SVE. Bäste kund! PRAKTISK GUIDE
|
|
- Elin Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVE Bäste kund! I din hand har du CefarCompexs Praktiska Guide med specifik information om alla program i stimulatorn. Den Praktiska Guiden omfattar alla program i CefarCompexs tre rehabprodukter Mi-Theta 600, Theta 500 och Rehab 400. Alla program har en referens som visar om programmet finns tillgängligt i din stimulator. Denna information är lätt att förstå och syftet är att den ska fungera som ett extra stöd, vid behov. Läs riktlinjerna för den rekommenderade intensitetsnivån, och på det utvikbara omslaget de föreslagna placeringarna av elektroder. Du kan alltid hitta mer information på CefarCompexs webbsida: Cefar och Compex, elektroterapins två ledande företag förenar sina krafter för att förse dig med den optimala teknologin och mot ett gemensamt mål: att stödja dig i ditt vardagliga yrkesliv. 1
2 SVE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund NMES... 5 TENS... 5 Allmän information... 5 Stimuleringsenergi Kroppsposition... 6 Kombination av 2+2-funktionen och Mi-teknologin Generella program Rehabilitering... 7 Inaktivitetsatrofi... 7 Förebygga inaktivitetsatrofi... 8 Uppbyggande styrka... 9 Neur. rehab (lång start)...10 Rygg-bål/stabilitet...11 Försvagad muskulatur (mod frekv)...12 Styrka (mod frekv)...13 Cirkulationsökning...14 Muskelskada...15 Motorpunktsprogram...16 Specifik rehab Höftledsprotes...17 Patellarsyndrom...18 Hemiplegi...19 Rotator cuff - axel...20 Korsbands rehab...21 Hjärtträning...22 Smärtlindring TENS 100 Hz eller 80 Hz...23 Frekvensmod TENS...24 Pulsbreddsmodulerad TENS...25 Burst TENS/endorfin...26 Muskelavslappning...27 TENS blandad frekvens...28 Muskelsmärta...29 Ledsmärta...30 Fraktursmärta...30 Specifik smärtlindring Knäsmärta...31
3 SVE Trapeziussmärta...32 Skuldersmärta...33 Nacksmärta LO...34 Nacksmärta HI...35 Bröstryggsmärta...36 Ländryggsmärta...37 Muskelsmärta ländrygg...38 Ischiassmärta...39 Ryggskott...40 Tennisarmbåge...41 Nackspärr...42 Ledsmärta...43 Cirkulation Tunga ben...44 Venös insufficiens Venös insufficiens Arteriell insufficiens Arteriell insufficiens Krampförebyggande...49 Kapillärisering...50 Specifik behandling Agonist - Antagonist Försv. muskulatur/uppbyggande styrka...51 Spasticitet Droppfot...53 Spasticitet...54 Subluxerad skuldra...55 Hemofili H. inaktivitets atrofi/uppbyggande styrka...57 Estetik...58 Muskeltonus...58 Muskeltrimning...59 Muskelformning...60 Muskelförbättring...61 Mage...62 Säte-gluteus...63 Elasticitet...64 Träningsprogram Sport Potentiering
4 SVE Uthållighet...66 Anaerob träning...67 Styrka...68 Explosiv styrka...69 Hypertrofi...70 Regenerering...71 Ländryggsstyrka...72 Bålstabilitet...73 Aktiv återhämtning...74 Mild återhämtning...75 Fitness...76 Muskelträning...76 Muskeldefinition...77 Kraft...78 Massage...79 Förberedande massage...79 Avslappnande massage...80 Återhämtande massage...81 Antistressmassage...82 Böljande massage Böljande massage
5 Bakgrund NMES NMES (neuromuskulär elektrisk stimulering) används framgångsrikt både inom medicinsk rehabilitering och som ett komplement till idrottsträning på alla nivåer. Syftet med elektrisk muskelstimulering är att uppnå sammandragningar eller vibrationer i musklerna. Normal muskelaktivitet kontrolleras av de centrala och perifera nervsystemen, som sänder elektriska signaler till musklerna. NMES fungerar på liknande sätt, men använder en extern källa (stimulatorn) med elektroder fästa vid huden för att sända elektriska impulser till kroppen. Impulserna stimulerar nerverna till att sända signaler till en given målmuskel, som reagerar genom att dras samman, precis som den gör vid normal muskelaktivitet. Elektrisk muskelstimulering är lämpad för alla muskler i kroppen. Den kan användas för att stärka muskler som försvagats av ett kirurgiskt ingrepp, en fraktur osv., och förbättrar rörligheten. Den är även ett utmärkt verktyg vid rehabilitering av stroke för att hjälpa patienter träna handgrepp och gång. Elektrisk muskelstimulering för rehabiliteringsändamål ska testas av en fysioterapeut eller annan vårdpersonal för bästa resultat. SVE TENS TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) ger goda resultat vid akuta och kroniska smärttillstånd av många slag. Den är kliniskt utprovad och används dagligen av fysioteraoeuter, annan vårdpersonal och toppidrottsmän runt hela världen. TENS aktiverar nervsystemets smärthämmande mekanismer. Elektriska impulser från elektroder, placerade på huden ovanför eller i närheten av det smärtsamma området, stimulerar nerverna att blocker de smärtsignaler som sänds till hjärnan, och smärtan avkänns inte. Behandlingens Burst TENS/ Endorfin stimulerar frigörandet av endorfiner, kroppens naturliga smärtstillande medel. TENS är en säker behandlingsmetod och har, i motsats till smärtstillande medel som sväljs eller andra smärtlindringsmetoder, inga bieffekter. Den kan vara tillräcklig som enda behandlingsform, men är också ett värdefullt komplement till andra farmakologiska och/eller fysiska behandlingar. Allmän information För att uppnå bästa möjliga resultat av stimuleringen är det viktigt att placera elektroderna på rätt sätt. När det gäller muskelsammandragning säkerställer en exakt placering på motorpunkten maximal komfort och effektivitet. På utvikningsbilderna i den här guiden hittar du utförliga illustrationer av placeringen av olika elektroder. Innan du placerar elektroderna på kroppen ska du alltid tvätta och torka huden för att säkerställa god ledningsförmåga. Du ska alltid placera elektoderna på frisk hud, och avståndet mellan dem får inte underskrida 3 cm eller 5
6 SVE överskrida 30 cm. nas är beroende av hur väl skötsel- och underhållsinstruktionerna åtföljs. Se till att dina patienter alltid har sina egna, personliga elektroder. Välj elektrodstorlek i enlighet med storleken på muskeln, använd små elektroder på mindre muskler och stora elektroder på stora muskler. Om stimuleringen känns obehaglig kan det vara ett tecken på att kontakten mellan huden och elektroden är otillräcklig. na kan vara utslitna och behöva bytas ut. Obs: Se alltid till att stimuleringen är avstängd (energinivå 0) innan du tar bort elektroder från huden. Stimuleringsenergi Vid smärtlindringsbehandling med en stimuleringsfrefrekvens mellan Hz, är grundregeln att stimuleringen ska uppfattas starkare än själva smärtan. Öka intensiteten tills du får en stark pirrande känsla som inte är obehaglig. Vid smärtlindring med en stimuleringsfrekven mellan 2-10 Hz ska intensiteten vara hög nog för att framkalla synlig muskelrespons. Observera att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger någon synlig sammandragning! Under NMES och muskelstimulering har terapeuten till uppgift att motivera patienten att tolerera sin högsta möjliga, icke smärtsamma energinivå för stimulering. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal motorenheter påverkas. I vissa fall kan det vara välgörande att kombinera stimulering med patientens egna muskelsammandragningar/ medsammandragningar. Försök att öka den densitet som uppnås under en session liksom från en session till nästa. Kroppsposition Du finner en illustration av den rekommenderade kroppspositionen under illustrationen av elektrodplacering. Den optimala positionen beror på typen av program och vilken kroppsdel du vill stimulera. När du använder massageprogram, som exempelvis Avslappnande massage, är det viktigt att du befinner dig i en position där du kan slappna av på rätt sätt. 6 Kombination av 2+2-funktionen och Mi-teknologin Observera att när du använder 2+2-funktionen kan Mi-Scan-funktionen fortfarande användas på kanalerna 1 och 2, men är då bara tillgänglig för programmen Endorfin, Uppbyggande styrka och Inaktivitetsatrofi på kanalerna 3 och 4. Funktionerna Mi-Range, Mi-Tens och Mi-Action kan inte användas på detta stadium. För ytterligare information se "Listan över program" i Bruksanvisningen. Mi-Theta 600: Två Mi-sensorer medföljer uppsättningen och gör det möjligt att fullt ut använda Mi-teknologin med Mi-Action, Mi-Range, Mi-Tens och Mi-Scan. Theta 500: Denna enhet är klar för Mi. Genom att köpa två kablar med Mi sensorer kan du dra nytta av Mi-teknologin med Mi-Range, Mi-Tens och Mi Scan. Rehab 400: Mi-teknologin är inte tillgänglig för den här enheten.
7 Generella program SVE Rehabilitering Inaktivitetsatrofi Efter en lång period av orörlighet eller nedsatt rörelseförmåga, drabbas en normalt innerverad muskel av en volymminskning. Fibrer med långsamma fibrer (typ I) påverkas särskilt av denna brist på användning. Genom att använda frekvenser som skapar tetaniska sammandragningar av typ I-fibrer. För att modifiera programmet allteftersom patienten gör framsteg, använd nivå 1 under de första två veckorna för att sedan växla till nivå 2 under påföljande veckor. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se Elektrodens position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. Om patienten erfar obehag och smärta under stimuleringen, gör 2+2- funktionen det möjligt för detta program (k 1+2) att kombineras med ett smärtlindrande program (k 3+4). Inaktivitetsatrofi, nivå 1 (25 min) Frekvens 6 Hz 35 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 1,5 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 6 s 7 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s Inaktivitetsatrofi, nivå 2 (25 min) Frekvens 6 Hz 45 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 1,5 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 6 s 5 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s 7
8 SVE Förebygga inaktivitetsatrofi Efter ett kirurgiskt ingrepp eller en benfraktur, blir en lem eller en del av en lem orörlig och musklerna i den delen av kroppen drabbas snabbt av inaktivitsatrofi. Den snabba minskningen av muskelvolym beror i huvudsak på ett reflexinhibitionsfenomen eller en total frånvaro av någon som helst motion. Det är viktigt att framhålla att den här typen av atrofi är koncentrerad till långsamma muskelfibrer. (Typ I). Som kompensation för detta kan NMES reproducera en serie sammandragningar jämförbara med den normala aktivitetsnivån under en dag. Behandlingstiden för det här programmet är relativt lång och programmet använder frekvenser riktade till långsamma muskelfibrer. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Om patienten erfar obehag och smärta under stimuleringen, gör 2+2- funktionen det möjligt för detta program (k 1+2) att kombineras med ett smärtlindrande program (k 3+4). Förebygga inaktivitetsatrofi, nivå 1 (54 min) Frekvens 6 Hz 30 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 3 s 1,5 s 1,5 s Fasens 2 min 5 s 14 s 3 min 2 s 1,5 s 1,5 s 3 s Förebygga inaktivitetsatrofi, nivå 2 (47 min) Frekvens 6 Hz 40 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 3 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 6 s 12 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s 8
9 Uppbyggande styrka Exempel: Muskeluppbyggande styrka används för att stärka friska muskler (med normal volym). Kan användas på muskler med före detta inaktivitetsatrofi som återfått sin volym. För att erhålla ökad styrka och stabilitet. Genom att använda frekvenser som skapar tetaniska sammandragningar av snabba muskelfibrer (typ II). Används ofta då rehabilitering pågår och normal muskelvolym har uppnåtts genom tidigare användning av program för inaktivitetsatrofi. Vi rekommenderar att du använder nivå 1 under de första två veckoerna och nivå 2 under påföljande veckor. Stärka laterala peronealmuskler för att förebygga vrickningar. Stärka skuldermuskler för att förebygga skulderdislokationer. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. Om patienten erfar obehag och smärta under stimuleringen, gör 2+2- funktionen det möjligt för detta program (k 1+2) att kombineras med ett smärtlindrande program (k 3+4). SVE Uppbyggande styrka, nivå 1 (20 min) Frekvens 6 Hz 75 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 1,5 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 4 s 10 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s Uppbyggande styrka, nivå 2 (20 min) Frekvens 6 Hz 85 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 1,5 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 4 s 8 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s 9
10 SVE Neuro Rehab (LÅNG START) Exempel: NMES är ett utmärkt komplement till traditionell fysioterapi för olika neurologiska diagnoser som t.ex. stroke. Behandlingen kan användas passivt, men ska helst användas aktivt i träningssituationen. För att bidra till att underlätta och på nytt lära in den motoriska förmågan. Detta program har en långsam, 4-sekunders stegringstid av sammandragningen, och en lång vilofas. Erfarenheten har visat att utformningen av programet är mer lämpad för patienter inom denna diagnosgrupp. Ökad funktion hos en subluxerad skuldra. Underlättar och ökar funktionen i underarm - hand. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. Neur. rehab (lång start), nivå 1 (20 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens 6 Hz 35 Hz - 3 Hz 1,5 s 4 s - 1,5 s Fasens 2 min 5 s 15 s 3 min 2 s 2 s - 3 s Neur. rehab (lång start), nivå 2 (20 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens 6 Hz 45 Hz - 3 Hz 1,5 s 4 s - 1,5 s Fasens 2 min 5 s 15 s 3 min 2 s 2 s - 3 s 10
11 Rygg-bål/stabilitet Exempel: För patienter med insuffuciens i rygg och bål p.g.a. långvarig smärta eller en neurologisk störning. Detta program går bra att kombinera med aktiva rörelser. För att stabilisera rygg- och bålmuskler. Öka medvetenhet och kroppskontroll. Genom att stimulera de abdominala eller lumbara muskelgrupperna. Abdominal och/eller lumbar stimulering för att öka medvetenheten om bäckenrörelse. Öka stabiliteten och funktionen hos lumbar/ abdominalmusklerna. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. SVE Rygg-bål/stabilitet (30 min) Frekvens 6 Hz 40 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 2 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 6 s 12 s 3 min 2 s 1 s 0,5 s 3 s 11
12 SVE FÖRSVAGAD MUSKULATUR (mod frekvens) Använd det på svaga eller immobila muskler. Exempel: Programmet fokuserar på typ I-fibrer för att förbättra muskelns stamina. Genom att modulera frekvensen under en tidsperiod som är lika med sammandragningstiden, känns sammandargningen mer behaglig. Kontraktionerna startar med den lägsta frekvensen och avslutas med den högsta frekvensen. Ökad styrka i skuldermusklerna genom stimulering av romboidmusklerna. Postoperativ stimulerning av quadriceps, framför allt den mediala vastus. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. Försvag. muskulatur, mod. frekvens (30 min) Frekvens 6 Hz Hz. 4 Hz 3 Hz 1,5 s 2 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 4 s 8 s 3 min 2 s 1 s 0,5 s 3 s 12
13 Styrka (mod frekv) För att vidmakthålla muskelstyrka under immobilisering, eller att öka muskelstyrkan hos en specifik muskel/muskelgrupp. SVE Exempel: Programmet fokuserar på typ II-fibrer för att förbättra muskelns stamina. Genom att modulera frekvensen under en tidsperiod som är lika med sammandragningstiden, känns sammandargningen mer behaglig. Ökad styrka hos höftabduktorer. Stimulering av quadriceps, i samband med immobilisering. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. Styrka, mod. frekvens (30 min) Frekvens 6 Hz Hz. 4 Hz 3 Hz 1,5 s 3 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 8 s 15 s 3 min 2 s 1 s 0,5 s 3 s 13
14 SVE Cirkulationsökning Exempel: Som en förberedelse inför, eller återhämtning efter, muskelaktivitet. Kan användas för att öka den lokala cirkulationen i vävnad/muskel. För att öka elimineringen av mjölksyra och slaggprodukter samt för att reducera muskelstyvhet. Det här programmet skapar muskelvibrationer för öka blodflödet till muskeln, öka motståndsstyrkan samt att återhämta kapacitet. Sätt stora elektroder på stora muskelgrupper, t.ex. quadriceps och knäsenor. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Viktigt att utlösa synliga vibrationer. Cirkulationsökning (30 min) Kontinuerlig stimulering Frekvens 8 Hz 14
15 Muskelskada Exempel: Om du har en mer eller mindre signifikant muskelskada, kan det här programmet användas som ett komplement till den vanliga behandlingen (kyla, kompression etc). Tillåt rörelse i extremiteten. För att underlätta för muskelfibrerna att snabbare återgå till normal aktivitet. Programmet är utformat för att stegra och stimulera muskeln gradvis för att förebygga stress hos muskelfibrena. Stimulera baksidan av låret (knäsenor). utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. SVE Muskelskada (30 min) Frekvens 6 Hz 40 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 6 s 1,5 s 1,5 s Fasens 2 min 3 s 10 s 3 min 2 s 1,5 s 1,5 s 3 s 15
16 SVE Motorpunktsprogram Detta program (3 Hz kontinuerligt), i kombination med användning av en motorpunktspenna, gör att användaren kan avgöra läget av motorpunkten hos respektive individ. En elektrod placerad på motorpunkten säkerställer den mest effektiva och behagliga stimuleringen. Anslut motorpunktspennan till kabelns röda stiftkontakt (se Anslutningar i Användarhandboken). Anslut den svarta stiftkontakten till en elektrod och placera den på huden. Bred ut lite gel på det hudområde där du vill söka efter motorpunkten och öka intensiteten. Den rätta punkten är den där du erhåller den starkaste och mest synliga sammandragningen. Markera punkten med en filtpenna. Motorpunktsprogram (15 min) Kontinuerlig stimulering Frekvens 3 Hz 16
17 Specifik rehab Höftledsprotes Exempel: Efter ortopedisk kirurgi i höften. Använd stimulering tillsammans med motion och aktiv fysioterapi. Det är vanligt att stjärtmusklerna påverkas med förlust av styrka och reducerad aktiv stabilitet hos höften. Detta kan påverka förmågan att stå på ett ben eller gå. Sekvensen av låga frekvenser (uppvärmning, aktiv vila, återhämtning) är uteslutna ur det här programmet för att inte skapa vibrationsfenomenon i protesmaterialet. De tre nivåerna är inaktivitetsatrofi nivå 1, nivå 2 och uppbyggande styrka nivå 1 utan låga frekvenser. Stimulera gluteus maximus och medius. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. SVE Höftledsprotes, nivå 1 (30 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens - 35 Hz ,5 s - - Fasens - 6 s 6 s - - 0,75 s - - Höftledsprotes, nivå 2 (30 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens - 45 Hz ,5 s - - Fasens - 6 s 6 s - - 0,75 s - - Höftledsprotes, nivå 3 (15 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens - 75 Hz ,5 s - - Fasens - 4 s 11 s - - 0,75 s
18 SVE Patellarsyndrom Exempel: Subluxation av patellan p.g.a. obalans hos de olika muskeldelarna hos quadriceps. Efter trauma på knäled och/eller påverkat knäbrosk, som kan orsaka smärta och/eller reflexinhibition, och leder till ett tillstånd av inaktivitsatrofi av quadriceps. Minskad knästabilitet. Särskild berabetning av medial vastus är möjlig medan electrisk muskelstimulering används. Du kan också ändra reflexinhibitionen genom att stimulera hela quadriceps. Sekvensen av låga frekvenser (uppvärmning, aktiv vila, återhämtning) är uteslutna ur det här programmet för att inte skapa vibrationsfenomen, vilket kan få oönskade effekter på patellan. De tre nivåerna är inaktivitetsatrofi nivå 1, nivå 2 och uppbyggande styrka nivå 1 utan låga frekvenser. Särskild stimulering av en del av quadriceps (t.ex. medial vastus) eller hela quadriceps. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. Ja, men som 3+1 eftersom k 1+k 2+k 3 används för patellarsyndromprogrammet. Patellarsyndrom, nivå 1 = INAKTIVITETSATROFI, NIVÅ 1 (30 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens - 35 Hz ,5 s - - Fasens - 6 s 6 s - - 0,75 s - - Patellarsyndrom, nivå 2 = INAKTIVITETSATROFI, NIVÅ 2 (30 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens - 45 Hz ,5 s - - Fasens - 6 s 6 s - - 0,75 s Patellarsyndrom, nivå 3 = UPPBYGGANDE STYRKA, NIVÅ 1 (15 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens - 75 Hz ,5 s - - Fasens - 4 s 11 s - - 0,75 s - -
19 Hemiplegi Exempel: Som ett komplement tillsammans med traditionell fysioterapi efter en stroke. Används för att bidra till att underlätta och på nytt lära in motorisk förmåga samt även för att minska spasticitet. Om patienten har reducerad perceptiv förmåga (neglect), kan träning av funktionen även integreras i behandlingen. Patienter som återhämtar sig efter en stroke har två problem. För det första med att «hitta» muskeln p.g.a. dålig förmåga att centralt sända ut impulsen. För det andra en inaktivitet som resulterar i muskelatrofi. Behandlingen kan användas passivt, men ska helst användas aktivt i träningssituationen. Detta program har en långsam, 4-sekunders stegringstid av sammandragningen, och en lång vilofas. Erfarenheten har visat att utformningen av programmet är mer lämpad för patienter inom denna diagnosgrupp. Förbättra gång och dorsal flexion i ankeln. Reducera spasticitet och öka funktion genom att stimulera antagonisten. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. SVE Hemiplegi, nivå 1 (20 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens 6 Hz 40 Hz - 3 Hz 1,5 s 4 s - 1,5 s Fasens 2 min 10 s 20 s 3 min 2 s 2 s - 3 s Hemiplegi, nivå 2 (20 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens 6 Hz 45 Hz - 3 Hz 1,5 s 4 s - 1,5 s Fasens 2 min 10 s 20 s 3 min 2 s 2 s - 3 s 19
20 SVE Rotator cuff - axel Exempel: Stört rörelseområde, skuldertendopati och smärtor kring skuldran. För att öka muskelfunktionen och neurologisk motoromskolning av rotator cuffen - axel. Öka funktion hos extern rotation av skuldran. Centralisera och sänka humerushuvudet. Du kan kombinera träningen med aktiva rörelser. Stimulering av de supraspinala, infraspinala, teres minor och/eller deltoidmusklerna. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Viktigt att utlösa synliga vibrationer. Rotator cuff, nivå 1 (25 min) Frekvens 6 Hz 35 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 1,5 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 6 s 7 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s Rotator cuff, nivå 2 (25 min) Frekvens 6 Hz 45 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 1,5 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 6 s 5 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s Rotator cuff, nivå 3 (20 min) Frekvens 6 Hz 75 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 1,5 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 4 s 10 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s 20
21 Korsbands rehab. Exempel: Efter ruptur av bakre korsbandet (ACL). Detta är en av de mest vanliga olyckorna i sporttraumatologin. För postoperativ stimulering eller som en skyddande behandling. För att uppnå aktiv stabilitet hos knäleden, med tillräcklig funktion hos de muskler som omger leden. ACL-programmet är utformat speciellt för den här behandlingen genom att implementera en kompenserande medsammandragningssession. Stimuleringen inleds med hamstrings (k 1 och k 2). Medan de sammandras, fortsätter stimuleringen av quadriceps (k 3 och k 4), för att förhindra risk för en anterior draglåda. Postoperativ behandling. Som rehabilitering för att återgå till sportaktiviteter, stimulering av knäsenor och quadriceps utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. Nej. 2+2-funktionen finns inte tillgänglig för det här programmet eftersom alla fyra kanalerna används. SVE Korsbands rehab. (25 min) Första sammandragning (k 1+2) knäsenor Andra sammandragning (k ) knäsenor+quadriceps Aktiv vila Frekvens 40 Hz 40 Hz 4 Hz 1,5 s 3 s 0,5 s Fasens 3 s 6 s 8 s 0 s 0,75 s 0,5 s 21
22 SVE Hjärtträning Exempel: För patienter med reducerad kapacitet att röra sig och gå p.g.a. kroniskt hjärtfel. Elektrisk muskelstimulering av stora muskelgrupper kan öka de muskulära oxidativa kapaciteterna och representerar en mild form av fysisk träning. Stimulering av vad- och quadricepsmuskler, 1 timme 5 gånger i veckan. Bilateral stimulering av quadriceps och gastrocnemius utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Viktigt att utlösa synliga vibrationer. Hjärtträning (60 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens - 10 Hz s - - Fasens - 20 s 20 s s
23 Smärtlindring SVE TENS 100 Hz eller 80 Hz Exempel: TENS är det första valet vid akut eller långvarig smärta, både neurogen och nociceptiv. Goda resultat har observerats, framför allt då smärtan har sitt ursprung i leder, skelettet, muskler, hud, inälvor eller nervsystemet. Vid en akut smärta måste du få smärtlindring för att kunna delta i dagliga aktiviteter och undvika att hamna i en ond cirkel. Vid kronisk smärta måste du ha ett sätt att hantera ditt dagliga liv. TENS har inga bieffekter och är lätt att använda. TENS utnyttjar nervsystemets egen smärtlindringsmekanism och är baserad på grindteorin. Denna teori hävdar att vid stimulering av A-ßetafibrer, de sensoriska nervfibrer som leder tryck, vidröring och vibration, hindrar impulsöverföring i smärtvägarna. Frekvens: 80 eller 100 Hz. Pulsbredd: lämpad för sensiviteten hos det behandlade området och patienten. Du kan välja mellan 100 Hz: nivå 1-30 µs (mycket sensitiv), nivå 2-50 µs, nivå 3-70 µs eller 80 Hz: 180 µs (normalt). Nacksmärta, skuldersmärta, armbågssmärta, reumatisk smärta, brutet revben, ryggskott, menssmärta, fantomsmärta, höftsmärta samt osteoartritisk smärta. Som regel ska elektroderna placeras på eller i närheten av det smärtande området, eller över ett område som segmentellt är relaterat till det smärtande området. Se nas position. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för beröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, men behaglig paraestesi pirrning. Justera energinivån under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. TENS Frekvens Nivå Pulsbredd Behandlingstid 100 Hz 1 30 µs 20 min 100 Hz 2 50 µs 20 min 100 Hz 3 70 µs 20 min 80 Hz µs 30 min 23
24 SVE Frekvensmod TENS Exempel: TENS är det första valet vid akut eller långvarig smärta, både neurogen och nociceptiv. Goda resultat har observerats, framför allt då smärtan har sitt ursprung i leder, skelettet, muskler, hud, inälvor eller nervsystemet. Vid en akut smärta måste du få smärtlindring för att kunna delta i dagliga aktiviteter och undvika att hamna i en ond cirkel. Vid kronisk smärta måste du ha ett sätt att hantera ditt dagliga liv. TENS har inga bieffekter och är lätt att använda. TENS utnyttjar nervsystemets egen smärtlindringsmekanism och är baserad på grindteorin. Denna teori hävdar att vid stimulering av A-ßeta-fibrer, de sensoriska nervfibrer som leder tryck, vidröring och vibration, hindrar impulsöverföring i smärtvägarna. För att undvika adaption, har frekvensmodulerad TENS en kontinuerlig variation av stimuleringsfrekvensen. Pulsbredd: lämpad för sensiviteten hos det behandlade området och patienten. I Mi-Theta 600 kan du välja mellan 1-30 µs (mycket sensitiv), nivå 2-50 µs, nivå 3-70 µs (inte så sensitiv). Nacksmärta, skuldersmärta, armbågssmärta, reumatisk smärta, ryggskott, menssmärta, fantomsmärta, höftsmärta samt osteoartritisk smärta. Som regel ska elektroderna placeras på eller i närheten av det smärtande området, eller över ett område som segmentellt är relaterat till det smärtande området. Se nas position. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för beröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, men behaglig paraestesi pirrning. Justera energinivån under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Frekvensmod TENS Frekvens Nivå Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid Hz µs 2 s 20 min Hz µs 2 s 20 min Hz µs 2 s 20 min Frekvensmod TENS Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid Hz. 50 µs 2 s 20 min 24
25 PulsBREDDSMODULERAD TENS Exempel: TENS är det första valet vid akut eller långvarig smärta, både neurogen och nociceptiv. Goda resultat har observerats, framför allt då smärtan har sitt ursprung i leder, skelettet, muskler, hud, inälvor eller nervsystemet. Pulsbreddsmodulerad TENS ger även en massageeffekt på muskler som trapezius. Vid en akut smärta måste du få smärtlindring för att kunna delta i dagliga aktiviteter och undvika att hamna i en ond cirkel. Vid kronisk smärta måste du ha ett sätt att hantera ditt dagliga liv. TENS har inga bieffekter och är lätt att använda. TENS utnyttjar nervsystemets egen smärtlindringsmekanism och är baserad på grindteorin. Denna teori hävdar att vid stimulering av A-ßetafibrer, de sensoriska nervfibrer som leder tryck, vidröring och vibration, hindrar impulsöverföring i smärtvägarna. Pulsbreddsmodulerad TENS är en typ av stimulering där pulsbredden varierar kontinuerligt. Detta sakapr en böljande känsla som kan vara behagligare än en konstant pulsbredd. Nacksmärta, skuldersmärta, trapeziussmärta, armbågssmärta, reumatisk smärta, ryggskott, menssmärta, fantomsmärta, höftsmärta samt osteoartritisk smärta. Som regel ska elektroderna placeras på eller i närheten av det smärtande området, eller över ett område som segmentellt är relaterat till det smärtande området. Se nas position. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för beröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, men behaglig paraestesi pirrning. Justera energinivån under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. SVE PULSBREDD-modulerad TENS Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 80 Hz µs 2 s 30 min 25
26 SVE Burst TENS/endorfin Exempel: De behandlingar som Burst TENS/endorfin vanligen är mest effektiv för är utstrålande smärta i armarna och benen (rhizopati), för tillstånd med reducerad eller ändrad känsla för beröring, för djup muskelsmärta eller då efter effekten av konventionell TENS är för kort. Vid en akut smärta måste du få smärtlindring för att kunna delta i dagliga aktiviteter och att inte hamna i en ond cirkel. Vid kronisk smärta måste du ha ett sätt att hantera ditt dagliga liv. Burst TENS/endorfin har inga biverkningar och är lätt att använda. Burst TENS/endorfin utnyttjar nervsystenmets egna smärtlindringsmekanismer och lindrar smärta genom att stimulera musklerna till att frigöra kroppens egna morfinliknande substanser, endorfiner från hypothalamus. Muskelryckningarna ökar dessutom den lokala blodcirkulationen. Frekvens: 1-5 Hz. Mononeuropati, central smärta, nackrizopati, ischias och knäsmärtor. Placera elektroderna på en muskel i det smärtande området så att en synlig sammandragning inträffar, eller på akupunkturpunkter i det smärtande området. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge synliga muskelryckningar. Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Synliga muskelryckningar är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Om patienten erfar obehag under stimuleringen, kan 2+2-funktionen låta detta program (k 1+2) kombineras med ett TENS-program (k 3+4) för att åstadkomma muskelryckningarna snabbare och behagligare. BURST TENS Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 2 Hz (2 pulsserier per sekund med en intern frekvens på 80 Hz) 180 µs 20 min Endorfin Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 5 Hz 200 µs 20 min 26
27 Muskelavslappning Exempel: Den här typen av behandling minskar spänningen hos vissa muskler och kan även användas som en förbehandling för att underlätta manipulering. För att erhålla en reduktion av muskelspänningen. Studier har avslöjat att muskelryckningar producerade vid en mycket låg frekvens (1 Hz) effektivt minskar muskelspänningen hos de muskler som stimuleras. Nackspärr, ryggskott. Elektoderna placeras i enlighet med de muskler där du vill reducera spänningen. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge synliga muskelryckningar. Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Synliga muskelryckningar är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Om patienten erfar obehag under stimuleringen, kan 2+2-funktionen låta detta program (k 1+2) kombineras med ett TENS-program (k 3+4) för att åstadkomma muskelryckningarna snabbare och behagligare. SVE Muskelavslappning Frekvens Behandlingstid 1 Hz 20 min 27
28 SVE TENS blandad frekvens Exempel: TENS är det första valet vid akut eller långvarig smärta, både neurogen och nociceptiv. Goda resultat har observerats, framför allt då smärtan har sitt ursprung i leder, skelettet, muskler, hud, inälvor eller nervsystemet. TENS blandad frekvens kallas även Han-stimulering. Stimuleringsfrekvenserna växlar var tredje sekund och ger en kombination av 80 Hz- och 2 Hz-stimulering, vilket kan ge en mer effektiv behandling. Vid en akut smärta måste du få smärtlindring för att kunna delta i dagliga aktiviteter och undvika att hamna i en ond cirkel. Vid kronisk smärta måste du ha ett sätt att hantera ditt dagliga liv. TENS har inga bieffekter och är lätt att använda. TENS blandad frekvens utnyttjar nervsystemets egen smärtlindringsmekanism och är baserad på grindteorin (se TENS) och dessutom på frigörandet av kroppens egna morfinliknande substanser, endorfiner (se Burst TENS). Nacksmärta, skuldersmärta. ryggskott, höftsmärta och låtsmärta. Placera elektroderna på en muskel i det smärtande området så att en synlig sammandragning sker. Se nas position. Stimuleringen ska ge en stark men behaglig parestesi pirrning liksom även väl synliga muskelryckningar. OBS: Detta program har separata intensitetsnivåer. Starta med at justera energinivån med 80 Hz för en pirrande känsla, sedan med 2 Hz för att få synliga muskelryckningar. TENS blandad frekvens Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 80 Hz 3 s / 2 Hz 3 s 180 µs 30 min 28
29 Muskelsmärta För all slags muskelsmärta, men de vanligaste är smärta från muskelspänningar i nack- och skulderområdena. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). na ska placeras på det smärtande området, helst över ömma punkter. Se nas position. Hitta den rätta elektrodpositionen med mycket små ändringar av elektroderna. Stimuleringen ska uppfattas starkare än själva smärtan. Stark, pirrande, böljande känsla, utan att göra ont. SVE Muskelsmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 70 Hz µs 2 s 30 min 29
30 SVE Ledsmärta Ledsmärta är ett mycket utbrett tillstånd och de vanligaste områdena är skuldrorna och knäna. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). na ska placeras på det smärtande området. Se nas position. Hitta den rätta elektrodpositionen med mycket små ändringar av elektroderna. Stimuleringen ska kännas starkare än själva smärtan. Stark, pirrande, böljande känsla, utan att göra ont. Ledsmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 60 Hz µs 2 s 30 min Fraktursmärta Alla frakturer är mer eller mindre smärtsamma. Få icke-kirurgiska tillstånd är så smärtsamma som brutna revben. Dessa patienter behöver en effektiv smärtlindring för att förebygga komplikationer som lungkomplikationer eller trombos. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). na ska omge det smärtande området. Se nas position. Hitta den rätta elektrodpositionen med mycket små ändringar av elektroderna. Stimuleringen ska uppfattas starkare än själva smärtan. Stark, pirrande känsla utan att göra ont. Fraktursmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 70 Hz 170 µs 2 s 30 min 30
31 Specifik smärtlindring SVE Knäsmärta Det finns många tillstånd och aktiviteter som kan orsaka skador och knäsmärtor, t.ex. arbets- och sportaktiviteter. Knäsmärtor kan orsakas av bakomliggande medicinska tillstånd som osteoartrit, reumatoid artrit och kondromalaci. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). I det här programmet varierar pulsbredden kontinuerligt. Detta skapar en böljande känsla som kan vara behagligare än stimulering med en konstant pulsbredd. na ska placeras på vardera sidan av knäleden för att underlätta böjningen av knät. Se nas position. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för vidröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, pirrande, böljande känsla utan att göra ont. Det är viktigt att energinivån justeras under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Knäsmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 80 Hz µs 2 s 30 min 31
32 SVE Trapeziussmärta Smärta i trapeziusmuskeln kan orsakas av t.ex. tunga eller upprepade lyft, överanvändning, dålig eller obekväm hållning, icke-ergonomiska arbetsstationer, men även underliggande medicinska tillstånd som artrit eller disksjukdom i nacken. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). I det här programmet varierar pulsbredden kontinuerligt. Detta åstadkommer en böljande känsla som ger en massage-effekt på trapeziusmuskeln. na ska placeras på det smärtande området, helst över ömma punkter. Se nas position. Hitta den rätta elektrodpositionen med mycket små ändringar av elektroderna. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för beröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, pirrande, böljande känsla utan att vara plågsam. Det är viktigt att energinivån justeras under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Trapeziussmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 60 Hz µs 3 s 30 min 32
33 Skuldersmärta Skuldersmärta kan orsakas av t.ex. tunga eller upprepade lyft, sportskador och bakomliggande medicinska tillstånd som arthrit, tendinopati och impingement. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). I det här programmet varierar pulsbredden kontinuerligt. Detta åstadkommer en böljande känsla som ger en massage-effekt på trapeziusmuskeln. En elektrod ska placeras på skuldran över akromion och den/de andra elektroden/erna på deltoidusmuskeln. Stimuleringen ska ge en stark, pirrande, böljande känsla utan att vara plågsam. Det är viktigt att energinivån justeras under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. SVE Skuldersmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 80 Hz µs 3 s 30 min 33
34 SVE Nacksmärta LO Nacksmärta orsakas ofta av upprepade och ihållande kontraktioner av Levator scapulae och/eller övre trapezius och beror bl.a. på ickeergonomiska arbetsställningar. För smärtlindring och ökad cirkulation. Stimuleringen lindrrar smärta genom att stimulera musklerna att frigöra kroppens egna morfinliknande substanser, endorfiner. Muskelryckningarna ökar dessutom den lokala blodcirkulationen. nas position beror på platsen för smärtan, om den är unilateral eller bilateral. En elektrod placeras på den mest smärtsamma punkten som kan hittas genom palpering. En eller två elektroder ska placeras på nackens paravertebrala muskler. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge synliga muskelryckningar. Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Synliga muskelryckningar är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Nacksmärta LO Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 5 Hz 250 µs 20 min 34
35 Nacksmärta HI Nacksmärta orsakas ofta av upprepade och ihållande kontraktioner av Levator scapulae och/eller övre trapezius och beror bl.a. på ickeergonomiska arbetsställningar. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). I det här programmet varierar pulsbredden kontinuerligt. Detta åstadkommer en böljande känsla som ger en massage-effekt på trapeziusmuskeln. na ska placeras på det smärtande området, helst över ömma punkter. Se nas position. Hitta den rätta elektrodpositionen med mycket små ändringar av elektroderna. Stimuleringen ska ge en stark, pirrande, böljande känsla utan att göra ont. Det är viktigt att energinivån justeras under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. SVE NACKSMÄRTA HI Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 80 Hz µs 2 s 30 min 35
36 SVE Bröstryggsmärta Bröstryggsmärta orsakas ofta av kroniska kontraktioner av de dorsala paravertebrala musklerna (erector spinae) och kan bl.a. bero på degenerering eller lägen där musklerna kring ryggraden befinner sig i spänning under långa tidsperioder. För smärtlindring och ökad cirkulation. Stimuleringen lindrrar smärta genom att stimulera musklerna att frigöra kroppens egna morfinliknande substanser, endorfiner. Muskelryckningarna ökar dessutom den lokala blodcirkulationen. Använd helst två stimuleringskanaler. Placera en elektrod på en öm punkt och den andra elektroden i samma kanal på erector spinae; ovanför eller under den första elektroden beroende på om smärtan strålar ut mot nackregionen eller lumbarregionen. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge synliga muskelryckningar. Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Synliga muskelryckningar är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Bröstryggsmärta Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 5 Hz 250 µs 20 min 36
37 LÄNDryggsSmärta Lägre bröstryggsmärta orsakas ofta av långvarig statisk kontraktion av lumbara paravertebralmuskler. För smärtlindring och ökad cirkulation. Stimuleringen lindrrar smärta genom att stimulera musklerna att frigöra kroppens egna morfinliknande substanser, endorfiner. Muskelryckningarna ökar dessutom den lokala blodcirkulationen. Använd helst två stimuleringskanaler. Placera en elektrod på en öm punkt och den andra elektroden i samma kanal på erector spinae; ovanför eller under den första elektroden beroende på om smärtan strålar ut mot nackregionen eller lumbarregionen. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge synliga muskelryckningar. Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Synliga muskelryckningar är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Om patienten erfar obehag under stimuleringen, kan 2+2-funktionen låta detta program (k 1+2) kombineras med ett TENS-program (k 3+4) för att åstadkomma muskelryckningarna snabbare och behagligare. SVE Lägre bröstryggsmärta Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 5 Hz 250 µs 20 min 37
38 SVE MUSKELSMÄRTA LÄNDRYGG Lägre bröstryggsmärta är en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker läkare. Detta program rekommenderas för att förkorta återhämtningstiden och som symtomterapi. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). För att undvika adaption, har programmet en kontinuerlig variation av stimuleringsfrekvensen. Som regel ska elektroderna placeras på eller i närheten av det smärtande området, eller över ett område som segmentellt är relaterat till det smärtande området. Se nas position. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för beröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, pirrande känsla utan att vara plågsam. Det är viktigt att energinivån justeras under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Lägre bröstryggsmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid Hz. 250 µs 3 s 30 min 38
39 Ischiassmärta Patienter som lider av lumbosciatica uppvisar lumbarsmärta. Denna har sitt ursprung i kroniska kontraktioner av de paravertebrala musklerna. Är nervroten dessutom involverad leder det till att smärtan utstrålar i ett större eller mindre område från huvudnerven, och i vissa fall dess grenar. För smärtlindring och ökad cirkulation. Stimuleringen lindrar smärta genom att stimulera musklerna att frigöra kroppens egna morfinliknande substanser, endorfiner. Muskelryckningarna ökar dessutom den lokala blodcirkulationen. Två elektroder placeras över den sciatiska nervrotens utgångsplatser (L4-L5, L5-S1). Två andra elektroder placeras på den sciatiska nervbanan: en på nedre delen av sätet och den andra på lårets bakre yta. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge muskelryckningar, om möjligt synliga (eller åtminstone palpabla). Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Om patienten erfar obehag under stimuleringen, kan 2+2-funktionen låta detta program (k 1+2) kombineras med ett TENS-program (k 3+4) för att åstadkomma muskelryckningarna snabbare och behagligare. SVE Ischiassmärta Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 5 Hz 250 µs 20 min 39
40 SVE Ryggskott Ryggskott är i princip orsakat av en skarp och intensiv sammandragning av de nedre ryggmusklerna (lumbarregionen). För att erhålla en reduktion av muskelspänningen. Muskelryckningar producerade vid mycket låg frekvens (1 Hz) reducerar muskelspänningen hos de stimulerade musklerna under vila. placeras på den nedre ryggmuskel där du vill reducera spänningen. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge muskelryckningar, om möjligt synliga (eller åtminstone palpabla). Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Om patienten erfar obehag under stimuleringen, kan 2+2-funktionen låta detta program (k 1+2) kombineras med ett TENS-program (k 3+4) för att åstadkomma muskelryckningarna snabbare och behagligare. Ryggskott Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 1 Hz 250 µs 20 min 40
41 Tennisarmbåge Tennisarmbåge är en tendinopati och kan orsakas av t.ex. ensidigt arbete samt sporter som tennis och golf. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). För att undvika adaption, har programmet en kontinuerlig variation av stimuleringsfrekvensen. na ska placeras på vardera sidan av armbågen. Se nas position. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för vidröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, pirrande känsla utan att vara plågsam. Det är viktigt att energinivån justeras under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. SVE Tennisarmbåge Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid Hz. 50 µs 2 s 20 min 41
42 SVE Nackspärr En person med nackspärr har ofta svår smärta i nacken, ofta följd av en påtaglig minskning av rörelseförmågan i nackområdet. För att erhålla en reduktion av muskelspänningen. Muskelryckningar producerade vid mycket låg frekvens (1 Hz) reducerar muskelspänningen hos de stimulerade musklerna under vila. placeras på den muskel där du vill reducera spänningen. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge synliga muskelryckningar. Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Synliga muskelryckningar är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Om patienten erfar obehag under stimuleringen, kan 2+2-funktionen låta detta program (k 1+2) kombineras med ett TENS-program (k 3+4) för att åstadkomma muskelryckningarna snabbare och behagligare. Nackspärr Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 1 Hz 250 µs 20 min 42
43 Ledsmärta Ledsmärta är smärta i eller som påverkar en led. Orsakerna till ledsmärta varierar och sträcker sig från degenerativa och destruktiva processer som osteoartrit och sportskador. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). För att undvika adaption, har programmet en kontinuerlig variation av stimuleringsfrekvensen. na ska placeras på vardera sidan av armbågen. Se nas position. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för beröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, pirrande känsla utan att vara plågsam. Det är viktigt att energinivån justeras under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. SVE Ledsmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid Hz. 50 µs 2 s 20 min 43
I VARNINGAR 1 - Kontraindikationer... 4 2 - Säkerhetsåtgärder... 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SVE I VARNINGAR 1 - Kontraindikationer... 4 2 - Säkerhetsåtgärder... 4 II PRESENTATION 1 - Garanti... 6 2 - Underhåll... 6 3 - Förvarings- och transportförhållanden... 6 4 - Användningsförhållanden...
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merTräningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?
Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merVarför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
Läs merStabilitetsövningar:
Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil
Läs merENGLISH...3 DEUTSCH...13 FRANÇAIS...23 ESPAÑOL...33 ITALIANO...43 PORTUGUÊS...53
BRUKSANVISNING ENGLISH...3 DEUTSCH...13 FRANÇAIS...23 ESPAÑOL...33 ITALIANO...43 PORTUGUÊS...53 NEDERLANDS...63 SVENSKA...113 INNEHÅLL BRUKSANVISNING CEFAR MYO XT OCH CEFAR ACTIV XT SVENSKA 113 FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER.................................................
Läs merÖvningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.
Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer
Läs merManus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Läs merVi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.
Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten
Läs merStyrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.
Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA. Det finns tre muskeltyper Hjärtmuskulaturhjärtat slår utan att du tänker på det.
Läs merStyrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
Läs merVälkommen till JZ Akupunktur-Terapi
Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur - Samtalsterapi Visualiseringsterapi/Symboldrama
Läs merBänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.
Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler
Läs merTräna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se
Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera
Läs merDu är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Läs mer4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM
4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM Piriformis är en muskel som sitter djupt inne i sätesmuskulaturen. Ischiasnerven, löper ut från ryggmärgen i nedre delen av ryggen, L4 - S3 (S2), och går genom nedre
Läs merRörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder
Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se
Läs merKarolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Nikolaos Christidis. Värme. Kyla TENS. Akupunktur. Biofeedback
Nikolaos Christidis Värme Kyla TENS Akupunktur Biofeedback Symptomatisk behandling Svag värme sederande ökar mikrocirkulationen Värmebehandling Våtvarmt omslag applicera över affekterat område låt verka
Läs merMyologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns
Läs merbruksanvisning svenska
bruksanvisning svenska INNAN DU ANVÄNDER STIMULATORN 1. INLEDNING...164 2. medicinsk information...165 3. FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER...166 163 INFORMATION TILL PATIENTER 4. ÖVERSIKT...167 FUNKTIONSKNAPPAR...167
Läs merTräna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se
Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera
Läs merJ Z AKUPUNKTUR-TERAPI
J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur
Läs merKroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast
Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta
Läs merVanliga symtom eller sjukdomsbilder
2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji
Läs merStretching. Nedvarvning. Stretching
Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merIdrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen
Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi
Läs merGratis tejptips & VIP-rabatt
OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som
Läs merKom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Försämrad muskelfunktion är vanligt vid hjärtsvikt. Försämringen kan till stor del förklaras av att många med hjärtsvikt rör sig mindre och
Läs mer1. INTRODUKTION MEDICINSK BAKGRUND FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER ÖVERSIKT BATTERIBYTE
BRUKSANVISNING. BRUKSANVISNING SVENSKA INNAN DU ANVÄNDER STIMULATORN 1. INTRODUKTION... 144 2. MEDICINSK BAKGRUND... 145 3. FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER... 146 PATIENTINFORMATION 4. ÖVERSIKT... 147 Funktionsknappar...147
Läs merMphi Vet-Användarhandbok
Mphi Vet-Användarhandbok Tenosynovit i tåns abductor longus-muskel Ett nyligen beskrivet ortopediskt tillstånd på hundar orsakat av en kronisk inflammation i tåns m.abductor longus synovialhinnan. Den
Läs merDen internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:
Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta
Läs merFuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador
Styrketräning Styrketräning är en bra motionsform som passar de flesta, stora som små, män som kvinnor. Genom att styrketräna stärker du din kropp och minskar risken för skador i det vardagliga livet.
Läs merDiclofenac T ratiopharm
Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i
Läs merTräningssplan: vecka 7-12
Träningssplan: vecka 7-12 Här följer ett mer avancerat träningspass för när du har byggt din styrka med introduktionspasset. Som tidigare kan du träna när och var du vill, och denna gång fokuserar vi på
Läs merELEKTRODENPOSITIONERUNGSANLEITUNG ELECTRODE PLACEMENT GUIDE GUÍA PARA LA COLOCACIÓN DE ELECTRODOS GUIDE DE POSITIONNEMENT DES ÉLECTRODES
Art. no. 1567 2006/05 ELEKTRODENOSITIONERUNGSANLEITUNG ELECTRODE LACEMENT GUIDE GUÍA ARA LA COLOCACIÓN DE ELECTRODOS GUIDE DE OSITIONNEMENT DES ÉLECTRODES GUIDA AL OSIZIONAMENTO DEGLI ELETTRODI OVERZICHT
Läs merApotekets råd om. Värk i nacke och rygg
Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i
Läs merTräningsbok. Sommar Tillhör:
Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st
Läs merErgonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll
Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet
Läs merTens-121-TM3 2 utgångar med 16 program, 4 pads ingår. 20 styrkor, bakgrundsbelyst LCD-display 20 minuter standard timer kan ställas in från 10-60
Tens-121-TM3 2 utgångar med 16 program, 4 pads ingår. 20 styrkor, bakgrundsbelyst LCD-display 20 minuter standard timer kan ställas in från 10-60 minuter Uppladdningsbart batteri, stor kapacitet litiumbatteri
Läs merPATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP
PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag
Läs merALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind
ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas
Läs merHär är en komplett PDF om alla våra stretchövningar
Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar Läs gärna foldrarna Varför du ska stretcha och Smärta av Mikael Dahlström Levator Scapulae Mål: Lätta på trycket i nacken förhindra nackspärr Nacksmärta:
Läs merGummibandsträning med ett dörrhandtag.
Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får
Läs merKan man med egna aktiviteter minska smärta?
Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?
Läs merINKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD
REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.
Läs merALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss
Läs merStrandträning med funktionella övningar
Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING BRUKSANVISNING FÖR CEFAR REHAB X4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING BRUKSANVISNING FÖR CEFAR REHAB X4 Introduktion... 148 Försiktighetsåtgärder... 149 Översikt... 151 Stimulatorn...151 Displaysymboler...152 Systemöversikt... 153 Läs detta före användning...
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan
Läs merSTYRKETRÄNING. Muskelfunktion
STYRKETRÄNING Foto: Apotek Hjartat Styrketräning på Playitas Muskelfunktion Kroppen har tre olika sorters muskler. Dessa är skelettmuskulaturen som är det vi vardagligen kallar muskler, hjärtmuskulaturen
Läs merUppvärmning. Stretching
Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merFysioterapeut/sjukgymnast
Fysioterapeut/sjukgymnast Vad gör Fysioterapeuten/Sjukgymnasten inom cancerrehabilitering? En fysioterapeut/sjukgymnast kan hjälpa till vid behov av insatser och råd kring fysisk aktivitet som Styrka Rörlighet
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merStyrketräning för hemmabruk inklusive stretch
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,
Läs merNej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Är Bioptron-metoden samma som laserbehandling? Nej, det är inte samma som laserbehandling. Biopron sänder ut ljus med en mycket bred våglängd. Bioptron genererar ett lågenergiljus, vilket gör att man får
Läs merHälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING
Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker
Läs merFördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.
Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,
Läs merSkellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.
Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk
Läs merMuskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika
Läs mer1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL
Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på
Läs merGUIDE DE POSITIONNEMENT DES ÉLECTRODES ELEKTRODPLACERINGSGUIDE. Mode d emploi...3 bruksanvisning...25. Art. no. 1571 2007/05
Art. no. 1571 2007/05 GUIDE DE OITIONNEMENT DE ÉLECTRODE ELEKTRODLACERINGGUIDE Mode d emploi...3 bruksanvisning...25 CefarCompex candinavia AB Murmansgatan 126 E-212 25 Malmö weden Tel +46 (0)40-39 40
Läs merHär följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.
Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt
Läs merUppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors
Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF 2017 Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Starta med 5 7 min allmän uppvärmning Specifik uppvärmning för bröst- och ländrygg samt baksida lår Sitt på
Läs merInformation om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19
Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till
Läs mer> FÖRBYGGA STUKNING AV FOTLEDEN
PREVENTION FÖREBYGGANDE > FÖRBYGGA STUKNING AV FOTLEDEN En stukning av fotleden är en vanlig skada bland löpare och inträffar i regel under ett träningspass eller en tävling som genomförs i ojämn terräng
Läs merStyrketräning - Grundprinciper
Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst
Läs merBRUKSANVISNING LT1061 LT 1061 FEMINA BRUKSANVISNING SE 1
BRUKSANVISNING LT1061 LT 1061 FEMINA BRUKSANVISNING SE 1 LT1061 FEMINA BRUKSANVISNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 5 2. Säkerhetsföreskrifter 4 3. Varningar 5 4. Kontraindikation 5 5. Biverkningar
Läs merSPORT FÖRBÄTTRA DIN PRESTATION OPTIMERA DIN TRÄNING NJUT AV DIN IDROTT FITNESS NÅ DINA MÅL KOM I FORM MÅ BRA. www.compex.info
* SPORT FÖRBÄTTRA DIN PRESTATION OPTIMERA DIN TRÄNING NJUT AV DIN IDROTT FITNESS NÅ DINA MÅL KOM I FORM HÄLSA MÅ BRA www.compex.info Elektriska muskelstimulatorer Compex, världsledande inom elektrostimulering
Läs merFÖR T S KLASSIG AVKOPPLING. Panasonic EP-MA59 Real Pro ULTRA
FÖR T S KLASSIG AVKOPPLING Panasonic EP-MA59 Real Pro ULTRA REAL PRO ULTRA HÖJDPUNKTER EXAKT STYRNING MED JUNETSU-MASSAGE EXKLUSIV HELA 4.26 M² AV KROPPEN MASSERAS EXKLUSIV Anpassar sig helt efter dina
Läs merTENS. Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad
TENS Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 DELEGERING
Läs merBålstabilitet Träning med balansboll
Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre
Läs merKontroll över smärtan med hjälp av fysiatri
Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma
Läs merVälkommen till Osteopat Akuten!
Välkommen till Osteopat Akuten! Osteopat Akuten ligger centralt i Kungälv och erbjuder osteopatiska och massageterapeutiska behandlingar. Osteopati bygger på att kroppen är en enhet och att alla delar
Läs merERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Läs merFysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken
Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,
Läs merBehandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1
Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera
Läs merIbuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber
Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.
Läs merNästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.
Vad är styrketräning och vad är inte styrketräning? Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Belastning
Läs merSmå barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.
Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav
Läs merFörtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning
MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för
Läs merTräningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador
Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen
Läs merRehabilitering efter Bankarts operation
Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet
Läs merI N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge
I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merUpp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå
Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg
Läs merKom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa dina lungor Försämrad muskelfunktion är vanligt vid KOL. Försämringen kan delvis förklaras av att många med KOL rör sig mindre och förlorar muskelstyrka,
Läs merStyrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet
LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING
Läs merTräna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning.
Träna din rörlighet Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Rörlighet Så här gör du övningarna» Gör alla övningarna i tur och ordning.
Läs merKissing Spines FAQ. Vad är kissing spines?
Kissing Spines FAQ Vad är kissing spines? De dorsala tornutskotten längs med ryggen från manken till höften är vanligtvis regelbundet placerade med utrymme mellan ( grön cirkel ). Vid kissing spines ligger
Läs merINFORMATION FÖR PROFESSIONELLA ANVÄNDARE
bruksanvisning BRUKSANVISNING SVENSKA INNAN DU ANVÄNDER STIMULATORN 1. INTRODUKTION... 26 2. MEDICINSK BAKGRUND... 27 3. FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER... 28 25 PATIENTINFORMATION 4. ÖVERSIKT... 29 Funktionsknappar...
Läs merPATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke.
PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke. BOTOX-behandling som stöd till sjukgymnastik Din läkare har bedömt att sjukgymnastik och/eller arbetsterapi
Läs merINNEHÅLL I FÖRPACKNING Bruksanvisning 4 kablar 4 par elektroder 2 st elektrodhållare 4 par plattor av silikongel BATTERIINSTALLATION
TENS HV6609 1 2 3 TENS HV6609 TENS MED 4 KANALER TENS HV-6609 är en apparat som används för behandling av akuta och kroniska tillstånd så som reumatism, inflammation i leder (artrit), smärta i nacke och
Läs merRehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion
Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt
Läs merMan behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.
HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala
Läs merHemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar
Hemövningar Grundprogram med utökat antal övningar Dessa övningar är framtagna för mina patienter och som en del av Svenska KINOpraktikskolans utbildningsmaterial. Om du fått detta av en diplomerad KINOpraktikterapeut
Läs merAtt förebygga motionsskador
Idrottsskador Att förebygga motionsskador Värm upp ordentligt. Töj korta och strama muskler före och efter motionspasset. Använd bra skor och rätt motionsutrustning. Börja träningen lugnt och öka intensiteten
Läs merEvidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta
Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala
Läs merOm behandling med mikroström
1 Om behandling med mikroström Tack för att du har köpt Painmaster behandling med mikroström (Micro Current Therapy). Du har tagit ett steg i positiv riktning mot smärtlindring utan att använda läkemedel.
Läs merIdrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se
Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker
Läs mer