Idrott mål eller medel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Idrott mål eller medel"

Transkript

1 Rapporter från Idrottshögskolan Göteborgs universitet Idrott mål eller medel Några kritiska nedslag i idrottsforskningen Owe Stråhlman ISSN December 2004

2 Kapitel 1 Inledning 1 Bakgrund 1 Ansats och disposition 7 Kapitel 2 Några tankar om idrott ett värdeteoretiskt perspektiv 10 Betydelsen av definitionen 12 Ett metaperspektiv 15 Individuella behov av rörelse 17 Idrott som avspegling av samhällsprocesser 24 Idrott som existens 28 En sammanfattning 34 Syntes 35 Kapitel 3 Några tankar om vetenskaplig legitimeringen av idrott ett kunskapsteoretiskt perspektiv 40 Bakgrund 40 Kunskapsteori - dess nödvändighet för idrottsvetenskapliga perspektiv 42 Mot en idrottsvetenskap 50 Idrottsvetenskaplig struktur 54 Meningen med idrottslig kunskapsutveckling legitimitetens sociala kontext 60 Forskning om idrottsforskning 62 Syntes 63 Kapitel 4 Några tankar om idrott, vetenskap och metod är det resan som är målet värt 68 Är resan målet värt? 69 Idrottens forskningsmetodologi idrottsmetodologisk forskning 71 Metoder är konventioner 73 Metoden finns i paradigmet 76 Idrottsforskning som vetenskap och praxis kritisk teori 80 Att tävla att mäta att forska 83 Syntes 85 Kapitel 5 Några tankar om idrottsvetenskaplig verksamhet som bildning och några idéer 89 Den idrottsvetenskapliga forskningsplanen 90 Den idrottsvetenskapliga utbildningsplanen 93 Mot en idrottsvetenskaplig forskarutbildning 95 Referenser 97

3 Kapitel 1 Inledning Bakgrund I en studie av svenska elitidrottare 1, tillfrågades en f.d. elitkanotist, om varför han avslutade sin elitidrottskarriär? Svaret blev Vi köpte motorbåt. Detta något dråpliga svar implicerar frågor som i detta fall handlar om individers val, om drivkrafterna bakom människors ambitioner inför framtiden och vad som behövs för att denna framtida (karriär-) utveckling 2 skall realiseras i en given situation. Men det handlar också om hur idrotten i detta fall elitidrotten påverkar eller förväntas påverka den enskilda individens möjligheter att skapa en dräglig tillvaro på postidrottsliga premisser. Eftersom frågan om elitidrottsavslutningen ställdes inom ramen för ett mätinstrument, vilket ingick i ett forskningsprojekt, blir i förlängningen övergripande frågor av vetenskapsteoretisk karaktär intressanta, om hur den erfarna verkligheten uppfattas/tolkas/analyseras i förhållande till vetenskaplig teori 3. Det handlar också om (det vetenskapliga) syftet med frågan, vad vill frågeställaren veta, har frågan ställts på ett ändamålsenligt sätt och vad är syftet med den ställda frågan i ett vidare och större sammanhang? Kort sagt, det finns både ett allmänt och ett avgränsat vetenskapligt 4 intresse för att denna (och andra) frågor diskuteras, samt i förekommande fall besvaras. En beprövad teoretiskt ram för detta speciella ändamål, är att betrakta människors utveckling utifrån socialisationsperspektiv 5, d.v.s. frågor som i detta fall diskuterar varför individer väljer att bli elitidrottare och/eller vilka faktorer som predicerar/socialiserar en individ till en specifik identitet 6? Socialisationsprocesser har i flera undersökningar varit utgångspunkt för studier om varför man väljer/tvingas att 1 Eriksson, Patriksson, & Stråhlman, (1992) 2 Ordet karriär och karriärutveckling brukar allmänt definieras som den process genom vilken individens liv formas i termer av studieval, yrkesval och annan rörlighet (Sjöstrand, 1980 s.26). De val som görs inom t.ex. utbildning och arbetsliv sker vid s.k. brytpunkter, vilka kan vara påtvingade eller frivilliga. 3 Teori (av thearea betrakta, begrunda ), en grupp antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem. 4 Att skilja mellan ett allmänt och ett vetenskapligt perspektiv har i denna skrift inget annat syfte än distinktionen som sådan, dvs. det kan intressera individer i allmänhet, men att det också finns traditionella vetenskapliga intressen. Detta demarkationskriterium (allmänt vetenskapligt) kommer i denna skrift inte, som begreppspar, att ytterligare utvecklas. Däremot kommer aspekter och konsekvenser att uttryckas och diskuteras. Feyerabend har dock (Lübcke, sid. 158) kraftigt avvisat försöken att skilja mellan vetenskap och icke-vetenskap. Enligt honom finns inga fastlagda spelregler för vetenskap och exempelvis metodvalen är mycket allmängiltiga. 5 En allmänt vedertagen definition av begreppet socialisation är att individen internaliserar samhällets och/eller gruppens beteendemönster, normer och regler. Detta är en process som inleds hos det mycket unga barnet och pågår hela livet. 6 Brettschneider (2001) beskriver detta i ett föredrag (Sport Involvement and Adolescent Development) som en tvåvägsprocess och benämner det socialisationens dialektik. 1

4 inleda en avslutningsprocess 7, en transition från en livsfas till en annan? Frågan har då varit påverkar socialisationsfaktorerna utkomsten av desocialisationen, eller har desocialisationsprocessen voluntaristiska drag och gäller samma förhållande för resocialisationsprocessen etablering av en ny karriär? Väljer man karriär fritt, d.v.s. väljer man att bli elitkanotist av fri vilja eller har man blivit en kanotist i världsklass, därför att man inte haft möjlighet att skaffa sig en motorbåt? Svaret kan vi vänta med och istället fråga oss om socialisationsteoretiska förhållningssättet är en lämplig utgångspunkt för studiet av denna problematik och vad är det som överhuvud tagit avgör vad som är en lämplig teoretisk referensram eller teori? På vilket sätt byggs den teoretiska referensramen, och kan de metodologiska förutsättningarna påverka? Är valet av teoretiskt referensram ett val a priori 8, eller är det erfarenhetsbaserade intryck och data som predicerar detta val? Stråhlmans 9 forskning visade att verktyg från konkurrerande teorier och referensramar under vissa premisser gjorde samma anspråk på att förklara eller ange förståelseramar för analys och tolkning. Kuhn 10 menar att detta förhållande bl.a. uppstår som en konsekvens av att teoribildning (ex. idrottslig) har brister och att missuppfattningar förekommer 11. Han skriver att vetenskapsteoretiker har mer än en gång bevisat att en och samma faktamängd kan förklaras av mer än en teoretisk konstruktion. Alltså, en och samma faktamängd kan också undersökas med olika slags verktyg. Sedan är frågan om de olika verktygen har samma effekt på den faktamängd som de bearbetar? Kuhn menar att så länge de verktyg man använder kan lösa de problem man fokuserar, finns ingen eller liten anledning att uppfinna nya. Man bör dock inte bortse ifrån att verktyg oftast inte gör jobbet själva - det behövs en hantverkare också! Om det i objektiv mening inte finns någon erfarenhetsbaserad kunskap om hur man bör förhålla sig till fakta, vilka analysverktyg man bör använda och vilka teorier som kan generera kunskap ur fakta, finns alltid utrymme för allsköns, mer eller mindre initierade, gissningar, förklaringar och uppfattningar. När Roger Bannister 12 officiellt blev den förste att springa en engelsk mil under 4 minuter och när Robert Beamon 13 noterades för 8,90 meter i längdhopp i OS 1968, var det två händelser som i den samlade friidrottsexpertisens ögon var svåra att förklara. Det man tidigare trodde var omöjligt blev möjligt. Men varför denna förvåning världsrekord hade slagits tidigare och fanns det inte några förklaringsmodeller som utifrån den rådande forskningsfronten inom området, kunnat verifiera de uppnådda resultaten, exempelvis som en matematisk 7 I fortsättningen benämnd transitionsprocessen. 8 Oberoende av erfarenhet eller bevisning. 9 (1997). 10 Kuhn, (1970, sid. 69) 11 En ståndpunkt som Kuhn delvis delar med Popper, i det att en av Poppers grundteser är att ingen vetenskaplig teori kan vetas vara sann. Riis - Flor (1987, sid. 542) 12 Bannister, Roger, f. 1929, brittisk medeldistanslöpare som den 6 maj 1954 (med tiden 3.59,4) blev den förste att noterade "drömmilen", dvs. underskred 4 min på engelska milen (1 609 m). 13 Amerikansk längdhoppare som i OS 1968 i Mexico City tog guld och satte världsrekord i tävlingens första godkända hopp med 8,90 55 cm längre än då gällande notering. Ökningen var större än de sammanlagda förbättringarna under den närmast föregående 40-årsperioden och den procentuellt största förbättringen av något IAAF-rekord. 2

5 funktion mellan mätbara idrottsligt relaterade parametrar. Huruvida det vid detta tillfälle fanns förklaringsmodeller får vara osagt, det intressanta i detta sammanhang är den reaktion som uppstår när omöjliga händelser inträffar, eller som man kanske skall uttrycka det ny kunskap uppstår. Någon eller några har etablerat de kunskaper som krävs för att kunna, som i detta fall, hoppa eller löpa så att det leder till ett visst resultat. Det gemensamma för dessa händelser (och även andra händelser av denna karaktär) är att de inte omedelbart kan förstås på ett gemensamt och objektivt sätt eftersom förklaringar baserade på entydigt empiriskt grundad kunskap saknas eller är otillräcklig. Dessutom är människors förställningsvärld omgärdad av s.k. omöjliga handlingar och händelser (exempelvis resa till en annan galax, gå på vatten eller hoppa fyra meter i höjd). Det är i flera avseenden svårt att ha den kunskap i beredskap, som behövs för att förklara hur det omöjliga blev möjligt när det väl inträffar (och om kunskap om det omöjliga finns, är det ju helt plötsligt möjligt). Grundfrågan är alltså (1) vad kan vi egentligen veta om idrottslig utveckling och (2) när vet vi det, samt (3) har detta vetande, denna kunskap, etablerats på ett legitimt sätt (hur vi kan veta 14 ). När man i den idrottsvetenskapliga utbildningen bedriver undervisning i vetenskapsteori och forskningsmetodologi är det förmodligen dessa tre frågor som man i huvudsak behandlar och som ligger till grund för fortsatt kunskapsutveckling inom området. Men hur gör man då med aspekter av det idrottsvetenskapliga fältet, där kunskap inte har eller kan etableras på ett vedertaget sätt. Någon menar att man får utgå ifrån en hållning som i den anglosaxiska världen benämns explorative. Alltså - menar skeptiker och kritiker tid och grogrund för spekulation, troende och tyckande om det vi inte kan förklara! Hur vi uppfattar tillvaron är en diskussion av s.k. á priori karaktär. Åsberg skriver innan vi undersöker något har vi vissa bestämda föreställningar om tillvarons grundkaraktär och som därmed utgör den ram inom vilken kunskap skapas och framstår som meningsfull 15. Detsamma gäller naturligtvis skapandet av idrottslig kunskap, d.v.s. den/de som skapar kunskap om idrott omfattas också av föreställningar, vilket blir den ram inom vilken denna kunskap genereras? Man kan naturligtvis ha en föreställning om att det är möjligt att hoppa 10 meter i längdhopp 16, men i dagsläget saknas kunskap om hur det skall gå till (och så länge overifierade hypoteser finns, så får kunskapen ses som provisorisk). Om man däremot anser det vara omöjligt, finns ingen eller liten anledning att söka kunskap om just det omöjliga. Men att människor etablerar uppfattningar om hur det svårförklarliga fungerar är inte oväsentligt, utan i högst grad önskvärt, eftersom dessa uppfattningar utgör den bas utifrån vilket kunskapsbildningen inom området emanerar. Utgångspunkten för att 14 När man som barn, inför sina kamrater, skall legitimera kunskaper, händer det inte allt för sällan att man åberopade auktoriteter. Det har mamma/pappa sagt. Det finns perioder i barns liv när föräldrarnas åsikter är falsifikationsfria. Det finns, enligt mitt sätt at se det, också en tendens till att vetenskapliga förhållningssätt antar sådana proportioner att de hängs upp på auktoriteter och därmed blir trendiga och ifrågasätts inte Enligt de regler som stipuleras av IAAF. 3

6 fördjupa kunskap inom ett intresseområde måste i rimlighetens namn ha någon början, oavsett om denna utgångspunkt är giltig eller ogiltig, sann eller osann. Därför blir, när erfarenhetsbaserad kunskap, i strikt mening saknas, valet av utgångspunkter ofta ett val på förnuftsmässiga 17 grunder vad är troliga förklaringar som förutsättningar för en slags förståelse? När kunskap på teoretisk och/eller empirisk grund saknas blir förnuftet den ram inom vilken vi söker kunskap och dessa uppfattningar överges oftast inte med mindre än att vi överbevisas på empirisk grund 18. Därför måste det ändå vara ett mål för idrottsforskningen, precis som mycket annan forskning, att etablera s.k. prediktionsvetande, d.v.s. skapa kunskap och teorier som på ett rimligt och tillförlitligt sätt förklarar händelser och handlingar kausalt. Skulle man fråga nutida forskare och tränare inom idrott var gränserna går för människors idrottsliga prestationer skulle nog få, eller kanske ingen alls, våga predicera exakt mätbara gränser och framför allt skulle ingen kunna presentera en allmänt vedertagen teori som skulle kunna bestå med den kunskap som vi i sammanhanget skulle kunna kalla ett slags prediktionsvetande. Däremot skulle man säkerligen kunna peka på ett antal väsentliga variabler som påverkar resultatutvecklingen. I det sammanhanget får man väl också antaga att många, både idrottare och idrottsforskare, drivs av en önskan om att göra det omöjliga möjligt och att åskådare av idrott attraheras till idrottsarenorna för att få beskåda mirakler 19, vilket är vetenskapligt intressant i sig. I skenet av detta resonemang, syns val av teoretiska anslag också för studier av elitidrottsavslutning (kapitlets första exempel) vara av á priori karaktär när tidigare forskning saknas eller när nya oprövade teoretiska angreppssätt skall prövas. Skälet är att det är ett just ett val, där den som väljer har den frihet, mer eller mindre begränsad, som ett val innebär. Å andra sidan kan man fråga sig om det överhuvud tagit är möjligt att göra initierade val av teoretiska ramverk utan någon form av empiriska observationer och erfarenhetsbaserad kunskap som grund för dessa val. Men att ständigt pröva data med samma typ av teoretiska ramverk kan ju betraktas som en meningslös verifiering av det man redan vet och att denna onödiga verifiering får i stället karaktären av meritering. 17 Förnuft, ungefär detsamma som förstånd eller teoretiskt uppfattande (ex hos Kant). 18 Det har funnits fall (och finns än idag) där man inte ändrat sin ståndpunkt, trots motsägande kunskap på empirisk grund. Ett av världshistoriens mest kända exempel är kontroversen mellan den geocentriska och heliocentriska världsbilden. Historiskt har den heliocentriska varit oförenlig med olika typer a skapelsemyter, och därmed förkastats, eftersom den genom sin blotta existens hotat fundamental trosuppfattningar om hur verkligheten anses vara konstituerad. 19 Ett bland många s.k. mirakler i svensk idrott är Undret i Varberg Davis Cup-matchen mellan Sverige och Jugoslavien stod 0-2 efter första dagens singlar. Efter att Sverige hade vunnit dubbelmatchen gick västgötarna Torsten Johansson (född i Karlsborg) och Lennart Bergelin (född i Alingsås) ut och avgjorde till svensk fördel (3-2). En anekdot i sammanhanget är att den då 88-årige Gustav V, som hedrade tillställningen med sin närvaro, vid ställningen 6-6 i skiljeset i Bergelins avgörande match, lämnade arenan. När Bergelin slutligen vunnit matchen med 10-8 ombads han att kommentera att majestätet plötsligen lämnade densamma. Bergelin svarade Kung Gustav V gjorde det som kändes bäst för honom, men jag var ju tvungen att stanna kvar matchen ut. 4

