Utvärdering av Kullaflygs miljöprestanda i internationell jämförelse med andra flygbolag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Kullaflygs miljöprestanda i internationell jämförelse med andra flygbolag"

Transkript

1 2010 Utvärdering av Kullaflygs miljöprestanda i internationell jämförelse med andra flygbolag Torleif Bramryd Michael Johansson Christian Björneland Tom Nielsen Miljöstrategi Campus Helsingborg Lunds universitet

2 Utvärdering av Kullaflygs miljöprestanda i internationell jämförelse med andra flygbolag Torleif Bramryd Christian Björneland Tom Nielsen Michael Johansson Miljöstrategi, Lunds Universitet, Campus Helsingborg, Box 882, Helsingborg Sammanfattning Diskussioner har alltmera börjat föras kring flygets miljöpåverkan, speciellt med tonvikt vid klimateffekter, resurs- och återvinningsfrågor, etc. Detta har lett till att flygbranschen idag vill gå i täten för ett utvecklat miljöarbete vad gäller både flygplan med låg bränsleförbrukning, samt därmed följande låga luftemissioner, och annat miljöarbete, speciellt kopplat till minskad resursförbrukning, minskat buller och ökad återvinning. Kullaflyg har gjort stora satsningar på en rad miljöområden, inte minst vad gäller nya flygplanstyper för medeldistanskörningar, avfallsminimering samt i kunskapsspridande till sina resenärer. I den här presenterade rapporten har en utvärdering skett i ett internationellt perspektiv av främst utsläppen från Kullaflygs två flygplan. Härvid har jämförelser skett med olika flygplanstyper och flygbolag. Vidare har övriga miljöåtgärder utvärderats i jämförelse med andra flygbolag i ett globalt perspektiv. Här ingår t.ex. aspekter på resursförbrukning och återvinning. En kritisk utvärdering har gjorts av miljömanagement och miljökommunikation sett ur Kullaflygs perspektiv, och förslag på konkreta åtgärder har tagits fram. Slutligen presenteras förslag till framtida, miljörelaterade utvecklingsområden kopplade till Kullaflyg. 1. Inledning 1.1 Bakgrund Allt vi gör genom våra olika handlingar påverkar miljö och klimat. Enbart våra transporter i samhället orsakar ett tillskott av fossilt härledd koldioxid till atmosfären på ungefär två ton per person och år. Det betyder att den samlade mänskliga klimatpåverkan av våra handlingar och transporter kan liknas vid ett jättelikt fotavtryck i jordens klimat. Transportsektorns totala utsläpp och klimatpåverkan ökar årligen sett ur ett internationellt perspektiv. Medan EU:s totala utsläppsandel av växthusgaser minskade med 5,5 procent från 1990 till 2003, ökade utsläppen från bl.a. EU:s internationella luftfart med 73 procent (Naturvårdsverket, 2009). 2

3 Det betyder att flyget idag sannolikt har en stor påverkan på bl.a. växthuseffekten och vårt klimat. Flygets påverkan på klimatet utgör ca 3,5 procent av den totala antropogena påverkan. International Panel on Climate Change (IPCC) bedömer dessutom att flygets totala klimatpåverkan är 2 4 gånger större än om vi enbart räknar med koldioxidutsläpp. Utsläppen av koldioxid från flyg står i dag utanför Kyoto-avtalet, men även flygets utsläpp av försurande ämnen (främst NOx) står utanför de internationella luftvårdskonventionerna Det svenska utrikesflyget har visat en positiv passagerartillväxt under de senaste 15 åren, medan inrikesflyget marginellt har minskat mellan 1990 och 2005, vilket gör att flygets klimatrelaterade effekter ökar (Luftfartsverket 2009). Vidare står nya krav inför dörren, såsom kundkrav från resenärerna samt att flyget ska ingå i EU:s handel med utsläppsrätter (Regeringskansliet, 2008; European Commission, 2009). Nya och utökade krav samt förändring i lagstiftning, bör ses som ett viktigt argument för att flyget ska arbeta proaktivt för att minska sin miljöpåverkan. 1.2 Syfte Syftet med förstudien är att göra en internationell miljöstrategisk utvärdering av Kullaflygs miljöprestanda i jämförelse med andra flygbolag på en motsvarande flygsträcka som Ängelholm-Bromma. Förstudien kommer således att: genomföra en miljöstrategisk jämförelse av koldioxid-utsläppen från Kullaflygs flygplansflotta med andra jämnstora flygbolag ur ett internationellt perspektiv, genom såväl intern som extern kommunikation belysa miljöarbetet och företagets miljöprestanda, genom litteraturgenomgång/kunskapssammanställning utvärdera Kullaflygs miljöarbete i jämförelse med andra likvärdiga flygoperatörer i olika delar av världen, identifiera de viktigaste framtida utvecklingsparametrarna för miljöarbetet inom Kullaflyg. 1.3 Metod och tillvägagångssätt Inom förstudien har det skett en kunskapssammanställning som är baserad på bl.a. nationellt och internationellt material (litteratur, miljörapporter, hemsidor, etc). Vidare har förstudien till viss del baserats på material som ställts till förfogande genom Kullaflyg, samt på utförda intervjuer med personal och passagerare som använder sig av företagets tjänster. Kunskapssammanställningen har mynnat ut i en utvärdering av Kullaflygs nuvarande miljöstrategier, och kommer att ge förslag på speciellt viktiga områden för framtida satsningar. De viktigaste orsakssammanhangen illustreras med hjälp av ett Causal loop diagram (orsak-verkan-diagram). 3

4 2. Flygmarknaden i Europa 2.1 European Regions Airline association På den europeiska flygmarknaden finns organisationen European Regions Airline Association, vilken verkar som en medlemsstyrd intresseorganisation för utvecklandet av den regionala flygtrafiken. Flygbolagen inom ERA är bra jämförelseobjekt gentemot Kullaflygs verksamhet och dess miljöpåverkan. Nedan följer sammanfattande fakta om ERA. Medlemmarna i ERA flyger på ett medelavstånd av 550km, vilket motsvarar en flygning mellan Amsterdam och Berlin. Detta är en sträcka som ganska väl stämmer överens med den sträcka Kullaflyg trafikerar. Litet mer än hälften (52 %) av passagerarna är affärsresenärer. ERA trafikerar såväl stora, internationellt viktiga flygplatser med fler än 5000 anställda, som små regionala flygplatser med färre anställda än 15 personer. Detta bidrar till att flygplatsernas genomströmning av passagerare uppgår till en resandeström från 5000 till över ,000 passagerare per år. En tredjedel av dessa är transferpassagerare. Bolagen använder flygplan med en medelkapacitet på 68 platser. Flygflottans medelålder är ca 10 år och består idag utav moderna och ur miljösynvinkel skonsammare flygplan. Litet fler än hälften av flygplanen är idag jetplan. (ERA, 2009) 2.2. Flygplansflottan i Europa Nedan följer en sammanställning av de vanligaste flygplanen 2008 på den Europeiska marknaden, enligt ERA. Sammanställningen är avgränsad till de flygplan som står för 2 % eller större andel av flygplansflottan. Detta rör sig totalt om 764 flygplan, vilka år 2008 stod för ca 72 % av den regionala flygtrafiken i Europa. Modell Bombardier CRJ ,3 Fokker ,8 antal andel Eur markn % jan-08 ATR ,6 (14,7 % av prop var ATR 72) Embrarer ERJ ,2 Fokker ,5 Bombardier Q ,5 BAE systems Avro RJ ,1 BAE systems Avro RJ ,6 Bombardier CRJ ,5 Fokker ,3 SAAB ,9 ATR ,5 Bombardier CRJ ,5 4

