användas i vissa sektorer sedan Det är bara den s.k. övriga tjänster (affärer mm.) som har registrerat mer än en fördubbling av förbrukningen av detta bränsle sedan Andelen fjärrvärme är 6 % av den totala energianvändningen i Grästorp. Det producerades MWh fjärrvärme under år Diagram 6 Fördelning av fjärrvärme 2003 Jordbr, skogsbr, fiske 0% Hushåll 47% Övriga tjänster 9% Industri, byggverks. 2% Offentlig verksamhet 42% Transporter 0% Det kan vara intressant att se hur fjärrvärmen är fördelad. Offentlig verksamhet och hushållen är de största användare. Här finns det möjligheter att få fler att ansluta sig till fjärrvärme. Utsläpp från uppvärmning Uppvärmning ger också koldioxid utsläpp om fossila bränslen används. Nedan ses den mängden koldioxid i Grästorp som kommer från olja. Elanvändning tas inte med. Eldningsolja MWh ca ton CO 2 / år Den totala koldioxid mängden i Grästorp som släpps ut genom att använda fossila bränslen; bensin, diesel och eldningsolja, uppgår till ca ton / år.

9 9 Jordbruket Jordbruket är också en källa för olika utsläpp. När det gäller sk. växthusgaser är dikväveoxid och metan de vanligaste. Dikväveoxid, N 2 O När kvävet omvandlas i jordbruksmark bildas N 2 O, lustgas. Detta påverkas av mängden stallgödsel, handelsgödsel, växtrester samt kvävefixerande grödor. Lustgas är en värre växthusgas än koldioxid. Det svenska jordbrukets utsläpp av lustgas uppgår 2002 till drygt 5 milj. ton CO 2 -ekvivalenter. Detta motsvarar ca 8 % av de totala utsläppen av växthusgaser 4. I Grästorp uppskattas utsläpp av lustgas vara ca 91,2 ton. Detta är motsvarar ca ton CO 2 -ekvivalenter 5. Enligt jordbruksstatistiken sker en viss minskning i utsläppen men det understryks också att statistiken är osäker. Genom att minska användandet av gödsel kan avgång av lustgas minskas. Metan Metan är en annan växthusgas som bl.a. bildas i husdjurens magar samt i gödsel men avges också från avfallsdeponier. Metan utsläpp kommer främst från nötkreatur i våra trakter. Metangasavgången i Sverige har minskat något under senare år p.g.a. minskat antal nötkreatur och uppgick 2002 till drygt 3 milj. ton CO 2 -ekvivalenter 6. I Grästorp finns ca kor, kvigor, tjurar, stutar och kalvar vilka medför ett metanutsläpp på ca 180 ton. Detta motsvarar ton CO 2 -ekvivalenter Koldioxid Utsläppen av koldioxid från jordbruket i Sverige uppgick år 2000 till knappt 1 milj. ton. Jordbruksmark kan både bidra till en ökad respektive minskad växthuseffekt genom att avge, respektive binda, koldioxid. Odlingen av organogena jordar, dvs. mulljordar, bidrar till ökade utsläpp medan odling på jordar med lägre mullhalt, som kan binda kol i marken, minskar utsläppen 7. Eftersom de flesta jordar i Grästorp är med lägre mullhalt tas inte koldioxidutsläpp med i beräkningarna. Det totala utsläppet inom jordbruket omvandlat till CO 2 -ekvivalenter är ton/år. 4 Källa Jordbruksstatistisk årsbok Koldioxidekvivalent, mått på mängd växthusgaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet. 6 Källa Jordbruksstatistisk årsbok Källa Jordbruksstatistisk årsbok 200)

