Tjänsteskrivelse. Driftform, namn och verksamhet - badet i Hyllieområdet

Transkript

1 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (6) Datum Vår referens Thomas Sterner Avdelningschef Tjänsteskrivelse Thomas.Sterner@malmo.se Driftform, namn och verksamhet - badet i Hyllieområdet FRI Sammanfattning Utredningen redogör för hur drift och verksamhet kan utformas på det nya badet, samt vad badet förselås heta. Den verksamhetsrelaterade driften avser tre huvuddelar; badverksamheten, friskvårdsdelen med gym samt café/servering/konferens. I ärendet beskrivs också hur skolsimsverksamheten kan utvecklas i Malmö, eftersom stor del av den framtida skolsimsverksamheten kommer att förläggas till det nya badet. Förslag till beslut Fritidsnämnden föreslås besluta att det nya badet i Hyllieområdet ska heta Malmöbadet att Malmöbadet ska drivas genom kommunal drift i alla delar att fritidsförvaltningen ska upplåta åt extern part att genomföra gruppaktiviteter i badets gym att Malmöbadet inte ska ha tävlingar och arrangemang som påverkar allmänhetens tillgång till badet mer än max 10 dagar per år Beslutsunderlag Bilaga 2. Omvärldsanalys av drift av bad Utredning - Drift av Malmöbadet Tjänsteskrivelse Malmöbadet Beslutsplanering Fritidsnämndens Arbetsutskott Fritidsnämnden Ärendet Utredningen har genomförts med stöd av tidigare genomförda utredningar och underlag för framtagande av badet. Utredningen har pågått parallellt med byggandet av badet, vilket påbörjades under mars/april Det har inneburit att viss anpassning av byggnationen har kunnat göras, t ex gällande gymmets utformning och installation av drunkningslarm. Dessa anpassningar har inte påverkat förvaltningens utredning och förslag till driftform för badet. Under utredningen har mycket information inhämtats från andra liknande verksamheter i t ex SIGNERAD

2 Stockholm, Göteborg, Lund, Helsingborg och Hörby, samt från andra gym- och badverksamheter i Malmö. Det har varit omöjligt att få fram likvärdig information från samtliga dessa parter eftersom privata företag inte har velat lämna ifrån sig kundrelaterad statistik. Detta har medfört att det ekonomiska beräkningsunderlaget i utredningen i vissa fall har tagits fram genom antaganden och uppskattningar. I bilaga 2 redovisas uppgifter från de olika verksamheter från vilka jämförande underlag har inhämtats. 2 (6) I den bilagda rapporten Drift av Malmöbadet (bilaga 1), presenterar förvaltningen underlag och skäl till förslaget att badet drivs i kommunal regi, med undantag av de gruppaktiviteter/pass som bedrivs i gymmets friskvårdsdel. I rapporten beskrivs också hur ett samlat grepp om skolsimsverksamheten kommer att tas genom samarbete mellan skolförvaltningarna, fritidsförvaltningen och föreningslivet. Badet ska enligt nuvarande byggplan öppna under de första månaderna I samma veva som det nya badet öppnar kommer äventyrsdelen på Aq-va-kul att stänga. Driftsättning av det nya badet kommer att påbörjas omgående efter fritidsnämnden beslut i ärendet. Eftersom ett flertal medarbetare från Aq-va-kul ska följa med till det nya badet är det viktigt att de båda badens samlade ekonomi ryms inom de kommunbidragsramar som finns för de båda baden. I rapporten redovisas hur den samlade ekonomiska bilden ser ut. De ekonomiska beräkningarna påverkas mycket av hur många besökare som kommer till badet. Vid besökare per år går badet ihop ekonomiskt. Vid besökare per år går badet med en vinst om ca 2,5 mkr. I rapporten beskrivs också de bakomliggande motiven till förslaget att det nya badet ska heta Malmöbadet. Nedan följer sammanfattningar från rapporten i de delar som främst hänger samman med förslagen till beslut. Drift av badet En grundläggande förutsättning för drift av större badanläggningar i Sverige är att det inte låter sig göras utan ett kommunalt stöd. I Malmö har entreprenörsdrift testats avseende Aq-va-kul tidigare, men driften har där, liksom i de flesta kommuner övergått till kommunal drift av själva badanläggningen. På så vis har kommunen också lättare kunnat påverka badanläggningens inriktning och verksamhet. Samtliga inomhusbad inom Malmö stads ansvar drivs i kommunal regi. Två utomhusbad av tre i staden drivs i vissa delar genom föreningsdrift. I Malmö finns en ickekommunal badanläggning inom multianläggningen Kockum Fritid. I denna anläggning finns en 25 metersbassäng. Hela anläggningen drivs genom en stiftelse som erhåller ett kommunalt långsiktigt finansiellt stöd. För många kommuner har just simkunnighet, friskvård och motion blivit prioriterade verksamhetsområden. Även det nya badet är byggt och utformat för att man ska kunna göra samma prioriteringar. En kommunal drift av ett bad för allmänheten som är fallet med det nya badet är att föredra för att underlätta att kommunala prioriteringar inom olika områden kan genomföras, t ex jämställdhet, integration, fysisk aktivitet, simkunnighet, antidiskriminering mm. Drift av gym och aktivitetslokaler Verksamhet Gym-/gruppaktivitetslokalerna är utformade så att såväl styrketräning med maskiner och fria

3 vikter, som gruppträning är möjlig. Detta är viktigt ur ett genus- och besökarperspektiv. Erfarenheter från andra anläggningar i och utanför Malmö visar att just kombinationen av vanligt gym och gruppaktiviteter är det som lockar flest besökare. Gruppaktiviteter kan bedrivas i flera olika former, t ex cross-fit, vattengympa, Zumba, step-up, aerobic mm. Liknande anläggningar, tex Kockum Fritid och Filbornabadet i Helsingborg löser gruppassen genom att anlita privata entreprenörer för genomförandet av dessa pass. På så vis får man den bästa kompetensen för denna verksamhet. 3 (6) Gymmet ska bemannas på förutbestämda tider med anläggningens egen personal som har ett uttalat uppdrag att sköta gymmet och ge service till gymmets besökare. Övriga tider då gymmet är öppet (lågfrekvent tid) kan annan personal på badet ansvara för ordning, skötsel och säkerhet i gymmet. Gymmet är placerat mitt i anläggningen med gemensamma omklädningsrum med badgästerna. Att avgränsa gymmets besökare från badytorna framstår som mycket svårt och resurskrävande, nästintill omöjligt i praktiken. Det är snarare så att det är en fördel ur ett friskvårdsperspektiv att gymmets besökare även besöker badytorna för motion och rekreation. Ekonomi I utredningen beräknas antal sålda årskort i gymmet uppgå till minst 1000 st per år. Denna siffra får troligtvis anses som relativt lågt beräknad och högre siffror ger en ökad nettointäkt. Avgiften för ett totalt årskort har i denna utredning beräknats till 4000 kr. Gruppaktiviteterna i gymmets friskvårdsdel ingår i ett totalt årskort, men kan också besökas av andra kunder mot en avgift. Priset för ströpass i gruppaktiviteterna är i utredningen beräknade till 130 kr per pass, vilket då inkluderar tillträde till övriga delar av gymmet samt bassängerna. Utifrån den uppskattade nivån av antal besökare i gymmet och gruppverksamheterna så visar det sig att gymmet med största säkerhet skulle generera intäkter till badet. Beräkningar visar att gymverksamheterna ger en årlig bruttointäkt på ca tkr. Kostnaderna för gymmet kopplat till utrustning, marknadsföring och personal beräknas uppgå till tkr per år. Gruppaktiviteterna beräknas medföra en kostnad för badet på ca tkr per år (externa gruppassledare). Nettoförtjänsten för gymverksamheten beräknas bli minst tkr per år. Extern drift Kostnader för en extern aktör driva gymmet inklusive lokaler för gruppaktiviteter skulle bestå i ca 1 miljon kronor i årshyra. Utöver detta tillkommer avgifter för omklädningsrum och andra biutrymmen, samt kostnader för städning i omklädningsrum och andra lokaler som friskvårdslokalens besökare använder. Vidare måste överenskommelse göras avseende personalkostnader i reception och kassa. En gym-totalentreprenör måste dessutom ha egen personal i gymmet. Slutligen måste friskvårdslokalen/gymmets besökare även betala inträde till badet eftersom avgränsningar är mycket svåra att göra i anläggningen. Allt detta medför en betydande svårighet för en extern aktör att få en skälig kostnadsbild för besökarna och på sikt att få lönsamhet i sin verksamhet. Uppskattade kostnader för en extern entreprenör för att driva gymmet, utöver de kostnader som finns då gymmet drivs i kommunal regi är: Hyra för gymlokal och biytrymmen mm: 1,5 mkr per år Avgifter för möjligheten att bada: ca 2000 kr per person/år. Med dessa kostnader är det troligt att en extern drift medför att ett årskort för styrketräning, gruppass och bad skulle kosta besökarna någonstans mellan kr (kommunal drift ca

4 kr). Samordning mm Gymmets öppettider bör stämma väl överens med badanläggningens övriga öppettider. Under vissa av öppettiderna är det en fördel att kunna dra ner eller förstärka bemanningen på gymmet. Det mest rationella i ett sådant perspektiv är att man låter gymmets personal under vissa tider göra annat på badet samt att badets personal på vissa tider kan förstärka på gymmet om så behövs. Detta är bara genomförbart i kommunal drift. Kommunal drift medför också att personalen i gymmet kan få mer varierade arbetsuppgifter, t ex ansvar för badbevakning i relaxavdelningen. 4 (6) Konkurrens Fritidsförvaltningen menar att utbudet av gym i Malmö redan är så stort att en kommunal drift av badets gym inte medför konkurrensproblem. I närområdet finns ett externt drivet gym i Bellevuestadion och i Lindeborgsområdet. I hela Malmö finns ca 60 olika offentliga gym- och styrketräningsanläggningar. Drift av Café Verksamhet Caféet är också väl integrerat i anläggningen med serveringsytor mot såväl badets våta som torra ytor (entré). Även när det gäller caféet är det viktigt ur ett serviceperspektiv att caféets öppettider stämmer väl överens med badets övriga öppettider. Det innebär bemanning från morgon till kväll. Även i detta verksamhetsområde är det mest rationellt att personal från andra delar av badet kan förstärka caféet då det behövs. För att detta ska kunna genomföras på ett funktionellt sätt i praktiken är en kommunal drift av caféet att föredra. Att bedriva caféverksamhet i idrottsanläggningar har på flera håll tidigare visat sig vara svårt och det har medfört brister i kvalitet, utbud och lönsamhet. Caféer/restauranger på Aq-va-kul, Atleticum och tidigare även Baltiska bowlinghallen har inte gått att driva med extern aktör. På motsvarande vis kan man se att när caféverksamheten integreras i anläggningens totala verksamhet, så som på Torup och Bulltofta, så fungerar caféverksamheten väl. Ekonomi Preliminära beräkningar visar att cafédelen med en skälig öppethållandegrad kan ge en intäkt som räcker till personalkostnader och som kan täcka en mindre del av samkostnaderna i anläggningen. Sammanfattning av drift av bad, gym och café Kommunal drift av hela badet, inklusive café och friskvårdsdel/gym underlättar för anläggningen i sin helhet att jobba med ett varumärke och sammanhållen marknadsföring. Det underlättar också att genomföra eventuella arrangemang i anläggningen, t ex avseende bemanning, avgränsningar i försäljningsrätt för arrangör, öppethållande mm. En kommunal drift av hela anläggningen underlättar också för cheferna att skapa en badhusmiljö med en enhetlig service till malmöborna utifrån samma värdegrunder, miljöregler (Fair Trade mm) och verksamhetsmål. Fritidsförvaltningen gör bedömningen att på det nya badet, med dess utformning och verksamhetsinriktning, så är en kommunal drift av hela anläggningen, inklusive café och gym att förordra, med undantaget att gruppaktiviteterna inom gymmet med fördel kan upphandlas av extern part. Skolsim

5 I en kommande överenskommelse med grundskoleförvaltningen ska det beskrivas hur fritidsförvaltningen och skolorna tillsammans med föreningarna kan bedriva skolsimsverksamheten på ett sådant sätt att simkunnigheten bland skolungdomar höjs avsevärt. En av utgångspunkterna i denna överenskommelse är att fritidsförvaltningens personal ska ta ett större ansvar och del i själva genomförandet av skolsimsverksamheten. 5 (6) Skolsimsverksamheten omfattar elever i grundskolan skolår 2-6. Eleverna i skolår 2 genomgår en obligatorisk sim- och livräddningsutbildning under dagar per elev. De övriga årskurserna (skolår 7-9 och gymnasiet) genomför simundervisning som enstaka pass. I det nya badet och i Oxievångsbadet ska all skolsimsverksamhet genomföras av badets personal. Föreningarna genomför skolsimsverksamhet i Aq-va-kul, Rosengårdsbadet, Segevångsbadet och Lindängsbadet. All verksamhet samordnas av en anställd på det nya badet. Fördelningen av grupper beräknas bli 45 % i kommunal regi och 55 % i föreningars regi. Skolsimsverksamheten i årskurs 2 bekostas av grundskoleförvaltningen och beräknas kosta drygt 500 kr per elev. Badets namn Att fastställa ett namn på ett allmänt bad kan göras på flera sätt, t ex genom namntävling eller via ett direkt beslut i fritidsnämnden. En namntävling medför dels utökad administration för att hantera tävlingen och dels utökade kostnader för marknadsföring av tävlingen. Dessutom kan en sådan tävling skapa en förväntan på namnet som slutligen inte går att uppfylla, t ex med hänsyn till grafisk profil, varumärke mm. För att motverka detta föreslår fritidsförvaltningen att fritidsnämnden avgör badets namn i ett direkt beslut. Det viktiga med badets namn är att det lätt går att förstå vad badet är för typ av bad. Det är också viktigt att tydliggöra badets geografiska plats för att lätt förstå var det är man ska ta sig. I en sådan bedömning gäller det att inte vara för snäv och bara tro att badet bara kommer att besökas av malmöbor. Besöksundersökningar inom baden i Malmö visar att de frekvent besöks av personer från andra skånska kommuner och från Danmark. Därför bör badet innehålla ordet Malmö i sitt namn. Med ordet Malmö i namnet får Malmö stad och Malmö som stad en ökad exponering och möjlighet att marknadsföra både bad och stad i turism- och varumärkesbyggande sammanhang. För att förtydliga för badets besökare vad man kan förvänta sig i anläggningen kan badet beskrivas på olika sätt. Namnet ska visa att detta är ett bad för friskvård, ett bad för motion, ett bad för familjer, ett bad för vattenaktiviteter, ett bad med gym (gymmet bör inte ha eget namn), ett bad för funktionsnedsatta, ett bad för de närboende, ett bad för malmöbon och ett bad för besökare utanför Malmö. Det enda namn som sammanfattar allt detta är just ordet bad. Fritidsförvaltningen förslår därför att det nya badets namn ska vara Malmöbadet. Arrangemangsdagar i badet Det är viktigt att ha en kontinuitet i öppethållandet för allmänheten. Ett oregelbundet öppethållande missgynnar besökande av badet. Om besökarna blir osäkra på när badet är öppet kan det vara en direkt orsak till vikande besökssiffror. Till följd av detta bör inte antalet hel- eller halvdagsarrangemang i Malmöbadet överskrida 10 dagar per år. Ekonomi

6 I Malmö stads beslutade ekonomiska flerårsplan finns det beaktat en kommunbidragsutökning om 20 Mkr för driften av det nya badet i Hyllie. Därtill kommer att det är avsatt 16 Mkr för fortsatt drift av Aq-va-kul i avvaktan på en badanläggning på Stadionområdet. I internbudget 2013 finns det avsatt 18,6 Mkr för driften av Aq-va-kul. Detta skulle innebära att budgetramen för det nya familjebadet i Hyllie uppgår till 38,6 Mkr. Besöksvolymen har stor betydelse för kalkylresultatet och därför redovisas två alternativa kalkyler. Alternativ 1 är baserad på en besöksvolym på besökare varav är besökare på gymmet. Alternativ 2 är baserad på en besöksvolym på besökare varav är besökare på gymmet. När det gäller entreavgiften utgår kalkylerna från en 12,5 procents höjning. Exempelvis är entréavgiften för en vuxen 80 kronor idag på Aq-va-kul och kalkylerna är baserad på 90 kronor. Utifrån dessa förutsättningar beräknas badet i alternativ 1 gå med 345 tkr i vinst och i alternativ 2 med tkr i vinst. Kalkylerna visar således också att det krävs en besöksvolym på ca för att badet ska hålla sig inom budgetramarna. 6 (6) Ansvariga Thomas Sterner avdelningschef Bo Sjöström Direktör

7 Drift av Malmöbadet Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Driftavdelningen

8 Innehållsförteckning Drift av Malmöbadet... 1 Kapitel 1. Bakgrund och utgångspunkter... 3 Syfte, mål och disposition... 4 Kapitel 2. Den nya anläggningens olika delar... 5 Allmän beskrivning av det nya badet... 5 Detaljerad beskrivning av de olika ytorna... 6 Parkering... 6 Entré/foajé... 6 Servering/café... 6 Friskvårdslokal/gym... 6 Reception... 7 Omklädnings- och duschrum metersbassäng... 8 Familjebadbad (äventyrsdel anpassad för barn upp till 12 år)... 8 Undervisningsbassäng Undervisningsbassäng Relaxavdelning... 9 Konferensrum... 9 Kapitel 3. Drift av det nya badet... 9 Diskussion om driftform... 9 Badet... 9 Gym och aktivitetslokaler Café Sammanfattning Kapitel 4. Verksamheter och bemanning i det nya badet Öppettider Organisation Personal och bemanning Badmästare/badvärdar Sjukvård och säkerhet Receptionister Administrativ personal Vaktmästare Arbetsledning Gympersonal Cafépersonal Städare Skolsim Inledning Omfattning Fördelning Skolsimmets ekonomi och samordning Kapitel 5. Badets namn Kapitel 6. Badets ekonomi och momsfrågan Mervärdesskatten (momsen) Ekonomi Kapitel 7. Tävlingar i Malmöbadet Kapitel 8. Ritningar Drift av Malmöbadet

9 Kapitel 1. Bakgrund och utgångspunkter Den slutgiltiga utformning och funktion för det nya badet i Hyllieområdet har fastställts via en rad utredningar och rapporter från 2007 och framåt. Den verksamhet som ska bedrivas och de funktioner det nya badet ska, ha har påverkats av andra tillkommande anläggningar, ändrade ekonomiska förutsättningar, statusen på befintliga bad samt hur verksamheten bedrivs i fritidsförvaltningens övriga simhallar och motionsanläggningar. Därutöver har man tagit hänsyn till behov och önskemål från föreningslivet, allmänheten och skolor i Malmö. De grundläggande verksamhetsrelaterade funktionerna och faciliteterna i det nya badet är: en 50-metersbassäng, två undervisningsbassänger, ett familjebad med enklare attraktioner och vattenrutschkanor, en relaxavdelning, ett gym med en integrerad friskvårdsyta/gruppträningsyta, ett café med serveringsytor, en mindre konferensdel samt omklädningsrum. Tillkommer gör teknik-, förråd- och personalutrymmen. Anläggningen är byggt för och beräknas ta emot upp mot årsbesökare och allmänheten, med fokus på barnfamiljer, ungdomar, motionärer och funktionsnedsatta är de huvudsakliga målgrupperna för det nya badet. Gym- och friskvårdsdelen har verksamhet som lockar ungdomar och vuxna, medan relaxavdelningen kommer att ha en åldergräns på 18 år. Utgångspunkten är att det traditionella föreningslivet med simning och vattensporter ska husera på Aq-va-kul till dess att en ny sim- och tävlingsarena står klar i Malmö. Med sitt läge och kommunikationer förväntas det nya badet att ta emot besökare från hela Malmö men även från kranskommuner och Köpenhamnsområdet. Föreliggande utredning ska i första hand beskriva driftsformerna beträffande den verksamhet som ska bedrivas i det nya badet, läs mer om syftet under syfte och mål. Serviceförvaltningen är fastighetsägare och hyresvärd, och de har det tekniska driftansvaret. På samma sätt som funktionerna i anläggningen fastställts genom en utredningsprocess, har driftformerna av badet diskuterats och utretts via erfarenhet från nuvarande simhallar i Malmö stad, drift av andra fritidsanläggningar i Malmö stad och en omvärldsanalys baserad på information från andra simhallar i Sverige. Den verksamhetsrelaterade driften avser tre huvuddelar; badverksamheten (som exempelvis inkluderar bevakning, service, vattenverksamheter, skolsim och dagligt underhåll), friskvårdsdelen med gym samt serveringen/café. Den första delen, badverksamheten, är den klart mest personalintensiva och även den som lockar majoriteten av alla förväntade besökare. Inom Malmö stads simhallar idag bedrivs en stor del av badverksamheten, service, skötsel och aktiviteter mot allmänheten av fritidsförvaltningen. Det stora undantaget är skolsimmet på dagtid och simskolan för allmänheten under kvällar och helger som till största delen bedrivs av föreningslivet. Undantag från detta 3 Drift av Malmöbadet

10 finns t ex i Rosengårdsbadet och Oxievångsbadet där badens egen personal och vissa fall skolan själva sköter simskoleverksamheten. Ytor och personalresurser för simundervisning är en viktig resurs som fritidsnämnden tillför skolan, framförallt mot bakgrund av den förhållandevis låga simkunnigheten bland Malmö stads barn och ungdomar. Sedan Rosengårdsbadets öppnande har fritidsförvaltningen ökat sin kunskap om vilka behov och resurser skolan har rörande skolsimmet. Sammanfattningsvis kan man säga att flexibiliteten i utformningen av lektionsuppläggen bör öka. Dessutom finns det en stark koppling mellan utbildad badpersonal och goda resultat av simundervisning. Beträffande det planerade gymmet i det nya badet är ambitionen att verksamheten ska riktas mot alla målgrupper och ha en öppen och folklig atmosfär. Fritidsförvaltningen driver i dag gym på de egna motionsanläggningarna samt i Oxievångsbadet, medan gymmet på Aq-va-kul drivs av en extern entreprenör (Actic). Liksom skolsimmet finns det kopplingar till personalens kompetens och utveckling när det gäller gymverksamheten. Fritidsförvaltningen har kontinuerligt ökat sin kompetens i att driva gym, och har bra besökssiffror på de redan etablerade gymmen, även om de är relativt små i förhållande till de stora gymaktörerna. Den ekonomiska aspekten är betydelsefull i sammanhanget då gymmet ska vara en del av det totala utbudet. Det finns även ett praktiskt perspektiv då verksamheten rent logistiskt ska kunna involveras i anläggningen utan att man ger avkall på exempelvis säkerhet eller den viktiga renhållningen. Gymverksamheten ska generera intäkter och locka besökare till anläggningen. En del av verksamheten i gymmet ska bedrivas som ledarledd gruppverksamhet, som kan upphandlas. Att driva en servering med ett adekvat matutbud i en simhall, med enklare maträtter och tilltugg, är inte helt okomplicerat. Fritidsförvaltningen driver caféliknande verksamheter på ett antal anläggningar men har även erfarenhet av externa entreprenörer på exempelvis Ribersborgs Kallbadhus och på Aq-vakul. Ambitionen med serveringen i det nya badet är att serveringen ska bli en naturlig del och en mötesplats som är väl integrerad med övriga verksamheter i anläggningen. Badet har möjlighet att ta emot tävlingar och arrangemang. För att säkerställa att badets huvudsakliga målgrupper kan använda badet med god kontinuitet är det viktigt att avgränsa antalet tävlingar som föreningar och andra kan genomföra i badet. Utgångspunkten i denna utredning och det förslag som presenteras är att fritidsnämnden ska ansvara för driften av hela anläggningen, med undantag för de gruppaktiviteter som ska bedrivas i gymmet som med fördel bör bedrivas av extern part. Syfte, mål och disposition Utredningens syfte är att med relevant information och analys redogöra för hur drift och verksamhet ska utformas på det nya badet. Den 4 Drift av Malmöbadet

11 verksamhetsrelaterade driften avser tre huvuddelar; badverksamheten, friskvårdsdelen med gym samt café/servering. Utredningen ska föreslå lämplig driftform av ovan nämnda huvuddelar. Omvärldsanalyser är gjorda vilka inkluderas i utredningens tre huvuddelar. Dessutom ska utredningen ta ställning till namnet på badanläggningen och beskriva anläggningens ekonomi. Utredningen kommer att disponeras enligt följande avsnitt. Den nya anläggningens olika delar och planerade verksamhet Drift av det nya badet Verksamheter och bemanning i det nya badet Namn vad det nya badet ska heta. Momssatser och ekonomi Tävlingar i det nya badet Kapitel 2. Den nya anläggningens olika delar Allmän beskrivning av det nya badet Den nya badanläggningen omfattar följande huvuddelar: Entré/foajé med reception, omklädning, motionsbad med en 50 m bassäng, 2 st undervisningsbassänger i separata rum, ett mindre familjebad med två vattenrutschkanor och mindre äventyrspooler, relaxavdelning, café med serveringsyta både i badets "våtdel" och i foajén, friskvårdsutrymmen (gym och träningslokal) samt personal- och teknikutrymmen. (Ritningar presenteras i Kapitel 8.) Utomhus finns till anläggningen tillhörande en parkeringsplats för allmänheten och några parkeringsplatser särskilt avsedda för funktionsnedsatta. För att säkerställa en god funktion där olika besökargrupper samtidigt kan tillgodoses utan konflikt med andra grupper finns mellan omklädning och bassängrum ett så kallat badgalleri som möjliggör att man kan nå alla badets olika delar utan att passera någon annan verksamhet. På anläggningens övre plan finns friskvårdslokalerna som omfattar styrketräning (gym), motionsrum och förråd. På det övre planet finns även personallokaler omfattande omklädningsrum, pausrum och administrativa kontor. Från det övre planet når man också anläggningens läktare. 5 Drift av Malmöbadet

12 Utrymmen för ventilation är placerade på anläggningen övre plan för att minska tekniska problem med kall uteluft som skall dras ner genom den varma och fuktiga byggnaden. Vattenreningen är placerad på källarplanet i närhet till bassängerna. Jämt fördelade över hela anläggningen finns mindre städutrymmen med fasta självupprullande slangar och städutrustning. Ytorna för de olika utrymmena slutar på en sammantagen total yta på drygt m² BTA. Detaljerad beskrivning av de olika ytorna Parkering Familjebadet ska ha 40 fasta parkeringsplatser i dess absoluta närhet på den östra sidan av byggnaden. Resterande parkeringar ca 220 st, kommer att angöras vid Bellevuestadion och den närliggande elcentralen. Entré/foajé Entrén ska vara välkomnande och det ska finnas ett naturligt utrymme där man ska kunna samla en grupp besökare (ex. skolklass) för muntlig information. Några sittplatser ska finnas i anslutning till foajén, främst för nyttjande av äldre besökare, barnfamiljer eller kanske besökare som behöver en sittplats i väntan på taxi eller färdtjänst. Ett litet rum i anslutning till receptionen finns där personal kan samtala med ex. utsatta personer, fylla i händelserapporter eller invänta akuttransporter. I foajén/entrén ska det finnas värdeskåp, som man når efter att man har löst entréavgift och passerat receptionen, dvs. innanför spärrarna. Skåpen ska kunna ses från receptionen. Barnvagnsparkering kommer även det att finnas direkt efter man löst entréavgift. Servering/café Serveringen/caféet har en storlek på ca 100 kvm. Fritidsförvaltningen har i projekteringen tagit hjälp av sakkunnig inom området för att utformningen av ytan ska bli så optimal som möjligt. Serveringens utbud ska spegla besökarnas önskemål, dvs. erbjuda något till olika typer av besökare. Utbudet ska snarare vara av cafékaraktär än restaurang. Caféet har en separat serveringsdisk i foajén som servar den torra ytan och en serveringsdisk in mot badgalleriet som servar den våta ytan. De olika serveringsytorna är avskilda med dörr beroende på att de servar olika klimatzoner i byggnaden. Förutom beredning/kök har caféet ett rum för diskhantering och sopsortering, mindre kylrum, frysrum och torrförråd, separat omklädningsrum samt ett mindre kontor med plats för kassaskåp. Friskvårdslokal/gym Friskvårdslokalens storlek är 530 kvm. Fritidsförvaltningen har i projekteringen tagit hjälp av sakkunnig inom området för att utformingen av ytan ska bli så 6 Drift av Malmöbadet

13 optimal som möjligt. Den stora delen av friskvårdslokalen är 320 kvm. Den ytan är byggd för styrketräning. Den mindre delen av friskvårdslokalen är 170 kvm, vilken är en aktivitetsyta med uppreglat sportgolv. Ytorna kommer att skiljas med en vägg med dörr för att möjliggöra gruppaktiviteter i den mindre delen med upp till ca personer per grupp. Friskvårdslokalen har inga egna omklädningsrum. Besökare byter om i befintliga omklädningsrum på första våningen tillsammans med besökare till badet. Två toaletter, ett mindre förråd för städmaterial samt ett litet utrymme för personal finns i friskvårdslokalens västra sida. Dessa ytor uppgår till ca 40 kvm. Friskvårdslokalen har ingen egen reception i entrén och inget eget personalomklädningsrum eller personalrum. Friskvårdslokalens placering är starkt integrerat med badets övriga ytor och besökare till friskvårdslokalen kommer att kunna röra sig fritt i de flesta delar av byggnaden. Reception Receptionen ska motsvara de säkerhetskrav som ställs, men samtidigt vara inbjudande. Receptionen ska ha en ordinarie kassa som alltid är öppen, en kassa som används vid behov samt en servicelucka utan kassa. Dessutom finns en lucka utan kassa som finns innanför spärrarna för besökare som är inne i badet, till denna ska man kunna installera en kassa för ev. framtida behov. Kassaplatserna kräver utrymme för en dator med utrustning. Plats i receptionen ska också finnas för förvaring av ex. skrivare, anslagstavlor, mindre försäljning av schampo, etc. Receptionen/kassa bemannas normalt av 1-2 personer men ibland arbetar en tredje person med administration eller praktiska saker. I anslutning till receptionen ska det finnas ett avräkningsrum/kontor där också en arbetsplats finns för nödvändig administration. Utöver detta finns i detta område en plats för kassaskåp plus liten toalett. Receptionen förbereds för alla de tekniska installationer som ska göras såsom larm, intern kommunikation, information till besökare, ev. övervakningskameror. Två vändkors och en handikappgrind finns efter besökare löst entréavgift. Omklädnings- och duschrum I omklädningsutrymmet på bottenvåningen finns det 640 platser. Omklädningsrummen består av två större rum för dam och herr. Skåpen är av typ z och är utformade med fast helkaklad sittbänk framför för att underlätta städningen under skåpen. Skåpens placering i utrymmena är belägna så att badvärdar lätt kan få en överblick över eventuella incidenter. Mellan de två stora omklädningsrummen finns fyra mindre som kan nyttjas för exempelvis klasser eller dagar med många besökare såsom helg eller lov. Efter omklädningsrummen måste man passera duschutrymmet innan man kommer in i badgallerian. Duschutrymmena är försedda med duschpaket, separat dusch på både herr- och damsidan samt bastu och toalett. För att uppmuntra till dusch innan bad kommer badgallerian att ha en temperatur på 27 grader. 7 Drift av Malmöbadet

14 Längre österut i byggnaden i anslutning till undervisningsbassäng 1 finns även två mindre dam- och herromklädningsrum samt ett medomföljningsomklädningsrum för handikappad med medföljande personal eller anhörig. De mindre omklädningsrummen ta ca 40 personer totalt. Med det planerade antalet omklädningsskåp, ca 700 stycken, kan ett årligt antal besökare på drygt uppnås. 50-metersbassäng 5o-metersbassängen är utformad med två bassängavdelare. Den ena bassängavdelaren finns på kortsidan på den grunda delen av bassängen. Denna bassängavdelare är uppe när bassängen har måttet 50 meter. Den andra bassängdelaren befinner sig på mitten av bassängen. När denna bassängavdelare kommer upp går den andra ner. Det innebär att man då har möjlighet till att dela basängen i två 25-metersbassänger. Detta har gjort att bassängen på grunda delen kommer att ha dubbla linjemarkeringar i botten samt två fästen på ryggsimlinan beroende på vilken bassängavdelare som är uppe. Linorna i bassängen ska på ett smidigt sätt kunna förvaras genom att de sänks ned i luckor vid kortsidan. Fasta startpallar ska finnas vid den djupa kortsidan. Vid den djupa kortsidan kommer även en 1-meterssvikt och en 3- meters trampolin att finnas. För att möjliggöra lek i bassängen kommer tio linfästen att finnas på botten för att fästa uppblåsbara lekredskap, t ex uppblåsbar klättervägg. Bassängen kommer att utrustas med så kallat drunkningslarm som regleras via kameror i och utanför bassängen. Utefter rummets ena långsida finns en läktare för ca 250 åskådare med ett sekretariat. Läktaren nås från foajén via badgalleriets övre plan. Med denna lösning undviks alla korsningar mellan klädda och oklädda fötter och mellan aktiva och åskådare. I anslutning till bassängrummet finns förråd. Familjebad (äventyrsdel anpassad för barn upp till 12 år) I familjebadets del kommer en mindre rutschkana att finnas för de mindre barnen. Den stora bassängens djup är 1,2 m och i den kommer en liten strömkanal, grotta och sittbänk med bubblor att finnas. Dessutom finns en pist från andra våningen. En varmpool med bubblor kommer att finnas i det nordvästra hörnet av byggnaden. Från familjedelen kan man med trappor nå de två vattenrutschkanorna av typ magic eye och black hole. Det ska finnas en hiss i tornet som leder till vattenrutschkanorna. Hissen ska vara utrustad med passagesystem så att bara de besökare som har rätt till hissen får tillträde. I anslutning till familjebadet skall finnas förråd, toalett och badvärdsrum. Undervisningsbassäng 1 Undervisningsbassäng 1 har höj- och sänkbar botten. Djupet på bassängen är 0-2,1 m. Bassängen är bortsett från trappan även försedd med en integrerad hiss. Bassängmåttet är 8,5 x 16,7m. Denna bassäng kommer även att hålla lite 8 Drift av Malmöbadet

15 högre temperatur för att möjliggöra babysim, rehab etc. I bassängutrymmet finns en handikappwc, förråd, städutrymme samt rum för simlärare. Undervisningsbassäng 2 Undervisningsbassäng 2 har ett fast mått på 0,85 m. Bassängmåttet är 8,5 x 16,7m. I bassängutrymmet finns en handikappwc, förråd, städutrymme samt rum för simlärare. Relaxavdelning Relaxavdelningen är placerad så att man kan nå den direkt från foajén. Inom relaxavdelningen finns en mindre omklädningsdel med dam- och herrsida, relaxrum med en mindre serveringsmöjlighet och bubbelpool, olika bastur, ångbad samt mötesrum. Till relaxavdelningen hör en insynsskyddad utedel med en utomhusbassäng (tempererad) och en fristående bastu. Konferensrum På det övre planet finns ett konferensrum med plats för ca 14 personer. Det kan användas till interna möten men kan också hyras ut till besökare, som t ex använder relaxavdelningen. Kapitel 3. Drift av det nya badet Diskussion om driftform Badet En grundläggande förutsättning för drift av större badanläggningar i Sverige är att det inte låter sig göras utan ett kommunalt stöd. I Malmö har entreprenörsdrift testats avseende Aq-va-kul tidigare, men driften har där, liksom i de flesta kommuner övergått till kommunal drift av själva badanläggningen. På så vis har kommunen också lättare kunnat påverka badanläggningens inriktning och verksamhet. Samtliga inomhusbad inom Malmö stads ansvar drivs i kommunal regi. Två utomhusbad av tre i staden drivs i vissa delar genom föreningsdrift. I Malmö finns en ickekommunal badanläggning inom multianläggningen Kockum Fritid. I denna anläggning finns en 25 metersbassäng. Hela anläggningen drivs som en stiftelse som erhåller ett kommunalt långsiktigt finansiellt stöd. För många kommuner har just simkunnighet, friskvård och motion blivit prioriterade verksamhetsområden. Även det nya badet är byggt och utformat för att man ska kunna göra samma prioriteringar. En kommunal drift av ett bad för allmänheten som är fallet med det nya badet är att föredra för att underlätta att kommunala prioriteringar inom olika områden kan genomföras, t ex jämställdhet, integration, fysisk aktivitet, simkunnighet, antidiskriminering mm. 9 Drift av Malmöbadet

16 Gym och aktivitetslokaler Verksamhet Gym-/gruppaktivitetslokalerna är utformade så att såväl styrketräning med maskiner och fria vikter, som gruppträning är möjlig. Detta är viktigt ur ett genus- och besökare perspektiv. Gruppaktiviteter attraherar oftare kvinnor medan ren styrketräning oftare lockar män till anläggningen. Erfarenheter från andra anläggningar i och utanför Malmö visar att just kombinationen av vanligt gym och gruppaktiviteter är det som lockar flest besökare. Gruppaktiviteter kan bedrivas i flera olika former, t ex cross-fit, vattengympa, Zumba, step-up, aerobic mm. Liknande anläggningar, tex Kockum fritid och Filbornabadet i Helsingborg löser grupp-passen genom att anlita privata entreprenörer för genomförandet av dessa pass. På så vis får man den bästa kompetensen för denna verksamhet. Separata avtal skrivs med entreprenörerna om ansvarsfördelning och ersättning. I en sådan relation är det naturligt att badet tillhandahåller en funktionsanpassad anläggning med rätt utrustning. Fritidsförvaltningen föreslår att gruppaktiviteter i det nya badets gymdel upphandlas av extern part. Gymmet ska bemannas på förutbestämda tider med anläggningens egen personal som är särskilt avsatta för att sköta gymmet och ge service till gymmets besökare. Övriga tider då gymmet är öppet (lågfrekvent tid) kan annan personal på badet ansvara för ordning, skötsel och säkerhet i gymmet (se kommande avsnitt om bemanning). Som framgår av tidigare avsnitts beskrivning av anläggningen så är de olika delarna av anläggningen mycket integrerade i varandra. Gymmet är placerat mitt i anläggningen med gemensamma omklädningsrum med badgästerna. Att avgränsa gymmets besökare från badytorna framstår som mycket svårt och resurskrävande, nästintill omöjligt i praktiken. Det är snarare så att det är en fördel ur ett friskvårdsperspektiv att gymmets besökare även besöker badytorna för motion och rekreation. Att i ett sådant scenario med en extern entreprenör göra överenskommelser avseende ekonomiska relationer och avgränsningar för besökarna att röra sig i anläggningen är inte optimalt. Det är svårt att beräkna antalet besökare i gymmet eftersom andra gym inte gärna anger sina besökssiffror. Baserat på andra gymverksamheter i Malmö och Skåne bör antalet sålda årskort (inkl. omräknade månadskort och ströbesökare) uppgå till minst 1000 st per år om gymmet i det nya badet har såväl styrketräningsdel som gruppverksamheter. Denna siffra får troligtvis anses som relativt lågt beräknad. Ekonomi Utifrån den uppskattade nivån av antal besökare i gymmet och gruppverksamheterna så visar det sig att gymmet med största säkerhet skulle generera intäkter till badet. Beräkning har gjorts utefter en bedömning hur styrketränings- och gruppaktiviteter kan bedrivas i anläggningen. Varje besökare måste först lösa en avgift som ger berättigande till att använda styrketräning och bad och sedan komplettera detta med avgifter för de olika 10 Drift av Malmöbadet