7 Uppfattningar om tillvarons konstitution brukar karaktäriseras som ontologiska 20 bestämningar, som utgår ifrån de begrepp eller kategorier som man behöver anta för att kunna ge en sammanhängande, motsägelsefri och uttömmande beskrivning och förklaring av (någon del av) verkligheten 21. I vårt fall skulle det handla om de antaganden om görs om vad som finns resp. inte finns, vad som är giltigt resp. ogiltigt, möjligt omöjligt, verifierbart eller icke verifierbart och vara utgångspunkt för val av teoretiska utgångspunkter. Sådana antaganden av skilda slag finns uttalade eller underförstådda i såväl filosofiska som naturvetenskapliga teorier. Därför är utgångspunkten i denna skrift att dessa antaganden och i detta sammanhang, är av á priori karaktär och att de därmed inte vilar på värdefri grund 22, utan att någon form av värdering 23 påverkar de val som görs. Detta kan också få som konsekvens att vissa värderingar, av dogmatisk karaktär, inte ifrågasätts, inte får ifrågasättas, utan som en våt filt kväver den ifrågasättande reflektionen och den påföljande diskussionen. Det är därför och ur detta perspektiv, föga överraskande, att studier där man har likvärdiga övergripande syften, genererar olika kunskap därför att olika verklighetsuppfattningar påverkar olika val. Inom området forskning kring elitidrottsavslutning har detta uppmärksammats, bland annat p.g.a. att kunskapsläget kan upplevas som mycket motsägelsefullt 24 (trots likartade studier) vilket ibland har lett till en viss semantisk inkommensurabilitet 25. I Stråhlmans 26 studie av f.d. elitidrottare sammanfattades några sådana skiljaktigheter och analysen visade att det förekom en rad omständigheter som påverkade både forskningsresultat och resultatanalys, som inte hade direkt med observerbara data att beskaffa 27. Genomgången visade att det åtminstone fanns tre olika omständigheter som påverkade dessa förhållanden 28 : 20 Med ontologiskt förhållande menas här att egenskaper (elitkanotist) utgör en del av den varandes väsen (existensen). Att vara elitidrottare utgör en stor och betydelsefull del i en idrottande individs självuppfattning/identitet och är betydelsefullt för relationen mellan varat (egenskapen) och det varande (individen). 21 Quine, (1969). 22 Och hur skulle de kunna vara värdefria eftersom vi accepterat tanken att föreställningar om tillvarons grundkaraktär vilar på förnuftsbaserad antaganden. 23 Det finns en gren av filosofin som benämns värdeteori och inom vilken man studerar värdeomdömen (normer och värderingar) ur språkfilosofisk, kunskapsteoretisk, metafysisk och logisk synpunkt. 24 Crook och Robertson (1991) har redovisat ett antal undersökningar när det gäller elitidrottsavslutning, där så är fallet (Stråhlman, 1997, s.51). 25 Filosofisk term, införlivad på 1960-talet i den moderna vetenskapsteorins vokabulär av Paul Feyerabend och Thomas Kuhn. Innebörden är att vissa teorier, som avser att behandla vad som tycks vara samma ämnesområde eller problem, definierar vissa av sina grundläggande begrepp så artskilt att de inte kan jämföras med varandra utifrån ett objektivt och neutralt kriterium. Det finns ingen gemensam yttre måttstock, ingen fast punkt utifrån vilken teorierna kan vägas och värderas. Detta tycks leda till kunskapsrelativism, dvs. det finns inget rationellt sätt att bestämma vilken av två konkurrerande, men inkommensurabla teorier, som är sannast eller har störst förklaringsvärde i absolut mening s.51, där finns också exempel på detta. 27 De val som görs av vetenskapsteoretisk karaktär och de förutsättningar som därmed står till buds för att analysera data, påverkar tolkningen av data. Konsekvensen blir att vetenskaplig hemvist, metodologiska val mm orienterade dataanalysen i en viss riktning, en riktning som inte fanns i data som sådan. Beroende på den enskilda vetenskapens preferenser baseras analysen till på förhand legitim inomvetenskaplig kunskap och därmed kan resultatet legitimeras inom den enskilda vetenskapen

8 värdeteoretiska 29, som i det sammanhanget hade tydliga socialfilosofiska 30 drag, d.v.s. betydelsen av det studerade fenomenets definitionsmässiga innehåll (har fenomenet något värde i sig och vad betyder det att det har ett värde, främst ur samhälleliga och individuella perspektiv) kunskapsteoretiska, vad karaktäriserar kunskapsutvecklingen inom problemområdet och hur har kunskapen formats, betydelsen av dess substantiella genes 31 och bedömningen av huruvida kunskapsutveckling är teoretiskt välgrundad forskningsmetodologiska, betydelsen och relationen mellan forskningsresultat och val av forskningsmetod samt dess betydelse för kunskapsutvecklingen 32 Tidigare i denna skrift har givits acceptans för tanken, att föreställningar på ontologisk nivå sker med utgångspunkt i någon form av verklighetsuppfattning (vilken inte ansågs helt värderingsfri) och att kunskap genereras i relation till denna verklighetsuppfattning. Därmed blir inte gränsen emellan ontologi och epistemologi absolut därför att vi har vissa bestämda föreställningar om tillvarons grundkaraktär och dessa utgör den ram inom vilken kunskap skapas och framstår som meningsfull (min underst.). Därmed finnas det föreställningar om idrottens grundkaraktär och idrottens mening (värde), vilket får betydelse för hur idrottslig kunskap skapas och hur den används 33. Om synen på idrottens grundkaraktär är att den saknar mening, finns ju liten eller ingen anledning att etablera idrottslig kunskap. Men om idrottsligt vetande anses vara en legitim kunskapsform (erkenntnisform) finns anledning att söka och explicitgöra denna kunskaps mening, att argumentera för att idrottsvetenskaplig kunskapsbildning och vetande sett ur ett kunskapssociologiskt 34 perspektiv, implicerar en slags nödvändighet. Genom att kritiskt diskutera olika typer av verklighetsuppfattningar, ifrågasätta de vetenskapliga teorier som gör anspråk på att etablera idrottslig kunskap och genom att praktiskt pröva denna kunskaps applikation i praxis 35, är det som idrottslig kunskap vinner legitimitet (kunskapen blir användbar och leder förhoppningsvis till befrämjande utveckling 36 ). För att idrottsvetenskaplig kunskap skall utvecklas på ett otvunget, 29 Benämns också ibland för axiologi, d.v.s. läran om vad som är värdefullt eller den filosofiska disciplin inom vilken man försöker avgöra vad som är av värde. 30 Socialfilosofi är en filosofisk disciplin som framför allt undersöker vissa grundbegrepp, principiella förutsättningar, metodiska och teoretiska problem i samhällsvetenskaperna. Gränsen mellan socialfilosofi, politisk filosofi och statsfilosofi är inte klar och entydig (NE, 2000). 31 Genes (grek. genesis - ursprung, uppkomst), 32 Lübcke (1988). Filosofilexikonet. 33 Om något har en mening, har det ofta också ett värde, medan något meningslöst ofta upplevs som värdelöst. 34 Hur vetenskapen fungerar i samhället, hur vetenskapen påverkas av yttre faktorer. (Johansson, Kalleberg & Liedman, 1972). 35 Praxis fungerar i kunskapsteorin på olika sätt. Enligt marxistisk tradition både som utgångspunkt, drivkraft och mål för kunskapssökandet och som ett kriterium på kunskap. Det innebär att praxis enligt marxismen, i sin totalitet bestämmer kunskapsutvecklingen. Hos existentialismen betonas inte den samhälleliga dimensionen på samma sätt, utan här är det i stället individen som står i centrum jämte den frihet och ångest som är knutna till valet. Hos hermeneutiken fokuseras uppmärksamheten på traditioner och deras betydelse för förståelse och tolkning av handlingar (Hermerén, G., i NE 2000). 36 Ett bra exempel på detta, är den diskussion som förts och de åtgärder som vidtagits under senare tid när det gäller levnadsvanor och ohälsa. Därmed inte sagt att kunskapen om sambandet mellan livsstil och hälsa är något nytt. Skillnaden sett ur det samhällsvetenskapliga perspektivet är att man i större 6

9 dynamiskt och ändamålsenligt sätt, får inte basen för denna utveckling vara av axiomatiskt 37 karaktär därför att utveckling av idrottsvetenskaplig kunskap borde vara befrämjad av ontologisk mångfald. Den risk man löper är att kunskapen, om uttrycket tillåts, blir kalejdoskopisk 38, d.v.s tendensiös, kortsiktig, perspektivlös och ohållbar. Den inledande diskussionen i denna skrift, sammanfattningsvis, utgår ifrån att kunskap om idrott (som t.ex. elitidrottsavslutning) är komplex och att det också finns ett antal förhållningssätt vilka ligger till grund för denna kunskap. Skälen till komplexiteten är uppfattningen att vare sig idrott eller idrottslig kunskap existerar kontextlöst. I denna kontext finns både individuella och samhälleliga föreställningar om idrott och idrottslig kunskap, vilka i sin tur vilar på olika ontologiska och epistemologiska antaganden. Konsekvensen av att olika föreställningar existerar är en inkommensurabilitet, vilket ofta leder till en slags kunskapsrelativism (kunskapens legitimitet grundad på jämförelse). Resultatet blir att idrottslig kunskapsutveckling grundas på val - val som har ontologiska utgångspunkter och kan analyseras på värdeteoretisk grund 39. Ur ett idrottsforskningsperspektiv blir denna diskussion betydelsefull för både för uppfattningar av idrott (och elitidrott) och för kunskap och kunskapsutveckling inom idrott. Detta medför också konsekvenser för studier om och synen på det idrottsliga lärandet (utbildning, undervisning och inlärning). Konsekvensen, den kunskapssociologiska diskussion som prövar om idrottslig kunskap har någon slags praktisk betydelse både för samhällets och för individers utveckling, blir också central, just i den mening att en av de viktigaste drivkrafterna för kunskapsutveckling måste vara att förbättra tillvaron och tillvarons levnadsvillkor. I de fall idrottslig kunskap anses besitta dessa egenskaper, etableras och konstitueras praxisfilosofiska perspektiv, där kunskap om idrott får betydelse för praxis - och omvänt - praxis får stor betydelse för synen på kunskapsutveckling och blir därmed en betydande drivkraft i sökandet efter idrottsligt relevant kunskap. Ansats och disposition Den inledande diskussionen har som syfte att ge substans till de frågor som fortsättningsvis kommer att vara föremål för diskussion i denna skrift. Det handlar om utsträckning fokuserat på kunskap om individens beteende. En konsekvens av detta är att större uppmärksamhet har fokuserats på den fysiska aktiviteten och idrottens betydelse (åtgärder som individen själv kan vidtaga). 37 Axiom (sats, som utan bevis antas vara sann). I dagligt tal beteckning för ett självklart sant påstående. I vetenskapliga sammanhang avser man med axiom en grundsats som inte själv är föremål för bevis, men som tjänar som utgångspunkt för bevis av andra satser. 38 Kalejdoskop (av grek. kalos, skön). Optisk leksak, patenterad 1817 av David Brewster. Det består av två eller tre vinkelställda speglar, ofta monterade i ett papprör med titthål i ena änden. Framför speglarna finns två råglasskivor, mellan vilka ligger lösa, olikfärgade glasbitar m.m. När man vrider röret framkallas symmetriska, stjärnformade figurer med ständigt nya mönster (NE, 2000). 39 Stråhlman,

10 Vetenskapsteoretiska frågor i relation till ett idrottsligt kunskapsområde. Möjligheten att etablera ett vetenskapsområde för utveckling av forskning och lärande inom idrott och idrottslig aktivitet. Idrottsforskningens relation till praxis. Därmed blir det också intressant att belysa den idrottsliga kunskapens relation till olika vetenskaper som bedriver idrottsforskning och betydelsen av vetenskaplig formation och tradition som utgångspunkt för studier av idrott och idrottsliga aktiviteter. Avsikten med detta är att ge bränsle till en diskussionen om forskning om idrottsforskning. Nedan presenteras en modell och denna har ambitionen att visa på den idrottsliga kunskapsbildningens processinriktade karaktär, samt dess kontextberoende (som individuell och samhällelig praxis), d.v.s. betydelsen av de sammanhang som hör ihop med val i forskningsprocessen och det studerade ämnesområdets teoretiska utgångspunkter. Värdeteoretiska utgångspunkter Kunskapsteoretiska utgångspunkter Kunskap om idrott och idrottslig utveckling Forskningsmetodologiska utgångspunkter Samhällelig ram Figur 1: Utgångspunkter för en form- och innehållsmässig diskussion om vetenskapsteoretiska utgångspunkter för idrottsforskning och etablering av ett idrottsvetenskapligt kunskapsområde. Modellen visar inom vilka områden av det vetenskapsteoretiska fältet som idrottsvetenskap 40 initialt bör prövas för att legitimera den idrottsliga kunskapens växt (det är dock i praxis som den eventuellt vinner sin legitimitet). Betydelsen av legitim idrottslig kunskap kanske bäst visar sig i det idrottsliga lärandet och i förlängningen i den idrottsliga utbildningen och då om relationen mellan de akademiska förhållningssätten och idrottsrörelsens ambitioner att utveckla idrott och idrottslig 40 I denna skrift är idrottsvetenskap namnet på de tvärvetenskapliga förhållningssätt vars huvudsakliga uppgift har att beforska företeelsen idrott. Begreppet skall övergripande förstås som den vetenskap som studerar företeelsen idrott analogt med begreppen samhällsvetenskap, naturvetenskap, musikvetenskap osv. Det finns avsevärda förväxlingsrisker om man skulle benämna både (a) det vetenskapsområde och (b) den företeelsen man beforskar, vid samma namn (idrott). 8