10 10 Köldmedier Köldmedier används i kyl frys- och klimatanläggningar samt i värmepumpar. Fluorkolväten (HFC) och Fluorkarbonater (FC) är enormt starka växthusgaser. I Grästorp använda köldmedier består av HCF (31 kg) och FC (602,8 kg). Den sammanlagda mängden uppgår till 652,5 kg. Inga utsläpp har rapporterats under år 2004 enligt kommunens miljö och hälsa. Avloppsreningsverk Avloppsreningsverket är litet med små avloppsmängder varför utsläpp därifrån anses vara försumbara. Gamla tippar Det finns ett gammalt övertäckt deponi i kommunen. Utsläpp därifrån anses vara försumbar. Numera läggs inget organiskt material på deponi I Grästorp. Detta körs till värmeverket i Lidköping. Total koldioxidutsläpp per invånare i Grästorp Grästorp med sina 3,7 ton CO 2 /invånare och år ligger under genomsnittet för landets CO 2 -utsläpp som motsvarar cirka 6 ton per person och år. De globala koldioxidutsläppen är cirka 4 ton per person enligt Naturvårdsverket. Det finns flera åtgärder som kan göras för att ytterligare minska utsläppen och samtidigt bli vinnare i miljö- och hälsofrågor. En vinna - vinna situation. Totala CO 2 -utsläpp per invånare (Källa SCB) Total Koldioxidutsläpp / invånare kg CO 2 Med följande fördelning Energi Hushåll Industri Service Transporter Diagram 7 Kg CO2- utsläpp per invånare År 1990 År 1995 År 2000 År 2003 CO 2 utsläppen har gått ner med 11,4 % sedan år 2000 och ligger år 2003 något lägre än 1990 års utsläpp.

11 11 Övergripande mål och riktlinjer När Kyotoprotokollet trädde i kraft våren 2005 passerades en milstolpe i klimatpolitiken. Protokollet öppnar för nya former av internationellt klimatsamarbete, men ställer också krav på kraftiga utsläppsminskningar i många länder. Att genomföra Kyotoprotokollets regler har hög prioritet för EU. Unionen har i enlighet med Kyotoprotokollet åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med åtta procent till år 2010 jämfört med 1990-års nivå 8. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås 9. Nationella klimatmål Delmål enligt riksdagen Utsläpp av växthusgaser ( ) De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfattas av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor 10 eller med flexibla mekanismer 11. Regionella klimatmål Delmål för Västra Götaland Minskade utsläpp av växthusgaser Utsläppen av växthusgaser skall som medelvärde för perioden vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Kolsänka, process som tar upp och binder koldioxid, (exempel: skogstillväxt). 11 Flexibla mekanismer, åtgärder mot klimatpåverkan som kompletterar insatser i det egna landet (exempel: handel med utsläppsrätter samt miljöinvesteringar i andra länder). 12

12 12 Grästorps övergripande klimatmål och inriktning Kommunerna har ett övergripande ansvar för lokal anpassning av riksdagens miljömål. Kommunen har genom sin funktion, såväl expert- och myndighetsrollen som i den politiska rollen en viktig funktion och är därmed plattform och motor i detta arbete. Ansvar Politiska beslut och kommunledningens planering för att skapa en attraktiv kommun är ett avgörande ansvar. Möjligheten att skapa projekt inom statliga program som t.ex. LIP och Klimp är avgörande för finansieringen. För finansiering är även möjligheterna att söka bidrag inom Leader+ en avgörande faktor. Övriga möjligheter är det statliga bidraget för kommunal energirådgivning, kommunens medverkan i det regionala tillväxtavtalet, projektpengar att söka hos regionens miljönämnd, vägverkets stöttning av kommunalt samarbete med trafiksäkerhet och miljö m.m. Politiska dokument som anger inriktningen och som är styrande Klimatstrategin Vision Grästorp 2020 Översiktsplanen Agenda 21-planen Avfallsplanen Renhållningsordningen Energiplanen Avloppspolicy Transportutredningen Trafiknätsanalysen m.fl. Framtidens mat i Grästorp Det är av stor vikt att Översiktsplanen och Energiplanen aktualiseras. Miljökvalitetsmålet begränsande klimatpåverkan i Grästorp innebär att: Åtgärdsarbetet inriktas på att mängden koldioxidutsläpp till atmosfären minskas med ton samt att utsläpp av övriga växthusgaser till atmosfären inte ökar. Målet har brutits ned till ett antal delmål och flera av åtgärderna är beroende av bl.a KLIMP-programmet.

