RAPPORT. Bilaga A. Hammarbyverket, Teknisk beskrivning. AB FORTUM VÄRME samägt. Sweco Industry AB. Monika Bubholz, Helena Kvist

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Bilaga A. Hammarbyverket, Teknisk beskrivning. AB FORTUM VÄRME samägt. Sweco Industry AB. Monika Bubholz, Helena Kvist"

Transkript

1 Bilaga A RAPPORT AB FORTUM VÄRME samägt Uppdragsnummer TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR HAMMARBYVERKET TEKNISK BESKRIVNING Karlstad Sweco Industry AB Monika Bubholz, Helena Kvist 1 (29) ra04s Sweco Sommargatan 101 Box 9044, Karlstad Telefon Telefax Sweco Industry AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen d:\redigerbara filer\bilaga a tb\bilaga a - tb_ docx

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 5 1 Fjärrvärmesystemet Fortum Värmes fjärrvärmenät Ansökans omfattning Motiv till utbyggnad/ombyggnad 7 2 Drift och bränslebehov Produktionsanläggningar Bränslen Värmeproduktion 9 3 Anläggningsbeskrivning Lokalisering Produktionsenheterna Nollalternativ Ansökt verksamhet Bränslen och bränslehantering Nollalternativ Ansökt verksamhet Rökgasrening Nollalternativ Framtida anläggning Vattenanvändning och vattenrening Nollalternativ Framtida anläggning Vattenflöden Vattenrening och utsläppsvillkor för vatten Kajförstärkningsarbeten 21 2 (29)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kajförstärkning Anslutning av landström 21 4 Utsläpp till luft Utsläppsnivåer Åtgärder för att reducera utsläpp till luft Reduktion av kväveoxider Partikelrening 25 5 Utsläppskontroll och kvalitetssäkring av bränsle Nollalternativ Kvalitetsgranskning av bränsle Utsläppskontroll Framtida anläggning 26 6 Energieffektivisering 26 7 Hantering av restprodukter 26 8 Hantering av kemikalier 27 9 Resursförbrukning Anläggningsarbeten 28 3 (29)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Underbilagor Underbilaga A1 Översiktskarta Underbilaga A2 Anläggningslayout Underbilaga A3 Energibalanser Underbilaga A4 BAT 4 (29)

5 Inledning AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos miljödomstolen i Stockholm ansöka om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamheten vid Hammarbyverket. Bolaget planerar att installera en eller två biopelletseldade pannor för att komplettera den nuvarande värmeproduktionen som idag baseras på värmepumpar och förbränning av bioolja. Denna tekniska beskrivning ingår i ansökan. Hammarbyverkets strategiska lokalisering gör det möjligt att via anläggningens värmepumpar utnyttja värmen i det renade avloppsvattnet från Henriksdals reningsverk. Anläggningen har dessutom två biooljeeldade pannor som kompletterar värmepumparna när värmebehovet ökar och deras kapacitet inte längre räcker till. Värmepumparna och biooljepannorna bildar tillsammans en integrerad produktionsenhet. Målsättningen med planerad förändring är att ersätta så stor del som möjligt av den bioolja som används dels vid Hammarbyverket och dels vid andra anläggningar i det sammankopplade fjärrvärmesystemet. Bioolja kommer dock fortsättningsvis att användas som reserv- och spetsbränsle. Vidare pågår ett planerat byte av köldmedium för värmepumparna samt en förändring av kajområdet i och med att biopellets kommer att lossas. 5 (29)

6 1 Fjärrvärmesystemet 1.1 Fortum Värmes fjärrvärmenät Det finns flera fjärrvärmenät i Storstockholm. Dessa fjärrvärmenät är delvis sammankopplade. I dag finns ett nät i nordvästra Stockholm, ett nät i centrala Stockholm och ett nät i södra Stockholm. En sammankoppling av näten i centrala och södra Stockholm, via en ledning i Riddarfjärden, driftsattes under år Flera av Fortum Värmes fjärrvärmenät är även sammankopplade med nät som ägs av andra energiföretag och det sker ett utbyte av fjärrvärme mellan de olika energiföretagen och näten, se Figur 1. Figur 1. Det sammankopplade fjärrvärmesystemet i Stockholmsområdet Hammarbyverket är en mellanlastanläggning i Stockholms södra fjärrvärmenät. Verket är dessutom en viktig anläggning för produktion av fjärrkyla. I det sammankopplade fjärrvärmenätet ingår, förutom Hammarbyverket, även Högdalenverket, Värtaverket samt Söderenergis anläggningar i Igelsta och Fittja. Därutöver finns ett antal mindre spets- och reservanläggningar. 1.2 Ansökans omfattning AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad planerar att bygga om och utöka verksamheten vid fjärrvärmeverket i Hammarby, Stockholm. Bolaget planerar att uppföra en eller två nya pannor samt införa ett för Hammarbyverket nytt bränsle, biopellets. Biopellets definieras här som pellets på råvara från skog och jordbruk, inklusive energigrödor. Det andra huvudbränslet i Hammarbyverket är bioolja och används i dagsläget. Ett konverteringsprogram pågår enligt tidigare anmälan till tillsynsmyndigheten där köldmedium R22 i värmepumparna ersätts av det klorfria R134a. Konverteringen beräknas vara slutförd inom de närmaste åren. Dessutom pågår en ökning av produktionska- 6 (29)

7 paciteten för kyla. En viss förändring av hamnverksamheten kommer också att ske i och med att biopellets kommer att lossas. De alternativ som presenteras i den här tekniska beskrivningen är följande: Nollalternativ. Hammarbyverket drivs vidare med stöd av dagens tillstånd. Sökt alternativ. En eller två nya biopelletseldade panna/pannor varvid de två befintliga biooljepannorna övergår till mer utpräglad spets- och reservdrift. Den nya pannan/de nya pannorna omfattar bränslehanteringssystem inklusive lossning av bränsle från kajen, lagring och malning, pannhus och rökgasreningsutrustning med anslutning till nya rökrör i existerande skorsten. Vissa system kommer att delas med den befintliga anläggningen. För pannan/pannorna och dess kringsystem kommer en ny byggnad att uppföras. Även kvarnbyggnad, askbyggnad, förrådsbyggnad, eventuellt kompressorhus och möjligtvis annan mindre byggnad kommer att uppföras. Vissa förstärkningsarbeten av kajen kan eventuellt komma att ske. Inga arbeten kommer att utföras i vattnet. 1.3 Motiv till utbyggnad/ombyggnad Hammarbyverkets lokalisering styrdes primärt av närheten till Henriksdals reningsverk och tillgången till renat avloppsvatten som kan utnyttjas som värmekälla i anläggningens värmepumpar. Utnyttjande av spillvärmen i avloppsvattnet var en viktig del även i miljöambitionerna för utvecklingen av Hammarby sjöstad. I Hammarbyverket installerades även oljepannor vars huvudsakliga ändamål är att värma vatten från värmepumparna till rätt temperatur innan detta levereras till kund. Värmepumpar och hetvattenpannor måste med hänsyn till detta ändamål kunna fungera gemensamt som en funktionell enhet. Hammarbyverket var en pionjär i landet när det gällde att ersätta fossila oljor med biooljor. Tillgången på biooljor har på senare år varit mycket fluktuerande, något som innebär att förutsägbarheten i bränsleförsörjningen försvåras. Utan förnyelse av pannbeståndet försvåras möjligheterna att säkra en fortsatt försörjning av biobränsle till konkurrenskraftiga priser till Hammarbyverket För att säkerställa och främja en fortsatt bra produktion av fjärrvärme i Hammarbyverket baserad på biobränsle och värmepumpar planerar nu Fortum Värme att förändra verksamheten i enlighet med vad som beskrivs i detta underlag. Den eller de biopelletseldade pannan/pannorna utgör ett viktigt tillskott för att säkra spets- och reserveffekt i det sammankopplade systemet. På kort sikt finns inget större effektbehov som motiverar ny effekt. Däremot ser Fortum Värme framför sig dels en avveckling av mindre anläggningar., dels att äldre anläggningar på andra produktionsplatser kan behöva ersättas. Möjligheten att uppföra ny kapacitet i Hammarbyverket är en viktig del i denna reinvesteringsplan. 7 (29)

8 2 Drift och bränslebehov 2.1 Produktionsanläggningar I Hammarbyverket finns sju värmepumpar, två biooljeeldade pannor (OP1 och OP2), två elpannor med en utpräglad reservfunktion samt en anläggning för produktion av fjärrkyla. Oljepannorna OP1 och OP2 har en installerad tillförd bränsleeffekt om vardera 120 MW. Värmepumpanläggningen består av sju värmepumpar med en totalt producerad värmeeffekt om ca 245 MW. Elpannorna har en totalt producerad effekt om ca 80 MW. Fjärrkylaanläggningen har en totalt producerad effekt om ca 40 MW. Vid Hammarbyverket samspelar produktionen mellan de olika enheterna. Värmepumparna körs i första hand och producerar värme till fjärrvärmenätet. Värmepumparna har dock begränsningar när det gäller fjärrvärmetemperaturer och vid låga utomhustemperaturer går övriga enheter in för att spetsa temperaturen på fjärrvärmevattnet till nödvändiga nivåer. Fortum Värme planerar att uppföra en eller två nya pannor som kommer att elda biopellets som huvudbränsle och bioolja vid behov. De kommer att komplettera produktionen från värmepumparna. Pannan/Pannorna beräknas ha en installerad tillförd effekt på max 180 MW. De nuvarande biooljepannorna kommer att vara kvar i drift men övergå till mer utpräglad spets- och reservlast. 2.2 Bränslen Den ungefärliga mängd bränsle som kommer att förbrukas vid Hammarbyverket under ett normalår är med: Nollalternativet (nuvarande verksamhet), cirka 480 GWh per år Sökt alternativ (en eller två nya biopelletseldade pannor), cirka 770 GWh per år En analys av uppskattad bränsleanvändning för olika bränslen och vid olika fall visas i Tabell 1. För att simulera ett fall vid kall väderlek och den högsta bränslekapacitet som då kan krävas av anläggningen så har antagits en situation med 10 % kallare väderlek än ett normalår. Detta fall kallas kallår och åskådliggörs i tabellen för sökt alternativ. Tabell 1. Uppskattad bränsleanvändning vid Hammarbyverket vid olika beräkningsexempel, GWh/år. Tillfört bränsle Nollalternativ Sökt alternativ Kallår sökt alternativ Bioolja Biopellets El* Summa *El används i värmepumparna 8 (29)

9 Som Tabell 1 visar kommer sökt alternativ att ge en biopelletsförbrukning på cirka 530 GWh/år och en minskad förbrukning av bioolja jämfört med nollalternativet. Vid ett extra kallt år ökar för sökt alternativ både biopelletsförbrukningen och biooljeförbrukningen jämfört med situationen vid ett normalt år för sökt alternativ. I det sökta alternativet kommer den totala produktionen vid Hammarbyverket att öka jämfört med nollalternativet. Detta förklaras av att viss andel av produktion vid andra mellanlastanläggningar i det sammankopplade systemet (FV respektive SöE) minskar. I Figur 2 visas översiktligt hur biopellets ersätter främst bioolja, övriga förändringar är små. Andelen förnybara bränslen ökar något i systemet. Nollalternativ Avfall 34% Olja 2% Bioolja 16% El 12% Pellets 0% Sökt alternativ Avfall 33% Olja 1% Bioolja 10% Pellets 9% El 12% Kol 28% Oliver 8% Kol 27% Oliver 8% Figur 2. Fördelning av bränsleanvändning i det södra- och centrala nätet vid de olika alternativen för Hammarbyverket. 2.3 Värmeproduktion Figur 3 visar en bedömning av det södra och centrala nätets värmeproduktion för nuvarande verksamhet (nollalternativ) och sökt alternativ. I figuren visas förutom Fortum Värmes produktion även den nettoimport som kommer att ske mot andra fjärrvärmenät i Stockholmsregionen. 9 (29)

10 2500 Värmeproduktion Nollalternativ Sökt alternativ Figur 3. Värmeproduktion (GWh) per år i södra och centrala nätet för nollalternativet samt sökt alternativ. Som framgår av Figur 3 kommer biooljeförbrukningen att minska i sökt alternativ jämfört med nollalternativet. Samtidigt ökar biopelletsförbrukningen. I övrigt påverkas värmeproduktionen i nätet mycket lite av de förändringar som planeras vid Hammarbyverket. Värmepumpsproduktionen kommer att vara lika hög och så även den värmeproduktion som produceras vid Värtaverket (kol och biobränsle) samt Högdalenverket (avfall). Nettoimporten från anslutna nät kommer dock att minska något i sökt alternativ jämfört med nollalternativet. Samarbetet mellan Fortum Värme, Söderenergi och Norrenergi innebär att den mest kostnadseffektiva produktionsanläggningen i det sammankopplade systemet körs först för att efterföljas av den näst mest kostnadseffektiva och så vidare. Figur 4 visar hur produktionsenheterna i fjärrvärmenätet körs över ett år. Prioriteringsordningen börjar underifrån med baslast underst och spetslast överst. Sökt alternativ innebär att biopellets kommer att ersätta bioolja. Biopelletspannan/-pannorna kommer att vara ett stöd vid värmepumparnas produktion och ligga efter värmepumparna i prioritetsordning. Biooljan kommer i sin tur efter biopellets i prioritetsordning. 10 (29)

11 Värmeproduktion nollalternativ Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec månad Värmeproduktion sökt alternativ Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec månad Figur 4. Värmeproduktion (GWh) i det södra och centrala nätet där Hammarbyverket har sin produktion enligt nollalternativet respektive sökt alternativ. 3 Anläggningsbeskrivning Hammarbyverkets produktionsenheter består av sju värmepumpar med två tillhörande hetvattenackumulatorer, en fjärrkylaanläggning, två elpannor och två oljeeldade hetvattenpannor (OP1 och OP2). Merparten värme produceras via värmepumpar som använder renat avloppsvatten från Henrikdalsverket som värmekälla. 3.1 Lokalisering Hammarbyverket är beläget i ett område i västra delen av södra Hammarbyhamnen i Stockholm. Närmaste bostadsbebyggelse ligger på andra sidan Hammarby sjö, kvarteret Tullstugan, cirka 100 meter norr om anläggningen. Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse i söder är Hammarbyhöjden på cirka 200 meters avstånd från värmepumpanläggningen. I dagsläget byggs Södra Hammarbyhamnen ut och planen är att även bygga en gångväg, cykelväg samt en enkelriktad bilväg mellan Hammarbyverket och hamnen. Förutom bostäder inom kv Fredriksdal planeras även för bostäder öster om Hammarbyverket inom kv Skeppshandeln/Linjefarten. Detaljplanerna för dessa områden är upprättade så att ett skyddsavstånd om 100 m mellan verket och planerade bostäder kan uppfyllas. Dessutom ska en kontorsbarriär eller motsvarande finnas innan bostäder uppförs. Se Figur 5 nedan för en bild över närområdet. 11 (29)

12 Hammarbyverket Värmepumpsanläggningen Figur 5. Lokalisering av Hammarbyverket 3.2 Produktionsenheterna Nollalternativ Värmepumpsanläggningen De sju värmepumpar (VP) som finns installerade presenteras i Tabell 2 med effekt och installerad mängd angivet köldmedium. Tabell 2. Översikt över värmepumpar vid Hammarbyverket. Värmepump nr Driftsatt/ ombyggd Installerad tillförd effekt [MW] Uteffekt (ca) [MW] Köldmedium Installerad mängd (ca) [kg] VP1 1986/1992 9,2 25 R 134a VP2 1986/1992 9,2 32 R VP ,2 45 R 134a VP ,2 45 R 134a VP ,2 32 R 134a VP ,2 33 R VP ,2 33 R Värmekällan till värmepumparna är renat avloppsvatten från Henriksdals reningsverk. Avloppsvattnet leds i bergtunnlar till en bassäng placerad under värmepumparna i Hammarbyverket. Från denna bassäng pumpas avloppsvattnet vidare till värmepumparnas förångare, se Figur 6. Avloppsvattnet har i detta läge en temperatur på 7 22 C. I förångarna tar köldmediet upp värme och förångas samtidigt som avloppsvattnet kyls. Det för- 12 (29)

13 ångade köldmediet passerar därefter genom en eldriven kompressor, varpå trycket och temperaturen ökas. Köldmediet växlas sedan mot fjärrvärmevattnet i en kondensor och kondenseras. Fjärrvärmevattnet har nu hettats upp till cirka C och transporteras via rörbryggan till värmeverket där vattnet genom shuntning justeras till rätt temperatur innan det distribueras vidare ut till fjärrvärmekunderna ºC 7-22 ºC Figur 6. Principskiss av värmepump Det kylda avloppsvattnet leds till fjärrkylaanläggningen för produktion av fjärrkyla. Efter att avloppsvattnet har passerat fjärrkylaanläggningen leds vattnet åter till Henriksdals reningsverk. En värmepump (VP5) kommer att byggas om så att den under sommaren kan fungera som en renodlad kylmaskin med kapacitet på cirka 23 MW. Under vintern kommer VP5 fortsatt att fungera som värmepump. En konvertering från köldmedie R22 till det klorfria köldmediet R134a för fyra av värmepumparna pågår i dagsläget. Konverteringen för samtliga värmepumpar beräknas vara färdig En anmälan om ombyggnation och utbyte av köldmedia lämnades in den 4 juni En vattenturbin som kan återvinna delar av den effekt som åtgår att pumpa avloppsvattnet till värmepumparna är nedplockad men kan komma att återmonteras. Den nominella effekten på vattenturbinen är 315 kw. 13 (29)

14 Hetvattenackumulatorer För att jämna ut dygnsvariationerna och därmed ge en jämnare drift av anläggningen är två stycken hetvattenackumulatorer kopplade till Hammarbyverkets fjärrvärmenät. Ackumulatorerna rymmer vardera 2400 m 3. Oljepannorna De båda oljepannorna (OP1 och OP2) togs i drift 1987 och eldades inledningsvis med fossil eldningsolja. Det huvudsakliga bränslet idag är biooljor. Pannorna är utrustade med rotationsbrännare och uteffekten har uppgraderats från 80 MW till 100 MW vardera under Uppgraderingen av oljepannorna har gett den effekten att värmepumparna kan utnyttjas bättre eftersom oljepannorna till en högre utsträckning kan spetsa värmen från värmepumparna. Ett rökgasåterföringssystem installerades under sommaren 2004 i syfte att minska NO x - bildningen. Elfilter har installerats för stoftreduktion och rökgaserna släpps ut genom en cirka 100 m hög skorsten. Elpannor Vid anläggningen finns två elpannor med en installerad total effekt på 80 MW Ansökt verksamhet Vid Hammarbyverket planeras uppföras en ny biopelletspanna alternativt två nya biopelletspannor med en installerad tillförd effekt på totalt max 180 MW. Pannan/pannorna kommer även att kunna eldas med bioolja. För pannan/pannorna och dess kringsystem kommer en ny byggnad att uppföras. Den nya pannan/pannorna omfattar pannhus och rökgasreningsutrustning med anslutning till existerande skorsten samt bränslehanteringssystem inklusive lossning av bränsle från kajen samt lagring av bränsle. Vissa system kommer att delas med den befintliga anläggningen. Pannan/pannorna förses med utrustning för att möjliggöra förbränningstekniska åtgärder för att reducera utsläpp av NO x. Bottenaskan samlas och matas ut i pannbotten. Därifrån sker vidare transport till asksilo eller container. Byggnationer och eventuella förstärkningsarbeten vid kajen kommer att ske. Ett konverteringsprogram pågår enligt tidigare anmälan till tillsynsmyndigheten där köldmedium R22 i värmepumparna ersätts av det klorfria R134a. Konverteringen beräknas vara slutförd inom de närmaste åren. 3.3 Bränslen och bränslehantering Nollalternativ Bränsle till oljepannorna har under de senaste åren varit biooljor. Tändgas är gasol. Vid start och stopp samt torkeldning används eldningsolja 1. Oljans kvalitet kontrolleras i Fortum Värmes oljedepå vid Värtahamnen. 14 (29)

15 Biooljan transporteras till Hammarbyverket med pråm som dras av bogserbåt eller med fartyg. Oljan lossas vid kaj. Under ett år lossas cirka 30 pråmar och cirka 7 fartyg. Varje lossning av en pråm tar cirka 4 timmar medan ett fartyg lossas på cirka timmar. Hammarbyverket har fyra cisterner på 6100 m 3, 3000 m 3, 3000 m 3 respektive 60 m 3. De större används för bioolja och den mindre för eldningsolja. Provtagningar och analyser av oljan genomförs regelbundet för att mäta oljans kvalitet vid leverans. Svavelhalt erhålls av analysprotokoll som visar svavelhalten i oljan som levereras till Hammarbyverket. På samma sätt erhålls analysprotokoll för Eo1. Samma rutin gäller för leverans med bil samt med pråm. Oljan i biooljecisternerna varmhålls med hjälp av värmeslingor som är instuckna i cisternerna. Värmeslingan genomströmmas av hett vatten. Den större cisternen har en spilloljegrop på 3 m 3 med oljelarm. Oljeavskiljaren är på 7 m 3 med en maximal oljevolym om 2 m m 3 -cisternerna står på en betongplatta och uppsamling är möjlig runtom cisternerna Ansökt verksamhet Sökt alternativ Det för Hammarbyverket nya bränslet, biopellets, planeras att levereras med båt eller pråm med en uppskattad medelkapacitet på ton per båt alternativt ca ton per pråm. Biopellets lossas antingen med lossningsutrustning monterad ombord på fartyget/pråmen eller med en eller två vakuumsugar monterade på kajen. Transportörer matar biopellets till två bränslesilos på vardera m 3. Lossningskapacitet är cirka ton/h. Endast vid nödsituation såsom båthaveri, mycket svår vinter etc. bedöms transport per bil komma att bli aktuellt. Se Figur 7 nedan för en översikt över bränslehanteringssystemet. Transportörer matar biopellets till bränslelager med en kapacitet på cirka m 3. Utmatning från lagret sker via skrapor eller skruvar i botten. I anslutning till transportörer och lagret kommer utrustning för avskiljning av främmande föremål placeras. Lagret kommer att ha öppningsbara portar och område för hantering av brandskadat/brinnande material anläggs inom området. Lagret förses med branddetektering, släcksystem och möjlig inertisering med kvävgas eller motsvarande. Även transportsystemet förses med släckutrustning och gnistdetektering. 15 (29)

16 Figur 7. Föreslaget bränslehanteringssystem för biopellets vid Hammarbyverket. Sökt alternativ innebär vidare att bränslet förs med slutna transportörer från bränsleförråd till kvarnarna. Transportörerna förses med aspirationsutrustning för att reducera risken för dammexplosion. Kvarnanläggningen kommer att utgöras av en byggnad innehållande processutrustning för preparering av biopellets till pulver. Utrustning som avses är kvarnar med tillhörande fläktar, filter, dosersilos och doserutrustning för pneumatisk transport av pulver till pannan. I byggnaden inryms även förråd, ställverk och branddetekteringsoch brandsläckningssystem. Transportledningar kommer att dras från kvarnanläggningen över till pannhuset. 3.4 Rökgasrening Nollalternativ Oljepannorna har ett rökgasåterföringssystem för att reducera emissioner av kväveoxid från anläggningen. Rökgasåterföringssystemet återför rökgaser till sekundärluftsystemet och kan reducera emissionerna av kväveoxid med % jämfört med om kall förbränningsluft utnyttjas. Vatteninsprutning till brännarna sker i dagsläget på en av oljepannorna för att minska bildandet av termisk NO x. Vatteninsprutning på den andra oljepannans brännare kommer förmodligen att driftsättas under kommande vinter. Efter oljepannorna sitter elfilter för avskiljning av stoft från rökgaserna. Rökgaserna leds ut i en cirka 100 meter hög skorsten. Det avskilda stoftet (flygaskan) från elfiltret matas ut med skruv och samlas i containers under elfiltret för vidare transport till deponi Framtida anläggning Hur rökgasreningen ska utformas för pannan/pannorna i sökt alternativ är ännu inte helt fastslaget. Stoftet i rökgaserna kommer dock att avskiljas i ett filter där slangfilter (textilfilter) är huvudalternativ. Eventuellt kommer även svavelabsorbent att tillsättas före slangfiltret vid de tillfällen då bioolja eldas i pannan/pannorna. Reduktion av kväveoxider kommer, utöver förbränningstekniska åtgärder, antingen att ske med katalytisk rening (SCR) eller med selektiv icke katalytisk reduktion (SNCR). SNCR är huvudalternativet. 16 (29)

17 En schematisk bild på hur rökgasreningen kan utformas visas i Figur 8. Figur 8. Schematisk beskrivning över möjlig rökgasrening för en biopelletspanna. En mer ingående utvärdering av rökgasreningsmetoder samt förväntade värden på utsläpp återfinns i Kapitel Vattenanvändning och vattenrening Nollalternativ Vattenflöden i Hammarbyverket åskådliggörs i Figur 9. De återfinns även i Tabell 3 några stycken längre ner. 17 (29)

18 Figur 9. Vattenflöden i Hammarbyverket enligt nollalternativet. De redovisade volymerna är på årsbasis. Vattenbehandling och vattenanvändning Vattensystemet vid Hammarbyverket tillförs idag cirka m 3 vatten/år från stadsvattensystemet. Det vatten som används i anläggningen kallas industrivatten och går till processerna inom verket samt sanitär försörjning. I värmeverket finns en totalavsaltningsanläggning för beredning av matarvatten till el- och oljepannor samt spädmatningsvatten till fjärrvärmenätet. Anläggningen har en kapacitet på 10 m 3 /h eller 160 m 3 mellan genereringarna. Pannorna förbrukar cirka 1-2 m 3 /h eller cirka m 3 per år. 1 Totalavsaltningsanläggningen använder jonbytarteknik och regenereras med saltsyra och lut varav rejektet leds till en neutralisationsbassäng där vätskan ph-justeras medan rundpumpning sker före utpumpning till spillvattennätet. Även vatten från laboratoriet leds ned till neutralisationsbassängen. Neutralisationsbassängen töms och rengörs från utfällda salter/slam vid behov. Slammet transporteras till deponi och har en årsmängd på cirka 10 m 3. Pannorna OP1-OP2 vattensotas vid behov. Sotningsvatten som uppkommer i samband med vattensotning av oljepannorna leds till en sedimenteringsbassäng där stoft sedimenterar. Det klarnade sotvattnet kan återanvändas i processen alternativt ledas till det kommunala spillvattennätet. Om återanvändning eller ledning till spillvattennätet ej kan genomföras deponeras sotvattnet för behandling. Årligen uppstår en totalvolym på cirka 100 m 3 sotvatten varav 25 m 3 slam. 1 I Hammarbyverkets totalavsaltningsanläggning bereds även tillsatsvattnet till fjärrvärmenätet. Den förbrukning som fjärrvärmenätet har i form av läckage tillförs till nätet vid Hammarbyverket. Då denna tillståndsansökan är begränsad till Hammarbyverket har den förbrukning som fjärrvärmenätet ger inte inkluderats i Hammarbyverkets vattenkonsumtion. 18 (29)

19 Det renade sotvattnet från sedimenteringsbassängen ph-justeras vid behov till 6-10,5 vid eldning av fossila oljor. Vid eldning av biooljor är det inte nödvändigt med någon phjustering av sotvattnet. Från anläggningen finns inget kontinuerligt flöde av processvatten till spillvattennätet förutom diskontinuerligt flöde (en till två gånger per år) av sotvatten efter sedimentering och vatten från neutralisationsbassängen. Spillvatten från golvbrunnar går till en spillvattengrop med ett antal oljevarnare. Larmar en oljevarnare stoppas utpumpningen till spillvattennätet och spillvattengropen slamsugs och det oljehaltiga slammet transporteras till deponi. Oljehalten, mätt som oljeindex, i utgående vatten från oljeavskiljare får som riktvärde vid besiktning inte överstiga 50 mg/l. Dessutom tillkommer vatten från nederbörd och eventuellt brandvatten. Med en normal årsnederbörd av cirka 600 mm/år innebär detta en total nederbördsvolym av cirka m 3 /år, utan hänsyn tagen till eventuell avdunstning. Avloppsvatten från duschar och toaletter som leds till spillvattennät är idag cirka m 3 per år. Det förekommer inga utsläpp av föroreningar med avloppsvatten från anläggningens rökgasrening eftersom rökgasreningen inte genererar något avloppsvatten. Renat avloppsvatten från Henriksdals reningsverk som utnyttjas i värmepumparna leds tillbaka till reningsverket för att släppas ut i Saltsjön Framtida anläggning Vattenbehandling och vattenanvändning Det befintliga vattenbehandlingssystemet antas ha kapacitet att försörja både oljepannorna och biopelletspannan/-pannorna med tillsatsvatten och även förse fjärrvärmenätet med påfyllningsvatten. Totalt antas förbrukningen av tillsatsvatten uppgå till m 3 /år för samtliga pannor vilket motsvarar en fördubbling av dagens behov. Även den eller de pannor som tillkommer behöver vattensotas. Sotvatten kommer på samma sätt som för den existerande anläggningen antingen återföras till processen alternativt att släppas till spillvattennätet efter sedimentering och provtagning. Om det inte är möjligt transporteras sotvatten till deponi för behandling på samma sätt som idag. Mängden sotvatten med slam som kan komma att sändas till deponi antas uppgå till cirka m 3 /år. Den eller de nya biopelletspannorna kan komma att innebära att vatten kan användas för askhantering. Det antas att flygaskan kommer att deponeras torrt. Bottenaskan kan hanteras torrt eller vått. Mängden avloppsvatten från duschar och toaletter som leds till spillvattennätet kommer inte att förändras i och med ombyggnaderna. Ett schema för vattenflödet för Hammarbyverket enligt sökt alternativ visas i Figur (29)

20 Figur 10. Översiktligt flödesschema för vatten för sökt alternativ. De redovisade volymerna är på årsbasis Vattenflöden I Tabell 3 sammanfattas vattenflödena för nollalternativet och sökt alternativ. Tabell 3. Vattenflöden för de olika alternativen Vattenflöde från anläggningen Alternativ Medelflöde (m 3 /h) Totalt flöde (m 3 /år) Till spillvattennätet Nollalternativ 1, Pannprocessen Sökt alternativ 2, Typ Intermittent Till spillvattennätet Nollalternativ 2, Kontinuerligt med Sanitärt vatten Sökt alternativ 2, Till spillvattennätet Nollalternativ 1, Regnvatten Sökt alternativ 1, Till deponi alt. spillvattennätet Nollalternativ 0, Sotvatten Sökt alternativ 0, Till deponi Nollalternativ - - Ev. askhanteringsvatten Sökt alternativ 0, viss variation Intermittent Intermittent Intermittent 20 (29)

21 3.5.4 Vattenrening och utsläppsvillkor för vatten I underbilaga A4 redovisas BAT-rekommendationer för vattenrening. Den rening som idag tillämpas motsvarar BAT; neutralisering och sedimentering används för att minska utsläpp. De förändringar som planeras att vidtas vid Hammarbyverket i enlighet med sökt alternativ innebär fortsatt god rening av det vatten som används vid anläggningen. 3.6 Kajförstärkningsarbeten I tillståndsansökan ingår kajförstärkningsarbeten och anslutning för landström Kajförstärkning Kajförstärkningsarbeten främst i form av pålning kommer eventuellt att utföras för att möjliggöra lossning av biopellets vid kajen intill Hammarbyverket. En eller två vakuumlossare kan komma att stå på Fortums arrenderade kajområde. Inga arbeten kommer att utföras i vattnet. Figur 11. Plan över kajen och planerat läge för en vakuumlossare Anslutning av landström Fortum Värme har föreslagit att landströmsanslutning av fartyg vid kajen preliminärt sker enligt de pilar som markerats i Figur (29)

22 Figur 12. Planerade lägen (redovisas med två pilar) för anslutning av landström. 4 Utsläpp till luft I detta kapitel redovisas de utsläppsnivåer som förväntas för biopellets- och biooljepannorna vid Hammarbyverket. Dessutom beskrivs möjliga rökgasreningsmetoder och föroch nackdelar med dessa. 4.1 Utsläppsnivåer I Tabell 4 nedan redovisas förväntat utsläpp till luft för den eller de nya panna/pannorna som planeras tas i drift vid Hammarbyverket enligt sökt alternativ. Dessutom redovisas krav enligt IED på en ny panna. Då även biooljor kan komma att användas anges förväntat månadsmedelvärde för både biopellets och biooljor. Tabell 4. Utsläpp till luft från Hammarbyverkets biopelletspanna/-pannor med förväntat medelvärde och krav enligt IED. Utsläppen är beräknade på torr gas och 6 % O 2 för biopellets och på 3 % O 2 för biooljor. Emission Biopellets (månadsmedelvärde) Bioolja (månadsmedelvärde) Förväntat månadsmedelvärde Krav IED ny panna Förväntat månadsmedelvärde Krav IED ny panna mg/nm 3 mg/mj mg/nm 3 mg/mj mg/nm 3 mg/mj mg/nm 3 mg/mj Stoft 7 2, ,8 SO ** 30** NO x CO* NH 3-slip* 10 3, *** 3,4*** - - *CO och NH 3-slip anges som årsmedelvärde **förutsätter insprutning av bikarbonat ***räknat vid 6 % O 2 22 (29)

23 De förväntade årsmedelvärden som visas i Tabell 4 ligger under de korttidsvärden som IED anger som krav. Pannan/pannorna bedöms därmed kunna klara de krav som ställs enligt IED både vad det gäller biopellets och för bioolja. I Tabell 5 visas utsläpp till luft från existerande biooljepannor med förväntat medelvärde och krav enligt IED på utsläpp till luft. Förväntat årsmedelvärde är baserat på historiska värden från Hammarbyverket Tabell 5. Utsläpp till luft från existerande oljepannorna (mg/nm 3 med 3 % O 2-innehåll och torr gas) med förväntat årsmedelvärde. Även krav enligt IED redovisas. Emission Förväntat årsmedelvärde Krav IED* mg/nm 3 mg/mj mg/nm 3 mg/mj Stoft SO NO x *Vid drift under 1500 timmar/år som rullande 5-årsmedelvärde Biopellets- och biooljepannorna kommer att innehålla utsläppskrav enligt NFS 2002:26 och IED. I förväntat medelvärde är hänsyn tagen till kortare perioder av driftstörningar eller icke optimal avskiljningsgrad i rökgasreningsutrustningen inom ramen för kraven i NFS 2002:26. Tabell 6 nedan visar det årliga förväntade utsläppet enligt nollalternativ med existerande biooljepannor, sökt alternativ med den eller de nya biopelletspannorna samt de existerande biooljepannorna. Dessutom visas det förväntade utsläppet vid ett kallår. Tabell 6. Årligt förväntat utsläpp till luft enligt nollalternativ och sökt alternativ samt kallår i ton/år. Emission Enhet Förväntat utsläpp per år Nollalternativ Sökt alternativ Kallår Stoft ton/år 5,2 7,4 9,5 SO 2 ton/år NO x ton/år CO ton/år NH 3-slip ton/år - 6,5 7,6 Till skillnad från nollalternativet så innebär sökt alternativ att årligt SO 2 -utsläpp minskar till följd av att biooljepannorna inte används i samma utsträckning. Övriga emissioner ökar 23 (29)

24 vid sökt alternativ till följd av ökad produktion. Ammoniakslip tillkommer i sökt alternativ och kallår då SNCR-rening används för att reducera NO x. 4.2 Åtgärder för att reducera utsläpp till luft Utsläpp till luft från den eller de nya biopelletseldade pannan/pannorna kommer bland annat att utgöras av stoft, SO 2, NO x, ammoniak, kolmonoxid och koldioxid Reduktion av kväveoxider För att begränsa utsläppen av kväveoxider kan främst olika förbränningstekniska åtgärder användas. Ett luftsystem för stegad förbränning är exempel på en sådan åtgärd. Utöver förbränningstekniska åtgärder kan kväveoxider även reduceras med katalytisk rening, SCR, eller med selektiv icke katalytisk reduktion, SNCR. Båda metoderna är att betrakta som bästa tillgängliga teknik (BAT), se underbilaga A4 och SNCR är den föredragna tekniken för Hammarbyverket när hänsyn tas till investeringskostnad och driftsekonomi i förhållande till prestanda. Vid användning av SNCR tillsätts reduktionsmedel (ammoniak 25%-ig lösning i vatten) direkt i pannan där rätt temperaturfönster återfinns och omblandning samt uppehållstid uppfyller kraven för att uppnå god avskiljningsgrad. Vid val av SCR installeras katalysatorn efter stoftreningen av rökgaserna. En sammanfattning av de tekniska lösningarna för NO x -avskiljning samt bedömda för- och nackdelar beskrivs i Tabell 7. Tabell 7. Möjliga metoder för att minska kväveoxidutsläpp. Teknik Fördelar Nackdelar Förbränningstekniska Räcker inte ensam för att uppnå erforderlig Enkel och billig lösning åtgärder reduktion av NO x-nivåerna SNCR Jämförelsevis låga investeringskostnader. Relativt hög avskiljningsgrad (40-60%) Kräver betydande överstökiometri av ammoniak för att uppnå en hög reducering av NO x- nivån. Ammoniakslip. SCR Hög avskiljningsgrad (60-90%) och Mycket hög investeringskostnad. Risk för hög mycket låg ammoniakslip. Klarar mg NO x/nm 3 katalysatorförbrukning vid eldning med utan överskott biobränslen (deaktivering genom förgiftning). av reduktionsmedel. Huvudalternativet i tillståndsansökan är en kväveoxidrening baserad på SNCR-teknik. Anledningen är främst att kostnaden är liten vid nybyggnation, den tar ingen ytterligare anläggningsyta i anspråk och inte heller någon ekonomiser för att sänka rökgastemperaturen till rätt temperaturfönster. En ekonomisk jämförelse mellan SNCR och SCR som Fortum Värme har genomfört visar att SNCR kostar cirka 3 miljoner kr och SCR 30 miljoner kr. Det innebär en ungefärlig kostnad på 250 kr/avskild kg NO x. 24 (29)

25 4.2.2 Partikelrening Avskiljning av partiklar kan ske med ett textilt spärrfilter eller ett elektrofilter. Båda teknikerna anses vara bästa tillgängliga teknik (se underbilaga A4). En sammanfattning av de tekniska lösningarna återges i Tabell 8. Tabell 8. Möjliga metoder för partikelavskiljning Teknik Fördelar Nackdelar Elektrofilter Textilfilter Hög uppsamlingsgrad, robust, okänslig för höga temperaturtoppar och billigare drift jämfört med textilfilter Mycket hög uppsamlingsgrad, låga investeringskostnader Högre investeringskostnad jämfört med textilfilter, inte lika bra partikelavskiljning, utrymmeskrävande Högre energiförbrukning/driftkostnader, begränsad livslängd på filtersockan, känslig för höga temperaturer I Hammarbyverket så är textilfilter huvudalternativet för partikelavskiljning. Det är möjligt att till exempel tillsätta natriumbikarbonat eller släckt kalk för att på så sätt reducera sura föreningar. Absorbenten injiceras då i rökgaskanalen eller i pannan. 5 Utsläppskontroll och kvalitetssäkring av bränsle 5.1 Nollalternativ Kvalitetsgranskning av bränsle De biooljor som eldas är mycket likartade till värmevärde, densitet, svavelhalt etc. Innan inköp av biooljor sker genomförs bedömningar av huruvida dessa stämmer med bränslespecifikationen - ett slags ramverk Fortum Värme erfarenhetsmässigt tagit fram där tillåten/möjlig variation i värmevärde, densitet, svavelhalt, askinnehåll, viskositet etc. finns angivet. Biooljan kontrolleras i Fortum Värmes oljedepå vid Värtahamnen Utsläppskontroll Luft Idag görs kontinuerlig mätning av stoft, NO 2, NO, CO och SO 2. Dessutom sker kontinuerlig mätning av eldstadstemperatur, rökgasernas syrehalt, tryck, flöde, temperatur, röktäthet och halt av vattenånga. Vid periodiska mätningar mäts samma parametrar för jämförande resultat. På samtliga värmepumpar görs läcksökning med ett handinstrument vid ronderna. Handinstrumentet provas med testgas. Övervakning av utsläpp till luft, spillvatten och fjärrvärmevatten sker även kontinuerligt med mätinstrument. Mätinstrumenten anger prognostiserat utsläpp och ger indikation större utsläpp så att åtgärder kan genomföras. Mätning genom vägning av innehåll av köldmedia sker på samtliga värmepumpar en gång om 25 (29)

26 året. Då mätning genom vägning innebär att värmepumpsystemet töms och kylmediet pumpas över till en tillfällig tank innebär det en ökad risk för utsläpp och därmed både miljö- och arbetsmiljöskada. Av den orsaken föreslås att mätning av kylmedia framöver sker i samband med rengöring av värmepumpsystemet, vilket genomförs vart tredje år. Vatten Idag mäts oljeindex i vatten från oljeavskiljare. Kontinuerlig mätning av ph sker i neutralisationsbassängen. Mätningar av innehållet i sotvatten sker innan det släpps till spillvattennätet för att undersöka susp. halten. Instrumenten kalibreras enligt NFS 2002:26 av extern mätningskonsult: Överensstämmelse med kalibreringskurvan kontrolleras av extern mätkonsult varje år. 5.2 Framtida anläggning För sökt alternativ kommer biopelletspannans rökgaser anslutas till befintlig skorsten där en eller två nya rökgaskanaler monteras. I rökgaskanalerna monteras utrusning för kontinuerlig mätning av SO 2, NO 2, NO, stoft, O 2, CO och NH 3. De mätningar av utsläpp till vatten som idag görs kommer även att ske i framtiden och eventuellt kan ytterligare mätningar tillkomma. 6 Energieffektivisering Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet med ett fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR (Corporate Social Responsibility) området Vid utformning av anläggningen ska beaktas möjligheterna till energieffektivisering och under drift ska bolaget kontinuerligt arbeta för att effektivisera energianvändningen. Detta arbete ska redovisas årligen i miljörapporten. 7 Hantering av restprodukter Det avfall som uppkommer i anläggningen är främst förbränningsrester och avfall från underhåll av anläggningen. Farligt avfall lämnas till anläggningens miljöstation. Verksamheten är certifierad enligt ISO och rutiner finns på anläggningen som styr avfallshanteringen. Avfallet sorteras i enlighet med miljöinstruktionen för avfallshanteringen vid Hammarbyverket. Den som utför aktiviteter som leder till uppkomst av avfall är ansvarig för att följa avfallsinstruktionen. Avfallsmängderna redovisas i den årliga miljörapporten. I Tabell 9 redovisas de ungefärliga mängder av aska som uppkommer vid de olika fallen. 26 (29)

27 Tabell 9. Cirkamängder av aska från Hammarbyverket vid olika alternativ. Mängden beror på hur mycket olja som eldats. Alternativ Bottenaska (ton/år) Flygaska (ton/år) Hantering Nollalternativ Sökt alternativ Deponi Deponi Flygaska och bottenaska från anläggningen transporteras idag till deponi där de behandlas genom solidifiering. Den aska som uppstår enligt sökt alternativ kommer att omhändertas på lämpligt sätt och deponeras eller återföras till skogsmark utifrån rådande förutsättningar. Flygaskan deponeras torrt och bottenaskan som uppstår i sökt alternativ kommer att behandlas torrt alternativt att innehålla cirka 50 %-vikt vatten vid behandling vid deponi. 8 Hantering av kemikalier Vid Hammarbyverket används ett flertal olika kemiska produkter och driftkemikalier. Kemikalieförbrukningen för de två alternativen redovisas i Tabell 10. Tabell 10. Ungefärlig kemikalieförbrukning vid Hammarbyverket Alternativ Kemikalier (ton/år) Rökgasrening Vattenrening Beredning fjärrvärmevatten Nollalternativ Sökt alternativ Ammoniak 2 : 0,19 NaCl: 0,84 Natronlut 3 : 9 Saltsyra 4 :9 Ammoniak: 500 NaCl: 0,84 Natronlut 2 : 11,7 Eventuell absorbent för avsvavling: Saltsyra 3 :12,1 100 Eventuell katalysatormassa:7 5 Ammoniak används som alkaliseringskemikalie och för NO x -reducering i pannan. Ammoniak levereras med kemikaliebil och förvaras i en tank som rymmer 300 liter. Tanken är placerad i ett ventilerat förråd som är anslutet till avlopp via neutralisationsbassängen. För den ammoniak som kommer att användas för rökgasrening kommer en ny dubbelmantlad ammoniaktank med volym 70 m 3. Ammoniaktanken kommer att förses med påkörningsskydd om det anses befogat % koncentration i vatten 3 50 % koncentration i vatten 4 32 % koncentration i vatten 5 För teknikalternativ med SCR. Beräknad katalysatormassa utslaget på 5 år. 27 (29)

28 Natronlut används i vattenreningen som surhetsjusterare. Det används även för att neutralisera sotvatten. Vid förbränning av fetter blir sotvattnet basiskt varför det då inte är nödvändigt att neutralisera sotvattnet som leds till sotvattenbassängen. Kemikalien lagras i ett förrådskärl rymmande 7,8 m 3 och är placerad i markplan i ett ventilerat utrymme med avloppet anslutet till neutralisationsbassängen. Saltsyra används också i vattenreningen som surhetsjusterare. Saltsyran lagras i förrådskärl som rymmer 7,8 m 3 och är placerad tillsammans med natronluten i ett ventilerat utrymme. Natriumklorid (koksalt) används för regenerering av avhärdningsfilter för fjärrvärmevatten. Saltet levereras på pall i 25 kg säckar. Säckarna töms direkt ned i en tank med vatten när regenerering ska utföras. Eventuell absorbent för avsvavling kommer att förvaras i silos med en storlek på cirka 60 m 3. Absorbenter kan bli släckt kalk, Ca(OH) 2, alternativt bikarbonat, NaHCO 3. Om en rökgasreningsteknik med SCR väljs för den eller de nya biopelletspannorna kommer katalysatormassan att bytas var 3-7:e år och mängden är cirka 35 ton. Hela massan byts på samma gång. Regenerering sker årligen. Övriga kemikalier kan förekomma i mindre mängder för bland annat matarvattenberedning. 9 Resursförbrukning Årlig resursförbrukning och produktion vid Hammarbyverket redovisas i Tabell 11 nedan för de två alternativen. Tabell 11. Ungefärlig resursförbrukning för de olika alternativen Resurs Nollalternativ Sökt alternativ Biopellets, GWh Bioolja, GWh El, GWh Hjälpel, GWh Vatten, m Ammoniak till NO x- reducering, ton Övriga kemikalier, ton Anläggningsarbeten Planerad exploatering sker på redan ianspråktagen industrimark. Anläggandet kan dock indirekt medföra viss temporär påverkan på markanvändningen, främst i anläggningens 28 (29)

29 närområde. Bland annat kan anläggningsarbetena temporärt medföra störningar för transporter till och från närliggande verksamheter under byggskedet. För pannan/pannorna och dess kringsystem kommer en ny byggnad att uppföras. Den nya pannan/pannorna omfattar pannhus och rökgasreningsutrustning med anslutning till existerande skorsten samt bränslehanteringssystem inklusive lossning av bränsle från kajen samt lagring av bränsle. Vissa system kommer att delas med den befintliga anläggningen. Byggnationer och eventuella förstärkningsarbeten vid kajen kommer att ske. 29 (29)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga B AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Utveckling av Hammarbyverket Uppdragsnummer 1331251-300 Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om tillstånd för fortsatt och utökad verksamhet vid värmeverket

Läs mer

Underlag för samråd med allmänhet enligt miljöbalken angående befintlig och utökad verksamhet i Hammarbyverket, Stockholm. Sweco Environment AB

Underlag för samråd med allmänhet enligt miljöbalken angående befintlig och utökad verksamhet i Hammarbyverket, Stockholm. Sweco Environment AB AB FORTUM VÄRME samägt med Stockholms stad Utveckling av Hammarbyverket Uppdragsnummer 1331251200 Underlag för samråd med allmänhet enligt miljöbalken angående befintlig och utökad verksamhet i Hammarbyverket,

Läs mer

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009 Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009 Ockelbo den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Sammanställning av gällande villkor m.m.

Sammanställning av gällande villkor m.m. Stockholm Exergi AB Bilaga D Sammanställning av gällande villkor m.m. Villkor Allmänt 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan, skall verksamheten inklusive åtgärder för att minska luft och vattenföroreningar

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Panncentral Söder 1485-1146 Rapporteringsår 2010 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014 Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014 Ockelbo den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Brattås värmeverk Anläggningsnummer 1485-1120 Rapporteringsår 2012 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Miljörapport 2012. Hammarbyverket

Miljörapport 2012. Hammarbyverket Miljörapport 2012 Hammarbyverket INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1 Lokalisering... 3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar...

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04 Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015 Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015 Gävle den 21/3 2016 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012 Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Allmän beskrivning av verksamheten... 3 3 Yrkanden

Läs mer

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning

Läs mer

Vänge biobränslepanna

Vänge biobränslepanna Årsrapport Miljö 2016 Vänge biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Vänge biobränsleanläggning Fastighetsbeteckning:

Läs mer

Utveckling av Hammarbyverket

Utveckling av Hammarbyverket 1 (8) Frågor och svar om pellets i Hammarbyverket Utveckling av Hammarbyverket Varför vill ni bygga om Hammarbyverket? Hammarbyverket är en viktig del av fjärrvärmesystemet i Stockholmsregionen. Sedan

Läs mer

Söderfors biobränslepanna

Söderfors biobränslepanna Årsrapport Miljö 2016 Söderfors biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Söderfors biobränsleanläggning

Läs mer

2012-10-31 Karlstads Energi AB

2012-10-31 Karlstads Energi AB 1 Karlstads Energi AB Samrådsunderlag för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten Innehåll Samrådsunderlag 2 1 ADMINISTRATIVA

Läs mer

MILJÖRAPPORT för år: 2004. Besöksadress: Magasinsgatan 29 Fastighetsbeteckning: kv Skogen 55 (Storvik 15:39)

MILJÖRAPPORT för år: 2004. Besöksadress: Magasinsgatan 29 Fastighetsbeteckning: kv Skogen 55 (Storvik 15:39) MILJÖRAPPORT för år: 2004 Grunddel UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens nummer: 2181-155 Anläggningens namn: SEAB's pannanläggning Storvik Anläggningsort: Storvik Besöksadress: Magasinsgatan 29 Fastighetsbeteckning:

Läs mer

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

NACKA TINGSRÄTT DELDOM M Mark- och miljödomstolen

NACKA TINGSRÄTT DELDOM M Mark- och miljödomstolen 14 Anläggningsdel Panna P1, P2 och P3* Turbin G1, G2 och G3 Produktionskapacitet nollalternativ 330 MW tillfört 84 MW producerad el 210 MW producerad fjärrvärme Panna P4 ** 425 MW tillfört Eo5 Turbin G4

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013. Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013. TEXTDEL MILJÖRAPPORT FÖR HETVATTENCENTRALEN HALLSTAHAMMAR 2013 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Hetvattencentralen

Läs mer

Miljörapport 2010 Vårberg panncentral

Miljörapport 2010 Vårberg panncentral Miljörapport 2010 Vårberg panncentral Miljörapport 2010 för VÅRBERG PC AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, mars 2011 Sidan 1 av 7 Innehållsförteckning Vårberg...3 1. Verksamhetsbeskrivning...3

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Hovhultsverket 1485-1121 Rapporteringsår 2014 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Skutskär reservanläggning

Skutskär reservanläggning Årsrapport Miljö 2016 Skutskär reservanläggning Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Skutskärs fjärrvärmenäts reservanläggning

Läs mer

Norrsundet biobränslepanna

Norrsundet biobränslepanna Årsrapport Miljö 2016 Norrsundet biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Norrsundet biobränsleanläggning

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer

Läs mer

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Växjö Energi AB Björn Wolgast Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk

Läs mer

Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05

Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05 Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05 Lokalisering Industrispår 25/06/2008 2 Avstånd till närmaste bostad Ungefärlig placering av ny skorsten 25/06/2008

Läs mer

Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014.

Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014. Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014. Textdel 2014 års miljörapport Kungsörs Värmeverk ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Kungsörs Värmeverk, HVC Flaket

Läs mer

2013-05-21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten 403 40 Göteborg SAMRÅDSUNDERLAG

2013-05-21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten 403 40 Göteborg SAMRÅDSUNDERLAG Datum: Adress: 2013-05-21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten 403 40 Göteborg Samrådsunderlag inför kommande tillståndsprövning avseende uppförande av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk

Läs mer

Älvkarleby biobränslepanna

Älvkarleby biobränslepanna Årsrapport Miljö 2015 Älvkarleby biobränslepanna Datum 21/3 2016 Underskrift: Roger Berlin, Vd, Bionär Närvärme AB Innehållsförteckning 1. Grunddel 3 2. Verksamhetsbeskrivning 3 3. Drift och produktion

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009 Gävle den 26/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Miljörapport 2010 Orminge Panncentral

Miljörapport 2010 Orminge Panncentral Miljörapport 2010 Orminge Panncentral INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 2 1.1.1 Lokalisering... 2 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar...

Läs mer

Sammanfattning Björndammens panncentral

Sammanfattning Björndammens panncentral Sammanfattning Björndammens panncentral I den här rapporten beskrivs verksamheten på Björndammens panncentral under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid:

Läs mer

UNDERLAG FÖR SAMRÅD AB FORTUM VÄRME SAMÄGT MED STOCKHOLMS STAD

UNDERLAG FÖR SAMRÅD AB FORTUM VÄRME SAMÄGT MED STOCKHOLMS STAD AB FORTUM VÄRME SAMÄGT MED STOCKHOLMS STAD ANSÖKAN OM ÄNDRING AV BEFINTLIGT MILJÖTILLSTÅND TILL ATT INKLUDERA RETURTRÄFLIS I VÄRTAVERKET Hej! Välkommen till samrådsmöte den 18 oktober klockan 18.00 i restaurang

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015 Gävle den 21/3 2016 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Sammanfattning Backa containerpannor och Provisoriska Uppställningsplatser (PUP)

Sammanfattning Backa containerpannor och Provisoriska Uppställningsplatser (PUP) Sammanfattning Backa containerpannor och Provisoriska Uppställningsplatser (PUP) I den här rapporten beskrivs verksamheten under 2014 för Göteborg Energis containerpannor som är placerade i Backa. Rapporten

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz Underbilaga A4 UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE Linn Arvidsson DATUM 20120202 UPPDRAGSNUMMER 1331251400 UPPRÄTTAD AV Monika Bubholz Sammanfattning av gällande -rekommendationer För Hammarbyverkets befintliga och

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Göran Eidensten AB Värme samägt med Stockholm stad 1 Kortfakta om Värme Delsbo Näsviken Sörforsa Samägt mellan och Stockholms

Läs mer

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014 Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 15-04-10 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Aröd Aröd 2:23 Rapporteringsår 2013 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2014 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna producerar

Läs mer

Textdel 2017 års miljörapport

Textdel 2017 års miljörapport Textdel 2017 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa.

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Hedesunda biobränslepanna

Hedesunda biobränslepanna Årsrapport Miljö 2016 Hedesunda biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Hedesunda biobränsleanläggning

Läs mer

Älvkarleby biobränslepanna

Älvkarleby biobränslepanna Årsrapport Miljö 2016 Älvkarleby biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Älvkarleby biobränsleanläggning

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Bergby biobränslepanna

Bergby biobränslepanna Årsrapport Miljö 2016 Bergby biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Bergby biobränsleanläggning Fastighetsbeteckning:

Läs mer

Bälinge biobränslepanna

Bälinge biobränslepanna Årsrapport Miljö 2016 Bälinge biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Bälinge biobränsleanläggning Fastighetsbeteckning:

Läs mer

Rökgaskondensering för värmeverket i Knivsta

Rökgaskondensering för värmeverket i Knivsta Rökgaskondensering för värmeverket i Knivsta Samrådsunderlag inför tillståndsprövning enligt miljöbalken Vattenfall AB Värme Uppsala 2016-05-25 Innehåll 1 INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 2 TILLSTÅNDSPRÖVNING

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon

Läs mer

NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN

NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN 2019 2019-01-25 STYRANDE DIREKTIV EMISSIONER FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR BAT LCP Förbränningsanläggning > 50 MW Avfall

Läs mer

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014. Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014. Textdel 2014 års miljörapport Hetvattencentralen Hallstahammar ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Hetvattencentralen

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten

Läs mer

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige

Läs mer

Kompletterande samråd avseende utbyggnad av Preemraff Lysekil

Kompletterande samråd avseende utbyggnad av Preemraff Lysekil 160919 Sida: 1 (7) avseende utbyggnad av Preemraff Lysekil 160919 Sida: 2 (7) Bakgrund Den 8 juni 2016 hölls samråd med anledning av Preem AB:s planer på utbyggnad av Preemraff Lysekil. Samrådsunderlag

Läs mer

Sammanfattning Sisjöns panncentral

Sammanfattning Sisjöns panncentral Sammanfattning Sisjöns panncentral I den här miljörapporten beskrivs verksamheten i Sisjöns panncentral under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid:

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Ockelbo fjärrvärmecentral

Ockelbo fjärrvärmecentral Årsrapport Miljö 2016 Ockelbo fjärrvärmecentral Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Ockelbo fjärrvärmecentral Fastighetsbeteckning:

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

HUVUDFÖR- HANDLING VATTENFALL BOLÄNDERNA

HUVUDFÖR- HANDLING VATTENFALL BOLÄNDERNA HUVUDFÖR- HANDLING VATTENFALL BOLÄNDERNA Uppsala 17-18 januari 2018 Anders Törngren Ingrid Backudd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-17 1 Naturvårdsverkets roll Naturvårdsverket

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015 Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015 Gävle den 21/3 2016 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Miljörapport 2015. HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Miljörapport 2015. HVC 70 Ullstämma LINKÖPING Miljörapport 2015 HVC 70 Ullstämma LINKÖPING Innehåll 1 Grunddel 2 1.1 Allmänna uppgifter 2 2 Textdel 3 2.1 Organisationens uppbyggnad 3 2.2 Lokalisering och bakgrund 3 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar

Läs mer

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM Miljörapport 2014 PC Öster KATRINEHOLM INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL 2 1.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 2 2 TEXTDEL 3 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 3 2.2 LOKALISERING 3 2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Läs mer