Verksamhetsberättelse 2012 Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2012 Barn- och ungdomsnämnden #{enhet}#

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Organisation Viktiga händelser under Måluppfyllelse... 7 Barn och utbildning... 7 Demokrati och dialog Omsorg och stöd Trygghet, säkerhet och folkhälsa Övriga prioriteringar Nämndens/styrelsens mål Uppföljning hälso- och arbetsmiljöplanen Hälsa och arbetsmiljö för anställda inom barn- och ungdomsförvaltningen Uppföljning jämställdhetsplanen Jämställdhet för anställda inom barn- och ungdomsförvaltingen Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

3 1 Inledning Barn- och ungdomsnämnden/-förvaltning har i sitt uppdrag att i egen regi planera och genomföra utbildning i förskolan, grundskolan, grundsärskolan och fritidshem. Samt att i kommunens intresse arbeta för att den utbildning som erbjuds kommunens barn och elever är av god kvalitet, oavsett om den bedrivs i egen regi eller anordnas av fristående aktörer. I KFs planeringsdirektiv med budget finns ett antal inriktningsmål som sätter fokus på BUFs arbete i verksamheten. Det framgår tydligt i verksamhetsredovisningen för 2012 hur BUF/BUN har bidragit till att uppfylla dessa mål. Kommunfullmäktige har en vision om att Halmstads förskolor och skolor ska tillhöra de bästa i landet. Personalen arbetar utifrån denna vision och dessa mål för att ge så god omsorg, fostran och lärande till barn och elever. Barn och utbildning var ett av de prioriterade mål som fastlades i planeringsdirektiven med budget för När barns och elevers övergång till ny verksamhet närmar sig har förskolan och skolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta den gångna perioden. Vid övergången till ny verksamhet ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn och elever som behöver särskilt stöd. Det är en stor utmaning för pedagogerna att kunna se på miljön och verksamheten med ett utanfrån perspektiv, för att kunna organisera den på ett sätt som gynnar varje barn och elev. Det specifika behovet hos enskilda barn och elever kan ibland ställa krav på annorlunda former och förutsättningar för förskola och skola. Utifrån verksamhetsredovisningen för år 2012, görs ett fantastiskt arbete med att fokusera på de mål som tagits fram för verksamheten. Vissa mål har blivit uppfyllda, andra mål bedöms delvis uppfyllda och det pågår omfattande utvecklingsarbete för att förbättra och tydliggöra måluppfyllelsen under Vikten av BUFs/BUNs samarbete med andra nämnder som berör just barn/ungas vardag och kunskapsutveckling har visat sig varit framgångsrik under det gångna året. Det gångna året har även inneburit ett omfattande arbete för att skapa goda förutsättningar för implementeringen av nya skollagen och nya läroplaner. Förskolan ska sträva efter att erbjuda en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet till alla barn i kommunen. Målen för skolan ska vara sammankopplat med kärnuppdraget för BUFs verksamhet. Barn- och ungdomsnämndens egna arbete har under 2012 har utökats genom ytterligare mötesplatser med elever, föräldrar, personal och rektorer/förskolechefer. T.ex. genom förnyat sätt arbeta fram ny verksamhetsplan för , där BUNs ledamöter träffade representanter för rektorer och förskolechefer. Detta arbete kommer att utvecklas inför kommande arbete med verksamhetsplan Under 2012 års arbete med implementering av ny skollag och nya läroplaner, genom det utvecklingsarbete som görs inom verksamheten, har jag stor förhoppning om att ett fortsatt arbete under kommande år ska redovisa de aktiviteter och metoder som är tagna för en full måluppfyllelse. En god relationskultur mellan skolornas samtliga nivåer, tydliga mål samt kontinuerlig uppföljning är några av de viktigaste faktorer för en kraftsamling kring ökad måluppfyllelse. Inger Larsson Ordförande i barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

4 2 Organisation Nämndens uppdrag omfattar utbildning inom följande verksamheter - förskola, grundskola, skolbarnomsorg, grundsärskola, Kulturskola, KomTek, och Kärnhuset. Verksamhet styrs av skollagen, statliga styrdokument som läroplaner och kursplaner med betygskriterier, Skolverkets föreskrifter SKOLF, Skolverkets s.k. allmänna råd, statliga förordningar, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen mm. Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) hade under 2012 en verksamhet som omfattade: ca barn i kommunal förskola, inkl resursavdelningar ca elever i kommunal grundskola och grundsärskola inkl resursskolor ca barn i kommunal skolbarnomsorg ca anställda. Verksamheten var 2012 fördelad på 83 förskolor med 235 förskoleavdelningar (inkl. resursavdelningar) och 35 grundskolor, varav 30 med skolbarnsomsorg. Hösten 2012 slogs Kyrkskolan och Klockargårdsskolan ihop och bildade Hovgårdsskolan F-5. Från hösten finns därmed 34 grundskolor. Kärnhuset hade 3 skolor. Barnomsorgen och grundskolan var fördelad i tre skolområden. Kulturskolan, KomTek, Kärnhuset och 5 resursavdelningar ingår i BUFs verksamhet. Inom Halmstads kommun fanns även ca 700 barn i fristående förskola, ca 250 i skolbarnsomsorg och ca 800 elever inom fristående grundskolor. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

