Lärarhandledning. Skräpläget i Tyresö och demokrati. Projektet Vem bryr sig för att minska nedskräpningen i Tyresö. Studie- och inspirationsmaterial

Transkript

1 Lärarhandledning Skräpläget i Tyresö och demokrati Studie- och inspirationsmaterial Grundskolan, årskurs 6-9 Gymnasiet Projektet Vem bryr sig för att minska nedskräpningen i Tyresö Tyresö kommun i samarbete med Håll Sverige Rent September

2 Innehållsförteckning 1. Faktabas sid 3 2. Skräpbakgrund sid 4 3. Skoluppgift: Att bilda opinion sid 5 4. Insändare sid 6 5. Pressmeddelande sid 7 6. Debattartikel sid 8 7. Namninsamling sid 9 8. Redovisning och uppföljning sid Länkar, till mer information sid 11 Samla in och skicka elevernas arbete Projektet Vem bryr sig vill veta vilka aktiviteter klasserna gör för att skapa opinion. Vi vill kunna visa den samlade kraften som finns i Tyresös skolor. Vi behöver också veta hur din klass arbetat. Allt det ni producerar vill vi få en kopia på. Har eleverna skrivit en insändare, ett pressmeddelande, en debattartikel eller en namninsamling? Vi vill veta. När vi har samlat ihop elevernas arbeten under hösten ska vi lyfta fram hjältarna Tyresös elever. Enklast redovisas aktiviteterna genom att mejla, vembryrsig@tyreso.se eller skicka materialet till, Vem bryr sig, Box 2093, Tyresö 2

3 1. Faktabas att hämta information och inspiration från På tyreso.se finns en faktadatabas, fri att användas av elever i skolan. Adressen är aspx. Spara adressen som bokmärke. Faktabasen består av: 1. Skräprapporten 2005 Nedskräpning i Sverige, vad man slänger, var skräpet slängs och kostnader. Källa: Håll Sverige Rent. Citera gärna och ange källa. 2. Skräprapporten 2006 Varumärken som skräpar ner, vad lagen säger, företagens samhällsansvar. Källa: Håll Sverige Rent. Citera gärna och ange källa. 3. Skräprapporten 2007 Olika sätt att stoppa nedskräpningen, skräpfria platser i världen. Källa: Håll Sverige Rent. Citera gärna och ange källa. 4. Skräprapporten 2008 Vilka drabbas av nedskräpningen? Och vilka är skyldiga? Källa: Håll Sverige Rent. Citera gärna och ange källa. 5. Mallar för opinionsbildning samt exempelsamling Insändare, pressmeddelande, debattartikel och namninsamling. 3

4 Förord Projektet Vem bryr sig ska minska nedskräpningen i Tyresö kommun genom att långsiktigt arbeta för en attitydförändring. Namnet Vem bryr sig är valt dels för att uttrycket är vanligt bland ungdomar, dels för att det fångar essensen i attityden. Ungdomar är en av nyckelgrupperna i projektet. Det är därför vi vill engagera kommunens skolor. Som första kommun i Sverige mäter vi i Tyresö hur skräpigt det är. I samarbete med Håll Sverige Rent genomförde vi under augusti 2007 en mätning på tusen slumpmässigt utvalda platser i kommunen enligt en metod från Statistiska Centralbyrån (SCB). Resultatet som analyserades av SCB, ligger till grund för utvärdering och uppföljning av projektet följande år. Vår förhoppning är att skolans personal ser att projektet kan ge intressanta infallsvinklar i det pedagogiska arbetet och att era elever är vår nyckelgrupp. I hopp om ett roligt och givande samarbete, Åke Skoglund, teknisk chef Tyresö kommun 2. Skräpbakgrund Klimatförändringar globalt påverkar vår miljö. Det blir fler och värre översvämningar, mer och hetare torka, fler och allvarligare miljökatastrofer. De kan kännas avlägsna och stora att greppa. Hur ska jag kunna ändra på det? Ett mycket närmare problem är nedskräpningen i miljön runt omkring oss. Ett problem som jag lätt kan påverka. Varje år slängs det ton skräp på marken i Sverige. Och tyvärr är trenden att det slängs mer och mer. Det är lättare att skräpa ner en allmän plats, till exempel gator, torg och längs större vägar. Det måste gå att ändra på. Nedskräpningen i Tyresö är ett växande problem. Tyresö Centrum, området från McDonalds vid Tyresövägen upp mot centrum och platser där gratistidningar delas ut är värst drabbade. 15 personer plockar på kommunens uppdrag skräp mellan och 9.00 varje morgon, även helger. En nedskräpad plats drar snabbt till sig mer skräp. En skräpig plats blir en otrygg plats som många undviker. Det är fler unga än äldre som slänger skräp. Den genomsnittlige nedskräparen är en man mellan år som bor i storstaden och röker. Äldre damer på mindre orter slänger minst. Det är viktigt att påverka attityden till nedskräpning. Attityder skapas tidigt hos en människa. Om man tidigt i livet får kunskap om nedskräpning och vad det gör för miljön leder det till insikter som sitter livet ut. Därför är ungdomar en nyckelgrupp. 4

5 3. Skoluppgift: Att bilda opinion för att minska nedskräpningen Eleverna kommer att vara med och påverka på riktigt. Den opinionsbildning ungdomarna lär sig här är en kunskap praktiserad i verkliga livet. Deras uppgift blir att välja ett av skräpproblem. Slängda gratistidningar, skräp vid lokalbussarnas ändhållplatser och miljön kring återvinningsstationer är några exempel på sådant som gör Tyresö skräpigare. Brainstorma i din klass om var det finns skräp och vilket skräp som är vanligt. Gör gärna en lång lista på problem som ungdomarna kan välja mellan. När ungdomarna valt problem får de välja en metod. Vi har gett förslag på fyra demokratiska metoder för att påverka företagen. De är att skicka insändare, skriva debattartikel eller pressmeddelande till media samt att göra en namninsamling. I faktabasen Vem bryr sig finns mer information. Metoderna är fria att använda, men klassen kan också komma fram till en annan (fredlig) lösning. Berätta i så fall vilken (se Redovisning och uppföljning). Nu kan eleverna börja samla information. På kommunens sajt tyreso.se finns faktabasen Vem bryr sig. I den kan ungdomarna lära sig mer om nedskräpning genom rapporter från Håll Sverige Rent. Där finns enkla mallar och exempel på de föreslagna metoderna. Skoluppgiften kan användas av lärare i separata ämnen eller i samarbeten mellan discipliner. Det är fritt att välja hur. Allt vi vill är att inspirera lärare och elever. Tyresö kommun behöver er hjälp för att minska nedskräpningen i Tyresö. Börja med: Välj problem exempelvis 1. Cigarettfimpar 2. Gratistidningar 3. Ändhållplatser 4. Återvinningsstationer 5. osv Fortsätt här: Välj metod 1. Insändare 2. Pressmeddelande 3. Debattartikel 4. Namninsamling Till sist: Samla information Kom ihåg att rapportera till Vem bryr sig, se sid 10. 5

6 4. Insändare Insändare hittar du i tidningar, både i papperstidningar och på nätet. Leta fram insändare från olika tidningar och ta en titt på dem. Vad fångade din uppmärksamhet? Vad handlar de om? Vem riktar de sig till? Hur är språket? Hur är texten upplagd? Vad tyckte du om dem? Skriv din egen insändare Besluta vad insändaren ska handla om och till vilka tidningar den ska skickas. Det finns gott om material i den faktabas som Vem bryr sig -projektet har tagit fram. Det är bra att ha en egen utgångspunkt när du börjar skriva. Kanske kan du ta upp något du själv sett eller varit med om och utifrån det föra fram din åsikt. Håll dig kort Tänk på att välja rubrik noga. Den ska fånga läsarnas intresse. Försök att formulera dig kort, helst inte mer än tecken allt som allt. Om det finns argument som kan beröra alla människor är det bra. Det styrker din utgångspunkt och åsikt. Ansträng dig för att få till en slagkraftig avslutning. E-post Ta reda på var du ska skicka din insändare. Tidningarna har ofta separata e-postlådor för insändare, ibland olika beroende på vilken del i tidningen du vill publicera din insändare i. När du skickar den kom ihåg att be mottagaren om ett kvitto på att de läst. Glöm inte! Om du använder fakta eller statistik från skräprapporterna skriv ut källan, alltså varifrån du fått informationen. Om du vill citera en person använd citattecken och skriv alltid ut namnet på personen. I faktabasen Vem bryr sig finns färdiga mallar där du kan skriva din insändare. Där finns också exempel på insändare. Lycka till! 6

7 5. Pressmeddelande Ett pressmeddelande skickas till redaktionen på tidningen. Det kan vara ett tips eller en information, men det ska alltid ha ett nyhetsvärde och vara intressant för allmänheten. De som läser pressmeddelanden är journalister. De kan välja att skriva en artikel med anledning av pressmeddelandet. I princip alla pressmeddelanden skickas per e-post idag. De flesta redaktioner får många, kanske flera hundra varje dag. Om du skickar ditt pressmeddelande tidigt på morgonen till redaktionen kan de ta upp det redan samma dag för att besluta vad de ska göra. Snabbaste media är nyhetsbyråer, radio och nätupplagor. TV har stor spridning. Tidningar kommer ut med nyheten nästa dag, men å andra sidan kan de ge en mer utförlig version. Var objektiv Läs igenom materialet i faktabasen Vem bryr sig. När du väljer ämne tänk på att vara objektiv. Granska ditt ämne och fundera på om det finns ett nyhetsvärde? Om inte välj en annan form av opinionsbildning eller ta ett annat ämne. Daterade överst ditt pressmeddelande. Skriv en rubrik som om det vore en riktig tidningsrubrik. Skriv en ingress som fångar det du vill säga. Ingressen ska vara kort, under 300 tecken inklusive blanksteg är bra. Om journalisten fortsätter att läsa efter rubrik och ingress har du lyckats. Det är här, på några få sekunder, som du ska fånga deras intresse. Skriv en kort artikel Skriv brödtexten så som du tycker att en artikel skulle se ut. Använd mellanrubriker, citera gärna någon person (glöm inte att skriva ut personens namn), använd fakta och statistik journalister älskar det och berätta vilken källa du har, alltså var du hittat informationen. Brödtexten bör rymmas på en A4-sida skriven med 1,5 raders mellanrum. Lämna kontaktperson Avsluta pressmeddelandet med att lämna en eller flera kontaktpersoner som journalisten är välkommen att ringa eller mejla. Så glöm inte att skriva ut telefonnummer och e-postadress. Klipp ut hela dokumentet ur Word-filen och klistra in det direkt i mejlet. Glöm inte att skriva en slagkraftig ämnesrubrik i mejlet. Var tillgänglig så att de snabbt kan få tag på kontaktpersonen. I faktabasen Vem bryr sig finns färdiga mallar där du kan skriva ditt pressmeddelande. Där finns också exempel på pressmeddelande. Lycka till! 7

8 6. Debattartikel På tidningarnas debattsidor kan aktuella och heta ämnen debatteras. Klipp ut några och granska dem. Lyckas de övertyga dig? Vad handlar de om? Vem debatterar de mot eller för? Hur använder de språket? Finns det en struktur i argumentationen? Vad tyckte du om dem? Skriv din egen debattartikel Debattartikeln ska ta upp nedskräpning som ett aktuellt ämne och tydligt visa dina åsikter. Det är bra att ha tänkt igenom din utgångspunkt innan du börjar skriva. Kanske kan du ta upp något du själv sett eller varit med om och utifrån det föra fram dina åsikter. Strukturera argumenten Lägg tid på att få en bra struktur på din argumentation. Du kan använda repetition (Martin Luther höll ett berömt tal där han upprepade I have a dream ). Du kan skriva med ordningsföljd: för det första för det andra och så vidare. Om det finns en motsida presentera gärna deras argument och slå hål på dem, en efter en. Exempel är bra Måla upp tydliga exempel på vad du menar. Bygg dina argument runt dem. Det finns gott om exempel i faktabasen Vem bryr sig. Använd dem gärna och ange källan; var du har hittat informationen. Försök få fram ditt budskap med raka och tydliga ordval. Använd ett språk som stämmer överens med språkbruket i tidningen. Skriv under Tänk på att skriva under med förnamn och efternamn. Skriv också i vilken skola och klass som du går i. Skicka debattartikeln till tidningens redaktion, men ring först och hör hur de vill ta emot den. Håll sedan ögonen öppna. Det kan vara någon som reagerar på ditt inlägg och då kan du ta chansen att gå i svaromål. I faktabasen Vem bryr sig finns enkla mallar där du kan skriva din debattartikel. Där finns också exempel på debattartikel. Lycka till! 8

9 7. Namninsamling Namninsamling kan vara ett sätt att visa ansvariga att vi är många som tycker samma sak och vi vill att ni ska lyssna på oss. När många protesterar mot något i samhället är det vanligt att de samlar in namnunderskrifter och lämnar dem till de som har ansvaret och kan förändra saken. Gör en namninsamling i skolan Diskutera i klassen eller med elevrådet vad ni tycker. Tänk på att vara konkreta och välja ett problem som ni upplever här i Tyresö. Om ni är många som har samma åsikt kan ni bestämma er för att göra en namninsamling. Börja med att ta reda på vem som är ansvarig för det ni vill ändra på. Kontakta dem och hör vad de gör åt saken för tillfället. Vad vill ni ändra på? Läs mer information om ämnet. Det finns mycket fakta och statistik i faktabasen Vem bryr sig. Formulera frågan ni vill driva och skriv ner den. Skriv också ner era krav och förslag. Välj ord så att det syns på ett tydligt och slagkraftigt sätt vad ni vill. Ta gärna med en bakgrund till varför ni tycker som ni gör och vilka ni är. Avsluta med att skriva hur de kan nå er: telefonnummer, adress och e-post till skolan. Alla skriver under Gör ett streck och under det ska alla ni som tycker likadant skriva under. Visa var man ska skriva sitt förnamn och efternamn och kanske vilken klass man går i eller hur gammal man är. Nu är det dags att gå ut och samla namn! Enklast gör ni det med ett litet plakat där frågan ni driver står skriven, det vill säga vad ni vill ändra på. När ni fått in så många namn ni kan samlas ni igen till ett möte. Lämna namninsamlingen Räkna ihop hur många namn ni har. Bestäm hur och när ni ska lämna över namninsamlingen. Utse en grupp som besöker de ansvariga, eller så väljer ni att åka dit allihop. I faktabasen Vem bryr sig finns färdiga mallar som du kan använda för namninsamlingen. Lycka till! 9

10 8. Redovisning och uppföljning Projektet Vem bryr sig vill veta vilka aktiviteter klasserna gör för att skapa opinion. Vi vill kunna visa den samlade kraften som finns i Tyresös skolor. Vi behöver också veta hur din klass arbetat. Allt det ni producerar vill vi få en kopia på. Har eleverna skrivit en insändare, ett pressmeddelande, en debattartikel eller en namninsamling? Vi vill veta. När vi har samlat ihop elevernas arbeten under hösten ska vi lyfta fram hjältarna Tyresös elever. Enklast redovisas aktiviteterna genom att mejla, vembryrsig@tyreso.se eller skicka in till, Vem bryr sig, Box 2093, Tyresö 10

11 9. Här hittar du mer information Det finns massor av information om nedskräpning, avfall och återvinning att hitta på internet. Här får du några tips på bra länkar! Miljöorganisationer i Sverige Håll Sverige Rent Håll Sverige Rent har en vision. Sverige ska bli världens renaste land. Håll Sverige Rent vill påverka attityder för att få människor att sluta slänga skräp. Greenpeace Greenpeace är en internationell miljöorganisation som agerar för en värld i fred och ekologisk balans. Miljöforbundet Jordens Vänner Miljöförbundet Jordens Vänner är en ideell förening som arbetar för miljö och solidaritet. Näringslivets miljöchefer Näringslivets Miljöchefer är en ideell förening för företag och andra organisationer som vill förbättra sitt miljöarbete. Svenska Naturskyddsföreningen Sveriges äldsta natur- och miljöorganisation som drivs av omsorgen om natur och miljö. Står bland annat bakom miljömärkningen Bra miljöval och har tips och råd till både konsumenter och producenter på sin webbplats. Svenska Renhållningsverksföreningen Svenska Renhållningsverksföreningen är den svenska intresse- och branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Miljöorganisationer i övriga världen Clean up the world Clean up the world är en icke vinstdrivande miljöorganisation som uppmuntrar samhällen att städa och bevara miljön. Global Green USA Global Green är en amerikansk organisation som arbetar med regeringar, näringsliv och individer för att skapa ett globalt hållbart och säkert samhälle. Hold Norge Rent Håll Sverige Rents systerorganisation i Norge. Keep Australia Beautiful Keep Australia Beautiful är ett nätverk av organisationer i Australien som arbetar mot nedskräpning. 11

12 Keep Britain Tidy Keep Britain Tidy är Storbritanniens motsvarighet till Håll Sverige Rent. Kampanjen drivs av organisationen Encams. Keep Scotland Beautiful Keep Scotland Beautiful är Skottlands motsvarighet till Håll Sverige Rent. Nederland Schoon Nederland Schoon är Nederländernas motsvarighet till Håll Sverige Rent. Urban Green Days Urban Green Days är ett initiativ stött av EU-kommissionen som syftar till att inspirera och aktivera städer runtom i EU att engagera sig i miljöfrågor. År 2005 är det klimatförändringarna som är i fokus. Miljömedier E the Environmental Magazine Nätupplagan av the Environmental Magazine. Tidningen tar upp miljöfrågor på både lokal och global nivå och manar till aktion genom att svara på vad man kan göra för att påverka. The Environment Directory The Environment Web Directory är en länksamling med massor av länkar till webbplatser som berör miljöfrågor. Miljöordlista Passagen Miljöordlista med många ord som rör miljön, från Aceton till Övergödning. Sopor.nu På sopor.nu finns fakta om sopor och återvinning. Här kan du även spela Rena skräpspelet. Myndigheter Hållbarhetsrådet Hållbarhetsrådet är ett statligt råd som arbetar med att stimulera lokalt och regionalt arbete för hållbar utveckling. Rådet arbetar bland annat med att skapa forum och presentera arbetsmetoder för hållbar utveckling och omvärldsbevakning. 12

13 Miljödepartementet Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Miljömålsportalen Miljömålsportalen presenterar de sexton miljökvalitetsmål som riksdagen antagit och publicerar nyheter som rör arbetat runt dessa i landet. Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådet underlättar verksamheters friviligga miljöarbete mot en hållbar utveckling. Här finns publikationer och presentationer om miljöledningssystem. Naturvårdsverket Naturvårdsverket är en myndighet som ska främja arbetet mot en hållbar utveckling. Här finns en hel del information, publikationer och länkar om natur och miljö i Sverige, bland annat om Allemansrätten. UNEP United Nations Environment Program är FN:s enhet för miljöfrågor. Här kan man läsa om miljöprojekt som drivs i FN:s regi i världen. Återvinning, pant FTI Förpacknings- och Tidningsinsamlingen är ett gemsamt organ för materialbolagen Metallkretsen, Plastkretsen, Returkartong, Pressretur AB och Svensk GlasÅtervinning. FTI arbetar framför allt med den gemensamma skötseln av återvinningsstationer. Här kan du bland annat läsa om sopspaning och ta reda på vilken entreprenör som har ansvaret för skötseln av återvinningsstationerna i din kommun. REPA Till Register för Producentansvar anmäler sig alla producenter av förpackningar av plast, metall, papper/kartong och wellpapp. Returpack Returpack ansvarar för pantade aluminiumburkar och PET-flaskor i Sverige. Här finns fakta om de två förpackningarna och lärarmaterial. På finns mer material ämnat för skolan 13