17 gruppaktiviteterna. Undantag finns för de som har sk totalt årskort där gruppaktiviteterna ingår och för de som enbart vill delta enstaka gruppaktiviteter, som istället betalar en avgift för aktiviteten där tillträde till bad och styrketräning ingår. Beräkningen nedan ska ses som ett möjligt scenario baserat på att det i gymmet årligen kommer 1000 besökare som köper årskort. Gruppaktiviteternas omfattning beräknas till 3 per vardag och 5 per helgdag, vilket ger totalt ca 25 gruppaktiviteter per vecka. Gruppaktiviteterna beräknas genomföras ca 42 veckor per år och med antagandet att varje pass har ca 20 besökare, vilket ger deltagartillfällen. Om hälften av årskortsinnehavarna går på ett pass i veckan fyller årskortsinnehavarna alla dessa deltagartillfällen. Det innebär att antalet besökare som löser full ströpassavgift inte antas vara högre än 5 personer per pass (totalt 5250 besök). Artikel Innehåll i Totalt årskor t (500 st) Årsko rt gym och bad (500 st) Ströpa ss (5 perso ner per pass) Styrketränin g, bad och fritt antal gruppaktivit eter Styrketränin g och bad, och rabatterade gruppaktivit eter Gruppaktivi tet, styrketränin g och bad 11 Drift av Malmöbadet Kostnad/ pris för besökaren 4000 kr per kort 3000 kr per kort Tilläggskost nad för besökaren för gruppaktivit et Årskostnad för deltagare beräknat på att besökarna deltar i 30 respektive 42 gruppaktivit eter per år Intäkt (baserat på totalt deltagartillfä llen i gruppaktivit eter) 0 kr 4000 kr 2 mkr ( deltagartillfäl len) 30 kr per pass 130 kr per pass 3900 kr respektive 4260 kr 3900 kr respektive kr 1,815 mkr ( deltagartillfäl len) kr (5250 deltagartillfäl len) Not: Priserna är framtagna utifrån en samlad bedömning av hur prisbilden ser ut i gym i Malmö idag och i liknande anläggningar i Malmö och Skåne. Ytterligare utredning om de kommande priserna måste göras före badets öppnande. Månadskort och ströpass är omräknade till årsvärden. Om man beräknar att årskortsförsäljningen fördelar sig jämnt på de 2 olika årskorten (500 per st) och att deltagandet i gruppaktiviteter också fördelar sig jämt mellan dessa, så ger gymverksamheterna en årlig intäkt på ca tkr. Av dessa intäkter skall de entreprenörer som genomför gruppaktiviteterna ha ca 50 % av intäkterna från dessa pass. Beräkningen baseras på att värdet för

18 gruppaktiviteterna sätts till 100 kr per deltagartillfälle. Det innebär att gruppaktiviteterna medför en kostnad för badet på ca tkr per år. Kostnaderna för gymmet kopplat till utrustning, marknadsföring och personal beräknas uppgå till tkr per år. Nettoförtjänsten för gymverksamheten beräknas bli minst tkr per år. Extern drift Kostnader för en extern aktör driva gymmet inklusive lokaler för gruppaktiviteter skulle bestå i ca 1 miljon kronor i årshyra. Utöver detta tillkommer avgifter för omklädningsrum och andra biutrymmen, samt kostnader för städning i omklädningsrum och andra lokaler som friskvårdslokalens besökare använder. Vidare måste överenskommelse göras avseende personalkostnader i reception och kassa. En gym-totalentreprenör måste dessutom ha egen personal i gymmet. Slutligen måste friskvårdslokalen/gymmets besökare även betala inträde till badet eftersom avgränsningar är mycket svåra att göra i anläggningen. Allt detta medför en betydande svårighet för en extern aktör att få en skälig kostnadsbild för besökarna och på sikt att få lönsamhet i sin verksamhet. Ett troligt scenario är att detta skulle medföra lägre kvalitet i verksamheten efterhand. Även själva kassahanteringen med särredovisning av intäkter för gymbesökare försvåras avsevärt vid en extern drift av gym och friskvårdsdel. Uppskattade kostnader för en extern entreprenör för att driva gymmet utöver de kostnader som blir då gymmet drivs i kommunal regi är Hyra för gymlokal och biytrymmen: 1,5 mkr per år Avgifter för möjligheten att bada: ca 2000 kr per person/år. Med dessa kostnader är det troligt att en extern drift medför att ett årskort för styrketräning och bad skulle kosta besökarna någonstans mellan kr (kommunal drift ca kr). Uträkning har inte gjorts för ströbesökare i gymmet eller för effekten av att gymentreprenörer med flera gym kan låta sina besökare använda badets gym inom samma årsavgift som de redan har löst för andra gym. Samordning mm Gymmets öppettider bör stämma väl överens med badanläggningens övriga öppettider. Under vissa av öppettiderna är det en fördel att kunna dra ner eller förstärka bemanningen på gymmet. Det mest rationella i ett sådant perspektiv är att man låter gymmets personal under vissa tider göra annat på badet samt att badets personal på vissa tider kan förstärka på gymmet om så behövs. Detta är bara genomförbart i kommunal drift. Kommunal drift medför också att personalen i gymmet kan få mer varierade arbetsuppgifter, t ex ansvar för badbevakning i relaxavdelningen. Konkurrens Fritidsförvaltningen menar att utbudet av gym i Malmö redan är så stort att en kommunal drift av badets gym inte medför konkurrensproblem. I närområdet finns ett externt drivet gym i Bellevuestadion och i Lindeborgsområdet. I hela Malmö finns ca 60 olika offentliga gym- och styrketräningsanläggningar. 12 Drift av Malmöbadet

19 Café Verksamhet Caféet är också väl integrerat i anläggningen med serveringsytor mot såväl badets våta som torra ytor (entré). Även när det gäller caféet är det viktigt ur ett serviceperspektiv att caféets öppettider stämmer väl överens med badets övriga öppettider. Det innebär bemanning från morgon till kväll. Även i detta verksamhetsområde är det mest rationellt att personal från andra delar av badet kan förstärka caféet då det behövs. För att detta ska kunna genomföras på ett funktionellt sätt i praktiken är en kommunal drift av caféet att föredra. Att bedriva caféverksamhet i idrottsanläggningar har på flera håll tidigare visat sig vara svårt och det har medfört brister i kvalitet, utbud och lönsamhet. Caféer/restauranger på Aq-va-kul, Atleticum och tidigare även Baltiska bowlinghallen har inte gått att driva med extern aktör. På motsvarande vis kan man se att när caféverksamheten integreras i anläggningens totala verksamhet, så som på Torup och Bulltofta, så fungerar caféverksamheten väl. Ekonomi Utefter antaganden om besökarnas inköpsnivåer och antal besökare kan man göra generella beräkningar om cafédelens intäkter och kostnader. Preliminära beräkningar visar att cafédelen med en skälig öppethållandegrad (redovisas i kommande avsnitt) kan ge en intäkt som räcker till personalkostnader och som kan täcka en mindre del av samkostnaderna i anläggningen. Sammanfattning Kommunal drift av hela badet, inklusive café och friskvårdsdel/gym underlättar för anläggningen i sin helhet att jobba med ett varumärke och sammanhållen marknadsföring. Det underlättar också att genomföra eventuella arrangemang i anläggningen, t ex avseende bemanning, avgränsningar i försäljningsrätt för arrangör, öppethållande mm. En kommunal drift av hela anläggningen underlättar också för cheferna att skapa en badhusmiljö med en enhetlig service till malmöborna utifrån samma värdegrunder, miljöregler (Fair Trade mm)och verksamhetsmål. Fritidsförvaltningen gör bedömningen att på det nya badet, med dess utformning och verksamhetsinriktning, så är en kommunal drift av hela anläggningen, inklusive café och gym att förordra, med undantaget att gruppaktiviteterna inom gymmet med fördel kan upphandlas av extern part. Kapitel 4. Verksamheter och bemanning i det nya badet Utifrån ovan resonemang och ställningstagande om drift av badanläggningen beskrivs i detta avsnitt vilka verksamheter som kräver vilken bemanning. Bemanningen beskrivs i årsarbetstjänster för att få ett jämförbart värde. En årsarbetsidtjänst innebär en person anställd på heltid. Årsarbetstidstjänstbegreppet tar inte hänsyn till schemaformer och arbetstidsmodeller. 13 Drift av Malmöbadet

20 Det finns fler olika sätt att beräkna bemanning. Ett sätt är att utgå från antal besökare och sätta värden/beräkningstal för olika arbetsgrupper/arbetsuppgifter, t ex att fastslå antalet badvärdstimmar per 100 besökare. Ett annat exempel är att i germanska länder förekommer att man städar 1 timme per 8 besökare. I svenska anläggningar städas det ofta 1 timme per besökare. Till detta beräkningssätt kan man sedan lägga en kvalitativ dimension, med grundtanken att ju fler anställda desto högre kvalitet. Det går också att göra tidsstudier för olika uppgifter, t ex i receptionen. Man kan basera bemanningen på hur lång tid det i snitt tar att bemöta en kund i kassan eller i telefonen och utefter det bemanna så att det beräknade antalet besökare kan hanteras med god kvalitet. Slutligen kan man utgå från standardiserade beräkningar (SS-EN :2008) samt studier från andra liknande anläggningar. De olika beräkningssätten ger olika resultat, som var för sig inte är fullt ut vägledande. Standardberäkningar och jämförande studier från andra anläggningar ger lägre värden än tidsstudier och kvalitativa bedömningar. Vid beräkning av bemanning har utredningen utgått från en samlad uppskattning av det faktiska behovet, vid ett genomsnittligt tillfälle, av antal anställda per arbetsområde/verksamhetsområde. Uppskattningen bygger på omvärldsanalyser och erfarenhet från liknande verksamheter i Sverige (baserade på standard och praktik), samt vissa kvalitativa bedömningar för verksamheten. Utredningen har inte gjort regelrätta tidsstudier eller beräkningstal per besökare för olika arbetsområden. Bemanningsberäkningen utgår från att: Anläggningen är beräknad att ta emot upp till besökare per år (inkl. gym- och skolsimsbesökare). Badet är främst avsett för allmänhetens friskvård och motion, skolornas skolsimsverksamhet samt barnfamiljers vattenlek. Ett flertal verksamheter för enskilda eller grupper kommer att bedrivas i anläggningens olika bassänger och gym. Föreningar kommer att bedriva verksamhet i badet i mycket begränsad omfattning, t ex enskilda tävlingar och grupper med särskilda behov. Företag och andra kan ha avgränsade aktiviteter i konferens- och relaxavdelning. Verksamhet för funktionsnedsatta kommer att bedrivas i anläggningen. Följande personaledda verksamheter planeras i det nya badet: Skolsim (se särskilt avsnitt om omfattning mm), fortsättningssimskola, vattengymnastik, vattenzumba, babysim, vattenstyrketräning, livräddningsutbildning, aufguss (aromatiska bastupass), hoppborgar, funball, svikthopp, bollaktiviteter i bassäng mm. 14 Drift av Malmöbadet

21 Öppettider Badets beräknade öppettider och bemanningstimmar för de olika verksamhetsområdena är: Öppet mån - fre Timmar per dag, mån-fre Öppet lörsön Timmar per dag, lör-sön Antal öppettimm ar per vecka Antal bemannings -timmar per vecka Bassänger h h 86 h 97,5 h Café (inre h h 43 h 54,5 h del) Café (yttre h 10-8 h 71 h 82,5 h del) 18 Reception ,5 h ,5 h 89,5 h 100 h Gym, inklusive relax * h h 86 h 96,5 h Gym exkl h h 46 h 53 h relax * * Uppdelningen i Gym inklusive relax och Gym exklusive relax förklaras med att gymmet förstärks med en anställd under Gym exklusive relax. Badet beräknas vara öppet året runt med stängning vid vissa enstaka helgdagar, totalt öppethållande ca 51 veckor. Badet bör vara helt stängt på julafton, juldagen, nyårsafton, midsommarafton och midsommardagen. Säsongsavvikelserna är troligtvis små, men skolsimsverksamheten bedrivs inte på sommaren. Organisation En lämplig organisationsform för denna typ av badanläggning är en traditionell organisation med sektionschefer samt ett antal medarbetare med lämplig utbildning och kompetens. Badet bör delas in i två sektioner med uppdelning: Sektion 1 (den våta delen), som ansvarar för badvärdar och städpersonal (20 medarbetare och en sektionschef), och Sektion 2 (den torra delen), som ansvarar för receptionister, cafépersonal, gympersonal, administrativ personal och vaktmästare (15-16 medarbetare och en sektionschef). Antalet badande familjer och motionärer kommer att vara många vilket innebär att badvärdar/badmästare behövs närvarande vid samtliga bassänger. Utifrån de verksamheter som beskrivs i ärendet krävs både specialist- och breddkompetenser. Bedömningen är att all personal inte kan göra allt och ett rotationssystem för personalen mellan alla arbetsuppgifter i badet är inte lämpligt. En viss rotation är både nödvändig och att föredra, eventuellt även mellan sektionerna. Specialistkompetenser som förväntas behövas är gyminstruktör, siminstruktör (skolsim), badmästare, ekonomibiträde, receptionist, vaktmästare, städare. 15 Drift av Malmöbadet