Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv

Transkript

1 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Idéer och villkor till kunskapens former och innehåll Syftet: - att visa de institutionella ramar där vetenskaplig kunskap tagit form en kort universitets- och lärarhistoria Att vara lärare är att sätta spår i framtiden. Det människor lär, påverkar deras möjligheter i livet liksom hela samhällets utveckling. I en tid då allt fler behöver lära allt mer, är lärarens uppdrag viktigare än någonsin. Det måste också tydligt återspeglas i de förutsättningar läraren får för sitt arbete. (Lärarförbundets hemsida) - att visa vad som menas med professionell kompetens och lärarprofessionalism

2 Den förnyade lärarutbildningen vid Göteborgs universitet - sammanhållen grundutbildning - vetenskapligt anknuten OCH yrkesanknuten - vid hela GU Påminn om examensarbetet!! Bologna ett studentuniversitet slutet på 1100-talet Universitas = fri sammanslutning, skrå som en juridiskt autonom enhet (jurisdiktion) Grundad på romersk rättsuppfattning som skilde på kyrka och stat. Rationalism argumentation disputation

3 Paris ett läraruniversitet början på 1200-talet Uppsala 1477 Lund 1668 Autonom jurisdiktion Town and Gown (stad och kappa) Innehåll (Sundin 1994:20ff): Elementarkunskap (elementarskolor) De sju fria konsterna trivium: grammatik, retorik, dialektik (ord, latin) quadrivium: geometri, aritmetik, astronomi, musik (ting) Artes liberales = de fria konsterna Studentliv

4 De fria fakulteterna = filosofiska fakulteterna humfak, natfak, samfak, konstfak, utbvetfak Gemensam grundutbildning De högre fakulteterna: teologi, medicin, juridik (professionell yrkesutbildning) Examina Baccalaureas (riddarsvenne) Filosofie kandidat Licentia docendi magisterexamen Doktorsexamen med disputation Präster, lärare och ämbetsmän

5 Bildningsideal Traditionell bildning = de sju fria konsterna 1800-talets ämbetsbildning Berlin 1809, Wilhelm von Humboldt Studentromantik och fria fakulteter Fackhögskolor och yrkesutbildning i andra former Sammanslagning 1977 i en gemensam högskola Akademisk frihet grundnormer i samhällsinstitutionen Ius ubique docendi Lehrfreiheit (rätten att fritt få undervisa) Studium generale Lernfreiheit (rätten att fritt få gå i undervisning) CUDOS-normerna (Sörlin 1994:8ff) Tänka fritt tänka rätt och nyttigt

6 Argument för akademisk frihet 1. att främja kunskap i alla former är värdefullt för samhället 2. universiteten är en institution för detta 3. kunskap främjas bäst genom fri forskning 4. lärare och forskare är genom sin kompetens lämpade att bedriva undervisning och forskning Kunskapens former och innehåll resultat av: - materiella villkor (Uppsala 1622) - maktrelationer och intressen (1500-talet, 1968) - dispyter och polemik (vet. kontroverser) - kreativitet och upptäckter (Darwin, Einstein) - förhandlingar

7 Externa samhälls- Univ. interna Resultat villkor villkor Kultur och ideologier Mål och vetenskap Organisation (kyrka, Undervisnings- Kunskapens stat, skolformer) former former och innehåll Ekonomi och Studenter Lärare arbetsmarknad Lärarutbildningen Två traditioner sammanslagna i.o.m. den förnyade lärarutbildningen 1. Universitet Läroverkslärare- ämneslärare-gymnasielärare År 1803 krav på universitetsexamen för undervisning på läroverk År 1865 fil. kand. i ämnen + obligatorisk ped. kurs + provår År 1907 fil. magisterexamen = ämneslärare

8 2. Seminarier Folkskollärare-grundskollärare-förskollärare År 1842 seminarier för folkskollärare Förstärkta från 1860-talet 1950-talet krav motsvarande studentexamen Två traditioners kunskapsorientering respektive förläggning Högskoleförlagd lärarutbildning 1899 seminarier för förskollärare och 60-talen lärarhögskolor År 1977 in i gemensam högskola Beprövad Vetenskap erfarenhet Verksamhetsförlagd lärarutbildning

9 Vad är ett universitet? En samhällsinstitution för utbildning och forskning med ett visst mått av akademisk frihet (CUDOS) NE = läroanstalt för högre utbildning och, i modern tid, forskning Högskolelagen 2 Staten skall som huvudman anordna högskolor för: 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet Göteborgs universitets strategiska profil Mitt i staden, mitt i debatten Öppet mot omvärlden och för olika idéer Många vetenskaper i kreativ samverkan Forskning och utbildning i samspel Verkar för det hållbara samhället Ett av de stora i Europa 2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete

10 Den akademiska professionen Vetenskaplig utbildning doktorsexamen Kontroll av arbetsmarknad examinationsrättigheter som myndighetsutövning Möte med studenter autonomi Vad menas med professionell kompetens? A Organisationens egenskaper Professionalisering B Organisationens relationer C Individens kompetens = professionalism

11 A. Egenskaper i en professionell organisation 1. Särskild lärarutbildning/examen 2. Vetenskap o beprövad erfarenhet 3. Autonomi? 4. Etiska regler 5. Särskilda yrkesorg. 6. Identitet? 7. Lärarspråk? B. Relationellt/Stängning Statens regler och utbildning (skollagar, läroplaner, examensordning) Lärarnas fackliga Lärarnas arbetsorg. förbund Skolor Andra yrkesgrupper Elever, föräldrar, (konkurrenter) medborgare (klienter; kunder, marknad)

12 Kunskap, kompetens, professionalism Kunskap har en person som på goda grunder håller något för sant. Kompetens är en persons potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext. Lärarutb-utredningen och kunskap 1. Kunskap Explicit (verbal) - teoretisk kunskap eller påståendekunskap (att kunna vad) Implicit (tyst) - erfarenhetskunskap eller förtrogenhetskunskap (bedömningar)

13 2. Intellektuella färdigheter: - tolka och bearbeta information (en elevs begreppsförståelse), förmåga att se samband och mönster (bedömningar) - metakognitiv förmåga, föreställningar om och förväntningar på egen förmåga, reflektera över och kritiskt analysera och värdera sitt eget arbetssätt. 3. Manuella färdigheter: rutiner, vanor, handlag 4. Attityder: vilja att handla och att ta ansvar Lärarkompetens enligt LUU Grundkompetens - kognitiv - kulturell - kommunikativ - kreativ - kritisk - social - didaktisk Professionell kompetens Sakfrågor ämneskunskaper Procedurer och handlingsalternativ Kunskaper om klienter (elever och föräldrar) Om eget kunnande

14 Utveckla ett professionellt yrkesfält för lärare - gemensamt allmänt utb-område - starkare vetenskaplighet - starkare praktikanknytning = starkare profession + högre status Utdrag ur examensordningen För att få lärarexamen skall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Studenten skall vidare kunna: - omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas - bedöma och värdera elevers lärande och utveckling samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare - förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund - orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden - inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet - självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna - tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i yrkesverksamheten - använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för

15 Vad menas med professionell kompetens för lärare? A. Bli medlem i en professionell organisation B. Delta i facklig kamp C. Ta lärarexamen (Legitimation) Yrkesutöva på basis av vetenskap och beprövad erfarenhet Bli en reflekterande praktiker Följ läraretiken Skaffa dig en identitet som lärare Bli omdömesgill!! Några exempel på skillnader mellan status i samhället och den status yrken borde ha (100 yrken). Rang Yrke Diff Idrottsproffs -2, Fotomodell -2, Gymnasielärare +1, Grundskollärare +1, Förskollärare +1,73

16 Högskolagen 6 För forskningen skall som allmänna principer gälla att 1. forskningsproblem får fritt väljas 2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt publiceras Lärarnas professionella objekt (Carlgren & Marton 2000:26) Lärande = utvecklingen av olika förmågor och förhållningssätt hos eleverna. Lärarprofessionalismen (27) att kunna något själv OCH att kunna lära ut det till andra under vissa betingelser. Relationen till elever och situationer snarare än egenskaper i lärarrollen.