5 BAE systems BAe-ATP Freight 26 2,5 Bombardier Q ,3 BAE systems Jetstream ,2 ATR Tot ,3 (ERA, 2009) 2.3 Fördelning av flygplanstyp i olika regioner Enligt de sammanställningar ERA gjorde över fördelningen av flygplanstyper i den Europeiska flygplansflottan år 2008, stod Turbofan (jetplan) för ca 60 % och Turboprop för ca 40 %. Det är dock intressant att se hur detta förhållande skiljer sig åt beroende på i vilken region i Europa man befinner sig i (Fig. 1). Centraleuropa trafikeras med mer än dubbelt så många jetplan som propellerplan, medan det är det omvända förhållandet i Skandinavien. Detta beror troligtvis främst på att marknaden är större i Centraleuropa, där fler reser med flyg och flygsträckorna ibland är längre. Figur 1. Fördelning av flygplanstyper per region 2008, (ERAA, 2009) 5

6 3. Flygets miljöeffekter 3.1 Flygets generella miljöpåverkan Flyget har såväl direkta som indirekta effekter på miljön. Bland de direkta är bullret det mest märkbart. I ett historiskt perspektiv har tekniska framsteg dock lett till att bullret har minskat från jetmotorer med ca 20 decibel sedan 1970-talet. Vad avser flygtrafikens marknära luftföroreningar kan kväveoxider, kolväten, ozon och sotpartiklar nämnas. Utsläpp av fossilt härledd koldioxid tillkommer som en av de mest aktuella parametrarna med tanke på klimateffekter. Lukt av flygfotogen kan ibland kännas långt från en flygplats, samtidigt som gasformiga kolväten kan medverka till uppkomsten av skogsskador intill större flygplatser. Vid såväl Arlanda som Sturups flygplatser har påtagliga skogsskador konstaterats, vilket lett till vissa restriktioner i samband med miljöprövningar. Skogsskadorna tros vara kopplade främst till utsläpp av gasformiga och fasta organiska ämnen vid start och landningar, men även till ozon och kväveoxid. Över norra halvklotet beräknas flygets årliga utsläpp av kväveoxider röra sig om ca 1 miljon ton och av kolväten ca ton. Utvecklingen mot effektivare motorer tenderar att öka kväveoxidbildningen. Katalytisk avgasrening är inte tillämplig i sammanhanget. Utsläppen av kolväten bidrar på normal flyghöjd under tropopausen till ozonbildning. Varje kilogram förbränt flygbränsle ger 1,25 kg vattenånga. Jetflyget på km höjd har beräknats årligen ge ifrån sig lika mycket vatten som naturligt finns i stratosfären. Vattenångan, i form av iskristaller eller bundet till sotpartiklar, bildar kondensationskärnor och därmed moln. Jetflygets s.k. k-strimmor (kondensationsstrimmor) kan ge regionalklimatiska effekter. I flygkorridorer hindrar den ökade molnbildningen in- och utstrålning, med klimatiska effekter som följd. Sådana tendenser har möjligen observerats över Atlanten men är mest märkbara där trafiken konvergerar mot stora flygplatser. Överljudstrafiken ovanför tropopausen bidrar till stratosfäriska ismoln och skador på det skyddande ozonskiktet. Användningen av urea och glykol för avisning av startbana och flygplan kan ge upphov till eutrofieingseffekter, som leder till vattenföroreningar genom gödning resp. syreförbrukning, men ansträngningar görs på sina håll för att begränsa effekterna. T.ex. har man på många större flygplatser som t.ex. Arlanda och Sturup börjat samla upp glykol från flygplansavisning med sugbilar för att transportera detta vatten till luftnings/behandlingsbassänger. På Sturup behandlas allt dagvatten lokalt i en anlagd våtmark, där kvävefraktioner tas upp av vegetation alternativt denitrifieras iväg som kvävgas. Flygplatserna som sådana tar ofta odlingsmark i anspråk, samtidigt som de genererar en arealkrävande infrastruktur i form av vägar samt kringaktiviteter. Dessa fysiska parametrar diskuteras dock inte idag i så stor utsträckning, utan fokus läggs främst vid kemiska/meteorologiska parametrar och vid buller. 3.2 Hela resan Klimatanpassat resande enligt hela-resan konceptet innebär bl.a. ett miljöanpassat resande från hemmet till slutdestinationen eller till specifika resmål. Eftersom resan med flyg endast är en del av den totala andelen resor en resenär gör med olika transportmedel, kan det vara av stor relevans att miljöanpassa även transporterna till och från flygplatsen. 6

7 Det finns idag ett antal miljöstrategiska transportalternativ eller kombinationer för att som resenär kunna göra medvetna transportval som påverkar klimatet i så liten utsträckning som möjligt. Det gäller transportmedel som t.ex. tåg, buss. Flygtaxi, bilpool, hyrbil etc. En del av dessa alternativ arbetar Kullaflyg aktivt redan idag med men skulle kunna effektiviseras ytterliggare. Miljöstrategiska busslinjedragningar till och från Ängelholms flygplats Bilpools- och samåknings-, samt flygtaxikoncept Integrerade buss och tåglösningar 3.3 Avfall Flygverksamhet genererar stora mängder avfall, både i samband med själva flygningarna (cateringavfall och flygstädningsavfall), och vid verksamheter i flygterminaler, kontor och hangarer, etc. Återvinningsgraden har traditionellt varit låg, bl.a. på grund av små ombordsutrymmen, tidsbrist hos cabinpersonal, etc. Under de senaste 5-10 åren har medvetenheten ökat och många flygbolag använder idag återvinningsmål som vikiga marknadsföringsargument. Detta gäller såväl i Europa som i USA. I många länder, som t.ex. USA, Canada, Australien och Nya Zeeland, har ganska högt ställda återvinningsmål satts upp, och idag återvinner t.ex. Los Angeles International airport ca 65 % av den totala avfallsmängden. Totalt produceras i USA ca 880 miljoner ton flygrelaterat avfall, varav ca hälften produceras i flygplanen. Ca 75 % av detta avfall är potentiellt återvinningsbart, men idag återvinnes endast ca 20 %. i ett genomsnitt för hela USA. De flygbolag som har mest återvinning i USA är Delta Airlines, följt av Virgin America, Virgin Atlantic och Southwest Airlines. Minst återvinning har rapporterats från United Airlines och US Airways (Green America 2010). I många länder, både inom EU och i synnerhet i USA, Australien och Nya Zeeland finns kraftiga restriktioner för cateringavfall från internationella flighter, vilket kan försvåra återvinningen. Detta beror på säkerhetsrutiner för att hindra utländska djur- och växtsjukdomar att nå länderna. I de flesta fall måste avfall från internationella flighter här förbrännas, autoklaveras eller behandlas genom omedelbar nedgrävning på deponi. Restriktionerna är speciellt hårda i Australien, Nya Zeeland och i Nordamerika. Vid europeiska, nordamerikanska och australiska flygplatser måste t.o.m. ej använda förpackningar med engångskoppar, ej använda läskedrycksburkar, m.fl. råvaror destrueras om de varit med på en internationell flight. Dock har man börjat luckra upp dessa restriktioner så att vissa produkter kan överföras från en flight till en annan. Detta gäller speciellt oöppnade dryckesförpackningar. På grund av miljöskäl börjar man i t.ex. USA, men även i andra länder, alltmera undvika förbränning av flygavfall, och man har i stället utvecklat stora autoklaveringsanläggningar för interkontinentalt avfall. I t.ex. Canada och Australien är all form av avfallsförbränning förbjuden av miljöskäl, och alternativet till autoklavering är här endast kontrollerad deponering. I Nya Zeeland stängdes nyligen den sista förbränningsanläggningen vid Aucklands flygplats och ersattes av en autoklaveringsanläggning. 7

