GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD

Transkript

1 GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD En sammanställning av Ove Bengtsson Foto: Tord Önnestig Foto: Lars Walfridsson

2 GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 2 3 Ordlista Pauträskdialekt till svenska 4 50 Ordlista svenska till Pauträskdialekt Utflykt till Paubäcksdammen 98 Några ord om grammatik med mera 99 Solnedgång vid Pauträsket Från Svedbergs båtlänning mot Holmsunnä Foto: Anci Abrahamsson PAUTRÄSKLOGEN Pauträsklogen flyttades till festplatsen från Samlings och serveringslokalen Holken Bäcknäs, Åskilje Numera dansas där enbart på midsommarafton. används flitigt för byns fester och samman- komster. Kan hyras för fester och möten. Foto: Anci Abrahamsson På Pauträsks hemsida Storumanbyar.se finns också, på Pauträskdialekt, Lista med fågelnamn på Pauträskdialekt, Skriskoåkning däri Paträsk på femtitalä, en blankett för ansökan om tillfälligt visum till Pauträsk med omnejd samt ny text till Stig-Ove Gustafssons låt på vår dialekt Flakaträskvägen I denna nya version är låten omdöpt till Pauträskvägen 1

3 FÖRORD Sedan första juli 2009 är jag pensionerad före detta lärare. Efter genomgången folkskollärarutbildning vid lärarhögskolan i Luleå, arbetade jag några år i Tärendö i Tornedalen. Då jag såg hur elevunderlaget i Pajala kommun på 1970-talet med oroväckande hastighet minskade, valde jag att genomgå en ettårig vidareutbildning till speciallärare vid Umeå universitet. Därefter tillträdde jag första juli 1979 en speciallärartjänst i Eskilstuna. En tjänst som jag innehade fram till min pensionering i juli När jag berättat för elever hur det var under min uppväxt och skolgång i Pauträsk, var barnen i Eskilstuna övertygade om att jag bara hittade på. Jag berättade bland annat om den vintertid hästdragna skolskjutsen mellan Finnäs och skolan i Pauträsk. Om det väsande ljudet från primuslamporna. Hur de fungerar och hur man tänder dem. Jag berättade också om att vi under andra världskriget, på grund av bristen på lysfotogen fick lov att använda oss av karbidlampor. Vad de hade allra svårast att tro vara sant, var när jag berättade om hur det var när jag var fem år och vi fick elektricitet hemma. När jag genom åren besökt Pauträsk och Storumantrakten har jag märkt hur både den lokalhistoriska kunskapen, förståelsen av, och användningen av dialekten gradvis minskat och verkar vara på väg att helt försvinna. Som pensionär bestämde jag mig för att göra mitt bästa för att bevara dialekten till eftervärlden och nu anser jag mig vara klar med ordlistan. Att dialektordlistan skulle vara klar är kanske att säga för mycket. Jag har nämligen flera gånger tidigare sagt att den var klar, men bara efter någon vecka lagt in ett nytt ord eller gjort någon ändring eller förbättring. Jag är som sagt uppvuxen i Pauträsk och trots att jag varit borta så många år har jag fortfarande ett i det närmaste intakt ordförråd på Pauträskdialekten. Under arbetet med ordlistan har jag inte intervjuat en massa människor. Däremot har jag tydligen i minnet lagrat mängder av ord som använts i min närhet, och av mig själv. Under arbetet med ordlistan har dessa ord poppat upp ur minnet. Det var massor av ord jag inte visste att jag kunde. När jag har varit riktigt osäker har jag ringt min mor i Storuman, som är född i Bergnäs 1916, och stor del av sitt liv bott i Pauträsk. Min mor Tora Israelsson avled i en ålder av 96 år. Mina tankar omkring stavning av dialektorden Det är svårt att fästa Pauträskmål och de flesta andra dialekter på pränt. Jag har på internet sett avskräckande exempel, med långa förklaringar om hur olika fonetiska tecken ska tolkas, så att jag ledsnat innan jag kommit fram till själva texten. Därför bestämde jag mig för en stavning som är en blandning mellan något som liknar vanlig svensk stavning, och vad som också liknar fonetisk skrift. Jag har dock, med så ljudenlig stavning som möjligt, enbart använt vanliga bokstäver i förhoppning om att det ska vara lättläst och lätt att förstå. Pauträskdialekten, som har utvecklats som ett välfungerande talspråk, har aldrig använts som skriftspråk. Därför finns det mycket att utveckla när det gäller hur orden bör stavas. Jag har inte haft några tydliga principer, utan försökt avgöra detta från fall till fall, och mest gått på känn, d.v.s. vad jag tror kan fungera för att kunna kommunicera uttalet via skriftspråket. 2

4 Tje och sje-ljuden har jag försökt stava så ljudenligt som möjligt. Tje-ljudet har jag stavat med tj utom efter t inuti ord där jag använt ch. Exempel: Bättchäs och lyttchen. Sje-ljudet har jag stavat med sj, sch eller rs beroende av vad som för mig känts rätt i det aktuella fallet. Jag har inte tagit med ord som ligger nära rikssvenskan. Nedan ger jag ett exempel på ett verb som jag inte tagit med, för att det ligger för nära rikssvenskan. DIALEKT Presens imperfekt supinumform Bär, bar, buri (öppet a i bar) SVENSKA presens imperfekt supinumform Bär, bar, burit Presensformerna är lika. Imperfektformerna uttalas olika och i supinumform faller t bort. Detta exempel bör ge läsaren en uppfattning om ungefär var jag dragit gränsen. Om jag hade tagit med många fler ord skulle det nog ha blivit en trist läsning. Eskilstuna 7 augusti 2013 Ove (Bengt-Ove) Bengtsson född 1942 E-post: ove.bengtsson@comhem.se Sen fisketur i Pauträsk Foto: Fredrik Wennerström 3

5 GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD (Lite om grammatik och förklaringar finns att läsa på sidan 98) HÄR FÖLJER EN ORDLISTA PAUTRÄSKDIALEKT TILL SVENSKA FÖLJD AV EN ORDLISTA SVENSKA TILL PAUTRÄSKDIALEKT Obs! Tjockt l är markerat. Ex: Bälefisken A a före kvinnonamn (a Kerstin kömmä hit) Abbar, abbarn Abborre, abborren Ackordér Köpslå, förhandla Affäres Göra affärer Aftaväl Eftermiddagsmåltid Ajtomát Automat Áksan Tvärstycke på t.ex skacklar (som hästen drar med) Áktdä! Akta dig! Áktsä Akta sig Almycke (öppet a) Mjölkört, rallarros Almälla (öppet a) Öglan från selen, genom skackeln Alldeles oppa tok Alldeles galet, åt skogen Aller sä litä En smula, något Allomstass Överallt Alltisänn Rätt vad det är, oförhappandes (Gäller framtid) Ámpen Ivrig, orolig, ängslig, bekymrad Ámper Pigg, kvick Ámpes Bekymra sig, oroa sig Ampäsä Oroade sig Angerst Ångerfull Annandagsblia Annsönns, annsjönnsch Ánna Ánnara Ánnvar Annvara Annörja Ánnsia Aren (öppet a) Armest (öppet a) Arn (undearmslängd) Köldperioden mellan Lucia och Jul bryts tillfälligt ungefär vid Annandag Jul av några dagars blidväder Motsols, bakvänt Skördetiden t.ex. slåttanna = höslåttertid Breda skidor det gick bra att åka på lös snö med Varannan Betrakta, observera Skidspåret På andra sidan (om ett vattendrag) Andra, de andra Knappast Alnmåttet (1 aln = 2 fot = 4 kvárter = 59,4 cm) 4

