FöreningsSparbankens Årsredovisning 1998

Transkript

1 FöreningsSparbankens Årsredovisning 1998

2

3 Innehåll Innehållsförteckning/Fakta i korthet VD-ord Femårssammandrag Ägare och aktien Historisk bakgrund Integrationen av den nya banken Vision Samarbeten Fristående sparbanker Internationellt samarbete Kunderna i FöreningsSparbanken Marknadsandelar Mötesplatser Medarbetarna Kvalitets- och miljöarbete IT-arbetetet i FöreningsSparbanken År 2000-anpassning EMU Förvaltningsberättelse Rörelsegrenar Lokal bankmarknad Lokal bank Spintab FöreningsSparbanken Kort FöreningsSparbanken Finans Delägda banker Swedbank Markets Kapitalförvaltning Robur Sparfond FöreningsSparbanken Kapitalförvaltning Övrigt Ekonomisk redogörelse Koncernens riskkontroll Redovisningsprinciper Definitioner Resultaträkning Balansräkning Noter Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse Styrelse och revisorer Styrelsearbetet FöreningsSparbankens styrelse Bankledningen Adresser Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma äger rum på Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm torsdagen den 29 april 1999 klockan Inregistrering till stämman börjar klockan Anmälan m m Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman skall dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB ( VPC ) förda aktieboken måndagen den 19 april 1999, dels anmäla sitt deltagande senast måndagen den 26 april kl med brev under adress FöreningsSparbanken, Styrelsens sekreterare, Stockholm, per telefon eller fax Anmälan kan också göras på Internet, under rubriken bolagsstämma. I anmälan skall uppges namn, personnummer/organisationsnummer, adress och telefonnummer. Om deltagande sker med stöd av fullmakt skall behörigen undertecknad fullmakt jämte, i fall där fullmaktsgivaren är juridisk person, vidimerat registreringsbevis eller annan handling utvisande firmatecknares behörighet insändas före bolagsstämman. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att äga rätt att deltaga i bolagsstämman, tillfälligt låta registrera aktierna i eget namn i den av VPC förda aktieboken. Sådan registrering, som normalt tar några dagar, måste vara genomförd senast den 19 april Aktieägare bör därför underrätta förvaltaren härom i god tid före denna tidpunkt. Ärenden Ärenden som enligt lag och bolagsordningen skall förekomma på ordinarie bolagsstämma, däribland föredragning av styrelsens årsredovisning och revisorernas berättelse samt koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen för räkenskapsåret 1998, fråga om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen samt koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, fråga om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna för den tid redovisningen omfattar, dispositioner beträffande bankens vinst enligt den fastställda balansräkningen och fastställande av avstämningsdag för utdelning samt val av styrelse och revisorer. Styrelsens förslag till fondemission innebärande ökning av bankens aktiekapital med Mkr till Mkr genom överföring av medel från bundna fonder till aktiekapital, varvid två gamla aktier berättigar till erhållande av en ny aktie. Som avstämningsdag för rätt till deltagande i fondemissionen föreslås fredagen den 4 juni Sista dagen för handel med bankens aktie med rätt till deltagande i fondemissionen är därmed tisdagen den 1 juni Styrelsens förslag till ändringar i bolagsordningen med anledning av dels ny associationsrättslig lagstiftning för bankaktiebolag, innebärande anpassningar till den nya lagstiftningen avseende bland annat mandattid för revisorer samt kallelse- och anmälningsförfarandet för bolagsstämma, dels förslag till fondemission, innebärande ändringar av kapitalgränserna avseende aktiekapitalets storlek. Föredragningslista med uppgift om vid bolagsstämman förekommande ärenden anges i kallelsen till bolagsstämman. Kallelsen beräknas komma att bli införd i bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, GöteborgsPosten, Sydsvenska Dagbladet och Financial Times tisdagen den 6 april Utdelning Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 7,00 kronor per aktie. Som avstämningsdag för rätt till utdelning 1999 föreslås tisdagen den 4 maj Sista dagen för handel med bankens aktie med rätt till utdelning är därmed torsdagen den 29 april Om bolagsstämman beslutar enligt styrelsens förslag beräknas kontantutdelningen komma att utbetalas genom VPCs försorg den 11 maj Ekonomisk information 1999 FöreningsSparbanken kommer preliminärt att publicera resultatrapporter vid följande tillfällen: 27 april Delårsrapport första kvartalet augusti Delårsrapport andra kvartalet oktober Delårsrapport tredje kvartalet 1999 februari 2000 Bokslutskommuniké för 1999 Koncernens ekonomiska rapporter kan beställas på telefon (val 3#), på närmaste FöreningsSparbankskontor eller hämtas via bankens hemsida på Internet med adress Aktieägarinformation publiceras även på TV4:s text-tv sidan 182.

4 1998 I KORTHET 1998 i korthet Aktierna i Mandamus Fastigheter AB delades ut till bankens aktieägare. Bolagets aktie noterades första gången på Stockholms Fondbörs den 15 juni. FöreningsSparbanken sålde merparten av sina rörelsefastigheter utanför Stockholm. FöreningsSparbanken slutförde försäljningarna av 144 kontor till fristående sparbanker och delägda banker, samt samordnade 240 kontorsrörelser under året. Antalet heltidstjänster minskade under 1998 med 720 personer och uppgick vid slutet av året till , av vilka 526 nyrekryterats under året. Förberedelserna för att klara övergången till år 2000 fortsatte under året. Vid årsskiftet 1998/1999 var cirka 90 procent av koncernens system anpassade och satta i produktion. Den nya tekniska plattformen GP 2000 installerades hos cirka medarbetare på omkring 700 kontor. Under året inleddes utbytet av cirka uttagsautomater. FöreningsSparbanken introducerade som första bank i Europa en tjänst med elektroniska fakturor. Antalet kunder i Telefonbanken med personlig service ökade med cirka 60 procent till cirka och antalet kunder i Internetbanken med 166 procent till cirka Två nya delägda banker bildades under året, FöreningsSparbanken Söderhamn AB och FöreningsSparbanken Öland AB. FöreningsSparbanken och Färs & Frosta Sparbank beslutade om samordning av verksamheten i Skåne, varigenom en delägd bank skapas. FöreningsSparbanken beslutade att förvärva 25 procent av aktierna i den norska SpareBank 1 Gruppen. FöreningsSparbanken förvärvade ett betydande aktieinnehav i baltiska Hansapank och röstandelen uppgick den 31 december 1998 till 49,98 procent. SparFond blev under året ett helägt dotterbolag till FöreningsSparbanken. Standard & Poor s höjde bankens kortfristiga rating till A-1. 4 FöreningsSparbankens Årsredovisning 1998

5 VD-ORD Aktieägarvärde bygger på kundvärde Samhället är inne i en snabb förändring. Då bankverksamhet kan sägas vara en spegelbild av samhällsutvecklingen leder förändringen till snabbt förändrade behov av banktjänster hos alla kunder. Endast finansiella företag som kan möta dessa behov och därmed skapa mervärde för kunderna långsiktigt har en möjlighet att motsvara aktieägarnas förväntningar. Detta är vår stora utmaning eftersom ökade mervärden för våra kunder är nyckeln till fortsatt framgång för banken. Endast genom ett över tiden förbättrat kundvärde skapar vi förutsättningar för god och uthållig lönsamhet och därmed förbättrat aktieägarvärde. Utvecklingsinsatserna inom FöreningsSparbanken koncernen präglas av detta synsätt. I vår vision Ny Bank 2005 ingår att den helt dominerande medarbetartiden ägnas åt aktivt arbete tillsammans med våra kunder för att öka kundvärdet i relationen med banken. För att möjliggöra detta kommer inte endast vårt eget arbetssätt att förändras utan även ny teknik och nya möjligheter successivt att erbjudas kunderna för löpande bankaffärer. Denna utveckling har inletts och drivs med stor kraft och målmedvetenhet. SNABBT FÖRÄNDRADE KUNDBEHOV Den pågående utvecklingen kan illustreras av områdena Telefon- och Internetbank, samt kort och elektroniska betalningar. Antalet kunder i vår telefonbank med personlig service har under de senaste två åren fördubblats till Under samma period har antalet bankkortskunder ökat till över två miljoner eller med drygt 30 procent. I Internetbanken var antalet kunder vid årsskiftet drygt och ökar för närvarande med drygt kunder per vecka. Redan i dag görs också mer än var tionde av våra kunders bankbetalningar via Internet. Lanseringen av den nya betalningsformen elektronisk faktura (E-faktura) inleddes under året till bankens företagskunder och har mött ett mycket positivt gensvar på marknaden. Under 1999 slutförs det samgående, som fusionen och bildandet av FöreningsSparbanken möjliggjort, då de två fusionerade bankernas system helt samordnas till en gemensam systemmiljö. Samtidigt tas nya, mer användarvänliga system för säljstöd och kundarbete och administration i bruk. Därmed är den tekniska grunden lagd för att in i år 2000 successivt förverkliga väsentliga delar av vår vision. I denna utveckling kommer tillgängligheten för våra kunder att väsentligt förbättras och de tillgänglighetsproblem vi tidvis haft under 1998 att kunna undvikas. Vår fusion är ett totalt samgående som omfattar bankens alla delar och verksamheter. Det är därför med stor tillfredsställelse jag kan konstatera att förändringsarbetet utfallit väl och till och med ligger 3 6 månader före den ursprungliga tidplanen. STABIL RESULTATUT VECKLING OCH UTLOVADE KOSTNADSSYNERGIER Rörelseresultatet 1998 var även exklusive intäkter och kostnader av engångskaraktär i nivå med utfallet 1997, vilket är glädjande med tanke på det omfattande fusionsarbetet under Kostnadsutvecklingen under 1998 har i huvudsak varit i linje med angivna planer. Även 1999, det sista året för fullbordandet av fusionen, kommer att präglas av arbetet med att nå synergimålen för år 2000, då kostnadsnivån skall ligga Mkr lägre än kostnadsnivån pro forma 1996 exklusive nytillkomna verksamheter. BEGRÄNSADE RISKER Mot bakgrund av den under 1998 i flera avseenden turbulenta omvärldsutvecklingen är det glädjande att kunna konstatera att koncernens totala risknivå avseende krediter och finansiell exponering är begränsad. Detta gäller även internationellt och med beaktande av våra förhållandevis betydande utlandssatsningar i vårt närområde. Våra operativa risker, varav merparten avser IT-området, arbetar vi aktivt med att begränsa. Riskerna inom IT-området är inte enbart en följd av enormt hög transaktionsvolym utan i lika hög grad en funktion av det snabba utvecklingsskede som FöreningsSparbankens Årsredovisning

6 VD-ORD koncernen befinner sig i. På detta område utnyttjas bästa tillgängliga internationella expertis. Vad gäller millennieskiftet bedömer jag att vidtagna åtgärder ska visa sig tillfyllest. NYA INTÄKTSMÖJLIGHETER Sparandet är en viktig marknad för FöreningsSparbanken och vi är totalt sett störst på denna marknad. Förändringarna av trygghetssystemen och trygghetssparandets utveckling sätter därför sin prägel på en stor del av koncernens verksamhet. Vi är i dag, genom vårt numera helägda dotterbolag SparFond, ledande på marknaden för pensionssparande i fonder och större än någon annan bank eller försäkringsbolag när det gäller nyteckning av sådant pensionssparande. Lägger vi till detta framgångarna för vårt fondbolag Robur har koncernen under året ytterligare befäst positionen som Spararnas Bank. Jag ser mycket positivt på våra möjligheter att med vår starka lokala närvaro och våra många kunder växa ytterligare på sparandeområdet. Inom utlåningsområdet har vi som bank med vår stora kundbas historiskt en mycket stark ställning när det gäller finansiering av egna hem och annat boende. Här har vi genom den ökade integrationen mellan bank- och hypoteksverksamhet en betydande potential genom möjligheten att fortsätta ta hem boendefinansiering som av historiska skäl lagts i konkurrerande hypoteksbolag. Jag ser också en betydande intäktspotential i det snabbt växande kort- och betalningsområdet, genom fortsatt tillväxt och en prissättning baserad på att ökad bekvämlighet och tillgänglighet erbjuds kunden. FÖRETAGENS OCH FÖRETAGARNAS BANK Mer än 40 procent av samtliga företag i Sverige, inklusive fåmansföretagen, uppger FöreningsSparbanken som sin huvudbank. Samtidigt har vårt affärsutbyte med ett antal mycket stora företag ökat betydligt under året. Med denna starka bas och genom ökad egen aktivitet har vi som bank stora möjligheter att öka affärerna på företagsmarknaden och därmed samtidigt bidraga till att genom utveckling av företagsamheten stärka den ekonomiska utvecklingen i samhället. Reinhold Geijer, verkställande direktör och koncernchef. ÖKAD NÄRVARO INOM NORDEN OCH ÖSTERSJÖOMRÅDET Våra företagskunder, också de mindre, lokala företagen, ser allt mer Norden och Östersjöområdet som en del av sin hemmamarknad. Som företagarbank är det naturligt för oss att vara en partner också i den utvecklingen. Den hittills framgångsrika introduktionen av euron, samt EUs och EMUs sannolika fortsatta utvidgning i framtiden gör den så kallade Nordikumalliansen särskilt angelägen och intressant. Det är vår ambition att genom en betydligt större kundbas än vad enbart den svenska marknaden möjliggör skapa skalfördelar när det gäller teknikutveckling, produkter och distribution. Mot denna bakgrund är det vårt mål att skapa en stark regional bank i ett Europaperspektiv. Vår strategi 6 FöreningsSparbankens Årsredovisning 1998