8 Speciellt i Australien och i Nordamerika har man nu börjat lätta på restriktionerna för interkontinentalt flygavfall, och man tillåter idag återvinning av tidningar, Al burkar, flaskor och annat material, som inte varit i kontakt med matprodukter. Detta har ökat återvinningspotentialen kraftigt vid de stora internationella flygplatserna. I Europa definieras begreppet internationella flighter som turer som går mellan EU land och annat icke-eu land. Dock räknas i detta sammanhang Norge som ett EU- land. Detta innebär att återvinning kan ske på samma villkor vid flygningar mellan EU länder, som t.ex. vid inrikesflygningar. I Europa har återvinningen av både tidningar, flaskor och Al-burkar ökat markant. Vissa flygbolag har även börjat återvinna plastkoppar/glas, men här finns idag praktiska problem som behöver lösas, t.ex. separeringsteknik, lagringsmöjligheter på flygplanen, mottagningsmöjligheter på flygstationen, personalrutiner, etc. En av de flygplatser i Europa, som kommit längst med materialåtervinning av olika fraktioner är Münchens internationella flygplats, men här får även flygbolagen betala de högsta avgifterna för denna service. I t.ex. Nordamerika och Australien räknas med rätta endast materialåtervinning in i flygbolagens och flygplatsernas återvinningsmål (Green America, 2010). I Europa finns det tyvärr en del flygbolag, t.ex. British Airways, Thomas Cook, etc, som hävdar att man kommer att uppfylla högt ställda återvinningsmål genom att skicka iväg sitt restavfall till sopförbränningsanläggningar, och därmed medverka till en energiutvinning från avfallet. Eftersom en större andel av restavfallet från flygplanskabinerna har fossilt ursprung, t.ex. koppar och glas av plast, plastflaskor, etc, innebär förbränning av detta material en direkt negativ miljö- och klimateffekt, på samma sätt som om olja eller kol i onödan skulle ha förbränts. Vidare finns luftföroreningsproblem kopplade till avfallsförbränning, t.ex. utsläpp av metallbärande submikrona (inandningsbara) partiklar, organiska giftämnen kopplade till t.ex. förbränning av mat med hög fukthalt, etc. Denna beräkningsgrund för återvinning av flygrelaterat avfall har dock kritiserats från många håll, t.ex. från miljöorganisationer och återvinningsföretag, och ger vilseledande information till kunderna. Andelen återvinningsbart material är stort och utgörs främst av dags- och flygtidningar, men även i allt större utsträckning av Al-burkar, flaskor och engångskoppar/glas. Även matboxar av polystyrenplat eller av papper skulle kunna återvinnas, om en effektiv separering kan byggas upp i flygköken. Idag hanteras ofta cateringavfallet i våta system, där resterna från brickorna transporteras med vatten till en avvattningsanläggning, där det blöta, blandade avfallet lastas i komprimerande containers. Dock har denna teknik alltmera börjat ersättas med system som bygger på pneumatiska system där avfallet transporteras med luftströmmar. I dessa fall borde en vindsiktning av återvinningsmaterial bli möjlig genom någon form av cykloner. Denna möjlighet studeras vid en del större catering företag. Vid stora flygplatser kan även andelen oförbrukad mat som kommer i retur från flygplanen vara stor. Vid Los Angeles internationella flygplats transporteras sådan mat till välgörenhetsorganisationer, under förutsättning att den kommer från inrikesflygningar. Vid ett par av de största flygköken i Los Angeles separeras matavfallet och sändes till en stor, biogasproducerande rötningsanläggning i omedelbar närhet till flygplatsen. 8

9 En utskiljning av matavfall borde även vara möjlig vid svenska flygkök, vilket skulle öka mängden råvara för biogasproduktion. Detta gäller både matrester från tillagning och returer från planen. Restprodukten vid biogasframställningen, biogödsel, är en näringsrik gödsel som kan användas på åkrar och på så viss återförs näringsämnen till det naturliga kretsloppet. 4. Utveckling av Kullaflygs miljöarbete 4.1 Flygflottans effektivitet Flygtrafiken skapar idag ett antal olika utsläpp och bidrar med faktorer, vilka alla kan bidra till klimatförändringar. Förutom utsläpp av CO 2 påverkas miljön även av flygets utsläpp av NO X, O 3, NH 4, SO X, sot och skapandet av kondensslingor/moln. I denna rapport begränsas dock jämförelsen av olika flygplansmodeller till deras bränsleförbrukning och därmed CO 2 - utsläpp per passagerare. Viktiga faktorer att ta hänsyn till i beräkning av bränsleförbrukning och utsläpp är beläggningsgrad (kabinfaktor), flugen distans, flygplanets aktuella totalvikt, väder/vind, hastighet och flyghöjd. Det finns två olika huvudmetoder, eller angreppssätt, för att uppskatta koldioxidutsläpp från flygtrafik. En metod är så kallad bottom-up, eller samlad information, där utgångspunkten är en uppskattning av det specifika flygplanets egenskaper. För att sedan bedöma det totala utsläppet från den globala flygflottan beaktas hur lång distans som respektive flygplansmodell flyger, och därmed också ger upphov till utsläpp. Den andra modellen för bedömning är en så kallad top-down där utgångspunkten är den totala flygbränsleförbrukningen utifrån global statistik från exempelvis IEA (International Energy Agency). Detta omvandlas sedan till utsläppekvivalenter, och divideras med den totala flygsträckan för jordens alla flygplan. Data framtaget på detta sätt ( top-down ) presenteras av organisationer som t.ex. IATA (International Air Transport Association) och ICAO (International Civil Aviation Organization). För att redovisa global statistik kan båda metoderna användas. Med bottomup metoden blir det en väldigt stor mängd fakta om enskilda flyg som ska behandlas. Detta ger dock en mer nyanserad bild av situationen (Gössling et al, 2009). I denna rapport, där flygningen mellan Ängelholm-Bromma undersöks, är det ganska naturligt att studera de enskilda flygplansmodellernas prestanda på linjen dvs. en bottom-up. Här är det av mindre vikt att förenkla beräkningsmetoderna allt för mycket. Syftet är ju delvis också att jämföra olika flygplansmodeller och inte att bedöma det totala utsläppet för hela verksamheten. Utsläppen av CO 2 är direkt relaterat till hur mycket flygbränsle (flygfotogen Jet A-1) som förbränns, där 1 kg bränsle ger 3,155 kg CO 2 (Baughcum et al, 1996). Jet A-1 har vid temperaturen 15 C densiteten 0,8075 kg/liter vilket ger att 1 kg Jet-A1 är 1,238 liter (Wikipedia, 2009). Kullaflygs flygplansflotta bestod vid förstudiens början av ett ATR och ett SAAB Båda dessa flygplan är av modellen turbopropellerplan. Under utförandet av förstudien köpte Kullaflyg ytterligare ett ATR och ersätta sitt SAAB 2000 med detta. 9

