Kyrkfack Läger på nytt sätt sid 5

Transkript

1 4 TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND 2007 Kyrkfack Läger på nytt sätt sid 5 Kyrkoherden är chef sid 7 Kyrkans pedagoger blir diakoner

2 INNEHÅLL Kyrkfack ges ut av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4, Stadshagen Telefon Telefax Bankgiro ANSVARIG UTGIVARE Bror Holm telefon mobiltelefon telefax REDAKTION Magnus Gissler, telefon Eva Welin, telefon REDAKTIONSRÅD Bror Holm Magnus Gissler Eva Welin ADRESSÄNDRINGAR insändes till Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm ISSN TRYCK Federativ Tryckeri ab, Stockholm PREL. UTGIVNINGSTID 2007 Utgivning nr 5 v 44 Manusstopp 12 oktober Utgivning nr 6 v 50 Manusstopp 24 november Annonser: 1/1 färg : 1/1 s/v 9 000: 1/2 färg 6 500: 1/2 s/v 5 000: 1/4 färg 3 500: 1/4 s/v 2 500: INNEHÅLL 3 Ledaren 4 Kyrkans pedagoger blir diakoner 5 Varför har vi inte gjort så här förut 6 Rättvisare löner och ersättningar önskemål för medlemmarna 7 Kyrkoherden är chef 8 Med den utsatta människan i fouks 10 Succé för årsmöte via webben Löneanspråk - en knepig historia 11 Krönika 12 Fråga juristen 13 Viktiga ändringar i LAS 14 Medlemsavgifter 15 Medlemsfrågan FÖRBUNDSKANSLI Växel: , Fax: Magnus Gissler, civilekonom, kanslichef magnus.gissler@kyrka.se Robert Svec, jurist, förbundsjurist svec@kyrka.se Görel Korkman, ombudsman korkman@kyrka.se Lena Forsberg, medlemsärenden lena@kyrka.se Isabel Sparw, medlemsärenden isabel@kyrka.se Sofie Tillgren (föräldraledig) sofie@kyrka.se Kristina Harrison, ekonomiassistent, IT kristina@kyrka.se Eva Welin, informatör eva@kyrka.se FÖRBUNDSSTYRELSEN Omslagsbild: Klockstapeln vid Ersta kyrka, Ersta diakoni i Stockholm. Foto: Eva Welin Bror Holm, förbundsordförande Katarina Toll Koril, vice förbundsordförande Maria Berg Christer Edvinson Cecilia Karlén Anne-Charlott Karlsson Anders Lennartsson Annika Svensson Magdalena Widmark KYRKFACK 4/07

3 LEDAREN Vi är inga generalister Någon gång i våras var jag på ett Rotarymöte i Vetlanda. Denna gång var programmet för ovanlighetens skull centrerat kring Svenska kyrkan. Det var en ung man som talade om prästutbildning. Efter föredragets slut var det påfallande många av de närvarande som var imponerade av den variation och omfattning som dagens prästutbildning innehåller. Mängden ämnen, hur de blivande prästerna prövas i samband med antagning, ja, det faktum att hela resan till vigning är långt mer omfattande och speciell än vad de flesta hade förstått, imponerade på auditoriet. Det var tydligt att respekten för prästen som yrkesmänniska växte. Professionen blev stärkt. Jag kommer att tänka på detta när jag läser Eva Welins artikel Kyrkans pedagoger blir diakoner i detta nummer av Kyrkfack. Där citeras Else- Maj Eineborg Falk som säger mycket av den kompetens en kyrkoarbetare behöver är generell. Det är inte första gången jag hör något liknande. I Kyrkans Tidning nr 23 hävdar Bo Larsson, som också han arbetat med EFU, att kanske 75 % av den generella kompetensen är gemensam. Vår föreläsare på Rotary skulle antagligen ställa sig frågande inför detta. Visst, en ökad förståelse för varandra och våra olika professioner är alltid av godo. Men när det gemensamma betonas så starkt, hur påverkar det mig som blivande diakon, pedagog eller präst? Hur ska jag hitta till en trygg yrkes-identitet? Som företrädare för diakoner, pedagoger och präster är KyrkA intresserade av eventuella förändringar inom utbildningsområdet. Men innan vi svarar på hur en framtida utbildning ska se ut bör vi fråga oss vilka tjänster vi behöver i kyrkan. Behöver vi både diakoner, pedagoger och präster? Självklart är det så. Vad blir av gudstjänst, diakoni, undervisning och mission utan diakoner, pedagoger och präster som arbetar med detta? När nu EFU föreslår att församlingspedagogsutbildningen ska försvinna och ersättas av ett utökat diakonat undrar man vad som händer med alla pedagoger som redan arbetar i Svenska kyrkan? Och hur blir det för professionella pedagoger som ser sin plats i kyrkan, men som inte vill vigas? Svenska kyrkan behöver sina pedagoger och ska erkänna dem som de yrkesmänniskor de är. KyrkA är ett fackförbund för akademiker. Ett fackförbund för tre av kyrkans fyra profiler. Vi organiserar diakoner, pedagoger och präster och andra akademikergrupper inom kyrkan. För oss är kompetens och utbildning intimt sammanlänkade. KyrkA värnar våra profilutbildningar och ser med oro på trenden att nedtona professionen. I ropet efter generalister får inte behovet av det som är yrkesspecifikt stå tillbaka. Utbildningen ger oss unika redskap för vårt framtida arbete. Dessa är omistliga för Svenska kyrkans fortsatta liv. Arbetsgivaren har helt enkelt inte råd att se förbi detta faktum. Under min tid som facklig företrädare i Stockholms stift minns jag särskilt en församling som ville anställa en prädiagog. En egenhändigt uppfunnen tjänst som naturligtvis skulle besättas med en präst. Uppfattningen att präster även har diakon- och pedagogkompetens verkar vara utbredd. Det finns en övertro på att präster ska kunna arbeta med allt. Att prästvigningen gör människor skickade till allt från barn- till pensionärsarbete. Det händer även att församlingar skär ner diakon-, pedagog- och musikertjänster för att ersätta med nya sammanslagna tjänster. Vad bra att kunna få allt till priset av en. Oavsett vilken yrkesgrupp som får den otacksamma uppgiften att även inneha kollegors kompetens, så är det ett tveksamt förtroende. Det här är en olycklig trend som vi dessvärre kanske bara sett början av. I tider då kyrkan har svårt att rekrytera Katarina Toll Koril, kyrkoherde och 1:e vice ordförande i KyrkA. utbildad personal faller arbetsgivarna lätt i diket att göra avkall på utbildning och grundkompetens. Det är lätt att bli uppgiven när annons efter annons inte ger utdelning i form av sökande. Men lösningen på rekryteringsproblemen är inte att tona ner det som är varje professions unika bidrag till vår kyrka. När EFU kommer med ett förslag som lyfter generalistens roll och vill likrikta allt större delar i utbildningarna måste KyrkA reagera. Svenska kyrkan kan inte avvara någon av sina grundprofessioner. Nej, vi måste ytterligare lyfta och stärka utbildning och kompetens. Vägen mot generalister låter kanhända genialisk men känns snarare generande i mina öron. Svenska kyrkan får inte sälja ut mångfald, erfarenhet och yrkesskicklighet. Kärnord för vår fackliga organisation. Katarina Toll Koril Präst utan diakonal, pedagogisk eller musikalisk yrkeskompetens KYRKFACK 4/07 3

