RIKTLINJE VS OCH KYLA

Transkript

1 RIKTLINJE VS OCH KYLA KARLSTADS KOMMUN

2 REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen Upplysningar om innehållet kan lämnas av: Benny Åhlund Teknisk förvaltare VVS benny.ahlund@karlstad.se Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen, 2014

3 FÖRORD 3 Det är teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstads kommun som bygger och sköter Karlstad. Vi ansvarar för kommunens markexploatering, gator, natur, fastigheter, vatten och avlopp. Det här dokumentet riktar sig till dig som konsult, entreprenör och till vår egen personal vid om- och nybyggnationer av lokaler och anslutande mark. Riktlinjerna i det här dokumentet är styrande och beskriver vilka krav vi ställer utöver myndighetskrav, olika standards och branschregler, som till exempel Plan- och bygglagen, PBL, Boverkets byggregler, BBR, Allmän material- och arbetsbeskrivning, AMA samt Råd och anvisningar, RA. Genom att följa de här riktlinjerna under hela uppdraget säkerställs kvalitet och kostnadseffektivitet både under pågående uppdrag och i förvaltning. Om riktlinjerna av någon anledning behöver frångås måste det ske i samråd med sakkunnig på teknik- och fastighetsförvaltningen. Överenskommelsen ska dokumenteras av uppdrags- eller projektansvarig och godkännas av enhetschef på förvaltningsenheten. Eftersom riktlinjerna revideras under året, är det viktigt att uppdragstagaren förvissar sig om att det är de gällande riktlinjerna som används. Den version som gäller vid uppdragets start, är den som sedan gäller under hela uppdraget, om inte något annat har avtalats. Senaste version hittar du alltid på Har du synpunkter på riktlinjerna är vi tacksamma om du mejlar dem till oss på byggriktlinjer@karlstad.se. Karlstad i februari 2014 Anna-Lena Lindgren Fastighetschef/avdelningschef Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 FÖRORD... 3 ATT TÄNKA PÅ... 6 ALLMÄNNA KRAV... 6 SÄKER VATTENINSTALLATION... 6 HETA ARBETEN... 6 FABRIKATVAL... 6 SERVICETILLGÄNGLIGHET... 6 ÖVERORDNAT STYRSYSTEM... 6 DIMENSIONERANDE DATA... 7 TAPPVATTENSYSTEM... 8 SYSTEMUTFORMNING... 8 AVLOPPSVATTENSSYSTEM... 8 SYSTEMUTFORMNING... 8 KYLSYSTEM... 8 SYSTEMUTFORMNING... 8 VÄRMESYSTEM SYSTEMUTFORMNING FJÄRRVÄRMEUNDERCENTRALER GOLVVÄRME LUFTVÄRMARE DEMONTERING OCH RIVNING APPARATER I RÖRSYSTEM PUMPAR FETT- OCH OLJEAVSKILJARE RÖR OCH RÖRFOGAR BRUNNAR OCH RÄNNOR RÖRUPPHÄNGNINGAR OCH KLAMMER VENTILER OCH SHUNTGRUPPER AVLUFTARE OCH SMUTSAVSKILJARE EXPANSIONSKÄRL AVLUFTARE SMUTSFILTER RADIATORER TVÄTTSTÄLL OCH TVÄTTRÄNNOR KLOSETTER DISKBÄNKAR, TVÄTTBÄNKAR OCH UTSLAGSBACKAR BLANDARE OCH TAPPVENTILER NÖDDUSCHAR OCH ÖGONDUSCHAR... 16

5 MÄTNING MÄRKNING OCH SKYLTNING KONTROLL OCH INJUSTERING PROVNING INJUSTERING DOKUMENTATION... 16

6 ATT TÄNKA PÅ 6 Krav vad gäller märkning av installationer är beskrivna i RIKTLINJE MÄRKNING OCH NUMRERING. Krav vad gäller leverans av handlingar och dokument återfinns i RIKTLINJE BIM, CAD OCH DOKUMENTATION samt i SPECIFIKATION HANDLINGAR. Krav vad gäller mätning av media är beskrivna i RIKTLINJE MEDIAMÄTNING. Mer information finns på ALLMÄNNA KRAV SÄKER VATTENINSTALLATION Installationsarbete för rörsystem ska utföras enligt branschregler för Säker Vatteninstallation. För mer information se HETA ARBETEN Installationsarbete ska utföras enligt regler för Heta arbeten. FABRIKATVAL Om inte annat anges ska sakvaror, don och apparater vara av fabrikat som är vanligt förekommande i Sverige med lätt tillgängliga reservdelar samt service/försäljningsorganisation i Sverige. Om det i handling föreskrivs fabrikatsangivna produkter, får dessa bytas mot likvärdig till kvalitet, funktion och prestanda. Karlstads kommuns projektansvariga avgör likvärdigheten efter samråd med kommunens sakkunniga. SERVICETILLGÄNGLIGHET Ska alltid beaktas. För mer information ang. servicetillgänglighet se ÖVERORDNAT STYRSYSTEM. Samtliga apparater, bland annat pumpar ska kunna kopplas upp och larmhanteras till Karlstads Kommuns överordnade styrsystem Citect. Se RIKTLINJE STYR OCH ÖVERVAKNING.

7 DIMENSIONERANDE DATA Inneklimatkrav enligt VVS Tekniska föreningens skrift R1. Termiskt klimat. Termiskt klimatklass TQ2. 7 Dimensionerande utetemperatur: Vinter - 22 C Sommar + 25 C, relativ fuktighet 50 % Dimensionerande lägsta innetemperatur Kontor, skolor, daghem och dylikt + 22 C Äldreboende och dylikt + 23 C Bostäder + 22 C Verkstadslokaler, gymnastik/idrottssalar + 18 C Dimensionerade temperaturer i värmesystem Fjärrvärme tillopp vinter C Fjärrvärme tillopp sommar + 70 C Radiatorsystem tillopp + 55 C Ventilationsvärmesystem tillopp + 50 C Tappvarmvatten vid tappstället + 55 C VVC retur lägst + 50 C Dimensionerande tryck Värmesystem 6bar Fjärrvärme 16bar Tappvattensystem 10bar

8 TAPPVATTENSYSTEM 8 SYSTEMUTFORMNING Vattensnål tappvattenutrustning ska användas för exempelvis handfat, duschar och pentryn. I storkök och liknande ska flöden utföras efter apparaters installationsanvisningar. Efter vattenmätare monteras en mjukstängande motoriserad ventil eller magnetventil som stängs när byggnadens skalskydd aktiveras. Samordnas med styr. Vid val av magnetventil ska handreglerad ventil monteras parallellt så att vattnet kan släppas på manuellt vid strömbortfall. Tappvattensystemet ska renspolas innan det tas i bruk. AVLOPPSVATTENSSYSTEM SYSTEMUTFORMNING I alla ombyggnader ska statusinventering göras på befintliga ledningar. Dräneringsledning från aggregat till golvbrunn får inte läggas tvärs över golv. Vätskesystem ska renspolas innan de tas i bruk. KYLSYSTEM SYSTEMUTFORMNING T ute +25 C, vid 50 % RH. Kondensering t1 +40 C för luftkyld kondensor. Kylmedeltemperatur ut +38 C för kylmedelkylare. Drifttemperatur Drifttemperaturer ska väljas med flytande börvärde för minimerad energianvändning.

9 Komfortkyla Normalt används ingen komfortkyla i kommunens lokaler. Eventuellt behov av komfortkyla ska beslutas av Karlstads kommun. Komfortkyla får inte installeras utan att åtgärder vidtas för att minimera tillskottsvärme. 9 Frikyla Frikyla ska så långt möjligt användas. Olika möjligheter till frikyla, till exempel grundvatten, akvifär, uteluft, med mera ska utredas och dokumenteras. Köldmedier Köldmedier ska ha lägsta möjliga miljöpåverkan. Om kylmaskiner måste användas ska i första hand naturliga köldmedium användas. Placering av kylmaskin/bergvärmepump Placering av kylmaskiner ska göras med tanke på att köldmedium kan vara toxiska, explosiva eller avge lukter. Återvinning av värme Värmeavgivning från maskiner ska kunna återvinnas. Renspolning av vätskesystem Renspolning av vätskesystem ska ske innan de tas i bruk. Temper och Aspentemper Temper samt Aspentemper får inte användas. Direkta system Direkta system ska där så är möjligt undvikas i syfte att minimera mängden köldmedia. Isolering Utomhus ska isolering kläs med aluminiumplåt. Isolering inomhus ska där yttre åverkan kan förväntas också beklädas med aluminiumplåt. Energioptimering Energioptimering med stopp av enheter som inte behövs i aktuell drift, samt flödesstyrning med till exempel varvtalsstyrning av elmotorer.

10 Trycksatta anordningar Program för fortlöpande tillsyn av trycksatta anordningar. 10 Värmefunktion Värmefunktionen ska förreglas vid inkoppling av kyla i ett utrymme. Drifttidsmätare Drifttidsmätare ska monteras på kylmaskiner och värmepumpar. Återställning av säkerhetsvakter Manuell återställning för säkerhetsvakter såsom högtryckspressostat och frysskydd. Uppsamlingskärl för säkerhetsventil Uppsamlingskärl för säkerhetsventiler vid frysskyddsmedel. Flödesvakt Flödesvakt ska alltid finnas på kylmaskin. VÄRMESYSTEM SYSTEMUTFORMNING Miljövänliga uppvärmningssystem Uppvärmning ska ske med miljövänliga uppvärmningssystem, till exempel: Fjärrvärme Värmepump Biobränsle Solvärme och dylikt Värmepumpar Värmepumpar ska vara av fabrikat NIBE eller likvärdigt. Gällande uppkoppling till överordnat styrsystem se RIKTLINJE STYR OCH ÖVERVAKNING. Vid installation av bergvärmepump skall det alltid finnas backup värme exempelvis en elpanna. Skall dimensioneras för att hålla objektet från frys risk. Vid installation med bergvärme skall det också alltid finnas en ackumulatortank i systemutformningen, speciellt viktigt vid värmeanläggningar där det ska levereras värme till ett värmebatteri för en ventilationsanläggning.

11 En datakörning på värmepumpen ska överlämnas till beställaren innan den beställs. 11 Vattenburet system Byggnader ska uppvärmas med vattenburna värmesystem. Direktverkande el Mindre luftvärmare, ridåvärmare med mera kan uppvärmas med direktverkande elvärme efter samråd med Karlstads kommun. Styrventiler Styrventiler monteras horisontellt vid medietemperaturer > +50 C. Rördragning Rör förlagda som synliga får inte utföras som rör i rörsystem. Vätskesystem Vätskesystem ska renspolas innan de tas i bruk. FJÄRRVÄRMEUNDERCENTRALER För fjärrvärmeinstallationer gäller anvisningar från Karlstads Energi, som levererar till och med växlaren. För mer information se GOLVVÄRME Luftburen golvvärme ska inte användas LUFTVÄRMARE System för luftvärmare ska vara fryssäkrade DEMONTERING OCH RIVNING Vid demontering av tappvattenrörledningar ska stick ersättas med ett rakstycke. Stillastående vatten i påstick får ej förekomma. Vid rivning av avlopp i golv ska tätning utföras på så sätt att fukt och luktsäkerhet erhålls.

12 APPARATER I RÖRSYSTEM 12 PUMPAR Huvudpumpar i större anläggningar ska vara tryckstyrda dubbelpumpar. Pumpar i system med variabelt flöde ska vara med tryckstyrning. Värme/kyl-batterier med frysrisk ska tempregleras (förses med pump). Pumpar med kondensutfällning förses med tråg med dränledning dragen till brunn. FETT- OCH OLJEAVSKILJARE Avluftning från olje-, bensin- och fettavskiljare ska ske genom yttertak och så att besvärande lukt inte uppstår. Olje-, bensin- och fettavskiljare ska ha tätt lock så att besvärande lukt inte uppstår. Ska förses med larmanordning. RÖR OCH RÖRFOGAR Dräneringen från läckindikatorer ska mynna på plats där man omedelbart kan upptäcka ett eventuellt läckage och där utläckande vatten inte direkt orsakar en skada. BRUNNAR OCH RÄNNOR Vid nöddusch ska det finnas golvbrunn. Golvbrunn får inte placeras under fläktaggregat eller dylikt. Vid golvbrunnar ska alltid tappställe finnas, där slang finns ska slanghylla i rostfritt anordnas. Golvbrunnar med luktstopp till exempel NOOD, ska installeras där risk för uttorkning föreligger. Fläktrum och UC ska alltid förses med golvbrunn.