10 Tabell 1. Uppskattningar av CO 2 -utsläppet/passagerare för olika flygplansmodeller på sträckan Ängelholm- Bromma (456 km). Beläggningsprocenten/kabinfaktorn skiljer sig något (65-75 %) och utgår från redovisad information från respektive bolag. I tabellen redovisas även om flygplansmodellen drivs av jet- eller turbopropeller och dess kapacitet i antalet passagerare. Flygplansmodell Jet/Prop Kapacitet Beläggning % CO 2 kg/pass NOX kg/pass SO 2 kg/pass ATR Prop Kullaflyg+ATR ATR Prop EEA+Energistyrelsen DK Boeing Jet ,18 0,02 SAS-kalkylator ATR Prop EEA+Energistyrelsen DK Boeing Jet ,19 0,02 SAS-kalkylator ATR Prop EEA+Energistyrelsen DK Boeing Jet ,36 0,02 SAS-kalkylator ATR Prop ,23 0,02 SAS-kalkylator Fokker 50 Prop ,22 0,02 SAS-kalkylator Jetstream 31 Jet ,19 0,02 SAS-kalkylator SAAB 340 A Prop ,19 0,02 SAS-kalkylator Avro RJ 100 Jet Malmö aviation-kalkylator Boeing Jet ,19 0,02 SAS-kalkylator SAAB 2000 Prop Kullaflyg Boeing Jet ,20 0,02 SAS-kalkylator MD-81 Jet ,36 0,03 SAS-kalkylator MD-82 Jet ,36 0,03 SAS-kalkylator MD-83 Jet ,36 0,03 SAS-kalkylator Airbus A Jet EEA+Energistyrelsen DK Fokker 100 Jet ,27 0,03 SAS-kalkylator MD-87 Jet ,38 0,03 SAS-kalkylator Avro RJ85 Jet ,24 0,03 SAS-kalkylator Avro RJ70 Jet ,27 0,03 SAS-kalkylator Airbus A Jet EEA+Energistyrelsen DK Boeing Jet EEA+Energistyrelsen DK Olika flygplansmodeller innebär naturligtvis olika stora utsläpp av koldioxid. En översiktlig jämförelse av olika modeller presenteras i tabell 1. Redovisade flygplansmodeller är de som vanligen trafikerar sträckan Ängelholm-Bromma och andra modeller vilka trafikerar motsvarande flygrutter i Skandinavien. Syftet med detta är att visa på den skillnad som trots allt råder mellan olika modeller och flygplanstyper. Flertalet redovisade uträkningar härstammar från SAS:s utsläppskalkyl för sträckan. Då denna kalkyl räknar med 72 % i beläggningsgrad (undantaget Skyways med 68,4 %, som också finns med i denna kalkyl) har uträkningar på Kullaflygs flygplan även beräknats med 72 % i beläggningsgrad. Detta för att få en så rättvisande bild som möjligt av de olika flygplanmodellernas skiftande prestanda vid samma beläggningsgrad. Enligt Kullaflyg är den faktiska beläggningsgraden dock så hög som % (Kullaflyg, 2009). En högre beläggningsgrad är positiv, då det ger mindre utsläpp per passagerare, eftersom fler passagerare delar på det totala utsläppet. Skillnaden i det totala utsläppet från en flygning vid olika beläggningsgrader är relativt liten, jämfört med den skillnad som sker i utsläpp räknat per passagerare. Källa 10

11 Utsläppskalkylen som SAS använder sig av uppdateras varje kvartal och bygger på faktisk bränsleförbrukning och beläggningsgrad på sträckan, vilket styrker redovisade fakta. Vidare redovisar denna modell även utsläpp av bl.a. NO X och SO 2. Detta är något som fler flygbolag också borde redovisa, då även dessa parametrar är av betydelse för flygets miljöpåverkan. Redovisade fakta från EEA (European Environmental Agency) och Danska Energistyrelsen grundar sig på en beläggningsgrad på 65 %, och informationen från Malmö Aviation bygger på en beläggningsgrad på 75 %. Resultatet från Malmö Aviation gäller ursprungligen för utsläpp på sträckan Malmö-Bromma (537 km) och är 79 kg/passagerare. Detta har i tabellen räknats om till sträckan 456 km och blir då 67 kg/passagerare. Deras uträkningar grundar sig på resultat från flygplantillverkarens utförda testflygningar (Malmö Aviation, 2009). Att det i tabellen redovisas olika beläggningsgrader beror på att det inte helt enkelt går att rättvisande räkna om given information från en viss modell, utan att känna till dess uppbyggnad och indata (vilket exempelvis är fallet för SAS och Malmö Aviation). Dock skiljer det maximalt 10 % i beläggningsgrad mellan de olika flygplansmodellerna som redovisas i tabellen. Generellt förbrukar turbopropellerplanen mindre volym bränsle än jet-planen per passagerare. En anledning till detta är propellerplanens lägre flyghastigheter. Detta resulterar i lägre utsläpp av koldioxid per passagerare för propellerplanen, men också att flygningen tar något längre tid. Notera att ingen jämförelse i detta fall sker med utsläpp av NO X, SO 2, sot eller andra parametrar som exempelvis buller. För att jetplanen ska kunna komma ner i turbopropellerplanens utsläppsnivåer av CO 2 per passagerare krävs det generellt en mycket högre beläggningsgrad. Uträkningarna för ATR grundar sig på tillverkarens fakta från provflygningar, och den faktiska genomsnittliga bränsleförbrukningen per flygning mellan Ängelholm och Bromma (Affinito, 2009; Kullaflyg, 2009). Det visade sig att såväl informationen från ATR och Kullaflyg gav motsvarande resultat i förbrukat bränsle och utsläpp. 11

12 Figur 2. Utsläpp av CO 2 på sträckan Ängelholm-Bromma (456 km) med flygplansmodellen ATR I diagrammet presenteras utsläpp per passagerare och det totala utsläppet för resan. Det totala utsläppet påverkas av antalet passagerare, vilket påverkar flygets totalvikt. Uträkningarna utgår från erhållna testdata från ATR (Affinito, 2009) och att en passagerare i genomsnitt väger 80 kg. Fig. 2, som utgår ifrån flygfakta från ATR, stämmer väl överens med faktisk bränsleförbrukning i medeltal (735 kg enligt Kullaflyg 2009) på sträckan Ängelholm - Bromma. Som framgår av Fig.2. är det relativt liten skillnad mellan det totala utsläppet per passagerare om planet har en beläggningsgrad på 25 % eller 90 %. Dock kan alla passagerare enkelt göra betydande insatser för flygets totala utsläpp. Nedan följer en uppskattning av den positiva effekt på utsläppen, per år för Kullaflyg, som skulle uppnås om varje passagerare minskar sitt bagages vikt med 1 kg. Räkneexemplet utgår från att alla flygningarna sker med flygplansmodellen ATR Från Fig. 2 kan utläsas att det totala koldioxidutsläppet ökar med ca 2,8 kg per passagerare (2374 kg 2169 kg/72 passagerare = 2,847 kg). Beläggningsgraden hos Kullaflyg är i genomsnitt ca 80 % (58 passagerare) (Kullaflyg, 2009) och om varje passagerare skulle minska vikten på sitt baggage med 1 kg skulle det innebära en totalt reducerad vikt på 58 kg/flygning. En minskning med totalt 58 kg/flygning ger en minskning på det totala koldioxidutsläppet med ca 2 kg/flygning (58 kg/80 kg x 2,847 kg = 2,064 kg). Kullaflyg gör årligen 3441 st. flygningar på sträckan Ängelholm - Bromma vilket gör att de totala utsläppen av koldioxid under ett år kan minskas med ca kg (2,064 kg x 3441 flygningar = 7102,482). Då en resa med 80 % beläggning släpper ut 2 336,6 kg koldioxid innebär den minskade vikten med 1 kg/passagerare och flygning på ett helt år en minskning av koldioxidutsläppen motsvarande ca 3 st. flygningar (7 102,482 kg/2 333,6 kg/resa = 3,044 resor). Detta innebär alltså att om varje passagerare kunde minska sitt baggage med 1 kg i vikt så skulle det på ett år ge minskade koldioxidutsläpp motsvarande 3 flygresor på sträckan. Vidare ger detta även minskad bränsleförbrukning och därmed lägre bränslekostnader. 12