11 aktivitet. Eftersom många modeller (även denna) beskriver en process, är det den processinriktade karaktären som är modellens kumulativa 41 drivkraft. Med utgångspunkt i det inledande resonemanget blir syftet med denna skrift att diskutera: betydelsen av allmänna och vetenskapliga definitioner av det studerade fenomenet idrott för utveckling av idrottslig kunskapsbildning och kunskap olika synsätt på forskning (kunskapsbildning) inom idrott och dessa synsätts betydelse för utvecklingen av ett idrottligt vetenskapsområde ett idrottsvetenskapligt kunskapsområdes relation till metoder och implikationer för analys samt betydelsen av dessa val Syftet är också att argumentera för att det finns samband, både på ett vetenskapsteoretiskt som ett praxisorienterat plan, mellan utvecklingen av ett idrottsvetenskapligt vetenskapsområde och den idrottsliga verksamhetens utveckling, vilket kan leda till en reformerad idrottsvetenskaplig utbildning. Det är viktigt att betona att diskussionen inte har för avsikt att eliminera idrottens mångvetenskapliga 42 karaktär, utan visa att idrottsvetenskapen i sina tvärvetenskapliga uttrycksformer är ett fristående verksamhet i relation till annan vetenskap och forskning där idrott är ett studerat område. Det kanske också är på sin plats att fastslå att de frågor som diskuteras i denna skrift inte låter sig besvaras på ett enkelt sätt. Om de resonemang som förs här, på ett eller annat sätt, leder till en öppen och kritiskt inriktad diskussion kring vetenskapsteoretiska frågor relaterat till idrottsforskning, så har syftet nåtts med råge och får betraktas som ett resultat i sig. 41 I bemärkelsen genererande och hopande av kunskap. 42 Mångvetenskap bör i detta sammanhang ses som en naturlig övergång till det man vanligen kallar tvärvetenskap. Låt oss göra ett idrottsligt exempel. Vetenskap kan liknas vid spelarna i ett lag. Trots att de spelar i samma lag betraktar var och en sina egna positioner som delvis isolerade från andras positioner (mångvetenskap) och man spelar utifrån de premisser som man själv ställer upp (inomvetenskapliga regelsystem). Resultatet blir i bästa fall summan av de enskilda prestationerna. Tvärvetenskap karaktäriseras som ett lagspel i ordets rätta bemärkelse, där var och ens prestationer kan ses som faktoriell och produkten av lagets prestation blir större än summan de enskilda prestationerna. Den f.d. norske förbundskaptenen i fotboll Egil Drillo Olsen uttryckte detta på ett elegant sätt i samband med fotbolls-vm i USA Norge mötte Italien i en gruppspelsmatch i Boston. Olsén säger Det finns förmodligen ingen av våra spelare som skulle platsa i det italienska landslaget, men vi kan slå dem ändå. Matchen slutade

12 Kapitel 2 Några tankar om idrott ett värdeteoretiskt perspektiv Ex nihilo nihil fit (ur intet uppstår intet) Uppfattningar om vad idrott är, påverkar naturligtvis synen på vilka "idrotter som kan anses vara idrotter", eller vad som legitimerar och formar idrott inom exempelvis idrottsrörelsen och skolan. Men kopplat till uppfattningar om idrott och idrottens möjligheter, är synen både på hur samhället och individen utvecklas. Betydelsen av exempelvis idrottsämnet i skolan, har förts både som ett makropedagogiskt projekt (ämnets legitimitet ur ett läroplansperspektiv) och som ett idrottsdidaktiskt projekt (betydelsen av kunskaper som den enskilda individen förvärvar genom lärande och dessa kunskapers möjlighet till en individuellt relaterad utveckling) och här finns en rad uppfattningar, mer eller mindre välgrundade, både på betydelserelaterade strukturer och värderelaterat innehåll. Angeläget ur läroplansperspektivet är undervisningens strävan efter mångsidighet, baserad på forskning och vetenskapligt baserad kunskap, men också att undervisningen i ämnet tar sin utgångspunkt i relevant och väl prövad praxis. En mängd olika uppfattningar finns om idrottens och den idrottsliga aktivitetens betydelse för individuell utveckling, inte bara bland individer i allmänhet, utan också inom forskarsamhällets olika traditioner. Dessa uppfattningar grundar sig till dels på skillnader i vetenskapsteoretiska förhållningssätt samt tolkning av forskningsresultat, men dels också som personliga ställningstaganden bland enskilda forskare 43. Dessa skillnader accentueras av ett komplicerat kunskapsläge beträffande den fysiska (idrottsliga) aktivitetens både preventiva och promotiva betydelse och denna betydelse är inte är helt oomtvistad 44. Uppenbart är dock att den beslutande och verkställande statsmakten, både i Sverige och i många andra länder, anser att värdet av idrott och idrottsämnet är så stort, att dessa båda åtnjuter sanktion i både socialpolitiska som undervisningspolitiska strävanden. Därmed blir de omdömen som legitimerar idrott, både i detta och i andra sammanhang, av metafysisk (ontologisk) och kunskapsteoretisk betydelse, för att dels förstå de verklighetsuppfattningar som ligger till grund för ställningstaganden hos dem som formar övergripande beslut, men dels också hos dem som beforskar området (om inte annat som utgångspunkt för vidare forsknings- och kunskapsutveckling inom området). Beträffande olikheter i vetenskapsteoretiska förhållningssätt, syns alltså viktiga incitament för synen på idrottsligt relaterad kunskap kunna härledas som skillnader i 43 Exempelvis diskuterar Törnebohm (1985 s.43) vetenskapsteoretikers generella uppfattningar om vetenskap. 44 Se Patriksson & Stråhlman (2004). The situation of young people in Sweden and Denmark (Opubl. manuskript) 10

13 ontologiska synsätt. Frågan ställs, vilken betydelse uppfattningen om det idrottsliga varat har för det värde man tillskriver idrott och idrottslig aktivitet, både för individuell och samhällelig utveckling, och i förlängningen, vilken betydelse har detta för den vetenskapliga kunskapsutvecklingen inom området? Enligt Piaget är denna ontologiska bestämning inte något frivilligt ställningstagande i den vetenskapliga processen, utan han menar att varje vetenskap förutsätter en ontologi, liksom varje ontologi föregriper en kunskap 45. Piaget beskriver i någon mening ontologins nödvändighet som en slags kausalitet (ingen vetenskap utan ontologi). Törnebohm menar att när förutsättningar för forskning förändras (även idrottsforskningen, min anm.), förändrar det också forskarnas intressen, kompetenser och världsbilder, vare sig de önskar det eller ej 46. Dessutom, menar Törnebohm, finns forskare som ständigt söker förändringen och drivkraften är att reformulera världsbilder och vetenskapsuppfattningar från inomvetenskaplig grund, just för att förbättra dem. Därmed torde den ontologiska utvecklingen karaktäriseras som utveckling av s.k. regionala ontologier 47. Sett ur ett helhetsperspektiv existerar inom idrottsforskningen närmast uteslutande regionala ontologier, d.v.s. det förekommer i det närmaste enbart olika vetenskapliga discipliners inomvetenskapliga inmutningar av forskningsområdet (och detta är huvudkritiken 48 mot den fragmentering av det idrottsliga vetenskapsområdet som råder). Som en konsekvens av dessa idrottsligt regionala ontologier, kommer enskilda vetenskaper att se olika på idrott och idrottsligt relaterad verksamhet, med utgångspunkt i skilda synsätt (som också får betydelse för olika kunskapsteoretiska utgångspunkter). Om inte enskilda vetenskapliga discipliner kan fånga den idrottsliga essensen och det inte existerar ett idrottsligt vetenskapsområde, vad är då idrottsligt relaterad (vetenskapligt grundad) kunskap och hur kan den vetenskapliga världen finna en definition av idrott a posteriori 49 som inte bygger på inomvetenskapliga antaganden? Och hur viktig är, å ena sidan, den allmänna definitionen av idrott för detta antagande 50 och hur viktigt är det överhuvud tagit att vetenskapliga definitioner av begreppet konstitueras och definieras? Å andra sidan kan man diskutera om en allt för detaljerad och hårt strukturerad syn på idrottens form och innehåll är begränsande för utvecklingen av ett forskningsområde och finns det något skäl att ur ett vetenskapligt perspektiv, söka en idrottens ontologi och artikulera denna? Kritiken mot en sådan bestämning i sig, är att dess karaktär permanentar/återskapar en dogmatisk syn på ett kunskapsområde och därmed motverkar en differentierad och framåtsyftande utveckling. Men drivkraften att etablera ett/flera paradigm inom det 45 Piaget (1972, s 13). 46 Törnebohm, (1985 sid. 22) 47 Åsberg, (2000 sid. 3) 48 Låt mig först som sist påpeka att det naturligtvis inte är något konstigt eller fel med att enskilda vetenskaper utvecklas genom studier av idrottsliga fenomen och att resultat från dessa studier utvecklar idrotten. Min kritik ligger i att det saknas ett komplement eller en motpol, ett vetenskapsområde för idrottsforskning som på ett ontologiskt plan, inte behöver förhålla sig till andra vetenskapers definitioner av det idrottsliga forskningsområdet. 49 Á posteriori (lat. från den senare delen ) - erfarenhetsgrundad. Kunskap (även begrepp och utsagor) är a posteriori som de är beroende av erfarenheten, t.ex. sinnesupplevelser. Vi kan inte veta om satsen "bollen är rund" är sann utan att först varsebli bollen i fråga. Vidare är denna kunskapstyp kontingent, dvs. dess sanning är tillfällig och inte nödvändig. Lübcke, P (1988). Filosofilexikonet. 50 Hur den formas genom exempelvis idrottens organisationer eller i skolans undervisning. 11

14 idrottsliga området, bör utmana varje idrottsforskare att oupphörligen söka och att metakritiskt 51 pröva de ontologiska förutsättningarna i relation till det beforskade området. Betydelsen av definitionen Vetenskaplig formation av etablerade och studerade fenomen handlar inte sällan om att definiera, etikettera och systematisera exempelvis en samhällsföreteelse, som ett eller flera begrepp. Formationen har av legitimitetsskäl en del att vinna på att inrättas inomvetenskapligt á posteriori, som ett projekt att avgränsa ett/en fenomen/företeelse. Om begreppet inrättas på erfarenhetsbaserad grund, på basis av empiriska data och helst från oberoende undersökningar, så får den vetenskapliga innehålldefinitionen oftast en större vetenskaplig legitimitet (som Popper 52 menar, falsifierbarhetsgraden ökar). Men vad är det dessa sinnesdata och denna legitimitet bygger på? Genom att t.ex fråga olika individer vad de anser vara idrott, eller studera hur olika organisationer (främst idrottsliga) avgränsar sin verksamhet eller studera massmedia (sportsidorna eller sportspegeln) och se hur de avgränsar sitt verksamhetsområde kan man naturligtvis ange en definition. Men hur stor konsensus finns det kring en sådan 53? Definitioner som bygger på individers (verklighets-) uppfattningar är oftast logiska (för den individ som fört dessa resonemang), men inte nödvändigtvis sanna. Operationalisering av begrepp och företeelser innebär att man skapar en gemensam förståelse som alla förväntas kunna förhålla sig till, men inte nödvändigtvis acceptera 54. Men det ter sig ändå högst naturligt att utgå från att vetenskap och forskning i vissa avseenden är med och formar en allmänna syn på idrott, eftersom det är uppenbart att allmänna definitioner av idrott induktivt 55 bidrar till formandet av de vetenskapliga definitionerna (även om de med automatik därmed inte behöver vara sanna, trots att de är logiska). I de fall där dessa 51 Kritik av kritiken, ett svar eller ett kritiskt ställningstagande som kommer efter tidigare framförd kritik. Lübcke, (1988). Filosofilexikonet. 52 Johansson, Kalleberg & Liedman, (1972). 53 Ett par exempel som belyser de svårigheter man konfronterar. Är bodybuilding idrott, är schack, travsport mm idrott och den eviga frågan vad är skillnaden mellan idrott och sport? 54 Att i en enkätundersökning exempelvis skriva som ingress till en fråga; Med motion menar vi 30 minuters fysisk aktivitet, du skall vara ombytt till kläder för fysisk aktivitet och du skall svettas rejält och sedan fråga Motionerar Du?. Detta innebär ju inget annat än att man ber en individ att förhålla sig till något, som man kanske inte håller med om. Individen tänker exempelvis Jag motionerar ju, men inte på det sättet - jag går ut med soporna varje dag och det är motion för mig Därför bör man förhålla sig både kritiskt och skeptiskt till framför allt studier som bygger på självrapporterat beteende, både utifrån problematiken kring selektiva tankeprocesser och interkulturella skillnader i den språkliga hanteringen för att beskriva dessa beteenden.. 55 Induktiv metod, slutledning där premisserna underbygger konklusionen, utan att medföra denna logiskt (d.v.s. från att alla undersökta fenomen har en speciell egenskap, till att alla fenomen har denna egenskap). Skiljes från deduktiv metod, vilket är det vetenskapliga förfaringssättet som innebär att logiskt härleda satser ur allmänna lagar eller axiom. Lübcke, P (1988). Filosofilexikonet. Om man springer och sparkar på en boll till varandra, och benämner det idrott, så är det också idrott om man springer och kastar bollen till varandra (vilket underbygger konklusionen och vilket också är logiskt). Men det finns också tillfällen då man både sparkar på och kastar en boll och inte benämner detta för idrott (vilket inte underbygger konklusionen men trots allt är logiskt). 12

