VI FÖRSÄKRAR, FÖRVALTAR OCH FÖREBYGGER.

Transkript

1 VI FÖRSÄKRAR, FÖRVALTAR OCH FÖREBYGGER. ÅRSREDOVISNING 2005

2 INNEHÅLL INLEDNING 3 VD HAR ORDET 5 FÖRSÄKRINGARNA 11 INFORMATION OM FÖRSÄKRINGARNA 17 HANTERING AV RISKER OCH OSÄKERHETER 20 UTVÄRDERING AV KAPITALFÖRVALTNINGEN 26 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET 28 VERKSAMHETSSTÖD 33 MEDARBETARNA 35 ÅRSREDOVISNINGAR AFA Sjukförsäkring 40 AFA Trygghetsförsäkring 74 AFA Livförsäkring 108 STYRELSER, REVISORER M.FL. 156 ORDLISTA 159 ENGLISH SUMMARY 163 ADRESSER 174

3 INLEDNING AFA Försäkring för ett bättre arbetsliv AFA Försäkring är namnet på den gemensamma organisationen för de tre försäkringsbolagen AFA Livförsäkringsaktiebolag, AFA Sjukförsäkringsaktiebolag och AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag som ägs av Svenskt Näringsliv och Landsorganisationen i Sverige (LO), samt i fråga om AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag även av Förhandlings- och samverkansrådet PTK. Varje bolag inom AFA Försäkring är var för sig den största försäkringsgivaren i Sverige inom sitt område. Vi försäkrar anställda inom den privata sektorn samt kommuner och landsting. Idag omfattas mer än tre miljoner människor av minst en av våra försäkringar. AFA-försäkringarna AFA-försäkringarna bestäms i kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter och ger ekonomiskt stöd vid arbetsoförmåga p.g.a. sjukdom, vid arbetsskada, vid dödsfall, vid arbetsbrist och vid föräldraledighet. Den kollektivavtalade försäkringen är effektiv, bland annat genom en hög täckningsgrad, låga administrativa kostnader och avsaknad av resurskrävande riskbedömningar vid tecknande av försäkring. Den kollektivavtalade försäkringen drivs utan krav på vinstutdelning till ägarna och med en aktiv skadereglering som värnar om den försäkrades rättigheter enligt kollektivavtalet. Våra strategiska mål AFA Försäkring har i uppdrag att sköta administrationen kring försäkringarna. Våra framgångsfaktorer för att behålla dessa uppdrag är att vi kan erbjuda parterna på arbetsmarknaden en långsiktigt stabil premie, att vi har nöjda försäkrade, samt att vi har en hög kostnadseffektivitet. Vi försäkrar, förvaltar och förebygger allt hänger samman Tack vare de stora kollektiv som försäkringarna omfattar, har AFA Försäkring unik kunskap om ohälsa i arbetslivet. Denna kunskap kommer från alla enskilda skadeanmälningar vilka lagras i AFA Försäkrings skaderegister, där det idag finns mer än 10 miljoner ärenden. Tillsammans bildar dessa en världsunik skadedatabas där vi under mer än 30 år samlat information om sjukdomar och skador. Dessa fakta analyseras och bildar en kunskapskälla som förvaltas, förädlas och går vidare till AFA Försäkrings skadeförebyggande verksamhet eller förs in i projekt som aktivt bidrar till att minska skador och sjukfrånvaro samt förbättra arbetsmiljön. På så sätt lägger den kollektivavtalade försäkringen grunden för ett bättre arbetsliv för alla. 3

4

5 VD HAR ORDET AFA Försäkring, en förstärkning av vårt namn Trots AFA-försäkringarnas stora ekonomiska betydelse för nästan alla förvärvsarbetande i Sverige är försäkringarna relativt okända. En anledning till detta kan bl.a. vara att vi som administrerar försäkringsskyddet haft ett namn som varit otydligt. För att öka förståelsen för vår organisation och vår verksamhet kommer vi i fortsättningen att kalla oss AFA Försäkring. Det är min övertygelse att denna tydligare koppling mellan namn och verksamhet kommer att underlätta informationen till våra försäkrade och försäkringstagare. Skadeutveckling Sjukfrånvaron i Sverige fortsatte att minska även under år Det totala ohälsotalet i den allmänna försäkringen (ohälsotalet anger antalet under året utbetalda dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning per försäkrad mellan 16 och 64 år) minskade med 2,8 procent. Minskningen året innan var 1,6 procent. Antalet försäkrade som uppbar sjukpenning vid utgången av oktober år 2005 var drygt 13 procent färre än samma månad året innan. Utvecklingen är mycket glädjande eftersom den höga sjukfrånvaron i vårt land har inneburit stora personliga lidanden samtidigt som den utsatt samhället för kraftiga ekonomiska påfrestningar. Särskilt glädjande är minskningen av de långa sjukfallen i den allmänna försäkringen. I oktober 2005 hade försäkrade uppburit sjukpenning längre tid än ett år, en minskning med drygt 18 procent på ett år. Parallellt med denna utveckling har det också skett en minskning av nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar. Under år 2005 beviljades nya sådana ersättningar, en minskning med drygt 17 procent jämfört med året innan. Antalet försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättningar fortsätter dock att öka. Vid utgången av år 2005 uppbar drygt försäkrade sådana ersättningar, en ökning med 2,6 procent sedan år Också i AFA Sjukförsäkring har observerats en minskning av inflödet av nya sjukfall. Det kan få en avgörande betydelse för sjukförsäkringens ekonomi. Bolagets kostnad för dagsersättningsfall i avtalsgruppsjukförsäkringen har under 2005 sjunkit till 75 procent av motsvarande kostnader för åren 2001 och Alla registrerade skador blir först dagsersättningsfall för att sedan, om man blickar bakåt genom åren, med en ganska stabil andel ha övergått i månadsersättningar. Om denna andel stabilt skulle ligga kvar på tidigare nivåer, skulle detta få genomslag i form av minskningar också på den kostnadsmässigt betydligt mer krävande månadsersättningen. En osäkerhet för bolagets ekonomi ligger i bedömningen av hur denna andel utvecklar sig. Inflödet av nya månadsersättningsfall för äldre skadeårgångar ligger något Torgny Wännström, VD över tidigare prognostiserade värden, men kostnadsmässigt har detta kompenserats av att fler av de underliggande sjukersättningsfallen erhåller partiell sjukersättning. Sjuklöneperioden blev fr.o.m. år 2005 på nytt 14 dagar. Regeländringen innebar ingen ökning av antalet ärenden till avtalsgruppsjukförsäkringen. Antalet nyregistrerade ärenden blev ca Den förväntade ökningen av antalet ärenden utjämnades av minskningen i den totala sjukfrånvaron. Bl.a. som en effekt av verksamhetsstödet 5

6 VD HAR ORDET MEGA har vi under år 2005 arbetat ned våra ärendebalanser, och ersättning betalas i normalfallet med vändande post. I en SIFO-undersökning bland försäkrade som uppburit ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringen uppgav 83 procent att de var helt nöjda med ärendet som helhet. Inom AFA Sjukförsäkring har vi också premiebefrielseförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring, som ingår i olika tjänstepensionsplaner. Försäkringarna betalar avsättning till arbetstagares tjänstepensioner bl.a. under tid då de är arbetsoförmögna. I premiebefrielseförsäkringen nyanmäldes under år 2005 drygt ärenden och i avgiftsbefrielseförsäkringen nyanmäldes ca ärenden. De nya bevisregler som infördes i lagen om arbetsskadeförsäkring år 2002 förväntades öka antalet av Försäkringskassan godkända skador. Denna ökning har dock uteblivit. En anledning till detta kan vara att Försäkringskassan har långa handläggningstider och höga arbetsbalanser. Antalet ansökningar om arbetsskadelivränta i balans hos Försäkringskassan beräknas vara ca och genom olika administrativa åtgärder förväntas dessa ärendeköer vara avverkade inom två år. Antalet godkända skador kan alltså förväntas öka på sikt. För trygghetsförsäkringens del kan jag konstatera att antalet nyanmälda skador under år 2005 blev ca , ett i princip oförändrat antal jämfört med året innan. Efter införandet av MEGA kan vi notera förkortade handläggningstider och vi har i princip inga balanser, alla anmälda ärenden befinner sig under handläggning. I den ovan refererade SIFO-undersökningen angav 64 procent av dem som anmält arbetsskada att de var helt nöjda. Den jämförelsevis lägre andelen helt nöjda kan sannolikt förklaras av trygghetsförsäkringens, relativt sett, mer komplicerade natur där ersättningsfrågor inte sällan avgörs efter svåra medicinska sambandsbedömningar. Inga nämnbara förändringar av antalet anmälningar kan noteras inom AGB- och TGL-försäkringarna. Våra handläggningstider inom dessa försäkringar är liksom tidigare mycket korta. Här kan vi också glädja oss åt höga siffror i fråga om kundnöjdheten. Helt nöjda var 86 procent av de som sökt AGB-ersättning och 92 procent av förmånstagarna inom TGL. Verksamhetsstödet MEGA Vårt nya verksamhetsstöd MEGA togs år 2005 i bruk även för TFA-försäkringen. Inför denna start hade vi stor nytta av de erfarenheter som starten av AGS-hanteringen gav oss. Vi kunde anpassa utbildningsinsatser och andra stödåtgärder till de synpunkter som lämnades av de handläggare som deltog i introduktionen året tidigare. Två års arbete med MEGA för AGS har givit oss goda erfarenheter. Tekniken har fungerat på ett stabilt sätt och förbättrat vår effektivitet samtidigt som kvaliteten ökat. Trots TFA-försäkringens mer komplicerade karaktär kan jag konstatera att MEGA givit liknande positiva effekter även vid handläggningen av arbetsskador. Kapitalförvaltning En utvärdering av resultatet av AFA Försäkrings kapitalförvaltning visar att avkastningen överträffat vår normalportfölj, alltså gått bättre än ett genomsnittsindex, under sju av de senaste åtta åren. Den aktiva avkastningen totalt under åttaårsperioden uppgår till 7,92 procent. Jag kan med glädje och stolthet konstatera att vår kapitalförvaltning genom sitt framgångsrika arbete medverkat till att påtagligt stärka försäkringarnas ekonomi och förbättrat förutsättningarna för att uppnå vårt mål om en långsiktigt stabil premie. Rörelsereglerna för försäkringsbolag inom EU är under förändring. Ett viktigt steg i denna pågående omvandling är att försiktighetsprincipen vid värdering av försäkringsåtaganden inom tjänstepensionsförsäkringar från år 2006 har ersatts av aktsamhetsprincipen. Innebörden av denna grundläggande förändring är att tillgångar och skulder ska värderas på ett mer likformigt sätt, båda sidorna med någon form av marknadsvärdering. 6

7 VD HAR ORDET Även om den nämnda förändringen inte omedelbart träffar AFA-bolagen, eftersom ingen av deras rörelser omfattas av tjänstepensionsdirektivet, är den principiellt viktig som ett led på vägen mot att praktiskt hantera det mer än tio år gamla lagstiftningskravet om matchning av tillgångar mot skulder. En ytterligare nära förestående förändring torde vara avvecklingen av nu gällande placeringsregler, som inte heller står i samklang med matchningsprincipen. Dagens regelsystem kan dels inge en falsk känsla av säkerhet av att matchningsriskerna skulle vara minimerade enbart av att placeringsreglerna efterlevs, dels står de i vägen för möjligheterna att hedga matchningsrisker. Även om färdriktningen i lagstiftningsarbetet finns utpekad, vet vi idag inte exakt hur och när de förändringar som kan beröra bolagen inom AFA Försäkring kommer att ske. Som ytterligare ett steg i den utvecklingslinje jag här har berört har Finansinspektionen redan från i år infört ett nytt tillsynsverktyg, kallat Trafikljussystemet, att tillämpas förutom för tjänstepensionskassor också för livförsäkringsbolag. Detta träffar sålunda AFA Livförsäkring. Tillsynsverktyget avser att identifiera bolag med för hög finansiell risk genom att mäta deras matchningsrisk och förmåga att bära denna. Trafikljussystemet skärper uppmärksamheten mot försäkringsbolagens balansräkningsrisker. Min bedömning är att sådana risker även fortsättningsvis kommer att stå i blickpunkten för den fortsatta lagstiftningen, och att detta är rätt från våra egna erfarenheter. Inom AFA Försäkring har vi sedan många år arbetat med väl utformade verktyg, som hjälper oss inom den nuvarande lagstiftningens ram att matcha tillgångarna mot skulderna. Det är tillfredsställande för mig att kunna konstatera att AFA Livförsäkring, som ska rapportera enligt Trafikljussystemet, inte kommer att ha några problem att klara grönt ljus. De förändringar i lagstiftningen, som jag tror kommer att införas, är bra för AFA Försäkring. De ger oss ännu bättre möjligheter att hantera risker och att administrera våra försäkringar på ett för våra uppdragsgivare ekonomiskt optimalt sätt. Samtidigt innebär förändringarna naturligtvis stora utmaningar, inte minst för våra aktuarier. Metodiken för att ta fram Normalportföljer behöver också ändras. Ett intensivt utvecklingsarbete har redan satts igång inom AFA Försäkring för att möta förväntade krav och jag är övertygad om att vi inom AFA Försäkring kommer att hantera även de nya spelreglerna på bästa sätt, när de väl införs. Förebyggande arbete inom arbetslivet Arbetet inom våra långsiktiga program för arbetsmiljö och hälsa, Bättre arbetsmiljö och hälsa som vänder sig till den privata sektorn och Sunt liv som riktar sig till verksamheter inom kommuner och landsting, har fortsatt under år Hos de företag och organisationer som arbetat i enlighet med AFA-metoden kan man utläsa en minskad sjukfrånvaro samtidigt som arbetsmiljön förbättrats och arbetsorganisationen effektiviserats. Glädjande är att i stort sett samtliga som valt att arbeta enligt AFAmetoden också konsekvent har fullföljt sina satsningar. Även det måste ses som ett gott betyg för metoden. Under år 2005 har vi i vårt arbete inom den privata sektorn ägnat särskild uppmärksamhet åt det stöd som efterfrågas av små och medelstora arbetsgivare. För att skapa en helhet av de pågående aktiviteterna har parterna beslutat om strategier och skapat nya beredningsorgan för ärenden inom forskning, anslagsfinansierade projekt och prevention. Vi arbetar nu målmedvetet för att utveckla AFA-metoden till en hjälp till självhjälp som kan spridas till alla arbetsplatser. Arbetssättet ska vara sådant att förändrings- och förbättringsarbetet kan genomföras lokalt med ett minimum av extern medverkan. Internetportalen Arbetsmiljöupplysningen ( lanserades i mars AFA Försäkring är värd för portalen och ansvarar för redaktionellt arbete, 7

8 VD HAR ORDET spridning samt teknisk drift och utveckling. Arbetsmiljöupplysningen erbjuder en stor mängd fakta, artiklar, verktyg och är också en arena för diskussioner kring arbetsmiljörelaterade frågor. Under etableringsfasen har Arbetsmiljöupplysningen fått stort genomslag. Antalet besökare har stigit kontinuerligt och nya organisationer har anslutit sig till nätverket kring portalen, idag har Arbetsmiljöupplysningen 32 medaktörer. Under hösten gjordes en användarstudie som visade att besökarna främst kommer från de prioriterade målgrupperna och är mycket nöjda med att de nu kan hitta information om arbetsmiljö samlad på ett ställe. Sjukfrånvaron i AFA Försäkring För varje företag eller organisation är en hög sjukfrånvaro ett bekymmer. En organisation som AFA Försäkring som arbetar med hälsa och arbetsmiljö ska givetvis vara ett föredöme i dessa avseenden. Arbetet med att nå och bibehålla en låg sjukfrånvaro kräver ett långsiktigt arbete. Inom AFA Försäkring har vi lyckats sänka vår sjukfrånvaro något under det gångna året. Situationen är dock inte tillfredsställande och jag kommer att se till att arbetsmiljö och rehabilitering är prioriterade områden inom AFA Försäkring även under år I och med att vi inte har nått våra mål kommer våra ansträngningar att kompletteras med en särskild satsning under de närmaste tre åren genom projektet AFA en frisk arbetsplats. Försäkringsavtalslagen En ny försäkringsavtalslag trädde i kraft den 1 januari Lagen innebär att den kollektivavtalsgrundade försäkringen för första gången lagregleras. I propositionen betonas försäkringsformens särart. Man noterar bl.a. att premiesättningen präglas av en solidaritetsprincip där premiedifferentiering med hänsyn till riskens storlek endast förekommer i begränsad utsträckning. Vidare anges att behovet av konsumentskydd för de försäkrade är mindre vid kollektivavtalad försäkring eftersom försäkringarna tillkommer under medverkan av de försäkrades egna organisationer. Parterna har givits en särskild frihet vid utformningen av försäkringarna och för arbetsmarknadens huvudorganisationer råder i princip fullständig avtalsfrihet. Informationen till försäkringstagare och försäkrade ägnas stort utrymme i propositionen. Man konstaterar att allmän information sedan länge i stor utsträckning lämnats av arbetsmarknadens parter. Därför anses det stämma väl med rådande synsätt att låta försäkringsbolaget och arbetsmarknadens parter delvis gemensamt svara för informationen. I lagstiftningen betonas information i samband med att en överenskommelse (kollektivavtal) som medför skyldighet för arbetsgivare att teckna försäkring har ingåtts. När försäkring har tecknats ska försäkringsbolaget sända försäkringsbesked för de anställdas kännedom. Beskeden ska innehålla upplysningar om de väsentliga rättigheter och skyldigheter som följer av försäkringen samt om viktiga begränsningar av försäkringsskyddet. Försäkringsbesked ska även sändas ut när försäkringen genomgår väsentliga förändringar. Under försäkringstid ska försäkringsbolaget och arbetsmarknadens parter i skälig omfattning informera arbetsgivare, anställda och andra som omfattas av försäkringen. I händelse av försäkringsfall är det försäkringsbolaget som har informationsskyldigheten. Att lagstiftaren lägger så stor vikt vid informationen till de försäkrade och deras arbetsgivare motiveras med att de kollektivavtalade försäkringarna, vid sidan av socialförsäkringen, svarar för det grundläggande och viktigaste försäkringsskyddet för de flesta anställda. Verksamhetsutveckling Inom AFA Försäkring har vi bedrivit ett långsiktigt arbete med vår verksamhetsutveckling. Vi har i det arbetet använt oss av Institutet för Kvalitetsutvecklings modell för Utmärkelsen Svensk Kvalitet. För vart år som gått har vi kunnat glädja oss åt allt högre resultat i de utvärderingar som gjorts av vår verksamhet. 8

9 VD HAR ORDET Även under år 2005 lämnade vi in en verksamhetsbeskrivning till Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ). I år resulterade vårt arbete med ständiga förbättringar i att vi, som en av två finalister, fått ett så kallat platsbesök. Platsbesöket där åtta externa examinatorer deltog genomfördes i november. Vår verksamhet bedömdes av examinatorerna ha nått så långt i sin utveckling att vi tilldelades ett diplom för Recognised for Excellence in Europe. Torgny Wännström Verkställande direktör 9

10 Annika, Skadereglerare, Skadereglering och Försäkring Rickard, Skadereglerare, Skadereglering och Försäkring Ewa-Lena, Avdelningschef, Personal Magdalena, Systemutvecklare, IT Karin, Skadereglerare, Skadereglering och Försäkring Mats, Skadereglerare, Skadereglering och Försäkring

11 FÖRSÄKRINGARNA AFA Försäkring administrerar försäkringar och andra tjänster, som bestäms i kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan parter på arbetsmarknaden. I tabellen redovisas de ersättningsgrundande händelser som AFA Försäkring har hand om: Ersättningsgrundande händelser Sjukdom Arbetsskada Dödsfall Arbetsbrist Juridiska personer Försäkringsbolag AFA Sjukförsäkring AFA Trygghetsförsäkring AFA Livförsäkring AFA Livförsäkring Årsredovisningarna för försäkringsbolagen återfinns längre fram i denna skrift. Syftet med avtalsförsäkringar är att ge alla anställda inom berörda kollektivavtalsområden ett försäkringsskydd utöver de lagstadgade allmänna försäkringarna. Detta sker genom att avtalsförsäkringarna kompletterar de allmänna försäkringarna eller träder in där inget offentligt skydd finns. Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS, AGS-KL) är en komplettering till de lagstadgade ersättningarna sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA, TFA-KL) ger ersättningar vid arbetsskada utöver det som stadgas i lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF). Ersättningarna vid arbetsbrist eller dödsfall har inga direkta motsvarigheter i de allmänna försäkringssystemen. Avtalsförsäkringar grundar sig på kollektivavtal mellan olika huvudorganisationer på arbetsmarknaden. Inom AFA Försäkring finns i huvudsak tre stora försäkringskollektiv: arbetare inom enskild sektor (privata och kooperativa företag), anställda inom kommuner och landsting/regioner samt Svenska kyrkan m.fl. tjänstemän i enskild sektor. Försäkringarna är så konstruerade att inträdesbiljetten för den enskilde är själva anställningen i företag med kollektivavtal. Anställningen är det som ger rätt till försäkring. Dessutom är försäkringarna öppna även för arbetsgivare som inte har kollektivavtal. Det beräknas att ca 90 procent av Sveriges löntagare arbetar på arbetsplatser med kollektivavtal. Därmed omfattas i princip alla anställda av försäkringsskyddet. En fördel för kollektivavtalad försäkring jämfört med individuell försäkring är låga administrationskostnader. Premierna är enhetliga och någon hälso- eller riskprövning med hänsyn till ålder, kön, tidigare sjukdomar e.dyl. behövs normalt inte. Försäkringarnas konstruktion i övrigt är sådana att de inte skapar inlåsningseffekter som hindrar arbetskraftens rörlighet. Försäkringarna är därmed samhällsekonomiskt effektiva. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de olika försäkringarna samt deras omfattning. Sjukdom Arbetsoförmåga på grund av sjukdom är grunden för ersättning från AFA Sjukförsäkring. Fyra slag av försäkringar hanteras inom bolaget: Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS eller AGS-KL) ger utöver sjukpenning från den allmänna försäkringen, en kompletterande ersättning kallad dagsersättning längst dock till och med den 360:e sjukdagen. Under tid med sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas månadsersättning. Ersättning lämnas som längst tills den försäkrade fyller 65 år. Sjuklivränta gäller för försäkrad som var sjuk vid årsskiftet 1995/96 och inte kan tjäna in pension enligt Avtalspension SAF-LO från år Försäkringen gäller för: den som var förtidspensionerad den 31 december

12 FÖRSÄKRINGARNA eller den som var sjuk den 31 december 1995 och beviljas förtidspension/sjukersättning i direkt anslutning till denna sjukperiod. Den som uppfyller något av dessa villkor får ersättning i form av en s.k. sjuklivränta. Sjuklivränta betalas fr.o.m. den månad den försäkrade fyller 65 år. Premiebefrielseförsäkring innebär att det efter sjuklöneperioden under den anställdes hela sjukdomstid, inklusive tid med sjukersättning eller aktivitetsersättning, betalas en pensionspremie antingen till Avtalspension SAF-LO eller till Kooperationens avtalspension, dock längst till den försäkrade fyller 65 år. Detsamma gäller även för försäkrade som uppbär arbetsskadelivränta som inte samordnas med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Vid ledighet i samband med barns födelse (föräldraledighet) övertar försäkringen inbetalningen av pensionspremie till Avtalspension SAF-LO. Försäkringen betalar pensionspremien i högst 330 dagar per födsel. Avgiftsbefrielseförsäkring övertar enligt vissa regler arbetsgivarens inbetalning av pensionsavgift för den avgiftsbestämda ålderspensionen i kommuner och landsting för anställda som beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning och som uppbär månadsersättning från AGS-KL. Detsamma gäller även för personer som uppbär arbetsskadelivränta som inte samordnas med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Försäkringen betalar pensionsavgiften, dock längst till den försäkrade fyller 65 år. En motsvarande försäkring gäller för Svenska kyrkan. Arbetare inom den enskilda sektorn omfattas av AGS, sjuklivränta och premiebefrielseförsäkring. Anställda inom kommuner, landsting/regioner och Svenska kyrkan omfattas av AGS-KL samt avgiftsbefrielseförsäkring. Försäkringarna är grundade på kollektivavtal. Egenföretagare kan teckna AGS för egen del. Arbetsskada Arbetsskada är grunden för ersättning från AFA Trygghetsförsäkring. Två slag av försäkringar, TFA och TFA-KL, samt en förlängd livränta ligger i bolaget. Genom uppdrag från staten administreras även statens personskadeavtal (PSA). Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA och TFA-KL) ger en kompletterande ersättning vid arbetsskada, d.v.s. vid arbetsolycksfall, vid olycksfall på väg till eller från arbetet, dock ej olycksfall som täcks enligt trafikskadelagen, samt vid arbetssjukdomar. Ersättning ges för inkomstförluster, sjukvårdskostnader, fysiskt och psykiskt lidande och för särskilda olägenheter. Ersättning lämnas också för rehabilitering och vid dödsfall. Försäkringen omfattar anställda inom enskild sektor (TFA) samt anställda inom kommuner, landsting/regioner och Svenska kyrkan (TFA-KL). Egenföretagare som tecknar avtal om AFA-försäkringar är själv med automatik TFA-försäkrad. En viktig del i försäkringsavtalet om TFA är det s.k. taleförbudet. Det innebär att ingen skadeståndstalan får föras mot juridisk person som tecknat detta avtal, avtal om TFA- KL eller PSA, alla med ömsesidig tillämpning. Skadeståndstalan får inte heller föras mot den som omfattas av dessa avtal såsom arbetsgivare eller anställd. All rätt till ersättning till följd av arbetsskada täcks av AFA Trygghetsförsäkring eller av PSA. Förlängd livränta gäller för försäkrad som var arbetsskadad vid årsskiftet 1995/96 och inte kan tjäna in pension enligt Avtalspension SAF-LO från år Försäkringen gäller för: den som den 31 december 1995 uppbar arbetsskadelivränta, som samordnas med förtidspension eller 12

13 FÖRSÄKRINGARNA den som var sjuk den 31 december 1995 och beviljas sådan samordnad arbetsskadelivränta i direkt anslutning till denna sjukperiod. Den som uppfyller något av dessa villkor får ersättning i form av en s.k. förlängd livränta. Livräntan betalas fr.o.m den månad den försäkrade fyller 65 år och är livsvarig. TFA, TFA-KL och förlängd livränta är samtliga grundade på kollektivavtal. Statens personskadeavtal (PSA) täcker samma typ av skador som TFA och gäller många anställda inom den statliga sektorn. Anställda i vissa affärsdrivande verk/bolag omfattas dock av TFA-avtal. Arbetsbrist Arbetsbrist är grunden för ersättning från AFA Livförsäkrings skadeförsäkringsrörelse d.v.s. AGB-försäkringen. Försäkring om avgångsbidrag (AGB) ger arbetare rätt till ersättning om anställningen upphör genom uppsägning på grund av arbetsbrist och den driftmässiga förändringen i företaget medför varaktig personalreduktion. Försäkringsgivare är AFA Livförsäkring. Försäkringen grundas på kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och LO samt kollektivavtal mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och LO och omfattar arbetare inom enskild sektor. Dödsfall Engångsbelopp och periodisk ersättning till efterlevande. Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) ger vid dödsfall begravningshjälp till dödsboet samt engångsbelopp till efterlevande. Engångsbeloppens storlek beror av den avlidnes ålder, arbetstid och efterlevandekrets. TGL-skyddet fortsätter att gälla viss tid efter det att den senaste anställningen upphört. Vid arbetsoförmåga gäller skyddet längst till att den försäkrade fyllt 65 år. Den som riskerar att förlora sitt skydd kan utan hälsoprövning teckna en fortsättningsförsäkring. Familjeskyddsförsäkringen ger under fem år ersättning till efterlevande efter avlidna, som individuellt valt denna försäkring i Avtalspension SAF-LO. Om familjeskydd väljs senare än vid första valtillfälle krävs hälsodeklaration. TGL och familjeskyddsförsäkringen grundas på kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och LO. Egenföretagare kan teckna TGL och, om hon/han omfattas av Avtalspension SAF-LO, även välja familjeskydd för egen del. Från kollektivavtal till försäkring så här går det till I kollektivavtal ingår bestämmelser om att arbetsgivaren ska teckna försäkringsavtal. Det finns också en garantiregel som innebär att de anställda har rätt till förmåner även om en kollektivavtalsbunden arbetsgivare av något skäl inte tecknat försäkringsavtal eller inte betalat premien. På uppdrag av arbetsmarknadens parter administrerar Fora AB avtalsteckning, premiefakturering och premieinkassering. Den premie som den enskilde arbetsgivaren ska erlägga räknar Fora AB ut med ledning av de avtalade premiesatserna och företagets årslönesumma för respektive försäkring i berört kollektiv. För samtliga avtalsförsäkringar betalar sedan arbetsgivaren in en totalpremie till Fora AB, som fördelar rätt belopp till respektive försäkring i enlighet med premiesatserna. De kollektivavtalade försäkringarna har en lång rad fördelar. De anställda försäkras kollektivt genom anställningen, därmed minskar den administrativa kostnaden högst avsevärt. De stora försäkrade kollektiven ger en effektiv riskspridning där goda risker uppväger de dåliga. Därmed behövs heller ingen särskild riskprövning eller hälsokontroll av enskilda personer. Även detta sänker den administrativa 13

14 FÖRSÄKRINGARNA kostnaden. Risken för skadefall är också relativt enklare att beräkna ju större det försäkrade kollektivet är. Den unika kunskap som byggs upp på den information som lämnas på skadeanmälningarna från dessa stora kollektiv, och hur den används för att minska arbetsskador och sjukfrånvaro, beskrivs ingående under rubriken Förebyggande verksamhet. Konstruktionen av socialförsäkringarna och de kollektivavtalade försäkringarna, där försäkringsskyddet följer med personen och inte med anställningen, leder till få, om ens några, inlåsningseffekter. Därmed bidrar försäkringarna till att underlätta nödvändig strukturrationalisering inom det svenska näringslivet. Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada lämnar ersättning vid arbetsskada enligt i princip skadeståndsrättsliga regler utan att något vållande behöver styrkas. I gengäld har en arbetsskadad försäkrad inte rätt att kräva skadestånd av sin arbetsgivare. Är den arbetsskadade missnöjd med AFA Försäkrings skadereglering har hon eller han möjlighet att begära prövning i TFA-nämnden som består av ledamöter som representerar parterna bakom avtalet om trygghetsförsäkringen. Är den skadade fortfarande inte nöjd efter nämndsprövningen kan ärendet föras vidare till avgörande i skiljenämnd. En försäkrad har, som alternativ till skiljenämndsförfarande, alltid rätt att inleda civilprocess mot AFA Försäkring. Den skadeståndsrättsliga ersättningen, friskrivningsklausulen för arbetsgivare samt ordningen med nämndsprövning för att lösa tvister har gjort processer om ersättning vid arbetsskada mycket sällsynta vid de allmänna domstolarna i Sverige. Villkorstolkning och skadeprövning Eftersom avtalsförsäkringarna är en del av kollektivavtalet, ligger ansvaret för dess tolkning hos de parter som ingått avtalet. De parter som tecknat kollektivavtalen om försäkring tar aktiv del i den löpande verksamheten genom de olika nämnder som är knutna till respektive försäkring. Syftet med dessa nämnder är att ha en plattform, där kollektivavtalets försäkringsvillkor kan tolkas. Såväl bolagen som de försäkrade kan anmäla ärenden till prövning i berörd nämnd. Rådgivande nämnder för försäkringarna AGB-nämnden prövar ärenden som rör Försäkring om avgångsbidrag. AGS-nämnden prövar ärenden som rör Avtalsgruppsjukförsäkringen. TFA-nämnden prövar ärenden som rör Trygghetsförsäkring vid arbetsskada. TGL-nämnden prövar ärenden som rör Tjänstegrupplivförsäkringen. Pensionsnämnden prövar ärenden som rör Premiebefrielseförsäkringen, Familjeskyddsförsäkringen samt Sjuklivränta och Förlängd livränta. Rådgivande nämnden prövar ärenden som rör Avgiftsbefrielseförsäkringen. Försäkringsnämnden för arbetsmarknadsförsäkringar prövar ärenden som rör de gemensamma försäkringsvillkoren. Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringarna Den som efter prövning i en rådgivande nämnd fortfarande är missnöjd med beslutet, har möjlighet att gå vidare och begära skiljeförfarande i en särskild, oberoende skiljenämnd. Vållandenämnden Efter den förändring, som genomfördes år 1993 av försäkringsvillkoren för trygghetsförsäkring vid arbetsskada, krävs i vissa fall visat vållande för skadeståndsrättslig ersättning för inkomstförlust och uppkomna kostnader efter skada. Vållandenämnden prövar på den försäkrades begäran frågan om arbetsgivarens eventuella vållande i 14

15 FÖRSÄKRINGARNA ärenden som gäller olycksfall i arbetet som inträffat under perioden den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 april 2001 samt vid arbetssjukdom som inträffat den 1 juli 1993 eller senare. Nämnden utses av parterna och består av oberoende jurister med domarkompetens. Nämnds- och skiljenämndsförfarandet är utan kostnad för den försäkrade. Kostnaderna för prövning i skiljenämnden fördelas annorlunda än kostnaderna vid tvist i allmän domstol. I skiljenämnden får den klagande vid förlust svara för sitt eget ombuds kostnader, om sådana kostnader finns. Däremot behöver den klagande inte svara för AFA Försäkrings kostnader. Om AFA Försäkring förlorar svarar AFA Försäkring för den klagandes ombudskostnader. 15

16 Maria, Skadereglerare, Skadereglering och Försäkring Helena, Aktuarie, VD-stab Britta, Skadekonsulent, Skadereglering och Försäkring Margareta, Skadereglerare, Skadereglering och Försäkring Vasilios, Skadereglerare, Skadereglering och Försäkring Marie-Louise, Informatör, VD-stab

17 INFORMATION OM FÖRSÄKRINGARNA Kännedom om försäkringarna är en viktig förutsättning för att de försäkrade inte ska gå miste om de rättigheter de har enligt kollektivavtalet. Parterna bakom avtalen förfogar var för sig över särskilda medel för information och utbildning. AFA Försäkring engageras i varierande omfattning i de utbildnings- och informationsaktiviteter parterna ansvarar för. AFA Försäkrings huvudwebbplats, afaforsakring.se, vänder sig främst till våra försäkrade samt arbetsgivare. AFA Försäkring genomför årligen en användarundersökning för att säkerställa att webbplatsen fungerar för våra målgrupper och för att identifiera utvecklingsbehov. Den undersökning som genomfördes under 2005 visade på att afaforsakring.se på samtliga undersökta kriterier ligger över branschens genomsnittliga värde. De undersökta kriterierna är: Användarvänlighet, information, design och kontaktmöjligheter. Kriteriet Information ligger särskilt högt vilket visar att webbplatsens innehåll är omfattande och samtidigt lättillgängligt. Informationen är också det kriterium som användarna bedömer som det viktigaste. WSI** afaforsakring.se Bransch* totalt Användarvänlighet Information Design Kontakt *) Webbplatser vars huvudsakliga syfte är att förmedla information och service. I denna kategori ingår alla deltagande försäkringsbolag. **) Webb Service Index, d.v.s. det genomsittliga värdet för samtliga deltagares värde, oavsett bransch. På uppdrag av Svenskt Näringsliv, PTK och LO faktagranskar vi dessa organisationers utbildnings- och informationsmaterial. Under år 2005 medverkade vi som lärare vid drygt 14 utbildningstillfällen som arrangerades av Svenskt Näringsliv, vid 19 tillfällen som arrangerades av PTK och vid 25 utbildningar för representanter för arbetsgivare och anställda inom kooperationen. Även parterna inom kommun- och landstingsområdet (Sveriges Kommuner och Landsting, OFR, Kommunal och SACO) är beställare av våra tjänster. Årligen planerar och genomför vi utbildningar för parternas försäkringsinformatörer. Dessa utgör två grupper, dels ca AFA-informatörer KL från arbetsgivarsidan, dels ca KL-försäkringsinformatörer från den fackliga sidan. Informatörernas huvudsakliga uppgift är att sprida kunskap om social- och kollektivavtalad försäkring bland de anställda. I utbildningarna ingår även att visa på sambanden mellan försäkringarna och parternas satsningar inom arbetsmiljö och hälsa. Under år 2005 genomförde vi 75 grund- och vidareutbildningar på den fackliga sidan och 35 kurser för representanter för arbetsgivarna. Under år 2005 genomförde vi även fem regionala konferenser som var gemensamma för arbetsgivare och arbetstagare, med sammanlagt ca 500 deltagare. Den 1 januari 2006 trädde den nya försäkringsavtalslagen i kraft. I propositionen betonas att frågan om information till de försäkrade och deras arbetsgivare är av stor betydelse för att den kollektivavtalade försäkringen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. I lagstiftningen ställs krav på information i samband med att en överenskommelse (kollektivavtal), som medför skyldighet för arbetsgivare att teckna försäkring har ingåtts. En nyhet är att när försäkring har tecknats ska försäkringsbolaget avsända försäkringsbesked för de anställdas kännedom. Beskeden ska vara tämligen kortfattade och ska innehålla upplysningar om väsentliga rättigheter och skyldigheter samt om viktiga begränsningar av försäkringsskyddet. Ett försäkringsbesked ska även sändas ut, när försäkringen genomgår väsentliga förändringar. Under 17

18 INFORMATION OM FÖRSÄKRINGARNA den tid försäkringen gäller är det försäkringsbolaget och arbetsmarknadens parter som har ansvar för att information om försäkringsskyddet når arbetsgivare, anställda och andra som omfattas av försäkringen. Om ett försäkringsfall inträffar är det försäkringsbolaget som har informationsskyldigheten. Det är givetvis mycket betydelsefullt att de försäkrade i händelse av ett försäkringsfall känner till sitt försäkringsskydd. Men det är även i övrigt viktigt att de försäkrade är informerade om sitt försäkringsskydd i händelse av sjukdom, arbetsskada, dödsfall eller arbetsbrist. Bristande kunskap kan i annat fall leda till kostnader för överförsäkring hos enskilda personer. Seminarier Sedan vår organisation flyttade in i nuvarande lokaler har vi i vår hörsal återkommande ordnat seminarier kring aktuella frågor som har anknytning till våra försäkringar. Deltagarna kommer huvudsakligen från arbetsmarknadens parter, men vi har även deltagare från departement, verk och myndigheter samt andra till oss närstående organisationer. Det är glädjande för oss att kunna konstatera att seminarierna utvecklats till att bli en ansedd mötesplats för informationsspridning och debatt. Under år 2005 arrangerade vi 12 seminarier till vilka drygt externa deltagare anmälde sig. Sedan inledningen i mars 1998 har vi hållit 91 seminarier. 18

19 Samy, Projektledare, Skadereglering och Försäkring Claudia, Skadereglerare, Skadereglering och Försäkring Jonas, Skadereglerare, Skadereglering och Försäkring Oskar, Skadekonsulent, Skadereglering och Försäkring Ann-Britt, Kundrådgivare, Skadereglering och Försäkring Maria, Skadereglerare, Skadereglering och Försäkring