6 Asaforen Asadelut Aschulä Askfisn Avarne Avarnom Avavick Avesia B Ba Backen Back-knix Bakan, bakavén Bakanför, bakarne Bakerst, bakersti Bakétter Baklannä Bakstammen Bakufjäla Bakuspjalka Bakuvén Ballongbyxen Bannréjä Bark iväg, barkä iväg Barmsjinn Basväg Beföringa Beg Begés Bejär, bejol, bejórt Behändi (betonat ä) Benut Ber, bera Berukang Besmí Vårdslöshet (farlig sådan) Riskabelt, farligt (okristligt) Ändan Yngsta barnet Ovanpå Ovanför Obalans på grund av hög tyngdpunkt Avigsidan Bara, endast Marken, jorden Liten kulle överst i en backe Barkdelen på en timmerstock (Spill vid sågning) Bakom Längst bak Bakom (efter) Sluttning mot norr Aktern på en roddbåt Bakredskap med vilket man överförde brödet från bakbordet till ugnen Bakredskap, med vilket man överförde brödet från bakbordet till bakufjäla Ved att elda bakugnen med Ridbyxor Kobindsle. Att tjudra kon i båset med Far iväg, for iväg utom kontroll (På tok) Skinnförkläde Huvudväg vid timmerkörning Flyttning till/från fäboden, flyttning av renhjord Tjurig, ovillig Tvistar, är inte överens, har olika åsikter Begär, begärde, begärt Nätt, rar Benig Bär, bären Bärklase. Kvist,eller grässtrå man trätt upp bär på Besvärligt arbete, besvärlig syssla 5

7 Betárt (kort a) Betroddn Bettnäs, bettnäsä, bettnäsä Beviljat (Ha hä) Bi, bi på (långt i) Bissmanä Bjes, bjesa (koen) Bju, bjudd, bjudd Bjärka Björn Björnmöger Black Blada Blaka Blakatvetn Blannbytta Blask, blaskä, blaskä Blaskut Blattn ihop Blattn, blattnä Blavér Bleka Bleksot Blemm, blemmen Blia Blisch Blistér, blisträ, blisträ Blisterpunga Betalt, betalning Om man har betroddn är man betrodd och ansedd vara pålitlig Härsknar, härsknade, härsknat Ha det bättre än man förtjänar Hålla sig mätt länge Besman (Förr vanlig handvåg) Binda korna Bjuder, bjöd, bjudit Björken Ett verktyg (som en hävarm), används för att binda ett timmerlass med kättingar Hästmyra som svärmar och då har vingar Utan pengar Vända blad Grovbila timmer Spån vid bilning Bytta för vardagsdricka (vattenblandad kärnmjölk) Blinkar, blinkade, blinkat Tunt, vattnigt, dåligt. T.ex. svagt kaffe Falla ihop (av ansträngning, fysisk eller psykisk) Blöts upp, blöttes upp. Ex: Hårt tunnbröd, lera mm, som blöts upp och därför mjuknar och ev. löses upp Skryta, skrodera Stämpla (märka) skog som ska avverkas Blodbrist Blåsa, brännblåsa/blåsor, brännblåsor Töväder Glad, ser gladlynt ut Visslar, visslade, visslat = Flatvattuskon = Skrenablemmen. Hemsydda kängor av kohud med slät undersida 6

8 Blysch = blask Blåisn Blåjakob, blåhansch Blåknut Blåmjölka Blåning Bläckt Blöta Blinka När det är riktigt halt är det blåisn Blåhjon. Blå skalbagge (callidium violaceum) Kan ses i virkeshögar Hård knut, som är svår att lösa upp Skummjölken Blåmärke Vifta (med armarna) Maträtt av tunnbröd. Hårt tunnbröd blöts och värms i mjölk eller buljong Blötskodd När man fått in vatten i stövlarna t.ex. Bocken Den främre kälken vid timmerkörning Bogfjäla Skulderbladet Bol, bolä Bord, bordet Bondeförbundara Kängor med snörning, gummerad skodel, läderskaft Bonnska Dialekt. T.ex. Storumanbondska = Storumandialekt Bo näta Sätta telnar på näten, laga näten Bortanför Bortom Bortesti Längst bort Borti Utav, av, från Borti vettä Knäpp, tokig Borti vägen Ur vägen Bortjórt Undanstökat, klart Bottn (betonat kort o) Vinden, övervåningen Bottn*, bottnä Bottna, bottnade *(betonat nasalt n) Bottnsjyla Täcker bottnen Bra däg! Snälla du! Bra je! (långt e) Snälla ni! Bránnbera Hallon Brannjärnä Brankä Branntjäpp, branntjäppen Bráno Bratt Ring med tre ben. (Trefot) Användes vid kokning - matlagning, över öppen eld Bröts sönder (is och skare) Eldgaffel, eldgaffeln Ganska, rätt så, i mesta laget Brant 7

9 Bre, brea, bréen Bredave Brems, bremsn, bremsa Brolysä Bron Bruck, brucke, brucke Bruschel, bruschlä, bruschlä Bryckstun, bryggstun Bryt, bröt, brutte Bryta Bräda, brädan, brädorna Bredvid Broms, bromsen, bromsarna (insekt) Utebelysningen Farstutrappen Brukar, brukade, brukat Drar/drog/dragit ihop timmer för bortkörning Bagarstugan Bryter, bröt, brutit Maträtt (frukost) av tunnbröd eller knäckebröd som brutits i bitar i långfil eller mjölk Bråbär (långt betonat å ä) Ko som kalvar på hösten är bråbär Brågärv (långt betonat å) Brådmogen, lillgammal Bråttomt Bråttom Brå-år År då växtligheten kommer ovanligt tidigt Bräsa Stå bredbent eller ta ovanligt långt steg Bräst, brästä, brästä Sprättar, sprättade, sprättat upp Brätt sjiden Brönagga, nagga Brörallra, rallra, kakurallra Brörern Bröt Bukjola Buksörja Böja upp skidbrättena: Värma i hett vatten, böja över stången, där man hängde spiskroken Hopbundna stora fågelfjädrar, som man naggade bröd med före gräddning. (företrädesvis tunnbröd, som bakades på ojäst deg) Bakredskap som rullas över brödet före gräddning. (företrädesvis mjukkakun, som bakas på jäst deg) Bröderna Flottningstimmer som fastnat i bäcken/älven och stoppar upp timmer som kommer uppifrån Rem i selen som spänns under hästens buk Om man la för sig mer än en kaka i taget från kakfatet visade man buksörja. Ansågs mycket ofint 8

10 Bullerkús Búltn Búltn Byxluka (långt u) Båna (långt betonat å) Bånbåna Bånklea Bånut (långt betonat å) Bårådd Bås-lädä Båsshakan Båtlänninga Båtsuda Bäckel (betonat ä e) Bäckel (betonat ä) Bäckelkús Bäckläs, bäckläsä Bäckern (betoning ä e) Bälinga Bäle (Läte från en tjur) Bälefisken Bängel (kort betonat ä) Bänglut Bänner, bännrä, bännrä Bännt Bärarhärva Bäraschulä Bära till Bäre Bärenavar (betoning ä a) Bäreuv, bäreuven Bärfot Bärhänt Bärjola Bärr Bärskall Bärsom Bullersam man/pojke Varpen läggs upp på denna i vävstolen Drogs efter häst för att packa snö på vintervägar och på nysådd åker för att platta till jorden Gylfen Barnen Barnbarnen Barnkläderna Gravid Villrådig, tvekande Skiljevägg mellan korna i ladugården Båtshake Båtplatsen. Där man drar upp båten Relingen Fumla med något, vara valhänt Fumlig valhänt person Person som ofta misslyckas (klantar sig) Krånglar, krånglade Baggen (Ung bagge) Hud från underbenet hos djur. Används till skor Råma Elritsa, (kvidd) Besvär, problem Besvärligt, problematiskt, knepigt arbete Experimenterar, experimenterade, experimenterat Svårt att komma åt, besvärligt Träräfsa (kraftig) för hässjning av hö Barändan, barstjärten Bli av, hända Bärga, skörda Stenborr Berguv, berguven Barfota Bara händer. Utan handskar eller vantar Barmark, barmarken Spreta Barhuvad Undvara 9