15 formats på basis av data från empiriska 56 undersökningar har idrottsutövandet, som det visar sig, varit den epistemologiska bas från vilka definitionerna genererats (att tävlingslöpa handlar om att avverka en sträcka på kortast möjliga tid kunskapen om en löpares förmåga fastställs genom tidtagning kunskapen i sig är erfarenhetsbaserad á posteriori). Trots formen för samtida idrottslig aktivitet, har gått ifrån att vara spontan till att bli mer och mer institutionaliserad, är det inte svårt att argumentera för att idrottsbegreppets innehåll, även i vetenskapliga sammanhang, postulerats á priori. Med de divergerande uppfattningar i innehållsbestämningar som finns, har bevisligen inte erfarenhetsbaserade begreppsdefinitioner konstituerat någon entydig egenskaps- och värdegemenskap, då vetenskapliga definitioner ofta utgår från inomvetenskapliga bestämningar (som Kuhn 57 menar, typologier i forskningsmiljön). Man skulle emellertid kunna tala om en vetenskaplig institutionalisering av idrottsliga begrepp och företeelser, som ofta har till uppgift att operationalisera och avgränsa något, så att en gemensam kommunikativ funktion etableras. Däremot innebär inte den höga graden av institutionaliseringen automatiskt, att vetenskapliga discipliner, myndigheter och organisationer, bestämmer vilka idrotter som är idrotter och vad som är den idrottsligt korrekta definitionen. Idrottens kreatörer har alltid varit dess utövare medan idrottsorganisationerna i efterhand försökt att sätta upp hinder för avgränsning av den vedertagna definitionen, med den självpåtagna rollen att inrätta ett tolkningsföreträde och utifrån ett organisationsperspektiv, tilldelat sig ensamrätt att konstituera definitionen av den enskilda idrottens innehåll. Därmed torde värdet av den idrottsliga begreppsdefinitionen även ha en begränsad betydelse på det metafysiska 58 planet. Värdet av att explicitgöra den idrottsliga definitionen ligger främst på det kommunikativa planet, där begreppet både ur allmänna och vetenskapliga perspektiv bidrar till förståelse och utveckling av den idrottsliga innehållsdiskursen 59 (som dock återskapar den metakritiska diskussion, vilken bör vara en självklar utgångspunkt för synen på och etablering av idrottsforskning) Empirisk empirism kunskapsteoretisk huvudriktning som menar att all kunskap om verkligheten härstammar från erfarenheten. En verksamhet är empirisk när den inte är underbyggd av teoretiska överväganden, utan endast bygger på erfarenhet, dvs. iakttagelser av verkligheten. Lübcke (1988) 57 Johansson, Kalleberg & Liedman, (1972). 58 Metafysik, en lära om det varande såtillvida som det är, speciellt en lära om de nödvändiga och essentiella dragen hos det varande. Det handlar om en insikt i verklighetens grundläggande struktur, vilken framsprungit ur kunskapskällor som föregivits vara oberoende av den empiriska iakttagelsen (t.ex. intuition och uppenbarelse). Lübcke, P (1988). Filosofilexikonet. Begreppet ontologi har också och under stundom använt synonymt med metafysik. 59 Diskurs ( samtal, eg. kringlöpande, dryftande ). Ordet betecknar en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp, en kedja t.ex. den vetenskapliga eller den religiösa diskursen, eller formen hos en sådan helhet. Hos Michel Foucault är en diskurs en regelstyrd kunskapsinstitution, t.ex. psykiatrin eller biologin, hos Habermas en kritisk analys av (t.ex. politiska eller sociala) giltighetsanspråk. Lübcke, P (1988). Filosofilexikonet. 60 Framför allt är det de regler som är uppsatta för olika idrotter som skapar någon slags innehållsbestämning. Om utövare av exempelvis fotboll bryter mot allt för många regler kommer man definitionsmässigt att fjärma sig från fotbollen. Däremot kanske man hittar på en ny idrott, som enligt traditionen, fallet var med rugbyns uppkomst. Lindfelt, (1999). Eller så etableras olika slags fotboll herrfotboll och damfotboll (om det nu finns någon skillnad). 13

16 I Stråhlmans 61 studie ventilerades begreppsliga aspekter av idrott ur ett perspektiv som hade klara avsikter att greppa fenomenet idrott värdeteoretiskt. Det handlade om olika övergripande funktioner, relaterade till ontologiska utgångspunkter för idrott och dess betydelse både för individuell utveckling och också samhällsutveckling 62. Diskussionen tog bl.a. utgångspunkt i definitioner av idrott ur allmänna som vetenskapliga perspektiv, men också idrottslig verksamhet som ett slags värderelativism (betydelse av idrott för annan verksamhet som vanligen inte betraktas som idrottslig verksamhet eller aktivitet 63 ) och också dess nominalistiska värde (att betrakta som ett slags egenvärde) ur i huvudsak tre perspektiv 64. Idrottens ram etablerades som en funktionell möjlighet att bedriva en diskussion om värderelaterade aspekter i förhållande till studie- och forskningsområdet idrott. Syftet med ramen, var inte ett försök att ge en definition av idrott, utan att ge förutsättningar för en syn på studieområdet idrottsvetenskap, som tog sina utgångspunkter i något annat än inomvetenskapliga definitioner av det studerade fenomenet. Skälet var uppfattningen att enskilda vetenskapligt systematiserade perspektiv snarare fungerade som begränsande i forskningsprocessen, än som dynamiska bidrag för utveckling av det enskilda idrottsliga vetenskapsområdet. Fragmenteringen av forskningsområdet idrott i begrepp och definitioner som inte ansågs gränsöverskridande kunde innebära en risk för inmutning och begränsning av stora delar av det idrottsliga forskningsfält, istället för att konstituera ett innehåll som var sammanflätat av olika kunskapshorisonter och fält, ledande till både en vetenskaplig som allmän förståelse 65. Motivet är att när flerdimensionella funktioner i det idrottsliga forskningsområdet avtäcks, kan en vetenskaplig legitimitet etableras, därför att idrott och idrottsliga funktioner, ting och handlingar, kan beforskas såsom de visar sig och primärt vidareutvecklar detta ett vetenskapsområde och, krasst uttryckt, inte bara vara en effekt av annan forskning. Ett idrottsligt forskningsområdes legitimitet bör utgå ifrån det värde som idrott och idrottsliga aktiviteter har både ur ett praxisfilosofiskt och också ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv, som ett kunskapsgenererande projekt (en fördjupad diskussion om idrottsforskning ur vetenskapsteoretiskt perspektiv skall vi återkomma till i nästa kapitel). Vilken roll spelar då olika definitioner av idrott i detta 61 (1997 s.13.) 62 Det är där som begreppsdiskussionen finner sin rätta betydelse. Det är naturligtvis viktigt att ge definitioner av idrott som fenomen, men det är enbart när dessa definitioner får konsekvenser för individers utveckling (främst barn och ungdomar) som fenomenet kan bli föremål för praktisk prövning (konsekvensen av idrottandet). 63 Se även Patriksson, G (1994). Significance of sport for society : sport and physical activity as a socialisation environment : a scientific review. Mölndal, Institutionen för pedagogik och Engström, L-M (1999). Idrott som social markör. Stockholm: HLS förlag. Värderelativism kan också handla om vissa aspekter av tillvaron endast har värde för vissa individer eller grupper, men inte för andra. 64 Man kan distingera mellan värdet i idrott och värdet av idrott: exempelvis när man beforskar den idrottsliga aktiviteten som sådan värdet i idrott, alternativt när man forskar om idrott som en funktion för utveckling av annan samhällelig verksamhet (exempelvis möjlighet att förbättra samhällelig integration genom idrott) värdet av idrott. En idrottsvetenskap bör dessutom överväga det vetenskapliga värdet i/av idrott (vi återkommer senare i denna skrift med resonemang kring detta.) 65 Stråhlman, (1997) 14

