Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser
|
|
- Berit Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LANDSTINGET I VÄRMLAND IMPLEMENTERINGSPLAN 1.0 Per-Åke Andersson, processledare Mats Johanson, utredningssekreterare LK/ Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser Sammanfattning Som en följd av regeringens budgetproposition 2008 har vidtagits åtgärder för att människor inte ska slås ut från arbetsmarknaden till följd av regelskärpningen i socialförsäkringen (sjukpenning m.m.). Rehabiliteringsgarantin är ett sådant exempel. Konkret handlar detta om förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för vissa patienter. Långvarig smärta på grund av icke specifik smärta i rygg, nacke och axel samt lätt eller medelsvår psykisk ohälsa är två vanliga skäl till sjukskrivning. Staten har valt att förstärka rehabilitering inom detta område som har evidensstöd för att leda till ökad arbetsförmåga. Under tre år reserverar staten statsbidrag till landstinget i Värmland med 5,2 miljoner kronor 2008, 17 miljoner 2009 och 28 miljoner Statsbidraget ska uppfattas som betalning för utförd tjänst och utbetalas i efterhand. Denna statsbidragskonstruktion har sina begränsningar. Pengar saknas för den resursuppbyggnad i landstinget som krävs för att leverera denna extrainsats, såvida inte resurserna upphandlas. Landstinget har därför valt att förstärka hälso- och sjukvården med andra temporära medel Även upphandling kommer att genomföras. Den resursuppbyggnad landstingsstyrelsen beslutat om är i den storleksordningen att statens planerade utbyggnad av rehabiliteringsgarantin 2010 kan tillgodoses. Varken staten eller landstinget kan bedöma i vilken utsträckning patienterna kommer att efterfråga rehabilitering. För liten efterfrågan ger låga statsbidragsintäkter med avveckling som följd. Landstingets primärvård (division allmänmedicin med Legesvisitten på avtalsbasis och division HHR) har ansvaret för rehabiliteringsgarantin i samarbete med den slutna och öppna vården, särskilda rehabiliteringsenheter och privata vårdgivare med vårdavtal. Landstingets projektorganisation för sjukskrivningsprocessen stödjer genomförandet av rehabiliteringsgarantin../. Rehabiliteringsgarantin presenteras översiktligt i SKL-publikationen Frågor och svar om rehabiliteringsgarantin och på
2 LANDSTINGET I VÄRMLAND Mål Regeringens avsikt med rehabiliteringsgarantin är att, till följd av tidskraven i rehabiliteringskedjan (tidsgränserna för rätt till sjukpenning), stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen. Detta ska åstadkommas genom att införa en rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade medicinska insatser i syfte att bidra till återgång i arbete. Medel Sjukvårdens förutsättningar att behandla denna grupp ska förbättras med statliga medel. Detta kan ske med resurser inom 1: a linjens sjukvård eller genom tillgång till andra specialiserade funktioner inom 2: a linjens sjukvård. Dessa benämningar är inte vedertagna utan används för att tydliggöra patientens väg genom rehabiliteringsgarantin. 1: a linjens sjukvård omfattar divisionerna allmänmedicins egna och upphandlade vårdcentraler med tillhörande rehabiliteringsverksamhet organiserad av HHR. 2: a linjens sjukvård omfattar divisionerna psykiatri, opererande specialiteter, del av HHR och privat vård med vård- eller konsultationsavtal. Landstingshälsan uppfattas som en specialiserad resurs för landstingsanställda i detta sammanhang. Rehabiliteringsgarantins tre steg 1. medicinsk bedömning och ställningstagande till om patientens tillstånd innebär att han/hon skulle vara betjänt av medicinsk rehabilitering som kan bidra till återgång i arbete eller ökad arbetsförmåga; 2. skyndsamt påbörja och genomföra behandling/rehabilitering enligt vårdgarantins regler om tillgänglighet dagar; 3. dokumentation av behandlingsresultat/arbetsförmåga. Landstingets åtagande Landstinget åtar sig att verka för att vårdcentralerna inom 8 veckor genomför medicinsk utredning, rehabiliteringsplan och säkrar fortsatta behandlingskontakter med de instanser som ska svara för rehabilitering som inte kan utföras vid vårdcentralen.