11 Bär å, bar å, buri å Bättchäs, bättchäsä Bätter Bögasåga (öppet ö) Böl Böllspönnarplan Böllspönninga Bölä (långt betonat ö) Bön, böna Böngel, (bögel) Bönglut Bönn Bönnjettingen Böre, börjä, börjä Börning (öppet ö) Börting Bös (långt ö) Böschn (långt ö) Bösa däri båse (öppet ö) Bösa ne (öppet ö) Bössä D Dagavill Damn å Dalatarven Darukang Darunål (långt öppet a) Ditta Ditti Bär iväg, bar iväg, burit iväg Visar avsky, visade avsky Bättre Bågsågen Råm från en ko Fotbollsplanen Fotbollsspelandet Bärande yta i kärra, släde eller säng Gudstjänst, gudstjänsten, bönemöte, bönemötet Buckla Bucklig Fundersamt, trumpet och tyst titta ner i marken Getingblomfluga. Liknar geting och kan stå stilla i luften Börjar, började, börjat Böld (varbildning) Stor bäcköring Ivrig, förväntansfull, framfusig Spöket Strö ut torvströ i kobåset Skräpa ner Damm, finkornig smuts Osäker på vilken dag det är Domna av Torvor för täckning av tjärdalen Liten tunn kvist från barrträd. (Eller barrkluster: Tallbarr sitter inte ett och ett, utan i kluster) Barr (ett barr) Till. Om platser i naturen, ej samhällen Ex: Ditta Bäremyra Till (Gå ditti Kalles = Gå till Kalles) Ditti +faderns förnamn i genetivform. Även ditti skola, ditti Resbäcken, ditti Bergnäs, ditti farfars, ditti morfars... 10

12 Dittna Dit, däråt Divel Tvista, diskutera Dividér Diskutera Dockes Är knappt synbart, t.ex. ett översnöat skidspår Dockslen Dödsryckningar i klubbat djur Domp, dompä, dompä till Slår, slog, slagit till (Slutföra en affär) Dongen Hoptrampad gödsel i t.ex. fårkätten Donkesä Möglat Dotra Dottern Dra, dro, dräjje Drar, drog, dragit Dráks vä (kort öppet a) Arbeta med, syssla med Dra snarkvarna Snora Dra fälen ätter sä Dra benen efter sig Dremn, dremnä, dremnä Smälter, smälte, smält (Ex: sockerbit i kaffet) Dropparänna Hängränna, takränna (stupränna) Drunken, drunknä, drunknä Drunknar drunknade drunknat Dryckt/drycktä/drycktä sä Leker/underhåller; lekte/underhöll; lekt/underhållit sig själv. (Tidsfördriv) Dräp, drap(öppet a) drippe Dödar, dödade, dödat Drävje Gungfly Drävjemyr Sank myrmark, med gungfly Drävjekam Mindre blött område på en myr, där man lämpligen går. Dug, duggd, duggd Duger, dög, dugt Dur Dis, dimma Durut Disigt, dimmigt Dyng Skita, bajsa Dyngfånk (ungefär =) Dyngstövel Dyngkäsa Gödselstacken Dyngrus (långt betonat u) Komocka (Koskit i en liten hög) Dyngsjövla Skovel att utgödsla med Dyngspridarn Gödselspridaren Dyngstavarn Svinmålla Dyrk, dyrkä, dyrkä Bjuder, bjöd, bjudit ikapp på auktion Dyt, dytä, dytä Signalerar, signalerade, signalerat (Bilhorn) Dä, däg Dig Däng, dängt, dängt onga Agar, agade, agat barnen Dänna Där Dära (kort ä) På (Exempel: Boka ligg dära golvä = Boken ligger på golvet) 11

13 Däri Dävi Döbb Döbb, döbbä, döbbä Döjja Dönarrä Döra (långt betonat ö) Dörabäcken Döragåta Dörna (långt betonat ö) Dörr, dörrä, dörrä När man skulle ange i vilket hem något skett eller skulle ske, sa man däri följt av familjefaderns förnamn i genitiv. Ex: Däri Lasses. Även om orter Ex: Däri Bergnäs Utan att nämna namn: Däri morfars, däri farfars Vid, ex: Han stod (dävi) vid en sten Flytande markering av nät eller mjärde Kan också betyda flöte Försvinner, försvann, försvunnit under ytan Ett slags foder åt korna. Spill från höladan sopades ihop, las i ett träkar tillsammans med varmt vatten Lurad, grundlurad Dörren Tröskeln Dörrkarmen Skjuta hårt i bollsporter Skakar, vibrerar/skakade, vibrerade/skakat, vibrerat Dörsk Olustig, trött. Slapp slö och likgiltig Döver*, dövrä, dövrä Bullrar, bullrade, bullrat starkt *(betonat ö) Dövskall En som inte vill lyssna E Egennytti Ejeln Ell, elln Elltenä (långt betonat e) Elljest Enbetting Enkomt Enkronasväg På dåligt humör Första grönskan på nysådd åker Eld, elden Näver och lättantändliga små kvistar Annars, annorlunda Höhässja med två störar Gjort med beräkning Enkel väg som byggdes med statsbidrag. En krona per byggd meter. Enkronasväg byggdes på 1930-talet från Friheten till Pauträskvägen av Nicke Backlund 12

14 En töcken Estimér Et, åt, itte Etergäddn Etring Ettrut Ett som annä Exingen F Fallér Falåtä Famn (substantiv) Fangforä Faren (öppet betonat a) Farfars tobáckä Fargångsstugun (öppet a) Fargångströsta (öppet a) Fark Fárken Fársmen Farstudöra Farstukammarn Fassn, fassnä, fassnä Féger Féhunn Féhusä, lagårn Feta En sådan Uppskatta, värdera Äter, åt, ätit (infinitivform: eta) Små röda myror som finns i tuvor på myrar Vagel i ögat Argsint Lite av varje Kvickrot Det fattas något, något är fel Förhänge, draperi Gammalt längdmått 178 cm Mossa, ris, bark, allt slags bristfoder i nöd Fåror i jorden (plogfåror) Rölleka Undantagsstuga för de äldre (Fargånga) Någon eller något som kan bli till glädje för äldre Varna Långt handtag till dubbellien som man drog efter båten vid fräkenslåtter Lättflugen vit aska Ytterdörren I traditionella enkla hus (förr i världen) var det vanligt att man på bottenvåningen hade tre rum. Från farstun kom man genom en dörr in i farstukammarn, som ofta inte var uppvärmd vintertid. Genom den andra dörren kom man till köket och vidare in till kammarn. Övervåningen hade ofta inte ens någon eldstad. Fastnar, fastnade, fastnat Vackrare Fähund Ladugården (fähuset) Talg = Det fasta fettet kring större organ hos idisslande djur. Ex: Fårfeta. Användes bl. a. i fetpalt 13

15 Fick på lakaskalln Fikulér Finn åt, fann åt Fira Fisse å Fjaskforen Fjaskut Fjer, fjera, fjeren Fjoling Fjuster Fjustrut Fjäling Fjöla (betonat ö) Flasa till Flatvattuskon (öppet a) Fli, flidd, flidd Flin, flinä, flinä Flister Flir, flirä, flirä Flott (kort o, inte å-ljud) Flottkus Flyhänt (är flyhänt) Flytväxtpären Flyttara Flår Flänn Flöj, flöjd, flöjd Flöjjes Folkforen Forssparrn Fotane Fotspönna Framkastgryn Fick en ordentlig utskällning Krumbukta sig Hitta. hittade (något som var borttappat, förlagt) Ta ledigt från jobbet, inte arbeta Avtagit Dumheter Löjlig, larvig Fjäder, fjädern, fjädrarna Årsgammal älg (Kan ev. användas om andra djur) Dåre Dåraktigt Fjärding = 1/4 tunna = 12 kannor = liter Sittbrädet på dass Flamma upp (Elln flasa till = Elden flammade upp) = Skrenablemmen = Blisterpunga. Hemsydda kängor av kohud med slät undersida Skamfilar, skadar, nöter/skamfilade, skadade, nötte/skamfilat, skadat, nött Ler, log, lett Mjäll Småsnöar, småsnöade, småsnöat (Lätt kall snö) Högt vattenstånd E-formad munk (anisbröd) Utför ett arbete snabbt Snabbväxande potatis Flottningsarbetarna Flytande markering för mjärde eller nät Handjur som drar upp överläppen efter att ha luktat på honans kön Knuffar, knuffade, knuffat Knuffas Folkvett Strömstaren Lyftkrok för grytor i öppen spis Sängens nedersta del Någon värd att satsa på 14

16 Framstammen Frest, frestä, frestä Fri (han fri ve á Eva) Friar Frostlännt Frussn Främmen, främmena Främmerst Frö, frödd, frödd Frön, frönt Frönlivu Frötchen Fårgråtn Fules Fyromfot, gå fyromfot Fårfittbrems Fäjjen Fälen (betonat ä) Fäles (betonat ä) Fällsjyra Fämmn Fära ånyest Fära åt Fär, for, furi Fär, for, furi ill sä Fögel (öppet ö) Föle, fördd, fördd vä Följes Förevis Förel Förellina (fiske) Fören på en roddbåt Försöker, försökte, försökte Om en man som har en kärleksrelation med en kvinna, utan att det hunnit bli en fast relation med sammanboende i någon form. Man, som uppvaktar, eller har en kärleksrelation med kvinna, utan att vara förlovad, gift eller sambo. Läge med risk för frost under odlingssäsongen Frusen Besökare, gäst; besökare, gäster Längst fram Förfryser, förfrös, förfrusit Spröd, skör, bräcklig/sprött, skört, bräckligt Sjuklig, dör tidigt Matfrisk, glupsk Ögonvar Grimasera Gå på alla fyra Regnbroms Upprymd, begeistrad, glad, förhoppningsfull Fotspår, spår Färdas Skåra, som görs i träd innan fällning Räfsa ihop hö till en famn för att lägga upp i en hässja Fara en gång till Gå till väga Far, for, farit (Åker, åkte, åkt) (infinitivform: fära) Gör, gjorde, gjort sig illa Fågel Följer med, följde med, följt med Pojke och flicka som har sällskap Förutseende Fjäril Fluglina (Förel är fjäril, men här fiskefluga) 15

17 Förfálla För mer, ä för mer Förning Föskä (kort öppet ö) Fö sä, född sä, född sä G Gallko Gamles Gammalt Gammfönna Gammjänt Gammkusn, Gammpiln Gammpojk Gangnelit Gangoxn Gaputt Glapasnög Glema Gliver Glo Glonkes (Hä glonkes) Glommer (betonat o) Glup opp Glyster, glysträ, glysträ Gnalm (substantiv) Gnalm, gnalmä, gnalmä Gnetcha Gníster Gnup/gnuppt/gnuppt åt Gnus, gnust, gnust Gnäg, gnäggd, gnäggd Gnäpäs Tid när man inte kan färdas över sankmark, sjö (Ex: Svag is, men inte öppet vatten) Person som anser sig bättre än andra Reskost, matsäck Murket, ruttet trä Försörjer sig, försörjde sig, försörjt sig Steril ko (Kan inte bli med kalv) Åldras Förr i tiden Fjolårsgräs på lägdor Medelålders ogift kvinna Namn på mörkrets furste Ungkarl Brukbart (Gangneli även om person) Byatjuren Om person som pratar opassande högt om likt och olikt i sällskap Snöar stora blöta flingor Glänsa, glimma Flina, småskratta (eventuellt också hånle) Ett mindre område öppet vatten helt omgivet av fräken och andra vattenväxter. Ett bra metarställe Pratas om, skvallras om Ljud från häst eller koskälla Kasta upp = Lättare kräkning Lyser, lyste, lyst (mycket svagt) Gnäll, jämmer eller dylikt (Även kattljud) Gnäller tjafsar; gnällde tjafsade; gnällt, tjafsat Gnällande ljud Ex: Från dörr med osmorda gångjärn Pip från orolig hund Nyper/nöp/nypt åt Nyser, nös, nyst Gnager, gnagde, gnagt Gnabbas, bråka 16

18 Goakti Givmild Gockä däri Nickes (Nu ä hä)det har gått galet, det är kört Gompen Baken på häst Go-prata Prata för att få någon på bättre humör Góvér, góvérä Vackert och varmt väder Govilli Hjälpsam Granntyckt Tar lätt illa upp Grarn, grarna, grarnen Gran, granen, granarna Grejhojta Ungefär som fina fisken Grést Glest Gre ut, gredd ut, gredd ut Reder ut, redde ut, rett ut (t.ex hår, trasslig lina) Grin, grinä, grinnt Gråter, grät, gråtit Grispären Potatisar, för små som matpotatis. Blev grismat Gromlut Grumligt Grommen Kaffesumpen Groova Dalsänkan Grotäs, grotäsä, grotäsä Hotar/hotade/hotat att företa sig något mot någon Gruv sä/gruvä sä/gruvä sä Oroar/oroade/oroat sig Grymmes Se hotfull ut Grådu (betonat å och u) Äter mycket efter att ha svultit. jfr eng. greedy Gråkalln Tjädertuppen Gräddsnicka Gräddkanna för kaffegrädde Gräddspjalka Spaden, med vilken man vänder brödkakan i ugnen Gräftyxa Spadyxa som bl.a. användes vid dikesgrävning Grälut Bråksjuk Gräsbuk Gräv pären, grävvd pären Gröbb, gröbben Gröhull Grötmälla Gufrukti, gudeli Gulltyppa Gumödelit (betonat ö) Gusslån Gussola Gussris Gå/jick/gått bet Gåli Kalv som gått på bete under sommaren och slaktas på senhösten Ta upp potatis, tog upp potatis Grop, gropar Gott läkkött för sår och skador Snörstump för att förlänga byxans vidd Religiös Nyckelpiga Hjärtskärande Mat, spannmål Guds ord (Bibelverser) Besvärlig, jobbig person Misslyckas/misslyckades/misslyckats Färdig (för en resa) 17

19 Gåt, gåta (långt å) Gå å, jick å, gått å Gå åt byn, gå te byn Gå åt, jick åt Gärv Gärvfolkä Göbb (öppet ö) Göjvut (öppet ö) Gömsn (öppet ö) Görä (öppet ö) Görhöl (öppet ö, båda) Görm, görmä, görmä Görmut (öppet ö) Görmstickar (öppet ö) Görskutte (öppet ö) Gösa (öppet ö) Gössekär (öppet ö) Götta (öppet ö) Göva H Hagastör Ha/hadd gulle (Hä mått ha gulle Haj (kort a) Hakafönsträ Hakafark Halvdeles Halvhärdasklea Halvtjytting Halvtjävling Halvylleblusn Hammlut Hams/hamsä/hamsä Hanna, hännren List, listen runt fönster och dörrar Brister, brast, brustit (Gäller rep, sträng och dylikt) Hälsa på (gå hem till folk) Förbrukas, förbrukades Duktig för sin ålder Vuxna Gubbe, farbror, man Dum, obegåvad Baggen Gyttja, slam, gegga Gyttjehål Pratar, pratade, pratat; argt upprört Gnällig, besvärlig, missnöjd Renstekel, renstyng Skjuten i magen Riva upp himmel och jord utan rimlig anledning Ett kraftuttryck. Ex: Men gössekär, vilken fisk! Karameller, godis Strömmande varm luft från en värmekälla Gärdsgårdsstör Har/hade gått. Hä sku ha gulle = Det skulle ha gått Det var nära att lyckas/det kunde ha gått) Häpen, överraskad Öppningsbart fönster med hakar Båtshakeskaft Nästan Kläder(lite finare) man tog på sig på vardagskvällar om man inte bara stannade hemma Tonåring, speciellt om pojkar Yngling Skogsarbetarplagg Fumlig, klumpig Arbetar/arbetade/arbetat fort och slarvigt Handen, händerna 18

20 Hank Hannel på boka Hannvass Haran (öppet a) Hark, harkä, harkä Harmes Harnan Harre Gu! Harreligen Harrmelit Haschn Hárta Ögla. Förr av snodd björkvidja. Användes för att stänga grindar Handla på kredit Stark i nyporna Haren Bromsar, bromsade, bromsat (med foten, när man med sparkstötting vill sänka farten, eller stanna) Vara ångerfull, skämmas Hane på vapen Herre Gud! Kraftuttryck (i pingstvänsområde) Förargligt Halsen (även munnen) Hälften. En rolig fråga: Hur mycke ä hárta bórti hárta å hárta bórti hä? = Hur mycket är hälften av hälften och hälften av det? (1/8) Hart om hart* Nästan *(kort öppet a) Hata (långt öppet a) He He bort Hedd på sä He hem dä! He hit! He in, hedd in, hedd in Herkusligen! He ut, hedd ut, hedd ut Hev (långt e) Het Higrarn (långt i) Sägs med grym röst till småbarn som är på väg att stoppa något olämpligt i munnen Sätta, ställa, lägga. Jämförbart med engelskans put Göra sig av med Tog på sig (olika klädesplagg) Gå hem! (lite aggressivt, uppfordrande) Ta hit! / Ge mig! Ställer in, ställde in, ställt in; Tar in, tog in, tagit in Herre min skapare! Ställer ut, släpper ut, häller ut; ställde ut, släppte ut, hällde ut; ställt ut, släppt ut, hällt ut Glad över något som lyckats, stolt Ivrig (mycket ivrig) Gran vars kvistar når till marken (bildar en kåta) 19

21 Hihaj (långt i) Hilka Himmel opp Hip ätt ann (långt i) Hipä ätt ann (långt i) Hir, hirä, hirä (långt i) Hitanför Hitti Hittna Överrumplande, plötslig brådska Huvudduk Klarnar Andas in häftigt (med svårighet) Andades in häftigt (med svårighet) Ilar, ilade, ilat (i magen) Exempelvis när man åker berg-och dalbana. Hitom Hit, hit till (Kömm hitti skola! = Kom till skolan!) Hit (Används när man är inom syn och hörhåll Kömm hittna! = Kom hit!) Hitt, hittä, hittä opp Hittar på, hittade på, hittat på Hommel, hommla Humla, humlan Hopes Ansamlas Hóptjukä Hopkurad Hort ja sku... Om jag skulle... Hort elln tappå ta sä? Jag undrar om elden börjar ta sig Hovér Hoverä Ho vet? (långt o) Huckér Hull Hunne Hunnut Hurr/hurrä/hurrä Hurvel Hurves Huskäs (å huskäs) Huvva! Huvvaligen! Huvvaligen sä fin! Huvva sä hämst! Huvvusvag Huvvuvill Tillsätta något efter gottfinnande, eller ta ett ungefärligt mått Tog till på ett ungefär Vem vet? Smågnägga (Häst) Sparsam, försiktig, gnidig, snål Hunnit Sniken, lurar folk till höger och vänster Glider, kanar/gled, kanade/glidit, kanat Örfil Rysa av obehag, eller att man fryser så man skakar Hastig chockkänsla över något oangenämt Usch! Hu då! / Usch då! Oh, så fin! Oh, så hemskt! (farligt) Höjdrädd Yr 20

22 Hyller (ve) Hyppel Hytt, hyttä, hyttä Håll, hull, hulli Håll ti Hå Håp Håvidja Hårhärna Häckla (betonat ä) Hä Hä gäll Hä gäll int Hä jäll Hä jäll int Hällflygä Hämtar (mjölk-, ber-) Hängna (betonat ä) Hänna Hänna kömm äggä borti kätta Härdasklea Härv, härva (bet. kort ä) Härveln (betonat ä) Härvelkors Hästbrems Övertala någon att gå med på något som den personen egentligen inte vill Gå dåligt, halta Gör, gjorde, gjort en hotande åtbörd Håller, höll, hållit Hålla i, hålla fast Årtull Båt. Särskilt flottningsbåt Sammanvriden vidja. Användes för att hålla åran på plats i årtullen Håret på huvudet Linhäckla, skohöhäckla. Häckla lin = Kamma bort restskal från fibrerna (skohöhäckla=skohökammen) Det Det gick Det gick inte Det går Det går inte Bergsstupet Hink, ämbar, kanna, kruka Inhägnaden (Inhägnad betesmark) Här Detta är pudelns kärna Helgdagskläderna Höräfsa, höräfsan En träställning för att varpa upp garnet till härvor Det man snurrade upp garnnystan på, för att göra härvor. (knippor) Kan även användas i uttrycket Du går an som ett härvelkors Om någon som är överdrivet aktiv. Fäbroms 21

23 Hä va ba ojort Hävi oss Hä ä int sä vilyftit Hä ä na i na Höcken Högfäll (verb) Högfälut Höppstor Höcke du vill Höcken Höl, hölä (öppet ö) Höstol Hövvda (öppet ö) I Ickorr Idu Ikull I kvällst Ilag Illisti Illonn (betonat o) Illsnikti Illunnen I lönnom I maranom I marest Imen, ima (betonat i) Infött Ingerst Innarne Innersti Inni Int ä hä sä noga Int vätt Is Isn t Itte opp Ivälu Det var nära ögat Hos oss Det är inte så noga. Det är någorlunda bra Vem, vilken Tycka om något (i hög grad) Högfärdig Förväntansfull Som du vill, vilket du vill Vem, vilken Hål, hålet Stol, med låda under sits med gångjärn. I den, som stod nära spisen, förvarade man skohö. Utskjutande taksprång Ekorre Eda, bakström (Exempel: Kvarnidun i Paubäcken) Omkull I går kväll Tillsammans, ihop Slug, listig Illvillig, elak Missundsam, ondsint, elak, bakslug Avundsjuk I hemlighet I morgon I morse Fiskyngel, småfisk Går med fötterna vinklade inåt Ingenstans Innanför, inuti Längst in Inuti, inne i Inte är det så noga Rakt ingenting Ids Ids inte, tänker inte Ätit upp Liten och klen 22

24 J Jalp (kort a) Jartes (kort öppet a) Je (kort e) Je (långt e) Je mä si Jen (långt e) Je ne Jeru Jestanes! Jestanesligen! Jet (Långt e) Jeta (långt e) Jetar Jetarköntn Jetarskogen Jett, gätt, gutte Jetta Jett fäll Jett fära Jettingdyll Jett int Jétyppa, spittitjeta Jevt Jick åt Jill Jólbera Jolsolva Jufft Jumm, jummä, jummä Jungelln Just sä pass Jut (långt u) Hjälp Hjälptes åt Ni; Je användes förr då man inte fick dua äldre. Je även = ni i plural. Då får man det som låter lustigt: Hö je je je, je je je? = Hör ni ni ni, ger ni er? Lä Låt mig se (Låt mig tänka efter) En, enbuske, enris Släppa ifrån sig mjölken (om kor) Girig, uthållig i arbetet Oj då! Kära nån då! Oj, oj, oj, då! Vakta kor. (getare) Den bakre kälken vid timmerkörning Vallpojke Djurägarna turades om att fylla matsäckskonten Skogsområdet där jetarna vallade korna Är tvungen, (måste) var tvungen, har/hade varit tvungen Vara tvungen Måste väl Måste fara/åka Getingbo Behöver inte, måste inte Talltita Lätthanterligt Omkom, förolyckades Lovlig Smultron Backsvala Djupt Genljuder, genljöd, genljudit Blixten Nätt och jämnt Ful (gäller människa) 23

25 Jå (långt å) Andas häftigt Jåå Jodå Jäckäl*, jäcklen Kindtand, kindtänder (*betonat andra ä) Jäddfresn Bergfinken Jäddslir Liten gädda Jägarn Ett slags gräs. Kruståtel eller tuvtåtel Jäla Gärdet Jäll, gäll, gulle (Hä mått ha gulle Jämarn, jämarns Jänglen Jäntóng Järmes, järmäsä Järnpinnhärv Järt (kort ä) Jästning Jästninga Jästä (Nu jästä han!) Jöla Jöra bort Jöra kväll Jöralös Jöra opp fisken Jör mä lik (Ja) K Kack, kackä, kackä Kagerhänt, kagrut Kaffebrännar Kaffedarrn Kakukaveln Går, gick, gått (I betydelsen fungera, lyckas) Det var nära att lyckas) Mild svordom Styltor Flicka, flickebarn Klaga, jämra sig/klagade jämrade sig Järnräfsa Idissla (om kor) Kalas Bjudmat Nu fick han så han teg! Porla Göra färdigt Avsluta arbetsdagen Saknar sysselsättning (arbetslös) Rensa fisken Jag bryr mig inte/bara bra om jag slipper Hamrar/hamrade/hamrat försiktigt. Knackar knackade, knackat. Försiktigt (med verktyg) Darrhänt, eller skakig Panna för rostning av kaffe Darrighet, när man druckit för mycket svagt kaffe Oftast i samband med hårt kroppsarbete (Egentligen blodsockerfall) Brödkavel (större) Kakurallra, brörallra, rallra Bakredskap som rullas över brödet före gräddning. (företrädesvis på mjukkakun, som bakas på jäst deg) 24

26 Kalvdön (änkestöt) (käringstöt) Kalvut Kangero Kangeronät Kamen (långt a) Kánken Kankarygg Kantor (långt o) Kara Kardusn Kasch Karnan Klamn, klamnä, klamnä Klammrä Klommerox Klava koen Klea Kleknäppara Klestötn Klin på Klingerris, klingerrisä Klingra, klingren Klo Klommerox Klomp, klompa, Klompa Klomrut Klyvaryx Klyvja Klå, klådd, klådd Klåfingrut Klåtträ sä Klåån, no ä hä väll klåån Klöbb Om man får en smäll på armbågen vid ulnarisnerven, gör det mycket ont och underarmen och handens lillfinger och ringfinger domnar av ett tag. Att det kallas kalvdön i Norrland, beror nog på att det påminner om dödsryckningar i en klubbad kalv. Dum, bär sig dumt åt Spindel Spindelnät Åsryggen (Ex. Vackerkamen vid Björkås) Tuppen Bära någon på ryggen Skåp där mjölktrågen förvarades svalt. (Oftast i farstun, under trappan till övervåningen) Skrapa försiktigt Tobaken Kasse Hyvelspån Spricker, sprack, spruckit (Ex: Vedträ som klyvs) Tyngd (sten) på insaltad fisk Klantskalle Binda korna Kläderna Klädnypor Träpåk som användes vid klädtvätt Smöra, bre på smör Fjällbjörk, fjällbjörkarna (Betula nana) Stavtruga, stavtrugorna Toalett (Av vattenklosett) Klantskalle Klump, klumpar, klumparna Ovig, klumpig, ramlar lätt Kilyxa för vedklyvning Dubbelbeckasin (och/eller Gluttsnäppa) Kliar, kliade, kliat Klåfingrig Skurit sig (Mjölka ha klotträ sä) Nog är det väl själva Kastrera 25

27 Klöbb, klöbbä, klöbbä Klöbben Fryser, frös, frusit under (skidor, medar) Träkloss, hängande ner från halsen framför benen på kreatur, för att hindra dem att springa Klöbbsnön (Långt ö i snön) Kramsnö Klömsn (öppet ö) Frusen om fingrarna Knapana Handtagen på lieorvet Knerodd Båt med låga årtullar, så att man slår årorna i knäna Knippsträng Järntråd som höll ihop höbalar Knivbakan Knivens ryggsida Knivslirä Knivslidan Knortn Knotten Knul, knulut Knöl, knöligt Knula (långt u) Fotknölen på fotens utsida Knyt, knöt, knutte Knyter, knöt, knutte Knäppskörv, sprättskörv Snytbagge eller skalbagge i familjen knäppare Knöttrutt Knottrig Knöst, knöstä, knöstä Stönar, stönade, stönat (kort öppet ö) Knövel/knövlä/knövlä ihop Knycklar/knycklade/knycklat ihop Kocka Kokerska i timmerkoja/arbetarbarack Kockburn Kockans rum i timmerkojan Ko, koa, koen Ko, kon, korna Koen röt Korna råmade Koksön Kosjälla Krágä Krimen (långt i) Kosöppen Krimmermössa Kringt Krokuslipen Krokut Krondikä, basdikä Kokande vatten (uttalas med vanligt k och betoning på både o och ö) Pingla av plåt, som satts runt skällkons hals så att den låter när kon rör sig, och får de andra korna att följa efter, och som man själv hör och känner igen, när man ska hämta korna som går på skogen Båge eller galler som fästes på lien vid myrslåtter Snuva och hosta. Karl Johanssvamp, som också heter stensopp Fårskinnsmössa Snabbt Krokläpp, begynnande gråt Krokig Större dike, grävt med statsbidrag 26

28 Krusjeru Kråkhacka Kräfta Kräka (långt ä) Kröjm Kröjmut Kúller, kúllrä, kúllrä Kúllrut (avavick) Kunn, kunnä, kunne Kut, kutä, kutä (långt u) Kvamn, kvamnä Kvamn å En som är nödbedd Nariga händer Cancer Boskap, kor Jämra sig över småsaker, anse att allt är besvärligt Klagande Rullar runt, rullade runt, rullat runt Om båt som är instabil vinglig Kan, kunde, kunnat Springer, sprang, sprungit Kvävs, kvävdes; får/fick kvävningskänsla Få kvävningskänsla så man nästan svimmar, eller rentav svimmar. (Hä va sä varmt sä ja hull på kvamn å) Kvastlommen Handtaget på riskvasten Kvir, kvirä, kvirä Gnäller, gnällde, gnällt Kvirut Gnällig Kvirhöka Vråkar Kåtskiva Ändskiva på limpa Käppes, käppäsä, käppäsä Tävlar, tävlade, tävlat Käppkut,käppkutä,käppkutä Springer/sprang/sprungit ikapp (tävla) Käppränn Tävla i skidåkning Kärut Kaxig Kärv borti (långt betonat i) Gröpa ur, skära ur Kästbyt Byta jämnt Käst, kästä, kästä Kastar, kastade, kastat Kästvén Ved i (kluvna) enmeterslängder Kästä kalven Fick missfall (Gäller ko) Kätta Katten Kättkälln Hankatten Kök (uttalas med k-ljud) Ropa (på), hojta Kömm, kömme, kömmä ihag Kommer ihåg, kom ihåg, kommit ihåg Könt, könta Näverkont, näverkontarna Köx, köxä, köxä Tittar, kikar/tittade, kikade, tittat, kikat Köxiken* (öppet ö) Lavskrika (*Ord med samiskt ursprung) L Lagrann Lagårsvinn Noggrann, kräsen Höskulle, loft 27

29 Langn, langnä, langnä Langnen Lannkalln Lannvaka Lapphanska Lappsko Lask Latox (långt öppet a) Láve Le (långt e) Le (långt e) Ledelet, ledelitt Lejd, lejden Lekätt, lekättn Les Leva om Li, lia Liggen Ligg på åhagan Ligg å Ligg å sä Liks Likvis (ä likvis) Lommen Lon Ludden Lur, lurä, lurä Lusjeru (ä lusjeru) Lut ikull sä Lúves Ly Lägger, lade, lagt ut näten Fisknäten Strandkanten Öppet vatten längs sjöstranden, innan den direkta islossningen, på grund av att sjön stigit. Ovanligt stora snöflingor Sko av renpäls Sy med två becksnören i läder. Snörena möts i samma hål Latmask Tillsammans med Spydig, sarkastisk Öppning i hägn, hage (Passage) Förargligt Gärde, gärden, vall, vallar Hermelin, hermelinen Lås (Ex: Les döra! = Lås dörren!) Störa, busa, vara högljudd Berg, lid; berget, liden (Ex: Bergsäterlia) Sängliggande på grund av sjukdom/skada Ligger och väntar på något speciellt (ev. lite oroligt utan väckarklocka) Vara i vägen, störa i arbetet Bli sämre på att utföra något pga bristande övning Ändå, i alla fall. (Då ja nu liks håll på...) Förstår inte trots förklaring Grovändan på en timmerstock Logen Filtskor Lindar, rullar/lindade, rullade/lindat, rullat (Lur på isoleringsbannä!) Person som har lätt för att få löss Lägga sig och vila en stund Luggas Lyssna 28