13 Se vidare Fig. 3, för andra exempel på viktreduceringsåtgärder på flygplanet. Tillåten vikt på baggage följer dock internationell praxis för reguljärflyg och kan vara något svårt att ändra på ifall man inte kallar flygningen för lågprisflyg, eller gör annan, liknande markering gentemot kunderna. Figur 3. Exempel från Air France på åtgärder för viktreducering (Air France KLM, 2009) 4.2 Översiktlig jämförelse av olika flygbolags miljöarbete I detta kapitel redovisas en översiktlig jämförelse av olika flygbolags miljöarbete utifrån respektive bolags hemsidor. I de fall det finns ett miljöarbete presenterat på hemsidan har det också gjorts en notering om vad detta omfattar i tabellen nedan. Tabell 2. Översiktlig jämförelser mellan ett slumpvis urval av flygbolag som använder sig av ATR 72 eller ATR 42 i sin flygplansflotta (inklusive SAS). Bolagens övriga flygplansflotta, marknad och eventuella redovisade miljöarbete (enligt respektive hemsida) presenteras också. Bolag Marknad Miljöarbete enligt hemsida Flygplansflotta Referens Kullaflyg Sverige. Inrikes ISO st. ATR 72 Aer Arann Irland. 40 olika turer mellan Irland, Frankrike och Storbritannien. Ingen information 7 st. ATR 72, 4 st. ATR 42 och 3 st. Britten-Norman Islander Air Nostrum Aurigny Air Services Spanien. Inrikes och inom Europa ISO England (Guernsey). Inrikes och till Frankrike. Ingen information 5 st. ATR 72, 35 st. CRJ200, 11 st. CRJ900, 14 st. och 8 st. Dash Q st. ATR 72 och 8 st. Britten- Norman Trislander 13

14 Avanti Air Binter Canarias Cimber Sterling Contact Air Danish Air Transport DOT LT EuroLOT Finncomm Airlines West Air Sweden Swiftair Aero Caribbean Kingfisher Airlines Executive Airlines (del av American airlines) Cebu Pacific Fed Ex Express SAS Tyskland. Inrikes i Italien Spanien. Inom Kanarieöarna och till Afrikas kust Danmark. Inrikes och inom Europa Tyskland. Inrikes och inom Europa Danmark. Inom Norge och mellan Dk och No Litauen. Inrikes Norge även gods/post Polen. Inrikes och inom Europa Finland. Inrikes och inom Europa Fraktflyg, post mm i Sverige och Norge Spanien. Inrikes och utrikes och även gods Kuba. In- och utrikes Indien. In- och utrikes USA. Flygningar inom Karibien Filippinierna. Inoch utrikes USA. Gods inoch utrikes Skandinavien. In- och utrikes Ingen information Ingen information Ingen information Ingen information Ingen information Ingen information Ingen information Står bara i egna hangarer över natt. Sparar liter avisningsmedel/år Ingen information Ingen information Ingen information Ingen information Ingen information Ingen information Miljömål Grön inflygning, miljömål, miljövisioner 1 st. ATR 72, 3 st. ATR 42 och 2 st. Raytheon Beech 1900D 13 st. ATR 72 och 1 st. Boeing st. ATR 72, 3 st. ATR 42, 13 st. CRJ 200LR och 5 st. Boeing st. ATR 72, 5 st. ATR 42 och 7 st. Fokker st. ATR 72, 4 st. ATR 42, 1 st. MD87 och 2 st. SAAB st. ATR 72, 5 st. ATR 42 och 2 st. SAAB st. ATR 72 och 6 st. ATR st. ATR 72, 4 st. ATR 42 och 2 st. ERJ st. ATR 72, 1 st. ATR 42, 32 st. Bae ATP och 2 st. CRJ st. ATR 72, 6 st. ATR 42, 9 st. Embraer 120F, 1 st. Boeing 727, 5 st. Boeing 737 och 5 st. MD st. ATR 72, 3 st. ATR 42, 4 st. Antonov, 1 st. Boeing , 3 st. Embraer EMB- 110P och 6 st. Yakovlev YAK st. ATR 72, 4 st. ATR 42, 3 st. Airbus 319, 22 st. Airbus 320, 8 st. Airbus 321 och 5 st. Airbus st. ATR /212A p&locale=en_ie 8 st. ATR 72 (inrikes), 10 st. Airbus 319 och 11 st. Airbus st. ATR 72, 26 ATR 42, 71 st. och Airbus 300 mfl st. MD 82, 8 st. MD 87, 2 st. MD81, 26 st. Boeing , 17 st. Boeing , 15 st. Boeing och 6 st. Fokker 50 mfl 14

15 Mount Cook Airline (Air New Zealand) JAT Airways TransAsia Airways Vietnam Airlines Olympic Airlines Nya Zeeland. Inrikes Serbien. In- och utrikes Kina. In- och utrikes Vietnam. In- och utrikes Grekland. Inoch utrikes Miljömål, miljövisioner om att bli bäst på miljöområdet, satsar på biobränsle 11 st. ATR 72 5st ATR 72, 1 st. Boeing , 10 st. Boeing , 1 st. Boeing Ingen information st. ATR 72, 2 st. Airbus 320 och Ingen information 5 st. Airbus st. ATR 72, 30 st. Airbus , 2 st. Fokker 70 och 10 st. Boeing 777 Ingen information st. ATR 72, 7 st. ATR 42, 7 st. Airbus , 16 st. Boeing , 1 st. MD- 81 och 4 st. Bombardier Dash Ingen information Tabell 2 visar att de flesta flygbolag som har modeller av ATR 72 och/eller ATR 42 i sin flotta inte förmedlar några miljöargument eller miljömedvetenhet på sina hemsidor. Det verkar överhuvudtaget som om det är få flygbolag som i dagsläget har något uttalat miljöarbete. Här står den skandinaviska marknaden sig bra med jämförelsevis högt uppsatta miljöambitioner hos såväl Kullaflyg som SAS och Malmö Aviation. De här tre flygbolagen strävar alla efter att bli certifierade enligt ISO Under förundersökningens arbete har Kullaflyg blivit certifierade enligt ISO Av de övriga granskade bolagen är det enbart det spanska bolaget Air Nostrum som har en avklarad ISO certifiering. Detta bolag klimatkompenserar även genom att bland annat köpa och plantera skog/träd (Air Nostrum, 2009). Ett flygbolag med relativt stark miljöprofilering är finländska Finncomm Airlines, som bland annat har som policy att enbart stanna över natten vid flygplatser där de har egna hangarer. På detta sätt har bolaget minskat sin användning av avisningsmedel med ca liter/år (Finncomm Airlines, 2009). Det bolag som profilerat sig mycket starkt i denna undersökning är Mount Cook Airline (del av Air New Zealand), som har visioner om att bli bäst på miljöområdet inom branschen. Detta flygbolag satsar bland annat på forskning rörande användandet av biobränsle som drivmedel, och har uttalade miljömål (Air New Zealand, 2009). Kullaflyg, med sin flygplansflotta bestående av två flygplan, är ett i jämförelse mycket litet flygbolag. Flygplansmodellen ATR tillhör helt klart de bränslesnålare flygplanen och är enligt tidigare presenterade utsläppssiffror betydligt effektivare än såväl SAAB 2000 som andra redovisade flygplansmodeller. Kullaflygs flygplansflotta består utifrån detta resonemang av marknadens bästa flygmodell beträffande koldioxidutsläpp inom sin klass. I jämförelse med SAS, på sträckan Ängelholm-Bromma, står sig Kullaflyg väldigt bra, mycket på grund av satsningen på att enbart flyga med ATR Dock bör det beaktas att det är en jämförelse mellan två olika bolag med mycket stor skillnad i storlek på såväl flyplansflotta som organisation. Vidare är det skillnad på att flyga med ett turbopropellerplan (Kullaflyg) jämfört med jetplan (SAS). Som tidigare redovisat förbrukar turbopropellerplanen generellt sett mindre bränsle och har därför följaktligen även mindre utsläpp. Den mindre bränsleförbrukningen innebär dock att flyghastigheten är lägre och att en flygning med turbopropellerplan generellt sett tar länge tid än med jet. 15

