Utvärdering av tobaksprojektet Rökfri Zon Nordost. Ett tvåårigt hälsofrämjande projekt i de nordöstra stadsdelarna av Göteborg.

Transkript

1 Utvärdering av tobaksprojektet Rökfri Zon Nordost. Ett tvåårigt hälsofrämjande projekt i de nordöstra stadsdelarna av Göteborg. 1

2 2

3 Förord I nordöstra Göteborg dör fler människor i KOL, lungcancer och hjärtinfarkt än i övriga landet. En del av förklaringen är det utbredda tobaksbruket i området med en andel dagligrökare som ligger långt över riksgenomsnittet. Med anledning av detta startade Angereds Närsjukhus (ANS) projektet Rökfri Zon Nordost under 2008 och har initierat en kraftig mobilisering av insatserna för att minska rökningen i området. Projektet Rökfri Zon Nordost genomfördes under åren Detta är utvärderingsrapporten från projektet Rökfri Zon Nordost. Utvärderingsrapportens övergripande syfte är att beskriva de insatser och aktiviteter som Rökfri Zon Nordost har genomfört. Syftet med utvärderingen är dels att redovisa resultaten men meningen är också att utvärdering ska fungera som en lärdom inför framtida hälsofrämjande satsningar, vad ska den som utför ett tobakspreventiv projekt tänka på? Vilka arbetsformer är effektiva? Vi vill också passa på att ge ett stort tack till alla de som på olika sätt medverkat i projektet! Göteborg den 8 februari, 2010 Freja Bramsen Projektledare Rökfri Zon Nordost, Angereds Närsjukhus 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning och bakgrund till projektet... 9 Utgångspunkter Projektets syfte och mål Övergripande mål Delmål Målgrupp Projektets organisation Ekonomisk redovisning Insatser och aktiviteter Medicinska åtgärder Mobilisering av lokalsamhället Marknadsföring/Opinionsbildning Resultat Avslutande kommentarer Projektets framgångsfaktorer Hinder och svårigheter i projektet/vad skulle kunna göras annorlunda? Måluppfyllelse Avslutande kommentarer - Vad händer nu?

6 6

7 Sammanfattning Den här rapporten innehåller utvärderingen av Rökfri Zon Nordost, ett hälsofrämjande projekt inriktat på tobakspreventivt arbete, som genomfördes under tidsperioden I rapporten beskrivs, diskuteras och värderas projektets arbetsformer, aktiviteter och resultat. Projektets syfte var ytterst att utjämna de ojämlikheter i vård och de hälsoklyftor som finns mellan människor i de fyra stadsdelarna nordost om Göteborg och resten av Västra Götalandsregionen. Något som delvis skulle göras genom att öka kunskapen om tobakens skadeverkningar och bidra till en ökad medvetenhet om sambandet mellan livsstil och den egna hälsan. Projektet syftade också till att visa hur passiv rökning påverkar och att motverka att invånare utsätts för tobaksrök mot sin vilja. Projektets övergripande mål var att verka för att halvera andelen dagligrökare i de fyra stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen i Göteborg. Utöver projektets övergripande mål formulerades ett antal delmål för insatserna: att förebygga tobaksrökning bland unga, minska andelen rökiga miljöer och att öka invånarnas kunskap om tobakens skadeverkningar. Strategin för att nå dessa mål var att nå så stor del av befolkningen som möjligt från flera håll samtidigt. Insatserna och aktiviteterna består därför av flera delar; mobilisering av lokalsamhället, medicinska åtgärder samt marknadsföring och opinionsbildning. En viktig utgångspunkt har varit att utforma projektet så att det kan leva över tid, även efter det att den formella projekttiden löpt ut. Bland planerade insatser prioriterades därför aktiviteter med långsiktig potential även om detta i vissa fall har inneburit att de kortsiktiga vinsterna blivit mindre. Hälsofrämjande arbete handlar om att förändra invanda beteenden. Insikten om att detta tar tid och kräver uthållighet har genomsyrat projektet och därmed också projektets resultat. Projektet har verkat för att det skapas en ringar på vattnet effekt genom att samverkanspartners initierar och drivit aktiviteter som bidragit till att nå det övergripande målet. Efter projekttidens slut är avsikten att samverkanspartners fortsätter att arbeta med sådana tobakspreventiva insatser. Målsättningen har därför hela tiden varit att försöka involvera så många aktörer som möjligt samt att förankra metoder i de deltagande verksamheterna. 7

8 8

9 Inledning och bakgrund till projektet Rökfri Zon Nordost startades av Angereds Närsjukhus, ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. Angereds Närsjukhus har ett hälsofrämjande uppdrag parallellt med uppdraget om att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvård i nordöstra Göteborg. En behovsanalys på området Nordost (Nordost består av stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen), i vilket Angereds Närsjukhus verkar, togs i ett tidigt skede fram av ledningsgruppen för sjukhuset. Behovsanalysen visade bland annat att livsstilssjukdomar var mycket vanligare i Nordost än i övriga Västra Götalandsregionen och Sverige. Det var livsstilssjukdomar som bland annat berodde på rökning, riskabla alkoholvanor, övervikt och så vidare. Invånarna i Nordost drabbades oftare av lungcancer, KOL, hjärtinfarkt och diabetes än invånarna i övriga regionen och landet. Det beslutades tidigt att fokusera på ett problemområde i taget för att kunna arbeta intensivt och därmed uppnå så höga resultat som möjligt. Rökning var det folkhälsoproblem som särskilt utmärkte sig i stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Lärjedalen och Kortedala och blev därför det första fokusområdet för Angereds Närsjukhus att arbeta med. Rökfri Zon Nordost startades under våren 2008 och drevs av Angereds Närsjukhus i det geografiska område som består av stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Lärjedalen och Kortedala i Göteborg. Insatserna i Rökfri Zon Nordost syftar till att stödja de nationellt uppsatta mål som finns för minskat bruk av tobak: En tobaksfri livsstart från år En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Ingen skall ofrivilligt utsättas för tobaksrök från sin omgivning. I de fyra stadsdelarna i Nordost bor cirka invånare. Cirka hälften av invånarna i stadsdelarna har utländsk bakgrund och majoriteten av dessa kommer från länder utanför Norden. Det finns många språkgrupper i området. Området kännetecknas vidare av en förhållandevis låg utbildningsgrad, låga inkomster och ett fattigdomsindex som ligger högre än i riket. Det finns vidare en överrepresentation när det gäller andelen arbetslösa och psykiskt sjuka. 1 Fler personer i Nordost har ohälsosamma levnadsvanor vid jämförande med Göteborg, Västra Götalandsregionen och Sverige. I statistiken, både vad gäller levnadsvanor och sjukdomar, syns det 1 Behovsanalys Marianne Olsson, Olga Panfilova 9