7 VD-ORD är att utveckla vår närvaro i Norden och Östersjöområdet primärt genom allianser och delägande. Vi har inom banken en mycket lång och god erfarenhet av att verka i alliansens form genom vårt etablerade samarbete med fristående sparbanker och delägda banker i Sverige. Som ett resultat av detta samarbete svarar dessa idag för cirka 25 procent av koncernens produktförsäljning. Under 1998 har utvecklingen av våra allianser i Baltikum och Norge rönt betydande uppmärksamhet. Alliansarbetet är här, liksom i de något tidigare etablerade allianserna i Finland och Polen, ännu bara i sin början. Jag ser emellertid redan under 1999 möjligheter till positiva effekter för framför allt våra företagskunder genom de kontakter och tjänster våra lokala banker kommer att kunna förmedla från våra alliansbanker för att stödja det alltmer ökande handelsutbytet i Östersjöregionen. Resultatmässigt för banken som helhet är dock investeringarna i våra grannländer att se som långsiktiga, med större positiva bidrag till vårt ekonomiska resultat först om tre till fem år. EN BANK FÖR 2000-TALETS KUNDER Under 1999 kommer vi att fullborda fusionsarbetet och ta de första stora stegen mot den vision vi kallar Ny Bank Kompetensutveckling och ny teknik, för att på olika sätt öka vår tillgänglighet för våra kunder och värdet för kunderna i deras bankrelation, är här avgörande för framgång. När jag sett vad vår personal har förmått under 1998 både i förändringsvilja och insatser är jag övertygad om att vi väl kommer att kunna svara upp mot marknadens förväntningar vad gäller skapande av mervärde för såväl kunder som aktieägare. Stockholm i februari 1999 Reinhold Geijer FöreningsSparbankens Årsredovisning

8 F EMÅRSSAMMANDRAG Femårssammandrag Äldre redovisningstandard Nyckeltal, koncernen * 1996 ** 1995 ** 1994 ** Pro forma Resultat Rörelseresultat, Mkr Placeringsmarginal, % 1,61 1,94 2,24 1,99 2,06 2,06 Räntemarginal, % 1,42 1,71 1,93 1,75 1,75 1,80 I/K-tal före kreditförluster 1,61 1,54 1,82 1,85 1,84 1,96 I/K-tal efter kreditförluster 1,49 1,14 1,46 1,54 1,44 1,34 Räntabilitet på eget kapital, % 16,9 1,4 16,1 20,4 17,5 19,3 Avkastning på totalt kapital, % 0,91 0,37 1,01 1,08 0,9 0,82 Rörelseresultat per aktie, kr 12,94 4,91 12,82 13,72 11,45 10,52 Vinst per aktie, kr 13,13 1,07 13,40 13,92 11,91 13,81 Resultat före kreditförluster per anställd, tkr Resultat efter kreditförluster per anställd, tkr Kapital Kapitaltäckningsgrad, % 11,6 11,8 13,3 13,0 13,9 12,7 Primärkapitalrelation, % 6,1 6,1 7,2 7,0 7,4 6,9 Soliditet, % 4,0 4,1 4,6 4,0 4,2 3,7 Kreditkvalitet Kreditförlustnivå, netto, % 0,2 0,3 *** 0,6 0,4 0,6 0,9 Andel osäkra fordringar, % 0,8 1,3 1,5 1,5 2,2 3,2 Reserveringsgrad, % Övrigt Antal anställda Antal kontor * Avser Föreningsbanken och Sparbanken Sverige. ** Avser tidigare Sparbanken Sverige förutom Övrigt, som är pro forma. *** Kreditförlustnivå brutto var 1,2%. Äldre redovisningsstandard innebär att redovisning ej skett enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) utan enligt tidigare gällande lag. Definitioner se sidan 66. Bankaktieanalytiker som följer FöreningsSparbankens utveckling Företag Analytiker Företag Analytiker ABG Securities Alfred Berg FK Aros Securities BT Alex Brown Carnegie Cheuvreux de Virieu Nordic Credit Suisse First Boston Daiwa Europe Den Danske Bank Deutsche Bank Dresdner Kleinwort Benson Enskilda Securities Erik Penser FK Fox-Pitt Kelton Goldman Sachs Handelsbanken Sigmund Håland Patrik Tillman Ingemar Persson Fiona Swaffield Per Griberg Peter Salomon-Sörensen Haakon Boenes Tetsuaki Iwamoto Troels Jensen Hans-Olov Öberg Jean-Pierre Lambert Erik Rune Håkan Persson Chris Williams Susan Leadem Mats Anderson HSBC JP Morgan Lehman Brothers Matteus FK Merrill Lynch Morgan Stanley Myrberg FK Nordbanken Nordiska FK Orkla Securities Paribas Rabobank Salomon Smith-Barney Schroder Warburg Dillon Reed Öhman FK Fredrik Myrén Catherine Woods Ian McEwen Hans Jedemark Denise Vergot-Holle Olaf Conrad Mikael Hallåker Johan Ekwall Jan Wolter Andreas Ossmark Peter Thorne Piers Brown Ronit Ghose Marc Rubinstein Kian Abouhossein Magnus Andersson 8 FöreningsSparbankens Årsredovisning 1998

