Rambudget för Kungälvs Kommun

Transkript

1 Rambudget för Kungälvs Kommun med finansiell utblick mot 2021 Innehåll Sid 2 Sid 6 Inledning Tema: Socioekonomi Sid 7 Kommentarer kring rambudgetförslaget Sid 9 Sid 10 Sid 11 Möteskalender Strategiska förutsättningar Strategiska mål Finansiella mål Sid 13 Resultaträkning och Finansieringsanalys Sid 14 Finansiell utblick mot åren

2 Inledning 2(17) Det förblev en fortsatt instabil situation i Europa under Dock stärktes viljan i de stora EUR-länderna att värna den europeiska valutan. Konsekvenserna av ett enskilt lands utträde ur valutaunionen skulle riskera att bli oöverskådliga. Detta uttalade hållningssätt bidrar till en något stabilare finansiellt läge. Våra förutsättningar och möjligheter i kommunen påverkas dock i allt högre grad av händelser i omvärlden. Många företag i kommunen är direkt eller indirekt beroende av import och export. Många av våra skattebetalare pendlar dagligen ut till stora exportföretag blev ett år med mycket låg befolkningstillväxt i kommunen. Kommunfullmäktiges beredningar föreslår därför att målen för befolkningsökning revideras ned till de prognoser som SKL använder i sina beräkningar, dvs ca invånare år 2020 och ca år 2025 De kommande åren bjuder på många ekonomiska och verksamhetsmässiga utmaningar där det blir allt viktigare att använda kommunens resurser på det mest ändamålsenliga och effektiva sättet. Investeringarna ges hög prioritet under de kommande planåren, med särskilt fokus på eftersatta investeringsåtgärder och tillväxtrelaterade investeringar. Förslaget till rambudget är fortsatt 4-årigt och rambudgetbeslutet avser planåren Dock redovisar vi ett förslag till drifts- och investeringsplan i ett 8-årigt perspektiv, dvs t o m Med ett socioekonomiskt synsätt ser vi positiva effekter av tidiga sociala insatser Det är inget nytt att kommunen genom att tidigt rikta insatser mot utsatta grupper långsiktigt kan motverka utanförskap av olika slag. Det är heller ingen nyhet att sådana satsningar också är ekonomiskt lönsamma. Med en modell för socioekonomi kan vi inte bara visa på de faktiska kostnaderna utan också bättre visualisera och mäta de positiva långsiktiga ekonomiska konsekvenserna. Fond för sociala investeringar Denna rambudget har temat socioekonomi. Den är tänkt att lägga en första grundplåt för kommunens arbete med sociala investeringar. När vi talar om sociala investeringar i ekonomiska sammanhang är det några saker som behöver poängteras. I ett ekonomiskt perspektiv är sociala investeringar kostnader som kommer att uppstå och redovisas under respektive verksamhetsår. För att ändå kunna göra sociala investeringar enligt socioekonomisk modell kommer medel att reserveras i en fond för sociala investeringar. Denna fond kommer att bestå av reserverade medel från tidigare års resultat och utgör en del av kommunens egna kapital. Medel kan endast tillföras fonden då kommunen gör ett positivt resultat, efter beslut i kommunfullmäktige. Tidigare års positiva resultat kan sedan användas till sociala investeringar. När medel från fonden för sociala investeringar ianspråktas görs detta i form av en tilläggsbudget som ligger utanför ordinarie ram. Sociala investeringar skall vara satsningar utöver ordinarie verksamhet.

3 3(17) En skola för alla Ett samhälle som vill växa, i alla avseenden, är beroende av en välfungerande barnomsorg. Barnomsorgen måste finnas nära hemmet, skapa trygghet och vara pedagogiskt utvecklande. Barnens sociala utveckling och kunskapsuppbyggnad är central för all vår pedagogiska verksamhet från förskola till gymnasium. Ett starkt samhälle är ett samhälle som både förmår varje individ att odla sin särart och samtidig ger trygghet och gemenskap åt grupper och enskilda. Samhällets styrka bygger på det sociala kapital som uppstår i ett samhälle där människor möts, utvecklar tillit och känner ett gemensamt ansvar för varandra. Skolan är den viktigaste institutionen för att bygga detta gemensamma sociala kapital, i samspel mellan personal, elever, föräldrar och andra vuxna. Därför får segregation vare sig uppstå eller förstärkas av skolan. Våra kommunala skolor skall vara så starka att de kan omsluta alla elever, förmå dem att växa både som individer och medborgare. Skolan är vårt främsta verktyg för tillväxt och vår främsta arena för integration och demokratisk fostran. Sveriges bästa skola betyder att vi har den skola som förmår att skapa största möjliga utveckling hos största möjliga grupp elever. Alla barn/elever ska synliggöras genom att gruppens storlek anpassas efter barnens/elevernas behov. Vi skall höja ambitionen med elevhälsan. Vi vill lyfta fram kulturens betydelse för hälsa och för möjligheten att växa som människa. Bibliotek, fritidsgårdar, idrottsplatser, hembygdsgårdar och museer är exempel på viktiga kunskapskällor och samlingsplatser. Den investering som kommunen har gjort i konstverk skall underhållas på ett professionellt sätt och göras mer tillgängliga för kommunens invånare. Välfärd åt alla Att tidigt sätta in insatser för att stötta barn och familjer har visat sig ge stora ekonomiska och sociala vinster, för individer i första hand, liksom för samhället i stort. Detta socioekonomiska tänkande vill Välfärdsberedningen ska genomsyra allt arbete med barn och familjer. Ju senare i livet insatser sätts in vid t.ex. psykosocial ohälsa desto mindre är möjligheten till rehabilitering och desto större blir kostnaden. Det är viktigt att man samarbetar inom kommunen, men också med regionens olika verksamheter som möter samma individer. Som förälder eller barn i behov av stöd bryr man sig inte om vem som ger stödet och man vill inte heller känna av några gränser mellan olika huvudmän. Det är inte acceptabelt att man försöker bolla över ärendet och kostnaden till någon annan utan alla måste samverka för att göra det bästa för individen. Familjecentraler behöver utvecklas på fler ställen, och även arbeta för att kunna ta emot barn och unga. I väntan på detta måste samverkan ske ännu bättre mellan kommunen och MVC samt BVC och ungdomsmottagningen. Kommunens krismottagningar, familjerådgivning samt stödgrupper för barn och ungdomar är viktiga instanser som måste värnas samt att utveckla informationen till allmänheten om dessa verksamheter. Välfärdsberedningen vill särskilt lyfta fram den psykiska ohälsan som ökar bland barn och unga. För att hjälpa individer som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden är det viktigt att möjliggöra att sociala företag/kooperativ kan etableras i Kungälv.

4 4(17) Kommunen står inför en ökning av personer med funktionshinder och en stor ökning av antalet äldre. Vi måste rusta i tid för denna utveckling. Tillräckligt antal platser i våra särskilda boenden skapar trygghet, man vet att det finns en plats när jag behöver den. Det är viktigt att byggnation av Trygghetsbostäder kommer igång, vilket på sikt minskar behovet av vårdplatser. Bostadsbyggnation förutsättning för tillväxt! Kommunfullmäktiges beredningar lämnade i samband med rambudget en politiskt utarbetad bedömning och prioritering av tillväxtområden i kommunen. Vi förutsätter att kommunstyrelse och förvaltning beaktar dessa i arbetet med att planlägga och projektera för fler bostäder. Med stabilitet och långsiktighet i planarbetet skapar vi tydligare förutsättningar för de aktörer som vill satsa på bostadsbyggnation i kommunen. Kungälvs kommun skall utvecklas och vara tillgängligt för alla. Utvecklingen skall vara hållbar och sträva efter ett samhälle i balans där alla känner sig trygga, välkomna och accepterade. För att nå dit skall vi bygga vidare på dagens strukturer genom att utveckla både Kungälvs centralort och våra fem serviceorter. Vi skall vi sträva efter att få en blandad bebyggelse och bostäder med olika upplåtelseeformer inom olika bostadsområden och kommundelar. I serviceorterna ska det finnas en trygg och säker kollektivtrafik med koppling till pendelparkeringar för både bil och cykel. Bebyggelsen skall utvecklas så att tillgängligheten till kollektivtrafiken är god. Förskola, skola, fritidsverksamhet samt äldreomsorg och vård ska finnas och utvecklas i serviceorterna. Omfattningen ska anpassas till ortens utveckling. Mötesplatser skall gestaltas för att skapa tydliga centrumplatser i serviceorterna.

5 5(17) Demokrati, delaktighet, jämställdhet, integration och tillgänglighet Vår kommun skall alltid vara en framstående kommun vad gäller möjligheter för våra medborgare att vara delaktiga i den demokratiska beslutsprocessen oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och bakgrund. Våra beredningar skall ha tydligt fokus på medborgarnas delaktighet. I Kungälvs kommun ska det vara lätt att ta del av de gemensamma resurserna och komma i kontakt med tjänstemän och politiker. Ny teknik möjliggör för alla medborgare att påverka de politiska processerna genom förslag och opinionsbildning via nätet. Vår verksamhet skall präglas av jämställdhetsintegrering, där jämställdhetsperspektivet syns i allt från de politiska besluten till mötet med våra brukare. I vår växande kommun är det av yttersta vikt att inse att integrationsarbetet kommer att ha betydelse för att vi skall växa även ur aspekten jämlikhet mellan människor av olika kulturell och etnisk härkomst. Våra verksamheter skall i alla avseenden ta ansvar för att klyftor ur härkomstsynpunkt motarbetas. Detta kräver samarbete mellan kommunens alla verksamheter. Projekt som främjar tolerans och respekt mellan människor behöver utvecklas. Fortsatt samlat budgetgrepp från KF:s beredningar För att ytterligare understryka vikten av långsiktigt kommunalt tänkande lägger beredningarna fram en rambudget som sträcker sig ända fram till år En grundorsak till denna förändring är magnituden av de investeringsbehov som presenterats under Vi behöver arbeta i en längre tidshorisont för att kunna visa på hur både ett eftersatt investeringsbehov och ett tillväxtrelaterat investeringsbehov kan mötas. Det handlar om att balansera de ekonomiska ramarna mot långsiktiga politiska ambitioner och mål. Det vi från beredningarna lyfter fram i årets rambudget är framför allt relaterat till lagstadgad kärnverksamhet och de stora investeringsbehoven. Sedan vi införde en arbetsmodell med beredningar har ekonomiberedningen själv lagt fram förslag till rambudget, med bistånd från övriga beredningar. Från och med 2013 är rambudgeten ett samlat dokument från beredningarna, med ekonomiberedningen som sammanhållande! Tanken är att vi skall bli bättre ur ett långsiktigt perspektiv att belysa de olika strategiska frågorna och hur de hänger ihop med varandra, samt få en övergripande diskussion om verksamhetsprioriteringar och ekonomi.

6 6(17) Tema socioekonomi. Socioekonomi är ett sammansatt begrepp som ytterst syftar till att skapa en direkt koppling mellan ekonomi och socialt arbete, mellan utanförskap och kostnaderna för det samma. Genom att påvisa de långsiktiga kostnaderna för utanförskapet vill man motivera till tidiga sociala investeringar eftersom de lönar sig. Utanförskapet i Kungälv, per årskull, kostar varje år ett kommunhus i förlorade investeringskostnader och ytterligare 50 Mkr i ökade samhällskostnader och uteblivit produktionsvärde. Hur mycket av denna kapitalförlust, dessa kostnader och detta mänskliga lidande kan förhindras? Socioekonomi är inget som genomsyrar all verksamhet eller handlar om att alla skall tänka på helheten hela tiden. Socioekonomi är väldigt distinkt och precist. Enligt SKL är socioekonomi sociala investeringar i barn och ungdomar. En social investering är i sin tur, enligt SKL: Nya metoder i socialt arbete Kalkylerade förebyggande insatser Ett sätt att motivera mer resurser Ett nytt sätt att förhålla sig till och fatta beslut Genom att investera i sociala och pedagogiska insatser kring barn och ungdomar i riskgrupper/miljöer tidigt, systematiskt och med största möjliga marginalnytta kommer man minska framtida verksamhetsvolymer inom samhället olika stödfunktioner. Besparingarna i dessa funktioner skall prognostiseras, följas upp och återföras till investeringskapitalet annars är det inte socioekonomi. För att kunna inleda ett socioekonomiskt arbete krävs: Tillgång till ett socialt investeringskapital Politisk enighet om hur detta kapital skall redovisas då det kommer initialt visa sig som ett underskott i årsbokslutet på ett eller annat sätt då dessa investeringar inte är verkliga investeringar i ekonomisk mening och därför inte får redovisas som tillgångar. En beslutsordning för hur man beslutar om dessa investeringar. Kompetensutveckling hos personal och politiker. Den politiska viljan i detta arbete får inte fastna vid eller begränsa sig till att skapa en organisation, hur nödvändigt det än är. Den politiska viljan måste besitta förmågan att förena de sociala investeringarnas vinster med utstakade politiska mål för vilka delar av utanförskapet vi främst vill bekämpa. I detta avseende är inget mer angeläget än att minska den psykosociala ohälsan hos barn och ungdomar. Om man bor i Kungälvs kommun skall det sociala avståndet till arbete, högre utbildningar och ett liv i innanförskap vara opåverkat av vilken gatuadress du är mantalsskriven på i din barndom. Detta är inte situationen idag och därför är det socioekonomins primära investeringsområde. Vi skall investera bort kommunens segregerade strukturer.

7 7(17) Ekonomiberedningens kommentarer kring förslaget till rambudget , med utblick mot 2021 Kommunfullmäktige beslutade i december och kommunstyrelsen i januari. Trots att arbetet med rambudget tidigarelades 2 månader var årsplanen inte klar förrän de sista dagarna på året. Vi har därför tagit initiativ till en mer detaljerad och mer uppföljningsbar tidplan denna gång, en tidplan som brutits ned till ett detaljerat planeringsdokument av kommunstyrelsen, vilket vi ser mycket positivt på. Syftet med tidigareläggningen är att ge kommunstyrelse och förvaltning tillräckligt utrymme i tid för att vara helt klar med årsplan och verksamhetsplaner när året startar. Verksamhetsåret 2012 uppvisar mycket god följsamhet mot budgetram. Detta beror delvis på ett lågt satt överskottsmål och delvis på engångsintäkter i form av AFA-pengar. Men vi ser också att sektorernas följsamhet gentemot budget är ovanligt god. Detta ger en god förutsättning för Ekonomiberedningen omprövar årligen de finansiella målen för kommunen. Beredningen står fast vid bedömningen att kommunen behöver ett överskott om 4 procent (motsvarande drygt 80 MSEK) och föreslår att gällande Rambudget även i den föreliggande, är vägledande. Detta överskottsmål bedömer vi behövs för att i ett längre perspektiv tillåta en rimlig nettokostnadsutveckling och ge ett skattefinansierat investeringsutrymme på över 200 MSEK per år utan att behöva öka upplåningen. I liggande förslag minskar soliditeten under några av planåren, men under perioden som helhet ökar den. Om vi lyckas följa den reviderade tillväxtprognosen bör vi sammantaget under planperioden få en skatteintäktsökning som minst motsvarar de ökade kostnaderna. Men vi behöver också redan nu ta höjd för de ökade kostnader som de demografiska förändringarna kommer att innebära om några år. Förslag till nytt utjämningssystem kommer att behandlas av Riksdagen under För Kungälvs kommuns del innebär förslaget ekonomisk förstärkning. Ekonomiberedningen har bedömt att förslaget kommer att vinna gehör och har därför arbetat in de positiva effekterna i driftbudgeten från och med Vi rustar för stora framtida utmaningar! Kungälv står precis som många andra kommuner inför ekonomiska utmaningar som kommer att kräva mycket av oss. Vi har en befolkningsstruktur som gör att allt färre förvärvsarbetande skall försörja allt fler äldre. En kontinuerlig fortsatt tillväxt kan delvis kompensera denna demografiska förändring, men vi kommer ändå att få känna av de ekonomiska effekterna av detta. Ekonomiberedningens uppfattning är att vi står inför ett läge med en skattebas som ökar långsammare än kostnaderna för den framtida samlade verksamheten (tillväxt, demografiska förändringar med ökande krav på kommunal service mm), tillsammans med faktorer vi själva inte kan påverka, som statsbidragens och skatteutjämningssystemets utveckling och den internationella konjunkturen. Dessa faktorer påverkar kommunens förmåga att nå KF:s uppsatta överskottsmål. En av de viktigaste är att ta fram åtgärder som gör att vi kan klara dessa framtida utmaningar. De verktyg som kan användas är kontinuerlig effektivisering i kommunens verksamheter (vi utgår från att förvaltningsorganisationen effektiviseras med minst 1% per år), alternativa finansieringar av välfärdens tjänster och anläggningar, eller skattehöjningar. Vi bör också kontinuerligt se över sådan verksamhet som inte är tvingande enligt kommunallagen, som ett led i att minska verksamhetens kostnader. Ekonomiberedningen vill trycka på vikten av att vi är medvetna om dessa utmaningar och att vi bygger upp en beredskap i alla led för att kunna hantera dem.

8 8(17) Kommunen behöver tydligare investeringsplanering Ekonomiberedningen vill rikta fokus mot investeringsverksamheten och påtala vikten av att nödvändiga investeringar genomförs. För att klara detta behöver investeringskapaciteten och investeringsutrymmet vara tillräckliga. Under 2012 har förvaltningen intensifierat arbetet med att ta fram en mer heltäckande bild av kommunens långsiktiga investeringsbehov. Det är bland annat den bilden som föranleder oss att beskriva investeringsutrymmet i ett mer långsiktigt finansiellt perspektiv. Arbetet med att fördela och prioritera investeringsbehoven så att de står i rimlig paritet med tillgängliga medel måste intensifieras under 2013! Underlagen för investeringsbeslut måste vara väl genomarbetade och skall förutom investeringsbelopp och tidsramar också beskriva investeringens driftskostnadskonsekvenser. För att få tillräcklig överblick behöver kommunen ta fram långsiktiga investeringsplaner med tidshorisonten 10 år. Det finns stora investeringsbehov i bland annat skollokaler som måste rymmas inom ramen för skattefinansierade investeringar. Tillväxt innebär framtunga investeringar, både som skattefinansierade investeringar och investeringar i VA-nät samt exploateringsinvesteringar. De två senare typerna av investeringar återbetalas av VA-abonnenter och fastighetsägare. Men det är kommunen som får finansiera dem initialt. Kommunens lokalkostnader förefaller vara omotiverat höga. Kommunfullmäktige har antagit en fastighetsstrategi som har som ett av sina syften att säkerställa en långsiktigt ekonomisk lokalförsörjning. Det är av stor betydelse att fastighetsstrategin följs och att kommunens lokaler och anläggningar underhålls på ett korrekt sätt och att nödvändiga investeringar görs för att undvika dyra och kortsiktiga lösningar av våra lokalbehov.

9 9(17) Budgetprocess under 2013/Möteskalender 14 mars, Kommunfullmäktige Beslutar om rambudget , med utblick mot åren Beslutar om uppdrag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen (KS ordförande) kvitterar uppdraget mars, Kommunstyrelsens budgetdagar med medverkan från ekonomiberedningen 24 april, Kommunstyrelsen Beslutar om budgetriktlinjer Beslutar om uppdrag till kommunchefen 16 oktober, Kommunstyrelsen Beslutar om Årsplan 2014, det vill säga resultatmål och driftbudget samt förslag till investeringsbudget. 7 november, Kommunfullmäktige Beslutar om investeringsbudget, upplåning med mera och antecknar kommunstyrelsens beslut om Årsplan 2014

10 10(17) Strategiska förutsättningar God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Kungälvs kommuns styrmodell, antagen av KF , beskriver modellen för styrning och uppföljning. Strategiska mål för perioden Kommunfullmäktiges verksamhetsmål som tillsammans med de finansiella målen, ska styra mot god ekonomisk hushållning i Kungälvs kommun: God och trygg livsmiljö o Med en bra bildning, omsorg, kultur, turism och god arkitektur skapar vi gemensamt en stimulerande livsmiljö för människor, föreningar och företag att växa och utvecklas i. o Vår skola skall vara en av de bästa i Sverige genom att förmå skapa bästa möjliga förutsättning för största möjliga mängd barn och ungdomar att utveckla kunskaper som bär dem genom livet. o Vi strävar mot god folkhälsa och en stimulerande uppväxt för våra unga. o Integrationsarbetet skall genomsyra alla våra verksamheter. o Vi skall en säkra en trygg omsorg för brukare och anhöriga. o Med en trygg miljö, ordning och studiero skapas en god plattform för lärande. o Kungälv ska vara en trygg kommun som förebygger och eliminerar risker så tidigt som möjligt. Hållbar utveckling o Våra medborgare i alla åldrar skall kunna vara delaktiga i de demokratiska processerna o Sociala investeringar skall minska utanförskapet och jämna ut förutsättningarna för alla barn och ungdomar att leva ett liv de själva väljer oavsett vilket bostadsområde de växer upp i. o Med hjälp av infrastruktur förbättrar vi möjligheten för företag att utvecklas i vår kommun och utvecklar samhällen med attraktiva boendemiljöer i centralort och serviceorter. På längre sikt skapar vi också förutsättningar för utveckling i kustzonen, i utvalda områden. o Vi ställer om mot hållbara energikällor och minskade utsläpp. o God ansvarsfull förvaltning, utveckling och underhåll av egna anläggningar och IT-infrastruktur. o God, långsiktig och ansvarsfull förvaltning av de investeringar som gjorts i konst och kultur o o Jämställdhetsperspektiv införlivas i vår organisation, våra verksamhetsområden, vårt beslutsfattande, i vår planering och i utförandet av verksamheten Kungälv skall vara en attraktiv kommun för ett differentierat näringsliv Valfrihet o Med gemensam finansiering och flera verksamhetsutövare inom barnomsorg, skola och social omsorg skapar vi möjligheter för den enskilde att välja.

11 11(17) Finansiella mål för perioden Överskottet skall uppgå till minst 4 procent av skatter och statsbidrag år Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom finansiellt sparande. Soliditeten skall öka under planperioden. De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det finansiella utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar. Kommentarer till de finansiella målen Ekonomiberedningen har formulerat ekonomiska mål och nyckeltal för Kungälvs kommuns ekonomi från ett långsiktigt perspektiv. Målen uttrycks som delar av det totala inflödet av skatter och statsbidrag. Den ram som kommunfullmäktige sedan överlämnar till kommunstyrelsen för varje år är en produkt av de finansiella målen och skatteintäkterna. Överskottsmål 4 procent år 2016 Det är nödvändigt att nå ett driftöverskott i kommunen som kan lämna utrymme för viktiga investeringar och säkerställa att inga ytterligare förskjutningar sker av kostnader sett ur ett generationsperspektiv. Demografiska förändringar slår igenom med större kraft först efter Det är därför viktigt att ta höjd för detta de närmast kommande åren. Kommunens investeringar (byggande av fasta tillgångar) måste betalas över en period av 33 år. Eftersom byggandet av anläggningar har varit omfattande på senare år måste en allt större del avsättas för avskrivning (anläggningarnas värdeminskning). Kommunens anställda har en fordran på kommunen för pensioner som skall betalas ut i framtiden. Kommunen har först på senare år börjat avsätta pengar för detta. Antalet pensionärer ökar och det innebär att utbetalningarna sker till allt högre belopp årligen under planperioden. Målet att överskottet skall uppgå till minst 4 procent av skatter och statsbidrag 2016 är både en möjliggörare och en begränsning. Finansiellt sparande till pensionerna Under den närmaste tio-årsperioden kommer pensionsutbetalningarna att öka varje år. Genom att kommunen nu har lyckats att avsätta pengar (250 MSEK i bokslut 2012) till framtida utbetalningar av pensioner och detta kan användas som grundplåt till den upphandlade försäkringslösningen kommer den årliga påfrestningen på likviditet och kostnader att begränsas. Härigenom underlättas också för kommunstyrelsen att driva verksamheten inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige anger. Ökad upplåning möjliggör väsentligt högre investeringsnivåer men påverkar driftkostnaden! Nya anläggningar och investeringar måste värderas både ur ett nyttoperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. Med det tidigare antagna målet att de skattefinansierade investeringarna skall rymmas inom det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar görs en finansiell begränsning. De extraordinära investeringsbehov vi ser innebär att vi måste frångå denna begränsning under ett antal år, med en betydligt högre grad av lånefinansiering. Eftersom andelen icke skattefinansierade investeringar (VA-investeringar och exploateringsinvesteringar) kommer att öka kraftigt under den kommande 4-årsperioden är det angeläget att tydligt särredovisa dem, eftersom de egentligen inte påverkar kommunens driftsbudget i det långa perspektivet. Men de utgör en allt större del av den totala investeringsvolymen som vissa år når upp till 600 MSEK.

12 12(17) Soliditeten skall öka Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, eller omvänt, hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditeten kan öka genom att driftsöverskottet används till investeringar (enligt ovan) eller att man betalar av på sina skulder. Under planperioden kommer soliditeten att sjunka under enskilda år på grund av hög investeringsnivå och därmed hög upplåning. Under planperioden i stort ökar den.

13 13(17) RESULTATRÄKNING Förslag Bokslut Prognos Budget Förslag Förslag Förslag Förslag Mkr 10,0 25,0 35,0 40,0 Verksamhetens nettokostn , , , , , , ,0 Varav k ommunfullmäk tige -18,0 Varav k ommunstyrelsen ,0 Jämförelsestörande verks 36,0 Avskrivningar -88,0-88,0-90,0-95,0-100,0-105,0-110,0 Verksamhetens nettokostn , , , , , , ,0 Skatteintäkter (inkl fast avg) 1 889, , , , , , ,0 Finansiella kostnader, netto -33,0-55,0-47,0-59,0-71,0-95,0-120,0 Jämförelsestörande finansiella -78,0 Förändring av eget kapital -69,0 73,0 24,0 35,0 60,0 90,0 90,0 Resultat/skatteintäkter -3,65% 3,75% 1,20% 1,69% 2,79% 4,02% 3,85% Nettokostnadsökning 0,57% 4,18% 2,82% 2,59% 2,11% 3,53% Skatteintäktsökning 3,18% 2,82% 3,49% 3,66% 4,19% 4,24% Finansieringsanalys Förslag Bokslut Prognos Budget Förslag Förslag Förslag Förslag Mkr Förändring av eget kapital -68,3 73,0 24,0 35,0 60,0 90,0 90,0 Av- och nedskrivningar 87,7 88,0 90,0 95,0 100,0 105,0 110,0 Förändring av pensionsskuld 110,5 Medel från verksamheten 129,9 161,0 114,0 130,0 160,0 195,0 200,0 Förändr. kortfristiga fordringar -212,7 Förändr. kortfristiga skulder 91,3 Förändring likv. medel drift 8,5 161,0 114,0 130,0 160,0 195,0 200,0 Investeringar Förändring värdepapper 126,0 Exploatering -40,0-90,0-75,0-50,0-25,0-50,0 Nettoinvest skattefin verks -89,5-150,0-240,0-300,0-450,0-300,0-250,0 Nettoinvest avgiftsfin verks -45,3-30,0-70,0-250,0-200,0-175,0-175,0 Förändring likv. medel inv. -8,8-220,0-400,0-625,0-700,0-500,0-475,0 Finansiering Upplåning 215,0 0,0 410,0 545,0 540,0 305,0 275,0 Upplåning bolag 70,0 130,0 Amortering -48,0-170,0-180,0 Placering pensionsmedel -30,0-30,0-25,0 Förändring kortfristig del -85,0 Förändring utlåning 4,6 Förändring likv. medel fin. 56,6-30,0 285,0 495,0 540,0 305,0 275,0 Total förändring likv medel 56,3-89,0-1,0 0,0 0,0 0,0 0,0

14 Finansiell utblick mot åren (17)

15 15(17) Likviditet, Mkr Utfall Budgetperiod "Utblick" Ingående balanser Kassa, bank Placerat för pensionsändamål Fordran på kommunbolag Pensionsskuld Långfristiga skulder Kassaflöde Löpande verksamhet, resultat Löpande verksamhet, avskrivning Placering Investerings skattefinans Investering avgiftsfinans Exploatering, utgift Exploatering, inkomst Upplåning Kassaflöde netto Utgående balanser Kassa, bank Placerat för pensionsändamål Fordran på kommunbolag Pensionsskuld Långfristiga skulder Utfall Budgetperiod "Utblick" Resultat, Mkr Bokslut Prognos Budget Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Förändring av eget kapital Procentuell förändring nettokostnad -1,41% 6,15% 2,43% 1,97% 1,78% 3,41% 3,76% 4,08% 4,14% 4,39% nettokostnad exkl avskrivning -1,48% 6,35% 2,82% 2,59% 2,11% 3,53% 3,41% 4,00% 4,07% 4,35% skatteintäkt 3,18% 2,82% 3,49% 3,66% 4,19% 4,24% 4,28% 4,52% 4,32% 4,33% Resultat/skatteintäkter 3,75% 1,20% 1,69% 2,79% 4,02% 3,85% 3,90% 3,93% 3,95% 3,97% Befolkningsprognos/-tal Befolkningsökning 0,90% 0,88% 0,86% 0,87% 0,86% 0,85% 0,84% 0,84% Skatteintäkter enligt prognos 12:71, extrapolerad. Befolkning enl riksprognos, extrapolerad OBS! Effekter av nytt utjämningssystem ingår i kalkylen. Ej beslutad ännu. Nettokostnadsökning Skatteintäktsökning ,00% 5,00% 4,50% 4,50% 4,00% 4,00% 3,50% 3,50% 3,00% 3,00% 2,50% 2,50% 2,00% 2,00% 1,50% 1,50% 1,00% 1,00% 0,50% 0,50% 0,00% ,00%

16 16(17) Utfall Budgetperiod "Utblick" Utgående balanser, Mkr Bok Prog Budget Plan Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar varav kassa varav placerat för pensionsändamål varav fordran på koncernföretag SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Långfristiga skulder varav pensionsskuld varav låneskuld Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Nyckeltal Soliditet 8,89% 11,02% 10,26% 9,82% 10,04% 11,23% 12,89% 13,86% 15,13% 16,30% 17,58% Förändring av pensionsskuld 2,23% 2,27% -2,22% -2,27% -2,33% -23,81% -3,13% -3,23% -3,33% -3,45% Förändring av låneskuld 17,20% 36,99% 43,12% 32,87% 13,97% 11,05% 9,23% 7,95% 6,91% 6,03% Kritiska frågor * Soliditeten går ned under åren i början av perioden med höga investeringar och låga överskott! * Låneskulden tredubblas under perioden ! Soliditet Låneskuld, UB ,00% 18,00% 16,00% 14,00% ,00% ,00% 8,00% 6,00% 4,00% ,00% 500 0,00% Låneskuld, förändring ,00% 45,00% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00%

17 17(17)