30 Lyng, lyngä Lyngbera Lyslinja Lyssnen Lysä brinn Lyttch, lyttchän Lyttchknut Låg å snusä Låsses, låssesä, låsses Lägg på pären Läjjänäs Lämmen (ä) Länninga Lärarinn Ljung, lingonris och blåbärsris Lingon Kraftledningen Norrsken Lampan är tänd Ögla, öglor på tråd, snöre, rep eller dylikt Rosett Sov Låtsas, låtsades, låtsats Kupa potatis Lejd person Träningsvärk, muskelvärk (har), Båtplatsen Björk (träd) växt som en klyka Lätt Låt (Lätt bli! = Låt bli! Lätt mä va i fre! = Låt mig vara ifred!) Lög, lögä, löggd Lömmeln Lönndryg, lönndrygt Löns int (öppet ö) Lötä (På det) Ljuger. Ljög, ljugit Fjällämmeln Mer/längre än man kan tro (t.ex. om avstånd) Lönar sig inte På det humöret M Magahov Förmåga att hejda sig från att äta för mycket Mangn, mangnä, mangnä Magra, magrade, magrat Mala på Gå sakta Maran Morgonen Maransia Morgonsidan Maraväl (betonat ä) Förmiddagsmåltid Marr, marra Märr, märren; sto, stoet Martn*, martnäsä Förmultna, förmultnade *(kort öppet a) Masa Krypa (Gäller småbarn) Masakus Senfärdig person Max ätt dä! Flytta dig sidledes! (Gäller sittplats) Minuter Rast (I arbetet) Miskes, miskesä Mjölk som skär/skurit sig p.g.a. mycket lingonsylt Missun Mese, mesost Mitta, mitti Mitt i, på mitten 29

31 Mixtrut Mjukkakun Mjäla Mjälthugg Mjölksétä Mjölvacka Motför (betonat o) Munläppa Munntasch Murn, murpipa Musskara My Myrmäckra Myrspängren Myskrank Mågen Mält Möcklut Mödä (betonat ö) Möger, mögren Mögerkäs Möka (långt öppet ö) Mökrömme (öppet ö) Möl Mölä Mönn (öppet ö) Möring Mörn i (hä) (öppet ö) Mösan (öppet ö) Mösamanke (öppet ö) Mösamyr, -myra (öppet ö) Mösatarven (öppet ö) Mösatjäring (öppet ö) Möt, mötä, möta Händig Hembakt mjukt tunnbröd Sandjord (fin, mjuk) Håll Mjölkpallen (som man sitter på när man mjölkar) Laggkärl med lock, för förvaring av mjöl I jämförelse med Läpparna Mustasch Skorstenen Näbbmus Mygg Enkelbeckasin Itukluvna (gran)stockar som las som övergångsställen på sank myrmark Harkrank Käpp som håller kaffepanna över öppen eld Gro (förgro) (Pären mältä = Potatisen grodde) Är den som har svårt för att utföra vissa saker, är ovan vid ett arbete och därför gör fel Smulor (ofta använt som beteckning på brödsmulor) Myra, myror/myrorna Myrstack Utgödsla Gödselrännan Krama hårt Kramade hårt Backa, vid rodd Häftigt skummande vatten Det gör sitt till Mossa Stor mosstuva på myr Myr/myren där man tog mossa Torvströ Snigel utan skal. Påträffas i myrlandskap Gudstjänst, gudstjänsten, gudstjänsterna 30

32 N n, en framför mansnamn (n Bertil va hem, eller: En Bertil va hem) Na Någonting Nada spiken Spik slås krokig (nitas) på baksidan av brädan Nageltjälln Frostvärk i fingrarna Nagerst Någonstans, osäkert var Naglut Klåfingrig Nálta Lite Nanless Någon råd (No val hä väl nanless) Nánsin Någonsin Napp, nappä, nappä Plockar, plockade, plockat Napp bera Plocka bär Nara Hopfoga med träpluggar Narr, narrä, narrä Lurar, lurade, lurat Na som Ungefär som, nästan som Nassenär Någotsånär Nattskatu, flädermus Fladdermus Navar Stor handborr, som användes vid timring Navarvinn Borrsväng Neerste Längst ned, nedersta Neom Nedanför Neätt Nedåt i betydelsen nedefter (bäcken) Nolibyssen Finnäsarna om pauträskarna Nolesti Längst norrut Nolomsjön (långt ö i sjön) Norr om sjön Nolätt Norrut Nu ä hä gockä däri Nickes Det har gått galet, det är kört Nyest Nyss, alldeles nyss Nyfuri Nyss farit/åkt Nypären Färskpotatis Nyvure Nyss varit Näsahöla Näsborrarna Näsakus Snorkråka Näst Fästa ihop lite Nästn Matsäck i arbete eller vid resa Nätchen (kort betonat ä) Näverryv -ryva, -ryven Låter som näcken. I dialekten synonymt med den onde Skopa/skopan/skoporna. (Tillverkas av björknäver i skogen när man behöver dricka vatten) 31

33 Nävä Nää O Ofuri Ofärdi Ogangnelit Ohaga Ohull Ohäpp Oitte Olicklit Olännt Omasslit Omatfrisk Onaskeli, onaskelit Ong, onga Onnes, onnesä Oppa Oppa bottn Oppa vinn Oppi öga Opplégun Oppnéa Oppstillt Oppätt Ormsnära Oruvli, oruvlut Oskodd Oslög Ostgnupa Oslög, oslögt Ostäda Otter Otterbera Otäjje Ovér, ovérä Ovuri Oxromp, oxrompa Näbben Nädå Om någon som skulle ha gett sig av, men fortfarande är kvar (Han ha ofuri) Kroppsligt handikappad. Tillfälligt eller permanent Obrukbart (Ogangneli även om person) Negativ till att gå med på att göra en viss sak Slösaktig Olyckor, krämpor och motgångar Inte ätit än Väldigt, hemskt, överväldigande Dåligt markförhållande Oätbart, osmakligt Dålig aptit, petig i maten Smutsig, oren/smutsigt, orent Unge, barn/ungar, barn Någonting krånglar/krånglade På, ovanpå, uppe på På övervåningen, uppe på vinden Uppe på vinden För nära vid samtal Snö som tynger ned träd Upp och ner Uppfödd Uppåt i betydelsen uppefter (bäcken) Ormslån, kopparormen Skrymmande Barfota Ohändig Smakbit vid ystning Vårdslös, vårdslöst Stöka till inomhus Utter Odon Inte tagit än Oväder, ovädret Inte varit än Oxsvans, oxsvansen 32

34 P Packethållarn Paltn Fetpaltn *(fetatärningar) Fläskpaltn Pyppelpaltn Flatpaltn (öppet a) Pickeljöra Picklut Pikutt Pinnfisn Pjöllér, pjöllrä, pjöllrä Pjöller (substantiv) Pjöllrut (är) Pjött Plannboka Ploppen Plyppen Plåträppen Plätten Pooparsparrn Portn (kort o) Priskurántn Proppsn Pulfäkt Pypplen På de visä På jäsken På pjöttmyra Pär, pären Pärgräv Pärkårn Pärtjällarn Pärlannä Pakethållaren Palt (Kams på jämtska) Rund palt med inbakade talgtärningar* Rund palt med inbakade fläsktärningar Rund palt med inbakade njurtärningar Platt palt utan inbakning Arbete som kräver fingerfärdighet Vekt, skrangligt (om ting) Spetsig, vass Leksak: Konisk träpinne som låter som fis, när man sprätter iväg den och får den att snurra i luften Pratar, pratade, pratat (Sägs mest om barns prat) Prat (Oviktigt sådant) Pratar strunt, barnslig, löjlig Lite grann Plånboken, börsen Smörbollar (= en blomma; Trollius...) En sorts kaffebröd (Hastbullar) Rökfånget över eldpallen i skogskojan Tunnpannkakor Pärlugglan Utrymme mellan fähus och hölada Katalogen T.ex. Åhlen och Holms Massaved (Ordet propps kommer från engelskans pitprops = gruvstöttor) Hantera ovarsamt eller hårdhänt Njure (som tillagas till mat) Med barn (havande) Med nöd och näppe Sur (på någon eller över något) Potatis Potatishacka, som man gräver potatis med Potatisblast (I Jämtland säger man pärgräsä) Stenkällare för potatis Potatislandet 33

35 Pärlov Pärskalar Pärstampa Pärstannar, pärstannara Pärt (kort ä) Pävlut Pönt (öppet ö) Pöntä (öppet ö) Pös Hade vi i mitten av september (för å gräv pären) Potatisskalare Potatismos Potatisblast, potatisblasten Takspån Svag, vek, orkeslös Söla ner, trasa sönder, skada Sölat ner, trasat sönder, skadat Andfådd vid ansträngning R Ráckel (sustantiv) Krångel, trassel, slarv Rackél, racklä, racklä Är/var/har varit oförsiktig Rackelkús En mixtrare, som håller på med lite av varje Rackles Går inte bra, krånglar, misslyckas Rada Styra kälke eller sparkstötting Raka Senvuxen gran Rall, rallä, rallä Skvallrar, skvallrade, skvallrat Rámmel, rámmlä, rámmlä Faller, föll, fallit Raning Slåtteräng vid bäck, slåttermyr Ráppel (substantiv) Dålig konstruktion Rappél, rapplä, rapplä Grejar, grejade, grejat; håller, höll, hållit på med Rápplut (är) Klen konstruktion, opraktisk, går lätt sönder Rássan Rasande, ursinnig Rattåt (betoning på a och å) Lättillgängligt, nära till hands Rat, ratä (långt a) Skräp, avfall, avlagda saker Ravel (långt öppet a) Prata om ditt och datt Ravelkus (långt öppet a) En som tycker om att fabulera och berätta Rej Fara omkring. (ragga?) Rej te byn Springa på byn och samla skvaller Reka Sitta löst (Om tand t.ex.) Rekordeli Ordentlig Remmitér, remittérä, remmitérä Rengnspira Rest, restä, restä Ríckä Riskäsa Risselslean Fantiserar, fantiserade, fantiserat Tornsvala (som egentligen heter tornseglare) Plöjer, plöjde, plöjt Käpp som håller kaffepanna Rishögen Släde för persontransport vintertid 34

36 Ritä (långt i) Ro, ron Romp, rompa Rompjola Romptangen Rómsén Rop, rofft, rofft Rugu, rugun Rusk Rust Rust sä, rustä sä Ruvlätt (svagt v) Ryp Ryptjäling, ryptjälinga Rypkäll, rypkälln Rå Råblakasalting Råkes Rål, rålä, rålä Råm, råmä, råmä Råm Rånen (långt å) Rå ve, rådd ve, rådd ve Räddlivä Ränn ihop Ränn (på sjiden) Rännsjitn Ränt, hä ränt Räppen Rättch fälen Rättch, rättchä, rättchä Rättches, rättchäsä, rättchäsä Skranglig liten byggnad Vrå, vrån (eller hörn, hörnet) Svans, svansen. Eller slutrensning vid flottning Del av hästsele som fästs runt svansroten Svansens infästning Långa slanor som man använde som underlag för diverse göromål Ropar ropade ropat Sårskorpa, sårskorpan Inte riktigt klok (Ä du alldeles rusk? Rusk = Rysk) Kom nog efter 1809 då Ryssland tog Finland ifrån oss Se till Ex: Rust in je ba! = Se till att komma in nu! Rust je borti annörja! = Se till att ta er ur vägen nu! Skaffa sig, skaffade sig Rödkindad Ripa Riphöna, riphönan Riptupp, riptuppen Utväg (No val hä väl nan rå = Det ska nog ordna sig) Hårding, tuffing Träffas Skriker, skrek, skrikit; vråla, vrålade, vrålat Gråter, grät, gråtit Koljud Fukten Orkar, orkade, orkat Väldigt försiktig, feg Dra samman, krympa Åka skidor Diarré Arbetet går undan med tillfredsställande resultat Rökfånget ovanför eldpallen i en skogskoja Spåra djur eller människa Galopperar, galopperade, galopperat (Hästn rättch) Sträcker, sträckte, sträckt på sig (häftigt) 35

37 Rättchnagel Röbbtoska Röj, röja Römpel Rönntinntjäppa Röstä S Sakerlåa Saln Sammaless Samn å, samnä å, samnä å Användes vid skinnberedning Padda Tjäderhöna, tjäderhönan Hästföl på tillväxt Torkade rönnkäppar. Avändes till räfspinnar Taknocken Låda med bra att ha-grejer. Ex: Lim, solution, ringavtagare, lagningslappar Finrummet, som inte användes till vardags Likadant Somnar, somnade, somnat Sannsticka Trästicka (ung. 30 cm) med sandytlager. för skärpning av liar Saxsolva Schansér Scheka Schekamarn (bet. e, a) Scher Schir, schira Schlipa Schvegan Séa Seckél, secklä, secklä Seglivu Sek Sékale Sekames Selapinn Sell (pl. sella) Ladusvala Försämras Glappa (fattas, saknas) Rörelsemån (T.ex. i skacklar och stötting) Skygg Skata, skatan Mun, läppar (Gäller i första hand häst) Mjuk vidja som man tog om en höbunt för att kunna bära den Utsädet Dreglar, dreglade, dreglat Blir ej lätt sjuk, lever länge Sinka, fördröja (Sek mä int, ja ha ju bråttomt) Långsamt arbetande Långsam, slö person Metallpinne som används för att fästa skackeln vid selen Lugnvatten mellan två forsar 36

38 Sélskre Luskung = En samling larver som i stor klump sakta färdas framåt Senbär (långt betonat (e ä) Ko som kalvar på våren Separerämjölka Skummjölken Sésela Gulärla Sesspären, sättpären Potatis som får förgro inomhus innan den ska sättas Simm, sam, summi Simmar, simmade, simmat (långt öppet a i sam) Sinnt Arg, irriterad Sisselsjitn Gulsparven Si, sia, sien Sida, sidan, sidor/sidorna Si åt Se efter Sjéa, sjéen Skeden, skedarna Sjel Rymdmått (fyrkantigt) 18,4 liter Sjerun Skära som användes för lövtäkt Sjíöla (sje-ljud) Skidbindning. Ögla av läder Sjut, sköt, skutte Skjuter, sköt, skjutit (sköt och skutte med k-ljud) Sjylle fästmöa 25 öre Har gylfen öppen Sjynn, sjynnä, sjynnä sä Skyndar sig, har bråttom/skyndade sig, hade bråttom/skyndat sig, haft bråttom Sjyr, sjyra (långt betonat y)skåra, spricka/skåran, sprickan Själjes, sjärdes, sjärdes Grimaserar, grimaserade, grimaserat Själmutt Skälmaktig Självestn Djävulen Sjär, skär,(öppet ä) skure Skär, skar, skurit (infinitivform: sjära) Sjölven Själv Sjöt ihop Skarva ihop Skackeltre Låsträ mellan skackel och kälke (bock) Skackerhänt Darrhänt Skaffa Äta matsäck i skogen (skogsarbetare) Skadli Skagrut, skackrutt Skalln Skalma (kort öppet a) Skek, skekt, skekt * Skadlig, eller kan betyda för fin för att användas till vardags. T.ex. Den där klänninga ä skadli Skakande, darrande Huvudet Bokpärmar, glasögonbågar Skakar, skakade, skakat (*infinitivform = skeka) 37

39 Skogsschira Skohökammen Skolér Skolong, skolonga Skolstut Sko på sä (mä, dä, je) Skosnyta Skóva Sko å sä (mä, dä, je) Skrabbslåttn Skramboling Skráta Skrattabbarn Skre, skredd, skredd Skren, skrenä, skrent Skrenablemmen Skrépen Skrin, skrinnt Skryfft Skryp Skrättja Skrävlen Skrävlut Skrömta Skrövli, skrövlut Sku Sku tro, Ja sku tro Skur Skurlov Skursjuk Skvala Nötskrika Användes vid tillverkning av skohö Näsvist utfråga någon Skolbarn, skolbarnen Lärarinnas make Ta på sig skorna Tåhätta När det bränner fast, blir det skóva i t.ex. en gryta Ta av sig skorna Att slå ej odlat område med lie Skurk Jaga bort något, mest fåglar och djur Vattensalamander Rensar, sorterar/rensade, sorterade/ rensat, sorterat Halkar, kanar/halkade, kanade/halkat, kanat = Flatvattuskon = Blisterpunga. Hemsydda kängor av kohud med slät undersida Tunn isig skare Mager, magert (Om jordmån, växtlighet mm) Odrygt Odryg Småskrake Fötter, på en människa Skrytsam Spöken Skrynklig, rynkig Skulle Gissar = Jag skulle tro, jag gissar att Leka, nojsa Lov i februari för att skolan skulle storstädas. Sportlov kallades det inte på 40 och 50-talen Leksugen Porla 38