13 13 Delmål i Grästorp 1. Ökad utbyggnad av fjärrvärmenätet. Nyckeltal: Minskade utsläpp av koldioxid anges i ton. 2. Öka mängden biobränslen i den geografiska kommunens värmeanläggningar. Nyckeltal: Minskade utsläpp av koldioxid anges i ton, resultat genom enkätsvar. 3. Minskad energiförbrukningen i kommunens fastigheter och anläggningar. Nyckeltal: Minskning i kwh/m 2 genom faktiska siffror. 4. Ökad förnyelsebar elproduktion i kommunen t.ex. vindkraftverk. Nyckeltal: Ökning i kwh/år. 5. Öka kollektivåkandet inom kommunen och till/från kommunen. Nyckeltal: Minskade utsläpp av koldioxid anges i ton, resultat genom enkätsvar. 6. Kommunala motorfordon är biogas- eller etanoldrivna senast Nyckeltal: Antal fordon som körs på biogas eller etanol 7. Öka cykelåkandet i kommunen. Nyckeltal: Minskade utsläpp av koldioxid anges i ton, resultat genom enkätsvar. 8. Öka användning av de hyrcyklar som finns i kommunen. Nyckeltal: Minskade utsläpp av koldioxid framräknat genom faktiska siffror vid utlåning. 9. Minskade transportavstånd när det gäller livsmedel. Nyckeltal: Minskade utsläpp av koldioxid anges i ton, resultat genom enkätsvar. 10. Påverka så att det blir godstransporter på järnvägen Uddevalla - Herrljunga. Nyckeltal: Antal transporter som körs via järnväg Miljökvalitetsmålet ett rikt odlingslandskap i Grästorp innebär att: Åkermarken har en välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att ekosystemens funktioner samt människors hälsa inte hotas. Odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa miljöeffekter minimeras och den biologiska mångfalden gynnas.

14 14 Några av delmålen 1. Öka arealen av energigrödor. Nyckeltal: Arealökning i % av faktiska siffror. 2. Öka andelen närproducerade livsmedel med 5 % varje år räknat f o m Nyckeltal: Ökning i % genom enkätsvar. Strategier för att uppnå målen Att söka Klimp-bidrag för genomförande av följande program: 1. Projekt uppvärmning, som innebär att bidrag ges antingen från staten eller via klimpprogrammet till att konvertera uppvärmningssystem från el och/eller olja till biobränsle. I Grästorps klimp-ansökan finns konvertering från elpanna till biobränsle, fjärrvärme eller till frånluftvärmepanna med. Nyckeltal; Antal hushåll som konverterar sin värmesystem Bytta fönster i m 2, tilläggsisolering av vinden, ytterväggar Statistik om energianvändning och utsläppsmägderna 2. Projekt transporter, som innebär en tankstation för biogas, subventionering av bilinköp (bi-fuel) och information om biogas. Kollektiv trafik, satsningar som skall leda till att både ungdomar och vuxna använder sig mer av buss, tåg eller samåker mer. Nyckeltal; Statistik förs bl.a. om Såld mängd biogas Antal biogasfordon Antal personer som åker kollektivt 3. Projekt energispar, som innebär information och utbildning om energieffektivisering till alla intresserade kommuninvånare. Även utbildning av sk. energiagenter på strategiska platser i kommunen. Information till skolungdomar på ett enkelt, billigt och roligt sätt. Energisparåtgärder genom faktiska satsningar som isolering av vindbjälklag, isolering av ytterväggar samt byte av fönster. Nyckeltal: Antal utbildade energiagenter Antal deltagare i studiecirklar/seminarier 4. Projektet energigrödor, ett pilotprojekt, som innebär att jordbrukarna odlar energigrödor så som t.ex. hampa som sedan används till att tillverka pellets/flis lokalt. Nyckeltal: Mängd producerat pellets Antal ersatta KWh