20 HANTERING AV RISKER OCH OSÄKERHETER Försäkringarna innebär ett stort ekonomiskt åtagande till de försäkrade eftersom utbetalningen av försäkringsersättning i många fall sträcker sig över lång tid. Förutom utbetalningar av ersättningar görs därför varje år även avsättningar för framtida betalningar för under året inträffade skador. Kostnaderna för årets skador, d.v.s. för försäkringsersättningar i resultaträkningen, täcks dels genom årliga premieinbetalningar, dels genom avkastning från bolagens tillgångar. För åren , alltså de hela verksamhetsår då AFA-bolagen har haft en gemensam organisation, har kapitalavkastningen täckt 53,5 procent av kostnaderna för inträffade skador. År 2005 hanterades olika försäkringsärenden och det betalades ut sammanlagt 11,4 miljarder kronor. De totala avsättningarna för framtida betalningar uppgick vid årsskiftet 2005/2006 till 143,6 miljarder kronor. Premieintäkten i ett femårigt perspektiv framgår av nedanstående diagram. AFA Försäkring (och dess föregångare) fick flera nya betydande, löpande åtaganden under åren (värderade till drygt tre miljarder per år med nuvarande skadesituation) utan att detta omedelbart hade genomslag i premierna. Därutöver slog den ökade allmänna sjukligheten igenom i bolagets verksamhet med nära fördubblade kostnader från åren fram till ett maximum kring åren De ökade kostnaderna kunde fram t.o.m. år 2002 mötas med AFA-bolagens mycket höga kapitalavkastning i slutet av 1990-talet, men när kapitalavkastningen från slutet av 2001 vände nedåt och sjönk extremt mycket år 2002 tvingades AFA Försäkring att höja den totala premien för AFAförsäkringarna. Premieintäkten nära fördubblades från år 2002 till år Det kan i sammanhanget förtjäna att omnämnas, att AFA-bolagen under åren , enligt uppdrag från parterna, tog på sig två engångsåtaganden (avvecklingsaffärer) värderade till sammanlagt ca 22 miljarder kronor och att den betalade premien för detta rörde sig om drygt 1,2 miljarder kronor (en extra debitering om 0,60 procent av berörd lönesumma år 1997). Resten, alltså knappt 21 miljarder kronor, kunde betalas genom den goda kapitalavkastningen de aktuella åren. Utvecklingen av kostnaderna för försäkringsersättningar framgår av nedanstående diagram över försäkringsersättningar, beräknade som summan av försäkringsersättningar i AFA-bolagen, med uppdelning på utbetalningar och ändringen i avsättningarna. Motsvarande utveckling av de totala försäkringstekniska avsättningarna samt konsolideringskapital, som hämtats ur AFA-bolagens balansräkningar, framgår av efterföljande diagram. AFA Försäkring hade utifrån historiska erfarenheter sina åtaganden i AFA Sjukförsäkring värderade för en antagen hög framtida värdesäkring men när inflationen tillräckligt länge legat på en betydligt lägre nivå än tidigare, bedömdes en omvärdering av de försäkringstekniska avsättningarna utifrån nya makroekonomiska förutsättningar kunna ske. År 1992 visade sig i efterhand bli det senaste tillfället värdesäkringen i avtalsgruppsjukförsäkringen kom att överskrida den utlovade garantinivån om 4 procent, vilket hade lett till att styrelsen den gången liksom under alla föregående år hade behövt fatta särskilt beslut om att följa inflationsutvecklingen. En anpassning år 2002 av ränteantagandena till Finansinspektionens föreskrift om högsta räntan, med borttagande av en högsta tillåten inflationseffekt, ledde därför till betydande upplösning av avsättningarna, främst i AFA Sjukförsäkring men också i AFA Trygghetsförsäkring. Denna åtgärd förklarar de negativa värdena i diagrammet över försäkringsersättningar. 20

21 HANTERING AV RISKER OCH OSÄKERHETER Försäkringsersättningar i AFA fördelade på ersättningsgrundande händelser* Premieinbetalningar i AFA fördelade på ersättningsbara händelser Försäkringsersättningar i AFA fördelade på utbetalningar och nya avsättningar * * En anpassning av ränteantaganden till Finansinspektionens föreskrift om högsta ränta vilket i praktiken inneburit en höjning av räntan har i AFA Sjukförsäkring och AFA Trygghetsförsäkring år 2002 lett till en betydande upplösning av avsättningarna. Denna åtgärd förklarar de negativa värdena i diagrammen över försäkringsersättningar

22 HANTERING AV RISKER OCH OSÄKERHETER Risker och osäkerheter en översikt AFA Försäkring påverkas av en lång rad såväl osäkra som helt bestämda faktorer. Dessa återfinns både inom och utom företaget. De osäkra faktorerna delas in i risker respektive osäkerheter. För att kontrollera och förutsäga effekterna på bolagens resultat och förmögenheter hanteras de båda typerna av osäkra faktorer med olika metoder. Risker är mätbara och kan prognostiseras med hjälp av sannolikhetskalkyl. Effekterna på resultatet är inom vissa gränser förutsägbara. Osäkerheter går inte på samma sätt att mäta och prognostisera. Osäkerheter hanteras främst genom omvärldsbevakning respektive en god intern kontroll. Försäkringsrisk Finansiell Risk Slumpartade variationer i skadeantal och skadekostnader (t.ex. sjuklighet/dödlighet i olika populationer). Löpande förändringar i priserna på finansiella tillgångsslag (t.ex. ändrade aktiekurser). Övriga risker som sammanhänger med rörelsedrivande verksamhet Operationell och som beror på icke funktionella eller misslyckade interna processer och system samt mänskliga fel. Osäkerhet Förändringar i förutsättningarna för att beräkna skuldåtagandena (t.ex. ändrade lagar och avtal, ibland med retroaktiv verkan). Förändringar i förutsättningarna för prissättningen på kapitalmarknaderna (t.ex. normer för centralbankers agerande). Förutsättningarna för verksamheten förändras till följd av ändrade administrativa processer hos samarbetspartners, t.ex. Försäkringskassan. Detta eftersom Försäkringskassan och AFA Försäkring har ett väl utvecklat informationsutbyte. De risker och osäkerheter som AFA Försäkring är exponerat för kan var för sig formellt klassificeras i tre huvudtyper försäkringsmässiga (aktuariella), finansiella och operationella. Nedan ges några exempel på sådana risker. Riskkontroll Försäkringsrisker Försäkringsriskerna prövas löpande genom utvärdering av aktuellt skadeutfall mot statistik över tidigare skadeutveckling och försäkringstekniska underlag vid långsiktiga försäkringsåtaganden. Försäkringsriskerna skiljer sig åt mellan de olika försäkringsrörelserna. Sedda ur risksynpunkt är såväl arbetsskador (utom arbetssjukdomar) för AFA Trygghetsförsäkring som dödligheten för AFA Livförsäkring mycket stabila risker. Däremot finns, sett över längre tidsperioder, betydande och svårförutsebara variationer i sjukfrånvaron för avtalsgruppsjukförsäkringen och för friställningar som hanteras i AGB-rörelsen. Följaktligen måste det i varje försäkringsbolag finnas säkerhetsmarginaler anpassade till respektive rörelses risk. Finansiella risker Finansiella risker kontrolleras genom diversifiering och matchning. Genom att investera placeringstillgångarna i flera olika värdepapper och tillgångsslag på flera olika marknader minskar variationen i avkastningen. AFA Försäkring halverade de finansiella riskerna vid slutet av förra året som en följd av denna diversifieringseffekt. Se nedan under Finansiell riskexponering. För att kontrollera de finansiella riskerna i överskottet mellan tillgångarna och skulderna, matchas tillgångarna mot skulderna bl.a. vad avser ränterisker. Över tiden är matchning en förutsättning för att klara premiemålet och ytterst för att klara bolagens ekonomi. Matchningsgraden kan uppskattas med hjälp av variationen i försäkringspre- 22

23 HANTERING AV RISKER OCH OSÄKERHETER mierna. Se även nedan Utvärdering av måluppfyllelse. För att mäta, styra och kontrollera AFA-bolagens finansiella risker har kapitalförvaltningen i samarbete med bolagens aktuarier utvecklat egna verktyg i form av matematiska modeller. Dessa verktyg består av: en optimeringsmodell för att ta fram strategiska tillgångsportföljer, s.k. Normalportföljer, en simuleringsmodell för att uppskatta vilken fonderingskvot som krävs för att hålla premien stabil, en Value at Risk-modell för att kvantifiera risktagandet i placeringsverksamheten samt en modell (NoRa=Nettoavkastningsrapport) för att beräkna det ekonomiska (aktsamma) värdet på konsolideringskapitalet. Optimeringsmodellen ser till att tillgångarna strategiskt investeras så att den finansiella risken genom diversifiering på olika tillgångsslag blir väl avvägd efter de olika försäkringsuppdragens natur, myndigheternas krav på erforderlig solvensmarginal och rådande placeringsregler. Simuleringsmodellen används för att kontrollera att bolagens fonderingar är tillräckliga för att långsiktigt finansiera samtliga åtaganden utan att behöva höja försäkringspremien. Simuleringsmodellen analyserar så väl matchningen som diversifieringen i bolagen. Value at Risk används löpande för att kontrollera att risktagandena håller sig inom de ramar som dragits upp av respektive bolags styrelse. För att löpande kontrollera effekterna på konsolideringskapitalet av förändringar i marknadsräntorna som inte uppmärksammas i den ordinarie redovisningen, används Nettoavkastningsrapporten. Den ger en god bild av bolagens ränterisker och deras matchning. Den finansiella risken på respektive tillgångsslag kontrolleras förutom genom diversifiering även genom jämförelse mot index. Där jämförelseindex saknas, sker kontrollen genom limitregler. Operationella risker För att medvetandegöra, kartlägga och aggregera olika typer av operationella risker har AFA Försäkring utarbetat en egen modell för riskanalyser. Riskerna mäts i termer av sannolikhet och konsekvens. De i riskanalysen identifierade riskerna hanteras och kontrolleras genom att åtgärdsplaner som reducerar risken till önskad risknivå fastställs och följs upp. Riskkartor upprättas för varje riskområde. En sammanställning av riskerna görs för att tjäna som underlag till företagsledningens riskanalys. Resultatet av riskanalyserna påverkar det strategiska arbetet, bl.a. utformning av verksamhetsplan och målformulering. Organisation för riskkontroll Besluten om det samlade risktagandet tas av respektive bolags styrelse. Där redovisas också resultatet av internrevisionens arbete. Kontrollen av bolagens totala balansräkningsrisker och hur bolagen uppnår målet att premien, som en procent av lönesumman, ska hållas långsiktigt stabil hanteras av en särskild funktion en Asset Liability Committee, ALCO. Beredning av styrelsebeslut om finansiella risker görs av styrelsernas finansutskott. I finansutskotten avrapporteras regelbundet bolagens löpande finansiella risktagande. Kontrollen av den totala finansiella risken sköts av en riskgrupp på kapitalförvaltningen under kapitalförvaltningschefens ledning. Kontrollen av att det finansiella risktagandet är förenligt med styrelsebeslut, övriga interna beslut, externa regler och krav sköts av en särskild controllerfunktion. Operationella risker inom AFA Försäkring i övrigt kontrolleras av respektive områdeschef och avrapportering görs i Företagsledningen. En för AFA Försäkring gemensam riskkarta har upprättats av Företagsledningen. För de risker som uppmärksammats har åtgärdsplaner upprättats. 23

24 HANTERING AV RISKER OCH OSÄKERHETER Mål för finansiell riskhantering Målet för riskhanteringen är att maximera uppdragsgivarnas ekonomiska nytta i försäkringen. I finansiella termer har nyttan formulerats som ett mål för försäkringspremien. Målet är att premien, som en procent av lönesumman, ska vara långsiktigt hållbar och stabil under de närmaste fem åren vid oförändrade försäkringsvillkor. Premiemålet ställer både ett krav på minsta fondering och ett krav på lägsta kapitalavkastning. Ju lägre premiemålet sätts desto högre fondering och kapitalavkastning fordras. Premiemålet sätter även en övre gräns för hur stora skadeersättningar bolagen tål. Utvärdering av finansiell måluppfyllelse Under de åtta år som gått sedan premiemålet infördes har AFA Försäkring klarat att uppnå målet under sju år. Denna kostnadsstabilitet avviker påtagligt från tidigare års stora variationer i premienivåerna. Bidragande orsaker till att AFA Försäkring kunnat hålla stabila premier är den ökade diversifiering och skuldmatchning som genomförts inom placeringsverksamheten. Diversifieringen har medfört att riskutrymme frigjorts. Detta riskutrymme har kunnat användas till att öka andelen reala tillgångar, vilka bättre matchar de i huvudsak reala skulder som AFA Försäkring har. Finansiell riskexponering per den 31 december 2005 Vid kvantifiering av finansiell risk används Value at Risk (VaR) med 97,5 procent konfidensnivå. Det innebär att förlustrisken vid ett fall i tillgångsslagens avkastningar motsvarande två standardavvikelser beräknas. Det är denna förlustrisk som AFA Försäkring ska kunna bära. Som en jämförelse kan nämnas att världsbörserna föll med ca två standardavvikelser eller 45 procent i genomsnitt under börsraset åren Vid utgången av år 2005 hade de tre försäkringsbolagen inom AFA Försäkring finansiella risker på de samlade placeringstillgångarna på brutto 40 miljarder kronor enligt Value at Risk. Så mycket riskerade bolagen som mest att tappa i tillgångsvärde under ett år om alla tillgångsslag samtidigt föll med två standardavvikelser. Bruttorisken visar på förlustrisken då korrelationerna mellan tillgångsslagen är de sämsta möjliga. Till följd av en långt driven diversifiering av tillgångarna reducerades de finansiella riskerna med 19 miljarder kronor. Den finansiella nettorisken stannade därmed på 21 miljarder kronor. Detta under förutsättning att alla tillgångsslag inte samtidigt faller två standardavvikelser. Vanligtvis faller inte alla tillgångsslag samtidigt då de styrs av delvis olika faktorer. Det betyder att AFA-bolagen under ett år i värsta fall riskerade att tappa 10 procent av tillgångarnas värde motsvarande 42 procent av konsolideringskapitalet. Se nedanstående tabell. AFA-bolagens sammanlagda finansiella tillgångar i miljarder kronor: Räntebärande värdepapper 120,4 Aktier 62,3 Private Equity 2,3 Fastigheter 9,3 Summa finansiella tillgångar 194,3 varav utländska valutor 30,6 Finansiell riskexponering under ett år i miljarder kronor, med 97,5 procent sannolikhet enligt Value at Risk: Räntebärande värdepapper 7,3 Aktier 22,6 Private Equity 1,6 Fastigheter 2,8 Valutor 5,9 Summa risker, brutto 40,2 Diversifieringseffekt -19,1 Summa risker, netto 21,1 24