17 sammanhang? Lindfelt 66 menar att man inte kan beskriva idrott utan att beskriva de värdebeständiga ideal som konstituerar idrott som verksamhet, samt de förhållningssätt till denna verksamhet som är förenliga med dem. Det betyder att även en vetenskapligt inriktad beskrivning bör utgå från värdebeständiga ideal. Den fråga man kan ställa sig är, vilka är dessa ideal? Värdebeständiga ideal bör i någon mening både vara tidsligt som rumsligt beständiga och ser man till den kritik som flera forskare (exempelvis Hoberman 67 ) framför, så finns ett perspektiv som förfäktar tanken, att åtminstone elitidrotten står inför ett moraliskt förfall. I analogi med detta bör man fråga sig, hur de ideal som konstituerar idrottsforskningen står i relation till detta eventuella förfall? Om idrottsforskningen förhåller sig på ett eller annat sätt till dessa ideal, vilken är då idrottsforskningens position? Eller kan man forska inom ett område utan att förhålla sig till det, d.v.s. i forskningens och vetenskapens goda namn enbart förutsättningslöst beskriva vad man upptäcker. Åsberg 68 menar att om man parentessätter förståelse av verkligheten (närvaron och konsekvensen av en oberoende av oss yttre existerande värld), hur skall då förståelse bedömas om det endast är tankeformer som beskrivs vilka inte behöver vara relaterade till världen. Alltså, artikulationen av idrottsliga innehållsdefinitioner är betydelsefulla för idrottsforskningen, framför allt idrottsforskningens resultat (kunskapen) är relaterat till världen så som den faktiskt är. Men man bör också, å ena sidan, vara medveten om att en dogmatisk syn, precis lika mycket som ett, å andra sidan, allt för naivt förhållande till dessa värdebeständiga ideal, som konsekvens skapar en slags aningslöshet, vilken i värsta fall bor granne med meningslöshet. Om ideal ständigt betraktas som en normalvetenskaplig karaktär, finns möjligheten att det som sker inom ett forskningsperspektivs utmarker diskvalificeras såsom ovidkommande (syns inte ha någon betydelse för praxis), med konsekvenserna att den idrottsliga innehållsdefinitionen blir statisk och endimensionell. Därvidlag ankommer på idrottsforskningen att omformulera och nyskapa idrottsliga definitioner, så att de utvecklar idrottsvetenskapen för upptäckandet av nya vetenskapsteoretiska perspektiv och dynamisk idrottsligt relaterad kunskap, för att etablera och kartlägga nya perspektiv både i idrott (egenvärdet) och av idrott (det relativa värdet). Ett metaperspektiv I Stråhlman 69 (1997) diskuterades Breivik 70 och Lenk 71, vilka menade att de olika vetenskaper som bedriver idrottsrelaterad forskning, bör se som sin uppgift att systematisera sina perspektiv på idrotten, d.v.s. tillsammans etablera ett (meta-) vetenskapligt plan. Enkelt uttryckt, menar de, skulle en sammanhållen definition av idrott kunna summeras och definieras utifrån detta plan. Problemet, menar Breivik, är 66 (1999). 67 Hoberman, (1986). 68 (2000 sid. 55) 69 (1997) 70 Breivik, (1979). 71 Lenk, (1979). 15

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

KURSPLAN Preliminär Telefon Sida 1 (2) Sektionen för hälsa och samhälle Kurskod: 00531HOS / 1

KURSPLAN Preliminär Telefon Sida 1 (2) Sektionen för hälsa och samhälle Kurskod: 00531HOS / 1 KURSPLAN Preliminär Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (2) Sektionen för hälsa och samhälle Kurskod: 00531HOS / 1 Hälsa och livsstil 15 hp Helath and Lifestyle 15 credits Kursplanen är inte fastställd.

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori? Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Mening. Anna Petronella Foultier

Mening. Anna Petronella Foultier Vetenskaplighet och forskningsetik Mening Anna Petronella Foultier Vad är skillnaden mellan naturvetenskaper och kulturvetenskaper (finns det en)? Vad är mening? Vad är mening inom din disciplin? Klassisk

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 121012 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 19,5 eller 17 eller 21

Läs mer

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad

Läs mer

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.

Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR12, Kurs 12: Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 15 högskolepoäng Course 12: Scientific Theory, Research Methods and Statistics, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Förskolans kommunikationsmiljö

Förskolans kommunikationsmiljö LÄRARUTBILDNINGENS SKRIFTSERIE 8 Daniel Pettersson och Linda Magnusson (Red.) Förskolans kommunikationsmiljö Betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter Forskning av

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Realism och anti-realism och andra problem

Realism och anti-realism och andra problem Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten

Läs mer

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Föreläsning 5. Deduktion

Föreläsning 5. Deduktion Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske

Läs mer

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.

Läs mer

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening? Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen universell preskriptivism för sin lära. Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Utbildningsplan för program i Sports Coaching

Utbildningsplan för program i Sports Coaching Utbildningsplan för program i Sports Coaching Grundnivå, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Sports Coaching 180 Credits Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakulteten 2008-10-17 1. Inrättande och

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Varför vara moralisk

Varför vara moralisk Varför vara moralisk Enbart för att manifestera en vilja som är god i sig en autonom vilja, som kan omfatta sina maximer som allmänna lagar i en och samma akt av viljande. Motivet för att handla pliktenligt

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Samhällsanalytiker med inriktning organisering SOGA50 Delkurs 3. Vägar till kunskap 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Kursen ger grundläggande orientering i vetenskapsteori,

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Vägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål

Vägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål Rådet för forskarutbildning Vägledning SLU ID: SLU.[Skriv numret här] 2019-01-02 Vägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål Vad är individuella lärandemål? Vid examen ska

Läs mer

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,

Läs mer

Fyra positioner under ett konsultativt samtal

Fyra positioner under ett konsultativt samtal Fyra er under ett konsultativt samtal Många chefer, handledare, coacher, konsulter och andra liknande yrkesgrupper genomför regelbundet olika former av konsultativa samtal med sina medarbetare, klienter

Läs mer

Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum:

Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: 111027 Ovanstående nummer är ditt identifikationsnummer! Skriv in detta nummer på varje blad i tentan vid

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Tolkande vetenskaper - Hermeneutik -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Tolkande vetenskaper - Hermeneutik - FTEA12:4 Vetenskapsteori Tolkande vetenskaper - Hermeneutik - Hermeneutik Hermeneutik: studiet av vad förståelse är, och hur vi bör gå tillväga för att uppnå förståelse. Hermeneutiken har sin historiska

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism

Läs mer

En formel för frihet

En formel för frihet En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking

Läs mer

8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012

8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012 Disposition 28 & 30 augusti 2012 Vetenskapsteori, forskningsprocess, forskningsdesign och forskningsetik (Föreläsningen utgår från Birgitta Bisholts föreläsning 20120124) Omvårdnadsforskningens teori och

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Teoretiska skäl att tro på Gud

Teoretiska skäl att tro på Gud Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt

Läs mer