Systematiskt kvalitetsarbete. Kilhults skola och förskola. Grundskola F-6 - fritidshem. Hörby kommun Läsåret 2012/2013

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Kilhults skola och förskola Grundskola F-6 - fritidshem Hörby kommun Läsåret 2012/2013 Rektor/ förskolechef Inga-Kerstin Eriksson. 1

2 Innehållsförteckning Systematiskt kvalitetsarbete 2012/2013 Kilhults skola och förskola 1. Inledning sid Nuläge sid Verksamheten - mål, åtgärder, arbetsmetoder sid Resultat sid Analys sid Åtgärder för framtiden sid.15 Bilagor: Rapporteringsunderlag för systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass- åk 6 Björnligans fritidshem Björnligans förskola sid sid sid

3 Kvalitetsrapport 2012/ Inledning. Kilhults skola och förskola tillhör skolområde 2 i Hörby kommun. På skolan finns förskoleklass (Fsk), åk 1-6, fritidshemmet Björnligan samt Björnligans förskola. I skollagen SFS 2010:800,4 kapitlet framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras samt att verksamheterna ska systematiskt och kontinuerligt planeras, följas upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Eleverna i förskoleklassen och åk 1 går i åldershomogena klasser detta läsåret. Övriga elever går i åldersblandade klasser. I åk 7-9 går eleverna i andra skolor. Vårt kvalitetsarbete har följt nedanstående 5 punkter, Hjulet, lokal arbetsplan för ökad måluppfyllelse samt ledningsdeklarationen för verksamhetsåret September Kick-off och prioriteringar samt mål i Hjulet 2. September mars Arbete m Hjulet Kvalitetsarbete Mätningar Utvärderingar 3. April-Maj Avstämning Analys Skriva rapport prel resultatrapport till förvaltning och nämnd 5. Augusti Rapportera utfallet till nämnden Publicera rapporterna 4. Juni Lämna in rapporten Seminarium Formulera utvecklingsmål för kommande läsår 3

4 Hjulet Vad ska utvecklas? Hur ska det gå till? När ska det göras? Av vem? osv Utveckla Planera Vad blev resultatet jämfört med din plan? Och vad vet vi nu som vi inte visste tidigare? Hur går vi vidare? Följ upp Halvhalt Vad vet vi nu? Analys Double-loop Göra Vilka handlingar ska begås? konkret 4

5 Georgshillsskolan Kilhults skola Älvdalsskolan Senast uppdaterad Lokal arbetsplan/handlingsplan för ökad måluppfyllelse skolområde 2, Hörby kommun Ansvarsområde Trygghet Hur Kunskapskrav Hur Organisationsnivå På kommun - övergripande nivå finns centrala resursteamet,(crt) ett team represen - terat av skola och socialförvaltning. CRT kallar vid behov till kartläggningsmöte och nätverksmöte för ev. beslut om åtgärder. Enbart lärare med relevant utbildning och erfarenheter anställs. Kartläggning av lärarnas behörigheter görs. Elevhälsovården är samlad under de lokala elevhälsoteamen (EHT). Här finns rektor, specialpedagog, skolkurator, skolsköterska samt studie och yrkes vägledare (SYV). EHT följer rutiner för kontinuerlig uppföljning av eleverna. Likvärdighet i bedömningarna Regelbundet arbete med betyg och bedömning på kommunområdes- och på stadienivå samt regelbunden uppföljning av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. Arbetsmiljölagen ligger som grund. "Planer mot diskriminering och kränkande behandling" är framarbetade. Målet är nolltolerans. Innehållet i Plan mot diskriminering och kränkande behandling" bearbetas regelbundet i klass-, elevråden, Forum för samråd, av kamratstödjarna/vi kompisar och på konferenser. Personalen kan professionellt förhålla sig till och arbeta enligt Skola Nämndsbeslutad "Kompetensutvecklingsplan" följs. 5

6 Skolledarnivå Att skapa trygghet för lärande Arbetsro i klassrummet Återkommande kompetensutveckling om att vara ledare i klassrummet. Vid möten inom enheterna är utgångspunkt i diskussioner alltid nolltolerans mot alla former av kränkningar. Kartläggningar görs och följs upp. Elevhälsoteamet presenterar lägesrapporter varje vecka för skolledningen i syfte att förebygga och snabbt besluta om och sätta in åtgärder. Skolledarna följer upp att läraren i arbetet uppnår att klassen/gruppen ger den trygghet som varje elev har rätt till för att våga träda fram om han/ hon skulle känna sig kränkt. I alla klasser arbetar vuxna och elever med värderingsövningar. Alla elever ska nå kunskapsmålen samt sina högsta möjliga mål. Skolledningen har höga förväntningar på enskild personals utförande av professionella mål såväl som på arbetslagets utförande av respektive uppdrag. Lärarnas kompetensutveckling * Läs- och skrivutveckling * Bedömning och betyg * Att analysera effekterna av valda arbetsmetoder för elevens lärande, vilket ingår i pedagogiska planeringar och systematiskt kvalitetsarbete. * Skola 2011 * Ledare i klassrummet * Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. * Ämnesdidaktik för klasslärare Baserat på evidens i aktuell forskning organiseras undervisningen med inkludering som grund. Skolledningen gör regelbundna klassrumsbesök och ger bejakande bekräftelser på bra utfört uppdrag. genomför medarbetar- och lönesamtal med målfokus gör kontinuerliga uppföljningar av elevernas resultat/betyg och leder pedagogiska diskussioner med fokus på frågan Vilka metoder ger bäst förutsättningar för elevs lärande? följer systematiskt upp elever som riskerar att inte nå målen.... följer varje vecka upp elevernas närvaro genomför för elever, som inte uppnår målen systematiska samtal om lärande och stöd i ämnen. Samtalen kopplas till aktuella åtgärdsprogram.... analyserar resultaten, behov av åtgärder samt gör omfördelningar av resurser.... meddelar hemmen om regler, kunskapskrav och "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" mm. ser till att följande råd fungerar med regelbundna möten: elevråd, klassråd, matematikråd, biblioteksråd, kamrat -stödjare / vi kompisar.. 6

7 Personalnivå För en trygg skola lutar vi oss mot de lagar och förordningar som finns för skolan. Forskning, på såväl nationell som internationell nivå, visar hur viktigt det är att eleven känner sig trygg och mår bra i skolan för att kunna prestera resultat och nå måluppfyllelse. All personal följer gemensamma, presenterade regler som bearbetas i klassråd, elevråd och vid föräldramöten. Eleverna kan hantera terminologin i handlingsplanen Planer mot diskriminering och kränkande behandling. Alla vuxna reagerar och agerar utifrån handlings - planerna, som vi gemensamt har arbetat fram med utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. På skolorna praktiseras systemet med rastvärdar, vilket innebär att det alltid finns vuxna bland eleverna. Specifik tillsyn i omklädningsrummen. Omdömen om toaletterna följs via klassråd. Utifrån kartläggning beslutas att stort fokus ges åt elevernas verbala språk. Pedagogiska måltider är viktiga utifrån att elev och personal då har informella samtal. Att skapa relation och utveckla kommunikation ses som centralt i arbetet med att skapa en trygg skola. Alla elever ska nå kunskapsmålen samt sina högsta möjliga mål. Varje lärare har höga förväntningar på elevernas uppnående av högsta möjliga kunskapsmål. Läraren har kunskap att analysera effekterna av sina valda arbetsmetoder för elevens lärande, vilket ingår i pedagogiska planeringar och systematiskt kvalitetsarbete. Att systematiskt avläsa effekterna av uppsatta mål i åtgärdsprogram. Personal:... presenterar och diskuterar trygghets och ämnesmålen med eleverna. genomför aktuella kartläggningar och enkäter.... följer elevernas utveckling och ger tydlig bekräftelse på ett sätt så att eleven ser sin väg till framgång.... upprättar vid behov åtgärdsprogram, vilket regelbundet följs upp tills det är avslutat.... ger eleverna studieteknik. arbetar aktivt för elevernas medinflytande.... fokuserar specifikt på läs- och skrivutveckling arbetar fokuserat på att utveckla elevernas verbala språk i kamratrelationer.... arbetar efter en inkluderande hållning... förhåller sig till entreprenörskap i undervisningen... erbjuder läxhjälp i någon form. 7

8 Specialpedagogisk nivå ( EHT) Studiero Trygghet Var på skolenheten eleven än befinner sig ska vederbörande uppleva trygghet och kamratskap. I klassrummen ska det råda studiero. Specialpedagog gör observationer följt av åtgärder i samarbete med berörda lärare vid icke studiero. Vid behov upprättas åtgärdsprogram. Positiv utveckling bekräftas med lärare och elever. Anpassat stöd för eleven. Alla elever ska känna att skolan ger det förväntade stödet för att eleven ska nå sitt högsta möjliga mål. 1. EHT dokumenterar systematiskt och kronologiskt 2. Specialpedagogen identifierar och kartlägger behov av stöd och handleder klass/ämneslärarna. Kontinuerligt studiestöd ges till alla elever. Specialpedagogen ger behovsriktat stöd. Detta innebär att specialpedagogens huvuduppdrag är att ge eleven verktyg för att kunna utföra sina skoluppgifter och nå målen oavsett vilket ämne det handlar om. 3. Specialpedagogen observerar närmiljöerna och arbetsmetoderna med fokus på optimala lärsituationer för eleverna. 8

9 Georgshillsskolan Älvdalsskolan Kilhults skola LEDNINGSDEKLARATION för verksamhetsåret Ledarskapet i skolområde 2 bygger på positiva och höga förväntningar på personal och elever. Ledarskapet fokuserar på kunskapsmål och arbetsro. Ledarskapet verkar för en ökad känsla av inflytande hos personal, elever och vårdnadshavare. Ledarskapet odlar en kultur för elevernas vilja att nå höga kunskapsmål. Detta når vi genom att: Samarbeta Ha tydliga mål och uppdrag Systematiskt kvalitetsredovisa arbetet Föra pedagogiska och coachande samtal Bekräfta och stödja personalens arbete och utveckling Britt-Marie Bengtsson Carl Forsblad Inga-Kerstin Eriksson 9

10 2. Nuläge Elev/barnantal 15 oktober juni Förskoleklass 9 elever 10 elever Åk elever 44 elever Fritidshem 30 elever 32 elever Förskolan 28 barn 30 barn Det systematiska kvalitetsarbetet har kretsat kring de prioriterade övergripande målområdena Trygghet och Kunskap. De är förtydligade i kommunens skolplan samt i nämndens verksamhetsmål. Verksamheterna har valt egna prioriterade utvecklingsområden, som en komplettering till de övergripande målområdena. All personal är överens om att viktiga framgångsfaktorer för goda resultat för eleverna är att de trivs och känner sig trygga. Därför var vi överens om att alla måste aktivt arbeta för att våra elever ska trivas och känna sig trygga. Följande egna utvecklingsområden: Vårt motto som vi vill jobba med är: Tillsammans vågar och lär vi oss mer! F-6. Trygghet med varandra genom att arbeta med tvärgrupper över klassgränserna i olika aktiviteter Fritidshemmet Elevernas förmåga att uttrycka känslor Elevernas intressen oberoende av kön. Förskolan Språklig medvetenhet Lekens betydelse NO/teknik och matematik Miljöarbetet Motverka stressiga situationer 10

11 3. Verksamheten - mål, åtgärder, arbetsmetoder Verksamheterna präglas av hög kvalitet och har som mål att alla elever ska nå högsta möjliga mål och känna trygghet och trivsel. Nolltolerans mot kränkande beteende gäller. De olika verksamheterna gör kontinuerliga utvärderingar av olika teman, genomför olika enkäter, bearbetar resultaten och dokumenterar vidtagna åtgärder i syfte att vidareutveckla våra verksamheter. All personal arbetar aktivt utifrån lokal arbetsplan/handlingsplan för ökad måluppfyllelse samt med egna prioriterade utvecklingsområden. Elever som önskar deltaga i modersmålsundervisning ska erhålla detta om det finns minst fem elever i kommunen, om det finns lämplig undervisande personal samt om språket är ett vardagligt språk i hemmet. Elever på Kilhults skola har erhållit modersmålsundervisning enligt anmälda önskemål i tyska, thailändska och danska. Eleverna ska ha stort inflytande över sina skoldagar genom bl a aktivt arbete på klassråd, matråd och elevråd. 4. Resultat Nationella prov åk 3. Årskurs 3. Nått målen Svenska 100 % 100 % Matematik 100 % 100 % Inga elever i årskurs 6 våren Elevenkäter Årskurs 2 och årskurs 5. 11

12 Årskurs 2. Enkäten genomfördes i december 2012 med hög svarsfrekvens i hela kommunen. I Kilhults skola deltog 8 elever, 5 flickor och 3 pojkar. De går i åldersblandad klass åk 2-3. Allra högst skattade eleverna på Kilhults skola att: -de får tillräckligt mycket med hjälp av vuxna om något/några barn är elaka mot dem. -de trivs att gå i skolan -de får hjälp om de har problem Medelvärdet för ovanstående ligger på 3,92. Högsta värdet är 4,0. Resultatet av enkäten har bearbetats i klassen och åtgärder för t ex att sänka ljudnivån har tagits fram. Placeringar i klassrummet har förändrats och bidraget till en lägre ljudnivå enligt samtal med eleverna. De har också diskuterat på vilket sätt de ska kunna bibehålla de höga värdena och bland annat kommit fram till att det är viktigt att ständigt ta upp frågor kring arbetsro, lärandemiljö osv på klassråd och elevråd. Årskurs 5. Klass 5 på Kilhults skola består det här läsåret av 8 elever, som går i en åldersblandad klass med 8 elever i åk 4. Efter genomförda enkäter har vi gemensamt studerat resultaten och diskuterat fram åtgärder, som skulle kunna förändra till det bättre. Alla trivs enligt enkäten väl i klassen och ingen känner sig otrygg, vilket vi tycker är viktigt. De som inte hamnar lika högt är arbetsro och ljudnivå.vi har bestämt att vi ska låta klassen själv bedöma skoldagarnas arbetsro-nivå och på det här sättet kanske göra fler uppmärksamma och medvetna om sin egen roll. Tidigare har vi arbetat med stjärnor som utdelades av pedagogerna - på förslag från eleverna beroende på hur arbetsron bedömdes vara. Användandet av skolbiblioteket är också lågt, vilket bland annat kan förklaras genom att vi har bokbuss som kommer och då lånar många sina böcker där. Det finns dock saker vi skulle kunna göra för att underlätta för eleverna att hitta nytillkomna böcker i skolans bibliotek, samt locka till läsning av de böcker vi redan har. Vi vill skylta nya böcker och bokprata i klasserna. Ett annat förslag är att eleverna själva berättar om böcker för varandra. Vad det gäller skolmiljön är alla eniga om att det är alldeles för kallt i gymnastiksalen och i ett par klassrum på skolan. Vi hoppas att det kan rättas till. 12

13 Vidtagna åtgärder har bidraget till en bättre arbetsro samt lägre ljudnivå. Det har framkommit i diskussioner med eleverna på klassråd samt elevråd. Enkäter under våren Föräldraenkät på fritidshemmet Det framkom bland annat att det önskas mer information om verksamheten och dess aktiviteter och om de aktuella styrdokumenten. Elevenkät på fritidshemmet. Elevernas svar visade att de trivs men att många önskade att få vara mer i idrottshallen. Föräldraenkät på förskolan. Resultatet på enkäten visade på att vårdnadshavarna är mycket nöjda med förskolans hela verksamhet. Medelvärdena på de olika alternativen ligger på 4,0. Högsta värdet är 4,0. Utdrag ur verksamheternas olika utvecklingsområden ang. Hur blev det?: F-6. I en enkät som eleverna gjorde efter de olika arbetena i tvärgrupperna framkom det att huvuddelen av eleverna var positiva till arbetet och nämnde bland annat att: det var roligt att jobba med andra man lär sig av de äldre det var roligt att hjälpa yngre man lärde känna varandra och känner sig därför tryggare på rasterna nu det var kul att variera och inte jämt arbeta med samma människor och därför lärde man sig mer man fick samarbeta Fritidshemmet Genom samtal med eleverna framkom att: eleverna leker mer med olika saker och de har hittat nya kamrater att vara med eleverna har lättare för att prata om känslor vid t ex uppkomna konflikter 13

14 Förskolan Våra litteraturdiskussioner och reflektioner vid våra personalkonferenser har varit givande, och lett till nya tankar och aha-upplevelser. Matematik, no/teknik ingår i den vardagliga verksamheten, vilket vi är noga med att uppmärksamma och dokumentera. Vårt miljöarbete utvecklas ständigt, och våra föräldrar görs delaktiga genom både föräldramöte, drop in, forum för samråd, månadsbrev, dokumentation samt genom den dagliga kontakten. Personalen är överens om att de stressiga situationerna har minskat, och att detta till stor del beror på att man själv tänker på sitt eget uppträdande. Observationerna kring leken har lett till viss förändring av inomhusmiljön, vilket gynnar barnens sociala samspel. 5.Analys. Aktuell handlingsplan för ökad måluppfyllelse har under läsåret diskuterats och kontinuerligt följts upp på olika konferenser, vilket har bidraget till en hög måluppfyllelse. Bland annat har följande åtgärder varit aktuella: -det har varit en aktiv kontinuerlig kunskapsuppföljning av samtliga elevers resultat för att varje elev ska få möjlighet att nå högsta möjliga mål. Vid behov har åtgärdsprogram och kartläggningar gjorts. - elevnärvaron har kontinuerligt följts upp och vid behov har insatser satts in. -personalen har aktivt arbetat med elevernas medinflytande. Detta framgår av resultat från olika samtal och enkäter. -personalen har haft höga förväntningar på eleverna/ barnen. Detta gäller både grundskolan och förskolan. -personalen inom grundskolan och förskolan har haft kontinuerliga kontakter med vårdnadshavarna. Nationella proven i åk 3 gav ett tydligt bevis på hög måluppfyllelse. Det ligger att aktivt pedagogiskt arbete bakom resultaten. Verksamheternas olika projekt har bidraget till att eleverna/ barnen känner sig trygga med varandra och har ökat deras medinflytande. Elevernas inflytande har även ökat genom aktivt arbete i matråd och elevråd. Förskolans aktiva miljöarbete genom Grön Flagg gynnar en hållbar utveckling. 14

15 6. Åtgärder för framtiden. Utdrag ur kvalitetsrapporter att arbeta vidare med: - Inom Fsk- åk 6 kommer vi att utveckla arbetet med åldersblandade tvärgrupper med elever från alla klasser och ha en kontinuerlig fadderverksamhet hela läsåret mellan förskoleklassen och åk 1-6. Vi kommer i större utsträckning än nu få eleverna att känna sig mer delaktiga i val och planering av de olika arbetsområdena. - Inom fritidshemmet kommer vi att vara mer aktiva med information till vårdnadshavare. Vi kommer också att integrera miljöarbetet i enlighet med läroplanen i de vardagliga aktiviteterna på ett tydligare sätt. - Inom förskolan fortsätter vi att utveckla arbetet med språklig medvetenhet, för att ge barnen goda möjligheter att utveckla sin språkliga kompetens. Vi kommer att påbörja ett nytt tema genom Grön Flagg. Ytterligare utvecklingsområden kommer vi att arbeta vidare med i augusti utifrån bland annat enkätsvaren för att på sätt göra vårdnadshavarna delaktiga i vår verksamhet. På olika möten kommer följande områden att vara stående punkter på agendan: lokal arbetsplan/ handlingsplan för ökad måluppfyllelse samt de av nämnden beslutade områden. planen mot diskriminering och kränkande behandling inom resp. verksamhet elevrådet och matrådet 15

16 Skolenhetens sammanfattande rapporteringsunderlag för Systematiskt kvalitetsarbete Skolenhet: Kilhults skola F-6 Skolår: 2012/2013 Rektor/förskolechef: Inga- Kerstin Eriksson 1. Detta vill vi utveckla: Vårt motto som vi vill jobba med är: Tillsammans vågar och lär vi oss mer! *Vi känner trygghet med varandra. *Du är viktig för oss, vi är viktiga för dig. *Vi arbetar i tvärgrupper över klassgränserna. *Elevernas intressen och idéer blir grunden för vårt arbete i tvärgrupperna. Vi kommer att arbeta med övergripande teman "Barn förr och nu", svenska djur, julens traditioner och modersmål. Inom ovanstående teman vill vi vidareutveckla elevernas trygghet, gemenskap och sammanhållning över klassgränserna F-klass, 1,2,3,4,5,6 på Kilhults skola. Vi ville också väcka lust till gemensam arbetsglädje. 2. Så vill vi synliggöra utvecklingen: Vi kommer att dela in eleverna i grupper över klassgränserna. Detta för att de ska känna mer samhörighet med varandra. 16

17 De ska få göra egna leksaker av både återvunnet och nytt material. Vi kommer att genomföra lekar som lektes förr i tiden och lekar som man leker nu. Vi kommer b l a att besöka ett lokalt museum i trakten samt göra ett besök på Eslövs leksaksmuseum. Avslutningsvis kommer projektet att avslutas med en fest där de åldersblandade grupperna redovisar sina egentillverkade leksaker. I arbetet med julen kommer eleverna att få höra och se olika seder och traditioner kring julens högtid, både den kristna och den profana. Hela skolan kommer att ha en avslutande jul-tema-dag. Svenska djur kommer också att vara ett av årets teman. Eleverna kommer att ta reda på fakta och därefter redovisa sina valda djur inför en grupp. Vi kommer att avsluta detta arbete med en tipsrunda. Målet är trygga barn i en trygg skola, där alla känner att man får vara den man är. Vi vill synliggöra samarbetet genom fadderverksamhet och genom gemensamma lekar. Utvärdering : Vi kommer att göra en enkät före och efter våra temaarbeten där varje elev svarar på frågor och framför egna åsikter. 3. Hur blev det? Vad vet vi nu som vi inte visste tidigare? Hur tänker vi om det? Varför tänker vi så?: På hösten fick eleverna göra en enkät, om förväntningar och idéer om att lära sig tillsammans i tvärgrupper, både positiva och negativa saker. I dessa enkäter framkom: att eleverna trodde att det skulle bli roligt och kul att lära känna varandra att de skulle lära sig av varandra 17

18 att det skulle bli roligt att jobba med andra som omväxling. att de äldre eleverna är mer vana vid grupparbete och kan läsa och kanske vet mer. Det negativa trodde de kunde bli: att de äldre kan ta över att man inte får vara med och bestämma att det kanske också kunde bli så att alla inte hjälpte till. Det kom även fram att eleverna ville arbeta med bl.a. djur och om hur man hade det förr i tiden. På vårterminen hade vi åter igen haft en utvärdering genom enkät, diskussion i åldersblandade grupper om resultatet, samt övriga synpunkter. I en enkät som eleverna gjorde efter de olika arbetena i tvärgrupperna framkom det att huvuddelen av eleverna var positiva till arbetet och nämnde bl a att: det var roligt att jobba med andra man lär sig av de äldre det var roligt att hjälpa yngre man lärde känna varandra och känner sig därför tryggare på rasterna nu det var kul att variera och inte jämt arbeta med samma människor och därför läde man sig mer man fick samarbeta De få elever som gav negativ kritik nämnde att: alla gruppsammansättningar var inte bra t ex förekom det att en elev bestämde allt i gruppen att några jobbade med uppgiften och andra fick inte vara med vissa hjälpte inte till gruppstorleken var för stor 18

19 att några saknade sin bästis Dessutom fanns det några få kommentarer kring vilket arbetsområde vi hade valt att jobba med. 4.Vad behöver nu utvecklas? Varför behöver det utvecklas?: Vi har haft flera arbeten med tvärgrupper med åldersblandade grupper med elever från alla klasser och har haft kontinuerlig fadderverksamhet hela läsåret mellan förskoleklassen, klass 1 och klass 4,5. Vi vill utveckla detta genom att klass 2,3 även involveras i en kontinuerlig fadderverksamhet samt att alla klasser arbetar vidare med åldersblandade tvärgruppsarbeten. Detta vill vi för att vi ser att elever som arbetat med fadderverksamhet under läsåret har en närmre gemenskap och känner trygghet med varandra, som visar sig b l a på raster under skoldagen. Det är också färre konflikter mellan dessa barn. Även tvärgruppsarbetet har bidraget till ovanstående. Vi lärare ser att vi vill bli bättre på att i ännu större utsträckning få eleverna att känna sig delaktiga i val och planering av arbetsområden. Vi vill också anpassa uppgifterna så att alla åldrar kan vara mer delaktiga. Trots vår ambition att skapa grupper med goda förutsättningar till samarbete, finns det mer för oss att göra bl a förändra gruppsammansättningar och gruppstorlekar. 19

20 Skolenhetens sammanfattande rapporteringsunderlag för Systematiskt kvalitetsarbete Skolenhet: Kilhults fritidshem Björnligan Skolår: 2012/13 Rektor/förskolechef: Inga-Kerstin Eriksson 1.Detta vill vi utveckla A. Vi vill utveckla elevernas intressen oberoende av könstillhörighet. B. Vi vill få eleverna att leka tillsammans med andra än de kamrater som de vanligtvis leker med. C. Vi vill hjälpa eleverna att utveckla sin förmåga att uttrycka vad de känner. 2. Så vill vi synliggöra utvecklingen: A. Vi börjar med att kartlägga vem som leker med vad, samt vem som leker med vem. Sedan kommer vi att en gång/vecka lotta ut vad var och en ska leka med under 15 minuter. Därmed kan eleverna komma att leka med något material som de annars inte brukar leka med och också att leka med kamrater som de annars inte leker med. Efter 15 de obligatoriska 15 minuterna kan eleverna välja att antingen fortsätta med leken eller att plocka undan för att börja med något annat. B. Se A. C. Vi har valt ut en av våra sex mimikbollar som vi ska prata om. Vi sitter ner i en samling tillsammans med eleverna. Läraren som har bollen berättar om en situation under den senaste veckan där hon känt så som bollen visar (glad, jätteglad, arg, ledsen, förvånad eller rädd). Därefter lämnas bollen över till nästa person som får berätta. 20

21 3 Hur blev det? Vad vet vi nu som vi inte visste tidigare? Hur tänker vi om det? Varför tänker vi så? A. Eleverna har börjat leka mer med olika saker. Vi har sett pojkar som spelar typiska tjejspel, flickor som bygger mer med kapplastavar och bilar etc. Pojkarna i 2-3:an verkade till en början negativa till hela projektet. Men när vi nu har frågat dem säger de att det är roligt och bra. De tycker att ibland är det roliga saker och ibland tråkiga och att det är för kort tid. Flickorna och de yngre pojkarna har varit positiva hela vägen. Det känns roligt att de äldre pojkarna är mer positiva än vi trodde från början. Trots att många av eleverna tycker att tiden är för knapp känner vi inte att vi ska förlänga den. Om eleverna vill får de gärna fortsätta leka efter att de 15 minuterna är slut. B. Vi har märkt att en del elever har hittat nya kamrater att leka med. Elever som vi aldrig har sett leka tillsammans tidigare har nu spontant lekt tillsammans. C. Eleverna verkar lättare kunna tala om hur de känner i olika situationer, till exempel när vi hjälper dem att lösa konflikter. En del elever verkar ha svårt att avgränsa sig till att prata om något som hänt den senaste veckan. Meningen med det har varit att hålla samtalet aktuellt, att vi ska prata om ganska aktuella händelser och känslor. Vi har även undersökt vad eleverna tycker och tänker kring att vi gör detta. Svaren har blivit olika. En del tycker att det är bra att få prata om sådant som hänt så att vi kan rätta till det. Andra svarade att man kan prata om att någon har gjort något dumt så kan man bli bättre. Någon tyckte också att de kunde säga hur de känner och att det var bra. 4. Vad behöver nu utvecklas? Varför behöver det utvecklas?: A. Information till föräldrar om verksamheten och våra aktiviteter. Vi känner själva att vi inte har varit bra på att informera föräldrarna om vad som händer. När vi skickade ut enkät till föräldrar fick vi också kommentarer om att det saknas. B. Information till föräldrar om styrdokumenten. Precis som under punkt A känner vi själva att vi behöver förbättra detta, samt att det har kommit svar på enkäten som visar att föräldrarna saknar detta. C. Miljöarbete. Enligt läroplanen är skolans mål eleverna visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 12) Vi har inte arbetat aktivt med miljön förut och vi känner att det är ett viktigt område att arbeta med. Vi tänker oss att integrera miljötänket i många av våra aktiviteter. 21

22 Förskolans sammanfattande rapporteringsunderlag för systematiskt kvalitetsarbete Förskola: Björnligans förskola Skolår: 2012/13 Rektor/förskolechef: Inga-Kerstin Eriksson Metagog: Jessica Svensson 1. Detta vill vi utveckla: Språklig medvetenhet Lekens betydelse NO/teknik och matematik Miljöarbetet Motverka stressiga situationer 2. Så vill vi synliggöra utvecklingen: Vi kommer att fortsätta dokumentera vårt kvalitetsarbete både genom vår kvalitetspärm samt den synliga dokumentationen på avdelningarna. Syftet med pärmen är att vi kontinuerligt kan följa upp, analysera och utveckla verksamheten framåt genom att använda oss av beprövad erfarenhet, och den synliga dokumentationen bidrar till att synliggöra verksamheten för både vårdnadshavare och barn samtidigt som vi kopplar aktiviteterna till våra styrdokument. Två av pedagogerna kommer att delta i en utbildning som handlar om språklig medvetenhet. Detta ska sedan förankras i arbetslagen för att utveckla arbetet kring språklig medvetenhet tillsammans med barnen. Vi har även köpt in aktuell litteratur kring ämnet som samtlig personal ska ta del av. Vi kommer att köpa in litteratur som belyser lekens betydelse och samtidigt kommer vi att vidarutveckla den pedagogiska dokumentationen kring barns lek. 22

23 Vi känner att NO/teknik och matte är område vi har material och kunskap till att arbeta vidare med, men vi ska bli bättre på att titta tillbaka på våra dokumentationer. Syftet med detta är att använda oss mer av våra analyser/nya mål då vi planerar för nya utmaningar. Vårt miljöarbete utvecklas kontinuerligt tillsammans med barnen. Rapport från vårt pågående tema Konsumtion lämnas in till Grön Flagg i slutet av vårterminen för granskning. Nästa tema påbörjas under hösten. För att motverka stressiga situationer ska vi fortsätta att samarbeta och att ha en öppen dialog mellan personalen. Vi måste tänka på hur vi själv uppträder eftersom lugn personal ger lugnare barngrupp vilket minskar stressen. 3. Hur blev det? Vad vet vi nu som vi inte visste tidigare? Hur tänker vi om det? Varför tänker vi så?: Våra litteraturdiskussioner och reflektioner vid våra personalkonferenser har varit givande, och lett till nya tankar och aha-upplevelser. Matematik, NO/teknik ingår i den vardagliga verksamheten, vilket vi är noga med att uppmärksamma och dokumentera. Vårt miljöarbete utvecklas ständigt, och våra föräldrar görs delaktiga genom både föräldramöte, drop in, forum för samråd, månadsbrev, dokumentation samt genom den dagliga kontakten. Personalen är överens om att de stressiga situationerna har minskat, och att detta till stor del beror på att man själv tänker på sitt eget uppträdande. Observationerna kring leken har lett till viss förändring av inomhusmiljön, vilket gynnar barnens sociala samspel. 4. Vad behöver nu utvecklas? Varför behöver det utvecklas? Vi fortsätter att utveckla arbetet med språklig medvetenhet, för att ge barnen goda möjligheter att utveckla sin språkliga kompetens. Vi kommer att påbörja ett nytt tema genom Grön Flagg. Ytterligare utvecklingsområden kommer vi att arbeta vidare med i augusti utifrån bland annat enkätsvaren för att på sätt göra vårdnadshavarna delaktiga i vår verksamhet. 23