4 XXXXXXXX AKTUELLT Kyrkans pedagoger blir diakoner Så var den tillslut färdig, En förändrad utbildning och en förändrad utbildningsorganisation (EFU). Församlingspedagogutbildningen i den form som finns idag kommer att försvinna. Istället blir diakonatet tvådelat, med en inriktning mot omsorg och en inriktning mot lärande och undervisning. Utredningen föreslår att man inrättar ett nytt kyrkligt center i landet men preciserar inte var det ska ligga. Vid centret ska de som studerar till ett kyrkligt yrke gå en gemensam sista termin. Terminen får både gemensamma och yrkesspecifika inslag. Den kan även utlokaliseras till annan ort, om det där finns tillräckligt många studenter av alla kategorier. Men det är inte bara den sista terminen som de olika grupperna ska läsa tillsammans. Präster och diakoner startar sina studier med två terminer religionsvetenskap på universitet. Efter det följer för diakonerna tre terminer ämnesstudier, även de på universitet eller högskola. Här väljer den blivande diakonen inriktning. Ämnena kan till exempel vara av social, pedagogisk, religionsvetenskaplig eller vårdvetenskaplig karaktär. Utöver det ska studenterna gå två stycken så kallade pastorala kurser. De är på en halv termin var och ger högskolepoäng. När detta är färdigt har den blivande diakonen läst tre år på universitet/högskola och fått en kandidatexamen. Därefter återstår den sista terminen som hålls i kyrklig regi vid det nya centret, vigning och sex-nio månaders handledd tjänst i församling. Else-Maj Eineborg Falk är chef för utbildningsenheten på Kyrkans Hus i Uppsala och projektledare för utredningen EFU. Vi vill skapa en utbildning som attraherar dem som vill bli diakoner, gärna yngre människor. Man ska inte först behöva bli exempelvis sjuksköterska. Men även i fortsättningen ska det gå att bli diakon om man har en annan yrkesexamen, den ersätter i så fall merparten av ämnesstudierna, säger Else-Maj Eineborg Falk. Den nya breddade diakonutbildningen leder till att den församling som söker en utbildad person för sin ungdomsverksamhet, ska söka en vigd diakon. Men hur blir det för den pedagog som har utbildningen men inte vill vigas? Else-Maj Eineborg Falk säger att det är något som utredningen inte tagit ställning till. Det blir en trixig fråga för församlingen. De kan ändå anställa en sådan person, men kanske kalla den assistent. Redan idag finns diakonassistenter med gedigen utbildning. Genomgående i förslaget är att delar av utbildningarna ska ske gemensamt. I centrum för utredningen har församlingens grundläggande uppgift stått. Enligt kyrkoordningen består den i att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Denna uppgift är en uppgift för alla, betonar Else-Maj Eineborg Falk. Därför föreslår de att delar av utbildningarna blir gemensamma. Mycket av den kompetens en kyrkoarbetare behöver är generell. Arbetsuppgifter är många gånger professionsöverskridande. Alla yrkeskategorier som ingår i utredningen behöver ha teologisk, social och pedagogisk kompetens. Samtliga utövar ledarskap i en eller annan form. De måste kunna arbeta med alla sorts människor och de behöver kunna samtala med människor om deras existentiella situation. Hon tillägger att det självklart finns kompetenser inom kyrkan som är specifika för en viss profession. Men allt som görs i en församling ska alla medarbetare förstå och vara insatta i. Dessutom stärks arbetslaget av att man möts redan under utbildningen. I de 60 församlingsintervjuer som EFU gjort i landets samtliga stift har det framkommit vilka kompetenser de efterfrågar. Förslaget som nu ligger är till stor del ett svar på församlingarnas önskemål. De efterfrågar kyrkoarbetare med en tolkande kompetens de ska kunna tolka och förstå kyrkans uppdrag och villkor och sin egen roll i dagens kyrka och samhälle. De ska även ha ledaregenskaper och kompetens för att samarbeta på olika sätt, samt förmågan att skapa mötesplatser för människor idag. Förslaget har fått viss kritik för centralisering på grund av den sista terminen på ett ställe. Men Else-Maj Eineborg Falk säger att EFU sammantaget innebär en decentralisering. Studenterna kan läsa sina ämnesstudier vid vilket universitet/högskola som helst och de pastoralteologiska kurserna på fem till sju orter. Vi hoppas den här utbildningsmodellen även ska stimulera till högre studier och pastoralteologisk forskning. Vi vill också öppna för att folk läser delar av sin utbildning utomlands. Den 10 oktober går utredningen ut på remiss. KyrkA blir remissinstans och Kyrkfack lär återkomma till utredningsförslagen vid fler tillfällen. Text och foto: Eva Welin 4 KYRKFACK 4/07

5 Karlskoga församling tvingades tänka nytt kring lägerverksamheten. Resultatet blev över förväntan. AKTUELLT Varför har vi inte gjort så här förut? I Sverige gäller sedan första januari i år EU:s regelverk kring arbetstider. Framförallt har kravet på 11 timmars sammanhängande dygnsvila starkt påverkat hur man inom kyrkan kan bedriva lägerverksamhet. Schemaläggningen måste ta hänsyn till reglerna och många upplever detta som ett stort problem. Några församlingar har till och med slutat att arrangerar läger med motiveringen att det inte går på grund av det nya regelverket. I Karlskoga församling bestämde man sig redan i våras för att inrätta sig efter de nya reglerna. Man planerade helt enkelt sin lägerverksamhet så att man inte bröt mot dem. Pernilla Rosin är komminister i församlingen. Det är framför allt en organisationsfråga. Men visst, det kräver någon person till i arbetslaget för att kunna hålla ett läger. Vi fann en modell som visade sig fungera väldigt bra. Efter vårt första läger var alla mycket nöjda och sa Varför har vi inte gjort så här förut?. Församlingen har haft ett par helgläger för konfirmander som varat från fredag till söndag. Det har inneburit två övernattningar vid varje tillfälle. Varje dag arbetade lägerpersonalen 12 timmar var. De arbetade lite omlott och täckte tillsammans tiden mellan åtta på morgonen och ett på natten. Under natten, mellan midnatt och åtta på morgonen arbetade en person från församlingen som i övrigt inte deltog på lägret. Ena natten var det en diakon och den andra en församlingsassistent. Dessa två personer fick ut sin dygnsvila direkt efter arbetspasset. Alla vi andra, personalen på lägret, sov i ett avskilt hus och det fungerade jättebra. Vi kunde inte gärna åka hem, för dit är det nästan 18 mil. Men vi fick sova och var utvilade och fräscha på morgonen. Jag tror att det märktes när vi väl var i gång under dagarna, vi var helt enkelt piggare och gladare, säger Pernilla Rosin. Pigga trots läger. Pernilla Rosin, komminister i Karlskoga församling, här flankerad av Tomas Eriksson och Josef Golparian, båda fritidsledare. Foto: Susanne Helsing Hon tillägger att deras konfirmander alltid brukar vara snälla och att det aldrig uppstår några problem under natten. Att diakonen och församlingsassistenten dök upp endast inför natten kändes väldigt naturligt enligt Jag visste att jag skulle få sova Pernilla Rosin. Inte heller konfirmanderna verkade tycka att det var något konstigt, de var ju från församlingen. Trots att vi var kvar i lägret så kunde jag verkligen koppla av på kvällen då jag slutat jobba. Jag visste att jag skulle få sova. Vi såg på TV och hade det lugnt och skönt i vårt hus. Jag hade med mig min dator och satt vid den ett tag också, säger Pernilla Rosin. Enligt henne var det inte särskilt svårt att hitta en modell som fungerade för Karlskoga församling eftersom den är stor och har många anställda. Det blir svårare för en mindre församling, men där kanske man kan låta frivilliga vara nattvakter. I sådana fall tror Pernilla Rosin att det ska vara äldre som redan är engagerade i församlingen som gör en insats, inte unga människor. Det skulle vara att lägga ett för tungt ansvar på dem. I Karlskoga blev EU:s nya arbetstidsdirektiv orsak till att församlingen organiserade upp sina läger på ett nytt sätt. Något som enligt Pernilla Rosin blev en mycket positiv erfarenhet för alla inblandade. Dessutom kom vi inte hem döda och urlakade söndag kväll som vi brukar. Det var också trevligt! Eva Welin KYRKFACK 4/07 5