13 RÖRUPPHÄNGNINGAR OCH KLAMMER 13 Vid rörgenomföring i vägg eller bjälklag ska täckbricka av plast monteras. Vid rörgenomföring i våtutrymme, WC-rum, städ och dylikt ska förkromad väggbricka användas. Upphängning får inte komprimera isolering. VENTILER OCH SHUNTGRUPPER Tappvatten- och värmesystem ska förses med avstängningsventiler i sådan omfattning att service av installationer kan ske utan att hela anläggningen berörs. Före varje sanitär apparat, blandare och dylikt, alternativt badrum/wc, ska föravstängningsventiler monteras. VVS-system ska förses med injusteringsventiler i sådan omfattning att injustering av samtliga delar kan ske. Injusteringsventiler ska vara försedda med mätuttag.

14 AVLUFTARE OCH SMUTSAVSKILJARE 14 EXPANSIONSKÄRL Före expansionskärl ska avstängningsventil monteras. Expansionskärl ska förses med manometer kopplad till överordnat styrsystem. Mindre expansionskärl ska anslutas med löpande mutter och i demonteringsvänlig höjd. AVLUFTARE Vid större anläggningar ska automatiska avluftare typ Spirovent eller likvärdigt, monteras i huvudledningen. Luftningar ska helst utföras med rörförstoringar och neddragen ledning på vägg med lättåtkomlig kulventil manuella klockor Automatiska klockor får inte placeras ovan undertak. Före automatisk avluftare ska avstängningsventil monteras. Ventilerna ska stängas innan garantitiden går ut. SMUTSFILTER Smutsfilter ska monteras före apparater såsom växlare, värmepump och liknande. Smutsfilter ska monteras servicevänligt i huvudledningar i värme- och kylsystem. Smutsfilter ska förses med manometer och avtappningsledning med avstängningsventil. RADIATORER I skolor, trapphus och liknande lokaler ska radiatorer vara försedda med vandalsäker termostat. Det här gäller dock inte lokaler där endast lärare och personal vistas. I skolkorridorer, trapphus, omklädningsrum och liknande lokaler ska radiatorer ha förstärkt upphängning. Radiatorer och konvektorer monteras med hänsyn till åtkomst för till exempel städning.

15 TVÄTTSTÄLL OCH TVÄTTRÄNNOR 15 Tvättställsavlopp ansluts i vägg där så är möjligt. I elevtoaletter monteras tryckventil som släpper på vatten efter tryckningen. Vid montering av beröringsfria blandare ska de anslutas med fast (ej stickpropp och ej batteri) elanslutning. KLOSETTER Spolning från WC-stol 6l/spolning. Vattenklosett utförs med dolt vattenlås. Vägghängd modell ska användas där så är möjligt, för att underlätta städningen. DISKBÄNKAR, TVÄTTBÄNKAR OCH UTSLAGSBACKAR Utslagsback förses med stänkskydd. BLANDARE OCH TAPPVENTILER Utrustning i skolor ska vara vandalsäkra. I skolor eller andra utsatta platser ska duscharna vara elektroniskt styrda med förblandat vatten och endast tryckknapp eller rörelsevakt och duschhuvud synliga. Blandare på förskolor och liknande förses med temperaturspärr. Ställs in på max +38 C. Vid äldreboende ska duschslangar vara dränerade (legionellasäkrade).

16 NÖDDUSCHAR OCH ÖGONDUSCHAR 16 Skyddsblandare ska monteras MÄTNING För omfattning av mediamätning se RIKTLINJE MEDIAMÄTNING. MÄRKNING OCH SKYLTNING Se RIKTLINJE MÄRKNING OCH NUMRERING. KONTROLL OCH INJUSTERING PROVNING Samtliga system ska provas och dokumenteras i provningsprotokoll. Samordnad provning ska utföras. Temperaturen på varmvatten från blandare på skolor ska provas och dokumenteras INJUSTERING Metod och omfattning av injustering avgörs vid projektering och anges i förfrågningsunderlag och bygghandling. Injusteringsvärden anges i protokoll och på ritning. DOKUMENTATION Se RIKTLINJE BIM, CAD OCH DOKUMENTATION samt SPECIFIKATION HANDLINGAR.

17 17

18 Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: Webbplats: karlstad.se.