Realisation av pantsatta aktier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Realisation av pantsatta aktier"

Transkript

1 Juridiska institutionen Vårterminen 2011 Examensarbete med praktik, 30 högskolepoäng Civilrätt, särskilt obligationsrätt Realisation av pantsatta aktier Tidpunkt, form och värdering. En analys av gällande rätt och behovet av förändring. Författare: Kristin Bernhardtson Handledare: Docent Laila Zackariasson 1

2 2

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Metod och material Terminologi Disposition Generellt om realisation av pantsatta aktier Allmänt om aktiepant och syftet med pantsättning av aktier Det sakrättsliga momentet Realisation i allmänhet Lagreglering av realisation Pantsättarens och panthavarens intressen vid realisation Delbar pant Alternativ till realisation Realisation efter att fordran förfallit Fordran ska vara förfallen till betalning Panthavarens underrättelseplikt Underrättelse om att realisation kommer att ske Ytterliggare underrättelse Rimligheten i panthavarens underrättelseplikt Realisation innan fordran förfallit Allmänt om förtida realisation Pantsättarens och panthavarens intressen vid hastigt värdefall Pantsättarens rätt att återta de pantsatta aktierna

4 4.4 Förutsättningarna för en förtida realisation Panthavares realisationsplikt Rättighet att realisera som huvudregel Skyldighet att realisera som undantag Allmänt om realisationens form Omsorgsplikten Försäljning Offentlig auktion Värdepappersmarknad Panthavarens övertagande av panten Förbud mot förverkandeklausuler, 37 AvtL Allmänt om förbudet Säkerhetsdirektivet Värderingen Bankers möjlighet att överta pantsatt egendom Behovet av ett förverkandeförbud Sammanfattning och analys av gällande rätt i förhållande till panträttens syfte44 4

5 Förkortningar 1936 års lag Lag (1936:88) om pantsättning av lös egendom som innehas av tredje man ABL Aktiebolagslag (2005:551) AvtL FI Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Finansinspektionen HB Handelsbalk (1736:1232) HD HovR Högsta domstolen Hovrätt KL Konkurslag (1987:672) KommL Kommissionlag (2009:865) Krfm LBF LHF Kronofogdemyndigheten Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument LKF Lag (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument LVM Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden NJA Nytt juridiskt arkiv avd. 1 PBL Pantbankslag (1995:1000) Prop. SkbrL Säkerhetsdirektivet Proposition Lag (1936:81) om skuldebrev Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet. UB Utsökningsbalk (1981:774) 5

6 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Realisation av pantsatt egendom är en ingripande åtgärd för pantsättaren då äganderätten till egendomen övergår från pantsättaren till antingen panthavaren eller tredje man. Lagregleringen kring realisation är mycket sparsam och det finns inga generella, heltäckande regler avseende pantrealisation i svensk rätt. Det finns däremot mycket skrivet om institutet pant och möjligheten till och formen för realisation. Doktrin avseende pantrealisation är emellertid i regel allmänt hållen och går sällan utförligt in på hur pantegendoms olika beskaffenhet påverkas av gällande rätt. Aktier utgör numera en vanlig typ av pantegendom, vilkas karaktär väsentligen skiljer sig från annan egendom som kan utgöra pantegendom, exempelvis boskap. Boskap var den pantegendom lagstiftaren hade i åtanke vid instiftandet av pantbestämmelserna i 1734 års handelsbalk som fortfarande till viss del är i bruk. Aktiernas särskilda karaktär har i viss mån tillgodosetts genom särskild lagstiftning avseende pantsättning av finansiella instrument. Denna lagstiftning gäller dock inte alla panthavare, inte alla typer av aktier eller all form av realisation, och är långt ifrån heltäckande. 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är utreda och analysera gällande rätt avseende det obligationsrättsliga förhållandet vid realisation av aktiepant. Analysen kommer att ske utifrån ändamålet med institutet pant vilket är att främja kreditgivning. Parternas intressen och deras behov av skyddslagstiftning kommer genomgående att analyseras utifrån hur kreditgivning främjas i största möjliga mån. 1.3 Avgränsningar Uppsatsen är avgränsad till att gälla det obligationsrättsliga förhållandet mellan panthavare och pantsättare och den obligationsrättsliga regleringen avseende pantrealisation. Sakrättsliga regler avseende pantrealisation kommer inte att behandlas mer än översiktligt. Pantrealisation vid konkurs kommer inte heller att behandlas på grund av uppsatsens begränsade omfattning. 6

7 Uppsatsen kommer att fokusera på primärpanthavares ställning gentemot pantsättare. Reglering av sekundärpantsättning behandlas inte. 1.4 Metod och material Metoden som används i uppsatsen är rättsdogmatiskt. Metoden innebär att den primära rättskällan är lagstiftning. Tolkning av lagstiftning sker genom rättspraxis och förarbeten. Som komplement till dessa rättskällor används även doktrin. Då realisation av pantsatta aktier är sparsamt reglerad i svensk rätt kommer doktrin, och till viss del rättspraxis, till stor del att användas för att klarlägga gällande rätt. Den doktrin som använts för att fastställa gällande rätt är huvudsakligen avhandlingen Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lösegendom av Lennander från Tyvärr är avhandlingen den enda litteratur som ingående och omfångsrikt behandlar ämnet. I så stor utsträckning som möjligt har annan litteratur använts för att stödja Lennanders resonemang, samt i vissa fall för att påvisa oenigheter avseende gällande rätt. Avseende vissa rättsfrågor har det dock varit svårt att veta huruvida Lennanders uppfattning är vedertagen eller en personlig åsikt. Uppsatsen försöker därför, så långt det är möjligt, att nyansera dessa skillnader. 1.5 Terminologi Om inget annat anges kommer panthavaren att förutsättas vara långivare och borgenär, och pantsättaren kommer att förutsättas vara låntagare och gäldenär. Med termen pantegendom avses uppsatsen den egendom som pantsatts för säkerställande av en fordran. Med termen pantfordran avses den fordran som skyddas av panten. 1.6 Disposition Uppsatsen inleds med ett kapitel som syftar till att ge läsaren en allmän överblick av ämnet realisation av pantsatta aktier. De två följande kapitlen beskriver och analyserar gällande rätt avseende pantrealisation vid två olika tidpunkter: efter att fordran förfallit till betalning och före förfallodatumet. Kapitlen avser gällande rätt då avtal avseende pantrealisation saknas. Därefter behandlas frågan om panthavaren endast har en rättighet att realisera, eller om det även föreligger en realisationsplikt i vissa fall. 7

8 Efter att förutsättningarna för realisation behandlats beskrivs de olika formerna för realisation. Efter en beskrivning av de former där tredje man vanligtvis är köpare av egendomen beskrivs problematiken kring panthavarens övertagande av panten, med fokus på förverkandeförbudet och värderingen av panten. Avslutningsvis analyseras gällande rätt i förhållandet till syftet med aktiepantsättning. 2 GENERELLT OM REALISATION AV PANTSATTA AKTIER 2.1 Allmänt om aktiepant och syftet med pantsättning av aktier Vid en pantsättning i sin enklaste form får panthavaren säkerhet av panthavaren för krediten i form av egendom motsvarande fordrans värde. När pantsättaren återbetalar krediten vid den tidpunkt fordran förfallit till betalning återfår pantsättaren den pantsatta egendomen från panthavaren. Om pantsättaren inte återbetalar krediten då fordran förfaller till betalning har panthavaren rätt att realisera den pantsatta egendomen och därigenom återfå det utlånade beloppet. 1 Syftet med institutet pant är att främja kreditgivningen vilket är en samhällsekonomiskt viktig funktion. 2 Kreditgivningen främjas genom att långivare blir betryggade av att få egendom som garanti för att ett anspråk ska fullgöras. Genom att få en betryggande säkerhet blir långivarna mer villiga till kreditgivning. 3 Det är framför allt panthavares prioriterade ställning vid en konkurs som gör att pantsättning gynnar kreditgivning. 4 Panthavare är, genom syftet att gynna kreditgivning, en skyddsvärd part vid reglering av pant. Även låntagarnas rättigheter måste dock tas i beaktande då dessa ofta är svagare avtalsparter än långivarna, vilka ofta är banker och andra kreditinstitut. Aktier är idag en vanlig typ av pantsatt egendom och är av stor betydelse för kreditgivningen. 5 Genom att traditionskravet i vissa fall kan ersättas genom registrering 1 Lehrberg, Uppsatser i bankrätt, s Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s 3. 3 Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s 3. 4 Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s Lennander, Kredit och säkerhet, s 85. 8

9 i avstämningsregister är aktiepantsättning en smidig form av säkerhetsgivning. Även aktier i kupongbolag är en vanlig form av pantegendom Det sakrättsliga momentet Denna uppsats kommer, som angivits i avsnitt 1.3, att fokusera på det obligationsrättsliga förhållandet mellan parterna vid pantsättning. För att få en bättre förståelse kring de obligationsrättsliga reglerna avseende realisation av pant krävs dock en bakgrundsförståelse av hur det sakrättsliga skyddet uppkommer vid pantsättning av aktier, då detta skydd är av stort intresse för panthavaren. Om detta moment inte har uppnåtts har panthavaren ingen säkerhet till sin fordran vid utmätning eller konkurs. Därför kommer de grundläggande kraven för sakrättsligt skydd beskrivas i det följande. Det traditionella momentet för sakrättsligt skydd är tradition av den egendom som ska pantsättas. Det avgörande för att tradition skett vid pantsättning torde vara att pantsättaren ska ha förlorat rådigheten över egendomen. 7 Om den egendom som ska bli föremål för pantsättning finns hos tredje man kan denne denuntieras om pantsättningen i enlighet med 1936 års lag. Vid aktiepantsättning anses det aktiebrev som utfärdats vara den egendom som ska traderas, vilket framgår av 3:8 ABL. Där anges att vid aktiepantsättning ska 13, 14 och 22 i SkbrL tillämpas. Det är pantsättarens överlämnande av aktiebrev till panthavaren som ger panthavaren sakrättsligt skydd. Detta gäller vid pantsättning av aktier i kupongbolag vilket är bolag där aktiebrev utfärdats för varje aktie. Ett avstämningsbolag är däremot ett aktiebolag där aktiebrev inte utfärdats utan aktierna är upptagna i ett avstämningsregister i enlighet med 1:10 ABL. Information om att bolaget är ett avstämningsbolag ska finnas i bolagsordningen. 8 Det sakrättsliga momentet för pantsättning av aktier i avstämningsbolag kan då inte ske genom tradition av aktiebreven eftersom att några sådana inte finns. 9 För sakrättsligt skydd krävs istället registrering av pantsättningen i avstämningsregistret i enlighet med LKF. 6 Angående skillnaden mellan avstämningsbolag och kupongbolag, se avsnitt Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s :10 ABL. 9 Zetterström, Sakrättens fyra huvudfall, s 75. 9

10 2.3 Realisation i allmänhet Realisation av pant innebär att panthavaren tillgodogör sig pantens värde som säkerhet för den fordran panten är kopplad till. 10 Realisationen kan bland annat ske genom försäljning eller genom panthavarens övertagande av äganderätten. Realisation av en pantsatt egendom innebär inte per automatik att låneavtalet sägs upp utan innebär endast att panthavaren realiserar säkerheten för sin fordran. Med realisation åsyftas inte de eventuella medel som inflyter på grund av pantens innehav, exempelvis utdelning på aktier. Eftersom pantsättaren fortfarande är ägare till panten ska medel influtna från pantegendomen, exempelvis utdelning på aktier, tillkomma pantsättaren. Givetvis kan parterna avtala om att av panten influtna medel ska tillkomma panthavaren istället, antingen som pant eller som avbetalning av skulden. Vanligtvis inträder panthavarens realisationsrätt efter att fordran förfallit till betalning om pantsättaren underlåter att återbetala skulden. Om pantsättaren däremot återbetalar skulden när fordran förfallit till betalning har panthavaren inte längre något behov av att fortsätta ha säkerhet av sin fordran. Panthavaren ska därför återlämna den pantsatta egendomen till pantsättaren. Om inte annat avtalats ska detta ske zug um zug, vilket framkom i fallet NJA 1910 s Det innebär att parterna utlämnar sina prestationer samtidigt. 2.4 Lagreglering av realisation Lagregleringen av pantrealisation är sparsmakad i svensk rätt. Allmänna regler om pantsättning finns i 10 kap HB. HB:s regler är generella och gäller därmed för pantsättning av all typ av egendom, även aktier. Realisation av pant regleras huvudsakligen i 10:2 HB. Av den ålderdomliga bestämmelsen, som haft samma lydelse sedan införandet 1734, följer att panthavaren har rätt att realisera pantsatt egendom om panten inte har återlösts vid förfallodagen. I slutet av stadgandet i 10:2 HB anges att om den pantsatta egendomen är värd mer än pantfordran är det gäldenären som erhåller övervärdet. Det är på samma sätt gäldenären som får täcka det resterande beloppet om 10 Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s NJA 1910 s 196 samt Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s

11 pantegendomen är värd mindre än pantfordran. 12 Vidare anges hur realisationen ska ske, men bestämmelserna avseende formen för realisationen är så ålderdomliga att de torde sakna praktisk betydelse numera. 13 Regeln i 10:2 HB är dispositiv och formen för realisation avtalas därför ofta bort till förmån för mer tidsenliga regler. Av lydelsen framgår att den endast är tillämplig när fordran förfallit till betalning, och kan således inte tillämpas vid realisation innan förfallodagen. I dylika situationer finns ingen allmän reglering. Utöver reglerna i handelsbalken finns specialregler för viss typ av pantrealisation vilka främst rör realisationens form. 14 Även om regeln i 10:2 HB, och till viss del andra specialregler, sätter vissa ramar för pantrealisation så är reglerna långt ifrån allomfattande. I brist på avtalsvillkor som styr parterna i en tvist får stöd ofta sökas i rättspraxis och i doktrin istället för i lagtext. Det råder stor avtalsfrihet på området i och med att området inte är särskilt utförligt reglerat, och de regler som finns avseende realisation av pant är till stor del dispositiva. Detta innebär att gällande rätt i många fall är av mindre betydelse och endast inträder om parterna inte har något avtal eller avtalet inte reglerar realisationen. Den vida avtalsfriheten vid pantavtal är dock begränsad i viss utsträckning, både genom AvtL och av specifika regler avseende pant. I ett flertal andra lagar finns tvingande regler om pantsättning, men däremot inga som begränsar avtalsfriheten angående just realisation av pantsatta aktier. 15 Den mest betydande tvingande regleringen avseende pantrealisation återfinns i 37 AvtL, det så kallade förverkandeförbudet, som begränsar panthavares möjlighet att tillgodogöra sig pantens övervärde vid en realisation. Förverkandeförbudet kommer att behandlas under avsnitt Pantsättarens och panthavarens intressen vid realisation När pantsatt egendom ska realiseras har pantsättaren och panthavaren vanligtvis skilda intressen. Pantsättaren vill vid många tillfällen inte att den pantsatta egendomen 12 Men 4, 10:2 HB. 13 Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s 244f. Angående formen för realisation, se vidare avsnitt Speciella regler avseende formen för realisation av pantsatta aktier behandlas i avsnitt Se exempelvis LHF. För en uppräkning av tvingande bestämmelser avseende pantavtal, se Lennander, Kredit & Säkerhet, s

12 realiseras. Detta kan framför allt vara fallet om det är aktier som pantsatts. Beroende på pantsättarens förhållande till de pantsatta aktierna kan intresset av att inte förlora äganderätten vara olika starkt. Om det endast rör sig om kapitalplaceringsaktier i vilka pantsättaren investerat för att förvalta sina tillgångar torde intresset av att behålla dessa inte vara alltför stort. Om pantsättaren däremot är verksam i bolaget är intresset förmodligen större. Exempelvis kan pantsättaren vara ett moderbolag i en stor koncern som pantsatt aktierna i ett dotterbolag för att säkerställa ett lån. I en dylik situation skulle en försäljning av dotterbolagsaktierna få stora konsekvenser för koncernen, som då förlorar ett av sina dotterbolag. Därigenom kan exempelvis en avgörande del av koncernens produktionskedja eller en del av varumärket gå förlorad. Ett undvikande av en sådan realisation är av största vikt för pantsättaren. 16 Om realisation ändå ska ske, med eller mot pantsättarens vilja, ligger det i pantsättarens intresse att realisationen inbringar så mycket pengar som möjligt. 17 Pantsättaren är fortfarande ägare till den pantsatta egendomen vid försäljningen och det eventuella övervärde som uppstår mellan realisationsvärdet och pantfordran tillkommer pantsättaren. 18 Det är därför pantsättaren som drabbas om den pantsatta egendomen försäljs under marknadsvärdet. Vidare ligger det i pantsättarens intresse att försäljningskostnaden är så låg som möjligt då det är pantsättaren som står för kostnaden. 19 En dyr realisation minskar därför pantsättarens intäkt från försäljningen. Panthavaren har delvis andra intressen än pantsättaren. Panthavarens primära, och ibland enda, intresse är att realisationen ska inbringa tillräckligt mycket pengar för att pantfordran ska täckas. 20 Om detta innebär att den pantsatta egendomen säljs till marknadsvärdet eller långt därunder är därigenom oväsentligt för panthavaren som bara vill täcka pantfordran. Enligt samma resonemang är det irrelevant för panthavaren om realisationskostnaderna är låga eller höga, förutsatt att de inte påverkar möjligheten att återfå värdet på pantfordran. I panthavarens intresse kan även ligga att realisationen ska 16 Antagligen är realisation i ett dylikt exempel inte särskilt vanligt förkommande i praktiken. För att ett stort bolag ska ta risken att pantsatta så pass viktiga aktier har de förmodligen goda möjligheter att betala tillbaka när fordran förfaller till betalning och avtal som försvårar realisationen. Skulle en dylik realisation ändå ske kan det tyda på att bolaget är på obestånd. 17 Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s Se vidare avsnitt Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s

13 kunna ske så smidigt som möjligt. Smidigheten kan innefatta att realisationen inte är mer tidskrävande än nödvändigt och att det enkelt går att hitta köpare. Regleringen av pantrealisation torde, i den mån det är möjligt, tillgodose både pantsättarens och panthavarens intressen. 2.6 Delbar pant En fråga som är kopplad till pantrealisation är hur stor del av panten som får realiseras om den pantsatta egendomen är delbar. Är den inte delbar måste naturligtvis pantegendomen realiseras i sin helhet. Viss egendom, exempelvis aktier, kan däremot vara delbar och det kan således vara möjligt att realisera endast en så stor del av egendomen som motsvarar pantfordringens värde. Uppfattningen i praxis och doktrin tycks vara att om det är möjligt att realisera endast en del av den pantsatta egendomen för att få täckning för fordringen torde detta göras. 21 Syftet är att pantsättaren inte ska behöva avstå mer av sin egendom än nödvändigt. Vid aktiepant kan dock realisation av endast en del av aktierna innebära nackdel för pantsättaren, då aktierna kan ha ett större värde gemensamt än var för sig. Både pantsättaren och panthavaren kan vinna på att sälja hela aktiepanten i en dylik situation pantsättaren genom att realisationen inbringar mer pengar och panthavaren genom att det kan vara lättare att hitta köpare till en större aktiepost än vid försäljning av enstaka aktier. I ett dylikt fall bör panthavaren därför samråda med pantsättaren innan realisation sker och en bedömning av vad som är lämpligt i det enskilda fallet får göras. Om varje aktie för sig endast kan säljas till ett mindre värde än vad styckpriset blivit om de sålts alla tillsammans torde en försäljning av alla aktier vara det mest rimliga. En försäljning av hela aktiebeståndet gynnar i sådant fall pantsättaren, och torde inte innebära en större olägenhet för panthavaren. 2.7 Alternativ till realisation För att panthavaren ska ha rätt att realisera pantsatt egendom krävs ingen exekutionstitel. Om panthavaren däremot vill att Krfm ska utmäta egendomen och sälja 21 Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s 276 med hänvisning till NJA 1929 s

14 den exekutivt krävs exekutionstitel. 22 Utmätning kan vara ett alternativ för panthavaren om denne själv inte vill ombesörja försäljningen. 23 En sådan exekutionstitel kan vara antingen saklig vilket innebär att ett visst belopp ska utgå från pantegendomen. 24 Det kan även vara personligt, med innebörden att beloppet ska utgå från svaranden. 25 Att panthavaren har pantsatt egendom som säkerhet konsumerar inte rätten till pantsättarens personliga betalningsansvar. 3 REALISATION EFTER ATT FORDRAN FÖRFALLIT Att fordran förfaller innebär att pantsättaren enligt avtalet ska återbetala sin skuld till panthavaren. Om pantsättaren frivilligt återbetalar sin skuld finns inget behov för panthavaren att realisera panten. Följande framställning i detta kapitel, som berör förutsättningarna för realisationsrätt, kommer därför att ha som utgångspunkt att betalning inte skett i enlighet med vad parterna överenskommit. 3.1 Fordran ska vara förfallen till betalning För att realisationsrätt ska inträda krävs vanligtvis att fordran förfallit till betalning. Innan dess har panthavaren vanligtvis inte rätt att ta säkerheten i anspråk. Pantsatt egendom kan vara kopplad till flera fordringar. En fråga som kan uppstå blir således om det räcker att endast en fordring förfallit eller om samtliga måste ha förfallit till betalning. Exempelvis kan en räntekostnad kopplad till det lånade beloppet förfalla till betalning, medan huvudfordringen förfaller långt senare. Den allmänna uppfattningen är att panthavaren har rätt att realisera panten trots att endast en mindre del av fordran förfallit till betalning. 26 Denna rätt bygger antagligen på enkelhets- och effektivitetsskäl. Om motsatsen skulle råda, så att en väsentlig del av fordran skulle vara tvungen att ha förfallit till betalning för realisationsrättens inträde, skulle en definition av hur stor del som måste ha förfallit kunna skapa konflikt. Det skulle även leda till sämre skydd för panthavaren eftersom denna då inte skulle ha 22 Walin, Panträtt, s För en mer utförlig beskrivning av utmätning av pant, se Olivecrona, Utsökning, s 123f. 24 Olivecrona, Utsökning, s Olivecrona, Utsökning, s Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s 268 samt Walin, Panträtt, s

15 någon separat säkerhetsrätt för de första delarna av fordran. Alternativet för panthavaren skulle då vara att kräva separat egendom som pant för de första delarna av fordringen. 3.2 Panthavarens underrättelseplikt Underrättelse om att realisation kommer att ske Det finns i svensk rätt inget generellt lagstadgande om att panthavaren ska underrätta pantsättaren om att pantsatt egendom kommer att realiseras. Att så bör ske tycks ändå vara ostridigt i doktrin och har även framkommit i praxis. Det är dock inte klarlagt i vilken omfattning dylika underrättelser bör ske och vad de ska innehålla för information. Inledningsvis kan sägas att realisation på offentlig auktion ska kungöras, vilket framgår av 9:2 UB. Kravet på kungörelse gäller dock inte alla realisationsformer. Utöver ett eventuellt kungörelsekrav finns en skyldighet för panthavaren att personligen upplysa pantsättaren om realisationen. Den gängse uppfattningen är att panthavaren ska upplysa pantsättaren om att realisation kommer att ske efter att pantsättaren kommit i dröjsmål med betalning av den förfallna fordran. 27 Anledningen till upplysningsplikten är främst att pantsättaren ska påminnas om fordringen. Det är tänkbart att pantsättaren helt enkelt har glömt att betala och därför är i dröjsmål. I ett sådant fall är en påminnelse om att fordran förfallit till betalning det enklaste sättet för panthavaren att återfå sina utlånade pengar. Pantsättaren kan också, om underrättelse sker, hjälpa panthavaren att hitta en lämplig köpare och på så sätt få upp försäljningspriset. 28 Således kan en underrättelse till pantsättaren om att realisation kommer att ske vara till både panthavarens och pantsättarens fördel. Att en dylik underrättelseplikt för panthavaren föreligger framkom i NJA 1972 s 439. I fallet hade panthavaren sålt pantsatta inteckningar på auktion. Auktionen hade kungjorts i en annons, men pantsättaren hade inte blivit personligen meddelad om realisationen. Hovrätten, vars domskäl HD fastställde i denna del av målet, uttalade att omständigheten att parterna avtalat om att realisation fick ske om inte skulden återlöstes 27 Se bland annat Walin, Panträtt, s 328 samt Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s 268ff. 28 Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s

16 i rätt tid, inte gjorde att panthavaren befriades från att iaktta panthavarens intressen. Underlåtenheten att meddela pantsättaren om realisationen innebar att panthavaren gjort sig skyldig till ett uppenbart åsidosättande av sina förpliktelser mot pantsättaren. 29 Köparen av inteckningarna på auktionen, vilket var panthavaren själv, fick därför inte göra gällande någon äganderätt till dessa. 30 Sammanfattningsvis finns det alltså en skyldighet för panthavare att i förväg, och efter att fordran förfallit, underrätta pantsättaren om att realisation kommer att ske. Skyldigheten föreligger trots att parterna avtalat om att panthavaren får realisera den pantsatta egendomen under givna omständigheter. Upplysningsplikten är i viss utsträckning alltså tvingande. Om panthavaren inte iakttar sin underrättelseskyldighet kan skadestånd eller ogiltighet av realisationen bli aktuellt. Den tidigare nämnda är den vanligaste konsekvensen av att realisationen inte gått till på rätt sätt. 31 Vid skadestånd på grund av att realisation inte skett på rätt sätt beräknas skadeståndet utifrån vad en korrekt realisation hade inbringat. 32 Om en underrättelse till panthavaren att realisera panten exempelvis hade lett till att pantsättaren funnit en köpare som betalat ett högre pris än vad som gavs vid realisationen beräknas skadeståndet utifrån mellanskillnaden. Det råder viss tveksamhet kring när påföljden kan bli ogiltighet. Det kan dock säkert sägas att en realisation, där panthavaren brustit i underrättelseplikten, och sedan själv köpt panten vid realisationen, kan ogiltigförklaras, förutsatt att panthavaren fortfarande har panten i sin besittning. 33 Om panthavaren har sålt panten till tredje man är det dock mer oklart om ogiltighet kan göras gällande. Samma sak gäller om tredje man köper panten direkt på en realisation som inte går till på rätt sätt. Troligtvis blir då skadestånd den praktiskt möjliga påföljden Ytterliggare underrättelse Mer osäkert är huruvida det föreligger en skyldighet för panthavaren att underrätta pantsättaren om var och när realisationen kommer att äga rum. Denna osäkerhet 29 NJA 1972 s 439 (s 446). 30 NJA 1972 s Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s 287f. 16

17 föreligger särskilt vid realisation av aktier som är upptagna till handel på värdepappersmarknaden. 35 Vid vissa typer av realisation kan det ligga i pantsättarens intresse att få en upplysning om var och när försäljningen av aktierna kommer att ske. Det gäller främst när panten ska realiseras på offentlig auktion. Vid en sådan realisation kan pantsättaren vilja veta när och var auktionen kommer att äga rum för att närvara, antingen för att ropa in den pantsatta egendomen själv eller för att kontrollera att realisationen sker på rätt sätt. 36 Vid offentlig auktion torde därför den underrättelseplikt som tidigare beskrivits även innefatta information om tid och plats för realisationen. 37 Om realisationen däremot gäller pantsatta aktier, och detta ska ske på värdepappersmarknaden är det inte lika självklart vad underrättelsen ska innehålla. Vid en sådan försäljning föreligger inget krav på kungörelse till allmänheten. 38 Anledningen till att något kungörelsekrav inte föreligger är troligtvis att aktierna anses vara tillgängliga för offentligheten, genom att försäljningen sker via värdepappersmarknad. På samma sätt anses kravet på panthavaren att upplysa pantsättaren om försäljning på värdepappersmarknad vara mindre än vid försäljning på offentlig auktion. En plikt för panthavaren att meddela pantsättaren exakt vid vilken tidpunkt försäljning kommer att ske tycks inte föreligga. Pantsättaren kan givetvis ha åsikt om när försäljningen torde ske eftersom värdet på aktierna kan variera, men panthavaren torde vanligtvis inte vara skyldig att beakta sådana åsikter. 39 Vid försäljning på värdepappersmarknaden torde det därför räcka att panthavaren upplyser pantsättaren om efter vilken tidpunkt försäljning kan komma att ske. Att det ställs lägre krav på panthavarens underrättelseskyldighet vid försäljning på värdepappersmarknad än vid annan försäljning beror troligtvis på att pantsättaren inte har samma behov att bevaka sina intressen. Eftersom att det inte är panthavaren, utan ett utomstående institut, som ombesörjer försäljningen torde pantsättarens oro för att försäljningen inte ska gå till på rätt sätt vara mindre än då panthavaren själv handhar försäljningen. Då ett stort värdepappersinstitut handhar 35 För en definition av värdepappersmarknaden, se 6.2 fotnot Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s 271 med hänvisning till NJA 1972 s 439 (i not 21, Lennander s 271). 38 Walin, Panträtt, s Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s

18 försäljningen torde pantsättaren snarare vara garanterad att aktierna kommer att säljas för marknadspris. Vid försäljning genom ett värdepappersinstitut kan pantsättaren även bevaka sina möjligheter att köpa tillbaka de realiserade aktierna. 40 Givet torde det däremot vara att panthavarens inledande skyldighet att informera om att realisation kommer att ske på grund av dröjsmålet fortfarande föreligger. Oavsett typen av realisationsform och den pantsatta egendomens beskaffenhet kan pantsättaren ha glömt att betala och det bör inte finnas någon anledning till att kravet på en inledande upplysning ska undantas vid aktiepantsrealisation Rimligheten i panthavarens underrättelseplikt Sammanfattningsvis föreligger alltid en skyldighet för panthavaren att underrätta pantsättaren om att realisation av pantsatta aktier kommer att ske. Beroende på försäljningssätt föreligger sedan olika ytterligare krav på underrättelse. Om aktierna säljs på offentlig auktion ska panthavaren, förutom att kungöra försäljning till allmänheten, underrätta pantsättaren personligen om tid och plats för auktionen. Om aktierna däremot ska försäljas på värdepappersmarknad räcker det med att underrätta pantsättaren om detta samt efter vilken tidpunkt realisationen kan komma att ske. Det kan ifrågasättas om panthavarens skyldighet att underrätta pantsättaren verkligen är rimlig. Den inledande underrättelseskyldigheten angående att realisation kommer att ske om inte skulden betalas är givetvis befogad. Som ovan angetts kan en enkel förklaring ju vara att pantsättaren endast har glömt att betala skulden. Kravet på ytterligare underrättelse bör dock inte vara lika självklar. Givetvis kan det ligga i pantsättarens intresse att få reda på när och var realisationen kommer att ske. Det kan däremot ifrågasättas varför det ska åligga panthavaren att upplysa pantsättaren om det. Har pantsättaren intresse av att få den informationen kan pantsättaren lika gärna kontakta panthavaren med en förfrågan. Att en realisation kan underkännas på grund av att panthavaren har brustit i sin plikt att ge ytterligare information till pantsättaren kan anses vara för betungande för panthavaren, så länge denne har fullgjort sin första upplysningsplikt. 40 De aktier som pantsättaren köper genom värdepappersinstitutet är dock nödvändigtvis inte precis samma, utan endast likadana aktier, som han tidigare hade. 18

19 En alternativ lösning skulle vara att ge panthavaren en inledande skyldighet att informera pantsättaren att realisation kan komma att ske från en viss tidpunkt om inte fordran betalats innan dess. Därefter torde det endast åligga panthavaren att besvara en förfrågan från pantsättaren om mer precisa uppgifter angående realisationen. 4 REALISATION INNAN FORDRAN FÖRFALLIT 4.1 Allmänt om förtida realisation Bestämmelsen i 10:2 HB anger, som ovan beskrivits, panthavarens befogenheter att realisera panten efter att fordran har förfallit till betalning. I HB finns däremot inga stadganden angående panthavares rätt att realisera panten innan fordran förfallit till betalning. I 16 2 st KommL anges att en kommissionär får realisera varor denne har panträtt i innan fordran förfallit till betalning, om varorna är utsatta för snabb förstörelse eller försämring eller ( ) kräver alltför kostsam vård. 41 Detta stadgande kan tolkas på två olika sätt. Antingen kan det innebära att en rätt till förtida försäljning inte finns naturligt utan måste stadgas för att gälla, eller så kan KommL:s regler stadga en mer generell rätt som analogt kan tillämpas på andra situationer. I doktrin och rättspraxis har man anammat det senare alternativet och den gängse uppfattningen är att det i vissa situationer finns en rätt för panthavaren att realisera panten i förtid, även om detta inte avtalats. En analog tillämpning av KommL kan ge stöd för detta. Lennander har delat upp denna rätt i två typfall: förtida realisation när panten inte tål att förvaras längre på grund av sin egen beskaffenhet och realisation på grund av pantens hastiga värdefall. 42 I det första typfallet är panten utsatt för förskämning eller hastig förstörelse. Detta kan främst bli aktuellt vid pantsättning av frukt och andra varor som inte kan förvaras under en längre tid. Pantens hastiga värdefall i det andra typfallet beror, till skillnad från det första typfallet, på yttre omständigheter istället för av varans egen beskaffenhet st KommL. 42 Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s 121f. 19

20 När aktier utgör pantegendom torde det första typfallet inte kunna bli aktuellt, då aktier inte kan förstöras på grund av sin egen beskaffenhet. Det ligger inte i aktiernas natur att självförstöras efter en tids förvaring. Om värdet på aktierna försämras beror detta istället på yttre omständigheter och det är därför typfall två som kan bli aktuellt att tillämpa vid en förtida aktierealisation. Följande avsnitt kommer därför att behandla förutsättningarna för att pantsatta aktier ska kunna realiseras på grund av hastigt värdefall innan fordran har förfallit till betalning. 4.2 Pantsättarens och panthavarens intressen vid hastigt värdefall Hastigt värdefall av pantsatt egendom kan bero på ett flertal olika faktorer. Exempelvis kan egendom minska i värde på grund av yttre omständigheter genom att den blir omodern eller som en konsekvens av konjunktursvängningar. 43 Om en pantsatt maskin minskar i värde på grund av att tekniken utvecklats kan en realisation vara i både pantsättarens och panthavarens intresse eftersom att det inte är troligt att den tekniskt omoderna maskinen kommer att öka i värde vid ett senare tillfälle. Värdeminskningen kan därför ses som permanent. I sådana fall gynnas pantsättare av en förtida realisation då en realisation vidare en senare tidpunkt skulle innebära en större förlust på grund av den ständiga värdeminskningen. Även panthavaren gynnas av en realisation då denne annars skulle ha säkerhet i en egendom som blir allt mindre värd. I en dylik situation kan pantsättaren och panthavaren alltså ha ett gemensamt intresse av en förtida realisation. Däremot kan pantsättaren och panthavaren ha skilda intressen när värdeminskning av pantsatt egendom inte är permanent utan endast temporär. 44 En sådan värdeminskning förekommer ofta vid aktiepantsättning då aktiekursen inte är fast utan i ständig förändring. För pantsättaren, som är ägare till aktierna, är en realisation efter ett kursfall i många fall en dålig affär, då det finns chans att aktierna ökar i värde efter en tid. Pantsättarens intressen vid realisation efter att fordran förfallit, vilka beskrevs i avsnitt 2.5, föreligger även vid förtida realisation. Panthavarens främsta intresse vid en temporär värdeminskning är, precis som vid en permanent sådan, att rädda sin säkerhet för de utlånade pengarna. Panthavaren 43 Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s Lennander, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös egendom, s

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument; SFS 2005:558 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 16 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie

Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie 2008-11-14 Dnr 2008/1780 Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie Mot bakgrund av att olika uppgifter framförts i medierna kring händelseförloppet i samband med att Riksgälden gick in som ägare av Carnegie

Läs mer

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Lån Ränta Skatt Allmänna råd från Finansinspektionen: bottenlån max 85% (2010). 2013-12-03 2 De allra flesta fastighetsförvärv

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom 830 1549-12/121 1(5) Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom Kronofogdemyndigheten (KFM) kan inte underlåta att utmäta egendom enbart av anledningen att det antingen kan väcka

Läs mer

Svenska Kraftnäts säkerhetskrav på balansansvariga företag

Svenska Kraftnäts säkerhetskrav på balansansvariga företag SvK1000, v3.1, 2011-11-16 Marknad 2012-03-13 Svenska Kraftnäts säkerhetskrav på balansansvariga företag 1 Inledning Svenska Kraftnät har systemansvaret för det svenska elsystemet. Svenska Kraftnät tecknar

Läs mer

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen.

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen. A ktieboken av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Ett aktiebolag har alltid en aktiebok som ska innehålla en förteckning över bolagets aktier och dess aktieägare. Aktieboken är offentlig som vem som

Läs mer

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN 2 3 Vad är borgen? 4 Skyddet för enskilda borgensmän 5 Banken måste informera 6 Borgensmannens

Läs mer

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 Innehåll FÖRKORTNINGAR 19 FÖRORD 23 1 KÖPRÄTTEN 25 1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 1.2 Lagstiftningen inom köprätten 29 1.2.1 Allmänt 29 1.2.2 1990 års köplag 30 1.2.3 Nyare kontraktsrättslig

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 april 2010 T 2925-08 KLAGANDE EK Ombud: Advokat MBJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist

Läs mer

Köprätt 1. Avtalstyper

Köprätt 1. Avtalstyper Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga

Läs mer

SFS 1998:1488 10 10 a

SFS 1998:1488 10 10 a Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713); SFS 1998:1488 Utkom från trycket den 11 december 1998 utfärdad den 3 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2005 T 2231-03 KLAGANDE VJ Ombud: advokaten CL MOTPART Riksgäldskontoret Ombud: advokaten MH och advokaten T W SAKEN Fordran

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=3

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=3 Sida 1 av 6 H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2005 s. 871 (NJA 2005:94) Målnummer: Ö4504-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2005-12-08 Rubrik: Fråga i utmätningsmål om denuntiation avseende en

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

Atervinning i konkurs

Atervinning i konkurs GERTRUD LENNANDER o Atervinning i konkurs TREDJE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förkortningar 15 Kap. 1 Inledning 19 1. Allmänt om ätervinningsreglema 19 a. Konkursrätten, ett omräde i omdaning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 december 2014 T 2021-13 KLAGANDE Tele2 Sverige Aktiebolag, 556267-5164 Box 62 164 94 Kista Ombud: Advokat MB Ombud: Advokat AE MOTPART

Läs mer

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? 2013-09-26 1 rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? Någon man inte har avtal med som t ex: ägaren av en stulen TV som du köpt säljarens borgenärer (personer

Läs mer

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden 3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden Vid bedömningen av en skuldsaneringsgäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt, ska Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott

Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott Dnr 801-17934-08/1152 2008-09-29 Vid utmätning av här aktuell egendom ska beneficieprövning ske i enlighet med vad som framgår

Läs mer

Realisation av aktier och fondandelar

Realisation av aktier och fondandelar 1(5) Realisation av aktier och fondandelar Vid försäljning av utmätta börsnoterade aktier och fondandelar ska följande förfarande tillämpas. Utmätta aktier eller fondandelar får inte utan gäldenärens samtycke

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken % Kronofogden 1(7) Nr Dnr 801-4916-09/121 Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken 1 Sammanfattning En avhysning kan delas upp så att den till viss del verkställs enligt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

Allmänna villkor för lån hos Lågkostnadsbolaget i Skandinavien AB

Allmänna villkor för lån hos Lågkostnadsbolaget i Skandinavien AB Allmänna villkor för lån hos Lågkostnadsbolaget i Skandinavien AB ALLMÄNNA VILLKOR FÖR LÅN Aktuella från 2014-01-01. Version 2014 A Med långivaren avses nedan den inom LÅGKOSTNADSBOLAGET I SKANDINAVIEN

Läs mer

Supplement 2006 till Allmänna villkor för exportkredit garantier

Supplement 2006 till Allmänna villkor för exportkredit garantier Supplement 2006 till Allmänna villkor för exportkredit garantier Garanti för tillverknings- och fordringsförlust Oktober 1996 Supplement 1 februari 2006 ekn E X P O R T K R E D I T N Ä M N D E N THE SWEDISH

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2008:910 Utkom från trycket den 2 december 2008 utfärdad den 13 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2013:455 Utkom från trycket den 12 juni 2013 utfärdad den 30 maj 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Grundläggande juridik. Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt

Grundläggande juridik. Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt Grundläggande juridik Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt Normer och normhierarki Grundlagar Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 688 (NJA 1995:106)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 688 (NJA 1995:106) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 688 (NJA 1995:106) Målnummer: T3912-93 Avdelning: Domsnummer: DT212-95 Avgörandedatum: 1995-12-08 Rubrik: Återvinning i konkurs. Fråga huruvida en förtida betalning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

2. Ecolndustries Development in Europe AB, 556511-1621, nedan benämnd ECO. 6. SEKAB BioFuellndustries AB, 556666-7654, nedan benämnd Bolaget

2. Ecolndustries Development in Europe AB, 556511-1621, nedan benämnd ECO. 6. SEKAB BioFuellndustries AB, 556666-7654, nedan benämnd Bolaget 1 Mellan 1. Norrlands Etanolkraft AB, 556303-6986, nedan benämnd NEAB 2. Ecolndustries Development in Europe AB, 556511-1621, nedan benämnd ECO 3. Övik Energi AB, 556019-1750, nedan benämnd ÖEAB 4. Skellefteå

Läs mer

Konsumentköplag (1990:932)

Konsumentköplag (1990:932) Konsumentköplag (1990:932) Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Denna lag gäller köp av lösa saker som en näringsidkare säljer till en konsument. Lagen gäller även i fall då säljaren inte är en

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kontoföring av finansiella instrument; SFS 1998:1479 Utkom från trycket den 11 december 1998 utfärdad den 3 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 KLAGANDE InfiniCom AB under företagsrekonstruktion, 556448-8194, Karlaplan 2, 114 60 STOCKHOLM Ställföreträdare:

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 181/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att den gällande bestämmelsen i aravalagen

Läs mer

Advokatsamfundet har ingen erinran mot de lagändringar som föreslås i promemorian.

Advokatsamfundet har ingen erinran mot de lagändringar som föreslås i promemorian. R-2010/0672 Stockholm den 16 augusti 2010 Till Finansdepartementet Fi2010/799 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Moderniserade

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1) YTTRANDE 2009-09-25 Dnr 2009-730 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 juni 2008 T 4101-06 KLAGANDE Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag, 516401-7799 106 26 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist CH MOTPART Svenska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om utgivning av säkerställda obligationer; SFS 2003:1223 Utkom från trycket den 14 januari 2004 utfärdad den 18 december 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

1.2 Fastighetsägaren får genom Fibergruppens nät möjlighet att ingå avtal med Tjänsteleverantör om att erhålla Bredbandstjänster.

1.2 Fastighetsägaren får genom Fibergruppens nät möjlighet att ingå avtal med Tjänsteleverantör om att erhålla Bredbandstjänster. Allmänna villkor för Fibergruppen nät Rev 2012-12-20 1 Inledning 1.1 Dessa allmänna villkor gäller då Fibergruppen Sverige AB ( Fibergruppen ) till en småhusägare ( Fastighetsägaren ) tillhandahåller installation

Läs mer

Villkor för Venue Retail Group AB (publ):s konvertibla förlagslån 2009/2015 på högst 110.038.542:72 kronor

Villkor för Venue Retail Group AB (publ):s konvertibla förlagslån 2009/2015 på högst 110.038.542:72 kronor 1(5) Bilaga 1:1 Villkor för Venue Retail Group AB (publ):s konvertibla förlagslån 2009/2015 på högst 110.038.542:72 kronor 1. Definitioner I föreliggande villkor skall följande benämningar ha den innebörd

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 836-12 PARTER Kärande vid tingsrätten Länsförsäkringar Skaraborg Ömsesidigt, 566000-6866 Box 600 541 29 Skövde Ombud:

Läs mer

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Professor Bengt Domeij IMK, Uppsala universitet Sakrättsligt skydd för licenser Patent kan utmätas och ingå i konkurs.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m.

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. 1(8) Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. Vid prövningen av ansökningar om verkställighet där Försäkringskassan trätt i barnets ställe enligt 19 kap. 28-29 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB FÖRSÄKRINGSVILLKOR ALLMÄNNA BESTÄMMELSER N00:2 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 10 Allmänna avtalsbestämmelser 3 10.1 Försäkringstiden och

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument; SFS 2005:382 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 juni 2011 T 3459-10 KLAGANDE GS Ombud och god man: Advokat KS MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24

Läs mer

Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering. Motala kommun

Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering. Motala kommun Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS 0231 Datum: 2012-11-26 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Datum: Gäller från:

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING har denna dag träffats mellan (1) Jernhusen Fastigheter AB, org. nr 556596-9598, Box 520, 101 30 Stockholm ( Överlåtaren ); och (2) Piteå Kommun, org. nr 212000-2759,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Nya regler för elektroniska pengar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 april 2008 Ö 2942-07 KLAGANDE IH Ombud: MHM MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen gäller när du för privat syfte lånar pengar av exempelvis en bank eller får skjuta på betalningen för att kunna köpa en vara, fastighet eller tjänst.

Läs mer

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer.

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer. % Kronofogden 1(5) 2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning Beslut om utmätning ska delges som huvudregel. Delgivning kan underlåtas när kostnaderna för delgivningsförfarandet inte uppvägs av den utmätta

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2008 T 399-07 KLAGANDE NFC Siljanhus AB:s konkursbo, 556446-2298 Adress hos konkursförvaltaren Konkursförvaltare: Advokat G.B.

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 december 2013 Ö 2656-13 KLAGANDE 1. DW 2. AW Ombud för 1-2: Advokat AL MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGAT

Läs mer

PROSPEKT ÖVER SVENSKA STATENS OBLIGATIONSLÅN REALA NOLLKUPONGOBLIGATIONER STATSOBLIGATIONSLÅN DEN 1 APRIL 1994/2014 LÅN 3001

PROSPEKT ÖVER SVENSKA STATENS OBLIGATIONSLÅN REALA NOLLKUPONGOBLIGATIONER STATSOBLIGATIONSLÅN DEN 1 APRIL 1994/2014 LÅN 3001 PROSPEKT ÖVER SVENSKA STATENS OBLIGATIONSLÅN REALA NOLLKUPONGOBLIGATIONER STATSOBLIGATIONSLÅN DEN 1 APRIL 1994/2014 LÅN 3001 Slutligt lånebelopp Ränta Försäljningssätt Obligationer kommer successivt att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Regeringskansliet 103 33 Stockholm (nedan kallad sponsorn) Adress Postadress. 202100 3831 (ange)

Regeringskansliet 103 33 Stockholm (nedan kallad sponsorn) Adress Postadress. 202100 3831 (ange) Avtalsnummer: (diarienummer) Denna avtalsmall kan användas vid avtal om sponsring. Under varje avsnitten i avtalsmallen ges förslag på vad som bör regleras i avtalet (rödmarkerad text) och även på lämpliga

Läs mer

Realisation av pantsatta aktier - Om pantlagstiftningen i allmänhet och bankers rätt att överta panter i synnerhet

Realisation av pantsatta aktier - Om pantlagstiftningen i allmänhet och bankers rätt att överta panter i synnerhet JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Henric Roth Realisation av pantsatta aktier - Om pantlagstiftningen i allmänhet och bankers rätt att överta panter i synnerhet Examensarbete 30 högskolepoäng

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043); utfärdad den 30 maj 2013. SFS 2013:456 Utkom från trycket den 12 juni 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Bilaga 2. [YY] pers.nr [xxxxxx-xxxx], nedan Köpoptionsinnehavaren, har erbjudits, och förklarat sig intresserad av att teckna Köpoptioner.

Bilaga 2. [YY] pers.nr [xxxxxx-xxxx], nedan Köpoptionsinnehavaren, har erbjudits, och förklarat sig intresserad av att teckna Köpoptioner. Bilaga 2 Styrelsen i Avensia Innovation AB ( Bolaget ) har den 3 november 2011 beslutat att ställa ut köpoptioner i Avensia AB ( Avensia ), org nr 556721-7582, nedan benämnda Köpoptionerna. [YY] pers.nr

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Allmänna Villkor för Tjänsten

Allmänna Villkor för Tjänsten Allmänna Villkor för Tjänsten 2014-12-23 1. OMFATTNING OCH DEFINITIONER 1.1. Dessa Allmänna Villkor för Kund gäller när Joblife AB (nedan kallad Joblife ) ger privatpersoner ( Användare ) tillgång till

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Avd för rätt och rättsfilosofi LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007 UPPGIFT 1 a.) Bolagsmännens inbördes förhållande regleras

Läs mer