10 tydligt att området Nordost utmärker sig när det gäller tobaksrökning, både andelen dagligrökare och passiv rökning. 2 Tobaksrökningen i området är utbredd. Andelen dagligrökare i området är i tre av fyra stadsdelar dubbelt eller tre gånger så hög som övriga landet. Detta har stora konsekvenser för invånarnas hälsa. Dödligheten i lungsjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar är högre i området än i övriga riket. 3 Diagram - Dagligrökare, ålder år, fördelat på stadsdel och kön och jämfört med riket. andel (%) Kvinnor Män Bergsjön Gunnared Kortedala Lärjedalen Riksgenomsnitt Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2007, Statens folkhälsoinstitut. Tabell - Dagligrökare, Fördelat på ålder och kön, andel 2007 (%) Ålder Kvinnor Män Nordost Riket Nordost Riket Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2007, Statens folkhälsoinstitut Andelen dagligrökare i Nordost är hög oavsett ålder vid jämförelse med riket och regionen i stort. Andelen dagligrökare i området är hög både bland unga kvinnor och bland män. Den största skillnaden jämfört med riket finner vi bland de unga männen, där andelen unga manliga rökare i Nordost är mer än dubbelt så hög som i riket. 2 Ibid 3 Ibid 10

11 Ytterligare statistiskt stöd för detta finns i Statens folkhälsoinstituts rapport Minskat bruk av tobak var står vi idag?. I rapporten från år 2006 uppgav 19 procent av svenska pojkar och 26 procent av svenska flickor i årskurs 9 att de rökte. I drogvaneundersökningen från år 2007 finns motsvarande siffror för Göteborgs Stad. För flickorna bekräftas den nationella statistiken, medan den är avsevärt lägre för pojkarna i åk 9. Av flickorna i Göteborgs niondeklasser uppgav 27 procent att de rökte medan motsvarande andel bland pojkarna endast var 9 procent. I samma undersökning finns också resultaten för stadsdelarna i Nordost redovisade. Enligt dem utmärker sig inte området nordost om Göteborg när det gäller rökning och snusning bland unga. Två av stadsdelarna, Gunnared och Kortedala ligger en bra bit över genomsnittet, medan Bergsjön och Lärjedalen hör till de stadsdelar med minst rökare i åk. 9. Resultatet, som ju bygger på självskattning, har dock ifrågasatts av professionella i området. Den höga andelen dagligrökare bland äldre unga (se ovan från Hälsa på lika villkor år) visar på ett allvarligare läge. Det är dock rimligt att anta att det finns mörkertal i mätningarna bland unga och att den totala andelen rökare sannolikt är ännu fler än vad som uppges i genomförda undersökningar. Diagram - Andelen elever som svarat att de röker och/eller snusar. Grundskolan åk. 9. (%). Källa: Skolelevers drogvanor, Peter Molin

12 Tabell - Andel dagligrökare fördelat på kön och härkomst,(%) Härkomst Kvinnor Män Afrika 2 13 Asien 9 31 Sydamerika Övr. Europa Övr. Norden Sverige Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2007, Statens Folkhälsoinstitut Skillnaderna i dagligrökningen syns också mellan olika invandrargrupper. Genomgången av data från området som inhämtats via den nationella enkäten i Hälsa på lika villkor följer det nationella mönstret. Kvinnor från Sverige och övriga Norden röker i större utsträckning än kvinnor från andra delar av världen, medan kvinnor från Asien och Afrika röker minst av alla. Bland männen är tendensen motsatt. Svenska män röker mindre än män som är födda utanför Sverige. Män från Sydamerika och övriga Europa röker mest. Andelen dagligrökare i dessa befolkningsgrupper är uppemot tre gånger högre än riksgenomsnittet för män. Även män från Asien ligger högt. Passiv rökning Förekomsten av rökning i hemmet är vanligare i de nordöstra stadsdelarna jämfört med andra delar av regionen. En genomgång av barnhälsovården över barn, födda 2002, visar att i det hälso- och sjukvårdsområdet som Nordost tillhör (inkluderar förutom de fyra stadsdelarna ovan även Härlanda och Örgryte) har 25 procent av barnen en rökig hemmiljö. Motsvarande siffra i Västra Götalandsregionens övriga hälso- och sjukvårdsnämnder är mellan 10 och 17 procent. Ytterligare statistik visar att barnen i Nordost tidigt exponeras för cigaretter och tobaksrök. I en genomgång av andelen rökande gravida och spädbarnsföräldrar är siffrorna för dessa stadsdelar högre än i regionen och riket. Tabell - Rökande spädbarnsföräldrar, Barn 1-4 veckor födda 2004, andel (%) Stadsdel Länet Riket Bergsjön Gunnared Kortedala Lärjedalen Mamma Pappa Någon i hushållet Källa: Socialstyrelsen, EpC 12

13 Utgångspunkter Projektet Rökfri Zon Nordost har utgått från ett upplägg där olika typer av styrmedel och insatser kombinerats. För att förändra attityder och beteenden är det fördelaktigt att genomföra insatser med olika metoder och på flera olika nivåer samtidigt. Insatserna och aktiviteterna i Rökfri Zon Nordost är därför uppdelade efter de tre M som projektet sedan start utgått ifrån: - Medicinska åtgärder - Mobilisering av lokalsamhället - Marknadsföring/Opinionsbildning För att skapa ett tryck och för att nå projekets uppsatta mål har vi haft ambitionen att påverka individen från så många håll som möjligt. 13

14 Projektets syfte och mål Rökfri Zon Nordost syftade, precis som Angereds Närsjukhus övriga verksamhet, ytterst till att utjämna de ojämlikheter och de hälsoklyftor som finns mellan människor i de fyra stadsdelarna i Nordost och resten av regionen. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för hälsa hos befolkningen i nordöstra Göteborg som i övriga Västra Götalandsregionen. Syftet med insatserna var vidare att stödja de nationella målen för det tobakspreventiva arbetet. Det övergripande syftet med Rökfri Zon Nordost var att förbättra invånarnas hälsa genom att bidra till ett förändrat beteende när det gäller tobaksrökning. Projektet ville också bidra till att öka kunskapen om tobaksrökningens skadeverkningar på den egna kroppen. Därigenom har projektgruppens förhoppning varit att kunna bidra till en ökad medvetenhet om sambandet mellan livsstil och den egna hälsan. Projektet syftade också till att visa hur passiv rökning påverkar andra och att motverka att invånare utsätts för tobaksrök mot sin vilja. Att stötta införandet av rökfria miljöer, t ex i hemmet, i föreningslivet och på arbetsplatsen etc, var också en viktigt fråga. Övergripande mål Insatserna i Rökfri Zon Nordost syftade ytterst till att stödja de nationella målen för tobaksprevention: En tobaksfri livsstart från år En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Ingen skall ofrivilligt utsättas för rök från sin omgivning. De nationella folkhälsomålen för tobaksarbetet, uppsatta av Folkhälsoinstitutet, siktar mot att halvera andelen dagligrökare fram till år Rökfri Zon Nordost syftade till att stödja de nationella folkhälsomålen och projektets övergripande mål blev därmed att verka för att halvera andelen dagligrökare i de fyra stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen fram till år Halvera andelen dagligrökare i Nordost till nivåer som motsvarar riksgenomsnittet: Andelen dagligrökande män i Nordost minskas från 22 procent till 11 procent. Andelen dagligrökande kvinnor i Nordost minskas från 21 procent till 10,5 procent. 14

15 Delmål Utöver projektets övergripande mål fanns ett antal delmål för insatserna, dessa listas nedan. Förebygga tobaksrökning bland unga - Förhindra att unga börjar röka Minskning av andelen rökiga miljöer - Andelen rökiga hemmamiljöer inom hälso- och sjukvårdsnämnd 12:s ansvarsområde minskas från 25 procent till det regionala genomsnittet på 17 procent. - Att arbetsplatser i Nordost följer Angereds Närsjukhus exempel och inför rökfri arbetstid. Att invånarnas kunskap om tobakens skadeverkningar ökar - Att kunskapsnivån om rökningens skadeverkningar ökar. - Att eventuella skillnader i kunskapsnivån om rökningens skadeverkningar mellan olika samhällsgrupper utjämnas. 15

16 Målgrupp Eftersom insatserna i Rökfri Zon Nordost syftar till att förebygga tobaksrökning riktade de sig i någon mening till samtliga invånare i Nordost, det vill säga de personer som bor i området. Samtidigt finns skillnader i rökvanor som gör det mer angeläget att nå vissa grupper. Prioriterade grupper för arbetet var därför: - Barn och ungdom - Invandrargrupper Den senare av grupperna ställer stora krav på kommunikationen. Cirka hälften av områdets invånare har utländsk bakgrund och 25 procent kommer från länder utanför Europa. För att nå fram till befolkningen krävs därför översättningar till totalt 11 språk förutom svenska. Språken vi översatt till är: Arabiska Engelska Finska Somaliska Kurmanci/Nordkurdiska Sorani/Sydkurdiska Spanska Persiska Polska Turkiska SKB (Serbokroatiska, Kroatiska och Bosniska) 16

17 Projektets organisation Rökfri Zon Nordost bestod av en projektorganisation inom Angereds Närsjukhus, som i sin tur har knutit olika grupper till sig. Projektgrupp Freja Bramsen, Projektledare Rökfri Zon Nordost Bakgrund inom kommunikation och informationsbranschen med lång erfarenhet av att leda projekt inriktade mot beteende- och attitydförändring. Har gedigen erfarenhet av marknadsföring för hälsoaktörer i såväl offentlig som privat regi. Var vid sidan av projektledarrollen för Rökfri Zon Nordost ansvarig för informations- och kommunikationsfrågor vid Angereds Närsjukhus. Malena Lau, t.f. Projektledare Rökfri Zon Nordost (ersätter Freja Bramsen hösten våren 2009 p.g.a. föräldraledighet) Har tidigare drivit flera förbättringsprojekt inom hälso- och sjukvårdsområdet (bland annat på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och Sahlgrenska Universitetssjukhuset). Stor erfarenhet av att följa upp och utvärdera verksamheter och var vid sidan av projektledaransvaret inom Rökfri Zon Nordost även ansvarig för Angereds Närsjukhus arbete med kvalitetsfrågor. Malena är också kontaktperson för Angereds Närsjukhus i nätverket för hälsofrämjande sjukhus. Mette Ludvigsson, Projektkoordinator Rökfri Zon Nordost Har en Masterexamen i offentlig förvaltning från Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet. Bistår projektet administrativt och ansvarar bland annat för projektadministrationen, webbsidan samt trycksaksproduktion, events och uppföljning/utvärdering. Mette arbetar vid sidan av Rökfri Zon Nordost även med informations- och kommunikationsfrågor vid Angereds Närsjukhus. Marina Olsson, Sjukhusdirektör Angereds Närsjukhus och ordf. styrgrupp Rökfri Zon Nordost (från juni 2009) Kommer närmast från Västra Götalandsregionens personalstrategiska avdelning. Sjuksköterska till professionen med erfarenhet från projektarbete och hälsofrämjande arbetssätt inom olika typer av offentlig verksamhet. Har i egenskap av sjukhusdirektör för Angereds Närsjukhus haft full insyn i projektet Rökfri Zon Nordost. Bistår i samordningsarbetet. Var sammankallande och ingick i styrgruppen för projektet. 17

18 Marianne Olsson, f.d. projektledare Angereds Närsjukhus och ordf. styrgrupp Rökfri Zon Nordost (t.o.m. juni 2009) Kommer närmast från Sahlgrenska Universitetsjukhuset och har lång erfarenhet från projektledning och hälsofrämjande arbetssätt inom olika typer av offentlig verksamhet. Hade i egenskap av övergripande projektledare för Angereds Närsjukhus haft full insyn i projektet Rökfri Zon Nordost. Bistod i samordningsarbetet. Var sammankallande och ingick i styrgruppen för projektet. Ann Ekberg Jansson, Verksamhetschef Medicin och överläkare lungmedicin, Angereds Närsjukhus Kommer närmast från Sahlgrenska Universitetsjukhuset som läkare vid enheten för lungmedicin. Har också varit ansvarig för införandet av rökfritt sjukhus på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Är en mycket erfaren överläkare specialiserad inom lungmedicin och rökrelaterade sjukdomar. Deltog i arbetet med att utforma den medicinska verksamheten på ett sätt som stödjer Rökfri Zon Nordost. Styrgrupp Till projektet fanns också en styrgrupp med företrädare från betydelsefulla aktörer i området. Styrgruppens uppgift var att följa arbetet och lämna synpunkter på detta samt att stötta samverkan mellan övriga aktörer. Styrgruppen diskuterade vidare behov av förändringar i planering, genomförande och uppföljning/utvärdering. Styrgruppen bestod av projektgruppen tillsammans med följande medlemmar: Lars Brickzén; Stadsdelschef, Stadsdelsförvaltningen Kortedala (repr. stadsdelscheferna) Per Haglind; Stadsläkare, Miljöförvaltningen Göteborgs Stad Anders Ljungné; tandvårdschef, Folktandvården Jan Nilsson; Distriktschef, Bostads AB Poseidon Viktoria Stalfors; Projektledare Hälsofrämjande sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Samverkansparters Rökfri Zon Nordost hade som målsättning att samverka med aktörer i Nordost inom den offentliga, privata och frivilliga sfären. Under projektets första sex månader inleddes samverkan med nedan listade parter. Arbetet med samverkan fortsatte under hela projekttiden. Verksamhet inom Västra Götalandsregionen - Primärvården Nordost (Rökavvänjare, MVC/BVC) - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Folktandvården 18

19 - Hälso- och sjukvårdsnämnderna - Folkhälsokommittén för Västra Götalandsregionen, kommitténs kansli och Tobakspreventivt Center Näringslivet - Bostadsbolaget Poseidon - Apoteket - Omniagruppen - Företagarföreningen i Gunnared - Läkemedelsindustrin (endast utvalda projekt) Kommunal verksamhet i de fyra stadsdelarna - Stadsdelsledningen i samtliga stadsdelar - Fritidsverksamhet - Skola och förskola - Folkhälsoplanerare/-sekreterare/Folkhälsoråd - Hälsoteken Bergsjön/Kortedala samt Angered/Lärjedalen - Personalavdelningarna Kommunal verksamhet inom Göteborgs Stad - Miljöförvaltningen Göteborgs Stad - Idrotts- och föreningsförvaltningen Frivilligorganisationerna - Invandrarföreningar som får föreningsstöd - A Non Smoking Generation - Idrottsrörelsen Övriga - Statens folkhälsoinstitut/tobaksfakta - Nätverket hälsofrämjande sjukhus - Sluta röka linjen 19

20 Ekonomisk redovisning Rökfri Zon Nordost finansierades av medel från Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 i Västra Götalandsregionen. Projektet tilldelades 2 miljoner kronor under tvåårsperioden Dessa medel fördelas enligt följande under tvåårsperioden 2008 och 2009: Personal, administration, utbildningsinsatser etc Opinionskampanj, produktion trycksaker, film etc Mediaköp Uppföljning Övrigt Totalt: Utöver dessa medel har Rökfri Zon Nordost ansökt om och erhållit ytterligare medel från Statens folkhälsoinstitut. Projektet har tilldelats kronor under tvåårsperioden vilka fördelades enligt följande: Opinionskampanj översättningskostnader Öka kunskapen om tobakens skadeverkningar bland invandrargrupper Rökaavänjning designad efter befolkningens behov Tobaksinformation i grundskolan Totalt: Projektet Rökfri Zon Nordost har därmed tilldelats totalt kronor under tvåårsperioden Delprojektet att öka kunskapen om tobakens skadeverkningar bland invandrargrupper kommer att genomföras under våren Delprojektet tobaksinformation i grundskolan kommer att fortsätta under våren 2010 då medel fanns kvar. 20

21 Insatser och aktiviteter I detta avsnitt beskriver vi projektets insatser och aktiviteter och dess enskilda resultat och genomslag. Insatserna och aktiviteternas resultat omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa data. Insatserna och aktiviteterna i Rökfri Zon Nordost är uppdelade efter de tre M som Rökfri Zon Nordost sedan starten arbetat utifrån: Medicinska åtgärder, Mobilisering av lokalsamhället och Marknadsföring/Opinionsbildning. Medicinska åtgärder innefattar all behandlande verksamhet från vårdgivare. Det kan vara rådgivning från vårdgivaren, rökavvänjning, utskrift av läkemedel med mera. Det handlade också om utbildning av medicinsk personal. Mobilisering av lokalsamhället handlade om att aktivera och få med oss lokalsamhällets aktörer. Det handlade om att skapa kontaktytor och få till en väl fungerande samverkan där Angereds Närsjukhus tillsammans med andra aktörer kan starta och leda aktiviteter och insatser. Marknadsföring/Opinionsbildning handlade om att aktivt arbeta för attitydförändringar genom ett aktivt och offensivt opinionsarbete. Baserades till stor del på kampanjer och pressaktiviteter. För att skapa ett tryck och för att nå projektets uppsatta mål har vi arbetat utifrån principen att påverka individen från så många håll som möjligt. 21

22 Medicinska åtgärder Samtliga aktiviteter som kan härledas till det medicinska området och som genomförts inom ramen för projektet var inriktade på rökslutarstöd i varierande form. För den som önskade sluta röka i Nordost fanns det före år 2008 ett rökslutarstöd tillgänglig genom kommunens och primärvårdens rökavvänjare. Sluta-röka-linjen var tillgänglig för att få hjälp via telefon. På apoteket fanns ytterligare hjälp att få. Erfarenheterna från rökavvänjare och från det tidigare genomförda TTI-projektet (Tema Tobaksprevention och Invandrargrupper) visade dock att deltagandet i organiserat rökslutarstöd var litet i området. Med den höga andelen dagligrökare i området och det faktum att många rökare egentligen gärna vill sluta gör att behovet av olika former för organiserat rökslutarstöd i Nordost antas vara stort. 4 Erfarenheterna visar vidare att chanserna för att sluta röka med stöd är betydligt bättre än på egen hand. Dessutom är ett fungerande rökslutarstöd också viktigt för att aktörer inom hälso- och sjukvården samt andra myndighetsföreträdare ska ha förmågan att ta sitt ansvar när det gäller det motiverande samtalet. Med någonstans att hänvisa rökare som är motiverade att sluta blir det lättare att inleda ett samtal. Vårdpersonalen är en viktig förmedlare av budskapet om rökningens skadeverkningar och har därmed stora möjligheter att påverka patienters levnadsvanor. Rökfri Zon Nordost inledde tidigt ett samarbete med Medicinmottagningen på Angereds Närsjukhus för att tillsammans arbeta mot rökning. Medicinmottagningen är specialiserad på bland annat lungsjukdomar, t ex KOL, och är en viktig instans för att arbeta mot rökning. Medicinska åtgärder 1. Uppstart av forskningsgrupp 2. Förstudie: kartläggning av befolkningens behov av rökslutarstöd 3. Informationsmaterial till vårdcentralerna i Nordost 4. Utbildning av vårdpersonal i tobaksprevention 5. Diplomerad rökavvänjningsutbildning 6. Individuell rökavvänjning 7. Utbildning av ANS personal i MI 8. Öppet hus med fri spirometri 9. Journalföring av patienter 4 Behovsanalys Marianne Olsson, Olga Panfilova 22

23 1. Uppstart av forskningsgrupp Syfte Att utveckla rökslutarstöd designat utifrån befolkningens behov. Genomförande Rökfri Zon Nordost har tillsammans med Ann Ekberg-Jansson på Medicinmottagningen vid Angereds Närsjukhus startat en forskningsgrupp bestående av följande personer: Ann Ekberg Jansson, Verksamhetschef, Medicinmottagningen vid ANS Jörgen Thorn, Verksamhetschef, Biskopsgårdens VC Staffan Svensson, Läkare, Angered VC Olga Panfilova, Utvärderare, Kommunforskning i Väst Agneta Hjalmarsson, Tobaksavvänjare, Sahlgrenska Universitetssjukhus Per Haglind, Stadsläkare, Miljöförvaltningen Åsa Lind, Primärvårdschef, primärvårdsområde Nordost Representant från Rökfri Zon Nordost Forskningsgruppen startades under hösten 2008 och har träffats regelbundet sedan dess. Träffarna har ägnats åt att diskutera vilka vägar som är möjliga att gå för att genomföra forskning på rökavvänjning och tobaksprevention. I ett nästa steg skall gruppen formulera sina planer i en forskningsansökan. Forskningsgruppen har som ambition att genomföra en omfattande studie på rökavvänjningsmetoder. Att ta upp frågan om rökning med alla patienter, oavsett besökorsak och sjukdomspanorama är både en fråga om att arbeta hälsofrämjande och om att erbjuda alla patienter vård på lika villkor. Forskningsprojektet baseras på en övertygelse om att befintliga rökavvänjningsmetoder som kombinerar samtal, i grupp eller enskilt, med läkemedel är effektiva. Däremot erbjuds inte detta alla patienter i dagsläget. Det kan bero på personalens bristande kunskap och/eller intresse av att ta upp frågan om rökning med sina patienter. Det kan även bero på kommunikationssvårigheter eller på tidsbrist. Forskningsgruppens teori är att beprövade och effektiva metoder även fungerar i mångkulturella områden som Nordost, men dessa måste tillgängliggöras för hela befolkningen. I studien vill gruppen studera vilka effekter som kan nås genom att systematiskt ta upp frågan kring rökning med alla patienter, journalföra och erbjuda stöd i form av rökavvänjning, informera om nikotikersättningsmedel och andra läkemedel. Det är också viktigt att försäkra sig om att informationen blir tillgänglig för alla 23

24 genom att uppmuntra patienter och vårdgivare att använda sig av tolk för vårdmöten där patienten inte talar så bra svenska. Dessutom vill forskningsgruppen använda sig av personer med olika kulturkompetens som kan stödja rökavvänjare och vårdpersonal i att förstå och använda argument anpassade för målgruppen för att sluta röka. För att begränsa studien och samtidigt ha några verksamheter att jämföra oss med har forskningsgruppen valt att genomföra denna studie på ANS i Nordost, en vårdcentral i Biskopsgården, Göteborg samt en vårdcentral i Borås och en vårdcentral i Trollhättan. Resultat Ej ännu mätbart. 2. Förstudie: kartläggning av befolkningens behov av rökslutarstöd Syfte Att kartlägga hur befolkningens behov av rökslutarstöd ser ut samt hur väl dagens verksamhet speglar dessa behov. Kartläggningen är en förstudie i arbetet med att med att utveckla ett rökslutarstöd utformat utifrån befolkningens behov. Genomförande Denna förstudie har genomförts som ett första steg inför ovan beskrivna forskningsstudie. I förstudien kartlades hur den nuvarande rökavvänjningen i Nordost var utformad. Kartläggningen genomfördes i samarbete med Kommunforskning i Väst, som är en del inom Göteborgs Universitet. Utvärderaren Olga Panfilova, som tidigare arbetat med analys av invånarnas vårdbehov i Nordost, ansvarade för kartläggningen. Förstudien skulle initialt baseras på fokusgruppintervjuer, men rekryteringen av fokusgrupper med befolkningen drog ut på tiden. Samtidigt visade det sig att vårdpersonalen p g a ersättningssystemet hade svårt att avvara tid för deltagande i grupper. Sammantaget gjorde detta att fokusgruppintervjuer ersattes med enkätundersökningar bland vårdpersonal och patienter. Patientenkäten inriktades på att kartlägga kunskaper om rökningens effekter, om tillgänglig hjälp för att uppnå rökstopp samt testa patienternas vilja och intresse för att besvara enkäter. Frågeformulär delades ut i receptionen. 24

25 Personalenkätundersökning inriktades mot att kartlägga arbetet med rökprevention samt få en uppfattning om vilka åtgärder som kunde tänkas effektivisera det här arbetet. Till detta knöts även en litteraturstudie som kartlade olika typer av evidensbaserade rökavvänjningar och visade på vilka målgrupper dessa haft evidens. Datainsamlingen genomfördes under två månader, maj-juni, 2009 och resultatet sammanställdes under augusti-september Aktiviteten genomfördes med stöd från Statens Folkhälsoinstitut. Resultat Inom primärvården, MVC, BVC finns i dagsläget rökavvänjningsaktiviteter men det finns vissa problem och brister som enkelt borde kunna åtgärdas via riktade satsningar och bättre planering med berörd personal. Det är också angeläget att utveckla metoder för att testa olika sätt att få rökare intresserade av att sluta och förhindra återfall till exempel journaldokumentation för att sedan identifiera rökande diabetiker, lungpatienter, patienter med hjärt kärlsjukdomar för att erbjuda dem rökavvänjning. Den viktigaste lärdomen från tidigare studier som presenteras i rapporten är att personer som har låg inkomst, låg utbildning och andra sociala problem har svårare att sluta röka än dem som lever under bättre sociala förhållanden. Resultaten av dessa studier tyder på att dessa patienter kräver mer individuellt riktade insatser, fler kontakter med sjukvården för att få bättre resultat och förhindra återfall. För att finna nya, skräddarsydda sätt att kunna bryta tobaksberoendet hos personer som bor i socialt utsatta områden krävs mer forskning för att få ny kunskap om andra vägar för rökavvänjning och identifiera nya framgångsrika metoder. Priset för mer individuellt anpassade rökavvänjningsaktiviteter kan vara högre på kort sikt men mycket talar dock för att alla åtgärder som hjälper till total frihet från tobak eller minskar tobakskonsumtion är gynnsamma och kan vara ett steg i rätt riktning till bättre levnadsförhållanden och bättre hälsa. Den färdiga rapporten är bifogad som bilaga. 3. Informationsmaterial till vårdcentralerna i Nordost Syfte Att säkerställa tillgången till relevant och anpassat informationsmaterial i vårdcentralernas arbete med att informera om tobakens skadeverkningar. 25

26 Genomförandet I ovan beskrivna kartläggning framfördes en önskan om ökad tillgång till relevant informationsmaterial bland vårdpersonalen. Vårdgivare sade sig uppleva en brist på sådant informationsmaterial. Som en direkt åtgärd på resultatet sammanställde vi informationskit skräddarsytt för vårdcentralerna i Nordost. Resultat Till varje vårdcentral i Nordost skickade vi två informationskit. För att säkerställa att alla vårdgivare i området säger samma sak till patienterna skickade vi informationskit även till primärvårdsrehab och våra egna mottagningar på Angereds Närsjukhus Informationskittets innehåll: 20 broschyrer om rökningens skadeverkningar på varje språk 2 broscher Fråga mig om rökning 100 visitkort från Sluta-röka-linjen med hållare 1 informationsfilm om rökningens skadeverkningar 6 planscher från kampanjen framtagna tillsammans med reklambyrån Speak Marketing AB 5 enkla informationsblad om hur metoden Motiverande Samtal kan användas i vårdmötet 4. Utbildning av vårdpersonal i tobaksprevention Syfte Att ge vårdpersonal i Nordost en basutbildning i rökavvänjning och att motivera vårdpersonal i området att arbeta ännu mer aktivt med röksutarstöd. Genomförande Certifierad basutbildning i samarbete med Pfizer som riktar sig till vårdpersonal som arbetar med rökavvänjning på mottagningen eller klinik. Utbildningen var handledarledd och interaktiv. Den omfattade nikotinberoendets vardagsmekanism, det psykologiska beroendet samt hälsoekonomiska aspekter på nikotinberoendet var ämnen som togs upp. Dessutom förekom patientfallsdiskussioner med tips om lämplig rådgivning, etik, motivation, samt olika behandlingsalternativ. 26

27 Utbildning arrangerad den 21 oktober Föreläsare var Allergologen George Grantson från Medicinkliniken i Varberg, Lt Halland. Intressanta reflektioner gjordes bland annat kring hur rökande patienter behandlas i vården och hur stort fokus som läggs på behandling av sjukdom istället för hälsopreventiva insatser. Inbjudna var representanter från Angereds Närsjukhus, Folktandvården, Vårdcentralerna i området och äldreboenden i området. Resultat: Ett femtontal personer deltog. 5. Diplomerad rökavvänjningsutbildning Syfte Att utbilda sjuksköterskor på Medicinmottagningen i rökavvänjning med syfte att starta rökavvänjning på mottagningen. Genomförande Första steget för att starta en rökavvänjningskurs är att utbilda personalen till diplomerade rökavvänjare. Denna utbildning hölls av Agneta Hjalmarsson, som arbetar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset där hon ansvarar för rökavvänjning med och lär ut metoden Motiverande Samtal. Kursen bestod av fyra heldagar med teori, tre handledningstillfällen i mindre grupper samt en tentamen och tre inlämningsuppgifter i form av patientfall. Resultat Sex sjuksköterskor från ANS Medicinmottagning deltog i kursen. Samtliga fullföljde och klarade kursen och är nu diplomerade rökavvänjare. Genom denna kompetenshöjning har ANS kunnat starta upp individuell rökavvänjning för patienter. 6. Individuell rökavvänjning på Medicinmottagningen Syfte Att få patienter att sluta röka genom att gå på rökavvänjning på Medicinmottagningen på ANS. Genomförande 27

28 Samtliga Medicinmottagningens sju diplomerade rökavvänjare arbetar med individuell rökavvänjning på Medicinmottagningen vid ANS. Sådan individuell rökavvänjning består av 7-8 träffar, där patienten träffar en diplomerad rökavvänjare. Antalet träffar hos rökavvänjaren anpassas efter patientens behov. Vid det första besöket bestämmer patienten och rökavvänjaren datum för rökstopp. Det andra besöket infaller på rökstoppsdagen. Vid detta besök diskuterar rökavvänjaren och patienten gemensamt de förberedelser och användbara strategier som finns för att motverka röksug. Resterande besök fungerar som stöd för patienten. Vid samtliga besök samtalar vårdgivaren och patienten enligt metoden Motiverande samtal. Resultat Uppföljning sker efter tre, sex och tolv månader. Rökavvänjaren kontaktar patienten för att kontrollera att denne är rökfri. November 2009 hade 29 personer kommit till rökstoppstillfället. Av dessa var tio personer rökfria efter tre månader, tio personer hade börjat röka igen och nio personer var ännu ej uppföljda. Av de tio rökfria personerna är sju fortfarande rökfria medan 3 har börjat röka igen. 7. Utbildning av ANS medarbetare i MI Syfte Att säkerställa att samtliga patienter på ANS får MI- intervention vid patientbesök. Genomförande Samtliga verksamheter på Angereds Närsjukhus har under 2009 utbildat sina medarbetare i metoden Motiverande samtal. Ambitionen är att säkerställa MI-intervention vid alla patientbesök där patienten uppger att de röker alternativt har ett annat riskbeteende, tex. riskabla alkoholvanor, matvanor etc. Resultat Vid slutet av 2009 var samtliga medarbetare på Medicinmottagningen, Administrativa enheten, Barn- och ungdomsspecialistcentrum och Smärtcentrum utbildade i Motiverande samtal. Det är cirka femtio personer. 8. Fri spirometri på Medicinmottagningen vid ANS Syfte 28

29 Att fånga upp patienter som har eller ligger i riskzonen för KOL eller annan lungsjukdom. Genomförande Medicinmottagningen startade öppet hus med fri spirometri den 3 mars mellan kl. 13:30-15:00. Därefter har det fortsatt med ett tillfälle varje månad, med undantag för semestermånaderna juli och augusti. Som en följd av vaccineringen av den nya influensan, hösten 2009, minskade resurserna något och öppet hus med spirometri kunde ej genomföras oftare än varannan månad. För att nå ut till alla rökare i området, även de som inte talat svenska, annonserade vi i den lokala närradion, på fem olika språk (spanska, persiska, turkiska, arabiska och kurdiska), och i den lokala tidningen, tidningen Nordost. Resultat Resultatet visar att Medicinmottagningen på Angereds Närsjukhus har diagnosticerat ett flertal KOL-patienter. De KOL-patienter som vill går sedan vidare till den KOL-kurs alternativt till de rökavvänjningskurser som Medicinmottagningen erbjuder. Öppet hus med fri spirometri är en insats som kommer att fortlöpa på permanent basis. Medicinmottagningen planerar nu för insatser under Tabell - Uppföljning spirometri Datum Antal utförda undersökningar Antal KOLdiagnoser Medicinmottagningens sjuksköterskor har också varit på Hälsoteket i Kortedala/Bergsjön vid två tillfällen och utfört spirometri på deras besökare. 9. Journalförning av rökning på Medicinmottagningen vid ANS Syfte Att underlätta för statistiska analyser, uppföljning samt planering av rökavvänjningsaktiviteter. Studier kring rökning visar att en noggrann journalföring är ett viktigt moment i livsstilsarbetet. 29

30 Genomförande Rökfri Zon Nordost har stöttat Medicinmottagningen vid Angereds Närsjukhus i arbetet med att börja journalföra rökning och folkhälsointervention, t ex Motiverande samtal i patientjournaler. Resultat Inför 2010 är frågan till patienter angående rökvanor prestationsersatt. Det innebär att vårdgivaren åtar sig att fråga och följa upp patientens rökvanor vid varje besök. Denna registrering kommer att innebär ökat fokus på rökning samt ett naturligt tillfälle för vårdgivaren att föreslå rökavvänjningshjälp. Dessutom underlättar den statistiska analyser, uppföljning samt planering av rökavvänjningsaktiviteter. 30

31 Mobilisering av lokalsamhället Mobilisering av lokalsamhället handlade om att skapa gemensamma kontaktytor och att få till en väl fungerande samverkan mellan de olika aktörer som verkar i området. Det finns en mångfald aktörer i lokalområdet: offentliga aktörer, privata aktörer och ideella organisationer. I Nordost behövdes ett krafttag mot rökning. Bakom ambitionen att skapa väl fungerande nätverk i lokalområdet var syftet att gemensamt initiera och driva egna och gemensamma aktiviteter och insatser som främjar rökfrihet. Mobilisering av lokalsamhället 1. Nätverksträffar med tobaksavvänjare i Nordost 2. Koordineringsträffar med tobaksavvänjare på Sahlgrenska Universitetssjukhus 3. Rökfri arbetstid på ANS 4. Rökfri arbetstid i stadsdelarna 5. Utbildningssamarbete med stadsdelarna 6. Tobaksinformation i grundskolan 7. Informationssamarbete med gymnasieskola 8. Tobaksföreläsningar i föreningar 9. Tobaksföreläsningar för allmänheten, Hälsoteken 10. Brandinformatörer informerar om faror med rökning i bostadsbolagens fastigheter 11. Införande av tobaks-klausul i Poseidons kontrakt och trivselregler 12. Hälsocertifiering av grundskolor 13. Årets rökfria förening 31

32 1. Nätverksträffar med tobaksavvänjare i Nordost Syfte Att samla och mobilisera de som arbetar med rökavvänjning i Nordost. Genomförande Rökfri Zon Nordost har under projekttidens gång regelbundet träffat det nätverk av tobaksavvänjare som sedan tidigare är etablerat i Nordost. I nätverket har vi tillsammans med områdets tobaksavvänjare diskuterat vilka olika projekt som är på gång och hur vi kan ta del av varandras erfarenheter på området. Vi har också arbetat för att samordna aktiviteter och Rökfri Zon Nordost har särskilt arbetat för att stödja de insatser som redan finns. Gruppen sammankallas av Agneta Alderstig, projektledare, Tobaksprevention, Miljöförvaltningen, Göteborg stad. I nätverket ingår tobaksavvänjare från området Nordost. Angereds Närsjukhus har deltagit vid dessa möten och har också aktivt inventerat och sammanställt kontaktuppgifter om vilka olika typer av rökslutarstöd som finns tillgängligt i Nordost. Resultat Ett fungerande nätverk för rökavvänjare med möjligheter att samarbeta, utbyta information och diskutera aktuella frågeställningar. En tydligare bild av vilka som erbjuder rökavvänjning som kommunicerats till befolkningen. 2. Koordineringsträffar med tobaksavvänjare på Sahlgrenska Universitetssjukhus Syfte Att koordinera arbetet mot tobak tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhus Genomförandet Projektgruppen för Rökfri Zon Nordost har arbetat tillsammans med Agneta Hjalmarsson för att koordinera tobakspreventiva insatser på respektive sjukhus. Angereds Närsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhus är båda sjukhus inom Västra Götalandsregionen och arbetar därför efter liknande regler och förutsättningar. 32

33 Resultat Regelbundna möten har gjort att projektgruppen för Rökfri Zon Nordost och Agneta Hjalmarsson har kunnat utbyta erfarenheter och idéer på området. Agneta Hjalmarssson har också engagerats i arbetet med att bygga upp kompetensen inom rökavvänjning på Angereds Närsjukhus. 3. Rökfri arbetstid på ANS Syfte Att främja medarbetarnas hälsa genom att införa påbud mot rökning under arbetstid. Genomförande Angereds Närsjukhus tog under hösten 2008 fram en policy för rökfri arbetstid. Den innebär att det inte är tillåtet att röka under arbetstid på ANS. Rökfri arbetstid innebär att den anställde inte får röka på arbetstid. Lunch räknas inte som arbetstid, det gör dock övriga pauser under dagen. Resultat Policyn infördes under september Sedan dess är ANS en rökfri arbetsplats. Tobakspolicyn kommunicerades till alla medarbetare på ANS. Vid nyanställning får medarbetaren ta del av tobakspolicyn. Den som röker på arbetstid trots förbudet får en varning, vilket i förlängningen kan leda till uppsägning. 4. Stöd till införandet av rökfri arbetstid i stadsdelarna Syfte Att främja medarbetarnas hälsa genom att införa påbud mot rökning på arbetstid samt att bidra till att andelen rökfria miljöer blir fler. Genomförandet Rökfri Zon Nordost och Angereds Närsjukhus involverades i arbetet genom att bistå i processen med att ta fram handlingsplaner för införandet av rökfri arbetstid. Gunnared, Lärjedalen och Kortedala vad de stadsdelar som var först ut och införde rökfri arbetstid i anslutning till årsskiftet Bergsjön införde rökfri arbetstid den 1 juni Införandena har föregåtts av 33

34 information, utbildningar och produktion av tobakspolicys för att förbereda de anställda på omställningen. Att en verksamhet är en rökfri arbetsplats innebär att det inte är tillåtet att röka under arbetstid. Lunch räknas inte som arbetstid, det gör dock övriga pauser under dagen. Resultat Rökfri Zon Nordost har stöttat stadsdelarna i processen med införandet, erbjudit utbildningar, bistått med information och kontakter. I Kortedala och Bergsjön har Rökfri Zon Nordost i samverkan med Hälsoteket i Kortedala/Bergsjön arrangerat öppet hus med fri spirometri i Hälsotekets lokaler. 5. Utbildningssamarbete med stadsdelarna Syfte Att motivera stadsdelarnas personal att i sin tur motivera rökande kollegor, och även brukare, att sluta röka. Genomförande I samband med införandet av Rökfri Arbetstid i Lärjedalen, Gunnared och Kortedala bjöd vi in samtliga stadsdelars medarbetare, även Bergsjöns, för en utbildningsdag i Motiverande Samtal med Barbro Holm-Ivarsson. Motiverande Samtal används för att motivera människor att förändra sin livsstil och används ofta i samband med rökavvänjning. Den prioriterade målgruppen var hälsoinspiratörerna samt de yrkeskategorier som har brukarkontakt i sitt arbete men samtliga medarbetare var välkomna att delta. Barbro Holm Ivarsson är en av landets mest erfarna tobaksavvänjare och knuten till Statens Folkhälsoinstitut som expert på dels tobaksavvänjning och dels motiverande samtal. Hon är författare och redatör för många skrifter och en efterfråga utbildare, föredragshållare och handledare. Alla medarbetare intresserade av motiverande samtal och rökavvänjning var givetvis välkomna att anmäla sig till utbildningen men fokus låg på att få med de som arbetar som hälsoinspiratörer, skolsköterskor, skolpersonal, personal inom omvårdnad eller annan personal som på olika sätt kommer i kontakt med människor i sitt arbete. 34

35 Resultat 51 personer anmälde sig och fullföljde utbildningen som ägde rum den 7 maj i Kortedala. Enligt den utvärdering som genomfördes i samband med utbildningens avslut var dagen mycket uppskattad bland deltagarna. 6. Tobaksinformation i grundskolan Syfte Att nå barn och ungdomar i åldersgruppen år i rökförebyggande syfte. Genomförande Att nå barn- och unga har varit centralt i projketet. ANS inledde därför under 2008 ett samarbete med A Non Smoking Genereation kring klassbesök i grundskolorna i Nordost. Klassbesöken bekostades av projektet. Klassbesöken genomfördes av A Non Smoking Generation, en organisation som sedan 1979 aktivt engagerat sig för att barn och ungdomar aldrig ska börja använda tobak. Deras verksamhet omfattar klassbesök, information, tävlingar, opinionsbildning och kampanjer. Verksamheten drivs som en politiskt och religiöst obunden stiftelse, utan vinstintressen. Målet med insatserna var att alla elever ska få samma relevanta och kvalitativa information kring tobakens skadeverkningar och risker. Projektet stödjer dessutom det övergripande målet om att minska rökningen bland barn- och ungdomar under 18 år. Insatserna baseras på A Non Smoking Generations metod för klassbesök. Informationen i besöket utgår från elevernas frågor, erfarenheter, upplevelser och värderingar. I de utvärderingar som gjorts av metoden har den visat sig att fungera. Som exempel hänvisas till en undersökning från Kronobergs län där ungefär hälften så många ungdomar rökte i de klasser som haft ett klassbesök, jämfört med dem som inte fått något besök. Resultat Totalt finns cirka 30 grundskolor och ett gymnasium i området. Antalet klasser per årskurs varierar. Skolorna med lägre stadier går som regel upp till åk 5, varför även dessa har erbjudits klassbesök. A Non Smoking Generation har mellan perioden mars november 2009 genomfört cirka 160 klassbesök på skolorna i området. Fler 35

36 besök planeras från perioden december 2009 mars 2010, då medel för detta projekt finns kvar. Aktiviteten är genomförd med hjälp av medel från Statens Folkhälsoinstitut. 7. Uppsatstävling Angereds Gymnasium Syfte Syftet med insatsen var att involvera gymnasieelever i arbetet mot rökning. Genomförandet Under våren 2009 anordnade Rökfri Zon Nordost en uppsatstävling för gymnasieelever. Uppsatsen skulle belysa fokusområdet tobak på något sätt. Elever skickade in bidrag till tävlingen. Resultat Förstapriset på 3000 kr gick till Amanda Stéen. Andrapris på 2000 kr gick till Sayam Chortip och tredjepris på 1000 kr gick till Jenny Nilsson. Uppsatserna trycktes upp som en novellsamling och distribuerades till väntrummen på ANS, för patienter att läsa medan de väntar. Uppsatserna finns i sin helhet i bilagorna. 8. Tobaksinformation i föreningar Syfte Att nå den mångkulturella delen av befolkningen som inte talar svenska. Genomförandet I de nordöstra stadsdelarna i Göteborg bor ca människor och ungefär hälften av dessa, närmare människor är födda utomlands. Språkkunskaperna är ofta dåliga och arbetslösheten stor, vilket gör att många människor står utanför de samhällsstrukturer där vi vanligt vis sprider hälsofrämjande information. För att nå ut med information till befolkningen i Nordost har vi varit tvungna att använda oss av kompletterande kommunikationskanaler. Det finns ett otroligt rikt föreningsliv i området och det är i dessa föreningar som många människor har sitt stora sociala nätverk och samvaro. Det är ofta språket eller den gemensamma kulturen som förenar och många har närradiostationer kopplade till sin föreningsverksamhet. 36

37 Rökfri Zon Nordost har för ändamålet inlett ett samarbete med Faraidoun Moradi, leg. Apotekare och läkarstudent. Faraidoun Moradi pratar fem olika språk; svenska, arabiska, kurdiska, persiska och engelska. Resultat Faridoun Moradi har genomfört cirka 20 tobaksföreläsningar i invandrarföreningar i Nordost. Antalet deltagare har varierat från ett tiotal upp till ett femtiotal deltagare. Faraidoun upplevde att det var många som inte talade svenska och för många var informationen om tobakens skadeverkningar helt ny. 9. Hälsoföreläsningar på Hälsoteken Syfte Att nå ut med tobaksinformation till den del av befolkningen som inte normalt kommer i kontakt med vården. Genomförande Under hösten 2009 anordnade Rökfri Zon Nordost två hälsoföreläsningar för allmänheten. Hälsoföreläsningarna anordnades i samverkan med Hälsoteket i Angered och Hälsoteket i Kortedala/Bergsjön. Hälsoteken når en stor grupp människor genom sin dagliga verksamhet och är därför en bra informationskanal. Hälsoföreläsningarna hölls av leg. Apotekare Faraidoun Moradi. Föreläsningarna handlade om hälsa med fokus på tobakens skadeverkningar, hur en individ kan sluta röka och vart denne vänder sig för att få hjälp med att sluta röka. Resultat Det första tillfället, den 16 november, hölls föreläsningen i Bergsjön. Det andra tillfället, den 9 december, hölls på Blå Stället i Angered. Trots omfattande marknadsföring var båda föreläsningar dåligt besökta. Vid föreläsningen i Bergsjön kom endast en åhörare och föreläsningen i Angered lockade endast en handfull personer. Projektet beslöt sig därför att inte fortsätta med hälsoföreläsningarna. 37