förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion Rapport 2006:5

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion Rapport 2006:5"

Transkript

1 förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion Rapport 2006:5

2

3 FÖRNYBAR ERSÄTTNING AV OLJA I SPETSLASTPRODUKTION Rapport 2006:5 ISSN Svensk Fjärrvärme AB Art nr 06-14

4 Svensk Fjärrvärme AB Förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion 2

5 Sammanfattning Fjärrvärmen i Sverige använder idag en liten andel fossila bränslen. Till exempel kommer endast sju procent av fjärrvärmen från fossil olja (statistik för år 2004). Det kan jämföras med situationen 1980, då 90 procent av fjärrvärmen kom från olja. Oljan används huvudsakligen (80 %) till så kallad spetslastproduktion, det vill säga produktion som främst används för att täcka tillfälliga effekttoppar i nätet, som är lite dyrare men mer flexibel. Mängden olja för spetslastproduktion uppskattas till cirka 3 TWh. I föreliggande rapport görs en uppskattning av kostnaden att byta den fossila oljan mot förnybara alternativ, samt hur stor koldioxidbesparing utbytet motsvarar. Tre typfall har studerats: 1. Mindre fjärrvärmenät (20-50 GWh) med cirka 15 % spets 2. Större fjärrvärmenät ( GWh) med liten andel spets, 3 % 3. Större fjärrvärmenät ( GWh) med större andel spets, 12 % En viktig faktor för resultatet är om den olja som används kan industribeskattas eller inte. Industrier har reducerad skatt på olja och fjärrvärmeföretagen kan utnyttja samma skattereduktion då man levererar till industrier. En genomgång av Svensk Fjärrvärmes statistik visar att drygt hälften av spetsoljan kan industribeskattas. Andra faktorer som tas med i beräkningen är vilket slags förnybart bränsle som är det mest lönsamma att konvertera till. Aktuella bränslen är vegetabiliska biooljor, träpulver, pellets och briketter samt tallbeckolja. Resultatet visar att för det scenario som redovisas i rapporten är det i många fall lönsamt att byta ut den fossila oljan mot förnybara alternativ. Främst är vegetabiliska biooljor intressanta att konvertera till. Den totala besparingen för hela Sverige är 180 Mkr, och utslaget per sparad ton koldioxid cirka 240 kronor. Små nät med både industribeskattad olja och fullbeskattad olja tjänar på att konvertera till vegetabiliska oljor Större nät med liten spetsandel tjänar inte på att konvertera främst på grund av att i princip all olja kan industribeskattas Större nät med större spetsandel och båda typerna av oljebeskattning tjänar på att konvertera till vegetabiliska oljor och träpulver En känslighetsanalys görs avslutningsvis, med avseende på försämrad marknadstillgång och höjda priser för bioolja, sänkt koldioxidskatt respektive höjda priser på utsläppsrätter. 3

6 Svensk Fjärrvärme AB Förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion 4

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och metod Allmän uppdragsinformation Olja för spetslastproduktion Dataunderlag Andel spetslastproduktion Utformning av spetslastanläggningar Åtgärder för att ersätta olja Bränslebyte Vegetabiliska biooljor Träpulver, pellets och briketter Tallbeckolja Övriga åtgärder Ackumulatortank Marknad för ersättningsbränslen Vegetabiliska biooljor Träpulver, pellets och briketter Tallbeckolja Total kostnad för att ersätta olja för spetslastproduktion Förutsättningar Mindre fjärrvärmenät, GWh/år Fullt beskattad olja Industribeskattad olja Större nät, GWh/år, liten andel spetslast Större nät, GWh/år, större andel spetslast Fullt skattad olja Industribeskattad olja Beräkningsresultat Känslighetsanalyser Begränsad tillgång till bioolja Lägre CO2-skatt Högre pris för utsläppsrätter Slutsatser Referenser

8 Svensk Fjärrvärme AB Förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion 6

9 1. Inledning 1.1. Bakgrund Fjärrvärmesektorn använder idag förnybara energikällor i stor omfattning. Andelen fossila bränslen (kol, olja, naturgas) uppgår till mindre än 20 % av tillförd energi i fjärrvärme, vilket kan jämföras med en oljeandel på 90 % år [Energimyndigheten, 2005a] Utvecklingen mot mer förnybara bränslen har pågått under en längre tid och är till stor del ett resultat av de styrmedel som gynnar användning av biobränslen för värmeproduktion. Det finns emellertid ett område där det fossila inslaget fortfarande är stort, nämligen i pannor för spetslastproduktion som i stor utsträckning eldas med olja Syfte och metod Syftet med detta arbete är att beskriva tekniska möjligheter och ekonomiska konsekvenser av att ersätta användningen av fossil olja i befintliga pannor för spetsproduktion med förnybara bränslen. I kombination med en översiktlig marknadsbedömning för tänkbara ersättningsbränslen ska detta resultera i en bedömd total kostnad för att ersätta all olja för spetslastproduktion i de svenska fjärrvärmenäten. Under arbetet har ett antal tidigare genomförda studier utnyttjats och kompletterats med ny information från fjärrvärmeföretag, bränsleleverantörer, utrustningstillverkare med flera Allmän uppdragsinformation Arbetet har utförts av Carl Bro AB på uppdrag av Svensk Fjärrvärme. Delaktiga i arbetet har varit Fredrik Olsson och Olle Nyström samt Sven-Åke Svensson och Ronny Nilsson. Från Svensk Fjärrvärme har Anna Land och Erik Larsson bidragit med faktauppgifter och värdefulla synpunkter. 2. Olja för spetslastproduktion 2.1. Dataunderlag Dagens användning av olja för spetslastproduktion i svenska fjärrvärmenät baseras på statistik för 2004 från Svensk Fjärrvärme. Enligt insamlade uppgifter användes totalt 49,4 TWh bränsle m.m. för produktion av fjärrvärme, varav ca 3,7 TWh olja. Den totala bränsleinsatsen, inklusive bränsle till elproduktion i kraftvärmeverk, uppgick till 60,1 TWh, varav 4,6 TWh olja. För denna studie fokuseras på olja för värmeproduktion, primärt för att kraftvärmeproduktion inte betraktas som spetslastproduktion Andel spetslastproduktion Närmare studier av enskilda fjärrvärmenät visar att av de företag som redovisar att olja förbrukats för värmeproduktion, anger ca 80 % av företagen att oljeandelen utgör mindre än 15 % av den sammanlagda mängden insatt bränsle. Resterande 20 % av företagen utgörs dels av små nät, oftast med en fastbränsleeldad baslastpanna och en 7

10 Svensk Fjärrvärme AB Förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion kombinerad spets- och reservpanna eldad med olja, dels större nät där oljan företrädesvis använts för kraftvärmeproduktion. För denna studie antas att i de fall oljeandelen är mindre än 15 % av insatt bränsle används all olja för spetslastproduktion. I övriga fall ansätts schablonmässigt att användningen av olja för spetslastproduktion motsvarar 15 % av totalt insatt bränsle. Detta ger att cirka 80 % av förbrukad olja för produktion av fjärrvärme används för spetslastproduktion. Sammanfattningsvis uppskattas alltså ca 3,0 TWh olja per år användas för spetslastproduktion i de svenska fjärrvärmenäten Utformning av spetslastanläggningar Spetslastanläggningar utformas för att kunna gå in och täcka tillfälliga toppar i fjärrvärmelasten. De kan även användas för att under något längre perioder vintertid täcka det värmebehov som överstiger produktionsförmågan i fjärrvärmesystemets övriga produktionsanläggningar (bas- och mellanlast). I vissa system körs spetslastanläggningen även under låglastperioder sommartid när effektbehovet är mindre än baslastanläggningens lägsta möjliga last. Detta körsätt innebär att kort uppstartstid, snabb reglering och möjlighet till drift på låga dellaster är önskade egenskaper. Den årliga drifttiden är oftast inte särskilt lång varför något högre rörliga kostnader kan tålas medan låg investering och låga fasta kostnader eftersträvas. Vidare måste bränslet för en spetslastanläggning vara lagringståligt då det kan gå långa perioder mellan de tillfällen då pannan är i drift. Sammantaget har ovanstående lett till att merparten av spetslastanläggningarna i de svenska fjärrvärmesystemen baseras på fossil olja. 3. Åtgärder för att ersätta olja 3.1. Bränslebyte Som nämnts ovan krävs att bränslet för spetslastanläggningar ska tåla lagring. Vidare eftersträvas låg investering vilket kan begränsa såväl lagringsvolymen som anläggningens bränsleflexibilitet. Detta leder till att ett ersättningsbränsle för spetslast bör ha hög energitäthet och vara homogent. Det bör även medge snabb uppstart och reglering av pannan. Ett bränsle som uppfyller ovanstående krav är tallbeckolja som redan idag används i fjärrvärmeproduktion och som kräver relativt begränsade ingrepp vid konvertering av befintliga oljepannor. Ett annat bränsle med motsvarande egenskaper är biooljor. I det följande behandlas dock endast biooljor av vegetabiliskt ursprung, trots att även animaliska oljor kan användas rent tekniskt. Anledningen är att de senare inte är undantagna från lagstiftningen om avfallsförbränning och alltså skulle kräva att anläggningarna anpassas till avfallsförbränningsdirektivets krav på teknisk utformning. Vidare trädde en förordning om animaliska biprodukter (EG 1774/2002) i kraft Denna ställer krav på särskild hantering, i hela ledet från insamling till slutligt omhändertagande av animaliska oljor. [Åström, 2005]. Vissa aktörer inom bränslebranschen som arbetar med biooljor tror nu på en förändring av EU:s regelverk så att även de animaliska oljorna undantas från regelverket. Trots detta är det tveksamt om de animaliska oljorna skulle komma att användas i nämnvärd omfattning i fjärrvärmeproduktion, 8

11 bl.a. med tanke på risken för associationer till slakteriavfall, (själv-)döda djur och smittämnen. En konvertering till fasta förnybara bränslen kräver generellt något mer omfattande åtgärder. Den enklaste konverteringen från olja erhålls vid övergång till träpulverförbränning. Bränslet kan då levereras antingen som färdigt pulver eller som pellets eller briketter som sedan mals på plats. Den låga fukthalten i dessa bränslen gör att energitätheten blir relativt hög och de tål även att lagras. Även torvpulver skulle rent tekniskt kunna användas i konverterade oljepannor. Detta har dock inte studerats närmare här då torv inte självklart anses som ett förnybart bränsle. De bränslen som bedömts möjliga att använda för konvertering av befintliga oljeeldade spetslastpannor är alltså vegetabiliska biooljor, träpulver, pellets och briketter samt tallbeckolja Vegetabiliska biooljor Vegetabiliska oljor finns tillgängliga i olika kvaliteter, allt från EO1-liknande oljor av bra kvalitet till EO5-liknande oljor av sämre kvalitet. Applikationen avgör om någon av dessa ytterligheter ska väljas, eller snarare, om den panna som ska konverteras eldas med EO1 så väljs en korresponderande vegetabilisk olja. I övriga fall är valet av olja mera fritt och kan göras avhängigt av andra faktorer. I EO1-applikationerna kan i princip vanliga oljebrännare användas om rostfria material väljs till vissa delar. Brännaren kan vara en rotationsbrännare eller baserad på luft- eller ångatomisering. Drifterfarenheterna är över lag goda. Vissa problem har dock förekommit såsom beläggningar i pannan samt förhöjda NOx-utsläpp. Andra problem som förekommit är korrosion och slitage på bränsleinmatningssystem, pumpar och reglerventiler, igensatta brännarmunstycken och ekonomiser samt problem med vatten i bränslet. [Strömberg, 2005] Indikativ specifik investeringskostnad för konvertering i EO1-applikationer med en (1) brännare i intervallet MW ligger på omkring 70 kr/kw. Den totala DoU-kostnaden i denna applikation ligger kvar på samma nivå som den ursprungliga EO1-eldade pannan, 2-3 kr/mwh. För vegetabiliska oljor av sämre kvalitet, i första hand lämpade som ersättning för EO5, gäller i princip samma förhållanden som redovisas för tallbeckolja, se avsnitt Indikativ specifik konverteringskostnad för en tidigare EO5-eldad panna med en (1) brännare i intervallet MW ligger på omkring 300 kr/kw. Den totala DoU-kostnaden ökar i dessa applikationer från 3-4 kr/mwh till ca 10 kr/mwh, huvudsakligen knutet till sotning, deponering av aska, filterrengöring och allmänt slitage Träpulver, pellets och briketter Råvaran till träpulver, pellets och briketter utgörs huvudsakligen av restprodukter från skogsindustrin. Vid sidan av såg- och kutterspån från sågverksindustrin kan även bark och flis användas men detta sker endast i begränsad omfattning idag. Råvaran torkas till ca 10 % fukthalt och mals till önskad storlek. Därefter kan den levereras i form av pulver till slutanvändare, alternativt, om transportavståndet är längre, bearbetas vidare till pellets eller briketter. Typiska egenskaper för dessa bränslen sammanfattas i nedanstående tabell. 9

12 Svensk Fjärrvärme AB Förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion Tabell 1 Egenskaper för förädlade trädbränslen [Strömberg, 2005] Träpulver Träpellets 1 Briketter Energiinnehåll (MJ/kg) Fukthalt (%) Askhalt (vikt-% TS) 0,4 0,8 0,4 0,8 0,4 0,8 Bulkdensitet (kg/m 3 s) Vid konvertering från olja till träpulvereldning krävs olika åtgärder beroende på om bränslet levereras i pulverform, som pellets eller som briketter. Vid leverans av träpulver blåses pulvret från lastbilen in i en lagringssilo. Från silon förs pulvret via en doseringsutrustning till brännaren i pannan. Vid leverans av pellets till en spetslastanläggning utformas mottagningsanläggningen sannolikt på liknande sätt som för träpulver så att pellets blåses upp i en lagringssilo. Alternativt tippas pellets från lastbil i en tippficka och transporteras med skruvar eller liknande upp till lagringssilon. Från lagringssilon transporteras pellets till en kvarnanläggning för malning till pulver. Olika malningstekniker används och hammarkvarnar samt slagkvarnar ger i huvudsak bra resultat medan kul- och valskvarnar kan ge problem med tvådimensionellt utbredda ( tillplattade ) partiklar som inte brinner ut ordentligt och ger höga halter av oförbränt i askan. Malning av briketter kräver komplettering av kvarnuppsättningen med rivare och/eller finkvarnar då annars partiklarna får formen av stickor som kräver lång brinntid och således också kan ge upphov till höga halter oförbränt. Om bindemedel används kan detta ge beläggningar i kvarnarna. [Strömberg, 2005] Pulvret transporteras från kvarnen med hjälp av transportluft till en dosersilo före brännaren som monterats i den befintliga pannan. Om bränslet levereras i form av briketter måste den yttre bränslehanteringen utformas annorlunda. Briketterna levereras då till en tippficka eller en bränslelada som också fungerar som lager. Brännaren, som i samtliga fall alltså är avsedd för träpulver, kan konstrueras enligt olika principer. Övergripande skiljer man på s.k. frilågebrännare och cyklonbrännare. De förra konstrueras med några parallella axiella kanaler/luftregister, varav en/ett används för samtidig pneumatisk transport och fördelning av bränslet in i pannan. Genom att ge förbränningsluften som passerar de olika registren anpassade rotationsoch tangentialhastigheter genereras ett undertryck omedelbart nedströms brännarfronten, vilken normalt är försedd med en keramiskt infordrad konisk dysa. I kombination med den termiska expansion som uppstår när i första hand bränslets avgående flyktiga beståndsdelar antänds och brinner, skapas den nödvändiga flamhållningen och stabiliteten. Cyklonbrännaren bygger normalt på att huvuddelen av förbränningsluften tillsammans med bränslet tillförs en brännkammare ( cyklon ) under hög tangentiell hastighet. Bränslepartiklarna tvingas ut mot väggen där de flyktiga beståndsdelarna avgår och antänds påverkade av strålning från den keramiskt infordrade väggen och recirkulerad het gas i centrum. Korrekt utlagd kan koksåterstoden, de brinnande partiklarna, 10 1 Barkpellets har i stort sett samma egenskaper som träpellets, det som främst skiljer är en något högre askhalt och oftast en något lägre askmjukningstemperatur.

13 tvingas kvar så länge i cyklonbrännaren att de därefter hinner brinna ut i flamman och eldstaden innan de når pannans bakre drag. Det är viktigt att temperaturen i cyklonen kontrolleras så att bränsleaskan inte smälter. En fördel med cyklonbrännare är att de kan och bör matas med förhållandevis grovmalet bränsle (krossade pellets), vilket leder till betydligt lägre malningskostnad. I samband med konverteringen kommer pannans lastområde att begränsas, både uppåt och nedåt. Generellt förekommer problem med höga halter kolmonoxid (CO) i rökgaserna samt höga halter oförbränt i askan vid pulvereldning, speciellt vid dellast. Partikelstorlekens inverkan på utbränningsgraden är tydlig. Finare partikar innebär bättre utbränning. [Strömberg, 2005] Trä(pulver) innehåller cirka 10 gånger så hög askhalt som olja. Beläggningar förorsakade av mjuknande och partiellt smält aska kan bildas i brännarens närhet. I övrigt brukar eventuella problem vara kopplade till en generellt sett högre halt av stoft som, beroende på driftsätt, last med mera kan innehålla höga halter oförbränt (se ovan), vilket avsätts på ytorna i pannans konvektionsdelar som torrt finkornigt material. I de flesta fall är det tillräckligt att öka sotningsfrekvensen på installerade sotblåsare (EO5-eldade pannor). Om konverteringen avser pannor avsedda för EO1, som normalt inte är försedda med sotblåsare, rekommenderas installation av sådana. Då stofthalten i rökgasen avsevärt ökar jämfört med oljeeldning krävs kompletterande utrustning för rökgasrening. Oavsett hur lång drifttid pannan har (eller kommer att få) innebär det att el- eller slangfilter måste installeras. Den avskilda askan tas om hand i ett askutmatningssystem och förs till en container. Vid eldning av rena träbränslen kan askan återföras till skogen, förutsatt att halten oförbränt i askan uppfyller kraven. Alternativet är att askan deponeras. Figur 1. Principiell uppbyggnad av pulvereldad anläggning baserad på pellets (PPES). Källa: Petrokraft AB. Den avbildade pannan är av vattenrörstyp, vilket representerar den panntyp som kan konverteras till träpulvereldning med bibehållet goda drift- och emissiondata. Eldrörspannor är olämpliga som konverteringsobjekt. Indikativ specifik konverteringskostnad till träpulver för en panna försedd med en (1) brännare i intervallet MW ligger på nivån kr/kw. Den totala DoU-kostnaden ökar från 3-4 kr/mwh till kr/mwh. De största posterna är knutna till panna (sotblåsningsånga) och kvarnar (el). 11

14 Svensk Fjärrvärme AB Förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion Tallbeckolja Tallbeckolja utvinns ur råtallolja som är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa 2. Eftersom dess egenskaper överensstämmer ganska väl med eldningsolja klass 5 kan tallbeckolja användas för att ersätta EO5. Tallbeckoljans egenskaper sammanfattas i nedanstående tabell där motsvarande data för lågsvavlig EO5 ges som jämförelse. Tabell 2. Typiska egenskaper för tallbeckolja och EO5. Tallbeckolja 3 EO5 (LS) 4 Värmevärde ~10,2 MWh/m 3 10,8 MWh/m 3 Flampunkt >100 C >100 o C Densitet (vid 50 C) 970 kg/m3 930 kg/m3 Svavelhalt 0,2 0,4 % <0,4 % Vattenhalt <0,1 % <0,5 % Askhalt 0,2 0,4 % <0,04 % Vid konvertering från EO5 till tallbeckolja krävs relativt begränsade tekniska åtgärder. Tallbeckolja innehåller dock mer stoft än konventionell eldningsolja, vilket kan medföra större slitage på pumpar och kräva anpassning av sotningsutrustning och stoftrening. En uppgradering av rökgasfläktens kapacitet kan krävas, speciellt om alternativet är spärr-/slangfilter. NOx-utsläppen reduceras, i vissa fall betydligt. Tallbeckolja är korrosiv vid temperaturer över C, varför utsatta rörsystemen och brännarkomponenter bör utföras i rostfritt stål. Då flamman blir något längre med tallbeckolja än vid eldning av EO5 kan pannans effekt i vissa fall behöva begränsas vid en konvertering för att undvika påslag på värmeöverförande ytor. Precis som med EO5 krävs varmhållning av tallbeckoljan. Vissa kvaliteter kan på grund av högre viskositet kräva uppvärmning till C högre temperatur än EO5. Tallbeckolja ger ifrån sig ganska kraftig sulfatlukt, vilket når omgivningen via avluftningssystem i förråds- och dagtankar. I anläggningar som legat nära bostadsbebyggelse har uppträdande problem kunnat lösas genom att leda tankarnas avluftningsrör via kolfilter eller till förbränningsluftsintag. Indikativ specifik konverteringskostnad för en tidigare EO5-eldad panna med en (1) brännare i intervallet MW ligger på samma nivå som för konvertering till vegetabilisk olja av EO5-typ, dvs. omkring 300 kr/kw. Den totala DoU-kostnaden ökar från 3-4 kr/mwh till ca 10 kr/mwh, huvudsakligen knutet till sotning, deponering av aska, filterrengöring och allmänt slitage. 2 Råtallolja för förbränning belastas med energiskatt motsvarande summan av energi- och koldioxidskatt för eldningsolja klass 1 för att skydda verksamhet som använder den som råvara för andra produkter. Detta gör att den är mindre intressant att använda för värmeproduktion. 3 Enligt Talloil 4 Enligt Preem typiska analysdata 12

15 3.2. Övriga åtgärder Åtgärder utöver att byta bränsle i spetslastpannor syftar till att minska behovet av spetslastproduktion. Exempel på sådana åtgärder kan vara besparingsåtgärder och effektbegränsningar i kundernas anläggningar. Rundstyrning är en möjlig åtgärd i distributionssystemet för att vid effektbrist reducera leveransen till områden med tyngre bebyggelse, där en kortvarig effektsänkning knappast märks. Åtgärder enligt ovan har dock vanligtvis liten inverkan på behovet av spetslastproduktion eftersom den energi som kapas i toppen sedan måste tillföras i omedelbar anslutning till toppeffektbehovet, då spetslastanläggningen normalt fortfarande är i bruk [Selinder & Zinko, 2003]. De behandlas därför inte vidare här. När det gäller produktionssidan är införande av en ackumulatortank en möjlig åtgärd som beskrivs nedan Ackumulatortank En ackumulator fyller i huvudsak två funktioner. Den kompenserar för kortvariga (över dygn) efterfrågevariationer i nätet respektive för driftstörningar i produktionsanläggningen. 5 Kortvariga dygnsvariationer kan innebära att en baslastpanna under delar av dygnet, till följd av lägre värmebehov, drivs på dellast. Med en ackumulatortank i systemet finns då en möjlighet att driva pannan på full last för att ladda ackumulatorn. Då kan denna värme senare tas från ackumulatorn för att täcka ett värmebehov som överstiger baslastpannans kapacitet, något som annars skulle kräva att en spetslastpanna startades. Detta är alltså aktuellt för perioder då värmebehovet pendlar kring baslastenheternas maximala kapacitet. Ackumulatorn kan även komma till användning i ett (sommar-)fall då värmebehovet under delar av dygnet är lägre än baslastpannans lägsta last. Då kan avställning av baslastpannan undvikas genom att överskottsvärmen lagras i ackumulatorn och tas ut när behovet ökar. För att minska behovet av spetslastproduktion vid driftstörningar kan ackumulatorn t.ex. dimensioneras och köras så att den täcker störningar på 8-16 timmar. Den kan då utnyttjas vid oplanerade och planerade stopp (för mindre omfattande åtgärder) och därmed ersätta olja. Ackumulatortanken gör det alltså möjligt att i vissa situationer ersätta spetslastproduktion med (tidigare producerad och lagrad) baslastproduktion. 5 I fall med kraftvärmeproduktion kan ackumulatortanken även utnyttjas för att optimera elproduktionen med avseende på dygnsvariationer i elpris. Detta behandlas dock inte vidare här. 13

16 Svensk Fjärrvärme AB Förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion 4. Marknad för ersättningsbränslen När det gäller marknadsbedömningen för de olika bränslena finns ett stort antal parametrar att ta hänsyn till. Priset, liksom tillgången, styrs i praktiken ofta av vad användaren är beredd att betala och detta beror i sin tur på alternativkostnaden (i detta fall kostnaden för fossil olja), andra kostnader i form av skatter och avgifter, konkurrerande användningsområden, miljörestriktioner m.m. En djupare analys av dessa parametrar har inte varit möjlig att genomföra inom ramen för detta uppdrag. Istället förs i detta avsnitt en övergripande diskussion om respektive bränsles förutsättningar och hur de kan påverka möjligheten att använda bränslet för att ersätta olja för spetslastproduktion. Internationell handel med utsläppsrätter och en strävan att minska beroendet av importerad energi är några av drivkrafterna bakom en förväntad ökad europeisk efterfrågan på förnybara bränslen. Detta kommer bland annat till uttryck i EUkommissionens Biomass Action Plan och förväntas leda till nya styrmedel med syfte att öka användningen av förnybara bränslen. Ett möjligt resultat av en ökande efterfrågan i Europa är export av förnybara bränslen från Sverige. Det troligaste sortimentet för export är då de förädlade produkterna som tack vare högt energiinnehåll kan transporteras till rimlig kostnad. Redan i dag har t.ex. träpellets baserat på skogsindustrins biprodukter fått ett genombrott som handelsvara internationellt, och import sker nu t.ex. från Nordamerika Vegetabiliska biooljor Vegetabiliska biooljor är vanligtvis biprodukter från processer inom t.ex. livsmedelsindustrin som kan förädlas till bränsleprodukter. De används vanligtvis som ersättning till fossila oljor för bl.a. spetslastsproduktion i fjärrvärmesystem. [Åström, 2005] Ett antal fjärrvärmeanläggningar använder vegetabiliska biooljor i dag, motsvarande en total energimängd på 0,7 1,2 TWh. Tillgången uppges av bränsleleverantörer vara större än vad som används i dag, men det finns inte så stora volymer att det kan ersätta baslaster. En stor del av det som används i dag i Sverige importeras. [Åström, 2005; Johansson, 2006] Konkurrerande användningsområden för dessa oljor är återanvändning inom livsmedelsindustrin eller som råvara för djurfoder. Priset för vegetabiliska biooljor fritt anläggningen ligger idag i intervallet kr/mwh (där det ger ungefär samma rörliga produktionskostnad som naturgas, vilket förefaller vara en utgångspunkt bland leverantörerna) beroende på kvantitet. Den framtida prisnivån är svår att uppskatta. Vegetabiliska biooljor bedöms vara ett mycket intressant alternativ till fossila oljor i spetslastanläggningar. Tillgången är i dag beroende av import, och det är osäkert hur stora mängder som finns inom landet. Nya metoder som utvinning av vegetabilisk bioolja ur inhemskt producerad raps kan öka tillgången men i vilken omfattning är oklart. För denna fraktion, och för andra bättre kvaliteter, kan hård konkurrens förväntas från transportsektorn. Eventuellt kan restprodukter från utökad drivmedelstillverkning ge ett tillskott Träpulver, pellets och briketter Den inhemska tillgången på dessa bränslen hänger samman med skogsindustrins produktionsvolymer. Merparten baseras på det spån som faller vid sågverken och detta används även som internt bränsle vid sågverken samt som råvara för spånskiveindustrin. Eftersom i stort sett allt tillgängligt spån från de svenska sågverken används 14

17 idag är den framtida tillgången beroende av utvecklingen inom sågverksindustrin. [Martinsson, 2003] Till den inhemska produktionen kommer den import av främst pellets som sker från bl.a. Ryssland, Baltikum och Nordamerika. [Åström, 2005] Under 2004 motsvarade importen uppskattningsvis 25 % av den totala pelletsanvändningen i Sverige. [PiR, 2005] Användningen av framförallt pellets, vilket inkluderar den del som används som råvara för pulvereldade anläggningar, har ökat kraftigt de senaste åren. Den totala användningen 2004 bedöms ha uppgått till knappt 1,3 miljoner ton, motsvarande knappt 6 TWh. Den ökade efterfrågan har lett till ökande priser så att priset för pellets i bulkleverans nu ligger i intervallet kr/mwh för nya kontrakt. Medelpriset för pellets och briketter till värmeverk har under de senaste åren legat kring 200 kr/mwh enligt Energimyndighetens statistik [Energimyndigheten, 2005b] men detta inkluderar befintliga kontrakt där prisökningarna inte slagit igenom ännu. Till följd av kortare transporter och större tillgång är prisnivån generellt lägre i de norra delarna av Sverige där många av sågverken finns. [Åström, 2005] Bedömningen är att trädbränsle i form av pulver, briketter och pellets även i fortsättningen kommer att vara gynnat med avseende på skatter och avgifter. Efterfrågan kommer sannolikt att fortsätta öka i Sverige, inte minst på pellets för villamarknaden som vuxit starkt under de senaste åren och som kan antas växa ytterligare genom konvertering av kvarvarande oljeeldning. En uppfattning om den möjliga tillväxten ges av att det 2004 användes i runda tal 14 TWh olja för uppvärmning i småhus och 2,4 TWh i flerbostadshus. [Energimyndigheten, 2005a] För att användningen av bränslepellets ska kunna öka i större omfattning krävs en ökad import och/eller en utbyggnad av produktionskapaciteten i kombination med nya råvaror i relativt stora mängder. Ökad import kommer på kort sikt att ske främst från dagens exportörer. På längre sikt kan det eventuellt komma till stånd en import från andra europiska länder, baserat på de spånvolymer som faller vid snickeriindustrier. [Pelletsbranchen, 2006] En annan möjlighet är export baserat på förädling av snabbväxande virkessorter kring ekvatorn. [Åström, 2005] Möjliga nya råvaror för ökad inhemsk produktion kan, delvis beroende på massaindustrins utveckling, t.ex. vara klent gallringsvirke och vrakad massa. För värmeverk med förutsättningar att bemästra svårigheter i form av ökad askhantering och sintring och beläggning på värmeöverförande ytor kan ytterligare råvaror bli aktuella, främst bark. På längre sikt kan även odlade energigrödor och lignin bli intressant att använda. [Martinsson, 2003] Som en motvikt till möjligheterna att öka produktionen av förädlade biobränslen finns det faktum att även andra EU-länder förutses öka sin biobränsleanvändning. Detta innebär att konkurrensen om dessa bränslen ökar, något som kan påverka prisbilden uppåt Tallbeckolja Tallbeckolja används idag främst som ersättning för fossila oljor och då huvudsakligen i större fjärrvärmesystem med biobränsle- eller avfallseldning som baslast. Konkurrerande användningsområden finns inom skogsindustrin internt och inom kemisk industri. [Åström, 2005] 15

18 Svensk Fjärrvärme AB Förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion Tillgången på tallbeckolja är av flera skäl begränsad. Den inhemska tillgången styrs av skogsindustrins produktionsvolym och den framtida potentialen beror alltså på massaindustrins utveckling. Idag importeras en betydande del av den tallbeckolja som används utanför skogsindustrin. Denna import beror delvis på skillnader i beskattning av tallbeckolja mellan olika länder. Eftersom tallbeckolja är befriad från energiskatt i Sverige finns en drivkraft för import från länder där den idag beskattas. Detta kan emellertid komma att förändras i takt med att fler länder gynnar tallbeckoljan för att öka andelen förnybara bränslen i energisystemet. Enligt Svensk Fjärrvärmes statistik användes ca 1,2 TWh tallbeckolja för fjärrvärmeproduktion Det är en minskning från omkring 1,7 TWh året innan, vilket sannolikt beror på den förändrade kraftvärmebeskattningen som gjort det mindre fördelaktigt att använda tallbeckolja tillsammans med fossil olja vid kraftvärmeproduktion. Det finns även exempel på användare som genomfört och planerar konverteringar från tallbeckolja till såväl fuktiga biobränslen som träpellets. Sammantaget tyder detta på en minskande användning i det kortare perspektivet. [Åström, 2005] bedömer även att ökad efterfrågan i andra länder nu leder till minskad användning i Sverige. Priset för tallbeckolja fritt anläggningen ligger idag i intervallet kr/mwh ( som industribeskattad olja ) beroende på kvantitet. En uppskattning av framtida prisnivå är svår att göra p.g.a. starkt varierande tillgång - priset kommer i vart fall inte att minska. Sammanfattningsvis är tallbeckoljans framtida potential som bränsle för fjärrvärmeproduktion svårbedömd. Redan idag, med jämförelsevis gynnsamma skatteregler i Sverige, är importen begränsad och konkurrensen från andra länder förutses öka. En möjlig utveckling är att användningen för baslastproduktion av fjärrvärme minskar eftersom det finns andra, billigare bränslen som kan användas där. För spetslastproduktion är även alternativen dyrare och därmed blir tallbeckoljan intressant även vid en högre prisnivå. 5. Total kostnad för att ersätta olja för spetslastproduktion 5.1. Förutsättningar I samråd med Svensk Fjärrvärme har beslutats att studera tre typfall enligt nedan och att genomföra beräkningarna för typfallen för två olika situationer avseende beskattning av fossil olja: full beskattning respektive industribeskattning. Anledningen till detta är att industrin har reducerad skatt på olja och att denna reduktion kan utnyttjas av fjärrvärmeföretagen då de levererar till industrier. Denna reduktion, som omvandlas till en rabatt på fjärrvärmen, är en förutsättning för att fjärrvärmen skall gå att erbjuda till ett konkurrenskraftigt pris. För de företag som endast använder olja som spetslast är det i regel så att industrileveranserna överskrider oljeanvändningen varvid hela oljemängden blir industriskattad. 16

19 Mindre fjärrvärmenät, GWh/år Nedanstående figur visar en möjlig sammansättning av produktionsapparaten för detta typfall, bestående av en fastbränslepanna för fuktiga biobränslen (P1, 5,5 MW) och två oljepannor P2 och P3 på 4 respektive 8 MW. Oljepannorna antas vara av eldrörstyp eldade med EO1, vilket innebär att konverteringsmöjligheterna är begränsade. Eldrörspannor (i den aktuella storleken) bör av tekniska skäl inte eldas med träpulver eller tunga oljor. Det finns exempel på sådana konverteringar men de leder till avsevärt förhöjda drifts- och underhållskostnader. Varaktighetsdiagram Värme 14,0 MW 12,0 10,0 0 0 MWh 0 0 MWh 0 0 MWh 0 0 MWh 0 0 MWh 0 0 MWh P3 144 MWh P MWh P MWh 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Figur 2. Varaktighetskurva för mindre fjärrvärmenät, 35 GWh/år. I det modellerade fallet är den årliga produktionen 35 GWh och toppeffekten ca 12 MW. Oljepannorna täcker här ca 19 % av produktionen, eller 6,8 GWh/år. Med antagande om en genomsnittlig verkningsgrad för oljepannorna på 88 % förbrukas 7,7 GWh olja per år. Utgångspunkten här blir att oljepannorna i det mindre nätet i praktiken enbart kan konverteras till vegetabiliska oljor av EO1-typ. En lämplig åtgärd i detta fall vore därför att konvertera P2 till ett sådant bränsle. Vid konvertering till vegetabilisk olja bibehålls pannans effekt och ca 6,6 GWh tidigare oljebaserad produktion ersätts. Detta innebär att den totala användningen av fossil olja minskar med 98 % till knappt 0,2 GWh/år. Även P3 skulle rent tekniskt kunna konverteras på motsvarande sätt men den begränsade produktionen i denna anläggning gör att det blir ekonomiskt orimligt att vidta en sådan åtgärd innan pannan tas ur drift av andra orsaker. Dessutom finns det 17

20 Svensk Fjärrvärme AB Förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion ett värde i att fortfarande ha möjlighet att använda fossil olja i händelse av avbrott i leveransen av vegetabilisk olja och som förhandlingsargument Fullt beskattad olja Förändringen i produktionskostnad vid konverteringar enligt ovan redovisas i nedanstående tabeller. Som jämförelse har även en beräkning genomförts där den befintliga pannan inte konverterats utan istället ersatts med en ny spetslastpanna. Tabell 3 Konvertering av spetslast i mindre fjärrvärmenät, beräkning med full skatt. Konvertering till veg. olja typ EO1 Ny panna för veg. olja typ EO1 Effekt efter konvertering 6 4 MW 4 MW Årsproduktion 6774 MWh 6774 MWh Bränsleförbrukning MWh 7697 MWh Bränslepris 400 kr/mwh 400 kr/mwh Ersatt olja 7535 MWh 7535 MWh Oljepris kr/mwh 300 kr/mwh Skatt på fossil olja kr/mwh 340 kr/mwh Investering 0,52 Mkr 2,3 Mkr Kapitalkostnad kkr +234 kkr Bränslekostnad kkr kkr DoU-kostnad +/- 0 kkr +/- 0 kkr NOx-avgift netto +/- 0 kkr +/- 0 kkr Utsläppsrätter Total kostnadsförändring kkr kkr CO2-utsläpp netto ton ton Spec. kostn. CO 2 -minskn kr/ton -760 kr/ton 18 6 Avser den konverterade pannan efter konvertering 7 Totalt för spetslastproduktion, inklusive kvarvarande olja. 8 Oljepris (EO1) ansatt till 300 kr/mwh exklusive energi-, CO2- och svavelskatt. Detta är något lägre än dagens oljepris och avser att spegla en rimlig nivå några år framåt. 9 Energi-, CO2- och svavelskatt 10 8 % kalkylränta, 20 års avskrivningstid 11 Kostnad för bränsle efter konvertering (inkl. kvarvarande fossil olja) minus kostnad för fossil olja före konvertering, inklusive skatt. 12 Antas att anläggningen inte omfattas av handelssystemet då den totala effekten i systemet är mindre än 20 MW.

21 Av tabellen framgår att en konvertering till vegetabilisk olja med full beskattning och med ansatt bränslepris är en lönsam åtgärd som ger en negativ kostnad för att minska av koldioxidutsläppen. En ny panna kräver en större investering och ger därmed en högre kapitalkostnad men den specifika kostnaden är fortfarande negativ. Införande av en ackumulatortank i detta system ger en möjlighet att istället ersätta en viss del av produktionen i spetslastpannorna med produktion i baslastpannan. För denna beräkning antas (förenklat) att det under perioder om sammanlagt 500 timmar per år finns ett överskott från baslastpannan på i genomsnitt 1 MW som kan lagras i ackumulatorn och sedan tas ut för ersätta spetslast i motsvarande grad (dygnsvariationer). Detta innebär att 500 MWh spetslast ersätts med baslast, d.v.s. 568 MWh olja ersätts med 476 MWh 13 fuktiga biobränslen. Kostnadsbesparingen till följd av detta blir då 297 kkr. 14 Vidare antas att halva otillgängligheten för baslastpannan beror på korta driftstörningar som kan kompenseras med ackumulatordrift. Den andra hälften antas bero på längre driftavbrott som kräver insats av oljeeldad reservkapacitet. Med en total tillgänglighet på 98 % och en drifttid på ca 6600 timmar/år enligt Figur motsvarar detta sammanlagt 66 timmar som kan ersättas av ackumulatorn. Med antagande om max effektbehov (5,5 MW) under dessa timmar blir den totala energimängd som ersätts 363 MWh, d.v.s. 413 MWh olja ersätts med 346 MWh fuktiga biobränslen. Kostnadsbesparingen till följd av detta blir då 216 kkr. Totalt kan alltså 981 MWh olja per år sparas in vilket motsvarar 269 ton CO 2. Inledningsvis angavs att ackumulatorn skulle kunna dimensioneras för att klara 8-16 timmars driftsstörning. Om vi utgår från 12 timmar och vidare att dessa ska utgöras av fullasttimmar motsvarar detta 66 MWh som kan ersättas av ackumulatorn. En ackumulatorkapacitet på 66 MWh och antagande om en temperaturdifferens på 50 o C ger en ackumulatorvolym på ca 1200 m 3. Investeringen för denna blir ca 5,7 Mkr med en kapitalkostnad på 581 kkr. Netto kostnad för införande av ackumulatortanken blir då = 68 kkr/år eller 252 kr/ton CO 2. Detta är alltså en mindre attraktiv lösning än konvertering till vegetabilisk olja Industribeskattad olja För att belysa hur lönsamheten ser ut i ett fall då fossil olja beskattas enligt reglerna för tillverkningsindustri har beräkningarna i Tabell 3 upprepats med reducerad beskattning. Detta redovisas i Tabell Verkningsgrad för biopannan 105 % inkl. rökgaskondensering. 14 Pris för fuktigt biobränsle 140 kr/mwh. Ersatt olja fullt beskattad. 19

22 Svensk Fjärrvärme AB Förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion Tabell 4. Konvertering av spetslast i mindre fjärrvärmenät, beräkning med industribeskattning. Konvertering till veg. olja typ EO1 Ny panna för veg. olja typ EO1 Effekt efter konvertering 15 4 MW 4 MW Årsproduktion 6774 MWh 6774 MWh Bränsleförbrukning MWh 7697 MWh Bränslepris 400 kr/mwh 400 kr/mwh Ersatt olja 7535 MWh 7535 MWh Oljepris kr/mwh 300 kr/mwh Skatt på fossil olja kr/mwh 56 kr/mwh Investering 0,52 Mkr 2,3 Mkr Kapitalkostnad kkr +234 kkr Bränslekostnad kkr +365 kkr DoU-kostnad +/- 0 kkr +/- 0 kkr NOx-avgift netto +/- 0 kkr +/- 0 kkr Utsläppsrätter Total kostnadsförändring 418 kkr 599 kkr CO2-utsläpp netto ton ton Spec. kostn. CO 2 -minskn. 202 kr/ton 289 kr/ton Med dessa förutsättningar skulle alltså en övergång till vegetabilisk olja medföra en ökad produktionskostnad och alltså en kostnad för reduktion av koldioxid Avser den konverterade pannan efter konvertering 16 Totalt för spetslastproduktion, inklusive kvarvarande olja. 17 Oljepris (EO1) ansatt till 300 kr/mwh exklusive energi-, CO2- och svavelskatt. Detta är något lägre än dagens oljepris och avser att spegla en rimlig nivå några år framåt. 18 Energi-, CO2- och svavelskatt 19 8 % kalkylränta, 20 års avskrivningstid 20 Kostnad för bränsle efter konvertering (inkl. kvarvarande fossil olja) minus kostnad för fossil olja före konvertering, inklusive skatt. 21 Antas att anläggningen inte omfattas av handelssystemet då den totala effekten i systemet är mindre än 20 MW.

23 Större nät, GWh/år, liten andel spetslast Här antas den oljeeldade spetslastproduktionen uppgå till 3 % av den totala värmeproduktionen. I nedanstående figur visas en möjlig sammansättning av produktionsapparaten för detta typfall, bestående av spillvärme (P6, 10 MW), fastbränslepanna (P4, 30 MW), pelletspanna (P5, 16 MW) och oljepannor P1, P2 och P3 på 10, 30 respektive 30 MW. Den mindre oljepannan antas vara av eldrörstyp eldad med EO1, vilket innebär att konverteringsmöjligheterna är begränsade. Även de större pannorna skulle kunna vara av eldrörstyp men mer sannolikt är de vattenrörspannor, vilket vi utgår från i den fortsatta analysen. Varaktighetsdiagram Värme MW 120,0 100,0 80,0 0 0 MWh 0 0 MWh 0 0 MWh P2 392 MWh P MWh P MWh P MWh P MWh P MWh 60,0 40,0 20,0 0, Figur 3. Varaktighetskurva för större fjärrvärmenät, 250 GWh/år. I det modellerade fallet är den årliga produktionen 250 GWh och toppeffekten ca 105 MW. Den sammanlagda produktionen i oljepannorna uppgår till 7,9 GWh vilket motsvarar en oljeförbrukning på 9 GWh med 88 % verkningsgrad. Då den mindre oljepannan i detta nät antas vara av eldrörstyp kan den, som nämnts tidigare, i praktiken enbart konverteras till vegetabiliska oljor av EO1-typ. De större vattenrörspannorna är mer flexibla och klarar konvertering till alla här diskuterade bränslen. Baserat på varaktighetskurvan förefaller den lämpligaste åtgärden i detta fall vara att konvertera P2, som med sina 30 MW bättre motsvarar effektbehovet jämfört med den mindre pannan. Vilket bränsle som är mest kostnadseffektivt ges av en jämförelse mellan de tre, vegetabilisk bioolja, träpulver och tallbeckolja, som är aktuella. 21

24 Svensk Fjärrvärme AB Förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion Även P3 skulle rent tekniskt kunna konverteras på motsvarande sätt men den begränsade produktionen i denna anläggning gör att det blir ekonomiskt orimligt att vidta en sådan åtgärd innan pannan tas ur drift av andra orsaker. Dessutom finns det ett värde i att fortfarande ha möjlighet att använda fossil olja i händelse av avbrott i leveransen av förnybart bränsle och som förhandlingsargument. Förändringen i produktionskostnad vid konverteringar enligt ovan redovisas i Tabell 5. Som jämförelse har även en beräkning genomförts där den befintliga pannan inte konverterats utan istället ersatts med en ny spetslastpanna. Även här är konvertering till vegetabiliska oljor lönsamt med givna förutsättningar. Konvertering till tallbeckolja är något mindre fördelaktigt och konvertering till träbränsle är, till följd av stor investering och kort drifttid, det minst lönsamma alternativet. För detta fall har ingen ackumulator beräknats då den i detta system endast skulle kunna ersätta en mycket liten oljemängd. För att belysa hur lönsamheten ser ut i ett fall då fossil olja beskattas enligt reglerna för tillverkningsindustri har beräkningarna upprepats med reducerad beskattning. Detta redovisas i Tabell 6 och det framgår att med industribeskattning av fossil olja innebär konverteringarna ökade kostnader. Den inbördes rangordningen mellan de olika ersättningsbränslena är oförändrad. 22

25 Tabell 5. Konvertering av spetslast i större fjärrvärmenät med mindre andel spets, beräkning med full skatt. Konvertering till tallbeckolja Konvertering till veg. olja typ EO1 Konvertering till träpulver Ny panna för veg. olja typ EO1 Effekt efter 25 MW 30 MW 25 MW 30 MW konvertering 22 Årsproduktion 8373 MWh 8349 MWh 8433 MWh 8349 MWh Bränsleförbrukning MWh 9487 MWh 9583 GWh 9487 MWh Bränslepris 350 kr/mwh 400 kr/mwh 250 kr/mwh 400 kr/mwh Ersatt olja 7452 MWh 8221 MWh 7452 MWh 8221 MWh Oljepris kr/mwh 300 kr/mwh 200 kr/mwh 300 kr/mwh Skatt på fossil olja kr/mwh 340 kr/mwh 316 kr/mwh 340 kr/mwh Investering 6,2 Mkr 2,2 Mkr 20,3 Mkr 10,9 Mkr Kapitalkostnad kkr +224 kkr kkr kkr Bränslekostnad kkr kkr kkr kkr DoU-kostnad +56 kkr +17 kkr +131 kkr +17 kkr NOx-avgift netto +/- 0 kkr +/- 0 kkr +/- 0 kkr +/- 0 kkr Utsläppsrätter kkr -394 kkr -357 kkr -394 kkr Total kostnadsförändring -873 kkr kkr -101 kkr kkr CO2-utsläpp netto ton ton ton ton Spec. kostn. CO 2 - minskn kr/ton -958 kr/ton -51 kr/ton -554 kr/ton 22 Avser den konverterade pannan. 23 Totalt för spetslastproduktion, inklusive kvarvarande olja. 24 Oljepris EO1 ansatt till 300 kr/mwh och EO5 till 200 kr/mwh, exklusive energi, CO2- och svavelskatt. Antas att veg. olja ersätter EO1 och att tallbeckolja och träpulver ersätter EO5. 25 Energi-, CO2- och svavelskatt 26 8 % kalkylränta, 20 års avskrivningstid 27 Kostnad för bränsle efter konvertering (inkl. kvarvarande fossil olja) minus kostnad för fossil olja före konvertering, inklusive skatt. 28 Ansatt pris 180 kr/ton CO 2. Alla utsläpp av fossil CO 2 belastas här med detta belopp, med motiveringen att utsläpp från anläggningen före konvertering (oberoende av tilldelningsprincip) innebär antingen en kostnad för att köpa in utsläppsrätter eller en förlorad intäkt från den alternativa försäljningen av rätter som erhållits gratis. Genom detta förenklade synsätt undviks resonemang om konsekvenser av att genomföra en konvertering vid en viss tidpunkt i förhållande till olika tilldelningsperioder. 23

26 Svensk Fjärrvärme AB Förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion Tabell 6. Konvertering av spetslast i större fjärrvärmenät med mindre andel spets, beräkning med industribeskattning. Konvertering till tallbeckolja Konvertering till veg. olja typ EO1 Konvertering till träpulver Ny panna för veg. olja typ EO1 Effekt efter 25 MW 30 MW 25 MW 30 MW konvertering 29 Årsproduktion 8373 MWh 8349 MWh 8433 MWh 8349 MWh Bränsleförbrukning MWh 9487 MWh 9583 GWh 9487 MWh Bränslepris 350 kr/mwh 400 kr/mwh 250 kr/mwh 400 kr/mwh Ersatt olja 7452 MWh 8221 MWh 7452 MWh 8221 MWh Oljepris kr/mwh 300 kr/mwh 200 kr/mwh 300 kr/mwh Skatt på fossil olja kr/mwh 56 kr/mwh 56 kr/mwh 56 kr/mwh Investering 6,2 Mkr 2,2 Mkr 20,3 Mkr 10,9 Mkr Kapitalkostnad kkr +224 kkr kkr kkr Bränslekostnad kkr +431 kkr +35 kkr +431 kkr DoU-kostnad +56 kkr +17 kkr +131 kkr +17 kkr NOx-avgift netto +/- 0 kkr +/- 0 kkr +/- 0 kkr +/- 0 kkr Utsläppsrätter kkr -394 kkr -357 kkr -394 kkr Total kostnadsförändring 1104 kkr 278 kkr 1876 kkr 1164 kkr CO2-utsläpp netto ton ton ton ton Spec. kostn. CO 2 - minskn. 555 kr/ton 127 kr/ton 943 kr/ton 532 kr/ton Avser den konverterade pannan. 30 Totalt för spetslastproduktion, inklusive kvarvarande olja. 31 Oljepris EO1 ansatt till 300 kr/mwh och EO5 till 200 kr/mwh, exklusive energi, CO2- och svavelskatt. Antas att veg. olja ersätter EO1 och att tallbeckolja och träpulver ersätter EO5. 32 Energi-, CO2- och svavelskatt 33 8 % kalkylränta, 20 års avskrivningstid 34 Kostnad för bränsle efter konvertering (inkl. kvarvarande fossil olja) minus kostnad för fossil olja före konvertering, inklusive skatt. 35 Ansatt pris 180 kr/ton CO 2. Alla utsläpp av fossil CO 2 belastas här med detta belopp, med motiveringen att utsläpp från anläggningen före konvertering (oberoende av tilldelningsprincip) innebär antingen en kostnad för att köpa in utsläppsrätter eller en förlorad intäkt från den alternativa försäljningen av rätter som erhållits gratis. Genom detta förenklade synsätt undviks resonemang om konsekvenser av att genomföra en konvertering vid en viss tidpunkt i förhållande till olika tilldelningsperioder.

27 Större nät, GWh/år, större andel spetslast Här antas den oljeeldade spetslastproduktionen uppgå till 12 % av den totala värmeproduktionen. I nedanstående figur visas en möjlig sammansättning av produktionsapparaten för detta typfall, bestående av spillvärme (P6, 10 MW), fastbränslepanna (P4, 27 MW) och oljepannor P1, P2 och P3 på 10, 30 respektive 30 MW. Ovanstående allmänna diskussion avseende panntyper gäller även i detta fall. Varaktighetsdiagram Värme 90,0 MW 80,0 70,0 60,0 0 0 MWh 0 0 MWh 0 0 MWh 0 0 MWh P2 95 MWh P MWh P MWh P MWh P MWh 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Figur 4. Varaktighetskurva för större fjärrvärmenät, 250 GWh/år. I det modellerade fallet är den årliga produktionen 250 GWh och toppeffekten ca 85 MW. Den sammanlagda produktionen i oljepannorna uppgår till 30 GWh vilket motsvarar en oljeförbrukning på 34 GWh med 88 % verkningsgrad. Den lämpligaste åtgärden synes även i detta fall vara att konvertera P2 på 30 MW till något av de aktuella bränslena Fullt skattad olja Förändringen i produktionskostnad vid konverteringar enligt ovan redovisas i nedanstående tabell. Som jämförelse har även en beräkning genomförts där den befintliga pannan inte konverterats utan istället ersatts med en ny spetslastpanna. 25

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

fasa ut sista oljan Att tänka på när eldningsoljan ska ersättas av förnyelsebara bränslen

fasa ut sista oljan Att tänka på när eldningsoljan ska ersättas av förnyelsebara bränslen fasa ut sista oljan Att tänka på när eldningsoljan ska ersättas av förnyelsebara bränslen 1 Låt dig inspireras Svensk fjärrvärme har spelat en nyckelroll i omställningen till en fossilfri och förnybar

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Pyromanen från Öland

Pyromanen från Öland TEMADAG & ÅRSMÖTE - KVÄNUM Pyromanen från Öland Anders Adolfsson Suricata Energi & Miljö AB www.suricata.se Nya skatteregler för tillverkande industri Hur påverkar detta företagens ekonomi Finns det ekonomiska

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet;

Läs mer

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna ARBOGA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-08-13 \51 Blad 8 Ks 84 Au 96 Dnr 167/2013-107 Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna Arboga Energi

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet.

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Elproduktionskostnader nya anläggningar? Elproduktionskostnader nya anläggningar? EnergiTing Sydost Västervik 2015-11-12 Solvie Herstad Svärd, Civ Ing Seniorkonsult Kraft&Värme, WSP Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan

Läs mer

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd Pulverbrännare Rost Fluidiserad bädd Pulverbrännare: + låg egenförbrukning el + snabb lastrespons + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek + bra reglerområde + möjlig intermittent

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

Värmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager

Värmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager Värmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager Vad är det och vad gör Göteborg Energi? Lennart Hjalmarsson, maj 2017 Korttidslagring vad är det? [MW] Heat Generation in Gothenburg April 2-8,

Läs mer

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier.

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. SÄNKTA SKATTEKOSTNADER MED PELLETS! Sedan flera år tillbaka har industrin och många företag åtnjutit en nedsatt skattesats på koldioxid

Läs mer

Konventering till bio-olja i industrin

Konventering till bio-olja i industrin Konventering till bio-olja i industrin Enertech AB TURBOFLAME 3 Mars 2015 Anders Gunnarsson Turboflame 1968 grundades företaget i Malmö av Lars Saedén. Försäljning och service av förbränningsprodukter.

Läs mer

Utredning Biogas. Analys av möjligheter att använda biogas till annat än fordonsbränsle

Utredning Biogas. Analys av möjligheter att använda biogas till annat än fordonsbränsle Utredning Biogas Analys av möjligheter att använda biogas till annat än fordonsbränsle Från Workshop 2017-05-30 Bakgrund 2 3 Syfte Undersöka möjligheter att använda biogas till annat än som fordonsbränsle

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Byt ut fossiloljan i fastigheter och industrier.

Byt ut fossiloljan i fastigheter och industrier. Byt ut fossiloljan i fastigheter och industrier. Regionförbundet törebro, Energikontoret t19 juni i2012. o Vad är Bioolja? o Vilka oljor för vilka behov? o Hur ser marknaden ut? o Hållbarhetskriterier

Läs mer

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier.

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier. PELLETS sänker dina skattekostnader! Till företag och industrier. Sänkta skattekostnader med pellets! Sedan flera år tillbaka har vissa industriföretag haft en nedsatt skattesats för utsläpp av koldioxid

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014 Välkomna till Falkenberg Energis Reko fjärrvärmeträff 2014 Dagens agenda: 15.00 Välkommen Bo Anders Antonsson, Administrativ Chef 15.20 Presentation av fjärrvärme och prisändring Eva Hammar Orava, Driftingenjör

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Agenda Välkomna - agenda Einar Bjarne Ekonomi & Miljö Einar Bjarne Marknad Cecilia Grundberg Kaffe och smörgås Energieffektivisering

Läs mer

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016 GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Maria Gustafsson 1 Energieffektivisering inom skogsindustrin genom värmeåtervinning från våtluft Förprojektering och lönsamhetsbedömning av anläggningsalternativ

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer.

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer. Mårten Haraldsson Delägare i forsknings och utredningsföretaget. (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Växjö Energi AB Björn Wolgast Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk

Läs mer

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014 Välkomna till Falkenberg Energis Reko fjärrvärmeträff 2014 Kvällens agenda: 18.00 Välkommen Bo Anders Antonsson, Administrativ Chef 18.20 Presentation av fjärrvärme och prisändring Eva Hammar Orava, Driftingenjör

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet 2015 DoA Fjärrvärme Borås Energi och Miljö AB Centrala nätet 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Borås Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet

Läs mer

Utredning av lokalisering av närvärmeanläggningar i Ekerö tätort

Utredning av lokalisering av närvärmeanläggningar i Ekerö tätort Ekerö Kommun Utredning av lokalisering av närvärmeanläggningar i Ekerö Rev. 2 : Grontmij AB Energi & Elkraft Stockholm Vår referens Energi & Elkraft Stockholm, Anna Dovallius Rapport Namnteckning Granskad

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1 2015 DoA Fjärrvärme Växjö Energi AB Prisområde 1 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Ort/orter FVD20012 Växjö Prisområdesnamn FVD20013 Prisområde 1 Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer