Grönbok om tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensioner

Transkript

1 EU-kommissionen Online consultations / Grönbok om tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensioner. Grönbok om tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensioner EU-kommissionen har uppmanat alla berörda parter att senast den 15 november 2010 ta ställning till de frågor som tas upp i grönboken om pensionssystemen. PTK välkomnar kommissionens initiativ och möjligheten att delta i samrådet om framtidens pensioner. Nedan följer en kortare presentation av PTK, en bakgrund till PTKs ställningstagande och svar på de 14 frågor som EU-kommissionen presenterat i grönboken. PTK PTK är den största förhandlings- och samverkansorganisationen för privatanställda tjänstemän i Sverige, med 27 medlemsförbund som representerar medlemmar. 1 PTKs viktigaste förhandlingspart på arbetsgivarsidan är Svenskt Näringsliv (SN). 2 Tillsammans har PTK och SN etablerat ett kollektivavtalsbaserat tjänstepensionssystem som i det närmaste är heltäckande för privatanställda tjänstemän i Sverige. Många av de frågor som hanteras i ITP avtalet gör sig också gällande i grönboken. Detta gäller exempelvis sambanden mellan fri rörlighet på arbetsmarknaden, tryggande av pensioner, frågan om flexibel pensionsålder och behovet av att 1 PTK representerar 90 % av de privatanställda tjänstemännen på den svenska arbetsmarknaden. 2 Svenskt Näringsliv är medlem i BusinessEurope. I den svenska arbetsmarknadsmodellen hanteras EU frågor som berör tjänstemän vanligtvis av centralorganisationerna TCO och Saco som båda är medlemmar i EFS. PTK samverkar med dessa organisationer i EU-frågor på det nationella planet, men är inte medlem i EFS. 1 (16)

2 människor stannar längre i arbetslivet, garantier för att intjänade pensionsrätter bevaras (oantastbarhet), god information och utveckling mot avgiftsbaserade fonderade pensionssystem. Utgångspunkter för PTKs svar PTK har uppfattat att huvudfrågan som ställs i grönboken är om, och i så fall på vilket sätt, EUs regler på pensionsområdet bör anpassas så att de ger stöd för att uppnå tillräckliga och långsiktigt bärkraftiga pensioner. PTK delar EU-kommissionens uppfattning om vikten av tillräckliga och långsiktigt bärkraftiga pensioner och beskrivningen av den demografiska utvecklingen och förändringar av pensionssystemen. Utgångspunkten för PTKs svar är, som kommissionen också anger, att pensionssystemen i medlemsländerna varierar i hög grad, men också att de är förankrade i och beroende av nationella förhållanden avseende exempelvis arbetsmarknad, samhällsekonomi, skatteregler och sociala skyddssystem. Långsiktiga nationella politiska beslut och strategier på en mängd olika områden är också nödvändiga för att pensionssystemen ska fungera väl. Bindande regler på EU-nivå kan enligt PTKs mening riskera att slå sönder eller hindra utvecklingen av redan etablerade pensionssystem som visat sig fungera väl. Sådana regler kan också verka hindrande vid etablering av nya system med siktet inställt på långsiktighet. Även om den ekonomiska krisen accentuerat problemen med svaga statsfinanser i medlemsländerna, förutsätter hållbara pensionssystem i första hand fungerande arbetsmarknader och en stabil samhällsekonomi och inte tvärt om. PTK anser att effekterna av de åtgärder som nyligen föreslagits med anledning av den ekonomiska krisen och inrättandet av en förstärkt marknadstillsyn först måste få genomslag innan förslag på nya bestämmelser läggs fram. Åtgärder som vidtas på EU-nivå bör i första hand koncentreras på kartläggning och analys av hur pensionssystemen fungerar i dag och grundförutsättningarna för att sådana system ska kunna fungera långsiktigt. En sådan analys måste ta sin utgångspunkt i rådande förhållanden i varje medlemsland. Till de grundläggande förutsättningarna räknas att regler för att trygga pensioner inte får binda onödigt stort kapital och därigenom hindra att nödvändiga krav på avkastning kan uppfyllas eller störa en god lönebildning. Pensioner ska vara oantastbara, dvs. en arbetstagare ska inte förlora den pensionsrätt som intjänats hos en arbetsgivare vid ett byte av anställning, samtidigt som kraven på rörlighet på arbetsmarknaden måste tillgodoses. Pensionssystemen ska innehålla incitament för att arbetstagare ska stanna kvar längre i arbetslivet, (det måste löna sig att arbeta längre), samtidigt som 2 (16)

3 hänsyn måste tas till att vissa yrkeskategorier inte kan stanna kvar lika länge i sitt arbete på grund av fysiskt eller psykiskt krävande arbeten. För att ytterligare redogöra för våra utgångspunkter till de svar på grönboken som lämnas nedan vill vi lämna en kort redogörelse för det kollektivavtalade tjänstepensionssystemet i Sverige. Det svenska kollektivavtalade tjänstepensionssystemet bygger på samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Systemet har utvecklats under lång tid och fungerat tillfredställande under konjunkturväxlingar på arbetsmarknaden och också klarat den nuvarande ekonomiska krisen väl. Systemet innehåller ett antal grundelement som EU-kommissionen uppmärksammar i grönboken. Det svenska pensionssystemet i korthet I Sverige är pensionen för en medborgare i dag oftast en kombination av lagstadgad pension, tjänstepension och eget sparande i någon form. Lagstadgad pension med flexibel pensionsålder Den lagstadgade pensionen är en premiebestämd pension. Premien betalas via arbetsgivaravgift och egenavgift, (individen). Den bokförs på ett individuellt konto hos Pensionsmyndigheten 3 för den som tjänat in pensionen. En del av premien, (inkomstpensionen), används för att betala ut pension till andra som redan hunnit bli pensionärer. Den som tjänat in pension får därmed en fordran på kommande generationer. Den kvarvarande delen, premiepensionen, förs till ett reellt fondförsäkringssystem där individen själv väljer i vilka värdepappersfonder premiepensionsavgiften placeras. För den som inte gör något val placeras premien automatiskt i en generationsfond. Pensionens storlek är beroende av hur länge individen arbetar, den allmänna inkomstutvecklingen i landet, avgifter, hur länge individen beräknas leva och vilken påverkan skatter har vid pensioneringen. Detta gäller både för den del av premien som betalas till inkomst- och premiepension. För premiepension gäller dock att värdeutvecklingen inte styrs av den allmänna inkomstutvecklingen i landet, utan beror enbart på hur de fonder som individen valt har utvecklats. Som en lägsta nivå på den lagstadgade pensionen finns en garantipension. Systemet har ingen fastställd pensionsålder, Uttagsmöjligheterna är flexibla. Pension kan tas ut från tidigast 61 års ålder. Individen kan ta ut pension och tjäna in pension samtidigt (16)

4 Kollektivavtalad tjänstepension som främjar rörlighet på arbetsmarknaden Sedan 1960-talet har kollektivavtalade pensionsplaner utvecklats för anställda inom sektorerna stat, kommun och landsting samt för privatanställda arbetare och tjänstemän. Av det totala antalet anställda omfattas ungefär % av sådana pensionsplaner som utgör komplement till den lagstadgade pensionen. Genom att pensionsplanerna gäller för alla anställda inom respektive sektor och intjänad pensionsrätt alltid är oantastbar 4 har rörligheten på hela arbetsmarknaden underlättats. Pensionsplanerna är konstruerade så att det är möjligt för en individ att ta ett nytt arbete, utan att pensionen som intjänats hos en tidigare arbetsgivare påverkas eller att det finns risk för avbrott i intjänandet så länge individen har ett arbete. Nedan följer en närmare beskrivning av den så kallade ITP-planen. Planen har varit förebild för de flesta andra pensionsplaner som tillkommit senare. ITP Industrins och handelns tilläggspension - ett heltäckande tjänstepensionssystem Totalt omfattar planen tjänstemän. Av dessa är aktivt försäkrade tjänstemän. Övriga är pensionärer eller individer som har tidigare intjänade pensionsrättigheter i ITP, som senare ska betalas ut. Till ITP är arbetsgivare anslutna genom kollektivavtal. Det svenska kollektivavtalssystemet innebär som huvudregel att alla företag som blir medlemmar i ett arbetsgivarförbund, automatiskt blir bundna av ITP-planen. Förenklad administration - minskade kostnader förenad med ökad trygghet Administrationen av ITP-planen sköts av ett bolag som ägs gemensamt av parterna. Arbetsgivarna registrerar sig och sina anställda hos bolaget och anger nödvändiga uppgifter för att försäkringar ska kunna tecknas. Bolaget hjälper till vid tecknande av försäkringsavtal och sköter därefter den löpande administrationen, exempelvis fakturering och registrering av pensionsval eller flytt av pensionskapital. Bolaget har också uppgiften att informera försäkrade om värdet på pensionen samt att hantera kommunikation och kontakter med berörda försäkringsgivare, (försäkringsbolag). Därigenom har stora förenklingar åstadkommits som gynnar både försäkringstagare, arbetsgivare och försäkringsgivare. 4 Principen om en oantastbar pensionsrätt är grundläggande i det svenska pensionssystemet och det uppfattas numera som självklart att en tjänsteman inte ska kunna förlora den pensionsrätt som intjänats hos en arbetsgivare om vid byte av anställning. Pensionsrätten ses som en del av lönefordran. 4 (16)

5 Utveckling mot premiebestämd pension som förvaltas av försäkringsbolag Planen består idag av både förmåns- och premiebestämd ålderspension, men ska i ett längre perspektiv övergå till enbart premiebestämd pension. Planen har utvecklats och moderniserats vid flera tillfällen genom överenskommelser mellan parterna. I dag kan planen delas in i två huvudavdelningar. Den nya delen (ITP 1) är premiebestämd och omfattar personer födda 1979 eller senare. Den gamla delen (ITP 2) är förmånsbestämd och omfattar försäkrade födda före Dessa personer omfattas också av en särskild pension som är premiebestämd och som infördes 1977, (s.k. ITPK). I pensionsplanen finns en garanti som innebär att en tjänsteman får ersättning, även om en arbetsgivare inte uppfyller sin skyldighet att teckna ITP-försäkring eller att erlägga premiebetalning. Försäkringsbolag, som finns på försäkringsmarknaden förvaltar och försäkrar planen. Anledningen till detta är i första hand skattelagstiftningen som innebär förmånligare beskattning för arbetsgivaren. Försäkringsbolagen sköter även utbetalning av pensionerna. Förmånsbestämd pension Parterna har ansett det nödvändigt att försäkra den förmånsbestämda pensionen i ett försäkringsbolag, eftersom förmånsbestämda pensioner, till skillnad från premiebestämda, är beroende av långsiktig och sammanhängande förvaltning av pensionskapitalet. Flytträtt har inte ansetts möjlig att införa. Flytt av pensionskapital kan göra det omöjligt för en förvaltare att garantera storleken på de pensioner som utfästs. 5 5 Flytträtt, som innebär en rätt att flytta kapital i förmånsbestämda pensionssystem gynnar inte individen och inte heller arbetsgivaren. Under förutsättning att pensionen är oantastbar, dvs. betraktas som en intjänad garanterad rättighet, påverkas inte heller rörligheten på arbetsmarknaden. Individens möjligheter att byta arbete påverkar inte den förmånsbestämda pensionen, så länge tiden för intjänande och förmånen som har intjänats kan samordnas med annan förmånsbestämd pension. (Vilket ställer krav på koordineringen av förmånsbestämda pensionssystem). Arbetsgivaren, som är den yttersta garanten för att pensionen kan betalas ut, har ett intresse av att ha kontroll över att inbetalade premier förvaltas samlat och effektivt, bland annat för att minimera risker för att pensionsåtagandena med tiden blir oväntat dyra, beroende på omständigheter som arbetsgivaren inte kan råda över. Flytt av förmånsbestämda pensioner kan därför inte heller motiveras ur arbetsgivarens perspektiv. De aktörer som möjligen kan se ekonomiska fördelar med en flytträtt för premiebestämda pensioner är olika mellanhänder, som exempelvis mäklare eller kapitalförvaltare. Kostnader för sådana mellanhänder måste i sammanhanget ses som onödiga och gör att pensionerna blir dyrare och att riskerna ökar i pensionssystemet. En risk med kapitalflytt för förmånsbestämda pensioner är också att den kan medföra massflykt från ett pensionssystem som därigenom kan kollapsa. Exempelvis om ett antal individer bestämmer sig för att flytta sitt pensionskapital ändras förutsättningarna för förvaltaren att garantera utbetalningarna för de individer som finns kvar i systemet. Kapitalbasen minskar och förutsättningarna för långsiktighet, 5 (16)

6 Däremot påverkas inte rörligheten på arbetsmarknaden av denna lösning, eftersom pensionsrätterna i likhet med premiebestämda pensioner är oantastbara, dvs. betraktas som intjänade rättigheter i likhet med lön. Premiebestämd ålderpension När det gäller premiebestämda ålderspensioner i ITP-planen kan individen välja förvaltare av sina pensionspremier i något av de försäkringsbolag som upphandlats inom ramen för ITP-planen, (se nedan). De upphandlade försäkringsbolagen erbjuder antingen pensionsprodukter med garanti eller fondförsäkring. För premiebestämda ålderspensioner finns flytträtt för allt pensionskapital. I de flesta fall är flytten av kapital kostnadsfri, men avgiften kan uppgå till högst 500 SEK. Pensionsåldern för både förmåns - och premiebestämd ålderspension är 65 år. Uttagsmöjligheterna är emellertid flexibla genom att det är möjligt att ta ut pensionen tidigare, att skjuta på uttaget eller ta ut den temporärt eller partiellt. När det gäller den premiebestämda ålderspensionen kan som angivits ovan individen välja hur och av vem premierna ska förvaltas. För att i ITP-planen garantera låga förvaltningsavgifter har parterna beslutat att upphandla de valbara alternativen hos försäkringsbolag på marknaden. Detta förfarande har inneburit att avgifterna för produkter som avser traditionell försäkring, (med garanti) sänkts med 50 % och för fondförsäkring med 65 % i jämförelse med priset på den öppna marknaden. Kommissionens frågor och PTKs svar (1) Hur kan EU stödja medlemsstaternas insatser för att få pensionssystemen att räcka till i ökad utsträckning? Svar: Mot bakgrund av att variationerna mellan medlemsländernas pensionssystem är mycket stora är det svårt att utforma generella stödåtgärder på EU-nivå som skulle fungera i alla medlemsstater. I enlighet med vad kommissionen också anger, anser PTK att sunda statsfinanser och riskspridning försämras. De individer som flyttar sitt pensionskapital först får bäst förutsättningar att få med sig mest kapital. Bestämmer sig därefter fler individer för att flytta sitt pensionssparande urholkas kapitalbasen ytterligare. Ju fler individer som flyttar desto svårare blir det för förvaltaren att garantera att de förmånsbestämda pensionerna kan betalas ut. I viss utsträckning kan flytt av pensionskapital kompenseras med höjda avgifter, vilket inte är önskvärt. Pensionen blir därigenom dyrare och minskar utrymmet för löneökningar. Om tillräckligt många individer flyttar sitt kapital kan de förmånsbestämda pensionerna inte längre garanteras alls. De som stannar kvar längst i ett förmånsbestämt pensionssystem riskerar att blir de största förlorarna. Problemen med förmånsbestämda pensioner för offentliganställda bör uppmärksammas särskilt. Pensionerna garanteras här genom skattemedel. En flytträtt (av skattemedel) blir dyr och mycket svår att hantera. 6 (16)

7 en fungerande arbetsmarknad är grundläggande för att få pensionssystemen att fungera. EU bör därför i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten utforma ramar för övervakning av statsfinanser med större hänsyn till pensionssystemens långsiktiga bärkraft. EUs aktiviteter bör inriktas på övergripande strategiska mål och att förutsäga utvecklingstendenser. EU:s aktiviteter skulle med fördel också i större utsträckning kunna inriktas på analyser av vilka grundförutsättningar som krävs för att nationella fungerande och långsiktigt hållbara pensionssystem ska fungera. Bör EU försöka ange närmare vad som avses med en tillräcklig pensionsinkomst? Svar: Vad som ska anses utgöra en tillräcklig pensionsinkomst är en mycket komplex fråga som innehåller en rad aspekter som hänger samman med hur pensionssystemen är uppbyggda och hur dessa relaterar till övriga sociala skyddssystem, skattesystem och situationen på arbetsmarknaden i respektive medlemsland. Vi ställer oss därför mycket tveksamma till om en närmare definition av begreppet tillräcklig pensionsinkomst på EU-nivå är meningsfullt. Däremot borde det vara en fördel om man på EU-nivå bättre kan kartlägga vad som krävs av ett fungerande pensionssystem. Att försöka kartlägga och få en uppfattning om hur mycket man behöver för att kunna leva på ger en indikation om vad som förväntas av ett pensionssystem. En tillräcklig pensionsinkomst måste även definieras i förhållande till andra typer av sociala skyddssystem och skattesystemen i medlemsländerna för att vara meningsfullt. (2) Är det befintliga EU-regelverket på pensionsområdet tillräckligt för att säkerställa långsiktigt hållbara statsfinanser? Svar: PTK anser att frågan är felaktigt ställd. Reglerna för ett i sig stabilt pensionssystem kan inte hjälpa ett land med ohållbara statsfinanser. Däremot kan ett robust konstruerat pensionssystem, med både lagstadgade och kompletterande pensioner, hjälpa en nation att säkerställa långsiktigt hållbara statsfinanser. Grundläggande för att nationella pensionssystem ska fungera är, att statsfinanserna är i balans och att arbetsmarknaden fungerar, samtidigt som det är viktigt att EU-regelverket på pensionsområdet, inte motverkar god och stabil avkastning i pensionssystem som fungerar och som har visat sig klara den ekonomiska krisen. Sådana system har en viktig makroekonomisk funktion. Det kan också noteras att delar av EUs regelverk utarbetats med andra syften än att stärka långsiktigt hållbara statsfinanser. 7 (16)

8 (3) Hur kan en högre faktisk pensionsålder uppnås på bästa sätt och vad kan en höjning av pensionsåldern bidra till? Bör automatiska justeringsmekanismer för befolkningsförändringar införas i pensionssystemen för att balansera tiden i arbetslivet med tiden som pensionär? Svar: Förhållandena på arbetsmarknaden måste i första hand få vara avgörande för pensionsåldern. Det är viktigt att sträva mot pensionssystem som är flexibla och tar hänsyn till att olika yrkeskategorier inte kan ha samma pensionsålder. Vissa yrken, exempelvis inom gruv- eller, skogsindustrin, tungt verkstadsarbete, byggarbete eller fysiskt krävande arbete i vården, innebär att en anställd inte kan arbeta lika länge i dessa yrken. Individuella val ska vara möjliga samtidigt som systemet måste ge incitament för att stanna längre i arbetslivet. Det är därför viktigt att reformer och förändringar av pensionssystem också följs upp med satsningar på att ge arbetstagarna möjlighet att byta yrke och behålla sin anställningsbarhet. Även frågan om pensionsålder är knuten till förhållanden i varje enskilt land och bör i första hand lösas med hänsyn till förhållandena där. Prognoser och analys av konsekvenserna av för låg, (eller för hög), pensionsålder, borde utarbetas på EU-nivå och kunna användas exempelvis inom ramen för den öppna samordningsmetoden. EU bör också kunna spela en större roll när det gäller frågan om att öka anställningsbarheten genom att analysera arbetsmarknadens framtida behov och krav. Det måste finnas ett tydligt samband mellan högre pension och längre tid i arbetslivet. Pensionssystemen bör med andra ord innehålla mekanismer som innebär konsekvenser för pensionens storlek beroende på en individ stannar längre i arbetslivet eller väljer tidig pension. PTK anser emellertid inte att automatiska justeringsmekanismer bör införas i pensionssystemen. Möjligen kan ett system som bygger på arbetstagarnas livsinkomster och som tar hänsyn till befolkningsförändringar, men också till andra avgörande faktorer som påverkar förutsättningarna för pensionsåldern, ge stöd för att fastställa eller indikera lämplig pensionsålder. (4) Hur kan genomförandet av Europa 2020-strategin utnyttjas för att främja längre tid i arbetslivet, framhålla nyttan för företagen och åtgärda diskriminering på grund av ålder på arbetsmarknaden? Svar: I EU 2020 anges att budgetkonsolidering och långsiktig finansiell hållbarhet måste åtföljas av betydande strukturreformer, särskilt när det gäller pensioner, hälso- och sjukvård, social trygghet och utbildning. För att pensionssystemen ska fungera måste politiken bedrivas långsiktigt också på dessa områden. Det ska också betonas att pensionsfrågor inte får ses 8 (16)

9 isolerade utan som en funktion av arbetsmarknaden och som kan bidra till stabila statsbudgetar. Samtidigt utgör pension, eller borde utgöra, en del av arbetsvillkoren för anställda. Här kan EU inta en viktig roll genom att göra prognoser och analyser av långsiktiga behov som går längre än vad mandatperioderna sträcker sig i medlemsländerna. Den viktigaste uppgiften i betraktande av EU 2020 torde vara att se till att pensioner och pensionssystem inte tappas bort när strategin genomförs. Pensionerna måste vara med när tillväxt för alla diskuteras generellt, men också när huvudinitiativen i EU 2020 utvecklas. Detta gäller initiativ om ungas inträde på arbetsmarknaden (Unga på väg), modernisering av arbetsmarknaden (En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen) och bekämpning av fattigdom (Europeisk plattform mot fattigdom i Europa) samt när det gäller att bygga en stark industribas för Europa. Pensionerna måste också beaktas när det handlar om utveckla strategier för ett aktivt åldrande och för att stärka jämställdheten mellan män och kvinnor. Fungerar inte arbetsmarknaden, kan inte heller långsiktigt bärkraftiga pensionssystem antas fungera. Det är självklart viktigt att äldre inte diskrimineras och samtidigt, att unga kan komma in på arbetsmarknaden. Det är angeläget att dessa grupper inte ställs mot varandra. (5) Hur bör direktivet om tjänstepensionsinstitut ändras för att förbättra villkoren för gränsöverskridande verksamhet? Svar: Inledningsvis ska det noteras att många faktorer tillsammans är avgörande för gränsöverskridande verksamheter. Det handlar exempelvis om förhållanden på arbetsmarknaderna, ekonomiska förutsättningar och inte minst förhoppningar om framtiden, som gör att individer och företag väljer att flytta till ett annat land. Pensioner är knappast en avgörande faktor för gränsöverskridande verksamheter i EU, men samtidigt är det viktigt att pensioner inte utgör ett hinder för rörlighet vare sig nationellt eller på den inre marknaden. De grundläggande tankarna i tjänstepensionsdirektivet för hur tjänstepensioner och pensionskapital ska hanteras på ett ansvarsfullt sätt är bra. Aktsamhetsprincipen som kommer till uttryck i direktivet är något att bygga vidare på också i ett framtidsperspektiv. Direktivet tar emellertid inte tillräcklig hänsyn till de variationer som finns i tjänstepensionssystemen i medlemsländerna. Det kan också noteras att direktivets bestämmelser möjliggör en tolkning som i vissa fall leder till att förvaltningen av pensionsmedel blir ineffektiv. I Sverige har direktivet genomförts på ett sätt som gör att tillsynsmyndigheternas krav hindrar eller riskerar att hindra en god avkastning på pensionskapital. 9 (16)

10 En annan svårighet är att de bestämmelser som avser att skydda pensioner när problem uppstår på kapitalmarknaden, riskerar att leda till ett alltför likformigt beteende hos alla inblandade aktörer. Detta bidrar till att förvärra och öka svårigheterna med att lösa de problem som uppstått. Regelverket bör därför ändras för att uppnå en bättre balans mellan tillsyn och effektiv kapitalförvaltning. I detta sammanhang bör också de internationella redovisningsstandarderna som anges i grönboken uppmärksammas. Som reglerna är utformade och tillämpas i dag medför de att redovisningen inte blir rättvisande när det gäller pensioner. Risken är också redovisningsreglerna leder till en alltför kortsiktig syn på pensioner, kort sagt en form av kvartalskapitalism, som direkt motverkar långsiktighet som är nödvändig för att förvaltning av pensioner ska fungera tillfredsställande. En översyn av direktivet som kommissionen indikerar i grönboken är välkommen, men bara under förutsättning att hänsyn tas till krav på långsiktighet och öppen redovisning av pensioner. (6) Vad bör ingå i system som omfattas av EU-åtgärder för att undanröja hinder för att flytta pensionsrättigheter? Svar: Målsättningen med EUs bestämmelser på pensionsområdet måste vara att se till att arbetsmarknaderna fungerar väl. Att ha möjlighet att flytta pensioner är i detta perspektiv inte den avgörande frågan. För att åstadkomma rörlighet och samtidigt tillgodose att pensioner är trygga ur individens perspektiv, måste pensionsrättigheter i första hand vara oantastbara. Detta innebär att pensionen betraktas som en intjänad rättighet. Arbetstagaren måste veta att den pension som tjänats in inte försvinner eller påverkas vid byte av arbete. I de fall det ändå anses lämpligt att pensionskapital ska kunna flyttas måste en distinktion göras mellan förmånsbestämda och premiebestämda pensioner. När det gäller förmånsbestämda pensioner kan det vara möjligt att samordna intjänade pensionsrättigheter mellan medlemsländerna med hänsyn taget till tiden för intjänandet. Däremot ska inte flytt av det sparade pensionskapitalet göras. En sådan flytträtt kan få förödande konsekvenser för de utfästelser som görs i förmånsbestämda system. När det gäller premiebestämda pensioner och flytträtt är situationen annorlunda. Detta beror framförallt på att pensionsrätten är densamma som pensionskapitalet som varje individ har vid varje givet tillfälle. Det är också den anställde som får stå för risktagandet och ta konsekvenserna av om pensionskapitalet inte ger god avkastning och resulterar i en låg pension. Det finns dock en rad faktorer som kan utgöra hinder för att flytt av pensionskapital mellan medlemsländerna ska fungera. Det gäller särskilt effekter av medlemsländernas skattesystem, men också frågor som är av 10 (16)

11 försäkringsteknisk natur och som reglerats på skilda sätt i respektive medlemsstat, exempelvis: - antagande om dödlighet - regler om kapitalplacering - regler för belastning av kapitalet - tillsynen av pensionskapitalet i bolag, fonder, m.m. Det ska också särskilt uppmärksammas att premiebestämda pensioner kan innehålla garantier, vilket kan bidra till att flytt av kapital blir en mer komplex fråga avseende denna form av pension. Flytt av kapital går att åstadkomma, men flytten får aldrig innebära att någon förfördelas, varken den som väljer att flytta eller den som stannar kvar i ett pensionssystem. EU kan bidra med att stävja eller eliminera incitament som leder till onödiga flyttar. EU kan också främja att en effektiv marknad för flytt av pensionskapital kan etableras genom att minimera antalet mellanhänder, dvs. antalet inblandade aktörer som orsakar ökade och onödiga kostnader. En analys och diskussion i ett EU-perspektiv bör genomföras för att närmare kunna ta ställning till om lagstadgade avgiftsbestämda och fonderade pensioner ska kunna flyttas och vilka effekter som flytt av sådana pensioner kan ha avseende rörlighet på arbetsmarknaden, pensionssystemen själva och för statsfinanserna. (7) Bör EU åter ta upp frågan om rätt att flytta pensioner, eller är minimikrav för intjänande och bibehållande av pensionsrättigheter samt en upplysningstjänst för alla typer av pensionsrättigheter en bättre lösning? Svar: Avseende rätt att flytta pensioner, se svar till fråga 6. Avseende intjänande: utbetalning av lön bör som utgångspunkt alltid vara pensionsgrundande. Intjänad pensionsrätt i form av fribrev 6, får inte missgynnas av lagstiftning i någon form i förhållande till pensioner under aktivt intjänande. När det gäller förmånsbestämda intjänade pensionsrättigheter så är ett rimligt minimikrav att intjänad pensionsrätt värdesäkras mot inflation. Ett absolut grundläggande krav är att intjänad pensionsrätt ska vara oantastbar, dvs. att rätten till intjänad pension bibehålls. En upplysningstjänst för att individer ska kunna informera sig om sina intjänade pensionsrätter inom EU är en god idé. En eventuell förebild för en sådan tjänst kan webbplatsen minpension.se i Sverige utgöra. En 6 Ett fribrev representerar intjänade pensionsrättigheter för en individ, som av olika anledningar inte längre tjänar in pension. Anledningen kan vara att individen arbetar hos en annan arbetsgivare och omfattas av en annan pensionsplan. De intjänade pensionsrättigheterna ligger kvar i form av ett fribrev i det pensionssystem till vilket individen tidigare aktivt tjänade in pension. 11 (16)

12 förutsättning är givetvis att en sådan tjänst kan genomföras till rimliga kostnader. (8) Behöver gällande EU-lagstiftning ses över för att säkerställa en enhetlig reglering och tillsyn av fonderade (dvs. med stöd av en fond av tillgångar) pensionssystem och pensionsprodukter? Om så är fallet, vilka aspekter? Svar: Det är rimligt att det finns ett gemensamt synsätt på hur pensioner ska hanteras i EU. I dag hanteras pensioner, i försäkringsbolag, fonder, stiftelser eller som utfästelser redovisade som en skuld i företagets balansräkning. I dag är risken stor att olika regelsystem och avsaknaden av en gemensam grundsyn bidrar till att trygghet, bärkraft och långsiktighet inte tillgodoses på ett godtagbart sätt. Grundförutsättningarna måste vara att nationella regelverk inte får missgynna eller innebära ensidiga fördelar för en viss typ av förvaltning eller pensionssystem, samtidigt som grundläggande krav på långsiktighet och bärkraft måste tillgodoses. Det är viktigt att hänsyn tas till de olikheter i förvaltning av pensionskapital som finns i dag samt att utvecklingen, av både system och produkter, kan ske i harmoni med de förutsättningar som finns i medlemsstaterna. Det finns idag en klar tendens hos lagstiftare och tillsynsmyndigheter att de i sin strävan att minimera risker, hindrar en effektiv förvaltning och möjligheter till god avkastning. Regelverket måste utformas mot bakgrund av att förvaltning av pensionskapital innebär långa åtaganden som måste ge möjligheter till god avkastning. Att helt eliminera risker innebär en risk i sig för att avkastningen inte blir tillräcklig. I Sverige hanteras pensioner i stor utsträckning i försäkringsbolag vilket har lett till problem i tillämpning av EU:s regelverk som många gånger inte gör denna nödvändiga distinktion. Det är viktigt att nationell tillsyn över pensionerna är god, oavsett på vilket sätt de administreras. Tillsyn ska verka avskräckande från extremt eller orimligt risktagande. Kalkylerade risker måste kunna tas för att uppnå en god avkastning. Det är därför av stor betydelse att tillsynen sker på ett effektivt sätt utan målsättningen att helt eliminera risker. Bestämmelser om placeringskrav bör därför i första hand utformas för att tillgodose kvalitativa krav. Tillsyn ska i enlighet med gällande bestämmelser i största möjliga utsträckning inriktas på att kontrollera att krav på aktsamhet och kvalitativa krav uppfylls, (i stället för kvantitativa krav). Tjänstepensionsdirektivet ger uttryck för principer som kan utgöra en bas för att utveckla regler för att fonderade pensionssystem ska kunna ge trygga och bärkraftiga pensioner i framtiden. Även Solvens II innehåller vissa moment vilka kan vara värda att titta närmare på. Det ska emellertid i detta 12 (16)

13 sammanhang särskilt uppmärksammas att försäkringsverksamhet och förvaltning av pensioner i grunden är helt olika typer av verksamheter med skilda förutsättningar. (9) Hur skulle EU-lagstiftning eller regler för god praxis kunna hjälpa medlemsstaterna att uppnå en bättre balans mellan risker, trygghet och kostnader för pensionsspararna och pensionsinstituten? Svar: Det är svårt att se att lagstiftning, med hänsyn tagen till bland annat den variation av pensionssystem som finns representerade i medlemsstaterna, skulle kunna bidra till en bättre balans. Åtgärder på EUnivå måste i första hand syfta till att varje land får regelsystem som tillgodoser en god balans mellan risker, trygghet och kostnader i sina egna pensionssystem. När det gäller frågan om att uppnå kostnadseffektivitet i tjänstepensionssystem så hoppas vi att den inledande beskrivningen av det svenska pensionssystemet, kan ge inspiration för att utveckla system på nationell nivå, med fördelar för både arbetsgivare och arbetstagare. Vi vill också notera att det pågår ett stort tjänstepensionsprojekt i Storbritannien kallat NEST, som kan bidra till att föra utvecklingen framåt. (10) Hur bör motsvarande solvensregler för pensionsfonder se ut? Svar: Gemensamma solvensregler på pensionsområdet kräver att redan etablerade nationella system fungerar och har en stabil struktur. Solvenskrav på nationell nivå får inte verka pro-cykliskt. De måste ta hänsyn till att pensioner handlar om långa åtaganden och ge utrymme för en effektiv kapitalförvaltning som gör att insatta medel ger god avkastning. När det gäller premiebestämda system som innehåller möjligheter för individer att göra egna val för hur premieinbetalningarna förvaltas, måste särskilda hänsyn tas till hur individer väljer att placera sina pensionspremier. Hänsyn måste vidare tas till att pensionsprodukterna kan innehålla garantier, och om så är fallet, att aktörer som utfäster garantier också kan uppfylla sina åtaganden, utan orimliga krav på solvens. Avseende förmånsbestämda pensioner ska det alltid finnas regler som innebär att utfästa förmåner kan betalas ut. Det måste i förmånsbestämda system garanteras att pensioner under utbetalning värdesäkras till en miniminivå. Det måste vidare alltid säkerställas att intjänad pensionsrätt inte går förlorad på grund av riskfyllda placeringar eller vårdslöst agerande. Bestämmelser om förvaltning och tillsyn måste också utformas så att särskild hänsyn tas till om det är fråga om kollektivavtalade pensionssystem. På det svenska tjänstepensionsområdet utgör pensioner som grundar sig på 13 (16)

14 kollektivavtal en mycket stor och viktig del. Dessa pensioner innehåller vissa särdrag som måste uppmärksammas. Arbetsmarknadens parter har kommit överens om garantisystem som träder in om arbetsgivaren inte fullgör sina skyldigheter, exempelvis om arbetsgivaren inte betalar in pensionspremier enligt avtal. Arbetsgivaren kan inte heller säga upp försäkringen så länge denne är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren har också ett slutligt ansvar, som träder in om en försäkringsgivare, som försäkrar utfästa förmånsbestämda pensioner, inte klarar att fullgöra åtagandena. Bestämmelser som tar hänsyn till denna form av garanti behöver utvecklas. Erfarenheter från Sverige visar att tillsynsmyndigheterna kan ifrågasätta garantisystem på grunder som inte syftar eller leder till vare sig ökad trygghet för individer eller effektiv kapitalförvaltning. Garantisystemen måste få finnas utan att de ifrågasätts av granskande myndigheter. De är till för att ge trygghet till den enskilde anställde om arbetsgivaren fallerar. (Se även fråga 8). (11) Bör skyddet enligt EU-lagstiftningen i händelse av att det uppdragsgivande företaget för pensionsplanen blir insolvent utvidgas och i så fall hur? Svar: Det är inledningsvis viktigt att göra en distinktion mellan, förmåns- eller premiebestämda pensionssystem och att följande grundläggande utgångspunkter alltid bör beaktas vid utformningen av bestämmelser som tar sikte på att skapa skydd mot insolvens hos det uppdragsgivande företaget. Om en arbetsgivare skuldför pensionsutfästelse i sin balansräkning är det rimligt att detta förenas med krav på att teckna kreditförsäkring. Detta krav bör också gälla för arbetsgivare som använder stiftelser eller fonder för finansiering av sina utfästelser. I alla andra situationer är det lämpligt att arbetsgivarens ekonomi är helt skild från pensionsplanen. Arbetsgivarens skyldighet består då enbart av att betala pensionspremier. Det får inte heller finnas krav på att viss del av kapitalet ska investeras i arbetsgivarens aktier. En arbetsgivare ska inte heller själv ta på sig rollen som kreditförsäkrare. Avseende bestämmelser för fonderade pensionssystem se fråga (16)

15 (12) Bör nuvarande minimikrav för den information som ska lämnas om pensionsprodukter moderniseras (t.ex. när det gäller jämförbarhet, standardisering och tydlighet)? Svar: Medlemsländerna måste uppnå någon form av lägsta gemensam nivå för att en eventuell reglering av information ska kunna införas. Standardiseringar för att underlätta jämförelser är bra för den anställde när denne ska göra sina pensionsval, men det är viktigt att informationen är relevant och tar hänsyn till de olika pensionsprodukternas utformning. (13) Bör EU utarbeta ett gemensamt tillvägagångssätt för standardval vid Försäkringsanslutning och investeringsval? Svar: Nej. Det måste vara upp till länderna och de sociala parterna och de pensionssystem som existerar. Ett gemensamt tillvägagångssätt för hela EU blir sannolikt för stelbent och därför motverka långsiktighet och den flexibilitet som är nödvändig i ett pensionssystem som ska vara långsiktigt stabilt och också klara förändringar i omvärlden. (14) Bör den politiska samordningen på EU-nivå stärkas? Om så är fallet, vilka aspekter behöver förstärkas för att förbättra utformningen och genomförandet av pensionspolitiken genom ett integrerat angreppssätt? Kan inrättandet av en plattform för integrerad övervakning av alla aspekter av pensionspolitiken vara en del av lösningen för att gå vidare? Svar: Det är oklart vad som avses med ett integrerat angreppssätt och hur inrättandet av en plattform för integrerad övervakning skulle kunna fungera. Det är bra att pensionsfrågor uppmärksammas i större utsträckning inom ramen för den öppna samordningsmetoden och särskilt vid genomförandet av arbetsmarknadspolitiska program och regleringar av finansmarknaden. Vi ställer oss tveksamma till om det är möjligt eller önskvärt att formalisera den politiska samordningen så att alla aspekter av pensionspolitiken kan övervakas. EU:s medlemsländer uppvisar stora skillnader avseende pensionssystem och ligger på olika nivåer vad gäller mognad och utformning av pensionssystem. En del länder har kombinationssystem medan andra inte har det. Vissa har stora väl reglerade kollektivavtalade system, i andra länder saknas detta. Vi anser att förutsättningarna att utveckla pensionssystemen måste tas omhand nationellt och lokalt där de sociala parterna och marknaden i samverkan kan skapa de bästa och mest gynnsamma villkoren för trygghet, bärkraftighet och långsiktighet. EUs roll är viktig och nödvändig för att skapa förutsättningarna för stabila och långsiktigt bärkraftiga pensioner genom att bevaka och uppmärksamma obalanser i medlemsländernas ekonomier och främja stabila arbetsmarknader. 15 (16)

16 Det är också viktigt att de bestämmelser om övervakning av finansmarknaderna som nyligen antagits på EU-nivå får etableras och utvärderas innan ytterligare lagstiftning föreslås. Det är av stor betydelse att EU anger riktningen och arbetar med att kartlägga de pensionssystem som finns och analyserar grundförutsättningarna i ett brett perspektiv som bidrar till att pensionssystem är eller kan bli hållbara. I detta sammanhang är det välkommet om EU bidrar med att utveckla kunskaperna om och synen på pensioner genom att genomföra analyser och titta närmare på hur pensionssystemen fungerar i dag för att därefter överväga hur utvecklingen bäst kan föras framåt på EU-nivå. Exempelvis; - Hur kan tjänstepensionssystem utformas utan att hindra rörligheten på arbetsmarknaden? - Hur kan administrationen och tillsyn av pensioner bli mer effektiv och kombinera trygghet för individer och samtidigt garantera god avkastning? - Hur kan kombinationssystem byggas upp i ett långsiktigt perspektiv? (En analys av de komplexa förhållanden som finns mellan lagstadgade pensions- och tjänstepensionssystem efterfrågas) - Vad är bra pensionsprodukter? För närvarande finns detta dokument endast på svenska. Om det skulle visa sig att det finns behov av att dokumentet görs tillgängligt även på något annat språk, var vänlig kontakta PTK. Med vänliga hälsningar PTK Helena Hedlund, kanslichef Tomas Bern, jurist Per-Olof Westerlund, pensionsexpert 16 (16)