5 3 Viktiga händelser under Viktiga händelser under 2012 Under 2012 har ca barn deltagit i en lärande och skapande verksamhet fördelad på 83 förskolor. Ca elever har undervisats på 34 grundskolor inkl. fritidshem och grundsärskolor. Ca anställda har arbetat för att främja lärande och utveckling för dessa barn och elever. Under 2012 har utvecklingen av innehållet i verksamheten i förskolorna, grundskolorna, fritidshemmen och grundsärskolorna i Halmstad bland annat fokuserats på: Barns lärande och utveckling i förskolorna: I de flesta förskolorna har personalens arbete för barnens lärande synliggjorts genom att personalen använt den så kallade GPP (Gemensam Pedagogisk Planering). Majoriteten av förskolorna har även arbetat med de nya kraven om utvärdering, uppföljning och utveckling i den nya reviderade läroplanen för förskolan. Möten mellan personal från förskolorna och socialförvaltningen har genomförts i syfte att stärka samarbetet om tidigt stöd för barn i behov av särskilt stöd. Elevers kunskapsresultat i grundskolan och grundsärskolan: Utvecklingsarbetet har skett kring uppföljning, analys och bearbetning av resultat gällande nationella prov och betyg. T.ex. köpte förvaltningen in ett nytt IT-verktyg (IST Analys) för att ytterligare stödja skolorna i deras arbete med att få översikter av alla elevers kunskapsutveckling i alla årskurser och i alla ämnen. Förbättringar av arbetet med elever i behöv av stöd har skett, t.ex. genom vidare arbete med BUFs material kring åtgärdsprogram. Detta arbete är av stor vikt då ökningen av elever i behov av särskilt stöd fortsätter. Flertalet skolor har satsat på arbete med bedömning för lärande, ett forskningsbaserat perspektiv där elever ska blir alltmer medvetna om sitt eget lärande och därmed aktivt bidra i arbetet i klassrummet. Kompetensutveckling inom grundsärskoleverksamheten har skett genom fortbildningstillfällen för all personal kring betyg och bedömning. För att stödja arbetet kring barns och elevers språkutveckling har en Rutin för elevers språk, - läs- och skrivutveckling tagits fram. Denna innehåller bland annat hållpunkter gällande förskoleklass, årskurs1 och 2 för att uppnå ytterligare förbättrad måluppfyllelse. Halmstad kommuns skolbiblioteksuppdrag är en del av arbetet för ökad måluppfyllelse för alla elever. Arbetet med uppföljning och utvärdering av skolbiblioteksverksamheten har påbörjats och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Rutiner för kvalitetsarbete: Rektorerna/förskolecheferna har under året arbetat med att ta fram sina egna strukturer och rutiner för de nya kraven om systematiskt kvalitetsarbete. Den nya skollagens krav innebär att huvudmän och rektorer/förskolechefer systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen, utifrån det besluta om utvecklingsåtgärder för att därefter planera och genomföra utbildningen. IKT som mål och stöd för barns/elevers lärande: Förutsättningarna med antal datorer och surfplattor för elever och lärare har förbättrats med KFs beslut. Utvecklingsarbete om IKTs betydelse och användning i barns och elevers lärande har förstärkts i många skolor och förskolor. För att utveckla elevers skrivande och läsning används till exempel metoden Att skriva sig till läsning på skolor i Halmstad. En metod för läs- och skrivinlärning där eleverna använder datorerer eller surfplattor från förskoleklass. Fortbildningar och inspirationsseminarium har erbjudits alla lärare, bl.a. via arrangemang av Torg-IT. Portal 035 har numera konton och används av skolpersonal, elever och vårdnadshavare Omvärldsbevakning och internationellt arbete: Det pågår ett långsiktigt och metodiskt arbete för att för att garantera ett kvalitativt internationellt arbete inom följande områden: Internationella samarbetsprojekt, Internationella nätverk och kontakter, förankring, temadagar, temaveckor, identifiera utvecklingsbehov skola, pedagoger och elever. Fritidshemsutvecklingen: Samtliga fritidshem i Halmstad kommun har utvecklat arbetet kring dokumentation och målbeskrivning utifrån styrdokument. Här framkommer en allt större medvetenhet om vikten av elevernas delaktighet och inflytande över sin fritidshemsverksamhet. Detta för att stimulera lärande och utveckling i ett helhetsperspektiv. I fritidshemmens målbeskrivningar och underlag visas på exempel på hur verksamheten utformas för att eleverna ska erbjudas meningsfull fritid och rekreation. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

6 Jämställdhetsfrågor och likabehandlingsplaner: Förskolor och grundskolor har fått stöd via fortbildning kring jämställdhetsfrågor och likabehandlingsplaner genom jämställdhetsutvecklare på Kärnhuset. Under slutet av året svarade alla elever i årskurs 8 på LUPP-enkäten. Analys och åtgärder kommer att tas fram under våren KomTek: KomTek har stärkt skolverksamheten genom ett antal webbaserade verktyg som ska underlätta för lärare och rektorer att lägga upp undervisningen kopplad till teknik, entreprenörskap och praktisk matematik. När det gäller fastigheter och lokaler så har arbetet 2012 bland annat fokuserats på: Utredning om effektivisering av grundskolans lokalanvändning och förändring av elevområden. Det är ett stort behov av beslut om en långsiktig lösning för en grundskola i ett hållbart Halmstad. Byggstart för Söndrumsskolan och Åledsskolan Projekteringsstart för Steninge skola Utbyggnad av förskolor med tillbyggnader vid Brogårds förskola, Bäckagårds förskola och Bergsgårds förskola. Byggstart för nya förskoleavdelningar vid Wekalyckans förskola och Åleds förskola. Fortsatt planering för ytterligare nybyggnationer. Stor försening av förskolebyggnader vid Furulundsskolan, Simlångsdalen och i Snöstorp. Mycket arbete har lagts på arbetsmiljöproblem vid förskolor och grundskolor. Bl.a. har flera förskoleavdelningar fått evakueras pga. skador i lokalerna med omflyttning av barngrupper som följd. Under 2012 har arbete med HR-perspektiv bland annat fokuserats på: Arbetsmiljö och hälsa: Chefer och medarbetare har arbetat på olika sätt för att åtgärda och följa upp eventuella brister i arbetsmiljön. Förvaltningsgemensamma aktiviteter har genomförts i form av BUF championship för all personal och beställning till Previa med förebyggande och hälsofrämjande insatser i form av föreläsningar kring sömn, stress och kost. Särskilda medel har avsatts under 2012 för åtgärder utifrån medarbetarenkäten. Kompetensförsörjning: Förvaltningens behov av utbildad personal med rätt kompetens har prioriterats. Andelen tillsvidareanställda har minskat främst beroende på att nyutexaminerade lärare och förskollärare anställts tidsbegränsat. Vidare visar genomförd kompetensinventering att det finns en stor brist av utbildade lärare inom grundsärskolan. Bristen på lärare i matematik, naturorienterade ämnen och praktiskt estetiska ämnen är också framträdande tillsammans med brist på kockar och kokerskor. Särskild vikt har lagts på att rekrytera förskollärare, i syfte att nå en ökad andel förskollärare enligt särskilt BUN beslut. Barnskötare som satsat på en vidareutbildning till förskollärare har fått viss ekonomisk ersättning. Ledarutveckling: I syfte att tillgodose rekryteringsbehovet av nya rektorer och förskolechefer har pedagogisk personal haft möjlighet att söka till Framtidens skolledare, som är ett utvecklingsprogram med Linnéuniversitetet som arrangör. Flera rektorer och förskolechefer genomgår den statliga rektorsutbildningen. Kultur- och värderingsarbete: Under 2012 påbörjade Halmstads kommun kultur- och värderingsarbete. Resultatet har presenterats för samtliga chefer och processtödjare har utbildats under året. Arbete kommer att fortsätta under 2013, med ett tydligt fokus på kultur och värderingar. Jämställdhet: Jämställdhetsplanen har följts upp och en ny reviderad version har tagits fram för perioden Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

7 4 Måluppfyllelse Barn och utbildning Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade insatser. Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade insatser. Kommentar Helhetsbedömning av årets arbete: Målet bedöms delvis vara uppfyllt. Åtgärder som föranleds av resultatet är: - fortsatt samarbete med socialförvaltningen enligt verksamhetsplan för arbete med att ta fram förvaltningsgemensam dokumentation gällande barn i behov av särskilt stöd, som ligger i linje med den nya skollagens skärpta krav Beskrivningar av årets arbete: Övergripande summering: Specialpedagoger har rekryterats till skolområdena. Nätverk har utvecklats med representanter för socialförvaltningen, bvc, förskola och grundskola. Information och utbildning har samplanerats och genomförts med socialförvaltningen. Förskolechefer har inom egen ram finansierar stöd till enskilda barn/grupper. Cheferna tar dock upp att de ser ett ökande behov som är svårt att tillgodose inom befintlig ram. Utbildningsinsatser kring barns tidiga språkutveckling har genomförts. Det har införts barnkonferenser där förskolepersonal, specialpedagog och förskolechef kartlägger barngruppens nuläge och behov framåt i syfte att erbjuda stöd och främja tidiga insatser Samarbete har skett med Kärnhuset. Anställningen av specialpedagogerna har inneburit att förskolepedagogerna har fått ett bättre stöd i arbetet med barn i behov av stöd. Specialpedagogernas uppdrag är förutom att handleda personal, även fungera som samordnare mellan förskola, vårdnadshavare och externa kontakter. Att genomföra kartläggningar, stötta vid utarbetande av handlingsplaner och följa upp de åtgärder man har beslutat om. Specialpedagogerna ansvarar också för att dokumentation görs av olika möten och processer. I uppdraget ingår också att utveckla barnhälsoarbetet i skolområdet. I skolområdena har skolområdespersonal tillsammans med specialpedagogerna genomfört barnkonferenser på flertalet av förskoleavdelningar och fler kommer att erbjudas detta under vårterminen Vid barnkonferenserna deltar såväl förskolepersonal, specialpedagog och förskolechefer. I den nya skollagen finns förstärkt handläggnings- och dokumentationskrav för myndighetsutövande beslut gällande barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Flertalet förskolor har redan påbörjat arbetet med att uppfylla detta nya lagkrav. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad 1.1 Antal samordnade insatser (tas fram av socialförvaltningen) 1.2 Antal anmälningar från barnomsorgen till Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

8 Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad socialtjänsten (tas fram av socialförvaltningen) Aktiviteter Kommentar Status Tidiga och samordnade insatser - Pågående Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. Kommentar Helhetsbedömning av årets arbete: Målet bedöms delvis uppfyllt. Lagkravet att ta emot alla barn inom fyra månader är styrande och efterfrågan på förskoleplatser förväntas öka framöver. Detta kan försvåra arbetet med att anpassa förskolans grupper utifrån barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet, om ej utbyggnad sker. Måluppfyllnaden för nyckeltalen avseende barn/enhet (genomsnittsvärdet för året) har uppnåtts. Måluppfyllnaden för de övriga nyckeltalen uppnås ej fullt ut. Brukarundersökningen görs på nytt Åtgärder som föranleds av resultatet är: - arbetet fortskrider enligt verksamhetsplan för Beskrivningar av årets arbete: Nästa brukarundersökning kommer att genomföras under Den senaste skedde under veckorna , som redovisades i januari 2012, där andelen nöjda vårdnadshavare uppgick till 91,8%, vilket är 1% lägre än vad som redovisade vid förra brukarundersökningen Studien visar bl.a.: Halmstads kommuns förskoleverksamhet får mycket positiva helhetsomdömen av vårdnadshavarna/föräldrarna. 91,8 % anger att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. ( jmf ,9 % Mest nöjda upplever sig vårdnadshavarna med aspekterna barns utveckling och lärande; vad barnen får göra i förskolan/familjedaghemmet och hur de ges tid och stimulans till lek. Även trivselaspekten; att barnen går med glädje till sin förskola/familjedaghem ges hög brukartillfredsställelse. Minst tillfreds är vårdnadshavarna med delområdet yttre och inre miljö där möjligheterna till lugn och ro för barnen i verksamheten och lokalerna får låga nöjdhetsvärden. Barngruppstorlekar, säkerheten för barnen samt personaltäthet är aspekter som vårdnadshavarna också har kritiska åsikter kring. Därtill upplever föräldrar att möjligheten till delaktighet och inflytande i verksamheten är låg. BUNs mål att nå 67 % förskollärare inom förskoleverksamheten ska vara uppnått till 2013 års utgång. Som delmål för år 2012 är att uppnå 62 %. Detta delmål är inte uppnått men då det finns ett tjugotal barnskötare som befinner sig på vidareutbildning samt förväntad rekrytering av förskollärare från högskolan i Halmstad under 2013 kan fortfarande målet med att nå 67% till 2013 års utgång vara möjligt att nå. Exempel från skolområde Centrum Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

9 Inom befintlig ram försöker förskolechefer anpassa vid nyplaceringar. Det är dock i begränsad omfattning då förskoleutbyggnaden inte är i balans med full behovstäckning ännu. Grupperna ökar kontinuerligt under året utifrån efterfrågan.det finns ett fortsatt behov av lokalanpassning. Budgetram tillåter inte att minska barngruppernas storlek utan tvärtemot syns en kraftigt ökad efterfrågan av förskoleplatser inom skolområdet. Förskolekonferenser där specialpedagog och förskolechef träffar arbetslagen kontinuerligt där barngruppens storlek och sammansättning diskuteras. Exempel från Klackerup/Teknikförskolan: I september var verksamheten i princip full. På Teknikförskolan är i snitt 18 barn och Klackerup 20 barn inskrivna per grupp. Gullvivan har också trots att det är en verksamhet för barn i behov av särskilt språkstöd fått bidra med utökad verksamhet för att bereda köande barn plats. Särskilt grupperna för de minsta barnen påverkas kvalitetsmässigt av att ha så många inskrivna (snitt 17 i småbarnsgrupperna). Det är mycket allvarligt att kösituationen är som den är, och behovet är stort av att prioritera utbyggnad i området. Exempel från skolområde Norr Skolområdets förutsättningar har inte förändrats sedan 2011, vilket gör att det fortfarande inte finns möjlighet att med tilldelade medel kunna minska gruppstorlekarna med bibehållen personaltäthet och öppenhållande. Skollagens krav att erbjuda förskoleplats inom 4 månader är prioriterat och detta har klarats av med i vissa fall utökningar i befintliga förskolegrupper. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad 2.1 Anpassade barngrupper utifrån barnens behov. 2.2 Antal barn/enhet 17,5 17,5 100% 2.3 Antal barn/årsarbetare 5,6 Lägst5,5 102% 2.4 Andel högskoleutbildad personal med inriktning mot de tidiga åldrarna 2.5 Andel nöjda vårdnadshavare 60% Högst62% 97% 91,8% Högst95% 97% 2.6 Kvalitativ uppföljning Aktiviteter Kommentar Status Särkild satsning samt investeringsmedel - Pågående Mångfalden och valfriheten avseende förskoleverksamheten ska öka. Mångfalden och valfriheten avseende förskoleverksamheten ska öka. Kommentar Helhetsbedömning av årets arbete Målet avseende utökning av fristående förskolor bedöms inte uppfyllas, då antalet fristående verksamheter inte utökats under Det finns 27 fristående förskolor som utgör ca 15% av den totala förskoleverksamheten. Den nya skollagen ställer betydligt högre krav på fristående förskolors verksamhet, jämfört med den gamla skollagen som gällde innan juli Åtgärder som föranleds av resultatet är: Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

10 - målet finns kvar i verksamhetsplan Beskrivningar av årets arbete: De fristående förskolorna har inte blivit fler under innevarande år. Grundorsaken till att färre fristående förskolor etableras är de krav som ställs på dem idag utifrån skollagen och den reviderade läroplanen för förskolan. Krav som ställs på de kommunala förskolorna ställs idag även på de fristående. Dessutom så är det mycket svårt för eventuella intressenter att finna lämpliga lokaler som bedöms kunna nyttjas till förskoleverksamhet. Under året har fyra intressenter varit inbjudna till informationsträffar på barn- och ungdomsförvaltningen. Vid dessa tillfällen lämnas information kring hur man ansöker om att få bedriva förskoleverksamhet samt vilka krav och regler som gäller. Det ställs stora krav på anordnaren utifrån nuvarande skollag, läroplan samt miljö- och hälsoskyddskontorets krav på dessa verksamheter. Till detta ska också gällande detaljplaner i kommunen läggas som kan vara hindrande. Tillsammans kan dessa krav utgöra svårigheter i att öka etableringsintresset. De vanligaste frågorna som ställs av de intresserade handlar om kommunen har möjlighet att erbjuda lokaler samt förskollärarrekrytering. Eventuellt behövs förändrat arbetssätt med fristående förskoleorganisationer vid behov av nyetableringar i kommunen. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad 3.1 Antal tillkomna enskilda förskolor och verksamheter inom pedagogisk omsorg (familjedaghem/dagbarnvårdare). 27 Högst28 96% Aktiviteter Kommentar Status Öka mångfald och valfrihet avseende förskoleverksamheten Inom de kommunala förskolorna har det under året påbörjats ett arbete med att förtydliga förskolornas profileringar. Detta i syfte att tydliggöra för brukarna den mångfald som finns och den valfrihet de har att kunna efterfråga förskoleplats på den för dem unka förskolan. De fristående förskolorna har inte blivit fler under innevarande år. Grundorsaken till att färre fristående förskolor etableras är de krav som ställs på dem idag utifrån skollagen och den reviderade läroplanen för förskolan. Krav som ställs på de kommunala förskolorna ställs idag även på de fristående. Dessutom så är det mycket svårt för eventuella intressenter att finna lämpliga lokaler som bedöms kunna nyttjas till förskoleverksamhet. Pågående Vårdnadshavare ska ges förtydligare möjligheter till valfrihet genom att de kommunala förskolorna ska profilera och marknadsföra sin verksamhet mer och tydligare. Kommentar Helhetsbedömning av årets arbete: Målet bedöms delvis ha uppfyllts, då arbete pågår inför beslut om profileringar. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

11 Åtgärder som föranleds av resultatet är: - området finns kvar i verksamhetsplan fortsatt arbete med att ta fram, tydliggöra och besluta om profileringar och marknadsföring Beskrivningar av årets arbete: Inom de kommunala förskolorna har det under året påbörjats ett arbete med att förtydliga förskolornas profileringar. Detta i syfte att tydliggöra för brukarna den mångfald som finns och den valfrihet de har att kunna efterfråga förskoleplats på den för dem unika förskolan. BUN har under 2012 inte tagit några beslut om förskolors profileringar. Exempel från skolområde Centrum I september 2012 öppnades Kärlekens förskola som har en Reggio Emilia-inspirerad profil. Sedan tidigare finns i skolområdet Teknikförskola, Dygnet runt öppet förskola, Sömntutan, språkförskola Gullvivan och allergiförskola Guldfisken. Aleskogens förskola har grön flagg. Höjdens förskola har utökat öppethållande. Exempel från skolområde Norr Under hösten har förskolechefer och verksamhetsutvecklingskonsulter startat upp nätverk för de tre verksamhetsområden som arbetar utifrån Reggio Emilias filosofi. Några av förskolorna kan erbjuda flexiblare öppettider i den mån vårdnadshavare efterfrågar detta. Exempel från skolområde Söder I skolområde söder har beslut fattats om att förskolan växthuset i Vallås verksamhetsområde från ska erbjuda vårdnadshavarna utökade öppettider. Utökningen innebär att förskolans öppettider nu är från kl kl Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad 4.1 Kvalitativ uppföljning År 2014 ska Halmstad vara en av de tio bästa kommunerna avseende andelen elever som är behöriga till gymnasiet. Andelen elever i år 9 som uppnår minst godkänt i alla ämnen ska öka. Kommentar Helhetsbedömning av årets arbete: Målet bedöms uppfyllt då andelen elever som uppnår minst godkänt i alla ämnen ökat. Åtgärder som föranleds av resultatet är: - målet är sammankopplat med kärnuppdraget i BUFs verksamhet. Därav pågår omfattande utvecklingsarbete för att fortsätta förbättra måluppfyllelsen. - området finns kvar i verksamhetsplan Beskrivningar av årets arbete: Andelen elever i åk 9 som uppnått minst betyget godkänt i alla ämnen har ökat enligt följande: 82,8 % vårterminen ,5 % vårterminen 2012 Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

12 Trots uppgången så har nästan var femte elev inte godkänt i alla ämnen. Även det totala meritvärdet har ökat något: 208,8 vårterminen ,7 vårterminen 2012 Exempel från skolområde Centrum Utveckling av arbetet med naturvetenskap inom förskolan. Matematikutveckling för lärare 1-3 på Nyhem, Linehed och Frennarps byskola. Matematikutveckling för nästan samtliga lärare som undervisar i skolåren 4-6. Matematikutveckling för samtliga lärare som undervisar i skolår 6-9. Utveckling av ämnet svenska för lärare i skolår 6-9 samt F-3. Förutom detta pågår olika utvecklingsprocesser lokalt på förskolorna och skolorna. Exempel från skolområde Norr Förskola Svenska Medvetna satsningar på boksamtal. Arbete med att utveckla ett intresse för skriftspråket parallellt med det verbala språket. Ma/NO Workshops samt teoripass kring naturvetenskap och teknik. Skola Svenska ASL - att skriva sig till läsning en metod som används i årskurs 1 på Bravkod - en metod för att stödja elever som fastnat i sin avkodningsförmåga. Boksamtal. Arbetet med nätverk skolor emellan. Utveckling av användning IKT i undervisningen.gynnar särskilt elever i behov av särskilt stöd I Söndrums F-5 skolor pågår en långsiktig kompetenshöjning Språklyftet, där alla pedagoger deltar i ett nätverkande kring Skolverkets stödmaterial Nya Språket lyfter Ma/NO Utveckling av formativ undervisning i matte/no Getinge - långsiktigt arbete för MA/No lärarna med syftet är att utveckla den formativa undervisningen och elevernas delaktighet i sitt eget lärande. Hallägra använder onlineböcker i Ipad samt olika program för att stödja förståelsen i Ma Exempel från skolområde Söder Nätverk i förskoleklasser och fritidshem Skapat samsyn kring uppdraget enligt Lgr 11. Nätverk SvA Skapat en samsyn kring ämnet SvA. Innehåll - teori och praktik, språkutvecklande metoder, genrer, bedömning. Kompetensutveckling i reflekterande läsning och skrivning med extern resurs Ämnesfördjupning med koppling till Lgr11, elevers motivation, lust att lära kring läsning och skrivning, lärande bedömning. Meningsskapande undervisning utifrån elevernas erfarenhets/livsvärld. Kompetensutveckling matematik i ett söderperspektiv åk 1-5 För att utveckla undervisningen med ett särskilt fokus på förmågorna; kommunicera och lösa problem. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

13 Teori och praktik med reflektion och bedömning. Bedömning för lärande bedömningspolicy Initierat en södergemensam bedömningspolicy med stöd av forskare CL. Lärarna utvecklar tillsammans med eleverna en praktik där bedömningspolicyn ska få/får betydelse för elevernas lärande. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad 5.1 Andel elever som är behöriga till gymnasiet. 5.2 Kostnad per betygspoäng. 91,3% 325 Aktiviteter Kommentar Status Förstärkning av resurspersonal inom framförallt sv, ma, no Exempel från skolområde Centrum: Östergårdskolan Förstärkning med två lärare på halvtid riktad mot åk 6 i matematik som handledare och stödlärare med utgångspunkt i taluppfattning. Handledarutbildning för två lärare med syfte att göra erfarna lärare skickligare i sin undervisning och i sitt formativa förhållningssätt gentemot eleverna. Brunnsåkerskolan Furulundskolan Centrumskolan Utökad lärartjänst i matte/no Pedagoger i Möjligheternas Hus som arbetat kring elever i årskurs 9 med behov av särskilt stöd Anställning av två nya lärare med ma/no- respektive sv/sokompetens Pågående Exempel från skolområde Norr Gullbrandstorpskolan Resurstjänst med specialpedagogiska uppgifter. Fokus på flexibilitet för elever som inte når målen i de aktuella ämnena Exempel från skolområde Söder Fyllingeskolan Vallåsskolan Projektanställd matematiklärare syftande till att dels stödja svaga elever mot godkända resultat och dels för att pröva och utveckla nya arbetssätt inom matematikundervisningen Utökad speciallärare/specialpedagogt Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

14 Aktiviteter Kommentar Status jänst med inriktning svenska/språk. Andel elever i år 3, 6 och 9 som på de nationella proven når kravnivån/godkänt och betygen VG/motsvarande för det nya betygsskalan och MVG/motsvarande för den nya betygsskalan i respektive skolår ska öka. Kommentar Helhetsbedömning av årets arbete: Målet bedöms uppfyllas. Statistik över höstterminens betyg kommer att presenteras i verksamhetsberättelsen i mars. Åtgärder som föranleds av resultatet är: - målet är sammankopplat med kärnuppdraget i BUFs verksamhet. Därav pågår omfattande utvecklingsarbete för att fortsätta förbättra måluppfyllelsen. - området finns kvar i verksamhetsplan Beskrivningar av årets arbete: Exempel från skolområde Centrum Arbetet med att öka måluppfyllelsen för alla elever pågår kontinuerligt på alla enheter och är den mest prioriterade frågan för alla som arbetar inom förskola och skola. I verksamheternas systematiska kvalitetsarbete framkommer hur och när man analyserar resultaten från de nationella proven och andra kartläggningar. Förutom det skolområdesgemensamma arbetet med kompetensutvecklingsinsatser och nätverk för olika lärargrupper pågår ett kvalitativt arbete på samtliga förskolor och skolor. Verksamhetsutvecklingskonsulter och utvecklingspedagoger stödjer processerna i verksamheterna utifrån de olika analyser skolorna gjort. Exempel på skolområdesgemensamma insatser inom förskolorna är: Förskolorna har under året haft ett särskilt fokus på No och Ma- arbete. Verksamheternas arbete med utveckling av språkliga miljöer och barns tidiga språkutveckling Pedagogisk dokumentation och analys av lärandeprocesser Övergångar mellan förskola förskoleklass Arbetsverktyg för att nå ökad måluppfyllelse som t.ex. pedagogiskt årshjul, GPP, Pedagogisk dokumentation I samverkan med Kärnhusets personal har verksamheten under året fokuserats på språk och läs/skrivutveckling i de tidiga skolåren. Utifrån den framtagna handlingsplanen för Halmstad kommun har arbete med detta skett på ledningskonferenser, i skolområdesnätverk och ute på skolorna. Exempel från skolområde Norr Arbete pågår innebärande att pedagoger planerar, diskuterar, reflekterar och bedömer tillsammans, för att bättre kunna tolka de nya målen och kunskapskraven i Lgr 11, med fokus på förmågor som eleverna ska utveckla mål som sätts för undervisningen och hur eleverna förstår dessa ämnesförståelse kopplad till de nya kursplanerna och de nya betygsstegen. förändrade arbetssätt där pedagoger arbetar tillsammans och börjar följa upp, utvärdera och Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

15 ompröva sin undervisning. Långsiktiga områdessatsningarna på ASL, Boksamtal och BRAVKOD för att åstadkomma goda förutsättningar för eleverna att utveckla sin språkliga och kommunikativa förmåga. att eleverna ges många tillfällen att träna och utveckla förmågorna att reflektera och resonera (förmågor som ska bedömas i alla skolämnen) stimulans till en tidig läs-och skrivstart stöd för elever som fastnat i sin avkodningsförmåga att eleverna lär sig tidigt använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr 11) att elever ges strategier för interaktiva språkmönster i flerstämmiga klassrum (Se Greppa Språket- Forskning för skolan, Skolverket 2012 Exempel från skolområde Söder Generellt för skolområde söder gäller att rutinen för upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram underlättat måluppfyllelsen. Detta då uppnåendet av kravnivån/godkänt i rutinen och stödmaterialet för åtgärdsprogram satt ett tydligt fokus på åtgärder på de tre nivåerna; skol-, grupp- och individnivå. De åtgärder som beslutas på de olika nivåerna blir nu lättare att följa upp och omprövas i högre grad än tidigare. Nya och effektivare åtgärder genereras därvid och bidrar till att öka elevernas chans att nå målen i de nationella proven. Andra exempel: Samordning mellan verksamhetsområden kring sambedömning av nationella prov Verksamhetsbesök med efterföljande analys av rektor och VUK med fokus på bedömningspolicy Bildande av ämnesgrupper med uppgift att granska resultaten och utifrån en analys ta fram gemensamma planeringar och bedömningsgrunder. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad 6.1 Statistik över elevers resultat på de nationella proven Varje grundskola och grundsärskola ska senast i augusti 2012 ha utveckla ett system för att följa upp alla elevers kunskapsutveckling i alla ämne i alla årskurser, som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Kommentar Helhetsbedömning av årets arbete: Målet bedöms uppfyllas. Åtgärder som föranleds av resultatet är: - målet är sammankopplat med kärnuppdraget i BUFs verksamhet. Därav pågår omfattande utvecklingsarbete för att fortsätta förbättra måluppfyllelsen. - målet kvarstår i verksamhetsplan Beskrivningar av årets arbete: Samtliga skolor i Halmstad använder det digitala systemet Unikum för att kommunicera kring elevernas kunskapsutveckling med hemmen. Detta sker genom att det skrivs in IUP med skriftliga omdömen i verktyget vilket sedan läses och kan kommenteras av elever och vårdnadshavare. Det finns även möjlighet för lärare att göra bedömningar i varje ämne kring måluppfyllelse i förhållande till kunskapskraven för Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

16 årskurs 3, 6 och 9. Detta sker i de flesta skolor. Då denna bedömning är synlig kan elever och deras vårdnadshavare få en tydlig översikt kring måluppfyllelsen. Även lärare och rektorer kan på detta sätt få en överblick kring enskild skolas arbete mot ytterligare förbättrad kunskapsutveckling. Från och med januari 2013 kommer det digitala systemet IST Analys (Hypernet - för uppföljning och utvärdering) att introduceras för rektorer, VUK och verksamhetsutvecklare. I detta system finns all statistik gällande betyg och nationella prov att vara tillgänglig på skol- grupp- och individnivå. Denna statistik är ett stöd vid skolors systematiska kvalitetsarbete. Exempel från skolområde Centrum Utifrån verksamhetsmålet fick samtliga förskolechefer och rektorer i uppdrag att formulera och beskriva en modell för hur det systematiska kvalitetsarbete ska synliggöras på respektive förskola/skola. Samtliga chefer i skolområdet har presenterat ett system för kvalitetsarbete där man presenterar detta i årshjul där elevernas kunskapsutveckling är en del i det systematiska arbetet. Exempel från Brunnsåkerskolan: Exempel från skolområde Norr Förskolechefer arbetar med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i förskolorna med fokus mot organisation, utvärdering och resultat. Förskolechefer har arbetat fram årshjul och kalendarier kopplat till det systematiska arbetet och projektet. Olika verktyg används som: GPP (Gemensam pedagogisk planering) som är ett verktyg för att synliggöra det systematiska kvalitets arbetet, uppföljning, utvärdering och utveckling. Ett verksamhetsområde använder DIA modellen som står för delaktighet inflytande och ansvar. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

17 Alla grundskolor har ett system/struktur för att följa upp alla elevers kunskapsutveckling i alla ämnen.skolorna har årshjul och kalendarier kopplat till kunskapsuppföljningen. Systemen utvecklas med fler avstämningstillfällen och mer kontinuerlig uppföljning av elevresultaten under året. Unikum används på alla skolor men kunskapsuppföljningen för alla elever registreras ännu inte i alla ämnen/alla klasser. Exempel från skolområde Söder Varje skola har utvecklat ett system/plan för att följa upp alla elevers kunskapsutveckling i alla ämnen i alla årskurser. Alla använder Unikum, resultat på nationella prov, terminsbetyg samt andra uppföljningsverktyg som ett underlag för sina analyser. Mötesforum för att sammanställa och analysera vad som behövs göras på individ, grupp och skolnivå sker på olika sätt och i olika konstellationer såsom arbetslag, ämneslag, klasskonferenser. Alla skolor har vidtagit åtgärder utifrån de analyser som har gjorts och dessa har beaktat såväl individ-, grupp- som skolnivån. De skolområdesvisa åtgärderna är t ex ett utvecklingsarbete för bedömning för lärande vari vi arbetat fram en gemensam bedömningspolicy, som kommer att implementeras på respektive skola i ett fortsatt utvecklingsarbete. Vi har även utifrån analyser av resultaten i skolområdet beslutat om kompetensutvecklingsinsatser för Sv A och, Ma samt för reflekterande läsning och skrivning i Sv. Skolornas planer (mötesforum, innehåll, tider, ansvar) har kommunicerats muntligt och skriftligt till alla personal. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad 7.1 Kvalitativ uppföljning Demokrati och dialog Alla skolor ska ha ett fungerande råd för elevinflytande. Kommentar Helhetsbedömning av årets arbete: Målet bedöms vara uppfyllt då samtliga grundskolor har fungerande råd för elevinflytande Beskrivningar av årets arbete: Samtliga grundskolor i Halmstad kommun har fungerande råd för elevinflytande. Möten sker i regel varje månad och det finns en direkt koppling till arbetet med delaktighet och elevinflytande som sker i klassrummen. Många av skolorna använder dessutom flera olika forum för inflytande, såsom elevråd, klassråd, skolråd, matråd, miljöråd, fritidsråd, idrottsförening med styrelse, skolgårdsgrupp och kamratstödjare. Exempel från skolområde Centrum Slottsjordsskolan har ett aktivt skolråd (samråd) där elever, vårdnadshavare och personal möts kring olika frågeställningar. Exempel från skolområde Norr På alla skolor i skolområde Norr arbetar skolorna aktivt för att ytterligare involvera eleverna i målen för undervisningen, i arbetssätt och i bedömning, dvs. ge eleverna ett reellt inflytande över sitt lärande. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

18 Exempel från skolområde Söder Andersbergsskolan, har under läsåret initierat arbete med elevskyddsrond. Elevrepresentanter genomför tillsammans med rektor och arbetsmiljökonsult ronden och eleverna får möjlighet att utveckla och diskutera synpunkter på arbetsmiljön. Exempel från Kärnhuset Förberedelseklassen arbetar aktivt med elevinflytande. Fungerande samråd och samarbete mellan skola och vårdnadshavare ska finnas på varje förskola och skola. Kommentar Helhetsbedömning av årets arbete: Målet bedöms vara uppfyllt Beskrivningar av årets arbete: Samtliga förskolor har infört eller är på väg att införa forum för samråd där vårdnadshavare ges möjlighet till inflytande, samverkan och delaktighet i frågor som rör verksamheten. Exempel från skolområde Centrum Inom skolområde Centrum har samtliga förskolor och skolor samråd olika former, t ex föräldrarföreningar, föräldraråd och skolråd. Exempel: Nyhemsskolans föräldraråd, där rektor, lärarrepresentant samt vårdnadshavare ingår, träffas två gånger per termin. Vid mötet ges information och olika frågeställningar lyfts. Information till vårdnadshavarna förs ut via Fronter samt i de brev som rektor regelbundet skriver. Exempel från skolområde Norr Inom skolområde Norr har förskolor på flera olika sätt och vid flera olika tillfällen bjudit in föräldrar till samråd, till exempel iform av kombinerat drop-in fika/ samrådsmöte eller forum för samråd. I skolorna finns etablerad samverkan mellan hem och skola där fokus ligger på ökad delaktighet. Traditionella föräldraföreningar/råd kombineras med inspirations- och temakvällar. Nya informationskanaler och digitala verktyg (Unikum, Fronter, hemsidor, mail, sms etc.) möjliggör att samråd och samarbete kan ske på en mängd olika sätt. Utmaningen är att få fler vårdnadshavare ta del av informationen som finns tillgänglig i olika forum. Exempel från skolområde Söder Inom skolområde Söder pågår en mängd aktiviteter för samråd och samarbete med vårdnadshavare. Flera av skolorna har föräldraföreningar vars verksamheter bygger på regelbundna möten där rektor, personalrepresentanter och vårdnadshavare medverkar. Exempel: Fyllingedagen, med syfte att öka trevnad och trygghet i området, genomfördes under ht-12 som ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan skola och föräldraförening. Andersbergsskolan har anställt en familjevärd med syfte att skapa en länk mellan skola och hem. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

19 Familjevärden ingår i Föreningsbryggans möten, samordnar och leder föräldrautbildning samt bjuder in till möten när frågor kring samarbetet mellan skola och hem uppstår. Skolan har som målsättning att starta en föräldraförening. Exempel från Kärnhuset Verksamheten i förberedelseklasserna innebär ett mycket frekvent samarbete mellan hem och skola. Ett gemensamt engagemang i elevernas situation stödjer elevernas studie- och framtidsmöjligheter i Sverige. Samarbetet utgör även ett stöd för vårdnadshavarna vid behov av olika samhälleliga kontakter (t ex tand- och sjukvård). Öka barnens inflytande inom skolbarnomsorgen för ökade påverkansmöjligheter över en viktig del av den dagliga livsföringen. Kommentar Helhetsbedömning av årets arbete: Målet bedöms uppfyllt. Åtgärder som föranleds av resultatet är: - utvecklingsarbete avseende fritidshemsverksamheten kommer att fortsätta under 2013 i enlighet med BUNs beslut Beskrivningar av årets arbete: Flera av fritidshemmen i kommunen har genomfört organisationsförändringar för att kunna tillgodose elevers olika behov i förhållande till sin ålder. Detta kan till exempel innebära att det finns elevgrupper från åk F-2 i en grupp och från åk 3-5 i en annan inom samma fritidshem. Detta för att kunna variera och anpassa verksamheten på bästa sätt. I september tog BUN del av resultatet av uppföljningsuppdraget för fritidshem 2012 och tog beslut om fortsatt arbete. Exempel från skolområde Centrum Arbetet med vidareutveckling av skolbarnomsorgens verksamhet har fortgått under året. All fritidspersonal har deltagit i nätverk med fokus på erfarenhetsutbyte kring tolkning av uppdraget och arbetet med elevers inflytande i fritidsverksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär ett fokus på målskrivning, gemensamma pedagogiska planeringar och pedagogisk dokumentation. Slottsjordsskolans fritidshem har satsat på genomtänkt verksamhet för elever i åldern 9-11 år. Detta genom fokus på lärmiljöer med utgångspunkt i de äldre elevernas behov av fritidsverksamhet, såsom kreativ och skapande verkstad, läxhjälp, idrottsaktiviteter och biblioteket i direkt anslutning. Eleverna har involverats i diskussioner kring begreppet meningsfull fritidsverksamhet, vilket har mynnat ut i aktiviteter som bygger på delaktighet och inflytande. Nyhemsskolan har utifrån, de för Nyhemsskolan prioriterade målen, konkretiserat verksamhetens mål i egna dokument som är synliga för föräldrarna. Personalen har gemensam mötesplats för samtal och diskussion varje vecka. Exempel från skolområde Norr Genom att eleverna är aktiva i dokumentationsarbetet har de ett reellt inflytande över verksamheten. De senaste enkätsvaren från vårdnadshavarna samt elevernas höga närvaro på fritids visar på en positiv Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

20 upplevelse av verksamheten. Vidare pågår det kontinuerligt en utvecklingsprocess gällande kvalitén i fritidshemmet. Exempel från skolområde Söder I syfte att öka elevers inflytande och delaktighet utarbetade alla fritidshem i skolområde Söder konkreta målbeskrivningar inför läsåret 11/12. Dessa målsättningar har legat till grund för arbetet med och diskussioner kring meningsfulla aktiviteter som fritidshemmet ska organisera. Flera av skolområdets fritidshem har inför läsåret 12/13 genomfört organisationsförändringar som i sin tur möjliggjort den process där eleverna fick möjlighet att påverka den fysiska miljön och innehållet i verksamheten. Processen har utvärderats och dokumenterats tillsammans med eleverna, med syfte att visa på måluppfyllelse i den framtagna visionen: Det ska finnas olika mijlöer/rum så att eleverna kan trivas och vill vara på fritids. Det ska finnas olika material att leka med. Det ska finnas möjlighet att göra saker själv eller tillsammans med andra. Omsorg och stöd Familjehemsplacerade barn och unga ska uppnå lika goda skolresultat som andra barn och unga. Familjehemsplacerade barn och unga ska uppnå lika goda skolresultat som andra barn och unga. Kommentar Helhetsbedömning av årets arbete: Målet bedöms delvis uppfyllt. Åtgärder som föranleds av resultat är: - arbetet fortsätter under enligt steg 3 och Beskrivningar av årets arbete: Skolsatsning Projektet Skolsatsning för barn i familjehem syftar i sin helhet att se till att barn i familjehem får samma möjligheter till god utbildning som andra barn. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter men för familjehemsplacerade barn utgör de en särskilt viktig skyddsfaktor. Projektet är en förebyggande satsning som även vänder sig till placerade barn som i dagsläget fungerar bra i skolan. För närvarande medverkar tolv barn i åldrarna 6-12 år. Barnen är familjehemsplacerade både i och utanför Halmstad kommun (bland annat Örkelljunga, Laholm, Båstad och Gislaveds kommun). Två psykologer och en specialpedagog på Kärnhuset samt barn- och familjehemshandläggare på socialförvaltningen är knutna till varje barn och arbetar som ett team tillsammans. Projektets arbetsgång har fyra steg: Steg 1 I det första steget görs en psykologisk respektive pedagogisk kartläggning. De båda kartläggningarna skall ge en beskrivning av barnets styrkor och svårigheter och användas som grund för att familjehem, skola och socialförvaltning utforma individuella åtgärdsförslag och utbildningsplaner. Steg 2 Steg 2 innebär genomförande av insatser och åtgärder, vilket sker utifrån kartläggning och vad som beslutats på återkoppling tillsammans med familjehem, skola och handläggare på socialförvaltningen. Steg 3 I steg 3 sker en utvärdering av projektet, efter ca 2 år. I utvärderingen replikeras samtliga tester från steg 1 och resultatet analyseras och sammanställs. En extern utvärdering av Region Halland görs efter cirka ett år. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)

21 Steg 4 I steg 4 sker en uppföljning där man bland annat vill titta på skolnärvaro, provresultat och betyg samt lyssna efter om det finns någon oro för eleven. Arbete under 2012 Under första delen av 2012 har arbetet fortskridit enligt plan för de 12 barn som är inne i projektet. Ett projektteam har tillsatts som svarar för att utveckla metoden och samordna planeringsinsatserna. I enlighet med ansökan har stor del av projektets tid avsatts till att utforma rutiner, ansvarsfördelning och en manual för hur man ska arbeta med den särskilda satsningen. Samtliga 12 barn som är med i första omgången har blivit kartlagda av projektets specialpedagog och psykolog från Kärnhuset. Återgivning av resultaten har delgivits barn, familjehem och de från skolan som berörs av de aktuella barnens skolgång. Utifrån resultaten har insatser planerats och dessa har följts upp genom regelbundna uppföljningsmöten med alla inblandade. I dagsläget pågår kartläggning och återgivning för ytterligare 5 barn som kommer in i projektet. Måluppfyllelse Vad gäller de övergripande målen är de uppsatta utifrån en långsiktighet som är svår att mäta genom nyckeltal som mäter effekt kortsiktigt. Inom projektet ligger en utvärdering som kommer att ske efter två år och där man avser mäta förändring av skolförmåga och resultat. Skolsatsningen kommer även att utvärderas i samverkan med Region Halland. Denna formativa utvärdering underlättar att säkerställa att man är på rätt väg i processen med metoden, samtidigt som den kommer att ge ett mer kvalitativt mått på hur det har går för de enskilda barnens mål. En slutredovisning av utvärderingen är beräknad till den sista april. Projektet kring familjehemsplacerade barn och unga är nu inne i Steg 2. Steg 2 innebär genomförande av insatser och åtgärder, vilket sker utifrån kartläggning och vad som beslutats på återkoppling tillsammans med familjehem, skola och handläggare på socialförvaltningen. Uppföljningsmöten har hållits kring elevernas skolgång med deltagande av representanter från socialtjänsten, psykolog från Kärnhuset, specialpedagog från Kärnhuset, familjehemmet samt berörda personer från den aktuella skolan som rektor, specialpedagoger, skolsköterska och andra lärare. Exempel på insatser har varit handledning för personal kring pedagogik, bemötande, koncentration och minne. Socialtjänsten har genom projektet blivit medveten om skolans betydelse som skyddsfaktor och arbetar med detta på flera områden. Dels genom att ge familjehemmen handledning och stöd i att hjälpa barn och unga med skolsituationen. Projektet har visat på vikten av en strukturerad och riktad samverkan för att främja en god skolgång för de aktuella eleverna. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad 11.1 Skolresultat för familjehems-placerade barn och unga. Aktiviteter Kommentar Status Samarbete med socialförvaltningen Uppföljningsmöten har hållits kring elevernas skolgång med deltagande av representanter från socialtjänsten, psykolog från Kärnhuset, specialpedagog från Kärnhuset, familjehemmet samt berörda personer från den aktuella skolan som rektor, specialpedagoger, skolsköterska och andra lärare. Pågående Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (43)