9 F EMÅRSSAMMANDRAG Resultaträkning Äldre redovisningsstandard Mkr * 1995 * 1994 * Pro forma Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader m m Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster netto samt värdeförändring på övertagen egendom Nedskrivning av förvärvad egendom Rörelseresultat Resultat intjänat före förvärv Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Mkr * 1995 * Tillgångar Utlåning till allmänheten Utlåning till kreditinstitut Räntebärande värdepapper Belåningsbara statsskuldförbindelser Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital In- och upplåning från allmänheten Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper m.m Efterställda skulder Övriga skulder Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Äldre redovisningsstandard Mkr 1994 * Tillgångar Svenska och utländska banker Utlåning Räntebärande värdepapper Övrigt Summa tillgångar Skulder och eget kapital Inlåning Upplåning Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital * Avser tidigare Sparbanken Sverige. FöreningsSparbankens Årsredovisning

10 ÄGARE OCH AKTIEN Ägare och aktien AV K A ST NING Koncernens mål är en räntabilitet på eget kapital som långsiktigt överstiger ett vägt genomsnitt för börsnoterade banker i Sverige. KAPITALTÄCKNING Koncernen skall ha en kapitaltäckningsgrad om lägst 11 procent varav primärkapitalrelationen långsiktigt skall ligga i intervallet 6,5 8,5 procent med 7,5 procent som riktmärke. UTDELNING Långsiktigt skall utdelningen uppgå till lägst 30 procent av resultatet efter skatt. KREDITFÖRLUSTER Kreditförlustnivån i koncernen skall ej överstiga 0,5 procent över en konjunkturcykel. Antal aktieägare den 31 december 1998 Storleksklasser Antal aktier Antal ägare Totalt varav förvaltarregistrerade Aktieägare den 31 december 1998 Procent Sparbanksstiftelser 18,6 Fristående sparbanker 5,9 4:e AP Fonden 4,2 SPP 3,6 Lantbrukskooperationen 3,5 SPK 2,6 Robur-fonder 2,3 Skandia 2,0 SEB-Trygg fonder 2,0 AMF Pension 1,8 Förbundsdepån 1,8 Capital Group 1,5 Övriga utländska ägare 24,4 Övriga svenska institutioner 13,0 Allmänheten 12,8 Totalt 100,0 10 FöreningsSparbankens Årsredovisning 1998

11 ÄGARE OCH AKTIEN Aktiekapitalets utveckling Nominellt värde Tillkommande Ackumulerat Aktiekapital År Transaktion per aktie, kr Kurs, % antal aktier antal aktier Mkr Nyemission Nyemission Nyemission Split 5: Nyemission Split 10: Nyemission Nyemission/nedsättning /630 1) Fondemission Nyemission Nyemission För bolagsstämman 1999 har föreslagits en fondemission 1:2. Detta skulle innebära att antalet aktier skulle öka till och aktiekapitalet skulle öka till Mkr. 1) Kurserna är hänförliga till konvertering av fyra olika slag av preferensaktier under våren Data per aktie Äldre redovisningsstandard Kronor Rörelseresultat per aktie 12,94 4,91 13,72 11,45 10,52 Vinst per aktie 13,13 1,07 13,92 11,91 13,81 Eget kapital per aktie 81,96 77,80 72,07 73,00 77,07 Substansvärde per aktie 100,17 89,47 u.s. u.s. u.s. Justerat eget kapital per aktie 82,37 77,87 72,88 73,37 62,28 Kontantutdelning per aktie 7,00 1) 6,00 5,50 3,50 2,50 2) Utdelning av aktier i fastighetsbolag, per aktie 3) 2,25 0,56 Börskurs vid årets slut 209,00 179,50 116,50 84,50 50,75 Direktavkastning, % 3,35 3,34 4,70 4,10 4,90 P/E-tal 16,15 36,55 8,49 7,38 4,82 Börskurs/Eget kapital per aktie, % ) Enligt styrelsens förslag. 2) Fördelat på aktier. 3) Baserad på kursen första noteringsdagen. FöreningsSparbankens Årsredovisning

12 H ISTORISK BAKGRUND Historisk bakgrund Den första svenska sparbanken bildades 1820 och den första föreningsbanken 1915 med förebilder från Skottland respektive Tyskland. Sparbank är en särskild företagsform medan Föreningsbanken, tidigare Jordbrukskassan, var en ekonomisk förening. Den nuvarande FöreningsSparbanken, som är ett publikt bankaktiebolag, är resultatet av en fusion mellan Sparbanken Sverige och Föreningsbanken FÖRENINGSSPARBANKENS HISTORISKA BAKGRUND Den ursprungliga sparbanksidén är att främja långsiktigt sparande och investeringar och att skapa ekonomisk trygghet för den enskilde. Den första sparbanken i Sverige bildades 1820 i Göteborg. Sparbankernas verksamhet bedrevs i en särskild företagsform enligt särskild lagstiftning. Som mest fanns det i Sverige nära femhundra sparbanker i början av 1930-talet. I början av 1940-talet bildade sparbankerna en gemensamt ägd centralbank, Sparbankernas Bank. Under och 70-talen minskade antalet sparbanker kraftigt genom sammanslagningar till större enheter. År 1992 fusionerades elva av de största regionala till bankaktiebolag ombildade sparbankerna in i Sparbankernas Bank. Dessa bildade tillsammans Sparbanken Sverige som börsintroducerades i juni Övriga inemot 90 fristående sparbanker behöll sin ursprungliga företagsform men samarbetade nära med Sparbanken Sverige och svarade för ungefär en fjärdedel av den samlade verksamheten. Föreningsbanken hade sitt ursprung i jordbrukskassorna. Den första jordbrukskassan bildades i Västerhaninge utanför Stockholm Kassornas företagsform var kooperativa ekonomiska föreningar, där varje medlem hade en röst. Verksamheten bedrevs inom ramen för en särskild lagstiftning för jordbrukskassor. De enskilda jordbrukskassorna var anslutna till regionala centralkassor. Inom organisationen fanns från 1958 en gemensam centralbank, som 1974 ändrade namn till Föreningsbankernas Bank. I början av 1990-talet fusionerade de 12 regionala föreningsbankerna och bildade Sveriges Föreningsbank. Denna bank ombildades 1992 och blev tillsammans med de lokala föreningsbankerna ett sammanhållet bankaktiebolag, Föreningsbanken, som börsintroducerades i januari Föreningsbanken och Sparbanken Sverige gick samman under 1997 och bildade FöreningsSparbanken. 12 FöreningsSparbankens Årsredovisning 1998

13 I NTEGRATIONEN AV DEN NYA BANKEN Integrationen av den nya banken 1998 präglades av ett intensivt fusionsarbete i den nybildade FöreningsSparbanken. Under 1999 kommer samgåendet att slutföras. Samgåendet mellan Föreningsbanken och Sparbanken Sverige till FöreningsSparbanken beslutades Tanken bakom fusionen var att skapa en helt ny bank inför 2000-talet. En bank som är tillgänglig när kunderna vill och där samspelet mellan kund och bank är det bästa på marknaden. I fusionsprospektet angavs mål för de effektivitetsvinster som fusionen skulle medföra. Den sammanlagda effektivitetsvinsten från år 2000 skulle uppgå till lägst 1,5 miljarder kronor bland annat genom att bankens personal netto skulle minska med minst personer. DE ANSTÄLLDA Efter omfattande dialoger kring bankens vision har samtliga anställda fattat individuella beslut att arbeta vidare i banken, söka förtidspension eller lämna banken för en annan karriär. Cirka medarbetare har valt att fortsätta och satsa på den nya banken. Första delen av fusionen, som fokuserats på interna förändringar, har genomförts enligt tidsplan och i vissa fall före planen. Under 1997 fastlades värderingar och strategier för den nya banken, den legala processen med fusionen genomfördes, styrelser, ledare och specialister utsågs och Föreningsbankens huvudkontor samt Föreningsbanken Data avyttrades. KONT ORSNÄTE T En ny kontorsstruktur etablerades med 139 geografiska verksamhetsområden i form av lokala banker. Dessa höll redan 1997 sina första kund- och aktieägarmöten, där bland annat de lokala styrelserna nominerades. Under 1998 har 240 av 253 beslutade kontorssamordningar genomförts. Under 1997 såldes huvuddelen av de föreningsbankskontor som naturligen hörde till fristående sparbanks geografiska område till respektive fristående sparbank. Under 1998 har 144 sådana kontorsöverlåtelser genomförts. FöreningsSparbankens kontorsnät uppgick den 31 december 1998 till 695 kontor. Tillsammans med fristående sparbanker och delägda banker har banken kontorstäckning över hela landet med cirka kontor. IT- SYSTEM Hittills har de fusionerade bankernas båda datasystem varit i bruk på kontoren. Full integration av IT-systemen kommer att vara genomförd under maj 1999 vilket är fyra månader före den ursprungliga tidsplanen. En ny teknisk plattform, GP-2000, med nya kund- och säljsystem avses att tas i bruk successivt under Utbyte av FöreningsSparbankens uttagsautomater påbörjades under hösten 1998 och avses vara slutfört under FöreningsSparbankens Årsredovisning

14 V ISION Vision Bankens vision är att vara den ledande banken för hushåll samt mindre och medelstora företag inom sitt prioriterade geografiska område, Nordikum. Visionen innebär att banken för kunder, aktieägare, personal och lokalsamhälle skapar mervärde och möjligheter: Mina möjligheters bank. Världen befinner sig för närvarande i ett genomgripande samhällsskifte. Vi är på väg att lämna industrisamhället och går snabbt in i kunskapssamhället, ett samhälle där kompetens och innovationskraft blir de viktigaste produktionsfaktorerna. Kunskapssamhället skapar också en accelererande globalisering, där flödet av kapital, kunskap och idéer över nationsgränserna möter allt svagare hinder. Detta tillsammans med avreglering av finansmarknaderna och en allt snabbare utveckling av informationsteknologin medför sammantaget helt nya konkurrensförutsättningar. Samtidigt kommer marknaden för finansiella tjänster att öka både i volym och i komplexitet i takt med samhälls- och kunskapsutvecklingen. VISION 2005 Denna vision för år 2005 är grundad på de förändrade behov och tekniska framsteg som kunskapssamhället innebär. Visionen har beskrivits som ökad bekvämlighet för kunden inom ramen för Mina Möjligheters Bank. I denna beskrivning ligger att banken tankemässigt är ett jättelikt finansiellt shoppingcenter, där kunderna har tillgång och ingångar till alla exponerade produkter och möjligheter och detta via bankkontor, Bank i Butik, Telefonbank, Internetbank, smart card-teknik, interaktiv TV och mycket mera i framtiden. Den väsentligt förhöjda bekvämligheten för kunderna paras i denna miljö med fördjupad finansiell rådgivning, som skapar ett ständigt växande mervärde för kunderna. Denna avancerade personliga service möjliggörs av ett kompetensskifte inom banken innebärande att de nya administrativa förutsättningarna till följd av ny teknik förändras så att lägst fyra av fem medarbetare är i kundoperativ verksamhet. I visionen ligger att mervärde måste skapas för alla bankens intressenter; kunder, aktieägare, personal och det lokala samhället. Detta är särskilt viktigt i stora förändringsskiften för att upprätthålla bankens legitimitet. Bankens personal måste känna att en anställning i banken leder till en positiv personlig utveckling eftersom samspelet mellan kund och anställd är så väsentligt för att mervärde skall kunna skapas för de andra intressentgrupperna. Sålunda är förhöjt aktieägarvärde en följd av att mervärde skapas för övriga tre intressentgrupper. Visionen utgår från en bred kundbas som skall utvecklas ytterligare. Bankens så kallade Nordikumstrategi tar sikte på just denna vidareutveckling av kunderna och att förstärka den glokala syn som präglat visions- och förändringsarbetet. Avsikten är att öka den lokala närvaron i Norden och länderna kring Östersjön för att skapa en så stor kundbas att ytterligare stordriftsfördelar kan uppnås 14 FöreningsSparbankens Årsredovisning 1998

15 V ISION avseende skapandet av bekvämligheten i Mina Möjligheters Bank. Tanken är alltså att inom ramen för varje land bedriva den lokala bankverksamheten i allians eller i delägd form samtidigt som global kompetens och gemensamma resurser kan nyttjas. NY KOMMUNIKATIONSLOGIK I grunden för visionen ligger ett affärssystem med en ny kommunikationslogik, ett enklare och tydligare sätt att fördjupa och effektivisera dialogen mellan kund och bank. I systemet ingår också nya, konkreta verktyg som ökar kundens och bankens möjligheter i mötet. Den nya kommunikationslogiken gör det också möjligt att göra bankaffärer när, var och hur man vill utan hänsyn till traditionella öppettider på kontor. FöreningsSparbanken var först i Norden med att erbjuda banktjänster per telefon och är en av de banker som har de mest utvecklade Internetbankerna. Banken ska också framöver vara ledande när det gäller att vidareutveckla nya tjänster och produkter med hjälp av ny teknik för att öka möjligheten för varje kund att tillsammans med banken skapa nya mervärden. Detta sker genom en stark lokal närvaro och genom ett konsekvent och systematiskt utnyttjande av alla de fördelar den nya tekniken har när det gäller att skapa närhet, tillgänglighet och bekvämlighet för kunderna. För att kontinuerligt följa hur bankens kunskap utvecklas och kundernas uppfattning om bankens kompetens, utförs löpande kvalitetsmätningar. I visionen finns målet att bygga det intelligenta företaget, som i sig förstår att transformera erfarenheter till innovation och kontinuerlig förnyelse på kundernas villkor. Banken ska också vidareutveckla sitt marknadsuppträdande genom att integrera global kompetens och lokal närvaro under ett starkt och trovärdigt varumärke. Vision 2005 Mina möjligheters bank ger bekvämlighet för kunden. Ett nytt bekvämt personligt finansiellt varuhus skapas. Ökat affärsutbyte mellan kunden och banken; Kontor, Telefon, Internet, Kort, Bank i Butik, Interaktiv TV... Ökat mervärde för kunden genom bekvämlighet i kombination med mer professionell rådgivning (80/20). Fördjupad kundrelation leder till större produktförsäljning. Högst 30 procent av kontoren hanterar kontanter bland annat tack vare CASH-funktionen. En kundbas på åtminstone 15 miljoner privatkunder av 90 miljoner inom Nordikum skapas och åtminstone en miljon företagskunder. FöreningsSparbankens Årsredovisning

16 F RISTÅENDE SPARBANKER Fristående sparbanker Samarbetet med de fristående sparbankerna är en viktig del i FöreningsSparbankens verksamhet. Fristående sparbanker och delägda banker svarar för ungefär en fjärdedel av den samlade försäljningen av FöreningsSparbankens produkter. SAMARBETET MED FRISTÅENDE SPARBANKER När Sparbanken Sverige bildades 1992 fanns ett nittiotal sparbanker som bedrev sin lokala bankverksamhet i nära samarbete med dåvarande Sparbankernas Bank, som ombildades till Sparbanken Sverige. Genom detta samarbete vann såväl fristående sparbanker som Sparbanken Sverige betydande fördelar. Fristående sparbanker fick del av Sparbanken Sverige koncernens hela produktutbud och tjänstesortiment och Sparbanken Sverige vann genom samarbetet rikstäckning och möjlighet att fördela fasta kostnader på en större affärsvolym. När FöreningsSparbanken bildades 1997 genom fusion mellan Föreningsbanken och Sparbanken Sverige valde så gott som alla fristående sparbanker att fortsätta detta samarbete. Ett viktigt led i det fortsatta samarbetet var att fristående sparbanker erbjöds förvärva Föreningsbankskontor inom sina respektive verksamhetsområden. Sparbanken Finn, Sparbanken Gripen och Nova Sparbank valde dock att avstå från kontorsförvärv. Samarbetet mellan FöreningsSparbanken och sparbankerna Finn och Gripen kommer att upphöra under GEMENSAMT MARKNADSUPPTRÄDANDE En annan viktig del i samarbetet är det gemensamma marknadsuppträdandet. Överenskommelse har träffats mellan FöreningsSparbanken och de fristående sparbankerna om ett samordnat marknadsuppträdande med gemensam symbol. Två sparbanker, Ölands Sparbank och Söderhamns Sparbank, beslöt att ombilda sin företagsform till aktiebolag med FöreningsSparbanken som delägare. FöreningsSparbankens lokala kontorsrörelser på Öland respektive i Söderhamn ingår nu i de nybildade bankaktiebolagen, som påbörjade sin verksamhet i slutet av I december 1998 träffade Färs och Frosta Sparbank och FöreningsSparbanken en överenskommelse om att sparbanken förvärvar FöreningsSparbankens kontorsrörelser i Lund, Staffanstorp, Löddeköpinge och Svalöv. Färs och Frosta sparbank kommer att ombildas till bankaktiebolag med FöreningsSparbanken som delägare till 30 procent. Ombildningen bedöms komma att genomföras tidigast under fjärde kvartalet Samarbetet med fristående och delägda banker regleras i samarbetsavtal. Förutom i marknadsfrågor sker ett nära samarbete på en rad administrativa områden. FöreningsSparbanken är till exempel de fristående sparbankernas clearingbank och tillhandahåller mot ersättning ett komplett sortiment av IT-tjänster. De fristående sparbankerna är förutom viktiga samarbetspartners tillsammans en av de största aktieägarna i FöreningsSparbanken. Innehavet uppgår till cirka sex procent av såväl kapital som röster. Försäljning av kontor Antal kontor sålda till fristående sparbanker 129 Antal kontor sålda till delägda banker 15 Antal anställda i sålda kontor 690 Utlåningen i sålda kontor 11 miljarder kronor Inlåningen i sålda kontor 16 miljarder kronor Påverkan på räntenetto under Mkr Påverkan på FöreningsSparbankens provisioner och övriga intäkter under Mkr Påverkan på FöreningsSparbankens kostnader under Mkr Fristående sparbanker och delägda banker 31 december 1998 * Inlåning Utlåning Utlåning via Spintab Sparande via Robur Affärsvolym Antal juridiska enheter 89 Samlad balansomslutning * Inklusive FöreningsSparbanken Öland och Eskilstuna Rekarne Sparbank som ingår i FöreningsSparbanken koncernen. 16 FöreningsSparbankens Årsredovisning 1998

17 I NTERNATIONELLT SAMARBETE Internationellt samarbete FöreningsSparbankens prioriterade geografiska område är Norden och länderna runt Östersjön (Nordikum). Området har en total befolkning på cirka 90 miljoner. Under 1998 har Förenings- Sparbanken bland annat träffat avtal om förvärv av cirka 25 procent av aktierna i SpareBank 1 Gruppen i Norge och utökat sin röstandel till 49,98 procent i Hansapank i Estland. INTERNATIONELLA ALLIANSER NORDIKUM I takt med den tilltagande globaliseringen ökar kundernas behov av banktjänster utanför Sveriges gränser. En banks internationella närvaro innebär således större kundnytta genom bland annat utökad service och på sikt också ett ökat produktutbud. För FöreningsSparbanken finns också en ekonomisk nytta av den geografiska expansionen dels i form av merförsäljning av de egna produkterna på de nya marknaderna, dels i form av stordriftsfördelar och kostnadsdelning vid produktutveckling och teknikinvesteringar. FöreningsSparbankens geografiska intresseområde är Norden och Östersjöländerna (Nordikum). Banken har valt att expandera genom att ingå allianser med en strategisk partner på respektive marknad och därvid har också vanligtvis en andel i alliansbanken förvärvats. FöreningsSparbanken har sedan tidigare en mycket positiv erfarenhet av allianser genom sitt långvariga samarbete med fristående sparbanker i Sverige. Att arbeta via allianser istället för genom förvärv har flera fördelar såsom bibehållen lokal prägel hos alliansbanken, mindre investeringsbehov och därmed lägre kapitalbindning och risknivå. Under 1998 förstärkte banken sina positioner på ett antal av de i Nordikumområdet ingående marknaderna. I Norge träffades avtal om att, via en nyemission 1999, förvärva 25 procent av aktierna i SpareBank 1 Gruppen. SpareBank 1 Gruppen ägs i övrigt av fem norska sparbanksgrupperingar och fungerar som ett gemensamt produktbolag för dessa. I SpareBank 1 Gruppen återfinns bland annat fondförvaltningsbolaget Odin, bankkort, finansbolag och fondförsäkringar. Nordikum-alliansen Land Sverige Norge * Finland Polen Baltikum Totalt Bank FöreningsSpar- SpareBank 1 Aktia + Fristående Bank Hansapank banken + Del- Gruppen banker + Handlowy ägda banker + Kooperativa Fristående banker sparbanker Röstandel 25 % cirka 25 % FSPAR 6% 49,98 % Zurich 6% JP Morgan 12% Investering 770 Mkr 190 Mkr 390 Mkr Mkr Mkr Kontor Uttagsautomater Privatkunder 4,4 miljoner 1,2 miljoner 0,7 miljoner 0,5 miljoner 6,8 miljoner Företagskunder * Från och med FöreningsSparbankens Årsredovisning

18 I NTERNATIONELLT SAMARBETE I Baltikum ökade FöreningsSparbanken successivt sina intressen i Hansapank. Vid årsskiftet var röstandelen 49,98 procent. Hansapank är Baltikums största bank och marknadsledande på den estniska marknaden. Hansapank har också verksamhet i Lettland och Litauen. I Finland har samarbetet med Aktia Sparbank fortsatt. FöreningsSparbanken äger cirka 25 procent av aktierna i Aktia. Samarbetet mellan bankerna har under året fördjupats bland annat på fondområdet. I polska Bank Handlowy äger FöreningsSparbanken motsvarande cirka sex procent av aktier och röster efter full konvertering. Bank Handlowy är idag en storföretagsbank med ambitionen att växa inom privatmarknadssegmentet vilket kan bli av stor strategisk betydelse för FöreningsSparbanken med tanke på den polska marknadens storlek och tillväxttakt. ATT REALISERA POTENTIALEN I SAMARBETET Samarbetet har under året förstärkts genom att personal från FöreningsSparbanken placerats i alliansbankerna. Ett antal samarbetsprojekt har också påbörjats för att förverkliga affärspotentialen i allianserna. FöreningsSparbanken har vidare ett samarbete med och ett mindre ägande i Österrikes näst största bank, Erste Bank, vars nätverk av banker i Centraleuropa är av stort intresse för bankens företagskunder. Förutom samarbetet med bankerna i Nordikum har FöreningsSparbanken en dotterbank i Luxemburg och filialer i London och New York samt ett representationskontor i Tokyo. Utlandsenheterna stödjer FöreningsSparbankens företagskunder och deltar i bankens internationella kapitalmarknadsoperationer. 18 FöreningsSparbankens Årsredovisning 1998

19 KUNDERNA I F ÖRENINGSSPA RBA NK EN Kunderna i FöreningsSparbanken FöreningsSparbanken har den största kundbasen av de svenska bankerna avseende privatpersoner, små- och medelstora företag, kommuner och landsting samt organisationer. FöreningsSparbanken har genom ett långsiktigt engagemang i det lokala samhället byggt upp goda relationer med en stor del av Sveriges befolkning, närings- och föreningsliv. Dessa relationer har varit och kommer även i framtiden att vara bankens absolut viktigaste resurs. FöreningsSparbanken har idag relationer med cirka 4,4 miljoner privatpersoner, merparten av Sveriges kommuner och landsting och en stor del av landets små- och medelstora företag. PRIVATKUNDER På privatmarknaden har FöreningsSparbanken en mycket stark ställning. Hela 95 procent av befolkningen känner till det nya varumärket och många förknippar banken med mycket positiva värderingar samt uppfattar banken som serviceinriktad och tillgänglig. Bankens konkurrenskraft är beroende av hur väl man lyckas bibehålla och utveckla kundrelationerna. I mötet med kunden skapas ett mervärde för både kunden och banken genom att man tillsammans ser och utvecklar kundens ekonomiska och affärsmässiga möjligheter. EKONOMISK SITUATION Alla människor kan inte bli ekonomiskt oberoende men de flesta kan göra ekonomi och pengar till något som tillför livet glädje och trygghet. Kan banken hjälpa kunderna med detta innebär det en stor möjlighet. Ett hjälpmedel för att uppnå detta är att beskriva kundbasen utifrån kundens ekonomiska situation avseende inkomst och sparande. Därigenom kan man bättre förstå och möta olika kundgruppers behov. Banken har störst antal kunder av svenska banker i samtliga kundgrupper. Den har också genom sin breda kompetens och stora produkt- och tjänsteutbud goda möjligheter att möta varje kund utifrån dennes unika situation. FöreningsSparbanken vill vara företagens och de många människornas bank och ser möjligheter i alla dessa kundgrupper. BETAL A Under ungdomsåren och det tidiga vuxenlivet handlar mycket om att skapa en egen vardag med första arbetet, eget hem och egen ekonomi. Banken har betalningsprodukter som kan hjälpa till FöreningsSparbankens Årsredovisning

20 KUNDERNA I F ÖRENINGSSPA RBA NK EN att förenkla vardagen för både den mindre och den större ekonomin. Ett exempel är Internetbanken som sedan starten i december 1996 vuxit snabbt. Cirka kunder använder detta sätt att sköta sin vardagsekonomi och cirka 10 procent av kundernas postgiro och bankgirobetalningar går via Internetbanken. Målsparande är också en viktig produkt för många kunder. FöreningsSparbankens samarbete med bland annat byggföretag och bostadsproducenter är exempel på detta. Under året har bankkort med inbyggd cashfunktion lanserats på bred front, elektroniska fakturor utvecklats och Internetbanken ytterligare förbättrats. Detta visar att banken i kraft av sin storlek och kompetens har stora möjligheter att leda utvecklingen i banksektorn och utveckla nya rationella betalningssystem och har därmed ofta varit först med nya tjänster. Anslutningen till Telefonbanken med personlig service har under året ökat med cirka 60 procent till kunder. Till Internetbanken har anslutningen ökat med 166 procent till kunder. Under året lanserades ett nytt kunderbjudande till privatkunder. Detta innebär att kunder med bank- eller betalkort samt girobetalning eller Internetbetalning erbjuds en högre ränta på Privatkontot. Under året har eller drygt en tredjedel av samtliga lönekunder tecknat sig för erbjudandet. 20 FöreningsSparbankens Årsredovisning 1998

21 KUNDERNA I F ÖRENINGSSPA RBA NK EN Försäljningen av kort har också varit mycket god och det finns även i framtiden stora potentialer inom detta område. LÅNA Boendet och dess finansiering är för de flesta människor det största ekonomiska åtagandet. Bankens sortiment av låneprodukter ger kunderna frihet att välja den lösning som passar det egna behoven och möjligheterna bäst. Banken har också utvecklat låneformer för till exempel bil- och båtfinansiering där objektet utgör säkerhet för lånet. Sammantaget kan personliga lösningar erbjudas till samtliga kunders individuella lånebehov. Det är kunder i åldern år som har de stora lånebehoven. Högst genomsnittliga lån har kunderna vid cirka 40 års ålder. Därefter minskar den genomsnittliga volymen per kund successivt. Under året har banken i en hård konkurrenssituation lyckats öka sin andel på bolånemarknaden. PENSIONSSPARA Allt fler människor behöver ett eget pensionssparande och börjar spara allt tidigare. Banken har en mycket bra position på den snabbt växande pensionssparmarknaden med relationer till halva svenska folket. Banken genomför redan idag över en miljon kundmöten med rådgivning varje år. Den nära relationen med många kunder ger över tiden förutsättningar för en ökande marknadsandel. FÖRETAG FöreningsSparbanken har relationer med en stor del av landets små och medelstora företag. Företagskundernas attityd till banken följs noga. Detta sker för att säkerställa att banken hela tiden arbetar för att öka mervärdet för kunden och därmed förbättra relationen. Sveriges kundbarometer rankade 1998 FöreningsSparbanken högst vad gäller kundupplevd kvalitet och näst högst vad gäller prisvärdhet och lojalitet. Företagskundernas behov skiljer sig beroende på bland annat branschtillhörighet och storlek. Banken har ett brett utbud av företagsprodukter avpassade för olika kundgruppers behov. Allt fler kunder har under året valt rationellare och bekvämare betalningstjänster som girokonto och elektroniska betalningar. Detta innebär en förenklad hantering både för företagaren och banken. EU och införandet av euron innebär stora förändringar för företagskunderna. I många fall ökar konkurrensen men också möjligheten till export. Banken har ett brett produktutbud på utlandssidan och detta innebär en klar potential för merförsäljning till bankens många företagskunder. SPARA / PLACERA Vilken typ av sparande kunden väljer beror på inställningen till risk, trygghet och tillgänglighet. Banken har ett mycket brett utbud av produkter för att passa många olika behov och är marknadsledande på både fond- och banksparande. Fondsparandet har ökat framförallt i de högre åldrarna. Dagens pensionärer har en annan kunskap om och intresse för olika placeringsalternativ än den tidigare generationen och detta avspeglas i val av placeringsprodukt. FöreningsSparbankens Årsredovisning

22 KUNDERNA I F ÖRENINGSSPA RBA NK EN LANTBRUK Banken har lyckats mycket väl med att vidareutveckla och förstärka relationerna med landets lantbrukare. Cirka 80 procent av alla lantbrukare är kunder i banken. I koncernens bolag för hypotekskrediter till lantbruk, Jordbrukskredit, har utlåningen ökat med cirka 60 procent under året. Banken bedriver ett aktivt arbete med denna mycket viktiga kundgrupp. Ett exempel är interaktiva TV-sändningar där lokala banker kan bjuda in sina kunder för en informationsoch diskussionskväll med tillgång till en expertpanel i studion. Lantbrukskunderna är också över lag mycket nöjda med banken vilket kommer fram i både egna och andras attitydundersökningar. KOMMUNER O CH LANDSTING Banken har också en mycket stor del av Sveriges kommuner och landsting som kunder och är den klart dominerande banken inom kommunsektorn såväl vad avser kommunernas flöden som deras finansieringar och placeringar. Det nära samarbetet med landets kommuner, kommunala företag och landsting har under året ytterligare fördjupats och breddats. Ett av många exempel på betydelsen av bankens satsning på kommunmarknaden är den nya skåneregionens val av FöreningsSparbanken som sin huvudsakliga bankförbindelse. ORGANISATIONER Banken har en mycket stark ställning i organisations- Sverige särskilt bland fackförbund, religiösa organisationer och idrottsföreningar. Den långa och goda relationen med fackförbunden har bidragit till att banken fått en hög andel lönekunder. Det nära samarbetet har bland annat resulterat i projekt som Metalls IT-skola. Varför mäts kundernas inställning till banken? Kundernas inställning till banken är avgörande för bankens möjligheter att skapa långsiktigt uthållig lönsamhet. Därför sker kontinuerliga mätningar av kundernas attityder till och uppfattningar om banken. Dessutom görs löpande uppföljningar av medarbetarnas inställning till banken. Målet är att kunderna ska förbli lojala och se banken som det bästa alternativet och att kunderna därför ska utöka sin affärsrelation med banken. Det finns ett starkt samband mellan kundernas och medarbetarnas syn på banken och bankens lönsamhetsutveckling. Motiverade medarbetare skapar nöjda kunder, vilket i sin tur förbättrar lönsamheten och därmed åstadkommer ökat aktieägarvärde. Mätningarna visar att nöjda och lojala kunder har en stor andel av sina bankaffärer i banken. Det finns ett tydligt samband mellan affärsmannaskap och ökad produktförsäljning. Om medarbetarna skapar kundtillfredsställelse och mervärde för kunderna ökar dessa sina affärsrelationer med banken. Detta leder i sin tur till ökat mervärde och förbättrad lönsamhet för banken. 22 FöreningsSparbankens Årsredovisning 1998