Socialnämnden Reviderad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialnämnden 2009-12-02 Reviderad 2014-03-20"

Transkript

1 Socialnämnden Reviderad

2 1.1 Syfte Bakgrund Definition Socialtjänstens ansvar Att tänka på i mötet med en våldsutsatt person Tips på frågor vid signaler om våld Ekonomi Skyddade personuppgifter Ansökan om skyddade personuppgifter Sekretessmarkering Kvarskrivning Fingerade personuppgifter Barnen Hedersrelaterat våld Psykiska och fysiska funktionshinder Missbruk Äldre Samkönade relationer Våldsutövaren Trappan Kvinnojourer Mansjouren Manscentrum Familjevåldsteam Nordväst Origo Socialjouren Brottsofferjouren Familjerätt Familjerådgivning RFSL Q-jouren Hvilan Systerjouren Somaya Terrafem

3 8.16 Andra myndigheters ansvar Hälso-, sjuk och tandvården Åklagarkammaren Polismyndigheten Anhållande Häktning Utredning Dokumentera skador Domstolsförhandling Målsägandebiträde Övrig juridisk hjälp Rättshjälp KARTLÄGGNING AV NÄTVERKET SÄKERHETSPLANERING TELEFON- och MAILADRESSER Polisen Kvinnojourer med skyddat boende i norrort Kvinnojouren Anna, Upplands-Bro Kvinnojouren Stina, Järfälla Kvinnojouren i Solna-Sundbyberg-Ekerö Sollentuna kvinnojour Kvinnojouren Täby-Danderyd Kvinnojouren Olivia, Bålsta Kvinnojouren i Vallentuna Upplands Väsby kvinnojour Kvinnojouren i Österåker Kvinnojouren Snäckan, Norrtälje Kvinnojouren i Sigtuna kommun Västerorts kvinnojour Alla Kvinnors Hus, Stockholm Kvinnojourer bemannade dygnet runt KrisTina (Kontakt enbart via social-tjänsten, drivs av Attendo Care) Kriscentrum för kvinnor (Jourtelefon, öppen mottagning och skyddat boende, drivs av Stockholms stad)

4 Flerspråkiga kvinnojourer med skyddat boende Terrafem Systerjouren Somaya Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor med missbruk Hvilan HBT-personer RFSL:s Brottsofferjour Barn Barnahus Norrort Barnjouren Alla Kvinnors Hus Unga Kruton Linnamottagningen Järfälla tjejjour Sollentuna tjejjour Indra Tjejjouren Alla Kvinnors Hus Stjärnjouren, Sundbybergs tjejjour Romska tjejjouren Tjejzonen Röda sidorna Våldsutövande kvinnor Familjevåldsteam Nordväst Mansjouren, Stockholm Våldsutövande och våldsutsatta män Familjevåldsteam Nordväst Manscentrum, Stockholm Mansmottagningen, Uppsala Mansjouren, Stockholm Övriga telefonjourer Kvinnofridslinjen Team för våldtagna kvinnor, Alla Kvinnors Hus Våldtäktsmottagingen Kriscentrum för kvinnor Kvinnojouren NINA, Irakiska kommittén för kvinnors rättigheter Kvinnors nätverk Kvinnors rätt

5 WEBBSIDOR Asylsökande kvinnor Heder Barn Män

6 1 INLEDNING Dessa riktlinjer är Upplands-Bro kommuns socialkontors grundläggande utgångspunkt för hur personer som utsätts för våld i nära relationer ska bemötas av kommunens anställda och hur handläggningen skall bedrivas. I kommunen ska det finnas både förebyggande verksamhet och strukturerad samverkan när det gäller våld i nära relationer. Det gäller både mellan verksamheter inom kommunen som socialtjänst, förskola och skola som med kvinnojouren och andra myndigheter. Arbetsrutinerna gäller alla personer som utsatts av våld av eller mot närstående (barn som bevittnar våld). Kvinnofridslagstiftningen använder sig av begreppet kvinnovåld alternativt våld mot kvinnor. Vi har valt att i detta dokument använda begreppet partnervåld. Vår ambition är att riktlinjerna även ska gälla samkönade par samt även män som drabbas av våldshandlingar från sin partner. Socialtjänstens arbete ska ha följande inriktning Stärka, ta vara på och utveckla den våldsutsattes egna resurser. Ge insatser till våldsutövaren så att denne tar ansvar för och förändrar sitt våldsbeteende. Att alltid inleda utredning när socialtjänsten får kännedom om att ett barn upplevt våld i nära relation. 1.1 Syfte Riktlinjerna för utsatta i Upplands-Bro kommun syftar till: att säkerställa att de utsatta som söker hjälp får ett professionellt bemötande och det stöd de har behov av oavsett vilken verksamhet de vänder sig till. att främja metod- och kompetensutveckling för personal som i sitt arbete kan komma i kontakt med våldsutsatta personer. att utveckla de verksamheter som möter våldsutsatta samt utveckla samverkan mellan dessa. att riktlinjerna ska ge vägledning och konkret stöd i arbetet med personer utsatta för våld i nära relationer. Riktlinjerna kräver ständig omprövning och revidering utifrån ny kunskap, lagändringar och socialkontorets interna referensgrupp med fokus på våld i nära relationer (se nedan) har uppdraget att följa upp och revidera arbetsrutinerna i samråd med avdelningschef. 2. OMVÄRLDSANALYS 2.1 Bakgrund Enligt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor är varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i psykisk, fysisk eller sexuell skada eller lidande för kvinnor samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande oacceptabel, vare sig det sker i offentligt rum eller i det privata livet. FN:s deklaration tilldelar medlemsstaterna ett stort ansvar för att motverka våldet mot kvinnor. Med tillämpliga medel och utan dröjsmål bör staterna arbeta för att våldet mot kvinnor skall upphöra. Alla människor är fria och har lika värde. 6

7 2.2 Definition Socialkontoret utgår från FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor. Utifrån denna definition så beskriver Socialstyrelsen följande former av partners våld mot kvinnor som nedan: Fysiskt våld- kan innefatta sparkar, slag, kniv, bett, strypning, kvävning, örfilar och att partner bränner. Psykiskt våld- består av olika systematiska verbala angrepp; kränkningar, nedsättande och förnedrande ord och hot. Sexuellt våld- fysiskt våld inriktat mot könsorganen eller påtvingade sexuella handlingar. Materiellt våld- partner förstör och slår sönder inredning, personliga tillbehörigheter som dagbok, brev med mera. Ekonomiskt våld partnern kontrollerar familjens ekonomi och den utsattes pengar. Försummelse kan gälla äldre och personer med funktionsnedsättning, exempelvis medvetet felaktig medicinering, utsatt för bristande hygien, lämna utan tillsyn, försvåra istället för att underlätta. 2.3 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstens ansvar regleras framför allt i Socialtjänstlagen (SoL). Enligt 5 kap 11 SoL bör socialnämnden verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får hjälp och stöd. Våldutsatta kvinnors behov ska särskilt tillvaratas. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd de behöver. 1 kap. 1 2, 5 kap. 1a 11 och kap är paragrafer i Socialtjänstlagen som lyfter fram socialtjänstens ansvar för barn som far illa eller på annat sätt lever i en utsatt situation. Så snart något kommer till socialkontorets kännedom som kan innebära att en insats eller åtgärd behövs till stöd för barnet ska en utredning inledas enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen. För Socialtjänstens personal, som kommer i kontakt med misshandlade kvinnor är det viktigt att alltid uppmärksamma barnens situation. Det ska alltid göras en förhandsbedömning beträffande barnen för att ta ställning till om utredning skall inledas. 3. KOMMUNENS ARBETE FÖR ATT MOTVERKA VÅLD I NÄRA RELATIONER Samarbete sker med kvinnojouren Anna. Socialkontoret har en referensgrupp som ska fungera som en kunskapsbank inom området våld i nära relationer. Personal inom socialkontoret kan konsultera denna grupp för rådgivning. All personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen får kompetensutveckling inom olika områden för att kunna bemöta och hantera problematiken. Under hösten 2013 och våren 2014 har socialtjänstens personal att genomgått utbildning i Freda som är en standardiserad bedömningsmetod för våld i nära relationer. Partner som utför våld mot sin partner erbjuds behandling genom familjevåldsteamet Nordväst. Informationsmaterial ska finnas inom kommunen på olika språk om vart man kan vända sig för råd och stöd. 4. MÅL Långsiktiga mål 7

8 Socialtjänstens familjefridsarbete ska vara väl känt i kommunen. Fortlöpande kompetensutveckling ska ges till alla medarbetare. Riktlinjerna ska revideras varje år. Referensgruppen ska träffas kontinuerligt. Skapa rutiner för att identifiera våldsutsatta personer (även barn) som aktualiserats inom socialtjänstens av annan orsak. Skapa rutiner i samarbetet med utbildningskontoret för att snabbare kunna identifiera våldsutsatta. Socialkontoret ska upprätta en plan för kompetensutveckling som omfattar en grundkompetens för all personal inom socialtjänsten. Utveckla insatser för den som misshandlar via familjevåldsteamet. Målen skall leda till: En ökad grundkunskap om våld. Lättare att identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld i ett tidigare skede. Lättare att uppmärksamma våldsutövande partners och att motivera till behandling. Förbättrat bemötande av våldsutsatta. Förbättrat stöd till barn som har bevittnat våld. Förbättrad samverkan mellan myndigheter. Ökad kunskap om var utsatta kan få stöd och hjälp. Ge berörda personer skydd och praktisk hjälp i ett akut skede samt i ett längre perspektiv erbjuda stöd för att kunna förändra sin och i förekommande fall sina barns situation. 5. RUTINER 5.1 Att tänka på i mötet med en våldsutsatt person Ofta märks ingenting när en person är utsatt för våld av en närstående. Många gör allt för att ingenting ska synas utåt och det är få som spontant börjar prata om våldserfarenheter. Våld i nära relation är fortfarande tabubelagt och det kan också vara traumatiserande, man stänger av för att orka gå vidare. Det finns dessutom ofta en rädsla för att inte bli trodd. Man bör alltid utgå från personen man har framför sig. Kan hon/han uppleva att hon/han har något att riskera genom att berätta? Kanske tror man att man är tvungen att polisanmäla för att få rätt hjälp, eller att man riskerar vårdnaden om barnen. Fråga även om personen inte för tillfället verkar befinna sig i en relation, kanske gör hon/han det utan din vetskap eller så ligger våldet längre tillbaka i tiden men kan ge stora konsekvenser fortfarande. Eller så är det någon annan som personen har en nära och förtroendefull relation till som utövar våldet, t.ex. vuxna barn eller en personlig assistent, vilket kan vara ännu svårare att prata om. Som våldsutsatt är det vanligt att underdriva och lägga skuld på sig själv. Man kan ofta känna motstridiga känslor, en del av en är medveten om att det är fel eller brottsligt men det finns också en del som försvarar våldet och skuldbelägger sig själv. Det är viktigt att komma ihåg om det är partnern som utövar våldet att relationen med största sannolikhet varit kärleksfull från början och att personen du träffar kanske fortfarande bär på ett hopp om att det ska bli bra igen. Undvik därför också kommentarer som kan tolkas som kritik mot förövaren. Undvik också att fråga om personen blivit misshandlad, de flesta som är utsatta ser sig inte som 8

9 misshandlade eller förövaren som en misshandlare. Använd inte heller könsspecifika ord, säg partner istället. Lägg inte orden i munnen på den som berättar, utgå från det hon/han själv berättar. Lyssna utan att avbryta, ge personen tid. Ställ frågor efter att hon/han pratat klart, undvik varför-frågor. Visa att du tror på berättelsen. Bekräfta att personens reaktioner är normala (skam, skuld, underdrifter, dubbla känslor för våldsutövaren). Ställ raka och konkreta frågor. Nöj dig inte med svaret han/hon knuffade mig, fråga då Hur knuffade han/hon?, Hur kändes det?, Vad hände sedan? Ge inte lösningar eller råd, det är viktigt att personen själv hittar orken att fatta egna beslut. I det akuta skedet kan däremot personen ha behov av en fixare. Hjälp till med kontakter och se till att de viktigaste sakerna blir gjorda. Det är dock viktigt att inte gå för snabbt fram, allt måste ske i personens egen takt. Erfarenhet från kvinnojourer visar att en kvinna kan lämna en våldsutövande man fem gånger innan hon tar det steget och lämnar relationen för gott. Det gäller att hålla tillbaka sina egna känslor av vanmakt och frustration när man ser en våldsutsatt person som inte är redo att ta steget att lämna och eventuellt polisanmäla. Var däremot mycket tydlig med vad som är oacceptabelt och förbjudet enligt lag. 5.2 Tips på frågor vid signaler om våld Det gäller kanske inte dig, men många av dem jag träffar har utsatts för våld av en närstående. Därför har jag rutinmässigt börjat fråga alla om detta. Har du någon gång blivit utsatt för våld eller kränkningar av din partner eller någon annan i din närhet? Eftersom det är så vanligt att de som kommer till oss har upplevt våld och kränkningar i nära relationer, och eftersom vi märkt att så många inte vet att det är något man kan prata med oss om och få hjälp med, så har vi nu börjat fråga alla om det. Hur ser det ut i din relation? Hur har det sett ut i dina tidigare relationer? Jag har märkt att du ofta har bråttom hem eller har svårt att komma hit. Är det så att din partner inte vill att du ska vara hemifrån? Är din partner svartsjuk? Du berättar att du ofta har magsmärtor/ont i huvudet/svårt att sova. Det kanske inte gäller för dig, erfarenheten är att många som varit med om något svårt som våld eller övergrepp eller befinner sig i en svår livssituation kan få de symtomen. Hur är det för dig? Hur har du det hemma/i din relation? Hur är det när ni är oense eller bråkar, vad händer då? Händer det att du blir rädd för din partner? Jag har märkt att du ofta har ekonomiska problem. Hur är det, har du själv kontrollen över dina pengar eller är det någon annan som kontrollerar eller använder dina pengar? Jag ser att du har skador (blåmärken, rivsår, smärtor som gör att du har svårt att röra dig osv). Är det någon som gjort dig illa? 9

10 Får du leva ditt liv som du vill? Försöker din partner/någon närstående hindra dig från att göra saker eller träffa personer som betyder mycket för dig? Är din partner svartsjuk så att det begränsar ditt liv på något sätt? Brukar din partner anklaga dig för att vara otrogen? Har din partner eller någon annan närstående någonsin hotat att göra dig, sig själv eller någon annan illa? Har din partner eller någon annan närstående någonsin slagit dig eller på något annat sätt skadat dig fysiskt? Kallar din partner eller någon annan närstående dig ibland för kränkande saker eller tvingar dig att göra något du inte vill? Är du rädd för din partner? Är det säkert för dig att gå hem? Har du varit med om att någon har gjort något sexuellt mot dig någon gång som du inte velat vara med om? Jag har märkt att du tycker det är jobbigt med beröring/skadar dig själv/ofta berättar om sexuella situationer som du tycker känns jobbiga. Ibland kan det handla om att man varit med om att någon har tagit på ens kropp/gjort något sexuellt mot en som man inte har velat vara med om. Har det någon gång hänt dig? Du har berättat om att din partner har utsatt dig för fysiskt och/eller psykiskt våld. Vår erfarenhet är att det då också är vanligt att man har utsatts för sexuella kränkningar. Hur såg ert sexliv ut? Hände det att du tvingades eller pressades till något du inte ville? 5.3 Ekonomi Se riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Undersök om den utsatte har pengar för omedelbara behov ex. till mat, resor, medicin etc. Den utsatte måste ha en fungerande ekonomi så att denne inte på grund av detta måste återvända. Den utsatte kanske saknar egna inkomster eller partnern kan ha tagit över ekonomin i hemmet. Vid akut kris finns skäl att bevilja ekonomiskt bistånd avseende bl.a. matpengar. Ge hänvisning var den utsatte kan söka underhållsstöd, bostadsbidrag, sjukpenning, försörjningsstöd etc. Om den utsatte i denna situation beviljas bistånd av något slag skall denne få en egen akt. D.v.s. den utsattes eventuella behov av ekonomiskt bistånd skall inte föras i eventuell tidigare akt tillsammans med mannen. Om den utsatte och barnen får bistånd för boende kan inte mannen/fadern begära att socialtjänsten ska berätta var de finns. Dessa uppgifter är sekretessbelagda liksom allt annat bistånd till en person även om han eller hon är gifta eller sambo. Däremot om det beviljas en insats till/åtgärd för barnet har fadern/modern rätt att få veta barnets vistelseadress. Dock kan även detta beläggas med sekretess enligt särskilt beslut om att inte lämna ut allmän handling med hänvisning till 12 kap 1 eller 26 kap 1 offentlighet och sekretesslag. Vård enligt LVU med placering hos modern är inte tillämplig eftersom sådan vård skall inledas utanför hemmet. (11 LVU) 10

11 6. CHECKLISTA Ställ raka/konkreta frågor och använd ordet partner. Vid placering på skyddat boende skall alltid socialsekreterare följa med. Informera om möjlighet till skyddade personuppgifter. Boka tid för uppföljningssamtal. Hjälp personen att förbereda sig att lämna hemmet. Gör en säkerhetsplanering, se checklista. Vid skilsmässa Hjälp personen att få kontakt med advokat. Informera att rättshjälp kan beviljas vid skilsmässa i vissa särskilda fall. Förmedla stödkontakter. Gör en riskbedömning. Gör en nätverkskarta. Information om besöksförbud. Barnen Finns barn som kan ha utsatts/bevittnat våld? Även om barnen inte varit direkt närvarande så är risken stor att de påverkas negativt. Utgå från att barnen är medvetna om våldet. Var är barnen nu? Är de skyddade från våldet? Hur mår barnen? Informera om vanliga sätt för barnen att reagera vid traumatiska händelser och vikten av att de får prata/uttrycka sig kring om vad som hänt. Ge barnen, snarast, möjlighet att prata om händelsen. Är barnen i behov av krissamtal? Erbjud Trappansamtal när barnen är skyddade från våldet. Behövs tolk? Fysiska skador? sjukhusbesök för dokumentation. Vid mötet med den våldsutsatta Ekonomi Socialsekreteraren ser om det finns skador som bör dokumenteras. Gå inte enbart efter vad den våldsutsatte säger själv. Är polisanmälan gjord? Om inte, hjälp till med det. Tala om rätten till målsägandebiträde. Lyssna om den våldsutsatte är den enda som har tillgång till sitt konto. Har personen lån i sitt namn? Alla abonnemang ska sägas upp. Viktigt att personen talar om, om det finns pengar på banken. 7. FÖRDJUPNING 7.1 Skyddade personuppgifter Skyddade personuppgifter är ett samlingsnamn på de tre skyddsåtgärderna sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Fullständig information finns på skatteverkets hemsida. 11

12 7.1.1 Ansökan om skyddade personuppgifter Sekretessmarkering begärs hos det skattekontor i kvinnans region som handlägger ärenden om skydd av personuppgifter. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla: personnummer, namn, adress och anledningen till att personuppgifterna ska sekretessmarkeras. Skäl ska styrkas genom intyg från t.ex. socialtjänsten, polisen, genom kopior av domar och beslut om besöksförbud Sekretessmarkering I de fall skattekontoret på förhand kan bedöma att utlämnande av uppgifter om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada kan en s.k. markering för särskild sekretessprövning ( sekretessmarkering ) sättas för personen i folkbokföringsdatabasen. Markeringen skall fungera som en varningssignal så att en noggrann prövning görs innan några uppgifter om personen lämnas ut. En sekretessmarkering innebär inte någon absolut sekretess Kvarskrivning Ett annat sätt att skydda personuppgifter i folkbokföringen är att medge en person vid flyttning att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år. Kravet för en person att få bli kvarskriven är att han av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Omständigheterna ska i princip motsvara de som gäller för meddelande av besöksförbud. Fördelen med kvarskrivning är att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringsregistret och därmed inte heller sprids till aviseringsmottagarna. Den gamla adressen tas bort och personen registreras som på församlingen skriven. Skattekontorets adress anges som en särskild postadress. All post går då till skattekontoret som har den faktiska adressen manuellt förvarad och kan vidarebefordra posten Fingerade personuppgifter Vid särskilt allvarliga hot kan en person medges att använda annan identitet. Beslut om detta meddelas av Stockholms tingsrätt efter ansökan hos Rikspolisstyrelsen (RPS). Det är för närvarande endast ca personer som får använda fingerade personuppgifter enligt uppgift från Skatteverket. 7.2 Barnen Kvinnan kan ha mycket svårt att i en akut egen kris se barnens behov. Det är dock mycket angeläget att omgående aktualisera barnens situation och bedöma åtgärdsbehovet. Barn som i hemmet bevittnat våld mot mamman/pappan har alltid behov av stöd. Barn och ungdomsenheten ska alltid kontaktas när det finns barn i familjen för en omedelbar bedömning kring barnets situation här och nu, eventuellt behov av akut skydd och stöd. Bedöm var i processen kvinnan/mannen är vad gäller skyddet av barnen och sig själv. Ta reda på var barnen finns, om de själva blivit slagna eller varit närvarande vid misshandeln. När det finns barn i familjen är det viktigt att ta reda på om båda föräldrarna eller endast den ena är vårdnadshavare. Kontrollera detta med KIR i Procapita eller via Info Torg om barnet inte är mantalsskrivet i vår kommun. Det viktigaste stödet för barn är ett gott föräldrastöd. Grundläggande är således att föräldrarna förstår barnens utsatthet och behov av hjälp. De måste också få kunskap om hur de kan hjälpa och stödja sina barn. 12

13 Barn som växer upp i våldets närhet kan uppvisa en rad symtom. Hur de påverkas är beroende av ålder och personliga egenskaper samt i vilken grad de har tillgång till skyddande faktorer i omgivningen: tillgång till andra trygga vuxna och en upplevelse av mening i tillvaron. Även mycket små barn blir påverkade. Spädbarn har kroppsliga och känslomässiga minnen, förskolebarn visar ofta tecken på störd anknytning eftersom det inte bara är den som är farlig och våldsam som är skrämmande för barnet, utan också den förälder som själv blir rädd och därmed signalerar att något är farligt. Barnen riskerar att utveckla en otrygg/desorganiserad anknytning som i korthet innebär att de uppträder kontrollerande, aggressivt, undertrycker egna känslor och får symtom som beteendestörningar och bristande sociala färdigheter, ätstörningar och andra somatiska besvär, emotionella problem som ångest, depression, lågt självförtroende, sömnproblem samt posttraumatiskt stressyndrom. När det gäller barn som bevittnat våld förekommer det också långsiktig påverkan på personligheten. Brist på tillit till andra människor och en pessimistisk syn när det gäller förmågan att påverka sin egen livssituation. I ett läge där socialtjänsten bedömer att det finns stark oro för barnens säkerhet och utveckling behöver kvinnan/mannen förstå att övervägande om behov av att placera barnen kommer att göras. Socialtjänsten kan via anmälan få kännedom om att ett barn befaras fara illa från t ex polis, barnomsorg och skola. Innan socialtjänsten kan ta ställning till om en inkommen anmälan kan komma att föranleda någon åtgärd görs en första bedömning i ärendet. Står det klart att barnet behöver skydd som det är oklart om föräldrarna kan ge inleds omedelbart utredning med stöd av 11 kap. 1 SoL. Socialtjänsten gör alltid en riskbedömning angående barnets situation för att ta ställning till om barnet behöver omedelbart skydd. En utredning ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den ska inte göras mer omfattande än nödvändigt. Utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom fyra månader. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Det är viktigt med tydlighet kring att utredningen syftar till att förbättra förhållandet för såväl föräldern som barnen. Föräldern kan få stöd och hjälp i sitt förhållningssätt gentemot barnen och barnen i sin tur kan få hjälp med att bearbeta sina upplevelser. Kontakten med socialtjänsten innebär ett erbjudande om hjälp. Socialtjänstens utredning och insatser ska syfta till att stärka förälderns egna resurser att skydda barnen och sig själv. När socialtjänsten misstänker eller får reda på att ett barn utsatts för fysiskt eller sexuellt våld, ska alltid Barnahus (se kontaktuppgifter i telefonlista) kontaktas för konsultation om hur vi ska agera/handlägga ärendet. Det är viktigt att alltid göra en riskbedömning huruvida barnet är skyddat. Barn påverkas av våldet i familjen även om de inte direkt bevittnar våldet. De lever i ett förhöjt spänningstillstånd som kan innebära att de är på sin vakt, iakttar och anpassar sig. De kan förneka, blockera eller osynliggör smärtsamma upplevelser. Dessa förhållanden leder som regel till att en utredning enligt 11 kap 2 socialtjänstlagen. Den sker på samma sätt som vid alla utredningar när det gäller barn som möjligen far illa. Viktigt är att beakta hur, när och vem som skall tala med barnet om våldet och framförallt att det sker. Insatser beviljas också utifrån de allmänna behov liksom utifrån de särskilda behov de har som våldsutsatta barn. Det viktigaste stödet för barnen är gott föräldrastöd. Grundläggande är att föräldrarna förstår barnets utsatthet och behov av hjälp. Några viktiga punkter är: 13

14 Att barnen ges möjlighet att uttrycka vad de tänker och känner kring det som de varit med om. Att barnen får hjälp att förstå att våldet inte är deras fel. Att barnen får lära sig att våld inte är acceptabelt, att det finns alternativa handlingssätt. Lagstiftningen i Sverige förbjuder barnaga. Men den direkta eller indirekta våldsrisk som barn utsätts för i familjer där mamman misshandlas har ofta negligerats. Istället har fokus riktats mot mammans situation och hennes förhållande till mannen. Barnen påverkas dock alltid på något sätt i familjer där våld förekommer. Barnen i dessa familjer känner i princip alltid till våldet. Även mycket små barn kan känna att något är fel och känna en hotfull situation i familjen. De posttraumatiska symtom som misshandlade kvinnor kan uppvisa återkommer ofta hos barnen. Alla barn som bevittnat att mamman misshandlats och som uppvisar posttraumatiska symtom bör få möjlighet att berätta om det våld de bevittnat. Om modern misshandlas finns en stor risk att också barnen blir utsatta för våld. Kvinnor är ofta rädda för att deras barn ska tas ifrån dem. Detta är något som männen ofta hotar med. Det är dock viktigt att skapa förtroende hos mamman om att utredningen syftar till att förbättra situationen för både barnen och henne själv. I utredningen, som ska fokusera på barnens situation, är det självklart viktigt att lyssna till barnens inställning utan att de försätts i svåra valsituationer eller pressas på synpunkter. 7.3 Hedersrelaterat våld Hedersrelaterat våld och förtryck kan se ut på många olika sätt men utmärkande är att det planerat, kollektivt och att hederstänkande har en avgörande roll. Förtrycket sker i patriarkala system och handlar till största del om kontroll av flickors och kvinnors sexualitet, där handlingar ses som symboler för släktens heder. Våldet kan ta sig många olika uttryck såväl psykiskt som fysiskt, sexuellt och socialt. En ung persons uppbrott från sin familj kan innebära allvarliga risker för henne eller honom. Det är viktigt att höra den unges uppfattning och beskrivning av sin situation. Det är också viktigt att uppmärksamma behovet av både skydd och stöd. Stöd kan vara centralt även efter en placering i ett så kallat skyddat boende. 7.4 Psykiska och fysiska funktionshinder Många människor med psykiska funktionshinder upplever att de har svårt att bli trodda och bli tagna på allvar då de berättar om övergrepp. Ofta kan berättelserna avfärdas som vanföreställningar. Även då de tagit steget att anmäla övergrepp upplever de att de har svårt att bli trodda. Det är viktigt att vi är uppmärksamma när det gäller denna grupp. De kan ha ett beroendeförhållande till både partner/familj och eventuella vårdare. 7.5 Missbruk Utsattheten hos missbrukande kvinnor är stor och skammen tillsammans med skuldkänslor sitter djupt. Trovärdigheten och statusen hos dessa kvinnor är låg, vilket leder till att hon sällan söker hjälp eller anmäler övergrepp. Kvinnan stannar också hos sin partner eftersom det är den personen som ofta förser kvinnan med det som hon behöver i form av alkohol, droger och tak över huvudet. Hos kvinnan kan missbruket ibland vara ett sätt att bearbeta traumat efter övergreppet/en. 14

15 Dessa kvinnor med missbruksproblem är också väldigt utsatta då de behöver akut skydd, eftersom kvinnojourerna inte har möjlighet att erbjuda dem plats då de har drogfria boenden. De har också oftast barn boenden på jourerna. Många av kvinnorna hänvisas till missbruksvården, och det finns då alternativ för den dubbla problematiken. 7.6 Äldre Riskerna för våld kan öka om den ena parten utvecklar en demenssjukdom. Förändringar i samband med pensionering kan också rubba parets invanda mönster. Med åldern blir den fysiska förmågan nedsatt. Det innebär svårigheter att snabbt komma undan eller försvara sig. Faktorer som svagt socialt nätverk, beroendeställning till gärningsmannen, starka skam- och skuldkänslor påverkar anmälningsbenägenheten. Det är viktigt att vi är uppmärksamma när det gäller denna grupp. De kan ha ett beroendeförhållande till både partner/familj och eventuella vårdare. 7.7 Samkönade relationer Våld förekommer också i samkönade relationer och följer då i princip samma mönster som i heterosexuella relationer. Rädslan för att bli avslöjad av sin partner som homosexuell, bisexuell eller transperson om partner inte redan berättat om det för sin omgivning kan göra våldet ännu svårare att hantera. Det kan finnas skamkänslor inför att som exempelvis lesbisk leva med våld och förtryck av en annan kvinna med risken att skada bilden av homosexuella i ett samhälle där det redan finns fördomar om denna grupp. Brist på kunskap i samhället kan också bidra till större utsatthet. Till exempel kanske inte sjukvårdspersonal misstänker våld om någon söker vård i sällskap med sin partner av samma kön. Det kan också handla om att homosexuella inte är välkomna, eller inte känner sig välkomna, till hjälpinstanser för heterosexuella kvinnor. 7.8 Våldsutövaren Den utsatta avgör själv om partnern får kontaktas såvida inte en utredning inleds kring gemensamma barn. Partnern kan vara i stort behov av stöd och ska då erbjudas tid hos en handläggare för eventuella frågor kring situationen. Låt partnern känna att han kan få stöd och att handläggaren är beredd att lyssna, utan att fördöma honom. Att samtala med partnern om misshandeln kan vara ett sätt att påtala att det är han som är ytterst ansvarig för våldet. Respektive enhet ansvarar för att informera partnern om var ifrån han kan få fortsatt stöd. Partnern ska inte ha samma handläggare som kvinnan. Handläggaren bör inte heller vara ensam med honom under första besöket tills handläggaren gjort en riskbedömning. Partnern behöver erbjudas stöd och behandling för att kunna bryta sina handlingsmönster, t ex samtalsstöd hos socialsekreterare, psykiatri, hjälp med eventuellt missbruk, Familjevåldsteamet, Manscentrum i Stockholm eller Mansjouren som är en ideell verksamhet. 8. STÖD- OCH INSATSER 8.1 Trappan Upplands-Bro kommun, genom stöd och behandlingsenheten erbjuder individuella krisbearbetande samtal för barn som upplevt våld i sina familjer. Arbetsmodellen, kallad för Trappanmodellen, är framtagen av Rädda Barnen och består av 3-8 individuella krisbearbetande samtal som fokuserar på att hjälpa barnen att benämna och berätta om våldshändelserna. 15

16 Syftet är att ge barn med upplevelse av familjevåld möjligheter att bearbeta sina erfarenheter genom samtal. 8.2 Kvinnojourer Tjej- och kvinnojourer är ideella organisationer och erbjuder våldsutsatta kvinnor skyddat boende, stöd och rådgivning. I Sverige finns det två paraplyorganisationer som organiserar kvinnojourerna i landet. Den ena är Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige (ROKS). Den andra är Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR). Några kvinnojourer drivs av kommunerna själva. Det finns två olika verksamhetsinriktningar hos kvinnojourerna. En inriktning är den jourverksamhet som i princip sköts helt och hållet per telefon. Den våldsutsatta kvinnan ringer till en telefonjour för att få stöd och hjälp. Den verksamheten har inget skyddat boende. På många kvinnojourer finns det volontärer som behärskar flera språk och en kvinna som inte talar svenska kan få kontakt med en jourkvinna som talar det egna språket. Den andra inriktningen är de kvinnojourer som har både telefonjour och skyddat boende. Syftet med ett skyddat boende är att våldsutsatta kvinnor och deras barn ska vara säkra och känna sig trygga där, vilket innebär bland annat att adressen är hemlig. Oavsett vilken verksamhetsinriktning kvinnojouren har är det viktigt att veta, att på kvinnojouren blir kvinnan alltid bemött med respekt och ingen ifrågasätter hennes upplevelser. Kvinnan kan även vara anonym så länge det är stöd och rådgivande insatser och inte ett boende hon behöver. Många kvinnojourer ger även kvinnan stöd vid kontakter med olika myndigheter, exempelvis socialtjänsten. All hjälp är kostnadsfri, dock inte det skyddade boendet. Ekonomiskt bistånd kan beviljas till skyddat boende. Kvinnojourer liksom myndigheter har anmälningsplikt till socialtjänsten när de misstänker att ett barn far illa. Om kvinnan har barn kan de oftast bo tillsammans med mamman på jouren. En del jourer har även barnverksamhet. Det finns jourer som vänder sig särskilt till unga tjejer. En del kvinnojourer har särskilda stödgrupper, både för barn och för kvinnor. Det finns även andra verksamhetsinriktningar inom kvinnojourerna. 8.3 Mansjouren Mansjouren ger samtalsstöd åt män och kvinnor. Män/kvinnor kan ringa hit för att prata med någon. Det går bra att ta kontakt via e-post: info@mansjouren.se Det finns även möjlighet att träffas för individuella samtal i Mansjourens lokaler på Hornsgatan 135 i Stockholm. Det går även bra att komma i par eller med hela familjen, dessa samtal måste bokas i förväg. Mansjouren kan även erbjuda gruppsamtal för både män och kvinnor. Att träffa andra människor i liknande situation som en själv kan vara väldigt kraftfullt. Bara det att se att man inte är ensam med sina problem kan vara en väldigt skön känsla. 8.4 Manscentrum Manscentrum är en politiskt och religiöst obunden stiftelse vars inriktning är att bistå män i kris. Manscentrum driver en mottagning i Stockholm dit varje år är ett stort antal män vänder 16

17 sig för att få hjälp och stöd när de har drabbats av svårigheter som de själva upplever att inte kan hantera. För att boka en tid måste man ringa själv och presentera sitt problem. Man kan således inte remittera män till Manscentrum. Manscentrum erbjuder samtalshjälp för att klarlägga, bearbeta och finna lösningar på känslomässiga och praktiska problem i livets olika skeden som t.ex. Relationsproblem Problem vid separation Ilska och våld Föräldraroll Livskriser 8.5 Familjevåldsteam Nordväst Familjevåldsteam Nordväst är ett samarbete mellan socialtjänsten i Sigtuna, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Sollentuna, Sundbyberg, Järfälla och Solna kommun. Den enskilde kan vända sig till Familjevåldsteamet utan att insatsen är biståndsbedömd. Familjevåldsteamet kan erbjuda följande (för kontaktuppgifter se Checklista): 1. Konsultation och rådgivning. Till Familjevåldsteamet kan handläggare ringa i enskilda ärenden och för mer generella frågor. De försöker lotsa, tipsa och i förekommande fall hjälpa till att söka ytterligare information. 2. Behandling för våldsutövare enligt den modell som tagits fram av stiftelsen Alternativ till våld i Norge. 3. Informationsinsatser. 4. Utbildningsinsatser. 8.6 Origo Origo är ett resurscentrum för stöd och samarbete i Stockholms län. Det finns tusentals flickor och pojkar i Stockholms län som lever med hedersnormer. Myndigheterna i länet har varit överens om att dessa unga behöver uppmärksammas och få mycket mer stöd. Operation Kvinnofrid har verkat för att förstärka arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld, resultatet är ORIGO- Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld för Stockholms län. Origo är Sveriges första myndighetsgemensamma resurscentrum som har fokus på ungdomar som lever i en hederskontext. Origo är ett samarbete mellan kommunerna i Stockholms län, polismyndigheten i Stockholms län och Stockholms läns landsting. Den består av ett arbetsteam med yrkesverksamma från olika myndigheter som samarbetar under ett och samma tak. Origo består av ett virtuellt resurscentrum på nätet som riktar sig till både unga och yrkesverksamma som arbetar med ungdomar ett fysiskt resurscentrum med lokaler i centrala Stockholm där vi tar emot ungdomar som vill komma för att få stöd och rådgivning. Till Origo kan även yrkesverksamma och ideella vända sig, för att få konsultativt stöd och vägledning när de möter ungdomar som lever med hedersnormer. För verksamheten är det 17

18 viktigt att samarbeta med vuxna i ungdomarnas närmiljö, så vi kan hjälpas åt och stödja dem i att hantera sin livssituation. Med större kunskap om hedersrelaterat våld och våldets olika uttryck kan socialtjänsten på ett bättre sätt identifiera, hantera och se till individens behov i dessa ärenden, även när det gäller flickor och pojkar under 18 år. 8.7 Socialjouren Norrorts socialjour ansvarar för att på kvällar, nätter och helger ge personer som utsatts för våld eller hot akut skydd och stöd som inte kan vänta tills nästa vardag. Det kan innebära krissamtal, rådgivning, information, (akut ekonomiskt stöd) eller skyddat boende. De kan också bistå i att hjälpa den som utsatts med transport till vänner eller släktingar som de kan söka skydd hos. Socialjouren ansvarar sedan för att vidarebefordra informationen till socialtjänsten som arbetar dagtid och kan följa upp Socialjourens insats. 8.8 Brottsofferjouren Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisation. Riksförbundet arbetar för bättre villkor för brottsoffer. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Det finns drygt 100 lokala brottsofferjourer runt i landet. Den som drabbats av brott, exempelvis rån, misshandel, våldtäkt eller hot om våld behöver hjälp och tid att bearbeta vad som hänt. Ofta upplever den drabbade att han eller hon förlorat kontrollen över sitt liv. Då kan det vara särskilt viktigt med en erfaren samtalspartner som kan ge råd och stöd. Stödpersonerna lyssnar och bekräftar den drabbade. Stödpersonen har tystnadslöfte och ställer upp med den diskretion som är tillrådig. BOJ kan erbjuda den som har utsatts för brott: tid att lyssna och hjälp att formulera vad du varit med om information om hur en polisanmälan går till stöd vid eventuell rättegång information om hur det går till i rättssalen hänvisa till myndighetskontakter hjälp att ställa krav på skadestånd samtal och stöd på vägen för att underlätta bearbetningen av vad som hänt och kunna gå vidare. 8.9 Familjerätt Järfälla och Upplands-Bro kommuner har en gemensam nämnd med en gemensam verksamhet för familjerättsliga frågor, Familjerätten Järfälla och Upplands-Bro. Familjerätten erbjuder rådgivning, stöd och utredning i familjerättsliga frågor. För ogifta föräldrars barn fastställs faderskapet. Familjerätten gör också utredningar i vårdnads- och umgängesärenden samt inför adoptioner. Föräldrar kan genom samarbetssamtal få kvalificerad samtalshjälp i vårdnads- och umgängesfrågor. I samband med samtalen kan familjerätten hjälpa till med att upprätta avtal om vårdnad/boende/umgänge Familjerådgivning Familjerådgivning Ny Form, Tibble Torg i Kungsängen. Familjerådgivning erbjuder samtal för enskilda personer, familjer och anhöriga. Familjerådgivaren är socionom med vidareutbildning inriktad på relationer. Kommunen har träffat avtal med Ny Form som svarar 18

19 för kommuninvånarnas behov av familjerådgivning. Familjerådgivningen kan vara en hjälp att komma vidare oavsett om man väljer att fortsätta tillsammans eller att separera på ett bra sätt. Samtalet tar c:a l, 5 timme. Som regel behövs flera samtal. Egenavgiften är 125 kronor RFSL Hit kan hbt-personer från hela landet vända sig som har utsatts för hot och våld. De som svarar är professionella Q-jouren Kvinnor med missbruksproblematik utsatta för partners våld har haft mycket svårt att få hjälp och stöd. Det är en grupp som oftast inte kan söka skydd och stöd på vanliga kvinnojourer då dessa inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och resurser för att ta emot dem. Q-jouren har 5-6 kvinnojoursplatser. Q-jouren är en kvinnojour och ska kallas för det. Våldsutsatta kvinnor som missbrukar är i första hand just våldsutsatta kvinnor. Kvinnor utsatta för partners våld hänvisas till kvinnojourer. Vi tror att denna definition är viktig och tydligt anger att det är skyddet för kvinnan som är det primära Hvilan Hvilan är ett boende för hemlösa och våldsutsatta missbrukande kvinnor som har behov av ett akutboende som sedan kan utvecklas till ett korttidsboende. Detta är en insats som kräver utredning och beslut om bistånd före placering. Hvilan tar emot kvinnor fyllda 20 år och uppåt. Det finns 21 platser med möjlighet att överbelägga. Boendet innebär helinackordering. Varje kvinna väljer sin kontaktperson. Det är en trygg miljö med en kompetent personalgrupp, Hvilan bistår kvinnan med all den hjälp som de kan inom Hvilans verksamhetsramar. Personal finns tillgänglig dygnet runt och består av en institutionschef och 11 behandlingsassistenter. Hvilan är ej handikappanpassad Systerjouren Somaya Systerjouren Somaya erbjuder skydd, stöd, råd, information och hjälp till självhjälp till kvinnor och tjejer som varit utsatta för våld, hot, övergrepp och kränkningar i nära relation. De arbetar mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Alla kvinnor och tjejer är välkomna att söka hjälp. De lyssnar och stödjer kvinnor och tjejer i deras egna val och visar på möjligheter och utvägar. De har särskild kunskap i att möta kvinnor och tjejer med utländsk bakgrund och muslimsk identitet. De talar många språk. Systerjouren Somaya har lång erfarenhet av att arbeta med kvinnor utsatta för hedersrelaterade brott Terrafem Terrafem är en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans. Terrafem bildades i mars 2000 och driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. Terrafem arbetar med både köns- och etnicitetsperspektiv. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk. Terrafem driver 19

20 även en juristjour och erbjuder jourboende, tjejhusboende och stödlägenheter. Terrafem anordnar varje år flera utbildningar för blivande jourkvinnor, genomför externa utbildningar och konferenser, samt driver opinion Andra myndigheters ansvar Hälso-, sjuk och tandvården Sjukvårdens ansvar styrs främst av hälso- och sjukvårdslagen, som i sin portalparagraf har samma helhetssyn som SoL. Det finns även bestämmelser kring att förebygga ohälsa och om skyldighet att verka för att förebygga sjukdom eller skada. För att uppnå dessa mål betonas vikten av att beakta psykosociala faktorer och ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet. Det är sjukvårdens ansvar att dokumentera skador och skriva underlag för rättsintyg. Södersjukhuset har akutmottagning för våldtagna kvinnor. Se vidare länk: Åklagarkammaren Våld mot kvinnor och barn samt våldtäkt faller under allmänt åtal. Åklagaren ansvarar för förundersökningen och bedömer om det finns skäl att väcka åtal. Åklagaren beslutar också om anhållande, häktningsframställan till domstol och om besöksförbud Polismyndigheten Polisen är skyldig att lämna information om olika stöd och skyddsinsatser. Polisen arbetar även med hot och riskbedömningar, samt gör konsekvensanalyser utifrån ett barnperspektiv. Polisens uppgift är att hjälpa, förebygga och förhindra brott. Men också att utreda brott som begåtts. 9. Vad händer vid misstanke om brott? Misshandel är straffbart både när den sker i hemmet och utanför. Misshandel är ett brott som faller under allmänt åtal. Det vill säga att samhället kan vidta åtgärder mot en misshandlare även om den som blivit utsatt för misshandeln inte anmäler det. Uppgift om misshandel kan polisen få: om kvinnan själv gör anmälan, om anmälan görs av anhöriga, grannar eller vänner om polisen kallas till ett lägenhetsbråk Kvinnan måste inte själv göra anmälan för att polisen ska kunna påbörja en utredning. 9.1 Anhållande När polisen fått kännedom om ett misshandelsbrott kan den kalla eller hämta den misstänkte till förhör. Han kan också gripas och genom beslut av åklagare senare häktas om åklagaren har skäl att tro att han fortsätter att misshandla någon försvårar utredningen (genom att t ex påverka vittnen) håller sig undan från förhör och rättegång 20

21 En anhållen person ska som regel begäras häktad eller friges av åklagaren, samma dag eller senast dagen efter anhållandet. 9.2 Häktning Häktning beslutas av domstolen (tingsrätten). Blir den misstänkte häktad får han stanna i häktet fram till rättegången. Om domstolen inte finner tillräckliga skäl för häktning friges den misstänkte. Skulle det ske meddelar polisen den drabbade. 9.3 Utredning Utredning om misshandel görs av polisen. Utredaren måste prata med kvinnan själv som så kallad målsägande den misstänkte eventuella vittnen Vid förhöret har kvinnan möjlighet att ta med någon som hon känner förtroende för (förhörsvittne) som stöd. Rättsintyg är ett intyg som kvinnan begär hos den läkare som undersökt hennes skador från misshandeln. Åklagaren avgör om den misstänkte ska friges eller kvarhållas och är den som beslutar om åtal. Om åklagaren, sedan han prövat möjligheten att få en fällande dom, väcker åtal, kan han föra din talan vid rättegången. Alla brottsoffer har rätt till information om vad som händer med deras ärende, från det att de gör en anmälan till dess att den arkiveras. Redan vid anmälningstillfället ska information gå ut om hur deras ärende kommer att beredas, om ärendet kommer att direktarkiveras och vad det innebär. 9.4 Dokumentera skador Det är viktigt att få alla skador dokumenterade. Dokumentationen har stor betydelse vid en eventuell framtida rättsprocess. Också tidigare skador kan dokumenteras. Den som inte är beredd att anmäla just nu, vill kanske göra det senare. Då finns rättsintyg och medicinska intyg kvar. Ett viktigt ansvar som hälso- och sjukvården har är att på anmodan av polis eller åklagarmyndighet utfärda rättsintyg. Journalanteckningar och dokumentation från husläkare är inte tillräckligt i en rättegång. Rättsintyg inhämtas från läkare inom Rättsmedicinalverket eller läkare som enligt avtal med verket åtagit sig att skriva rättsintyg. Om det finns särskilda skäl kan även läkare med tillräcklig kompetens utfärda rättsintyg. Även tandläkare kan utfärda rättsintyg. 9.5 Domstolsförhandling Åklagaren och försvarsadvokaten förhör målsäganden och den misstänkte, vittnen och ibland även polis och experter. Rättegången är offentlig, men kan ibland ske inom lyckta (stängda) dörrar och då har allmänheten inte tillträde. 9.6 Målsägandebiträde Den som blivit utsatt för ett sexualbrott eller misshandelsbrott har en utvidgad möjlighet att kostnadsfritt få ett särskilt juridiskt biträde så kallat målsägandebiträde. På begäran av den 21

22 målsäganden, eller när det annars finns anledning till det, förordar domstolen ett biträde för att ge stöd och hjälp under förundersökningen och rättegången. 9.7 Övrig juridisk hjälp Juridisk rådgivning kan kvinnan få på advokatbyrå. Det finns möjlighet att få en så kallad rådgivningstimme till en lägre kostnad. Rådgivningstimmen är som regel inte gratis. Exempel på rådgivningsärenden: regler för äktenskap och samboende regler för skilsmässa hur den sökande gör om han/hon är missnöjd med beslut av myndighet 9.8 Rättshjälp Rättshjälp kan ges till en person i mer omfattande ärenden som inte ryms inom rådgivningstimmen. Rättshjälpen täcker kostnaden för advokat eller annan sakkunnig person. Avgiften beräknas efter inkomst och övriga ekonomiska förhållanden. Information om rådgivning och rättshjälp lämnas på advokatbyråerna. 10. Sekretess Skyldiga att iaktta sekretess är alla som deltar eller har deltagit i en myndighets verksamhet: anställda (fast anställda, vikarier) och uppdragstagare (även tolkar och översättare) m.fl. En uppgift får lämnas ut till en annan myndighet bara om det står klart att den som uppgiften rör inte kommer att lida men av det. Enligt 14 kap 2 offentlighets- och sekretesslagen kan personalen inom socialtjänsten lämna uppgift till polis och åklagarmyndighet angående misstankar om vissa allvarliga brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Det handlar om t.ex. mord, dråp, våldtäkt, grovt rån, mordbrand, grovt narkotikabrott, grov misshandel och grov kvinnofridskränkning. 11. Vårdnadshavares rätt att ta del av uppgifter Vårdnadshavare har rätt att ta del av uppgifter som handlar om deras barn. Det finns möjlighet att sekretessbelägg uppgift i journal hos socialtjänsten. Se vidare riktlinjer för barn och unga. 12. Säkerhetsbedömning Samtalsfrågor Säkerhetsplanering med en våldsutsatt person beror på dennes situation, hans/hennes prioriteringar och vad denne bedömer fungerar i situationen. Barnens och den våldsutsattes säkerhet måste vara första prioritet. Undersök i samtal med den utsatte och låt denne reflektera över om partnern: är våldsam utanför hemmet, hotar med frekvent eller allvarligt hot, använder våld mot barnen, hotar att döda den våldsutsatte/barnen eller begå självmord, använder droger, har använt våld under graviditet, är besatt av den våldsutsatte och förföljer/trakasserar denne, har tidigare skadat den våldsutsatte allvarligt, har hotat vänner eller släktingar, har vapen hemma eller lättillgängligt. Risken som finns om den våldsutsatte lämnar partnern eller avser att göra det. 22

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Socialkontorets riktlinjer för våld i nära relationer

Socialkontorets riktlinjer för våld i nära relationer Socialkontorets riktlinjer för våld i nära relationer Socialnämnden 2009-12-02 Reviderad 2014-03-20 Reviderad 2015-03-05 1 1 INLEDNING... 6 1.1 Syfte... 6 2. OMVÄRLDSANALYS... 7 2.1 Bakgrund... 7 2.2 Definition...

Läs mer

Socialtjänsten, sjukvården, kvinnojouren, polisen, kriminalvården och åklagarmyndigheten i Luleå och Bodens kommuner.

Socialtjänsten, sjukvården, kvinnojouren, polisen, kriminalvården och åklagarmyndigheten i Luleå och Bodens kommuner. VÅLD MOT KVINNOR Många kvinnor orkar inte och vågar inte söka hjälp när de blir misshandlade. Men många vet inte heller vart de kan vända sig eller vilken hjälp som går att få. Det här är en vägledning

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Lever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?

Lever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa? Lever du i en destruktiv relation eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att göra något mot

Läs mer

Våld i nära relation

Våld i nära relation Våld i nära relation Våld och förtryck i olika former Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och handling som uppfattas som obehag, orsakar fysisk smärta eller skadar dig. Sexuellt våld

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76 Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Det berör oss alla! Den här broschyren har vi tagit fram för till stöd för den som lever med våld eller hot eller som känner rädsla för hot och

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! www.sollentuna.se. Produktion: socialkontoret 2012

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! www.sollentuna.se. Produktion: socialkontoret 2012 VÅLD - hjälp och stöd Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012 www.sollentuna.se Kontaktuppgifter SOCIALKONTORET Mottagningen för barn och unga, tel 08-579 212 50 Mottagningen

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

otrygg, kränkt eller hotad

otrygg, kränkt eller hotad Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir. Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Riktlinjer för Våld i nära relation

Riktlinjer för Våld i nära relation Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför? Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar

Läs mer

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag Inledning Inom stadens verksamheter hanteras en stor

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-11-25, 272 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: SEKTORCHEF VÄLFÄRD GÄLLER

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Alla frågor i den här enkäten gäller perioden mellan den förra enkäten och nu. Vi har tagit emot den förra enkäten av dig den 8 december 2002. Så

Läs mer

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer? Kommunledningskontoret Handbok Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer? 3 1 Det fjärde jämställdhetspolitiska målet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 1 Denna handbok vänder sig till alla

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER Socialnämnden SOCIALNÄMNDENS HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER 2014-11-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Socialnämndens ansvar 4 1.1 Inledning 4 1.2 Socialnämndens handlingsplan 4 1.3 Handlingsplanens

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Rutin för hantering av skyddade personuppgifter

SOCIALFÖRVALTNINGEN Rutin för hantering av skyddade personuppgifter Rutin för hantering av skyddade personuppgifter Bakgrund Enligt 22 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (OSL) är uppgifter inom folkbokföringsverksamheten i regel offentliga. I vissa fall kan det dock

Läs mer

Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer

Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige, 135 Datum för antagande: 2015-11-30 1 Inledning Det finns en bred politisk enighet i Sverige om samhällets ansvar

Läs mer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER SAMVERKAN I SJU KOMMUNER Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Våld är en fråga om mänskliga

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS och Huddinge! Samordningsförbundet HBS 7 november 2018 Bikupa Hur ofta möter du en våldsutsatt person i ditt arbete? Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2018/2019

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2018/2019 1 Handlingsplan Våld i nära relationer 2018/2019 2 Syfte med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att insatser ges till våldsutsatta kvinnor, män och barn samt till barn som upplevt

Läs mer

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE RIKTLINJE FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE KARLSTADS KOMMUN Ansvarig: Utvecklingsledare Uppdaterad:

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER

VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER AMBITION OCH ARBETE 2017-2019 AMBITIONER KUNSKAP Alla anställda inom Socialförvaltningen skall ha grundläggande kunskap om våld i nära relationer. Alla

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Barn och ungas utsatthet för våld

Barn och ungas utsatthet för våld Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer

Våld i nära relationer Riktlinjer Riktlinjer Beslutad av: Kommunstyrelsen 130 Beslutsdatum: 2017-08-30 Framtagen av: Susanne Rönnefeldt Berg, utvecklingsstrateg Dokumentansvarig: Utvecklingsstrateg Uppdaterad: Diarienummer: KS/2017:267

Läs mer

Trygg i Norrtälje kommun. Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna

Trygg i Norrtälje kommun. Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna Trygg i Norrtälje kommun Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna Trygg i Norrtälje kommun Trygg i Norrtälje kommun är ett samarbete mellan Norrtälje kommun, polisen, föreningar, företag, kyrkan

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Våld i nära relationer Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Startades 1996 Hälso- och sjukvård Socialtjänst Polis Åklagarkammare Kriminalvård Frivilligorganisationer

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Kansliet. Susann Swärd

Kansliet. Susann Swärd 2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020 Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer