Utvärdering i Budgetpropositionen för 2014, finansplanen och arbetsmarknadspolitiken
|
|
- Georg Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åsa Sohlman Hornsgatan Stockholm tel , mobil e-post Bilaga 2 Utvärdering i Budgetpropositionen för 2014, finansplanen och arbetsmarknadspolitiken Innehållsförteckning 1. Finansplanen 2. Kommentarerna till Finanspolitiska rådets rapport Arbetsmarknadspolitik 4. Slutsatser 4.1 Finansplan och finanspolitiska rådet 4.2 Arbetsmarknadspolitik 1. Finansplanen I finansplanen nämns ett antal utvärderingar som regeringen planerar att genomföra, av: Nystartzoner. Yrkesintroduktion. Förhöjda studiebidrag för ungdomar som återupptar gymnasiestudier. Reformer som vidtagits för att skapa studiero i klassrummen. Internprissättningsreglerna som syftar till att företagen ska betala rätt skatt i rätt land. En utvärdering som genomförts nämns också, den av Bolånetaket. På sidorna fram till kommentarerna till Finanspolitiska rådets senaste rapport behandlar regeringen Statskontorets och SACO:s förslag att jobbskatteavdraget bör utvärderas innan man går vidare med ytterligare jobbskatteavdrag och att Riksdagen tillkännagivit ett behov av en dylik utvärdering. Regeringen hänvisar till att Finansdepartementet har utvärderat jobbskatteavdragets effekter (prop. 2011/12:100 ) och att de ligger i linje 1
2 med regeringens tidigare bedömningar. Att notera är dock att någon riktig ex post utvärdering fortfarande inte genomförts. I övrigt nämns på dessa sidor ytterligare ett antal planerade utvärderingar: Av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Att en utredning ska utvärdera skattereglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. Att en utvärdering pågår av utjämningsanordningen som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark i vissa skattefrågor. Av den nya domstolsordningen i fråga om specialisering av handläggning i skattemål. Att Skatteverket fått i uppdrag att utvärdera de förändringar i begreppet näringsverksamhet som genomfördes 2009 i syfte att göra det möjligt för fler att få F-skatt. Av avskaffandet av ersättningsskyldighet för polisens kostnader för att hålla ordning vid offentliga tillställningar. Att statistiken behöver utvecklas för att kunna utvärdera näringslivets produktion av välfärdstjänster. En åtgärd nämns som kommit till med anledning av utvärderingar. Det är stödet till korttidsarbete i allvarliga konjunkturella nedgångar. Skatteverket får dessutom i uppdrag att utvärdera stödet. 2. Kommentarerna till Finanspolitiska rådets rapport 2013 I BP för 2014 är det ett kort avsnitt på fem sidor. Men regeringen framhåller vikten av starka finanspolitiska ramverk på nationell, regional och lokal nivå och av att de regelbundet följs upp och utvärderas. På många punkter råder i stort sett enighet mellan Finanspolitiska rådet och regeringen: Finanspolitiken är långsiktig hållbar. Rådet bedömer att finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara finanser och att utgiftstaken inte är hotade. Pensionsåldersutredningen har kommit med bra förslag som höjer pensionsåldern. Regeringen håller med om dessa bedömningar och har också fått stöd av Konjunkturinstitutet och Europeiska kommissionen. Pensionsåldersutredningens förslag bereds i Regeringskansliet. 2
3 Utvecklingen av bostadspriserna. Rådet och regeringen liksom Riksbanken är överens om att risken för ett snabbt och kraftigt fall i bostadspriserna är begränsad. Makroprognoser och jämförelser med andra bedömare. Rådet konstaterar att regeringens makroprognos för 2013 kraftigt avvek från andra bedömares. Regeringen bör motivera större avvikelser. Regeringen delar denna rådets uppfattning och nu i BP för 2014 har regeringen förklarat sig tydligare. Även vad gäller revideringar av potentiell BNP fortsätter regeringen arbetet med en tydligare och mer transparent redovisning. Det strukturella sparandet. Rådet betonar liksom tidigare att metoderna för beräkning av strukturellt sparande bör ses över. Regeringen delar rådets uppfattning och arbetar kontinuerligt med att förbättra den ekonomiska analysen. Risker på budgetens utgiftssida. Rådet anser att regeringen bör komplettera beskrivningen av takbegränsande utgifter med en bedömning av utgiftsrisker. Regeringen instämmer i att redovisningen av riskerna på budgetens utgiftssida kan utvecklas. Bolagsskattesänkningen. Rådet har inget emot sänkningen av bolasskatten. Men beräkningen av intäkterna osäkra. Klimatförändringar och det finanspolitiska ramverket. Regeringen delar rådets bedömning att konsekvenserna för Sverige av klimatförändringar i nuläget inte föranleder några justeringar av det finanspolitiska ramverket. Utvärdering av FASIT-modellen. Regeringen och rådet är eniga om att FASIT-modellen är ett värdefullt instrument för fördelningspolitisk analys och bör vidareutvecklas även om rådet lägger större vikt vid försiktighet i tolkningarna av beräknade effekter än regeringen. Inkomstfördelningens utveckling. Regeringen instämmer i rådets analys att spridningen i disponibla inkomster har ökat sedan 1990-talskrisen men inte efter I vissa fall finns något större nyanser i bedömningarna: Finanspolitiken är i huvudsak välavvägd men en plan för återgång till överskott bör presenteras enligt Finanspolitiska rådet. Överskottsmålet kommer inte att uppnås. Regeringen instämmer i rådets bedömning att politiken varit välavvägd och att det kan finnas målkonflikter mellan det kortsiktiga stabiliseringspolitiska perspektivet och överskottsmålet. Enligt nuvarande prognos förväntas det finansiella sparandet vara 1,2 procent Nya reformer kommer i högre utsträckning än tidigare att kräva finansiering. Men någon riktig plan för återgång till ett överskott 3
4 om 1 procent av BNP vid ett balanserat resursutnyttjande presenteras inte. Finanspolitikens inriktning. Rådet menar att varken BP för 2013 eller VÅP 2013 ger några stimulanser till ekonomin vilket stabiliseringsmässig hade det varit motiverat. Men det är välmotiverat att regeringen har beredskap för temporära åtgärder även om utrymmet är begränsat och måste kompenseras av senare åtstramningar för att överskottsmålet ska nås. Regeringen har svårt att förklara att ramverket och regeringens politik ger en bra kombination av kort- och långsiktiga åtgärder. Bostadsmarknadens funktionssätt. På denna punkt anser rådet att regeringen bör ta ett helhetsgrepp. De reformer regeringen redogör för inskränker sig till olika initiativ för att förbättra utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet, den sänkta fastighetsavgiften för flerbostadshus, den förlängda tiden för presumtionshyror och förenklingar av plan- och byggprocessen. Bedömning av effekterna på inkomstfördelningen av jobbskatteavdrag och indexering i budgetprocessen. Regeringen och rådet gör båda bedömningen att indexeringsmetoden inte har lett till ökad inkomstspridning. När det gäller JSA kommer rådet fram till att det har en betydande sysselsättningseffekt på marginalen men det har inte har minskat spridningen i disponibla inkomster bland hushållen. Här påpekar regeringen att det JSA som rådet analyserar är förslaget om utökningen av JSA från Det har en annan profil än de fyra första stegen. Regeringen gör bedömningen att JSA generellt har stora effekter på sysselsättningen och stärker inkomsterna för dem med lägre inkomster. Endast på en punkt finns en uppenbar oenighet och det gäller förmögenhetsstatistik. Rådet menar att de behövs förmögenhetsstatisktik och uppmanar regeringe att undersöka möjligheterna att ta fram en sådan på ett kostnadseffektivt sätt. Med hänvisning till integritetsproblem förknippade med dylik statistik förklarar regeringen att man inte avser att utreda frågan. Finanspolitiska rådet 2013 tar inte upp några frågor som rör arbetsmarknaden vilket tidigare lett till meningsskiljaktigheter mellan rådet och regeringen. 3. Arbetsmarknadspolitik I BP för 2014 nämns ett relativt stort antal utvärderingar. 4
5 Externa aktörer. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) publicerade i december 2012 en rapport om jobbcoachning för arbetslösa (IFAU 2012:24). IFAU fann inga stora skillnader i effekter för deltagare hos kompletterande aktörer respektive hos Arbetsförmedlingens insats personlig jobbcoach. Rapporten visar dock att deltagare hos kompletterande aktörer söker fler arbeten och är mest nöjda med den service de får. Kommentar. De mer nedslående eller tveksamma resultaten nämns dock inte, dvs. att coachningen som helhet har små effekter, att resultaten försämrades 2010 och 2011 jämfört med 2009 och att efter två år är deltagarna inskrivna vid Arbetsförmedlingen i lika stor utsträckning som om de inte fått coachning. Regeringen nämner IFAU:s rapport Arbetspraktik en utvärdering och en jämförelse med arbetsmarknadsutbildning (IFAU 2013:4) som skattar effekter av arbetspraktik för dem som gick in i programmet mellan 1999 och IFAU fann att den genomsnittliga förväntade tiden till arbete för de arbetslösa minskade med drygt sex procent när man följde upp de arbetssökande efter två år från programstart. Deltagandet medförde också höjda framtida arbetsinkomster och minskad andel med försörjningsstöd. Stöd till start av näringsverksamhet är det program där störst andel är i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad insats. Kommentar. Vad som inte diskuteras är det anmärkningsvärda fenomenet att när arbetspraktik jämfördes med arbetsmarknadsutbildning får man det paradoxala resultatet att de som gick in i arbetspraktik skulle ha haft större utbyte av arbetsmarknadsutbildning medan deltagarna i arbetsmarknadsutbildning skulle ha haft lika stor nytta av båda programmen. En överflyttning av deltagare mellan programmen skulle därför ha varit mer effektiv i genomsnitt. Regeringen noterar att flera studier indikerar att insatsen stöd till start av näringsverksamhet ökar sannolikheten att den som erhåller stödet befinner sig i sysselsättning vid en senare tidpunkt (se t.ex. IFAU 1999:5, Arbetsförmedlingen Ura 2000:4, RiR 2008:24, RiR 2012:26 och Arbetsförmedlingen 2013:1). Riksrevisionens granskning (RiR 2012:26) jämför utfall av stöd till start av näringsverksamhet mellan inrikes och utrikes födda deltagare under Enligt denna studie har stödet positiva effekter på sysselsättningen, om än något mindre för utrikes födda. Kommentar. Regeringen förklarar inte varför programmet är ett av de minsta med knappt två procent av platserna i konjunkturberoende insatser. 5
6 IFAU har i en studie följt upp deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin (IFAU 2013:12). Aktivitetsnivån i jobb- och utvecklingsgarantins fas ett och fas två var 17 timmar per vecka under 2012, en väsentlig ökning från de 12 timmar per vecka som rapporterades Av deltagarna hade 60 procent kontakt med sin coach eller förmedlare varje månad. Kommentar. Jobb- och utvecklingsgarantin är regeringens huvudinstrument för att minska långtidsarbetslösheten. Om den i sin helhet, till sin inriktning och uppläggning är ett effektivt program återstår att utvärdera. I forskningsoch utvärderingslitteraturen finns dock en hel del aspekter av programmet belysta som regeringen skulle ha kunnat ta till utgångspunkt för en diskussion om programmets uppläggning. Hur mycket är det exempelvis värt att satsa på att öka handläggartäthet och aktivitetsnivå? Borde åtgärderna i programmet förändras med individens tid i programmet? Skilja sig åt mellan olika grupper, för personer med arbetsrelaterad funktionsnedsättning och personer i ålderskategorin år? Regeringen nämner en studie från IFAU (2012:12) som visar att nystartsjobb gör att arbetssökande får arbete med stöd fortare än vad de annars skulle ha fått. Nystartsjobben medför att flödet från arbetslöshet till subventionerad anställning ökar med i genomsnitt med 17 procent. Resultaten tyder på att nystartsjobben skapar nya jobb. Kommentar. Regeringen diskuterar inte resultatet att ungefär 63 procent av jobben är undanträngning av jobb som skulle ha kommit till stånd utan nystartsjobben. Risken för undanträngning diskuteras däremot i samband med stödet till start av näringsverksamhet även om man utifrån tidigare forskning i det fallet inte har större underlag för den farhågan snarare tvärtom. Det finns flera orsaker till varför vissa utrikes födda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Långtidsutredningen (bilaga 4 till LU2011) drar slutsatsen att de utrikes föddas ställning på den svenska arbetsmarknaden i huvudsak kan förklaras av brister i kunskaper i svenska språket, bristande tillgång till informella nätverk, höga krav på anställningsbarhet och etnisk diskriminering. Vidare konstateras att alla dessa faktorer har det gemensamma att de direkt eller indirekt kan påverkas av olika typer av politiskt beslutade åtgärder. Kommentar. Hur dessa utvärderingsresultat relateras till den förda politiken diskuteras dock inte av regeringen. 4. Slutsatser 4.1 Finansplan och finanspolitiska rådet 6
7 I finansplanen talas det i BP för 2014, liksom i BP för 2011, 2012 och 2013 om kommande utvärderingar. Mellan Finanspolitiska rådet och regeringen råder i BP för 2014 på många punkter i stort sett enighet. Det gäller exempelvis vissa sakfrågor: Bedömningen att finanspolitiken är långsiktig hållbar. Att utvecklingen av bostadspriserna inte inger farhågor. Att bolagsskattesänkningen är motiverad även om beräkningen av intäkterna är osäkra. Konsekvenserna för Sverige av klimatförändringarna föranleder inte några justeringar av det finanspolitiska ramverket i nuläget. Att spridningen i disponibla inkomster har ökat sedan 1990-talskrisen men inte efter Att indexeringsmetoden i budgetprocessen inte har lett till ökad inkomstspridning. Och dessutom ett antal analys och redovisningsfrågor. Att avvikelser i makroprognoser jämfört med andra bedömare bör motiveras, att metoderna för beräkning av det strukturella sparandet bör ses över, att redovisningen av riskerna på budgetens utgiftssida kan utvecklas och att FASIT-modellen är ett värdefullt instrument för fördelningspolitisk analys även om rådet lägger större vikt vid försiktighet i tolkningarna av beräknade effekter än regeringen. I vissa fall finns något större nyanser i bedömningarna: Finanspolitiken är i huvudsak välavvägd. En plan för återgång till överskott bör dock presenteras enligt Finanspolitiska rådet. Men någon riktig plan för återgång till ett överskott om 1 procent av BNP vid ett balanserat resursutnyttjande redovisas dock inte. Finanspolitikens inriktning. Regeringen har svårt att förklara att ramverket och regeringens politik ger en bra kombination av kort- och långsiktiga åtgärder. Rådet anser att regeringen bör ta ett helhetsgrepp vad gäller bostadsmarknadens funktionssätt men regeringen inskränker sig till att redogöra för vissa delreformer som genomförts. När det gäller jobbskatteavdraget kommer rådet fram till att det har en betydande sysselsättningseffekt på marginalen men att det inte har minskat spridningen i disponibla inkomster bland hushållen. Här påpekar regeringen att det JSA som rådet analyserar är förslaget från 2011om en utökning av JSA. Det har en annan profil än de fyra första 7
8 stegen. Regeringen gör bedömningen att JSA generellt har stora effekter på sysselsättningen och stärker inkomsterna för dem med lägre inkomster. Endast på en punkt finns en uppenbar oenighet och det gäller förmögenhetsstatistiken. Rådet menar att de behövs förmögenhetsstatisktik och uppmanar regeringen att undersöka möjligheterna att ta fram en sådan på ett kostnadseffektivt sätt. Med hänvisning till integritetsproblemen förknippade med dylik statistik förklarar regeringen att man inte avser att utreda frågan. Detta mönster i slutsatser påminner om det jag funnit i de tidigare budgetpropositionerna jag studerat dvs. BP för 2011, 2012 och Regeringen talar gärna om kommande utvärderingar. Det finns en dialog kring redovisningsfrågor. Att åsikterna i övrigt går mindre isär i denna budgetproposition liksom i den för 2013 förklaras delvis av att de inte behandlar arbetsmarknadspolitiska frågor. 4.2 Arbetsmarknadspolitik Ett relativt stort antal utvärderingar nämns i BP för Ett genomgående mönster är att det är de, ur regeringens synvinkel, positiva resultaten som nämns, inte de kontroversiella eller negativa. Istället för att fördjupa sig i utvärderingarna och förbättra politiken utifrån deras resultat ägnar sig regeringen åt ett antal nya initiativ. Trepartssamtal om: yrkesintroduktionsavtal och stöd till arbetsgivare vid anställning av unga inom ramen för de avtal som parterna tecknat. omställning och bättre möjligheter till vidareutbildning korttidsarbete med statligt stöd. Till detta kommer en utbyggnad av den tidigare förda politiken utan egentligt utvärderingsunderstöd men väl löften om kommande utvärderingar: Regeringen föreslår för långtidsarbetslösa att möjligheten att ge programinsatser inom sysselsättningsfasen (fas 3) permanentas, att det särskilda anställningsstödets maximala längd utökas från nuvarande tolv månader till längst två år och att det tillfälligt förstärkta handledarstödet permanentas. 8
9 För unga inskrivna i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin föreslår regeringen en förlängning av den högre bidragsnivån inom studiemedlen om de återgår till grund- eller gymnasieutbildning under Det gäller ungdomar som avbrutit sina studier före den 1 juli Satsningen kommer att utvärderas. Regeringen avser även att låta utvärdera den satsning på studiemotiverande kurser inom folkhögskolan som infördes Satsningen har förlängts och även vidgats till att gälla vuxna inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin. Regeringen avser vidare göra en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Det är viktigt att arbetsförmedlingen på bästa sätt bidrar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, bl.a. genom en förbättrad matchning. Arbetsförmedlingen ska prioritera de långtidsarbetslösa och de som riskerar att bli långtidsarbetslösa. Det är angeläget att uppföljningen av arbetssökandet ökar. En effektiv mix av stöd och kontroll i förmedlingsverksamheten kan enligt forskningen leda till ökad sysselsättning. De reformer som tidigare aviserats och som innebär att fler men mildare åtgärder införs i arbetslöshetsförsäkringen, och införandet av en aktivitetsrapport, är av vikt i sammanhanget. Arbetsförmedlingen bör utveckla uppföljningssystemen så att resultaten av verksamheten tydliggörs. Det finns en tydlig förbättringspotential hos Arbetsförmedlingen i fråga om den ökande uppföljningen av arbetssökandet, t.ex. avseende hur ofta en arbetssökande träffar en arbetsförmedlare. 9
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merSvensk finanspolitik 2013
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik
Läs merFinanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014
Finanspolitiska rådet Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014 1 Det finanspolitiska ramverket Budgetprocessen genomförs i en top down -process (beredning i regeringen samt beslut
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2014
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Statskontoret 22 maj 2014 1 Stabiliseringspolitiken Givet bedömningen i BP14 var finanspolitiken väl avvägd. Nu risk att sparandet 2014 blir lägre än vad som är stabiliseringspolitiskt
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regeringen föreslår
Läs merKommentarer till Budgetpropositionen för 2010
Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010 Finanspolitiska rådets uppdrag Utvärdera regeringens finanspolitik och övriga ekonomiska politik Årlig rapport i maj - budgetproposition - vårproposition Lång
Läs merKommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014
Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl
Läs merSvensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merUtvärdering i Budgetpropositionen för 2015, finansplanen och arbetsmarknadspolitiken, samt oppositionens budgetmotion
Åsa Sohlman Hornsgatan 51 118 49 Stockholm tel. 668 53 81, mobil 070 656 96 03 e-post sasohlman@privat.utfors.se Bilaga 3 Utvärdering i Budgetpropositionen för 2015, finansplanen och arbetsmarknadspolitiken,
Läs merSvensk finanspolitik Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2018 - Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat
Läs merFinanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande
Finanspolitiska rådets rapport 2016 John Hassler Ordförande Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt 2015. Sverige är på väg in i en högkonjunktur redan i år. Offentliga budgeten har förstärkts betydligt
Läs merUppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete
Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete Fackförbundet ST våren 2012. Referens: Ann-Britt Bern, utredare: 072-212 99 77 Ann-britt.bern@st.org Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24,
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2016
Finanspolitiska rådets rapport 216 John Hassler (ordförande) Yvonne Gustavsson (vice ordförande) Hilde C. Bjørnland Harry Flam Cecilia Hermansson Oskar Nordström Skans 1 Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Konferens 13 maj 2015 Twitter: #Finpolradet Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror
Läs merSvensk finanspolitik. Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09
Svensk finanspolitik Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09 Två huvudfrågor 1. Hur väl har regeringen lyckats anpassa politiken till krisen? 2. Hur bör de ekonomisk-politiska ramverken vidareutvecklas?
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Pressträff 12 maj 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Pressträff 12 maj 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merNationell samling för unga utanför
2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten
Läs merSvensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presseminarium, 11/5-09
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presseminarium, 11/5-09 Två huvudfrågor 1. Hur väl har regeringen lyckats anpassa politiken till den ekonomiska krisen? 2. Hur bör de ekonomisk-politiska
Läs merSvensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Rapportens innehåll 1. Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket 2. Finansdepartementets makroekonomiska prognoser 3. De
Läs merUtvärderingars värde för regeringen. En fallstudie.
Åsa Sohlman Hornsgatan 51 118 49 Stockholm mobil 070 656 96 03 e-post sasohlman@privat.utfors.se September 2015 Utvärderingars värde för regeringen. En fallstudie. Papper presenterat vid SVUF:s konferens
Läs merSvensk finanspolitik
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017 kommentar av Susanne Ackum Det går bra nu Finanspolitiska ramverk och oberoende riksbanker tillkom av en anledning Politikerna hade inga problem
Läs merKommentar på Finanspolitiska rådets rapport
Kommentar på Finanspolitiska rådets rapport Pär Österholm Handelshögskolan, Örebro universitet Finanspolitiska rådets konferens, 2018-05-17 2018-05-17 1 Disposition Ansvarsfördelningen mellan finans- och
Läs merDe svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring
De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper
Läs merSvensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merEtablering av utrikes födda genom företagande
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2012/13:AU12 Etablering av utrikes födda genom företagande Sammanfattning I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens skrivelse 2012/13:146 Riksrevisionens
Läs merHur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs merÄr arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors
Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och
Läs merKommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson
Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 2015-04-15 Fortsatta utmaningar för Sverige Arbetsmarknaden för unga och nyanlända 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% Inrikes födda Utrikes
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merBudgetpropositionen för 2018
Konjunkturläget oktober 2017 73 FÖRDJUPNING Budgetpropositionen för 2018 Åtgärderna i budgetpropositionen för 2018 innebär, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar, att de offentliga utgifterna ökar med
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merFinanspolitik och statens finanser Finanspolitiska rådets rapport 2010. Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 16 september 2010
Finanspolitik och statens finanser Finanspolitiska rådets rapport 2010 Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 16 september 2010 Överskottsmål Utgiftstak Strukturellt saldo Diskretionär finanspolitik Automatiska
Läs merDet ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015
Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket
Läs merKommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015
Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Presentation för Statskontoret Laura Hartman 26 maj 2009
Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presentation för Statskontoret Laura Hartman 26 maj 2009 Två huvudfrågor 1. Hur väl har regeringen lyckats anpassa politiken till den ekonomiska krisen? 2. Hur bör de
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merRiksrevisionens granskningar av arbetsmarknadspolitiken
1 Riksrevisionens granskningar av arbetsmarknadspolitiken Ilera-seminarium 30 januari STEFAN LUNDGREN, RIKSREVISOR 2 Disposition Riksrevisionens granskningar av arbetsmarknadspolitiken Matchningen på arbetsmarknaden
Läs merFinanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors. Finansutskottet, Sveriges Riksdag, 19/5-09
Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet, Sveriges Riksdag, 19/5-09 2 Jag vill tacka för att jag även i år får presentera Finanspolitiska rådets rapport här. Årets rapport skiljer sig
Läs merSvensk finanspolitik 2010. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010
Svensk finanspolitik 2010 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010 Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf.) Torben Andersen (vice ordf.) Michael Bergman Martin
Läs merDet finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket FORMAS 17 augusti 2017 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll
Läs merSÅ FUNKAR ARBETS LINJEN
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning
Läs merUtgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3230 av Fredrik Malm m.fl. (FP) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde
Läs merForum jämlik stad Fler i arbete: Forskning och erfarenheter. Sara Martinsson Vad vet vi om. arbetsmarknadspolitikens insatser och effekter?
Jämlikt Göteborg hela staden socialt hållbar Forum jämlik stad 2017-09-28 Fler i arbete: Forskning och erfarenheter Sara Martinsson Vad vet vi om arbetsmarknadspolitikens insatser och effekter? Sedan inledde
Läs merOm ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem
Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Industrisamtal, 3 maj 2018 Kriser kommer och går BNP, årlig procentuell förändring Kriser kostar Genomsnittliga effekter av
Läs merFördokument: Arbetsmarknadspolitik
Fördokument: Arbetsmarknadspolitik Vad ära rbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik: Arbetsmarknadens uppdelning Sysselsatta: Personer som utförde något arbete, minst 1 timme under referensveckan, antingen
Läs merArbetsförmedlingens Återrapportering2012
Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 2012-03-15 Tidsperiod: januari 2012 Sida: 2 av 12 Sida: 3 av 12 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-03-15 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Arbetsförmedlingen
Läs mers. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100
Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad
Läs merRegeringens användning av utvärderingar
Åsa Sohlman Hornsgatan 51 118 49 Stockholm tel. 668 53 81; mobil 070 656 96 03 e-post sasohlman@privat.utfors.se Oktober 2013 Regeringens användning av utvärderingar Papper presenterat vid SVUF:s konferens
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Utfrågning om Finanspolitiska rådets årliga rapport Finansutskottet 24 maj 2012 Lars Jonung 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken (kapitel 1) Finanspolitiska
Läs merHöjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet Juni 2016 1 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2017 är det angeläget att skatteförslag
Läs merBygga broar Anders Kessling statssekreterare Arbetsmarknadsdepartementet. Karlstad 16 oktober. Arbetsmarknadsdepartementet 1
Bygga broar 2017 Anders Kessling statssekreterare Arbetsmarknadsdepartementet Karlstad 16 oktober Arbetsmarknadsdepartementet 1 Arbetsmarknaden för unga Ungdomarbetslösheten är en högt prioriterad fråga
Läs merUppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar
Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna
Läs merUtmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman
Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka
Läs merEU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot?
EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot? Indien och förnyad konkurrenskraft? Fortsatt recession i
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor
Läs merFler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder
Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till
Läs merMER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN
MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig
Läs merEkonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010
Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Arbetslöshet i Sverige, USA och euroområdet, 1975-2009 (procent) 14 12 10 8 6 4 2 0 1975 1980 1985 1990
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017
FAKTAUNDERLAG Jönköpings län 2017-04-10 Ida Karlsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 Färre personer går till arbete Av samtliga sökande på Arbetsförmedlingen i Jönköpings län påbörjade
Läs merDet finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket Miljömålsberedningen 16 september 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen
Läs merFinansdepartementet. Förlängt växa-stöd
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2019/00432/S1 Förlängt växa-stöd Februari 2019 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild
Läs merArbetsförmedlingens Återrapportering 2012
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 arbetslöshet 2a. Månadsrapport 2012-04-27 Tidsperiod: mars 2012 Sida: 2 av 12 Sida: 3 av 12 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-04-27 Återrapportering enligt regleringsbrevet
Läs merUtmaningar på arbetsmarknaden
Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf) Torben Andersen (vice ordf) Karolina Ekholm Per-Ola Eriksson Martin Flodén
Läs merDet finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År
Läs merRegeringens proposition 2013/14:14
Regeringens proposition 2013/14:14 Förstärkt nedsättning av egenavgifter Prop. 2013/14:14 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 oktober 2013 Fredrik Reinfeldt Beatrice
Läs merBudgetpropositionen för år 2013 avseende Försörjning, Integration och Arbetsmarknad
2012-10-09 1 (7) Lärande och arbetsmarknad Leif Klingensjö Budgetpropositionen för år 2013 avseende Försörjning, Integration och Arbetsmarknad Den 20 september presenterade regeringen Budgetpropositionen
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 10 september 2014 1 Jämfört med 2006 har mer än 300 000 fler personer ett jobb att gå till. Vi har idag högst sysselsättningsgrad och högst arbetskraftsdeltagande
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)
Läs merHar vi råd med arbete?
Har vi råd med arbete? 1. Kraftigt ökad efterfrågan av arbetskraft genom sänkta skatter och arbetsgivareavgifter 2. Kraftigt ökat utbud av arbetskraft genom anställningsstöd och nedskärningar i t.ex. A-kassa
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars 2016: 9 677 (6,3%) 4 337 kvinnor (5,8%)
Läs merÖverenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning
Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning Sammanfattning Det finanspolitiska ramverket, med dess breda parlamentariska stöd, är och har varit till stor nytta för Sverige
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Konferens 15 maj 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Konferens 15 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken (kapitel 1) Finanspolitiska medel och analysmetoder (kapitel 2) Den långsiktiga skuldkvoten
Läs merYttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 17 mars 2010 Dnr: 6-3-10 Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4) Sammanfattning Konjunkturinstitutet anser att överskottsmålet bör vara framåtsyftande.
Läs merVad vet vi om arbetsmarknadspolitikens insatser och effekter? Sara Martinson IFAU Mötesplats om försörjningsstöd 16 oktober 2016
Vad vet vi om arbetsmarknadspolitikens insatser och effekter? Sara Martinson IFAU Mötesplats om försörjningsstöd 16 oktober 2016 1 Forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet - arbetsmarknad,
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Södertörns högskola 16 oktober 2013
Finanspolitiska rådets rapport 2013 Södertörns högskola 16 oktober 2013 1 Bakgrund 2 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot; Litet underskott
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 Färre övergångar till arbete vid årets början I januari 2015 påbörjade nästan 860
Läs merSVENSK EKONOMI. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2/2008 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2009
SVENSK EKONOMI Riktlinjer och utmaningar för Regeringens den ekonomiska riktlinjer politiken för den enligt ekonomiska regeringens politiken ekonomiska vårproposition för 2009 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG
Läs merRegeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare
Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017
FAKTAUNDERLAG Jönköpings län 2017-10-10 Ida Karlsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Stark arbetsmarknad i Jönköpings län Av samtliga sökande på Arbetsförmedlingen i Jönköpings
Läs merArbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var
Läs mer(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017
FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-10-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under september månad 2017 påbörjade 580 personer
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2019
Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiken 2019 och det finanspolitiska ramverket 1. Överskottsmålet Överskottsmålet säger att det faktiska sparandet ska ligga på 1/3 % i genomsnitt över konjunkturcykeln
Läs merUtgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Kommittémotion M201 Motion till riksdagen 2016/17:3077 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Sammanfattning Inom utgiftsområde 14 lägger vi fram förslag om effektivare
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017
Reflektioner på Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017 Olof Johansson-Stenman Nationalekonomiska institutionen Handelshögskolan, Göteborgs universitet Mycket Positivt i rapporten, t ex:
Läs merArbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna
Läs merArbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som
Läs mer