Version

Transkript

1 Version

2 Inledning. I detta kompendium kommer vi att behandla åtgärder på olycksplats med personbil. Detta för att vi skall ta hand om de som förolyckas på vägarna i trafikolyckor på ett så bra sätt som möjligt. Som vi alla vet ser den ena trafikolyckan inte ut som den andra och därför kan det finnas behov av att vi har goda kunskaper i detta ämne. Att bli stående på olycksplats och inte veta hur man ska fortsätta losstagningsarbetet när helt plötsligt den klippteknik den enskilde har inte fungerar känns inte bra. Därför kommer vi att presentera några olika flödesschema beroende om bilen står på hjulen, ligger på sidan eller ligger på taket. Med tanke på att bilarnas konstruktion inte är lika idag som för 10 år sedan kan det finnas all anledning att anpassa klippteknik till de nyare bilarna som rullar på vägarna idag. Vi kommer att behandla: Läsa olyckan Säkerhet - konstruktion Verktyg Organisation Snabbt uttag Stående bil Bil på sidan Bil på tak Åtgärder efter insats 2

3 Olycksstatistik. Varje år sker det ca trafikolyckor i Sverige och i dessa skadades Av dessa var svårt skadade och 495 döda. (2004) Källa: Vägverket Definition på Dödad i vägtrafikolycka Person som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. Personen ska ha avlidit som en direkt eller indirekt följd av olyckan. Definition på Svårt skadad i vägtrafikolycka Person som fått brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskakning eller inre skada eller andra skador som väntas medföra intagning på sjukhus. Övriga skador betecknas som lindriga. Källa: Vägverket. Läs olyckan Genom att lära sig "läsa olyckan" kan man bilda sig en uppfattning om hur och var patienten är skadad. - Vilken var den rådande hastighetsbegränsningen på vägsträckan? - Väglag? - Vad har hänt? - Hur många fordon är inblandade? - Hur många personer sitter i resp. fordon? - Är någon fastklämd? - Hur mycket är fordonet intryckt? - Finns det några broms- eller sladdspår på vägen? - Var på fordonet har kollisionen tagit? - Finns det tecken på att fordonet har rullat runt? - Finns det avtryck inuti fordonet som tyder på att någon kroppsdel har slagit emot något? - Måste fordonet flyttas för att losstagning ska kunna ske? - Finns det risk att fordonet kan välta, glida ner för en slänt eller liknande? 3

4 - Det finns säkert flera frågor man kan ställa sig vid framkomst. Svaren på dessa frågor kan ge viktig information om hur svårt skadade patienterna är och var skadorna sitter. Forskningen pekar på att skador på halskotpelaren finns representerade vid de flesta typer av olyckor. Den skadade behöver inte alltid sitta fastklämd för att taket skall tas av. Patienten ska kunna lyftas ut utan att hans nacke och rygg vrids. Enligt Folksams forskning om "allvarliga skador som gett tio procents invaliditet eller mer", är det nackskadorna som ökat mest. I mitten på sjuttiotalet var 30 % nackskador och under nittiotalet har de ökat till 60 %. Säkerhet - konstruktion. Den utveckling som sker inom bilindustrin idag är givetvis till stor fördel för dem som färdas i bilen med tanke på ny teknik. Biltillverkarna måste hela tiden titta på vad som är rimligt att konstruera och med vilka material. Det kommer också att ställas högre krav på oss som ska arbeta på olycksplatsen. Kan vi klippa där vi alltid har gjort eller vad gäller nu? Även verktygstillverkare måste titta på hur deras utrustning klarar av nya bilkonstruktioner när det gäller hållfasthet, utformning, arbetstryck, osv. Äldre verktyg kan ha svårigheter att forcera de nyaste bilarna SAAB 90 SAAB -00 4

5 Batteriplacering. På den gamla goda tiden kunde man nästan alltid hitta bilbatterierna under motorhuven i fram och satt de inte där så var det en Bubbla då det satt under baksätet. Så är inte fallet idag, utan variationen är stor. Man kan väl säga att det kan sitta nästan var som helst. Har man nu hittat batteriet så kan man inte vara säker på att det är det enda, det kan nämligen finnas ett till. Detta beror till stor del på att biltillverkarna plockar in mer och mer elektrisk utrustning i bilarna så det räcker inte med ett batteri. Passiva säkerhetssystem. Outlöst krockkudde Identifiera om bilen är utrustad med krockkudde/krockkuddar! Märkning finns på ruta, instrumentpanel eller ratt. Bilindustrin har numera enats om beteckningen S.R.S (Supplementary Restraining System). Den märkningen innebär också att bilen är utrustad med bältesförsträckare. Äldre märkning kan vara S.I.R, P.R.S. eller Airbag. Rattnavet är lite klumpigt på en bil som är utrustad med krockkudde. Är du osäker behandla bilen som om den har krockkuddar. Håll inga verktyg eller andra föremål mellan den skadade och en misstänkt outlöst krockkudde. Bryt strömkretsen, genom att lossa minuspolen först. Krockkuddens sensorer kan vara placerade i bilens front, kupé eller sida beroende på vilka kuddar som finns i bilen. Bearbeta ej rattstången då detta går illa åt våra verktyg, undvik också att göra åverkan på rattnavet då detta skulle kunna utlösa outlöst krockkudde. Klipp ej i ledningarna som hör till säkerhetssystemet(dessa är oftast väldigt färggranna orange, gula eller neongröna). 5

6 Krockkuddssystem Volvo S80 Volvo S80:s krockkuddssystem är ett hybridsystem. Förarens kudde fylls med kvävgas som bildas vid en kemisk process i en gasgenerator. Passagerarkudden, sidokuddarna och gardinerna (som kommer från innertaket och går ned som skydd innanför sidorutorna) fylls med argongas. Denna gas finns i tryckbehållare vilka öppnas av en pyroteknisk tändare som styrs av en elektrisk signal från centralsensorn. Tryckbehållarna till gardinerna kan finnas i A, B, C, el D-stolparna. En del sitter i takkant bakom de passagerarhandtag som sitter där. Passagerarkuddens tryckkärl finns i instrumentbrädan. För de bilar som har sidoairbags finns ett tryckkärl i vartdera ryggstödet i framstolarna som blåser upp sidoairbagarna. Kuddarna kan ha följande volymer: Förarens kudde Passagerarsidans kudde Sidokuddarna Gardinerna ca 60 l ca 150 l ca 12 l ca 12 l Sidogardin till BMW. Förar- passagerar airbag och sido airbag till SAAB. För att avaktivera systemet, slå från tändningen och koppla ifrån batteriet. Undvik i möjligaste mån att klippa i tryckkärlen. Om ett klipp skulle göras i ett tryckkärl kan 6

7 det i värsta fall flyga iväg p.g.a. det höga tryck som finns i behållaren (300 bar). Därför rekommenderar vi att innan man klipper, bryta loss insidan på alla stolparna och titta var tryckbehållarna sitter. Gör gärna en markering på utsidan var det är lämpligt att göra klippet. Ta då också hänsyn till bredden på stolpen så att ni inte klipper där det är bredast utan på ett så smalt ställe som möjligt. Idag är det inte bara på C eller D-stolpen som behållarna sitter, de förekommer även på A-stolpar eller i takkant i vissa fall. Drivgasbehållare Volvo S40-04 Räddningsverkets rekommendationer För att undvika skador vid räddningsarbete med losstagning ur personbil: Bryt alltid strömmen vid losstagningsarbete. Detta även för att undvika brand. Observera att vissa bilmodeller kan ha två batterier. Om kudden inte är utlöst arbeta om möjligt inte i krockkuddens riskzon. Kom ihåg att bilen kan ha flera krockkuddar. Försök att inte placera spridaranhållet på okända delar av bilen. Klipp inte i färgglada kablar då det finns risk för vådautlösning. Bryt loss panel och titta var gasbehållare sitter innan ni klipper. Fakta om krockkuddar och andra säkerhetssystem En modern bils krockskydd är konstruerat för att ge de som färdas i fordonet ett så optimalt skydd som möjligt vid en olycka. För att kunna genomföra en så bra 7

8 räddningsaktion som möjligt måste ambulans- och räddningspersonal känna till hur systemen fungerar och avaktiveras. Roll-over protection systems. Roll-over protection systems till SAAB 9-3 cab Bältesförsträckare För att eliminera slack i bilbältet har moderna bilar bältesförsträckare, antingen mekaniskt ("stark fjäder") eller pyrotekniska (mest förekommande) som sträcker åt bältet omkring den åkande vid en krock. Bältesförsträckaren kan göra att bältet är hårt åtdraget omkring den skadade efter en krasch. Man bör undvika att klippa i dessa. Krockkudde Många fordon på våra vägar, särskilt av årsmodell 1990 och senare, är utrustade med krockkuddar. Krockkudde på förarplatsen, frontal krockkudde för passagerare, sidogardiner, samt sidokrockkuddar förekommer också. De senare kan sitta i stolsidan, men också på andra platser. Utvecklingen går fort fram så snart kan man hitta krockkuddar lite överallt i bilarna. Vanliga volymer är 60 liter på förarsidan och 150 på passagerarsidan. Sidokuddar och sidogardiner har en volym på ca 12 liter. Ytterligare krockkuddeapplikationer är under utveckling. Förutom person-, distributions- och skåpbilar, brukar lastbilar av senare årsmodeller vara utrustade med krockkuddar. Hur fungerar en krockkudde? 8

9 Sensorer som är placerade i bilens kupé, front eller sida sänder vid tillräckligt kraftigt våld (exempelvis motsvarande en frontal barriärkollision i minst 15 km/h) en elektrisk signal till krockkudden, som löser ut. Sensorerna känner av retardationen och har inget minne. Det betyder att systemet återgår till nolläge efter en kraftig inbromsning eller liknande då kudden varit nära att utlösas. I nästan alla äldre bilar ger sensorerna en impuls till en gasgenerator, i vilken en snabb kemisk reaktion genererar kvävgas. Olika ämnen används för denna reaktion och en del biprodukter kan vara starkt frätande och irriterande. Ett sådant ämne är natriumhydroxid (kaustiksoda). Max ett gram soda ska kunna komma ut. I dammet ingår också ofarliga ämnen såsom talk från själva bagen. Nyare system har en tryckbehållare som fyller kudden och är fri från de giftiga ämnen som den kemiska reaktionen ger. Hybridsystem finns också där rattkudden blåses upp med kemisk reaktion och de andra kuddarna med tryckbehållare. Krockkudden fylls med gas inom tusendelar av en sekund och är fullt uppblåst innan man landar i den. Kudden expanderar således snabbt och rörelsehastigheten i riktning mot de åkande kan för en frontal kudde uppgå till ett par hundra km/tim. Den töms därefter relativt snabbt genom de utblåsningshål som är riktade från de åkande. Vid reaktionen i gasgeneratorn utvecklas värme, och gasgeneratorn och rattstången kan bli ordentligt heta. Ljudnivån är också hög, den kan vara upp mot 170 db. Som jämförelse ligger ett militärt jetplan på ca 130 db. Eftersom decibelskalan är logaritmisk upplevs ett steg på ungefär 8-10 db som en fördubbling. Hur identifierar man fordon med krockkudde? En installation ska vara utmärkt på något sätt, men tydligheten kan variera. Märkning finns på ruta, instrumentpanel eller ratt. Äldre märkning kan vara S.I.R., P.R.S. eller Airbag. I vissa fall är det mycket svårt att snabbt se om fordonet har exempelvis sidokuddar. Bilindustrin har numera enats om beteckningen SRS (Supplementary Restraining System) för systemet med krockkudde och bältessträckare. Rattnavet ser ofta lite klumpigt ut på en bil som har airbag. Är du osäker behandla bilen som om den är utrustad med krockkudde. 9

10 Märkning av airbags till Volvo. Kan en krockkudde utlösas oavsiktligt? Normalt inte om man bryter strömmen genom att koppla ur batteriet, men det finns några situationer där försiktighet måste iakttas. De flesta fordon har krockkuddar med en viss avaktiveringstid, detta för att fungera också i ett utdraget kraschförlopp där strömtillförseln brutits. Avaktiveringstid på moderna bilar är normalt under en minut, snarare sekunder, men det finns exempel på bilar med upp till en halvtimmes avaktiveringstid (exempelvis har vissa SAAB-modeller av 1994 års modell och äldre 20 minuters avaktiveringstid). Detta innebär att en i kraschen ej utlöst krockkudde under räddningsarbete kan utlösas oavsiktligt, även om strömtillförseln brutits. Så kan ske om man exempelvis klipper direkt i ledningarna. Därför bör man vid räddningsarbete inte befinna sig i krockkuddens riskzon (under 25 cm från rattnavet) eller hålla föremål mellan den fastklämde och den outlösta krockkudden. Man ska heller inte bearbeta rattstång eller nav då detta kan utlösa kudden. Kom också ihåg att bilen kan ha fler krockkuddar. Det har också rapporterats att krockkudde utlösts av kommunikationsradio som lagts på rattstång. Ledningar från sensor till gasgenerator kan misstänktas fungera som antenn och därigenom bidra till att oavsiktligt utlösa en krockkudde. I många moderna bilars instruktionsböcker finns också en varning för att använda mobiltelefon utan yttre antenn i bilen, eftersom telefonen kan "störa bilens elektroniska system" i vilket krockkuddesystemet kan anses ingå. 10

11 Brand Gasgeneratorn kan antändas vid temperaturer över 200 grader, varför en krockkudde kan utlösas vid stark värme såsom vid en bilbrand. Vid den temperaturen är det fråga om en fullt utvecklad kupébrand. Medicinska effekter av krockkuddar En person som kraschat med en krockkuddeutrustad bil har sannolikt skyddats av krockkudden, särskilt om personen också haft bilbälte. Bilbälte minskar dödsfallsrisken i framsäte med drygt 40 procent och en krockkudde höjer denna siffra till 46 procent. Krockkudde utan bilbälte minskar dödsrisken med minst 20 procent vid frontala krascher. I Sverige känner vi bara till ett fåtal skador som orsakats av krockkuddar.i USA finns det fylligare statistik att ta del av. Över 87 miljoner (43,6%) av de 200 miljoner personbilar och lätta lastbilar som rullar på USA:s vägar är utrustade med krockkudde på förarsidan. Mer än 59 miljoner (29,7%) av dessa har också krockkudde på passagerarsidan. Ytterligare 1 miljon nya bilar utrustade med krockkuddar säljs varje månad. Vid årsskiftet 98/99 hade krockkudde på förarsidan utlösts på över 3,3 miljoner kraschade bilar i USA. Utöver det hade krockkuddar på passagerarsidan löst ut med åkande i passagerarsätet. Enligt beräkningar från National Traffic Safety Administration har 4126 personer överlevt bilolyckor i USA enbart tack vare krockkuddar, men Insurance Institute for Highway Safety rapporterar också att 132 människor (58 vuxna, 58 barn i åldern 1-11 år och 16 spädbarn) har dödats av krockkuddar vid icke allvarliga olyckor. Av de vuxna som har dödats har nästan alla varit utan bilbälte, eller använt det felaktigt. Detta har lett till att de i kollisionen kastats framåt och befunnit sig för nära den expanderande krockkudden. Det samma gäller för de flesta barn, och dessutom har en del av dem färdats i knäet på en vuxen. Av spädbarnen har 13 suttit i bakåtvända barnstolar och 3 stycken har färdats i knät på en vuxen passagerare. Anledningen till att så många har skadats och dödats av krockkuddar i USA kan vara att de inte har samma tradition att använda bilbälte som vi har här i Sverige. Många bilförare ser krockkudden som en ersättare till bilbältet, och inte det komplement den ska vara. Därför har bilindustrin byggt kraftigare krockkuddar som ska kunna ta emot en ej bältad vuxen, vilket leder till ökade risker för den som sitter fel. 11

12 Vem kan skadas? Den kraft som fordras för att blåsa upp en krockkudde kan skada människor som är väldigt nära eller i direkt kontakt med kudden då den börjar blåsas upp. Vid de första millisekunderna av uppblåsningen kan kraften allvarligt skada en person som träffas av den utvidgande krockkudden. Det är viktigt att förstå att svåra skador från krockkuddar beror på personens position när airbagen börjar expandera inte på individens storlek eller ålder. Alla som är i kontakt med, eller mycket nära, krockkudden då den börjar expandera är i farozonen. Det är därför som de flesta dödsfall med krockkuddar drabbar de som inte använder bilbälte, använder bilbältet felaktigt eller sitter fel. Personer utan bilbälte, särskild åkande på passagerarsidan, befinner sig i fara p.g.a. att de troligtvis kommer att kastas framåt vid de hårda inbromsningar eller skarpa svängar som ofta föregår en krock. Då kan de hamna för nära sina krockkuddar och skadas. Också i riskzonen är de förare som lutar sig framåt eller sitter så att de kommer mycket nära ratten (mindre än 25 centimeter ifrån). Spädbarn skall aldrig färdas i bakåtvända bilbarnstolar placerade i passagerarsätet om bilen är utrustad med krockkudde på den sidan. Vid utlösning av en krockkudde kan den åkande få frätande (basiska) och mekaniskt irriterande ämnen i ögon och sår. Gas och partiklar kan i enstaka fall provocera astmaanfall hos astmatiker. Ljudnivån då krockkudden utlöses (upp mot 170 db) kan ge tillfällig hörselnedsättning. Krockkuddar och räddningstjänst Insurance Institute for Highway Safety känner inte till något fall då räddningstjänstpersonal skadats allvarligt av en krockkudde vid räddningsarbete. Dock har två brandmän i USA skadats lindrigt av en krockkudde som lösts ut då de arbetat med losstagning av skadade ur en personbil. Det gick till så här (hämtat ur tidningen Rescue July/August 96): En personbil har åkt av vägen och kolliderat mot ett träd, vänster sida är kraftigt demolerad. Föraren och en passagerare i baksätet sitter fastklämda och är svårt skadade. Bägge är vid medvetande. Räddningsstyrkan gör ett försök att öppna motorhuven och bryta strömmen, men de rörelser som uppstår i bilen ger de fastklämda svåra smärtor, och försöket avbryts. Brandmännen säkrar då mot brand, men omständigheterna får dem att glömma bort att strömmen ej är bruten. Föraren tas ut med en räddningsbräda genom höger framdörr. Passageraren, en vuxen man, sitter hårt fast med fötterna under framsätet och det är mycket svårt att få loss honom. En brandman sätter en spridare mellan stolsunderredet och en metallbox som sitter på tunneln mellan framstolarna. Han får hjälp av en annan brandman som ligger över ratten och assisterar. Det första försöket att få loss den skadade misslyckats och ett omtag görs. Det är då krockkuddarna löser ut. Bägge brandmännen kastas med våldsam kraft ur bilen, mannen som låg över ratten tror själv att han var medvetslös en tid. Båda två har efter olyckan smärtor i mage och 12

13 bröst samt temporärt nedsatt hörsel. Lyckligtvis kunde man konstatera att ingen av dem fått några frakturer och bägge var åter i tjänst kort efter olyckan. Det som hände var att spridarens ena skänkel skalade av plasthöljet på en strömkabel (+). Den andra skänkeln tryckte hål på metallboxen som innehöll utrustning för utlösning av krockkuddarna. Spridaren ledde då strömmen till utlösningsutrustningen och olyckan var ett faktum. Erfarenheten man kan dra av detta är att vid varje tillfälle följa råden: Bryt alltid strömmen, går det ej slå från tändningen. Det finns bilar som har två batterier. Om kudden ej är utlöst: Arbeta om möjligt ej i krockkuddens riskzon Glöm ej att bilen kan ha flera krockkuddar Försök att inte placera spridaranhållet på okända delar av bilen. Vanliga frågor och svar Är det farligt att närma sig en krockad bil där krockkuddarna inte har löst ut? Kan kuddarna vara nära att lösa ut? Nej, outlösta kuddar i en krockad bil är inte nära att lösa ut. De sensorer som känner av retardationen har inget minne och återgår alltid till nolläge efter en våldsam manöver. Om så inte vore fallet skulle krockkuddarna exempelvis kunna utlösas av ett antal hårda inbromsningar i följd. Det är således ingen risk att kuddarna löses ut genom att man tar i fordonet, gungar det osv. Kan krockkuddar utlösas oavsiktligt? Ja, om man gör fel finns den risken. Om strömmen inte är bruten och man klipper i kablar till krockkudden kan den utlösas. Bryt alltid strömmen och klipp ej i kablar till krockkudden, undvik också klippa i rattnavet eller rattstången. Om strömmen inte kan brytas så slå från tändningen. Se till att du inte befinner dig i kuddens riskzon (närmare än 25 cm) och håll inte verktyg eller andra föremål mellan krockkudden och den fastklämde. 13

14 Hur vet man om en bil är utrustad med airbag? Bilar som är utrustade med krockkuddar ska vara märkta. Märkningen kan finnas på ruta, instrumentpanel och/eller ratt. Äldre beteckningar är S.I.R., P.R.S. eller Airbag, numera har bilindustrin enats om beteckningen SRS (Supplementary Restraining System). Rattnavet ser ofta lite klumpigare ut på en bil som har krockkudde. Är du osäker behandla bilen som om den har krockkudde. Kan det komma giftiga ämnen från den utlösta krockkudden? Ja, men mycket små mängder. Många kuddar blåses upp med kvävgas. Kvävgasen bildas vid en kemisk reaktion i en gasgenerator. Vid denna process bildas även restprodukter varav en del är frätande ämnen, som t.ex. natriumhydroxid (kaustiksoda). Max ett gram ska kunna komma ut i kupén. I nyare bilar med tryckbehållare ska det inte läcka ut några giftiga ämnen alls. Om bilen frontalkrockat, kan man räkna med att alla krockkuddar utlöst? Nej, de ska normalt sett inte göra det. Då kan de göra mer skada än nytta. Samma sak gäller om bilen blivit påkörd från sidan, då ska bara krockkuddar för sidokollision lösa ut. Hydraulverktyg De 3 vanligast hydraulverktygen som används på trafikolycka är sax, spridare och cylinder(kolv, bändare). Sedan förekommer det en del andra verktyg också som kombiverktyg (sax och spridare i samma verktyg), pedalsax, handdrivna verktyg. Max arbetstrycket på de mest förekomna pumparna ligger på bar. När det gäller klippkraften på saxen ligger den på ton, men det är inte bara kraften det handlar om utan också hur klippskären är utformade. Det gäller att få klippet så nära centrum på saxen som möjligt för där är den starkast. En spridares spridarkraft ligger runt 5-30 ton och en bändare på ton beroende på modell. 14

15 SAX SPRI SPRIDARE C CYLINDER 15

16 Kontrollista, daglig tillsyn: - Samtliga verktyg skall lämnas med käftar/spridararmar/kolvar lätt isär för att verktygen inte ska lämnas med hydraultryck instängt i verktyget. - Syna skär och spetsar på klipp- och spridarverktyg dessa bör bytas om flisor lossnat eller vid många deformationer på eggen/spetsen. - Syna snabbkopplingar. Rengör från smuts. - Kontrollera bränslenivå i bensindrivna pumpar. Regelbunden tillsyn: - Provkör verktyg och pump genom att köra ut och ihop verktygen så att pumpen bygger upp fullt hydraultryck för att se ev. läckage. (kolla med manometer). - Kontrollera dödmansgreppet. Vredet ska gå lätt tillbaka till neutralläge direkt. - Tag loss, rengör och fetta in alla leder (axlar) på klippverktyget, gäller även skären. Viktigt med rätt åtdragningsmoment. - Kontrollera slangar så att det inte finns skador och veck. Tänk på arbetstrycket ligger på bars tryck. Undvik öglor på utdragen slang pga. tryckförluster och att slangen blir ömtåligare där. - Kontrollera hydrauloljenivån. - Kontrollera åtdragningsmoment på centrumbult. Vid dåligt dragen centrumbult finns risk för att skären går isär vid klippning. Samövning mellan sjukvård och räddningstjänst krävs En trafikolycka där en eller flera svårt skadade sitter fastklämda är en krävande situation både ur teknisk och medicinsk synvinkel. Den skadades tillstånd ska inte försämras av losstagningsarbetet, samtidigt som vårdinsatserna inte får fördröjas. Samtliga inblandade måste arbeta som ett team där alla har kunskap av de olika arbetsmomenten Räddningsverket har utarbetat arbetsrutiner för varje person i insatsstyrkan, arbetszoner runt olyckan, särtagning av fordonet efter flödesschema som följer sjukvårdsinsatsens flödesschema, hänsyn till halskotpelare och rygg vid utlyftningen, lyft av patienten i ryggradens längdriktning och medicinsk klippning. Budskapet är att inte slösa med patientens tid. Koordinera arbetsmomenten mellan sjukvårdspersonal och räddningspersonal samt utnyttja varandras naturliga pauser. Målet är att korta ner den gyllene periodens tid och att patienten ska vara i bättre eller samma skick efter losstagningen än när enheterna anlände. Gyllene perioden 16

17 Den så kallade gyllene perioden innebär att patienten ska vara omhändertagen på sjukhus senast en timme efter det att olyckan har skett. Målet är att korta ned den tiden, samtidigt som omhändertagandet förbättras. Den skadade i centrum" Losstagningsarbetet ska följa det medicinska omhändertagandet. Skapa utrymme för vård enligt L-ABCDE. Ta hänsyn till halskotpelaren och rygg vid utlyftning. Organisation Räddningsinsats med styrka 1+4. Räddningsledaren bedömer tillfartsvägar/skilda vägbanor, fordonsplacering så att fordonet ger ett skydd, särskilda risker som FG, begär kompletterande uppgifter från larmcentralen angående skadade/fastklämda, beställer fler ambulanser och ev. sjukvårdsgrupp. Vid framkomst bestämma vägavstängning och ge vindruterapport till larmcentralen. Ger förberedande order till räddningspersonalen. Ansvarar för att säkra olyckplatsen (ev. stabiliserar av fordon).orienterar, bedömer, beslutar och ger order. Han samverkar med ambulanspersonalen. Begär polis för bl.a. trafikdirigering. Bärgnings hjälp. Bedömer miljöhot och eventuell saneringsinsats. Avspärrare/sjukvårdare/losstagare, (höger bak) inledningsvis spärrar av vägen helt eller delvis på båda sidor om olyckan. Därefter ansluter han/hon till olyckplatsen för att ta på sig verktygsbältet och för att arbeta som sjukvårdare/losstagare. Avsteg från att spärra av vägen kan göras då brand eller annan högprioriterad uppgift framkommit eller då polis redan finns på plats. Jobbar som sjukvårdare tills ambulans anländer därefter losstagare. Säkerhetsmannen (vänster bak) inledningsvis klädd med tryckluftsapparat och mask på, säkrar inledningsvis mot brand med hjälp av tryckladdad skumsläckare (för den skadades skull undviks pulversläckaren om brand uppstår inne i bilen), stabiliserar fordon, batterifrånkoppling, övertar senare säkerheten för de skadade och 17

18 räddningspersonal på olycksplatsen genom att ta några steg tillbaka för att få överblick. Kontrollerar fortlöpande bränsle- och oljeläckage samt stabiliserng. Beredd att ta ett steg fram för att hjälpa till då det behövs, för att sedan backa tillbaka. Detta för att minska tunnelseendet. Svarar för ett fritt arbetsområde runt det skadade fordonet (inre 5 meters zon). Mask av först när befälet ger order om detta när olycksplatser är säker gällande uppkomst av brand. Sjukvårdare/losstagare (mitten bak) tar med sig sjukvårdväska, halskragar fram till olycksplatsen. Tillsammans med befälet inventeras och prioriteras olycksplatsen. När ambulanspersonal finns/kommer till platsen byter han/hon rollen till losstagare. Skapar tillträde för medicinskt omhändertagande. Då bildörrar inte går att öppna används fönstervägarna. Avlägsna fönsterrutor som orsakar minsta glassplitter för den skadade. Påbörja sjukvårdsarbetet utifrån L-ABCDE. Om räddningspersonal går in i det skadade fordonet innan stabiliseringen är utförd ska stor försiktighet iakttas för att inte försämra den skadades tillstånd. Säkra andningsvägarna/nackskador med hjälp av halskragar. Verktygsman Fordonsförare agerar verktygsman. Ställer upp räddningsfordonet så att olycksplatsen skyddas på bästa sätt. Bibehåller blåljuset påslaget och slår på övriga varningsanordningar (varningsblinkers). Ser till att olyckan blir dokumenterad med ett par tidiga kort med kamera. Kopplar upp smalslang med premix till skumrör. Tar fram stabiliseringsmaterial och är behjälplig med stabilisering om behov finns. Bygger upp en verktygsplats (i 10 meters zonen) genom att ta fram utrustning. Uppläggningspressening, kofot, glassåg, filt, hydralverktyg, skyddsplast för den skadade (mot glassplitter), hårdplastskiva (klippskydd), skyddsmateriel för vassa kanter m.m. Servar räddningspersonalen med utrustning och är beredd att kortvarigt hjälpa till i den inre 5-meters-zonen om behov finns. Olycksplatsen Olycksplatsen delas in i zoner. En inre zon med 5 meters radie och en yttre zon med 10 meters radie. Räddningsfordonen ställs upp så att de skyddar olyckan. I den inre zonen vistas bara de som för tillfället har en konkret uppgift att utföra med patienten eller losstagningen. I denna zon ska det vara rent på marken, ingen ska kunna trampa eller snubbla över något. Sjukvårdsutrustningen placeras på eller i fordonet. Bortklippta bildelar och liknande placeras på en speciell plats i yttre zonen - skräpplats. I den yttre zonen finns personal, verktyg och övrig utrustning som ej behövs för tillfället. All personal som arbetar inom 5 meters zonen skall bära hjälm och skyddsglasögon. 18

19 SDR m. Verktygsplats Skräpplats 5 m. Losstagning Losstagningen följer ett flödesschema. Vid framkomsten går räddningsledaren, sjukvårdare och säkerhetsmannen (med skumsläckare) runt fordonet och bildar sig en uppfattning om skadorna på fordon och patient samt riskerna med fordonet/fordonen. I detta skede måste fattas beslut om fordonet behöver flyttas för att komma åt att arbeta. Sjukvårdare/losstagare tar med sig sjukvårdsutrustningen, ser till att sjukvården får tillträde så de kan säkra patienternas andningsvägar och provar att öppna dörrarna. Verktygsmannen lägger ut slang med skumrör för skumgivning, lägger fram verktygen, börjar med pallningsutrustning, skyddsplast, hårdplast och kofot då dessa brukar användas först. 19

20 Under tiden har avspärrare/losstagare placerat ut avspärrningar på båda sidor om olyckan. Alla bär skyddsglasögon, väst och latexhandskar (för att undvika blodsmitta) under smidiga arbetshandskar. Gör en bedömning om fordonet behöver flyttas för att komma åt. Snabbt uttag Ett Snabbt uttag kan förekommas utav att det finns ett yttre hot, tex. brand, farligt gods osv. mot olyckan som gör att den skadade måste ut snabbt. Det kan lika gärna bero på den skadades tillstånd. Grund principen är att man tar ut den skadade i längsriktningen ut genom bakrutan på någon slags hjälpmedel såsom Rescueboard, Spineboard eller motsvarande. På så sätt undviker man vridningar i nacke och rygg på den skadade vilket kan påverka skadebilden. 1. Öppna dörren/dörrarna. 2. Håll huvudet, sätt ev.på nackkrage. 3. Öppna bagagelucka el. krossa bakrutan. 4. Fäll ryggstödet. 5. För in brädan och dra ut den skadade. 20

21 Stående bil. Först stabiliseras fordonet. Klossar/kilar/trappor placeras under tröskellådorna och hjulens ventiler avlägsnas. Då sätter sig fordonet på klossarna och blir stabilt. Slå från tändningen, skapa tillgång till batteriet och koppla bort minuskabeln först. OBS! Har fordonet centrallås så lås upp dörrarna, det finns idag fordon där centrallåset låser automatiskt vid fart över 20 km/h. El-manövrerade rutor hissas ner i dörren. Vanliga säten har en hel del justeringsmöjligheter som kan användas för att lätta trycket på patienten. Finns det rattjustering så ändras rattens läge för att minska trycket på den skadade. Förhindra avkylning med en filt (mössa). Täck över den skadade och vårdaren med genomskinlig plast samt vid behov förse den skadade skyddsglasögon. Veva ner rutorna och krossa dem i dörren så att glassplittret blir kvar i dem. Det finns bilar som har lamellglas i sidorutorna. Dessa måste sågas eller köras ned i dörren. Börja klippa A-stolpen som är längst ifrån den skadade och såga från hålet tvärs över framrutan, samt gör det samma med bakrutan om denna är av lamellglas. Vid sågning måste man vara medveten om att ljudnivån blir ganska hög, varför man med fördel kan använda någon form av hörselskydd på den skadade och sjukvårdaren. Det kommer också att bildas finfördelat glasdamm från sågningen som lätt yr omkring i bilen så man måste vara noga med att skyddsplasten täcker ordentligt. Skär av de säkerhetsbälten som behövs för att lätta trycket på den/de skadade. Är bilen krockad i sidan och det ligger tryck på den skadade sätts cylindern in för att pressa isär så trycket på den skadade släpper. Fortsätt med att klippa B-, C-, D-, D-, C-, B-, A-stolparna och lyft av taket. Om tigersåg används så tänk på att denna skapar hög ljudnivå som kan vara mycket besvärande för en skadad. Om patienten inte längre sitter fast behöver dörren inte avlägsnas. När patienten är klar för utlyftning förs Rescueboarden/Spineboarden ned bakom ryggen, boarden hålls still, ryggstödet fälls, patienten och boarden fälls bakåt, kroppen slajdas upp på boarden, lyfts ut och placeras på ex vacuummadrass och ambulansbår. Är dörren fastkilad måste den bändas bort. Börja på gångjärnssidan uppe mellan A-stolpen och fönsterkarmen. Öppna springan med en kofot. Följ efter med spridaren. Vidga springan och jobba nedåt. Håll spridaren i cirka 45 graders vinkel uppifrån, då elimineras risken att en demolerad dörr viks inåt. Jobba med små grepp in mot gångjärnet. Det blir då mycket plåt att greppa när gångjärnet skall sprängas. Det kan hända att innerplåten på dörren viker sig inåt, kläm då ihop plåtarna med spridaren och vik ut dörren. Fortsätt ner mot nedre gångjärnet. Vik dörren bakåt och sedan framåt. Här bildas då en spricka så att man lätt kommer åt att spränga låset. När framdörren är borta går det på en del modeller att skruva loss gångjärnen till bakdörren. Om instrumentbrädan behöver pressas framåt placeras en cylinder vågrätt i dörrhålet. Pressa med cylindern (ev. klipp ett snitt i nederkanten på A-stolpen). 21

22 Pressa fram instrumentpanelen med cylindern och följ efter med pallningen. Är den/de skadade fastklämda kan metoden kompletteras med en mittcylinder som körs parallellt. Pedaler är mycket svårt att klippa med pedalsax om någon sitter fastklämd med fötterna där. Antingen vandrar pedalen eller saxen och kan förvärra skadan på foten. Ett sätt är att binda exempelvis en säkerhetssele runt pedalen och koppla den till spridaren. Med spridaren tar man spjärn mot utsidan av A-stolpen i dörröppningen och drar i den riktning som pedalen ska dras. Pedalsaxen går sedan bra till att klippa av rattkringlan med. När den skadade är klar för utlyftning förs Rescueboarden/Spineboarden ned bakom ryggen. Håll stilla. Ryggstödet fälls och den skadade och boarden fälls bakåt. Kroppen slajdas upp på boarden, lyfts ut och placeras på ex en vacuummadrass eller ambulansbår. Losstagningsarbete. Stående bil 1. Palla under tröskellådorna,drag ur ventilerna. Behöver bilen flyttas? 2. Bryt strömmen batteriplacering, elmanövrerade säten, centrallås 3. Avlägsna sidorutorna och bakrutan 4. Skär av säkerhetsbältena Arrangerad Arrangerad bild:stefan Andreasson Losstagningsarbete. Stående bil 5. Klipp av A, B, C, C, B, A-stolparna. Tag bort plastinredningen på stolparna före klippning. 6. Såga tvärs över fram och eventuellt bakrutan (laminerat glas). 7. Dörrforcering. Börja uppifrån på gångjärnsidan och arbeta nedåt, gå sedan över på låssidan Arrangerad Arrangerad bild:stefan Stefan Andreasson 22

23 Bil på sidan. Ligger fordonet på sidan och skadad(e) skall lyftas ut följs ett speciellt flödesschema. Den/de skadade kan hänga i bältet eller ligga nere på dörren. Här beskrivs bara själva losstagningen. För bedömningar och brandsäkring se föregående avsnitt. Försök att säkra andningsvägarna. Stabilisera fordonet om möjligt på bilens motsvarande undersida med ex skarvstegar mot resp. hjulaxel och fäst sedan Räddningsbilens vinsch vajer eller motsvarande för att få ett drag mot stegarna. Om man tillämpar denna metod har man ingen stabilisering på den andra sidan som är i vägen vid losstagningsarbetet. Man kan också använda olika sorters stöttor som man får placera så att bilen blir stabil. Kryp in för sjukvård så fort fordonet bedöms stabilt. Koppla från batteriet. Förhindra att den skadade ej kyls av, använd filt eller liknande samt mössa. Täck över den skadade och vårdare med skyddsplast. Avlägsna rutorna, börja med de undre rutorna. Detta för att de inte går sönder okontrollerat om någon trampar på dem. För att minska risken för glassplitter när rutan ovanför den skadades huvud avlägsnas kan man klistra klisterfilm på denna innan man körnar den. Klipp av A-stolpen och såga framrutan. I vissa fall kanske man kan avsätta en person som tar sig in under den skadade för att kunna avlasta trycket från säkerhetsbältet. Klipp B stolpen som vanligt högt. I och med det kommer den skadade att hänga kvar i bältet. Gör försvagningshack i nedre takkanten vid A och C stolparna (D) alt. klipp av A-stolpen. Vik ned taket. Var noga med att man täcker vassa kanter under arbetet. I detta läge behövs ofta rattkringlan klippas bort för att underlätta uttaget. Hänger den skadade i bältet för in Rescueboarden/Spineboarden under honom/henne: Ta stöd mot kardantunnel, handbroms eller andra sätet. Lyft upp och avlasta patienten. Skär av bältet. Fatta tag på lämpliga ställen på kroppen och dra ut den skadade. Styr benen. Ligger den skadade på dörren, för in Rescueboarden under och lyft ut. 23

24 !#"%$ & $')(+*!, -+*.%-+/)( * 56#'6 * 87(+/%1:9!#* '0$ (+*;")!) (#* $(0 < >=@?%& AB'0/)!* CD -+* /)!;1 E?)(+/.%(C%/).+* (;1 3F4& $ G%G= H%2@H)Ï J ': -#& G)!#* /)! /)KL!!+MDM:!#/D 1 3F4& $ G%G,N ':?D!#O+/%$ /0O%' P!%Q0M $DC%/).+* (!+M6M:!;/6+!#& =RJ ': -#& G)(+/#1 >9S$ M/)(%.!+M:() 1 T9 $."0(#U0-0?"%V3.&-%'D'.%(W>* (X.YX*!#* /)!;1 F@& $ G0G (%?%10*!0 MD* $ /)O+&!;/#1 3Z4[$ /]\@(0'DQ%CD(2Y-%!+*. (+&D7-0 '6?D!+*!+/).%(C%/).%(+* '0M:!%.%!%.;1 ^RM:K!0?'D_(#* U)(0 '6J "0` (+/)!X-%Q0UX& 5:, ;CD#.0(+/ '0M:!%.%!%.%(;1 Arrangerad bild:stefan Andreasson Arrangerad bild:stefan Andreasson Bil på tak Här beskrivs bara själva losstagningen. För bedömningar och brandsäkring se föregående avsnitt. Ligger fordonet upp ned och taket är intryckt kan den skadade hänga i bältet eller ligga på taket. Prova att öppna dörren, där den skadade finns. Stabilisera fordonet, med kilar under A- och C stolparna och stöttor. Stöttorna kan vara svåra att få bra mothåll med eftersom det inte finns så mycket att fästa dem emot. Försök koppla bort batteriet. Det kan ibland nås underifrån. Slå från tändningen. Täck över den skadade och ev. vårdare med plast och avlägsna rutorna. (om det finns några kvar) Bara genom att justera ryggstödet kan mycket volym skapas. Bänd loss dörren där den skadade sitter, börja på gångjärnssidan fortsätt med låssidan. På fordon med fyra dörrar kan ofta bakdörren skruvas av. Detta kan räcka för att få ut den skadade. För då Rescueboarden under och avlasta den skadade, skär av säkerhetsbältet och lyft ut honom/henne. Räcker ej detta: Placera cylindern mellan takkant och tröskellåda eller golvet, (för att få rätt cylinder skaffa plaströr i cylinderns storlek och mäta med) sätt press på cylindern klipp av B och C stolpen eller A. B och C stolparna, beroende på hur stort utrymme som behövs. Det går också att klippa bort hela B-stolpen (som den skadade ej hänger i) när framdörren är borttagen. Om den skadade hänger i bältet klipp ovanför bältesinfästningen, sätt press på cylindern och sära fordonet från taket, följ efter med pallning så att stabiliteten bibehålls. Fäll tillbaka ryggstödet, är det el-manövrerat och strömmen bruten klipp av ryggstödet. Obs. skär upp klädseln där det skall klippas för att kontrollera att det inte finns härdat stål precis där eller sidokrockkuddar. 24

25 För in Rescueboarden under patienten avlasta, eventuellt får rattkringlan klippas av för att få ut benen. Skär av bältet, lyft ut den skadade rakt bak genom bakrutan, diagonalt genom bakdörr eller först in i baksätet så att fötterna går fria i dörrhålet fram och sedan ut. Ligger den skadade på taket skapa utrymme enligt ovan, för under Rescueboarden och lyft ut patienten. Bil på tak. 19 Bil på tak Stabilisera fordonet. 5. Placera cylindern mellan takkant och tröskel. 2. Om möjligt gör fordonet strömlöst. Slå ifrån tändning. 3. Avlägsna rutor. (Om det finns några kvar). 6. Klipp av A- B- och C-stolpe ( D-stolpe ) ovanför bältesinfästning. 4. Dörrforcering. Åtgärder efter insats: Varenda brandman har väl någon gång blivit lärd att man ska vara rädd om restvärdet vid olika larm. Att vid en lägenhets/villabrand inte spola mer vatten än vad som behövs för att inte orsaka vattenskador, att ventilera ut brandgaser ur drabbad lokal eller trycksätta angränsande lokal innan brandgaserna kommer dit. Samma sak gäller vid trafikolycka att vara rädd om restvärdet. Även om en bil varit involverad i en trafikolycka och inte kan renoveras kan det finnas stora restvärden att vara rädd om. Bilen kanske har frontat med något, det innebär att kanske att stora delar av inredning, fälgar, plåtdetaljer från bakre delen på bilen, lampglas, bakaxel, osv., går att använda. Ex försäkringsbolag och bilhandlare kan då använda dessa delar till att reparera bilar som blivit påkörda bakifrån istället för att köpa nya delar. Med enkla medel kan vi hjälpa till med detta genom att vid t.ex. stabilisering av ett fordon inte köra kniven i däcket utan dra ventilen istället. En prisskillnad på ca 1.500:-/däck. 25

26 När man sedan börjar städa upp på olyckplatsen bör man tänka på följande: Vad kan vi slänga tillbaka i bilen? Metalldelar. Se bara till att de inte skadar inredningen. Tex. river sönder ett säte eller annan inredning. Plastdetaljer. Gummi. Vad ska vi inte slänga tillbaka i bilen? Glassplitter. Vägrester, grus, od. Saneringsmedel. Våta, kleniga detaljer som fördärvar inredningen. Allmänt skräp. Se till att ni har med er någon form av uppsamlingskärl för att ta hand om sådant ni inte kan slänga tillbaka i bilen så har vi med enkla medel hjälpt till att hålla restvärdet uppe. Dessa rekommendationer är framtagna tillsammans med bilbranschen och försäkringsbolag. Enl. lagen Skydd mot olyckor, 3 kap, 10 är vi också skyldiga att dokumentera olyckan efteråt genom dokumentation. När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs. Uppföljning av olyckan hemma på station med hjälp av foton tagna vid framkomst och efter olyckan. Vad gick bra? Vad gick mindre bra? Hur ska vi förbättra oss till nästa gång? 26

27 Uppföljning tillsammans med andra som varit med på olyckan ex polis, ambulans, sjukvårdsgrupp, osv. Fungerade samarbetet bra? Varför fungerade inte samarbetet? Hur ska vi förbättra det till nästa gång? Dokumentation: Huvuddel i insatsrapport. 10 Olycksförloppet och insatsens genomförande Olycksförlopp före räddningstjänstens ankomst, allmänhetens beteende, utrymning. Olycksförlopp efter räddningstjänstens ankomst, brister i skyddet, insatsens genomförande, spridningsrisker. 11 Utvärdering Åtgärder för att förhindra liknande olyckor. Åtgärder för att förbättra skyddet mot liknande olyckor. Åtgärder för att göra liknande insatser effektivare. Räddningstjänst. Trafikolycka 1 Inblandade trafikelement Ex djur, gående, MC, personbil, buss, lastbil, spårfordon, osv. 2 Räddningstjänstens åtgärder Losstagning enkla verktyg, hydralverktyg, lyftkuddar, osv. Säkring av skadeplats skumutläggning, stabilisering, batterifrånkoppling, osv. Övrigt trafikdirigering, bärgare, rensning av vägbana, osv. 27