15 15 Målet med dessa projekt är att energin används effektivare, att spara energi, att använda förnybar energi och att producera energin själv. Med dessa åtgärder kan koldioxidutsläppen sänkas betydligt. Uppföljning av klimatarbete Uppföljning av dessa åtgärderna kommer att ske efter varje genomförd åtgärd, dels genom nyckeltalen och dels genom att årlig energi statistik med utsläpp kommer att göras och jämföras med tidigare åren. Om dessa åtgärderna inte genomförs kommer Grästorp att inte nå sitt klimatmål inom den angivna tiden. Dessutom strävar Grästorp efter att bli självförsörjande i energi och då blir följden med de ej genomförda åtgärderna att det måste produceras mer energi. Grästorp har som mål att bli självförsörjande med energi genom förnybara energikällor. Förnybar energi svarar i dag för ungefär 30 % av den svenska energitillförseln. I Grästorp är motsvarande siffra 22, 8 % då geotermi inte är medräknad. De dominerande förnybara energislagen i Grästorp är bioenergi och vindkraft men även vattenkraft, solenergi och geotermi (ex. bergvärme) producerar energi. Förnybar energi i Grästorp Potentialen för att täcka det totala energibehovet med förnyelsebar energi i Grästorp är teoretiskt möjlig. Det handlar i första hand om biogas som drivmedel och det handlar om potentialen av vindkraft att tillgodose både hushåll, industri och den offentliga sektorn med el. Andra förnyelsebara energikällor såsom solenergi är också teoretiskt möjliga men dess utbyggnad är begränsade av klimatbetingelser i norden. Egen energiproduktion idag (data från ) Vindkraft Vindkraft är en energikälla utan några utsläpp av luftföroreningar, och bidrar inte till försurnings- eller övergödningseffekter. I dag finns 7 vindkraftsverk installerade (1 är inte igång) som tillsammans producerar omkring 4.9 GWh per år. Fler verk är på gång. Vattenkraft Vattenkraft är en miljövänligt energikälla i den meningen att inga utsläpp sker. Däremot finns begränsningar av vattenkraftens utbyggnad då den kan påverka naturen. I dag finns vattenkraft utbyggt i Nossan vid Forshall och i Tengene. Här produceras omkring 880 MWh årligen. 13 Källa Green4u Läs mer i rapporten Energinätverket Green4u En miljöekonomisk studie

16 16 Fjärrvärme Fjärrvärme är en annan energikälla som nyttjas i Grästorp. Fjärrvärmeverket i Grästorp tar in flis och biprodukter från skogsindustrin, allt från närområdet var den totala mängden flis som togs in m 3 där ca 80 % togs från Puckgården i Salstad beläget 1 mil från fjärrvärmeverket medan den resterade mängden togs från Krokstorp i Kyrkås 3 mil från verket. År 2004 producerade fjärrvärmeverket totalt MWh vilket är en ökning från år Solfångare Solenergin är gratis, förnybar och medför inga emissioner och kan därmed användas utan miljöpåverkan Det finns totalt ca 150 solfångare installerade i Grästorp idag och dessa ger 110 MWh. Total egen produktion 2004 Egen energiproduktion Mwh Vindenergi Vattenkraft 880 Solenergi 110 Fjärrvärme Flis Trädbränsle summa Ca 23 % av den totala energin i kommunen produceras som förnybar energi. Energinätverkets Green4u har arbetat med visionen om att Grästorp skall producera den mängd energi som förbrukas i kommunen med egna förnyelsebara energikällor Som led i detta arbete gjordes en enkätundersökning bland kommuninvånarna. En av frågorna rörde om Grästorparnas inställning till att köpa fordon med förnybart drivmedel. Diagram 8 Inställning till förnybar bränsle 8% Ja Nej 20% Vet ej Svaren på denna fråga var mycket glädjande. 72 % är intresserade av att köra på biogas. 72% Svar från enkätfråga kring viljan att köpa fordon med förnyelsebart drivmedel Rapport Energinätverket Green4u - En miljöekonomisk studie

17 17 Genomförda klimatåtgärder Resultat av miljöarbetet Avfall: Grästorps miljöarbete när det gäller avfallshantering har prisbelönats med Hederspris i Sveriges Återvinningskommun Osorterade sopor som körs till Värmeverket för förbränning: Industri och hushållsavfall har minskat sedan 1994 med 22% från ton till ton. Sorterade sopor som återvinns. Glasavfallet ökat sedan 1994 med 25% från 87 ton 108 ton. Hårdplast har ökat sedan 1997 (1:a insaml.året) med 108% från 6,8 ton till 14,2 ton Mjukplast har ökat sedan 1997 (1:a insaml.året) med 156% från 6,5 ton till 16,7 ton. Metallförpackningar har ökat sedan 1997 (1:a insaml.året) med 46% från 7,4 ton till 16,7 ton. Metallskrot har ökat sedan 1994 med 56% från 183 ton till 285 ton. Papper, kartong har ökat sedan 1994 med 28% från 294 ton till 377 ton. Trädgårdsris, flis har ökat sedan 1994 med 614% från 500 ton till ton. Lysrör har ökat sedan 1994 med 327% från st till st. Kläder, textilier har ökat sedan 1994 med 142% från 11,6 ton till 28,1 ton. Fossilt bränsle: Till uppvärmning av kommunens fastigheter inköps 0 % eldningsolja. År 2004 producerade Grästorps Fjärrvärme AB totalt MWh vilket är en ökning från år 2003 och eldningsolja där utgjorde endast 2 % av bränslet. Kollektivtrafik: Tågresandet till och från Grästorp har ökat sedan 1998 med 64%. Mätning av på- och avstigande har skett under höstens miljövecka måndag-fredag. Närproducerad mat: Under 2001 bildades den ekonomiska föreningen Närproducerat mitt i Västra Götaland ett resultat av regionens matprojekt NärEko och det lokala projektet Framtidens mat i Grästorp. I den lokala planen finns tydliga mål att andelen närproducerad mat skall öka med 5% varje år fram till Ökningen är inte fastställd i % men den närproducerade maten har blivit Grästorps profil. Uppmärksamhet: Grästorps miljöarbete på lek och allvar som är Billigt, Enkel och Roligt har blivit uppmärksammat både i och utanför Sverige. Omdömet är positivt och f.d. miljöminister Kjell Larsson besökte Grästorp både ch Nordiska Ministerrådet har uppmärksammat Grästorp och miljöarbetet på lek och allvar har presenterats på Idéverkstäder på Åland och Island. Sveriges enda Idéverkstad hölls i Grästorp. Håll Sverige Rent prisade Grästorp som Sveriges bästa kommun Globalt: Ca barn har under åren nåtts av det globala miljöbudskapet genom projektet Bygga Broar i ett samarbete med kommunens Agenda 21 förening Nord/Syd.