3 LANDSTINGET I VÄRMLAND Målgrupp och evidensbaserad rehabilitering 1. Patienter med icke specifik smärta i rygg, nacke och axel Antalet sjukskrivna i länet med dessa besvär var 370 personer Avgränsning Personer i yrkesför ålder år, med nedanstående tillstånd, som efter genomförd multimodal rehabilitering bedöms rimligt/troligt kunna återgå i arbete. Personer med långvarig smärta (minst 3 månaders varaktighet) från nacke-skuldror och/eller ländrygg eller generaliserad smärta/t.ex. fibromyalgi. Anm. Patienter med smärta i huvudsak på grund av osteoartros eller rheumatoid, eller annan artrit, ingår inte i rehabiliteringsgarantin. Typ av rehabilitering Evidensbaserad behandling och rehabilitering är framför allt multimodal behandling som är en kombination av psykologisk-, pedagogisk-, fysiskoch läkemedelsbehandling. Den multimodala rehabiliteringen aktualiseras, enligt SBU-rapport 2006, i situationer med förhållandevis stora och komplexa behov. Det multimodala arbetssättet innebär ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under längre tid och att personalen arbetar i team och är tränade i att arbeta i team. Multimodal rehabilitering kan ske i grupp om 8-10 patienter. Vid behov kan individuella tillägg adderas. Teamet byggs upp utifrån rehabiliteringsprogrammet, t.ex. sjukgymnast, arbetsterapeut, beteendevetare (socionom eller psykolog) samt läkare. Teamet har regelbundna möten och ett utvecklat sätt att låta patienten vara en del av teamarbetet.
4 LANDSTINGET I VÄRMLAND Övrigt 1. Teamet genomför bred utredning utifrån ett bio-psyko-socialt synsätt, bl. a. för att utesluta annan sjukdom. 2. Det finns evidens för att bättre resultat uppnås om behandlingen sätts in inom 8 veckor. 3. Viktiga aspekter på rehabiliteringsprogrammet är: bio-psykosocialt synsätt, tillräcklig intensitet, oftast 2-3 dagar/vecka under 6-8 veckors behandlingsperiod, (ev. hemuppgifter), välplanerade och synkroniserade psykologiska insatser, fysisk träning, undervisning och hanteringsstrategier om smärta, hem- och tillämpningsuppgifter och planering för arbetsåtergång. 2. Patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa Med psykisk ohälsa avses depression, ångest och psykisk stress. Den officiella benämningen på denna grupp är patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa, där stressrelaterad psykisk ohälsa och utmattningssyndrom är centralt. Antalet sjukskrivna i denna grupp är ca 760. Avgränsning Personer i yrkesför ålder år, med nedanstående tillstånd, som efter genomförd kognitiv beteendeterapi återfår funktion som kan bidra till återgång i arbete. Personer med lätt eller medelsvår ångest som kan medföra panikattacker, fobier, tvångstankar eller tvångstankar. Ångesten leder till funktionsnedsättningar eller stora inskränkningar i det dagliga livet. Personer med depressionstillstånd som påverkar funktionsförmågan och orsakar svårigheter i arbete och privatliv. Personer med stress som kan leda till sjukdom och ohälsa.
5 LANDSTINGET I VÄRMLAND Typ av rehabilitering Kognitiv beteendeterapi KBT - inriktar sig på att påverka tankar, känslor och beteende i positiv riktning. Olika strategier med övningar och hemuppgifter är viktigt. Målsättningen är att patienterna ska få behandling/rehabilitering inom 6 8 veckor från sjukskrivningens början. För att uppfylla kriterierna för rehabiliteringsgarantin krävs att utredning och behandlingsserie individuellt eller i grupp genomförs av: 1. leg psykolog med KBT inriktning 2. leg psykolog med annan inriktning men som använder KBT metoder eller IPT 3. behandlare som har en adekvat grundutbildning som t.ex. sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, pedagog med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT i omfattning som motsvarar en steg 1-utbildning 4. behandlare som har en adekvat grundutbildning som t.ex. sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare med påbyggnadsutbildning i KBT med en omfattning av minst 7.5 högskolepoäng eller psykolog under utbildning. Dessa behandlare ska ha kontinuerlig handledning, minst 2 gånger/månad, av handledarkompetent psykolog. Behandlingsmetoder ska vara uppföljningsbara. Ansvarsfördelning Landstingets och privata vårdcentraler med vårdavtal, jämte rehabiliteringsverksamhet knuten till dessa, har i egenskap av 1: a linjens sjukvård, huvudansvar för rehabiliteringsgarantin. I utrednings- och rehabiliteringsskedet har även övrig landstingsverksamhet och privat verksamhet med vårdavtal inom 2: a linjens sjukvård, ansvar att delta. Denna medverkan sker inom ramen för det reguljära åtagandet eller befintligt vårdavtal (se sid. 8) Verksamhetsstöd ges av LiV-repr. försäkringsmedicinska kommittén; Processledare Per-Åke Andersson Bitr. processledare/smärtläkare , Lena Werngren Utredningssekreterare Mats Johansson eller Allmänläkarkonsult Bengt Hanson eller Psykolog Torunn Lindkjölen Engloo eller Sjukgymnast Christina Norlén Jonasson eller
6 LANDSTINGET I VÄRMLAND Finansiering Utredning, planering och rehabilitering genomförs inom ramen för respektive organisations reguljära verksamhet och budget. Landstinget har dessutom förstärkt rehabiliteringsutbudet med temporära projektmedel Avsikten är att denna förstärkning ska fortsätta 2010 och finansieras med de statsbidragsintäkter som genereras av reguljär och projektfinansierad verksamhet. Nivån på den faktiska efterfrågan och utförandet av rehabiliteringsgarantin 2009 blir avgörande för huruvida resursförstärkningarna kan fortsätta Samtliga statsbidragsintäkter går till landstinget centralt för att finansiera förstärkningarna. Intressenterna i rehabiliteringsgarantins olika faser Nedanstående skiss visar ett standardfall, dvs. initiering vid vårdcentral. Patienterna kan också aktualiseras inom annan landstingsdriven- eller avtalad verksamhet, t.ex. Smärtkliniken, Recure Rehab, Frykcenter och andra privata vårdgivare med vårdavtal. Intressenter och faser i rehabiliteringsgarantin Nivå 1 Medicinsk utredning Allmänläkare Försäkringskassan Medicinskt bedömningsteam 6 veckor Fhv Patient/ försäkrad Andra konsultationer Nivå 2 Planering > 2 veckor Allmänläkare Försäkringskassan Avstämningsmöte Annan sjukvårdspersonal Arbetsgivare Patient/ försäkrad Fhv Fackl.org AF Nivå 3 Åtgärd X veckor, individuell anpassning Landstinget i Värmland, S Flodin Rehabiliteringsplan upprättas 1
7 LANDSTINGET I VÄRMLAND Förklaring av ovanstående skiss 1. Allmänläkare genomför en medicinsk bedömning om patientens tillstånd medger rehabiliteringsinsats i syfte att återgå i arbete. Patienten registreras tillhöra RehabiliteringsGarantin (RG-patient). Under den inledande utredningsfasen på 6 veckor tillämpas parallell remittering till utredningsresurser vårdcentralen inte har t.ex. konsultationer av ortoped, smärtläkare, psykiater och fhv-läkare. Behandling, t.ex. multimodal behandling för smärtpatienter och KBT- terapi för patienter med psykisk ohälsa, påbörjas på vårdcentralen och eventuell kontakt tas med försäkringskassan att initiera ett avstämningsmöte. 2. FK bedömer om avstämningsmöte ska genomföras. 3. Rehabiliteringsplan upprättas senast efter ovanstående 8-veckorsperiod. Vårdcentralen remitterar patienten till ansvarig rehabiliteringsinstans genom säkerställd samarbetsöverenskommelse i rehabiliteringsplanen. Patienter som redan är aktuell hos annan landstingsfinansierad rehabiliteringsaktör, upprättar motsvarande rehabiliteringsplan och rapporterar patienten enligt särskilda anvisningar och rutiner (skickas ut senare). Medicinska bedömningsteamets koordinatorsfunktion vid vårdcentralen samordnar den medicinska rehabiliteringen vid vårdcentralen och den rehabilitering som uppdragits till annan rehabiliteringsinstans och redovisar detta kvartalsvis till försäkringskassan för ersättning. Koordinatorsuppgifter Registrera patienten (RG-patient) i journalsystemet. Koordinera medicinska bedömningsteamet. Månadsvis aktualisera samtliga patienter med pågående rehabilitering och som tagits upp i medicinska bedömningsteamet. Koordinera den enskilde patientens rehabiliteringsplan och måluppfyllelse. Koordinera externa aktörer för patientens utredning, bedömning och rehabilitering. Sammanställa samtliga garantipatienter och redovisa till försäkringskassan. Följa upp sjukskrivning med hjälp av lokal sjukskrivningsstatistik enligt verksamhetschefens direktiv. Planera avstämningsmöte i samverkan med försäkringskassan.
8 LANDSTINGET I VÄRMLAND Journaldokumentation, registrering och fakturering./. Patienter som påbörjat behandling 2009, och som uppfyller kriterierna för rehabiliteringsgarantin (se målgruppsbeskrivning sidan 3) registreras tillsvidare i rehabiliteringsplan i avvaktan på att registrerings- och redovisningsrutiner skickas ut från landstinget. - Vårdcentralernas, inkl Legesvisitten, koordinatorsfunktion registrerar och redovisar egna patienter som får behandling vid vårdcentralen eller genomgår multimodal rehabilitering där flera aktörer är inkopplade. - Smärtkliniken, Smärtenheten Arvika och Recure rehab registrerar och redovisar patienter som genomför multimodalt rehabiliteringsprogram. - Öppenvårdspsykiatrin registrerar och redovisar patienter som genomför KBT- behandlingsserie. - Ortopedmottagningarna registrerar och redovisar egen organiserad multimodal rehabilitering för smärtpatienter. Har vårdcentralen samordningsansvaret för rehabiliteringen, svarar vårdcentralens koordinator för redovisningen. - Landstingshälsan registrerar och redovisar egen multimodal rehabilitering alternativt KBT-behandling, för landstingsanställda som uppfyller rehabiliteringsgarantins kriterier. Har vårdcentralen samordningsansvaret för rehabiliteringen, svarar vårdcentralen för redovisningen. - Privata läkare eller privata sjukgymnaster (vårdavtal) med smärtkompetens, eller annan kompetens, medverkar i den multimodala rehabiliteringen för smärtpatienter i den omfattning som regleras i vårdavtalet. Den vårdinstans, t.ex. vårdcentral, som samordnar rehabiliteringsplanen redovisar detta. - Privata företagshälsovårdsenheter med konsultationsavtal registrerar och redovisar multimodal rehabilitering, alternativt KBT-behandling för patienter remitterade med stöd av konsultationsavtalet.
9 LANDSTINGET I VÄRMLAND Frykcenter, och andra rehabiliteringsanläggningar som bedriver landstingsfinansierad verksamhet, redovisar patienter som genomför multimodalt rehabiliterings program för smärtpatienter. - Privata läkare och sjukgymnaster som bedriver verksamhet med nationell taxa eller samverkansavtal, står inte i avtalsförhållande till landstinget i konventionell mening. Det innebär att landstinget inte reglerar verksamheten. Privata vårdgivarnas kompetens bör däremot tas tillvara för rehabiliteringsgarantins patienter. Landstinget och de privata vårdgivarna får följa utvecklingen av garantin och vid behov diskutera samarbetsytorna. - HagaKliniken, Filipstad har än så länge inte omfattats av division allmänmedicins resursuppbyggnad vid vårdcentralerna för att ta förstahandsansvar för rehabiliteringsgarantin. Däremot är verksamheten viktig för rehabiliteringsgarantin i överensstämmelse med privata vårdgivarna med nationell taxa. - Friskvården Värmland engageras i rehabiliteringsgarantin inom ramen för reguljär verksamhet. Friskvård kan ingå som en komponent i den multimodala rehabiliteringen av smärtpatienter. Registrering och redovisning av patienterna är en uppgift för den verksamhet som samordnar patientens rehabiliteringsplan.
Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011
Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen
Läs merKriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin
1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt
Läs merRehabiliteringsgarantin 2013
1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012
2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014
1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS
1 (4) Datum 2015-03-10 Diarienummer HS 126-2015 HSD-A 12-2015 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2015 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade
Läs mer2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare
1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013
2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merÖverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti
Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014
2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merI detta ärende föreslås att Stockholms läns landsting ansluter sig till statens satsning på en rehabiliteringsgaranti.
Handläggare: Elisabet Erwall Birgitta Hjelte Gustav Ohlén 1 (4) HSN 2009-02-16 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-01-19 HSN 0901-0035 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en rehabiliteringsgaranti
Läs merRehabiliteringsgaranti i Västerbotten
Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Information och anvisningar 2010-02-15 Foto: Tommy Henfridsson Innehåll Sid INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin 2 För vem gäller rehabiliteringsgarantin?
Läs merKvalitetskrav för medicinskt bedömningsteam på vårdcentral
Dokumenttyp Revisionsansvarig Version Antal sidor Rutin Försäkringsmedicinska kommittén 7 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Bengt Hansson Chefläkare, division allmänmedicin Mathias
Läs merYttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring
Landstingsstyrelsens förvaltning Övergripande Vårdfrågor Produktionssamordning 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering
Läs merChristina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015
2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs mer1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Läs merÄndra till startrubrik
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,
Läs merBilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.
Bilaga 2004-12-16 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti. Uppdraget Styrgruppen för Rehabiliteringsgarantiprojektet
Läs merFörlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa
HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad
Läs merRehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012
Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2012-05-21 Giltigt t.o.m.: 2013-05-21 Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget
Läs merEn kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess Multimodal rehabilitering ( M M R) för patienter med långvarig smärta
Beslutad av: hälso - och sjukvårdsdirektör Ann Söderström Diarienummer: HS 2017-00534 - 14 Giltighet: från 2018-01 - 01-2018 - 12-31 Riktlinje En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merRehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4
1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,
Läs merTidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Läs mer1 (5) Vår beteckning
Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merÖkad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Läs merRehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård
Diarienr: Ej tillämpligt 1(16) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2014-05-12 Giltigt t.o.m.: 2015-05-12 Upprättare: Annchristin Johansson Fastställare: Berit Fredriksson Rehabiliteringsgarantin
Läs merMISSIV OXELÖSUNDSPROJEKTET LA5
Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2007-08-27 HN-HOS07-281 Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV OXELÖSUNDSPROJEKTET LA5 I Oxelösund är ohälsotalet betydligt högre än i resten av länet. Fler kvinnor än
Läs merFrågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016
1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig
Läs merVillkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3
Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Läs merÅtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal
Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal Bakgrund Sjukskrivningsprocessen har de senaste åren belysts ur flera aspekter. Förhållanden inom hälsooch sjukvården som negativt påverkar
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merRehabiliteringsgarantin 2012
Rehabiliteringsgarantin 2012 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2012 1 Rehabiliteringsgarantin 2012 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning
Läs merRehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta
Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merGOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009
GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad
Läs merGrön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium
Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig
Läs merNationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationella överenskommelser 2019 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Sida 2 (6) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått
Läs merRehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare
1 2014-12-29 Dnr HSS 2013-0012 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om att nedan kriterier 2015-02-12. Villkoren
Läs merAnvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-8 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2018 Styrelsen för Kungälvs sjukhus
Läs merProjekt Tidig Samverkan
Projekt Tidig Samverkan Bakgrund Försäkrings - kassan Hälso- och sjukvården Långa väntetider för patienten Målsättning Projekt mål: Ta fram en arbetsmodell för en effektivare rehabilitering och sjukskrivningsprocess
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:40 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:10 av Sunhild Dietrich-Larsson och Roland von Malmborg (mp) om åtgärder för att minska långtidssjukskrivningar Föredragande landstingsråd:
Läs merVillkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta
2016-12-16 1 (12) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 1. Varför ges medel på området insatser för
Läs merUtvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs mer1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Läs merMultimodal smärtrehabilitering
Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som
Läs merFörsäkringsmedicin Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering
Läs merFörstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merRehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT
ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i
Läs merREHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM
REHABKOORDINERING REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Åsa Wallmark - koordinator på Fittja och Hallunda HLM Katja Holmlund - koordinator på Alby och Hallunda HLM Sofie Eriksson koordinator
Läs merMultimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596
Förfrågningsunderlag 2015-05-29 Upphandlande organisation Upphandling Gävleborgs läns landsting Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Sista anbudsdag:
Läs merLag 2003:1210 om finansiell samordning
Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.
Läs merAnvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-11 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2018 Styrelsen för Sahlgrenska
Läs merSJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016
Förutsättningar SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016 Villkor Mål Villkor 1 En jämställd sjukskrivningsprocess Villkor 2 Kompetenssatsning Försäkringsmedicin Villkor 3 Funktion för koordinering Villkor
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i
Läs merRe=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2016 04 25 Re=åter Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Läs merRehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011
Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen
Läs merBasutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Läs merRe=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box
Läs merRemissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)
Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merRegeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merSjukskrivningsmiljarden
Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merTILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA
HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING
Läs merAnvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-9 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2018 Styrelsen för NU-sjukvården 1. Anvisningar tillkommande
Läs merFortsatt och utvidgat samarbete mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting grund för samverkan
Elisabet Erwall, projektchef 2005-04-11 Sida 1 (6) Fortsatt och utvidgat samarbete mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting grund för samverkan 1 BAKGRUND (Bilagor) Samhällets
Läs merSjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering
Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering Caroline Grahn caroline.grahn@rjl.se Processledare för sjukskrivning och rehabilitering 2018-05-09 1 2018-05-02 fproce P Vad har vi för utmaningar? Jönköpings
Läs merÅtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron
Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer
Läs merFörsäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Läs merSid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen
Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs merRehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut
Läs merNationell överenskommelse En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (5) Nationell överenskommelse 2018 - En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Sida 2 (5) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs mer1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen
Ledningskansliet Version nr Diarie nr År/löp nr 2 10OLL684 2010 Sidan 1 av 5 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen inom
Läs merRehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT
ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående
Läs merSid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen
Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut
Läs merHSU p 8 1 (9) LANDSTINGSSTYRELSEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUTSKOTTET TJÄNSTEUTLÅTANDE Beställarkontor Vård LS
HSU 2003-04-22 p 8 1 (9) LANDSTINGSSTYRELSEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUTSKOTTET TJÄNSTEUTLÅTANDE Beställarkontor Vård 2003-04-09 LS 0301-0060 Förslag till rehabiliteringsgarant i Stockholms län gemensamt åtagande
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Läs merPlats Landstingshuset Karlstad, tisdagen den 5 november kl. 13.00 16.00
Protokoll 1 (5) Primärvårds- och psykiatriutskottet 2013-11-05 LK/130111 Plats Landstingshuset Karlstad, tisdagen den 5 november kl. 13.00 16.00 Beslutande Marianne Utterdahl (SIV), ordförande Christina
Läs merc) Vilken påverkan har teamet, dess arbetssätt, sammansättning, egenskaper och samarbete för effekten av MMR när det gäller att minska sjukfrånvaro?
Sammanfattning Överenskommelsen om en rehabiliteringsgaranti undertecknades av representanter från Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) första gången i december 2008. Syftet med
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Läs merMultimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig smärta
Beslutad av: hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström Diarienummer: HS 2019-00252-1 Giltighet: från 2019-01-01-2019-12-31 Riktlinje En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs mer