16 5. Miljömanagement 5.1 Miljöledning Nedan följer en kort redogörelse för, samt reflektion kring, Kullaflygs miljöledningsarbete. Detta görs genom en enkel textanalys av viktiga delar i ett styrdokument Vision Kullaflyg ska vara Sveriges mest miljömedvetna flygbolag i såväl stort som smått. Kullaflygs miljövision är kort och koncis. Vad som är utmärkande när man läser miljövisionen är Kullaflygs offensiva målmedvetenhet. Flygbolaget ska vara det mest miljömedvetna i Sverige. Här kan man dock fråga sig vad det innebär att vara miljömedveten, och vad detta egenliggen säger om företagets syn på sitt miljöarbete. Räcker det att vara medveten för att vara ett ansvarsfullt företag, som i sin tur strävar efter att minska sin miljöpåverkan? Kullaflyg skulle tjäna på att omformulera sig, så att det framgår att företaget inte bara är ett medvetet företag, utan även ett företag, som tar stort ansvar för att minska sin miljöpåverkan och bidra till en hållbar utveckling. Vidare säger Kullaflyg att man ska vara uppmärksamma på såväl stort som smått. Intuitivt tänker man att företaget vill vara medvetna om såväl de anställdas miljöpåverkan, som den påverkan deras flygtrafik bidrar till. Det känns dock som att detta också bidrar till att göra visionen något urvattnad, då den inte direkt redogör för vad företaget vill arbeta med. Det hade varit en god idé att i visionen även nämna något om en önskan om miljöförbättring, så att företaget kan följa upp sin vision genom sin miljöpolicy samt måluppfyllnad Miljöpolicy Kullaflyg tar ansvar och arbetar för en långsiktigt hållbar utveckling genom att minska resursförbrukningen och den totala verksamhetens påverkan på miljön. Kullaflyg samverkar med våra kunder, partners och leverantörer för att utveckla ett miljövänligare resande. Våra medarbetare genomgår fortlöpande utbildning i miljöfrågor och tänker på hur miljön påverkas i det vi gör. Vi väger alltid in miljöpåverkan i våra beslut. Vi mäter, förbättrar och kommunicerar vårt miljöarbete och vår miljöpåverkan. Kullaflygs miljöpolicy är mer specifik än företagets vision, och ger helt riktigt en mer detaljerad bild av vad Kullaflyg vill med sitt miljöarbete. Det framgår tydligt i policyn att Kullaflyg vill ta ansvar, samt verka för att bidra till en hållbar utveckling och minskad påverkan på miljön, vilket är bra. Policyn hade styrkts av att lite tydligare visa företagsledningens ambitioner på miljöområdet. Policyn är även något för allmän. Det framgår knappt från policyn vilken typ av verksamhet Kullaflyg driver. En miljöpolicy ska vara representativ för företagets verksamhet, produkter och tjänster. Som granskare av företagets miljöpolicy, vill man även att den gärna ger svar på vilka miljöproblem företaget arbetar med, och vilka de betydande miljöaspekterna för företaget är. En styrka med dagens policy är att den är skriven på ett tydligt och lättfattligt språk, samt att det går lätt att identifiera nyckelorden i policyn. 16

17 Dagens policy är en bra som grund, men möjliggör en vidareutveckling. Aspekter som kunde integreras i policyn är t.ex. åtaganden för att förebygga föroreningar, åtaganden om att man ska uppfylla lagar, beaktning av företagets betydande miljöfaktorer, strävan efter en ständig förbättring i sin miljöprestanda etc. Det är även viktigt att policyn kan utgöra bakgrund för övergripande och detaljerade miljömål Övergripande miljömål Minska miljöbelastningen från vår verksamhet. Exempel: Flyga med så miljövänliga plan som möjligt och att bränsleförbrukning vid start och landning minimeras enligt för piloterna givna rekommendationer. Arbeta med miljöcertifierade leverantörer och partners. Exempel: Företag med certifiering enligt EMAS eller ISO Kontinuerlig utbildning av egen personal i miljöfrågor och hållbar utveckling. Exempel: Interna dokument och riktlinjer för miljöarbete ska regelbundet uppdateras och presenteras för, och kunnas av, personalen. Minska mängden osorterat avfall. Exempel: Förbättrade sorteringsrutiner av alla sorters avfall i kabin och på marken. Mat och dryck ombord ska till 50 % vara närproducerat och eller KRAV-märkt. Exempel: Lokalproducerade varor för kortast möjliga transporter. Kullaflygs övergripande miljömål knyter an bra till miljöpolicyn, och visar mer specifikt företagets direkta miljöambitioner och målsättningar. Målen visar två identifierade miljöaspekter i form av krav på minskning av avfall och krav på maten som serveras på planen. Det saknas dock anknytning till företagets kärnverksamhet, dvs. att transportera människor med flyg, och denna verksamhets tydliga miljöpåverkan. Att definiera flygningarna som en betydande miljöfaktor, och därtill definiera miljömål om att sträva efter att minska miljöpåverkan, hade varit önskvärt. Exempel på aspekter att ta upp i ett sådant miljömål kan vara att sträva efter att maximera beläggningsgraden och minska onödiga vikter på planet, för att därigenom minska bränsleförbrukningen och sin klimatpåverkan. Företaget bör tänka över vilka begrepp man använder sig av. Det är t.ex. inte rätt att skriva att man flyger med så miljövänliga plan som möjligt. Detta kan man inte säga, då ett flygplan aldrig kan vara miljövänligt. Det kan bara vara miljöanpassat för minskad miljöbelastning. Det är bra att företaget identifierat att man vill minska sin miljöbelastning genom att ställa krav på maten man serverar. Detta engagemang skulle kunna utvecklas genom att sträva efter att t.ex. öka andelen vegetarisk kost, då produktionen av en vegetarisk måltid generellt anses bidrar med ca 50 % mindre koldioxid än vanliga kött eller fiskmåltider. Vidare bör matresten kunna källsorteras för biogasproduktion vid NSR, och materialåtervinningen optimeras Mätbara miljömål Miljöutbilda personalen. Exempel: Första utbildningssteget med miljövision, miljöpolicy, nya sorteringsrutiner och resurssparande åtgärder vid kick off på hösten

18 Skapa rutiner för effektiv källsortering. Exempel: Fr.o.m. november 2008 sorteras plast, papper, tidningar, glas, aluminium och komposterbart. Gäller både kabin- och markverksamheten. Halvera mängden avfall. Exempel: Inte skriva ut e-post i onödan, säga nej till oönskad/onödig direktreklam, hålla igen på engångsmaterial. Öka andelen miljöanpassade inköp med 50 % före 2009 års utgång. Exempel: Starta fler samarbeten med lokala och regionala leverantörer för att minimera transporter av varor. Det framgår rent konceptmässigt en tydlig koppling mellan de övergripande miljömålen och de mer detaljerade och mätbara miljömålen. Det är dock oklart vad som mäts, och hur man mäter sin måluppfyllelse, då några av de mätbara målen inte är kvantifierbara. Därigenom är det svårt att se hur verksamheten lätt kan revideras och visa på förbättring. Vidare är det ibland svårt att se skillnad på övergripande mål samt mätbara mål. Ibland upplevs det som att ett övergripande mål som t.ex. Mat och drick ombord ska till 50 % vara närproducerat och eller KRAV-märkt, skulle med vissa små förändringar fungera bättre som ett mätbart mål. Kullaflyg skulle tjäna på att tänka igenom hur man följer upp sitt miljöarbete, då detta i sin tur kan bidra med bra fakta till företagets interna och externa miljökommunikation. 5.2 Miljökommunikation på hemsidan Utöver att presentera övergripande miljöfakta, så som miljöpolicy och miljömål, väljer Kullaflyg att på sin hemsida att presentera några miljötips. Det är främst miljötips kring frågor deras medarbetare kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete. Självklart har vi också ett antal medarbetarrelaterade miljötips som man ofta kommer i kontakt med på arbetsplatser. Det här försöker vi på Kullaflyg leva efter: Släck efter dig när du lämnar ett rum. Tänk dig för innan du trycker på "print". Papper har två sidor. Skriv gärna på båda om du bara "kladdar". Källsortera alltid! Släck skärmen och stäng av datorn när du inte ska använda den på ett tag. laddaren ur jacket när du har laddat färdigt. Undvik engångsartiklar om där finns glas och porslin. Kan du samåka med någon arbetskamrat till jobbet så gör gärna det. Fråga: Vad och hur vill företaget kommunicera? Vill företaget redovisa miljöfakta och skapa dialog med resenärerna, eller vill man bara ge en bild av vad företaget står för? Det är självklart bra att även visa sitt breda miljöengagemang, genom att t.ex. visa miljötips, men samtidigt kan man ställa sig något kritisk till vad Kullaflyg väljer att kommunicera på sin hemsida angående sitt miljöarbete. Företaget nämner vad de vill göra, men i mindre grad vad man faktiskt gör. 18

19 Det hade varit väldigt värdefullt för företaget att tänka igenom vad man vill nå fram med för miljöbudskap, alltså att säga rätt saker. Det kan vara bra att överväga vem som är mottagaren av miljöbudskapet. Vidare bör man sträva efter att bredare informera om sitt miljöarbete, samt att kommunicera mer med mottagarna, då det idag endast är en envägskommunikation. Dessutom bör man vara försiktig med vad man publicerar på hemsidan. Det är inte bra att skriva att man publicerar information, när man i själva verket inte gör det. Detta gäller främst när man ska redovisa sin uppföljning av sitt eget miljöarbete. Miljökommunikationen hade stärkts av att redovisa mer kvalitativa fakta över t.ex. de ständiga förbättringar som gjorts inom miljöområdet. Redovisa gärna fakta som visar flygbolagets styrkor, t.ex. siffror som visar på hög beläggningsgrad eller siffror med kabinfakta. Det kan även vara fruktbart att redovisa vilka positiva effekter en miljöåtgärd har bidragit med. Exempel på detta kan vara vilka effekter satsningar på viktreduktion av flygplanets totalvikt kan åstadkomma, eller hur valet av närodlad eller KRAV-märkt mat bidrar till att minska företagets miljöpåverkan. Ett tydligt exempel där miljönyttan skulle kommunicerats är när företaget lät Tina Nordström ta fram matmenyer med råvaror med lokal förankring och produktion. Detta är även ett bra exempel, där synergieffekter kunde skapats och där det finns en tydlig koppling till att se Tinas meny som en redovisning av en miljöåtgärd för att nå det uppsatta miljömålet om att servera närodlad och KRAV-märkt mat ombord på planet. 5.3 Rekommendationer kring det fortsatta arbetet med miljömanagement Socialt ansvarstagande Kullaflyg tar ansvar och vill vara delaktig till att skapa en hållbar regional utveckling. Företaget visar idag tydligt att de vill minska sin miljöbelastning. Företaget visar även att de inte bara bryr sig om sina anställda, utan att de även vill bidra till att skapa ökad tillväxt i de regioner de verkar i. En utveckling av företagets pro-aktiva hållbarhetsarbete kunde vara att arbeta efter förslaget till den nya internationella standarden för socialt ansvartagande ISO Genom att arbeta efter denna standard, definierar företaget tydligare sin roll i samhället. Nedan följer en sammanfattning av standardens grundprinciper för socialt ansvarstagande. En organisation ska visa: 1.Respekt för internationellt erkända överenskommelser 2.Efterlevnad av lagen 3.Erkännande av intressenters rättigheter 4.Ansvar för sina handlingar (Accountability) 5.Öppenhet (Transparency) 6.Hållbar utveckling (med systemtänkande/helhet) 7.Etiskt agerande och uppförande 8.Försiktighetsprincipen 9.Respekt för grundläggande mänskliga rättigheter 10.Respekt för mångfald och olikheter (ISO, 2009) Företaget skulle med standarden få hjälp med att tydligare visa sitt ansvarstagande för sin påverkan på samhället och miljö, till följd av sina beslut och aktiviteter. 19

20 Företaget bör sträva efter att öppenhet och etiskt uppträdande integreras i organisationen, för att påvisa att företaget arbetar mot att bidra till samhällets välbefinnande och en hållbar utveckling samt att företaget tar hänsyn till intressenters förväntningar. Med standarden får företaget även en tydligare struktur i sitt hållbarhetsarbete, där miljöarbetet kan vara ett av ämnesområdena man arbetar med. Standarden föreslår att organisationer visar sitt ansvarstagande genom att aktivt arbeta med sju olika ämnesområden. Standardens ämnesområden är: 1.Miljö 2.Mänskliga rättigheter 3.Organisationsstyrning 4.Arbetsvillkor och arbetsmiljö 5.Rättvis verksamhetsutövning (Fair operating practices) 6.Konsumentfrågor 7.Samverkan med lokalsamhälle/samhällsutveckling Syftet med att utveckla sin verksamhet i enlighet med standarden för socialt ansvarstagande är att få stöd i att finna konkreta former för samhällsansvar och bidrag till en hållbar utveckling. Vidare för att underlätta en trovärdig kommunikation om åtaganden och resultat av sitt ansvarsfulla hållbarhetsarbete. Standarden hjälper till med att stimulera och utveckla en öppen och konstruktiv dialog med företagets intressenter i omvärlden. Hållbarhetsredovisning Företaget rekommenderas även se över hur man arbetar med att kommunicera sitt miljö- och hållbarhetsarbete. Företaget föreslås undersöka möjligheterna till att arbeta i enlighet med GRI:s (Global Reporting Initiative) redovisningsramverk för hållbarhetsredovisningar. Hållbarhetsredovisning handlar om att mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter, både inom och utanför organisationen, för vad organisationen uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisning är alltså en bred term, vilken anses synonym med andra termer som används för att beskriva redovisning av ekonomisk, miljömässig och social påverkan (t.ex. de tre dimensionerna för hållbar utveckling, rapportering av företagets samhällsansvar etc.). En hållbarhetsredovisning syftar till att ge en balanserad och rimlig bild av den redovisande organisationens resultat inom hållbarhet, både det som är positivt och det som är negativt. Väljer företaget att följa GRI:s ramverk, ska företaget redovisa uppnådda resultat för redovisningsperioden mot bakgrund av organisationens åtaganden, strategier och hållbarhetsstyrning. Genom anslutning till GRI:s, kan redovisningarna bl.a. användas för att jämföra och bedöma hållbarhetsresultat i förhållande till lagar, normer, regler, standarder och frivilliga initiativ. Vidare för att visa hur organisationen påverkar och påverkas av förväntningar avseende frågor som rör hållbar utveckling, och för att jämföra resultat inom organisationen och med andra organisationer över tiden. Hållbarhetsredovisningen bidrar till att öka företagets trovärdighet, genom att visa företagets öppenhet och redovisning av hur företaget tar ansvar för sitt handlande. ISO har utformats så att den med fördel kan används tillsammans med GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisningar. (Global Reporting Initiative, 2010) 20

Skyways - Klimatrapport

Skyways - Klimatrapport Skyways - Klimatrapport 2007 Koldioxidutsläpp Utsläpp Fokker 50 AKTIVITET Ton CO 2 Klimatpåverkan från egenägda källor 216 909.88 Uppvärmning 8.91 Eldningsolja 2-5 8.91 Egenägda tjänstebilar, egna fordon

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

Nextjets miljöarbete

Nextjets miljöarbete Nextjets miljöarbete SAMMANFATTNING Flyget har idag en betydande miljöpåverkan och är samtidigt en stor och viktigt del av dagens infrastruktur. Utan flyg skulle Sverige stanna! Därför ser vi miljöarbetet

Läs mer

Tidtabell, priser och information.