18 18 Miljövecka: Årligen återkommande miljöveckor arrangeras årligen. Under miljöveckan år 2005 med temat Klimat och energi nåddes 25 % av Grästorps befolkning Avloppsprojektet i LIP-programmet kommer att minska utsläppet till Vänerviken Dättern med 3,5 ton kväve, 0,4 ton fosfor och 0,7 ton kalium per år. Det medför också ett minskat transportbehov av konstgödsel. Fjärrvärmeprojektet i LIP-programmet har medfört att olja har ersatts av biobränslen motsvarande 3,0 GWh och därmed en minskning av 900 ton koldioxid. Inom LIP-programmet gjordes det miljöåtgärder i ishallen där resultatet blev 140 MWh/år i energibesparing. Framtidens mat i Grästorp startade som ett projekt Småskalig Närproducerad Mat i Grästorp där framtids visionen visade att år 2015 så kommer ca hälften av de livsmedel som äts idag kunna produceras förädlas lokalt. Det innebär att energibehovet för transporter från jord till bord minskar med MWh och koldioxid minskar med ca 200 ton. Utbyte av gatubelysning till energisnåla lampor har ägt rum vilket har resulterat i stor energibesparning. Pågående och planerade åtgärder Gångbana/cykelväg vid Nossan Förstudie om en gemensam biogasproduktionsanläggning med Trollhättan där huvudsubstratet är grödor från jordbruket. Huvudvägen, riksväg 47 genom Grästorp görs om för ökad trafiksäkerhet och för att minska genomfarten av den tunga trafiken. Avfallsupphandling där ett alternativ är att köra hushållssoporna till en biogasanläggning på TRAAB. Värmeåtervinning från Cromets processvatten till att värma andra intill liggande industrilokaler. Framtidens mat i Grästorp år 2015 Miljöråd på skolan som täcker alla klasserna i Grästorp Fjärrvärme byggs ut för fullt i Grästorp Kommunen deltar i Naturvårdsverkets satsning på stan utan min bil. Drivkrafter för att nå klimatmålen Politisk styrning Lokal engagemang Att lokala företag med energianknytning engagerar sig, t.ex fjärrvärmebolag, Grästorps energi

19 19 Framtiden Utdrag ur Grästorps vision 2020 I Grästorps kommun har vi följande vision om hur det skall se ut i kommunen år 2020: Omvärld Kommunens centrala läge i regionen - Grästorp MITT i - är en framgångsfaktor med bl.a. ett växande näringsliv, konferensverksamhet och turism. Läget i en attraktiv företagsregion ger många arbetstillfällen för invånarna i Grästorp. Kontakterna mellan kommunen och näringslivet är omfattande. Grästorps kommun har ett nära samarbete och ingår i nätverk med närliggande kommuner, framför allt västerut. Kommunen har även internationella kontakter. Kommunen har en uttalad policy att samverkan är nödvändig för kommunens utveckling och självständighet. Infrastruktur De kollektiva trafikmedlen utvecklas genom ett målmedvetet arbete. Trafiken på Älvsborgsbanan är omfattande och kompletteras med andra transportmedel. Riksväg 47 går utanför tätorten och cykelvägar är utbyggda. Olika verksamheter är etablerade vid Grästorps infarter och centrumhandeln i Grästorp är livlig. Lärcentrum och bibliotek bidrar till ett attraktivt centrum. Företagande En avgörande betydelse för etablering i Grästorp är kommunens tjänsteutbud, infrastruktur och miljöprofil. Kommunen har gynnsamma förutsättningar för olika företag att växa, t.ex. inom turism. Förädling av lantbruksprodukter medför fler arbetstillfällen. Företagen har den specialistkompetens som behövs och satsar på fortsatt utveckling med miljöprofilering, energiutveckling och annan ny teknik. Närheten mellan producenter och konsumenter förstärker kommunens miljöprofil. Ett ökat antal invandrare bidrar till att kommunen klarar arbetskraftsbehovet. Miljö Miljöarbetet skapar företag som speciellt arbetar med att utveckla nya energislag. Fjärrvärmen är utbyggd i tätorten och panncentralerna eldas i huvudsak med lokalt producerat bränsle.

20 20 Referenser Statistiska centralbyrån, underlag till diagrammen, Energinätverket Green4u i Grästorp, Agenda 21, Grästorp Naturvårdsverket, Klara fakta om klimatförändringen Klara fakta om klimatförändringen är ett sammandrag av IPCC:s tredje utvärderingsrapport från Mer att läsa finns på IPCC:s hemsida Länsstyrelsen Naturvårdsverket, Miljömål,