6 AKTUELLT Rättvisare löner och ersättningar önskemål för medlemmarna Bror Holm. Rättvisare löner var det ämne som flest tog upp då de fattade pennan och med egna ord svarade på den enkät som förbundet skickades ut via i våras. Den sista frågan i enkäten löd: Finns det någon fråga i övrigt som du anser särskilt viktigt att förbundet driver i avtalsrörelsen? Över 1000 personer valde att med egna ord skriva ett svar på den frågan! Det är många med tanke på att man redan hade svarat på kryssfrågorna och att den sista frågan främst var att se som ett frivilligt tillägg. Några skrev bara en rad till svar, många en halv sida, andra en hel. Görel Korkman, ombudsman på KyrkA är en av dem som lusläst och analyserat alla svaren. Det ämne eller problem som flest personer valde att lyfta fram var lika lön för likvärdig utbildning/arbete. Görel Korkman. Utbildningens längd och de arbetsuppgifter man faktiskt utför, ska vara avgörande för hur ens arbete värdesätts och därmed lönesätts, säger hon. Här är det särskilt diakoner som menar att de har utbildning, kompetens och kunskap, som används men inte lönesätts på ett riktigt sätt. Lönegapet mellan diakoner och komministrar är inte försvarbart, resonerar man. Några skriver att lönegapet måste minska, andra tycker helt enkelt att diakoner borde ha samma lön som komministrar. Enligt Görel Korkman är det väldigt många som tagit upp just den här frågan, ingen annan kommer ens i närheten av den. Det råder inget tvivel om att det är en angelägen fråga för våra medlemmar, säger hon. Därefter tycker medlemmarna att spörsmål kring arbetstider och ersättning vid läger är något som förbundet bör driva i avtalsrörelsen. Framför allt vill man ha bort schablonersättningen och i stället ersättas för den tid man verkligen arbetar, timme för timme. Kompensationsledighet direkt efter ett läger är också ett önskemål. Arbetstidsfrågan var väldigt aktuell precis då enkäten var ute, så det har säkert spelat in, förklarar Görel Korkman. Många har synpunkter kring arbetstidsreglering överhuvudtaget och att den måste bli bättre. Men en del vill se avvikelser från arbetstidslagen, där andra kräver att den ska följas. Den psykosociala arbetsmiljön var ett annat ämne som många tagit upp i sitt frisvar. Där är kraven inte så konkreta, men förslag finns kring konflikthantering och utbildning i ledarskap för kyrkoherdar. Flera påpekar även att det är kyrkans organisation som bidrar till ett otydligt ledarskap och gör det svårt för kyrkoherden. Att erfarenhet ska löna sig bättre tyckte många. Ingen ska behöva byta jobb bara för att få upp sin lön och färskingar som kommer ska inte få högre lön än den som arbetat i 20 år med en uppgift. Bror Holm, ordförande för Kyrkans Akademikerförbund, tycker att det är bra att diakonatet under senare tid har uppmärksammats och att diakonernas arbetsinsats borde uppvärderas. Men han menar att i lönejämförelsen mellan diakon och komminister måste utgångspunkten vara att båda grupperna ska ha relevanta löner och en god löneutveckling. Idag har vi individuell lönesättning vilket betyder att man måste se till den enskilde individens utbildning, kompetens och ansvar och lönesätta efter det. Det innebär att en diakon kan ha samma lön som en komminister. Men det kan även vara så att diakonen ska ha mer! Bror Holm påpekar att det avtal som nu gäller för KyrkAs medlemmar är sifferlöst, vilket innebär fri och individuell lönesättning i den lokala förhandlingen mellan fack och arbetsgivare. Lönesättningen är inte 6 KYRKFACK 4/07

7 XXXXXXXXX AKTUELLT längre en fråga för de centrala avtalsförhandlingarna. Det vi i de centrala förhandlingarna däremot kan driva, är att diakonerna ska få en introduktionstjänst så att de kan vigas efter avslutade studier. Det skulle inte bara ge dem en annan trygghet under studietiden utan även en bättre utgångspunkt och stärkt ställning vid löneförhandlingarna. Bror Holm menar att det är viktigt att avtala om introduktionstjänst för diakoner även om utredningen EFU nu föreslår en sådan. Det lär dröja innan beslut om de nya utbildningarna tas och de kan gå igång. Att många lyft frågorna om arbetstider och ersättning vid läger förvånar inte Bror Holm. De måste få en tillfredställande lösning i det nya avtalet. Det är angeläget att vi centralt kommer fram till en överenskommelse med arbetsgivaren som anger grundvillkoren. Men vi måste också öppna upp för att man lokalt ska kunna teckna avtal som är mer anpassade till den verksamheten som bedrivs, säger han. Bror Holm är övertygad om att det går att komma fram till en bra överenskommelse samtidigt som man följer EU:s direktiv och arbetstidslagen. Diakonerna måste få en introduktionstjänst Att så många i enkätsvaren passat på att ta upp frågan om arbetsmiljö och kyrkans otydliga organisation är på en gång både sorgligt och intressant, tycker han. Osäkerhet kring ledarskapet i en församling skapar oreda. Men egentligen finns inga oklarheter om vem som har det yttersta ledningsansvaret i en församling. För tredje gången har Överklagandenämnden i ett beslut slagit fast att det är kyrkoherden. Det är hög tid att alla parter accepterar den ordningen, säger Bror Holm som inte förstår varför Församlingsförbundet fortsätter att hävda att frågan inte är avgjord trots tre beslut hos Överklagandenämnden. När frågan gällde om en församling kan driva en begravningsbyrå så rättade de sig direkt efter nämndens första beslut. Kyrkans arbetsplatser behöver arbetsro. En tydlighet i ledningsfrågan ger trygghet åt alla anställda. Jag har svårt att se att någon kyrkoherde skulle missbruka sin position och exempelvis vägra delegera. Skulle någon ha det förhållningssättet är den fel ute i allt vad ledarskap gäller. Och gör sig själv omöjlig. Text och foto: Eva Welin Kyrkoherden är chef Överklagandenämnden har åter slagit fast att kyrkoherden är församlingens chef. Kyrkofullmäktige i Boden beslutade om nya befattningsbeskrivningar för alla anställda i samfälligheten. Enligt befattningsbeskrivningarna skulle en del av personalen bli underställda andra anställda än kyrkoherden. Detta utan att kyrkoherden hade delegerat något av sitt ansvar till någon annan. Kyrkoherden begärde därför att domkapitlet skulle upphäva beslutet om de nya befattningsbeskrivningarna, och hävdade att de stred mot kyrkoordningen. Luleå domkapitel gav honom rätt. Då överklagade samfälligheten till Svenska kyrkans överklagandenämnd som gav domkapitlet och kyrkoherden rätt. KyrkAs förbundsjurist Robert Svec förklarar att överklagandenämnden av kyrkomötet har fått en rättsbildande roll. Dess beslut har normerande verkan för den rättstillämpning som äger rum med stöd av kyrkoordningen. Det är därför mycket förvånande att församlingar och samfälligheter inte följer den rättsregel som redan finns i den här frågan. Jag kan inte frigöra mig från tanken att detta beror på den felaktiga information som Församlingsförbundet gått ut med. Tvärtemot överklagandenämndens beslut har de hävdat att kyrkoherden inte har ett samlat ledningsansvar för i princip all verksamhet. Robert Svec hoppas att inga liknande ärenden ska behöva prövas i överklagandenämnden utan att församlingar och samfälligheter runt om i landet accepterar beslutet om kyrkoherdens ställning. Överklagandenämnden betonar återigen att inga delar av församlingens verksamhet är skilda från församlingens grundläggande uppgift och att kyrkoherden därför ska ha ledningsansvaret för all verksamhet. Frågan om kyrkoherdens ställning och befogenheter måste därmed, en gång för alla, ses som avgjord, säger han. Detta är tredje gången som överklagandenämnden behandlar ett ärende där en kyrkoherde fråntagits delar av sitt arbetsledaransvar. Och för tredje gången kommer de fram till samma slutsats: att kyrkoherden enligt kyrkoordningen är den som bör ha det yttersta ledningsansvaret för i princip all verksamhet i en församling. Överklagandenämnden konstaterar att det strider mot kyrkoordningen om kyrkofullmäktige på något sätt beslutar om att frånta kyrkoherden delar av sitt ansvar. De avslutar med att skriva: Vad som förekommit i det nu aktuella ärendet föranleder inte överklagandenämnden att förändra denna principiella ståndpunkt. Överklagandenämnden påpekar dock i beslutet att kyrkoherden både kan, och ofta bör, delegera sitt ansvar. Det är i kyrkoordningens 2 kap 6 som det står att kyrkoherden har ansvaret för tillsyn och övergripande samordning av all verksamhet utifrån församlingens grundläggande uppgift. Eva Welin KYRKFACK 4/07 7

8 PORTRÄTTET Med den utsatta människan i fokus Trivs mitt i livet. För Lena är det sociala arbetet det väsentliga och det som gör kyrkan trovärdig. På söndag vigs Lena Jerrewing till diakon i Stockholms domkyrka. Så här några dagar innan känns det större än vad hon trott att det skulle göra. Diakon blir jag sedan för all framtid. Det är ett sätt att leva. En livshållning som jag redan idag trivs med. Lena Jerrewing kommer emot mig på perrongen i Roslags Näsby norr om Stockholm. Det är en solig sensommardag och hennes blonda hår är lite rufsigt av vinden. Hon ser yngre ut än de 50 jag vet att hon är. Vi tar oss till ett café i närheten som hon sett ut. Hon är hemma här, i närmare 30 år har hon bott i Täby kommun. Kallelsen till diakon, berättar hon medan vi dricker kaffe och stoppar i oss wienerbröd och mazariner, har vuxit fram under en rad år. Tron har funnits där sedan konfirmationslägret i Funäsdalen Det är med tacksamhet i rösten hon talar om sin konfirmationspräst Günther Niemeyer. Trots att hon på den tiden såg sig själv som ateist uppmanade han henne att ändå gå och läsa, för att därefter ta ställning. Som ung arbetade Lena bland annat som postkassör och personaladministratör. Sedan kom man och fyra barn i hennes väg och tanken på högre utbildning fick hon lägga på hyllan. Jag var hemma i drygt tio år med barnen. I dag ser jag det som min främsta merit och det jag är mest glad och tacksam över. Jag visste att jag tids nog skulle plugga vidare. Eftersom jag alltid haft ett socialt patos och velat jobba för utsatta människor föll det sig naturligt att jag utbildade mig till socionom. Men redan under studietiden kom tankarna på att jag kanske skulle bli diakon, berättar Lena. När hon för fem år sedan tog sin socionomexamen vid Ersta-Sköndals Högskola var hon redan inne i den diakonala ramen. Parallellt med högskolestudierna hade hon dessutom gått kyrkans grundkurs. Men nu ville hon jobba. Jag är handläggare inom socialpsykiatri här i Täby. På socialförvaltningen möter jag människor med svåra psykiska sjukdomar, till exempel manodepression eller schizofreni. Jag beslutar om olika typer av stöd till dem, bland annat kring boende eller sysselsättning. Lena talar snabbt och energiskt med både ord och händer. Sedan blir hon tyst och tar sig god tid att tänka. Det är en utmaning att vara människa i mötet, inte bara myndighetsperson. Att vara ödmjuk inför dem man träffar har jag märkt är ett fruktbart förhållningssätt. För henne är det största att få jobba Vi är inga multikonstnärer med socialt arbete, för utsatta människor, oavsett inom vilken organisation det sker. Ändå tog hon tillslut tjänstledigt för att under våren gå den sista terminen på diakonutbildningen. Hon tänker att det kommer att bli fint att få arbeta inom kyrkan då hon själv är troende. Där kan hon bli bärare av ett hopp som inte kan finnas på socialförvaltningen på samma sätt. Att få arbeta socialt inom kyrkan blir en perfekt kombination tänker jag. I själ och hjärta är jag diakon. Och att vara i ett sammanhang där man får utöva och bejaka tron stärker förhoppningsvis även min egen relation till Gud. Åren i Täby är snart över. Det som hon beskriver som ett finger i ryggen som puttar henne försiktigt framåt, har nu fått henne fram till vigning och tjänst i Svenska kyrkan. Den första november börjar hon som diakon i Botkyrka församling söder om Stockholm. Det är Sveriges största församling befolkningsmässigt samtidigt som Svenska kyrkan är i minoritet. I stadsdelen Hallunda ska Lena bland annat arbeta med grupper för asylsökande barn, utbilda och organisera frivilliga, delta i sorgegrupper och ha olika kontakter med myndigheter. Min blivande församling visste, i motsats till många andra, vilken kompetens de ville ha på den diakon de sökte. Det känns roligt. De hade gjort en analys av vilka behov de hade och vad förhållandena i Hallunda kunde kräva. Och de kom fram till att de ville ha en socionom, säger Lena med tillfredställelse i rösten. Hon tycker annars att det alltför ofta är otydligt vad en församling vill med sin diakon, vilket leder till att diakonen kör sitt eget race. Vi är inga multikonstnärer men en del verkar tro det. En diakon idag med sin fackutbildning har ju en unik kompetens. Kyrkan lever i världen och måste vara samhällstillvänd och där kommer diakonen in. Då tycker jag 8 KYRKFACK 4/07

9 PORTRÄTTET att socionomutbildningen är en perfekt grund för en diakon. Med tanke på det tycker Lena att det som utredningen EFU har föreslagit för diakonutbildningen är både fel och märkligt. Enligt den ska diakoner få en egen sammanhållen specialutbildning i stället för att vara en påbyggnad på en fackutbildning som socionom, sjuksköterska eller lärare. Jag tycker det är bra med våra specialkompetenser. En diakon ska inte ha sämre kunskap än till exempel en socionom. Och det blir inte bra att bara utbilda sig för kyrkan. Då finns inget yrke att falla tillbaka på, men framför allt tror jag inte att en sådan utbildning kommer att ge den kompetens som behövs hos en diakon. I stället borde diakonutbildningen enligt Lena förlängas till en magisterexamen. Då skulle den bland annat kunna innehålla mer teologi. Inte för att de ska bli som prästerna, utan för att bli bättre diakoner. Alla de kyrkliga yrkena representerar en unik kompetens. Den ska vi utveckla och förstärka. Alla har olika infallsvinklar och det är bra. De flesta diakoners kompetens är dessutom unik från person till person vilket är ytterligare en tillgång för kyrkan. Hos Lena finns inget tvivel på att diakonerna behövs som just diakoner. Lika trevande efter svaren på mina frågor som hon ibland blir, lika säker är hon på att diakonin har framtiden för sig. Kyrkan är inte trovärdig utan ett diakonalt arbete. Vi måste i handling visa vad vi menar med orden vi säger. Det handlar om trovärdighet. Vi måste också bli mer högljudda och påtala de behov som finns. Vi ska vara där och vi ska berätta när vi ser att människor far illa. Gör vi det har vi definitivt en framtid. Diakonens lön borde dessutom vara densamma som komministerns, tycker Lena, åtminstone i de fall de har lika lång utbildning. Då skulle man se att församlingarna tog diakonin på allvar. Personalen på caféet börjar plocka och slamra med kaffekannor och disk, det är dags att stänga. Det har varit ett givande samtal och det går inte att ta miste på hur glad och förväntansfull Lena är inför vigningen och sitt nya yrkesliv. Men så faller en skugga över hennes ansikte. En av oss fem i Stockholms stift har inte fått en tjänst, så hon blir inte vigd på söndag. Trots att hon är godkänd efter all prövning så blir det plötsligt tvärstopp. En introduktionstjänst kunde vara bra i ett sådant fall. Text och foto: Eva Welin LENA JERREWING Familj: Trilling, två bröder. Fyra barn år från tidigare äktenskap, nyförlovad med Jan från Nederländerna Stark sida: Hittar snabbt den röda tråden, ser det väsentliga Dålig sida: För höga krav på mig själv och andra Förebild i jobbet: Jesus den första diakonen Fritidsintresse: Paddla kajak, Det ultimata att vara ett med kajaken och havet Rekommenderar bok: Credo av Gustav Wingren Favoritfilm: A fish call Wanda Favoritmusik: Klassisk och den svenska vistraditionen t.ex. Olle Adolphson Dold talang: Lite teknisk Uppskattar hos andra: Öppenhet A-kassan sänker avgiften Akademikernas a-kassa, AEA, sänker medlemsavgiften med 15 kronor, från 240 till 225 kronor i månaden från den 1 september Anledningen är framför allt att det goda arbetsmarknadsläget lett till minskade kostnader för kassan. AEA finansierar utbetalda ersättningar till arbetslösa och sin administration helt och hållet med medlemsavgiften. Ekonomin är avhängig antalet medlemmar och hur många av dem som är arbetslösa. Redan tidigare var AEA den billigaste a-kassan för kyrkans anställda att vara med i. Efter sänkningen första september blir gapet till andra a-kassor ännu större. Hjälp kan man ibland behöva. Har du frågor som rör din arbetssituation eller problem på din arbetsplats? Kontakta i så fall ditt lokala fackliga ombud. De kan svara på de flesta frågor och vet hur man kan agera. Du finner deras telefonnummer och mejladresser på vår hemsida Gå in under Förbundets kretsar/stift och därefter Fackliga förtroendemän. KYRKFACK 4/07 9

10 MEDLEMSNYTT Succé för årsmöte via webben Utlandskretsens styrelse på möte i Stockholm. Från vänster ordförande Thomas Petersson, kyrkoherde i Berlin, Benny Andersson, klockare i London, Jenny Delén, präst i Tanzania och Erik Berggren, adjungerad ledamot från Krets 14, handläggare på Internationella avdelningen i Kyrkans Hus. Saknas på bilden gör Kerstin Franzén, assistent på Cypern och Jan Steenbrink, präst i Kairo. Under två veckor kunde Utlandskretsen från sina arbetsplatser runt om i världen, gå in på en särskild sida på webben och bland annat rösta fram en ny styrelse för kretsen. Thomas Petersson är utlandskretsens nye ordförande. Allt fungerade väldigt bra kring årsmötet. Drygt 60 procent av medlemmarna deltog, vilket är väldigt mycket. Det var första gången vi hade ett demokratiskt årsmöte med en reell möjlighet för alla att påverka. För första gången fanns det flera kandidater till val. Förut har utlandskretsen passat på att hålla årsmöte vid olika typer av samlingar för utlandsanställda. Men då har bara vissa kategorier av utlandsanställda kunnat delta. Därför hade kretsens förra styrelse arbetat fram nya stadgar som förbundsstyrelsen tog i våras. Enligt dessa är det nu möjligt att hålla årsmöte via webben. Man har även ändrat stadgarnas skrivning kring hur utlandskretsens styrelse ska vara sammansatt. Tidigare måste styrelsen innehålla två personer från SKUT och en från missionen. Nu kan den vara mer flexibelt sammansatt, bara den består av tre till fem personer som på olika sätt representerar utlandskretsens skilda verksamhetsområden. Årsmötessidan på webben var öppen under två veckor. Där fick man ta ställning till olika frågor och lägga sin röst på sina kandidater till styrelsen. Det var en smidig mötesform för oss som är utspridda över hela världen. Men kanske det även går att utveckla formen för stiftskretsarna? Det finns ju kretsar i Sverige där medlemmarna har mycket långt att resa för att gå på ett möte, säger Thomas Petersson. Som nyvald ordförande vill han nu fokusera på frågor kring olika förmåner som utlandsanställda inte får del av. Framför allt pensionsfrågan är viktig att lösa. Pensionen bestäms ju av lönen, men våra löner är lägre på grund av att tjänstebostaden ingår. Även vissa trygghetsvillkor behöver ses över. Man är utsatt då man reser ut så det är viktigt att det finns trygghetssystem som täcker alla situationer som du och medföljande kan hamna i. Utlandskretsen vill också börja samtala mer med arbetsgivaren i Kyrkans Hus. Thomas Petersson tror att båda parter skulle vinna på att de mer kontinuerligt förde en dialog om de utlandsanställdas situation och villkor. Idag förs samtal i stort sett bara då det är dags att skriva nya avtal. Text och foto: Eva Welin Löneanspråk en knepig historia Som facklig förtroendeman och förhandlare får jag ofta frågan om var man skall lägga nivån när det gäller löneanspråk vid ansökan till olika tjänster. För min egen del brukar jag inte lämna någon rekommendation i det första läget. Jag tycker att arbetsgivarens begäran om löneanspråk är irrelevant. I första hand är det väl rimligt att man får den person man söker med hänsyn till tjänstens profil, krav etc. Om en anställning kommer att kosta en eller ett par tusenlappar mer torde vara i högsta grad marginellt i förhållande till den kvalitet man efterfrågar. Det är märkligt att frågan om löneanspråk lever kvar i annonser om lediga tjänster. Många annonser i bl.a. Kyrkans Tidning innehåller förväntningar och krav i den verkligt tunga klassen. Uppfyller man alla förväntningar i en annons, brukar jag tänka att detta kommer att kosta. Fast det säger jag förstås inte utan jag brukar rekommendera medlemmar att ligga lågt i den frågan. I vart fall tills man vet om man fått tjänsten eller inte. Om arbetsgivaren likväl begär ett löneanspråk är rekommendationen från min sida, att den sökande anger att frågan om lön får bli föremål för sedvanlig förhandling. Om man fått en tjänst har man en betydligt bättre förhandlingsposition. Det är dock mycket viktigt att frågan om lönen är löst innan man tillträder. Min erfarenhet är också att det är bra att låta KyrkAta hand om inplaceringsförhandlingar eftersom förbundets fackliga förhandlare har en mycket god överblick över löneläget för respektive yrkeskategori. Vi har också stor kunskap om vad det innebär att ha en anställning i Svenska Kyrkan. Vi vet vad respektive yrke kräver i praktiken. Anders Skagerström KyrkA i Uppsala stift 10 KYRKFACK 4/07

11 KRÖNIKA SACO fyller 60 I höst fyller SACO 60 år. En händelse som manifesteras med en rad seminarier i både Stockholm och på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Lagom till firandet ges det ut en jubileumsbok SACOs roll i samhället, igår, idag, imorgon av Anders Björnsson. En bok som han lovar inte blir en uppräknande krönikeskrivning. Min ambition är att ge en föreställning om akademikerns och akademikerrörelsens bidrag till samhällsutvecklingen. Och min förhoppning är att boken ska kasta ett nytt ljus över samtidsfrågorna och samtidigt fungera som en startpunkt för fördjupad forskning. Bytt jobb, ny lön? Ändra på webben Har KyrkA rätt uppgifter? Anmäl alltid till förbundet om du får en förändrad livssituation, till exempel nytt jobb, ny lön, föräldraledighet eller längre sjukskrivning. På webben kan du via Mina sidor själv ändra och uppdatera uppgifter som rör ny bostadsadress, ny arbetsgivare, befattning och lön. Se under Mina sidor. När du loggar in är användarnamnet ditt medlemsnummer och lösenordet de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Kontrollera att nuvarande lön (heltid) i förhållande till % sysselsättningsgrad stämmer, dessa uppgifter finns under Arbetsgivaruppgifter på Mina sidor. Gästkrönikan Lurad av Windows Med hjälp av superkompetenta datorer går jobbet allt snabbare och smidigare. Eller? Snabbare, fler funktioner och framför allt effektiv och tidsparande. Jodå, jag går på det varenda gång. Tidens slagord spelar på de rätta strängarna och uppdateringarna får dugga tätt. Vem vill inte effektivisera och förenkla sitt arbete. Då får jag ju tid över till annat. Det tjänar vi alla på. Jag själv, min familj och min församling. Men nu ska lögnen avslöjas. Jag skulle göra ett så kallat massutskick. 150 fjortonåringar skulle få inbjudan till ett informationsmöte om konfirmationsläsning. Det var en smal sak för mig eftersom jag redan hade ett färdigt informationsbrev från förra året i min dator. Det var bara att enkelt ändra datum och kolla att telefonnummer och namn stämde. Inte utan tillfredsställelse lade jag den tjocka bunten brev i facket för utgående post. Nästa dag blev telefonväxeln nerringd av uppmärksamma föräldrar. Tisdagen den 8:e fanns inte i år. Skulle det vara tisdagen den 7:e eller onsdagen den 8:e? Jag hade ändrat datum, men inte veckodag. Plågad och jäktad fick jag ägna dagen åt att växelvis tillverka nya brev och svara i telefon. Jodå, datorn förenklar mitt arbete, och det är just det som är problemet. Den lurar mig till att tro att det går alltför fort och är alltför enkelt. I samfälligheten har vi ett förrädiskt intranät, som äger möjligheten att förenkla och effektivisera. Men det gäller bara för den som skickar iväg meddelanden. Med en snabb scrollning i adresslistan och ett klick Jag går på det varenda gång på skicka-knappen kan alla medarbetare få var sitt meddelande att öppna. Möjligheten till massutskick blir oändlig. Personlighetsutvecklande tester och vitsar kan skickas runt, runt utan att man kan värja sig. Glada juloch semesterhälsningar skickas enkelt och välmenande. En halvminut innan man stänger av datorn för semester rafsas God jul och Glad sommar i lekfullt typsnitt ner. Scrolla och skicka. Det tar ingen tid. Värre blir det för alla dem som sitter kvar med mailboxen bombarderad av flaggor och utropstecken. Den verkligt stora samhällsinsatsen av Windows vore inte nya förenklande funktioner och snabbare användarvänligare program, utan något som tvärtom gjorde det krångligare och långsammare. Då skulle man få fundera en extra gång på om det verkligen är värt att skriva och skicka också detta meddelande. När datorn, full av alltför mycket information, börjar gå lite trögt eller servern krånglar och ingen e-post anländer på hela förmiddagen, behöver man alltså inte se det som en katastrof utan som en möjlighet till en ny skön livsstil. Man kan få bli en trendsättare som går stick i stäv mot tidens mantra om effektivitet och falsk tidsbesparing. Man kan helt enkelt få njuta av den tid som vi tror oss ha sparat in genom alla tidsbesparande förbättringar. Från hängmattan Markus Leandersson Komminister, Falkenbergs förs. KYRKFACK 4/07 11

12 FRÅGA JURISTEN Fråga juristen Robert Svec, förbundsjurist. Fråga: Sedan fyra år har jag anställning som diakon i en mindre samfällighet. För att skaffa ytterligare erfarenhet inom mitt kompetensområde har jag sett mig omkring och sökt andra tjänster. En större församling har nu erbjudit mig anställning och jag är välkommen att börja arbeta så snart som möjligt. Min nuvarande arbetsgivare säger dock att jag har uppsägningstid och därför inte får sluta förrän denna har löpt ut. Stämmer detta och vad händer om jag trots uppsägningstiden ändå går till den nya arbetsgivaren? Sanna H Svar: Jag utgår från att du har en tillsvidareanställning (fast anställning) hos din nuvarande arbetsgivare. Om så är fallet måste du säga upp din anställning för att den skall upphöra och du har mycket riktigt även att iaktta viss uppsägningstid. Regler om uppsägningstider finns i anställningsskyddslagen (LAS) men dessa kompletteras även av gällande kollektivavtal inom Svenska kyrkan. Uppsägningstiden uppgår enligt kollektivavtalet Kyrkans AB 05 till tre månader för tillsvidareanställd arbetstagare med sammanhängande anställning om minst tolv månader. För arbetstagare med kortare anställning gäller enligt LAS en uppsägningstid om en månad. Uppsägningen skall enligt kollektivavtalet vara skriftlig och är i princip bindande för arbetstagaren. Under uppsägningstiden har arbetstagaren naturligtvis rätt till lön och andra anställningsförmåner. Av kollektivavtalet framgår dock att din arbetsgivare kan medge förkortning av uppsägningstiden. Om samfälligheten motsätter sig detta måste du invänta uppsägningstidens utgång. För det fall du lämnar anställningen utan att respektera uppsägningstiden kan du bli skadeståndsskyldig i förhållande till arbetsgivaren. I kollektivavtalet finns en schablonregel om hur skadeståndet skall beräknas i en sådan situation. Schablonregeln innebär att du kan mista innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar. Detta löneavdrag omfattas av lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt, vilket innebär att arbetsgivaren måste inhämta kronofogdemyndighetens besked om hur stor del av fordringen mot arbetstagaren som ska vara skyddad mot kvittning, arbetstagarens så kallade beneficium. Robert Svec Fråga: Såsom komminister i min församling har jag under sex veckor förordnats att vara vicepastor för ordinarie kyrkoherde som haft semester. Arbetsgivaren har nu för detta betalat ett påslag om kr på min månadslön. För mig känns det som på tok för liten kompensation och jag har nu hört att det finns särskilda bestämmelser som reglerar vad som skall gälla i detta fall? Hur skall jag kunna få rätt i den här situationen? Kan facket hjälpa mig? Komminister i Svenska kyrkan Svar: Sedan tidigare finns, som du noterat, särskilda regler i kollektivavtalet inom Svenska kyrkan för vad som skall gälla när komminister i egen församling vikarierar för kyrkoherden. Bestämmelsen gäller vid vikariat under kortare tid än tre månader och vid andra tillfällen än kyrkoherdens fridagar. Liksom präster i övrigt har kyrkoherden rätt till två fridagar per vecka och härutöver tio fridagar per år (så kallade prostdagar). För hel månad har sådan vikarierande kyrkoherde rätt till ordinarie kyrkoherdes lön minskat med kr. Samtidigt upphör under vikariatet rätten till tillägg för obekväm arbetstid, kompensation för övertidsarbete och tillägg för förskjuten arbetstid. Om du trots påpekanden till arbetsgivaren ändå inte får ersättning enligt kollektivavtalet bör du först ta kontakt med den lokala kretsen av Kyrkans Akademikerförbund i ditt stift. Kretsen har sedan att ta upp ditt krav på ersättning med församlingen. Om arbetsgivaren ändå inte enligt kollektivavtalet tillgodoser ditt krav på ersättning föreligger en lönetvist. Sedan tvist uppkommit måste arbetsgivaren enligt medbestämmandelagen (MBL) omedelbart begära lokal förhandling med förbundet. Av den förhandlingsordning som gäller inom Svenska kyrkan framgår att med omedelbart menas att arbetsgivaren inom sju dagar skall begära förhandling i saken. Om tvisten inte kan lösas i den lokala förhandlingen har arbetsgivarorganisationen (Församlingsförbundet) att inom tre veckor begära central förhandling med förbundet. Kommer parterna trots detta inte överens åligger det arbetsgivaren att inom tre veckor från central förhandlings avslutande lämna in stämningsansökan till Arbetsdomstolen som i sin tur har att slita tvisten. Om arbetsgivaren låter bli att ta initiativ till förhandling och rättegång i tvisten uppstår en skyldighet att betala ersättning enligt arbetstagarsidans mening. Rättsligt sett uppstår en särskild betalningsskyldighet enbart på den grunden att arbetsgivaren inte iakttar tidsfristen. Endast om det framställda kravet är att betrakta som 12 KYRKFACK 4/07

13 ARBETSRÄTT XXXXXXXXX Viktiga ändringar i LAS Från och med den 1 juli 2007 har antalet former av tidsbegränsade anställningar i anställningsskyddslagen (LAS) reducerats. Härutöver förekommer vissa ytterligare nyheter, bland annat beträffande äldre arbetstagare. Syftet med förändringarna är framför allt att underlätta nyanställningar och att förenkla regelverket. Allmän visstidsanställning I LAS har tidigare förekommit ett antal olika tidsbegränsade anställningsformer anpassade för särskilda situationer, såsom vid ferier eller så kallad projektanställning. Dessa bestämmelser förs nu samman till en gemensam anställningsform benämnd allmän visstidsanställning. Genom den nya anställningsformen allmän visstidsanställning blir det möjligt att tidsbegränsa anställningen för arbetstagare utan att det krävs någon objektivt konstaterbar grund. Med andra ord behöver arbetsgivaren inte ange något särskild skäl för tidsbegränsningen. Avsikten med bestämmelsen är att arbetsgivaren ska kunna täcka tillfälliga behov av arbetskraft. Allmän visstidsanställning är tillåten under sammanlagt högst två år under en femårsperiod. När arbetstagaren varit anställd hos samma arbetsgivare i allmän visstidsanställning längre än två år under en femårsperiod övergår anställning till en tillsvidareanställning. Tiden i allmän visstidsanställning ska således räknas för sig och någon sammanräkning med anställningstid i annan tidsbegränsad anställning ska inte äga rum. Vikariat Det ska även fortsättningsvis vara möjligt att träffa tidsbegränsade anställningar genom vikariat. Denna anställningsform kräver att det finns en objektiv grund, nämligen ett vikariat, för att avtal om tidsbegränsad anställning ska få träffas. Även vikariat övergår till en tillsvidareanställning när arbetstagaren varit anställd hos samma arbetsgivare som vikarie i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod. Endast anställningstid som vikarie ska tas med vid beräkningen av sammanlagd anställningstid. Tidigare krävdes att arbetstagaren varit anställd som vikarie mer än tre år under en femårsperiod för att anställningen skulle konverteras till en tillsvidareanställning. Syftet med att nu förkorta den tid en person kan inneha ett vikariat hos en och samma arbetsgivare är att stärka skyddet för och öka tryggheten hos dessa personer. En arbetstagare kan vara visstidsanställd både som vikarie och i allmän visstidsanställning hos samma arbetsgivare. För dessa arbetstagare blir det således möjligt att vara tidsbegränsat anställd hos samma arbetsgivare i maximalt fyra år under en femårsperiod, två år i allmän visstidsanställning och två år i vikariat. När det gäller bestämmelsen att en tidsbegränsad anställning som vikarie ska övergå till en tillsvidareanställning ska den äldre bestämmelsen tillämpas för anställningsavtal som ingåtts före den 1 januari Det innebär att för den som ingått ett avtal om tidsbegränsad anställning som vikarie före den 1 januari 2008 krävs tre års sammanlagd anställningstid inom en femårsperiod innan anställningen övergår i en tillsvidareanställning. För den som ingår ett avtal om tidsbegränsad anställning som vikarie efter den 1 januari 2008 krävs endast två års sammanlagd anställningstid under en femårsperiod för att den tidsbegränsade anställningen ska övergå till en tillsvidareanställning. För att inte den som varit anställd som vikarie före den 1 januari 2008 ska förlora anställningstid vid beräkningen av sammanlagd anställningstid ska även anställningstid som vikarie före den 1 januari 2008 räknas med vid beräkningen av sammanlagd anställningstid. Säsongsarbete Avtal om tidsbegränsad anställning får även fortsättningsvis träffas för säsongsarbete. Skälet för denna bestämmelse är att vissa verksamheter präglas av stora säsongsvariationer som medför att arbetsgivare inom dessa branscher inte kan fungera effektivt utan möjlighet att anställa arbetstagare under endast viss tid av året. Genom säsongsanställning ska arbetsgivaren på ett flexibelt sätt kunna anpassa arbetskraften vid säsongsberoende verksamhet och även säkerställa tillgången av arbetstagare över tid. Det är därför tillåtet att träffa avtal om tidsbegränsad anställning för säsongsarbete utan begränsning i tid. En säsongsanställning övergår inte efter viss tid till en tillsvidareanställning. Fortsättning på sid 14 oskäligt behöver arbetsgivaren inte betala enligt fackets yrkande, i övrigt kan inte arbetsgivaren föra fram några invändningar mot det fordrade beloppet. Ett krav kan vara oskäligt om den uppfattning om rättsläget som ligger till grund för kravet är uppenbart oriktig. Utmärkande i detta fall är att arbetstagarsidan förstod eller rimligen borde ha förstått att kravet var helt grundlöst vid en bedömning på grundval av den utredning som fanns tillgänglig. Har betalningsskyldighet för arbetsgivaren inträtt enligt bestämmelserna i MBL men denne ändå inte betalar beloppet, blir arbetsgivaren skyldig att även utge allmänt skadestånd för brott mot både MBL och kollektivavtal. Robert Svec KYRKFACK 4/07 13

14 XXXXXXXX AVGIFTER Medlemsavgifter 2007 Medlemsavgift till förbundet baseras på Din månatliga bruttoinkomst, nedan följer en tabell över de avgiftskategorier vi har. Arbetar Du 75 % med månadslön kronor vid 100 % tjänst, debiteras Du medlemsavgift efter kronor. Då vi inte ändrar avgiften retroaktivt är det viktigt att Du meddelar alla förändringar i god tid. Avgiften till arbetslöshetskassan (AEA) är 225 kronor i månaden (grundavgift 90 kr + förhöjd avgift 135 kr). Vid arbetslöshet debiteras Du 75 kronor per månad i medlemsavgift. Vid föräldraledighet debiteras medlemsavgift efter vad Du har i bruttoinkomst i föräldrapenning. Är Du sjukskriven längre tid än 3 månader debiteras Du 75 kronor per månad i medlemsavgift from den 4:e månaden vid heltidssjukskrivning och vid deltidssjukskrivning debiteras avgift efter tjänst. KyrkAs inkomstförsäkring ingår i medlemsavgiften men observera att för att omfattas av inkomstförsäkringen måste Du även vara medlem i erkänd arbetslöshetskassa, ha en till KyrkA anmäld månadslön på lägst kronor och får inte ha fyllt 62 år eller vara föremål för skriftligt varsel ställt till facklig organisation, uppsagd eller arbetslös. Försäkringen upphör vid utgången av den månad Du fyller 62 år. Du ska ha förvärvsarbetat minst 12 av de senaste 12 kalendermånaderna före arbetslöshetens inträde med minst 80 timmar per månad. Du skall även vara berättigad till, och erhålla, a-kasseersättning. Lön per månad Månadsavgift Mån.avg inkl. AEA ,00 kr 300,00 kr ,00 kr 365,00 kr ,00 kr 405,00 kr ,00 kr 420,00 kr ,00 kr 440,00 kr ,00 kr 450,00 kr ,00 kr 460,00 kr ,00 kr 470,00 kr ,00 kr 475,00 kr ,00 kr 485,00 kr ,00 kr 495,00 kr Aktiv med reducerad avgift* 90,00 kr 315,00 kr Passiv 1:a året 20,00 kr 245,00 kr Passiv 2:a året 40,00 kr 265,00 kr Studerande 10,00 kr 235,00 kr Pensionär 40,00 kr Sjukskriven/arbetslös 75,00 kr 300,00 kr *Första året efter avslutade studier Meddela förändringar till förbundet antingen genom att gå in på förbundets hemsida sidor, eller genom att skicka e-post eller ringa till kansliet, telefon , kansli@kyrka.s 14 KYRKFACK 4/07

15 MEDLEMSFRÅGAN XXXXXXXXX Fortsättning från sid 13 Arbetstagare 67 år Sedan tidigare är det generellt tillåtet att visstidsanställa arbetstagare fyllda 67 år. Denna möjlighet kvarstår alltjämt oförändrad. I detta ligger också en rätt att inte förlänga den tidsbegränsade anställningen om arrangemanget inte faller väl ut eller att åldern tar ut sin rätt. Provanställning Nuvarande regler i LAS om tidsbegränsad provanställning under högst sex månader ändras inte. Syftet med provanställning är att arbetsgivaren ska få tillfälle att bedöma hur arbetstagaren fungerar i arbetet och att arbetstagaren ska få möjlighet att bedöma anställningen. Om arbetsgivaren eller arbetstagaren inte vidtar någon åtgärd övergår provanställningen i en tillsvidareanställning. Enligt LAS kan en provanställning brytas före prövotidens utgång genom ett besked till motparten. Exempelvis kan arbetsgivaren avbryta provanställningen om det visar sig att arbetstagaren inte kommer att klara sitt arbete. Gällande kollektivavtal inom Svenska kyrkan innehåller emellertid avvikelser härifrån. Enligt kollektivavtalet utgör provanställning sådan tidsbegränsad anställning som normalt inte kan avbrytas i förtid utan provanställningen upphör tidigast vid den avtalade tidens utgång. Provanställning är avsedd att tillämpas av arbetsgivare som vid avtalstillfället har stadigvarande behov av arbetskraft men som vill pröva arbetstagarens lämplighet för arbete. Avsikten ska vara att låta provanställningen övergå i en tillsvidareanställning om prövotiden utfaller till både arbetsgivarens och arbetstagarens belåtenhet. Provanställning ska däremot inte användas vid arbetsgivarens behov av tillfällig arbetskraft. För dessa behov ska den allmänna visstidsanställningen användas. Information om lediga anställningar En arbetsgivare ska informera arbetstagare med tidsbegränsad anställning om lediga tillsvidareanställningar och provanställningar. Informationen får lämnas genom att den görs allmänt tillgänglig på arbetsplatsen. Vad avser föräldralediga arbetstagare med tidsbegränsad anställning har tidigare gällt att information om lediga tillsvidareanställningar ska lämnas direkt till arbetstagaren. Bestämmelsen har nu ändrats på så sätt att arbetsgivaren endast behöver lämna direkt information till föräldraledig arbetstagare om han eller hon begärt det. Äldre arbetstagare Tidigare gällde särskilda bestämmelser för äldre arbetstagare vid beräkning av anställningstid i samband med turordning vid uppsägning, företrädesrätt till återanställning eller företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad eller skadestånd med anledning av uppsägning och avskedande. Arbetstagare som fyllt 45 år respektive 60 år gynnades på så sätt att dessa fick tillgodoräkna sig extra anställningsmånader med anledning av sin ålder. Bestämmelserna har nu upphävts och det är således inte längre möjligt att på grund av ålder tillgodoräkna sig extra anställningstid i förevarande situationer. Övriga lagändringar Enligt lagen om allmän försäkring har föräldrar till ett allvarligt sjukt barn under 18 år rätt till tillfällig föräldrapenning när de behöver avstå från förvärvsarbete för vård av barnet. Den situation som avses är där det föreligger ett påtagligt hot mot barnets liv eller där ett allvarligt sjukt barn genomgår behandling mot sitt sjukdomstillstånd. I samband härmed har förälder enligt föräldraledighetslagen även rätt till ledighet från sin anställning. Däremot har sådan ledighet tidigare inte varit semesterlönegrundande. Genom ändring i semesterlagen blir nu ledighet med tillfällig föräldrapenning för vård av allvarligt sjukt barn semesterlönegrundande, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar. Robert Svec Medlemsfrågan 1. Har du under sommarhalvåret alltid fått ut din dygnsvila? 2. Om inte, hur har du kompenserats? Mikael Mogren komminister Helga Trefaldighet Uppsala 1: Nej, situationer har gjort det omöjligt, t.ex. på läger, på resa med församlingen eller vid hemkommunion sen kväll eller natt. 2: Ibland inte alls, men vanligtvis motsvarande tid i ledighet. Gunnel Hagander diakon Mörbylånga församling 1: Ja, men jag tror att man själv måste vara aktiv och bevaka sin rätt. Många av våra medlemmar gör nog inte det. Hans Öberg församlingspedagog Sunne församling 1: Nej, inte under konfirmationsläger. 2: Förskjuten arbetstid. Timma för timma. Ulf Kundler Diakon och internationell adjunkt Visby stiftskansli 1: Nej. 2: Jag kompenseras med motsvarande tid i ledighet. Susanne Ovsjö församlingspedagog Hedvig Eleonora församling, Sthlm 1: Nej, inte under t ex lägervistelse. 2: Fått ledigt timme för timme genom att ta ut komptid som jag fått i samband med exempelvis läger. KYRKFACK 4/07 15

16 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan. Kyrkans Akademikerförbund Box Stockholm Posttidning B