Tidtabell, priser och information. Sommar 2013 Tidtabell, priser och information. Ängelholm/Helsingborg Stockholm City/Bromma och Visby. Halmstad Stockholm City/Bromma. 3/6 11/8-13 Ängelholm/Helsingborg Mora/Sälen. 22/12-13 6/4-14 NÄRPRODUCERADE

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Tidtabell, priser och information.

Tidtabell, priser och information. Våren 2014 Tidtabell, priser och information. Ängelholm/Helsingborg Stockholm City/Bromma Halmstad Stockholm City/ Bromma 3/3 25/5-14 Ängelholm/Helsingborg Mora/Sälen 6/1 6/4-14 Ängelholm/Helsingborg Visby

Läs mer

Tidtabell, priser och information.

Tidtabell, priser och information. Sommaren 2014 Tidtabell, priser och information. Ängelholm/Helsingborg Stockholm City/Bromma Halmstad Stockholm City/ Bromma 26/5 17/8-14 Ängelholm/Helsingborg Visby 19/6 10/8-14 Ängelholm/Helsingborg

Läs mer

Tidtabell, priser och information.

Tidtabell, priser och information. Hösten 2014 Tidtabell, priser och information. Ängelholm/Helsingborg Stockholm City/Bromma Halmstad Stockholm City/ Bromma 18/8-14 11/1-15 Ängelholm/Helsingborg Mora/Sälen 21/12-14 5/4-15 NÄRPRODUCERADE

Läs mer

Tidtabell, priser och information.

Tidtabell, priser och information. Höst 2013 Tidtabell, priser och information. Ängelholm/Helsingborg Stockholm City/Bromma Halmstad Stockholm City/ Bromma 4/11-13 5/1-14 Ängelholm/Helsingborg Mora/Sälen 22/12-13 6/4-14 Ängelholm/Helsingborg

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Tidtabell, priser och information.

Tidtabell, priser och information. Höst 2013 Tidtabell, priser och information. Ängelholm/Helsingborg Stockholm City/Bromma Halmstad Stockholm City/ Bromma 4/11-13 5/1-14 Ängelholm/Helsingborg Mora/Sälen 22/12-13 6/4-14 Ängelholm/Helsingborg

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Åre Östersund Airport

Åre Östersund Airport Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Varje kilo räknas. LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg. Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013

Varje kilo räknas. LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg. Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013 Varje kilo räknas LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013 Flyget och miljön Grundskollärare LFV sedan 1997 Flygledare Arlanda och Landvetter Ansvarig för miljöfrågor

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Tur & Retur. Uppdrag 3 till KlimatPirater

Tur & Retur. Uppdrag 3 till KlimatPirater Uppdrag 3 Tur & Retur Det kan vara skönt att resa iväg och lämna hemmet och vardagslivet. Resandet ger mycket i form av nya intryck, kontakter och kunskaper. Det kan vara bra avkoppling. Att sluta resa

Läs mer

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Flyg skapar möten, relationer och förståelse. Flyg ger även utsläpp. Dom ska vi minimera. Flyget är en förutsättning för att människor

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Grönare resor för privatresan

Grönare resor för privatresan Grönare resor för privatresan Travellink AB Box 1108 Prästgårdsgatan 1 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-562 06 050 travellink@travellink.se www.travellink.se Vi finns representerade i Sverige, Norge, Danmark

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Swedavias resvanebarometer. Kvartal 1, 2011. Sammanfattande kommentar:

Swedavias resvanebarometer. Kvartal 1, 2011. Sammanfattande kommentar: Swedavias resvanebarometer Kvartal 1, 2011 Sammanfattande kommentar: Den totala ökningen av privat- samt affärsresor inom och utom Sverige ökade under det första kvartalet 2011 med 9 procent. I denna rapport

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys ALMEDALEN 2015-07-01 Av: Johan Ericson & Rickard Hammarberg Samhällsekonomiska kostnader Betalar flyget sina samhällsekonomiska kostnader? En modell att studera

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR WEST CONSULT AB 2004-2008

MILJÖPROGRAM FÖR WEST CONSULT AB 2004-2008 MILJÖPROGRAM FÖR WEST CONSULT AB 2004-2008 ÖVERGRIPANDE MÅL West Consult tillhandahåller varor och tjänster till specialisttandvården, fr.a. ortodontivården, av sådant slag och på ett sådant sätt att invånarnas

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06

Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06 Bild 1 Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06 Bild 2 Miljömål 2004-06: Minska miljöpåverkan vid tjänsteresor, resor till och från arbetet samt övriga transporter Resultat:

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

SVERIGE INOM RÄCKHÅLL

SVERIGE INOM RÄCKHÅLL SVERIGE INOM RÄCKHÅLL SVERIGE INOM RÄCKHÅLL 1 Vi tror inte på en värld utan flyg Antalet flygresenärer kommer att öka med en miljard mellan 2012 och 2017. När jag hör denna häpnadsväckande siffra tänker

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Allmänt om flygbuller

Allmänt om flygbuller Allmänt om flygbuller Mikael Liljergren, Swedavia Innehåll Grundläggande akustik, storheter och begrepp Bullerberäkningsmetod Variation av ljudnivå Lämnande utflygningsväg vid 70 db(a) Teknikutveckling

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Det finns butiker, restauranger och service både före och efter. I SkyCity finns även banker, apotek, hotell och konferensanläggningar.

Det finns butiker, restauranger och service både före och efter. I SkyCity finns även banker, apotek, hotell och konferensanläggningar. Lektion 20 SCIC 21/02/2014 TEMA: TRANSPORT OCH RESOR: flyget A. Ordförråd: flyget SAS och Malmö Aviation plockar fler poäng än Norwegian i säkerhetskategorin. Men ingen av dem finns med på Airline Ratings

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010 Malmö Airport Undersökning Grannar 2010 Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Attityder Sammanfattning/Slutsats Om undersökningen Postala enkäter som skickades

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov Ålandsbanken och hållbarhet tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov 2014 Vår väg till hållbarhet Vi ska vara den självklara värdeskapande

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. örnsköldsvik

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Miljöredovisning Greencarrier 2012

Miljöredovisning Greencarrier 2012 Miljöredovisning Greencarrier 2012 Förord Greencarrier har sedan en längre tid ett etablerat miljötänkande och vi har alltid eftersträvat resurssnåla logistiklösningar för att minimera vår miljöpåverkan.

Läs mer

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster Nordanå skall vara en attraktiv part när det gäller klimatsmarta logistiktjänster till företag i Sverige samt Europa. Vi skall också vara en attraktiv

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

ROOMI Consciously yours

ROOMI Consciously yours ROOMI Consciously yours VÅRT ANSVARSTAGANDE Toivio & Trum AB (härefter T&T) och varumärket ROOMI, tillämpar ISOstandarden ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande i sin verksamhet, enligt nedan.

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer