Sfel .'"!1 BE'JGIENS ÅKERBRUK. j L "...l,11 HJALMAB IATHHOISL. POGGENMRFfS "DIE LANDWlRTllSCHAIT mbelgien", A1iNUAIRE DES AGRJCOLES. W. FL.

Transkript

1 ., ", ~-_ I I l.'"!1 Sfel BE'JGIENS ÅKERBRUK. El'Tf.1l POGGENMRFfS "DIE LANDWlRTllSCHAIT mbelgien", A1iNUAIRE DES AGRJCOLES. W. FL. ARBETEN HJALMAB IATHHOISL _ a _ Jlf.1l f.ll: I>'\'IITA untii 110:1.(:11:\1 f:ptu- "D"S Kl:LTnl-FOIlU.llLA""f::'r, SA)lT å l'u:\li(:lilk. (Pris:.,2 Hdr r:ksmynl) j L "...l,11

2 Norrländska Hembygdsbiblioteket Hernösand

3 BELGIENS ÅKERBRUK. II:rr&n POGGENDORFI"S "DIE LANDlVlRTHSGlIAFI' IN BELGIEN", ANNUIJRE DES AGRlCGLES, 11. FL. ARBETEN BJ.lJJI!II IiATBBORST, ÖREEUO, ~. M. I,Il'DK, 11lS1i.

4 Ferord. En länge närd önskan att till de skildringar öfver Englands och Sachsens Åkerbruk, som vi öfverlemnat tm våra landsmän, äfven Cd lägga en beslr:rifning öfver Belgiens jordbruk, for att ffi klöfverbladet fullt. bar nll blifrit realiserad. Vi bafva derföre att tacka Poggcndorffs i är utkomna intressanta beskrifning öfver Belgiens lkerbruk, som ligger till grund tor detta arbete, jemte hvad vi kuunat hemta ur D:r S tolles bok "~tudieu \iber die Hebung der Landeskultur im Königreich Belgien", ur "Ubersicht der den Regierungell und landwirthscliaftiichen Vereinen DeutschIands tur Förderung der Landes-Dultunweelce jährlich zur Verftigung Geldmittel und deren Verwcndung" af Bötteher, - stehellden som är registra tor inom Preussiska Jandthruks-ministerict - samt ur den genom Regeringeu försorg i Belgien årligen utkommande Annuaire Des Agrieultenn. Vi öfverlemna detta Iltbete tm vara yrkesbröder med Krigmtdet Mentzels träffande ord: "Det kraftiga understöd som en högsinnad konung, en klok regering oeh en insigtsfull representation i Belgien lemnar landets intelligenta jordbrukare, är en säker borgen for att den ej öcverallt nog värderade landthusmllningen, som dock utgörcr grundvalen for ländernas viilindga. går derstädes oafbrutct framat och städse har att erhjuda 0!3 nya oeh nyuiga lärdomar." Dagsholm i December HJALMAR NATIlIlORST.

5 t JEl\LFÖREI,SE. Metre = S,36S sv. fot, = 10 IMcimetres = 100 CentimHn:s _ 1000 Millinaetrts Hectare = 2,031 sv. tunnland, il 100 Area. Heetolitre = O,fiOfi sv. tunnn, A 100 Jitrer. Li tre = 0,382 sv. kannn. t Kilogrnmrne = 2,353 SY. skolpund. I Franc = 72 öre.

6 Innehåll. /tlied1j{1i.g: BdgiclII Kultur-zoner 1. Les Poldres (Ugländenla). FlirberedaDde anmirkoiogllt. BritllDnin Ferme, vid OhisteJln, lj.in Oatcnde Nicnwpcrb omgifoingar Ferme fid Fllrnes, lillbiirig Herr Coruille pi Coxyde Odlillg ar Dunerna i trakun d l'llnes a. Paa Ile). Kirr-odlinjl;...id. byll Ardenskerkell i lamllll trakt (la!!oiire) En Ferme dentid.., tillhödg flerr Jl{oiucnct Ferm Il mellan!'urnes och 8rugge, arrendend r1f I1err Vandlele Mirklig _törre tg!'lldom rid SliivclI.kerken mellan Puma och Di1muiden, lillhiirig Herr de Gnve.-\Umin kankteriatik ar landet De unligut begognwe fordon 2. Les SaMes (SandtraktcrnaJ. Deras indelning i tvenne dellir, Ö.tn och Velin, amt akiljd:tighekrill dem emelllld. 1:5. a) Ö,tra delen' rard med bn&langbit!'rid. Mac!bieht örver Reekbcim till CampineD 16. ÅllpnHllingurna i t",kicll IIf ChAteau d'aehel Fiirfa.ringuittet dervid. 17. D:o Tid.nw.ggandet af öf~erdiijnnidgsiing 19. Hollinderieru vid ChAteau d'aehd oeh J.ooun 21. Förflringlläitd med Ilduginhgii~ln dmtides 23. Ör\ er,ilningsli.n~n1e.,id b)"ll'qe O\wpclt 00. Neerpelt.?ot. A( ngeringcn Inlagd Koloni af smiirre jorde~re Yi(l br" l,onllue] Klosll'd POIle! 25. Domänen Pod.el. Ferme, rorull,d IIf Hert de Haes...;,1 POsle] n.

7 Ny koudruktiou af halldqvan ))u liinkild kreatlll1raee, "Race c&lilpiutliffl" l'erme'o Mad, fiirvaltad ar Herr Mudml.Ds Egendow vid Gheel, lilihörig &ron C!lppiIul Ferme "id ånlloonll, TnppilWOIhet Olt-MIlIe. bl VtItra delen: Wull...dd (Pays de WUI) Kull.urfiirhlllaoden i trakten ar btd Zlli Alkutning dcrs!adt:$ at de olika grödorna De mest brukliga ri.:dlöljdcrna De vanligaste göciningtiilllmnl PlöjnillglSitt j Waea-landet ÅugtvBttning vjd atr"ndernl af floden Dermn Torgdag i ataden Lokcrcn , I Bceru e m, lundlbruk8-llppfoatriugtbnstalt för tlbemcdlade eller vanartado flickor R,uehde, ditcj för goullr Perme Dm Briig8'l, tillhörig Baroll Peen pi C>!tcamp Sidesbriillneri vid atadcli Saint CroiI-Il:a-Bruggu. Högre Landthruhiostitutet nira Berg-op-JOOm "rid Thourout Ferme "id Roulers, tillhörig Herr DemuIna.er Kll1tnren i liejdell ar Rankrs Lill- och hampodlingell omkring Courtra, Ferme, tillhörig Herr Vauduplanle, uin. Cou.rirw.l 3. La Hesbage. Allmiio redogörelsll ror laodcla bclkafl'cllhet Induatriclla IlIläggoingar inom och utcjm Lijttich Ferme vill Wall'mme, tillhörig Baron de b. Fontaine nvitbehlocker Cllbrik vid 8:t Tronol, tillhurig Hen: Mel1llcrts Chåteau d'ordengc," nua IllllIma lind \. Chlllenu d'oplien); vjd Looz. HvHbetnocker-fabrik med Perme vid.taolen Vite D:o 01'0 vjd Heyliuem i lrsktell.r 'firlemont. Krsiumnarkoaderoa och alagtarehlliell (Abllttoin) i Briissel Driiuda Ferme du bou~u IlIdlLltridJa nnligguingu i Driiucl.. Utfarten till stuwiet vid TUlIerell; till Ww.rloo HumJeodlliIgame i tru:un ar A1o:!It Eu aidclbrii.llneri i nirhetm af Briisael. Sockerfnbrik i fiiru.wg med aidci- och. mdaubriil.ueri rid byn Lede Perme vid Alh, tillbörig Herr LeteIlier. D,o vid 1A:ue, ~ilihörjg Herr Fonlaille ChUea" Dury, egeudom tillhörig Gref'"e de Hoeann6

8 Briinneri nled tillhörande jerllcgcndom, tillhörigt Herr Bo;;l, i!lqcltden Pcruwd mellan Mon. och Toumay..... }'umo med IQCbrlhbrik och bränneri vid H&!, ~iilmrig Herr Cilies FerlDe med brinneri.id nal, tillhörig HelT 11'. Dalen 4. Le Condrn 5. Lu ArdenPlI 6. Luumbourg Le Comlroz, Les :frdennes et Le Lu;eeTl".. bohrg. Sid ' 73. 7<. ". 7i. Tillllgg. A. Landlbrnbmyndigheter oeh Iliflc1ser till Llt.ndtbruketa fromma B. Silt ett böja landels aflraetning I) Kultur af hedland 2) Åtgärder för nu.djurens förädling 3) Åtgirdcr för Ipridllnde af goda lkerbruhredlkap och frön M nya v.ridnar af kullurvi:rter Öfvenigt af ltatena ltgirder. C. Statini5ka meddelauden... Tabel.larilh nppgire:r öfvcr antal idnedaare, hutar och dragare " hombosbp, Br, srin och getter. godkn!wlr FördelDiDg af nlul.l'siu i olika pronll.lcr... Fördelningen" grundegendom.... Förh1llandet emellan arbetare och dragare i olik~ proll'ijuer amt befolkningeni Iörh1llaad1l till jordn Skördeafb!tniog. fuport; och Import;... PI. I. PI. 2. PI. 3. Pl4. PI. 5. PI. 6. PLANSCHER. Belgien efter lina kulturrörhillanden Plan af BritBnoia ferme vid Ghiltellu Äng9vathingMuliggnillg i Campinen. Öfvusi!nillgsing i Campinen. Ett hollinderi i CampiDeu (luliggniog9koltnac!en omlriog 7,500 Ildr R:mt Öf.-enilningtnliggning pl doilliden POItel... Sid. I G.

9 BELGIENS ÅKERBRUK. INLEDNING. Följnll<]c illllelning af DeJgicns jord i sex olika zoner, nf hvilko. redan ett par genom sin hcnrimning hänvisa på deras beskaffenhet, skall lemma en örvcrsigt af detta lands jordmån och kultur. På den bifogade kartan skall man finna griinsorna emellan dessa biilten noggrant mllrkerade. 1. Les Po/dl'ts. Den lågliindtn delen nf landet, mntsch-tl'aklcn eller Rles poldres~, bildar lliirmast hnfskustcn ett hälta nf en till CII och eu halr mils bredd. Den börjar vid franska griinsen och strileker sig till floden Schelde. Dess södra gräns utgöres nf cn linie, som berorer slädcrne Dixmuiden, Ghistclles, L'Ecluse ocb Antwerpen. YtinuebAlIct nf denda landsträcka belofk!" sig till 200,000 5"caska tunnland, hvars miniroi-viirde i medeltal uppskattas till {I~O riksdaler riksmynt per Ud, 2. Les Sab{es. Les sables - Sandtrakterno - striicl.:n sig tvärs öf\ p.r konungariket i sa.mma riktniug- som luglandet frun öster till \'estt:r, men inlaga ett bredare biiite. De gränsa i norr till luglandet och upphörn i söder vid en linie som drages emellan städerna Ypern, Courtray, Oudennrde, Alost, Vilvorde, llassclt oe1\ 1Ifastl'icht. Deras areal är 1,600,000 tunuland, hvarg lagt uppskattade medelvörde uppg~r till 710 riksdaler tunnlandet. 3. La JJesbay. Detta omr.:idc nr belaget söder om i6re~ende, och sträcker sig öfver hela landets bredd. I söder bcgl'linsas det ar floderna Samhre, Maas oel\ Vcsdre. Al'caliuuehilllet Uppgllr till 1,åfiO,000 tunnland, IDed ett lilinimivurde af 1066! riksdaler tunnlaudet,...,lww. 1.

10 4. Le C01~d,.oz. Öfver hela landets bredd, från öster till vester, sträcker sig detta. ljlilte, i söder begriinsadt uf den linie som bildas af städerna Chimay, Convin, Gil'et, Roeitefo!"t, 1\1arclle, Dllrhuy och Polleur, Dess areal iir 8.20,000 tunuland, minsta värdet 700 riksdaler pe!" tunnland, G, Les Ardennes. Denna del of Belgien slutar sig- intill foregliende, pi'l södra. sidan om densammn, med en aruul af 760,000 tujluland, uppsknltnde till ett viirde af minst 480 riksdaler. tunnlandet.. I söder begränsas den nf en linie som berörer städerna MUIlO, Chin~', Ilnbny-Jn-Neu'I'e oeh Attert. ~ O, Le Luwemboul'g utgör lundets s)'dligaste del, med en llrcnlaf 180,000 tunnlaud; minsta vfirdd ij,j,o riksdaler tnllljlillldel Alla Jessa tidar nr Belgien iiro sknrpt skilda frun hvnrandra, s!ivlil till egenskaper som Iiige, klimat oeh jordm!in som till produkter, ja till och med ljelvis till sina inntw~jl[\re, Störst ar dock skillnaden emellnn ue trenne iurstniimllua och de trenne sistniimlldn lnndsdelarlle. I ue iursl.nämnda, som loretl'iidesvi~ utgurn lamids rikeuom och trädgilrd, ligga dc sejan Ul'ruinnes tider berömdn proviuscl'lla EraullJlt, Öst- oeh Vest-FJundern och HennegIllI, R.edan ful' Ilere lll\llul'ade ilr tillbaka utvecklade dess llrbttsamma oeh kraftiga folk handel, inuustri och ilkerbruk pli ett siitt som då turtijcjl satte verluen i föl"\llidrall, och visste att genom ett klc'kt begagnande af rika hjelpbllor oelt af ett ntmiirkt gyllljsmnt liiga uppld ett I'iilstilnd som vnr oöf,"ertl'iil1aut, Medan den talrikn bdolkhingell i dessa trakter redan under enrl den Djerfves tid tl'ingut1e jorubrllkarnc till att hemta stursta möjlign afkastjling af jorden, under det att holl dock bibehölls vid full Lijrdighet oeh lelllllaue de J"ppcrsta produkter af slij och kött, Sil ströfvaje vargar och bjumnl' terniigen fl'itt omkring pil Ardcnnernas ]lögsliiuel' eller i deras dalm'; och djupa skogar omvexlade dor moj öde slättel', 1\lenniskohauden hade deunn tid leffillat fil spllr efter sig i denna del af landet. Äunu undcr frihetskrigets tider hauc en ganska. riuga niiriljgs~ flit utreeklat sig i prol'insernc IJllxembourg Cell Namur (under fl'mlska väldet beniimnda Departement des 1'orets), hvurs åkerbruk knuppast vru: tillräckligt ntt förse den fihaliga befolkningen med sitt behof nf säd.

11 Först på sedonrc tider Ilar denna landsdels mineral-rikedom framkallat en lioigarc "bandet och industri, och gifvit anledning till åyfiglll)ringandet af bättre communiclllionslucdcl. Jordrärdct har stigit och större kapitaler harva anvälldts på åkerbruket. Hvall dessa pro,-inser S3.kna, är en större mängd segelbara floder. kanaler och jcmvagar, hvilka lorsti.lämnda så kraftigt bidraga till åkerbruk.ets stig.andc.,

12 l. Les Pol~tcs. IL!glll,,<1crn3.) Dcssa utgöra dc så kallade mnrschtr.ulderna och äro den fruktbarade tielen af hein konungariket; läget af dem nr nästan helt och halid slätt och lågt. skilda blott genom en rad af sk~'ddnddc dj Dcr frllu bar,et, h\'nn niirhet skänker denn:!. hl!tstriicl.:n ett mildare och fuktigare klimat iin hvatl som kommer de luera s)"dliga delarne af landet till godo. Jordmånen l>eslål' nr en dels sand- dels kalk-blnud:ld lera af större eller mindre strn1ct, art higt bcliigen ntt vattnets bortgång ur dil.:ena crfordrnt siirskilda &tgiinlcr. En stor del nr dessa lågländer utgöres nf bördiga naturliga ängar och belen ror gödbosbp. De högre beliignn delarna ICfinn rika skördar af bönor, ärter, vicker och kom; rag och h,'cie odlas jemföre!sevis mindre, deremot triides jorden ona. lldgiclis yppersta boskapsskötsel och krentllrs-giidnillg bedrifve~ forniimligast i lllg1iillderlla, ])en flandriska ljötbo~lmpen, der oeh livar kol'snu meu korthornstjurar, utgör den rlldullde kreoturs~tammen lliil'stiidcs. Den stora tnnga flandriska hiisten har bill' siu hemland oeh. uppdrllgcs med 16rkärlek, Befolkningen, som ej är mycket tät, Icf\'cr uteslutande af åkerhruk, Egenuomarnes slorlek iii' med afsecnde Il jordens besk:tffenhet glidska bet~'dlig, ocli mycket större än i andra delnr af landet. För nu nännn.re skiirskåtla dessa intressnnta 11Iglal)der, lemna vi jern\'iigsstationcn l)lascheulll1el emellan Osteude oell Briiggc och fardas. I'ester ut Iiings stranden nr deli kanni, som leder frllll Nieuwport och l1ul'lles till Duukirchen, till <less utt vi plltriiffa det ställe hl'urcst cllflussten från Ostelldc till GhistelJes korsal' densamma, Vid ehauss~en oeh I'J Bngt ifr:'l.n 0)'0 Ghistelles ligger Herr Dorliers möns1crfermc, kllll(ld nritannin ferme, som, ehuru "id vårt besök ännu ej fullt ordnnti, dock erbjöd m)'ckct,'ardt ntt bese, GlirtiMnJäggningen ar utförd helt och hållet efter engelskt möns1cr, och ha dervid (Illa Il)'nre foruiittriugar blifrit an\'iinda, (Se tcckniugen pl\ Plnllsehcn I.)

13 En på ömse sidor med triid och buskparlier omgif,'cn 'fiig föret ir1ln chausskn till den i Sch\l"eilzcrslil upptrirdn Grindstugan med sin jernp0l't rakt till åbyggnaderna, som äro uppr6nle i en f~'rknnt med oollingshusd på midtcn nf ena sidnn, heläget midt eulot vägen. Det är upprdrdt i Schweitr.crstil med sin balkong ocll \'cr;'luda; lil1t trii.\'irket nr m51ndt med ckfrtrg SIUDt fernissadt, hvih:ct gif,'er det beln ett nltt PI1'dligt ut.sccllde. Inredlliugcll i boningshu~ct Ur ganska enkel men iinunm1l1scnlig. l?ullstcrnn voro att öppna inilt Oell kunde tillsiut<'ls UUlll lmknr och krokar eller något jcrubeslng. Dl! Mua frinsterb5gnrne slu!.'l intill hhlrandra, ocll fogniugen täckes af en b-å tums bre<!, dmlbnr list. som fnsth1\lier fönstren ph. ~ill 1llnh medelst i karmeu filst.'lde knapp3r. Vi,åga ärren ett för <lcnnn trak, ege' och niut sutt ntt IJr)'dn tnken i boningsrummell, lllcdillst tl'1i tum breda, af fin llafrcllrhn strueles \'iil ftiitode hohnbnnj, som spunnas lliitvis OCII sdlnmla i stället for papper höljfl tlet undre tnkct. På den inre g:'rdssidnn upp!.llg~ hcln den :not boningshuset helägna delen nf b~'ggnnderua af eu log(lrt(ld byggnad, i Itnll"S midt en stor tröskmoskin nf llyaste konstruktion nr nppsliiljd. Il:' elhl ~idan om densamma förvaras dell otruskade siiden; uen urirusknde halmen erhåller siu plats Ilä den liljdnt. Bakom denna h)'ggaau iiro maskinrummet och cldst.'l(len för ångmaskinen bcliigna. 'riöskniug. hnekelseskäruing, rofskärnillg, oljl.:nj.-:eqvllrrl, giöpq\"arn m. m. drifva3 med summa lingmnskin. Fårhuset intnger hög\9' oeh hiiststoll snmt kohub VCllstl"O sidan om gården;.dc t"enne sistnämnda iiro serdeles äudumlllsenligt och pl)'dligt inredda. Framsidans Mua hörn hilda henne IlfstYlllpnuc torn, som utgöra siid~mllgasiner. l'~melllln dessa och boniogsbuset å den ena samt ko- och mrhu, fl dcn andl,l sidan äro ett rad med öppna skjul anlaggda till förvllrillg' nr reuskap, guano o. d,; OCll snmmaubind;t dc lida den storn byggnaden. Löpanue p:j.r:tllclt med 10- ocll fårhus ligga på yttre sidornn om den stora f}'rknnten S\'inhus Oell omsorgsfullt uppj'ijnla gö<lselhe Ilållnrc. Denna beslår af eu f}'rn fot djup, med cement murad bellihlare, öfvertiickt med ett lilgt 11\'alt~ pr, hvilkct gödseln liig-ses. HOlL diltor<:s från laullg,'lnjarne i ragnar, gåcnde p;'i jcrnskcllor. Ett lått tnl, ltl'ilande pa fiun jerustiinger, slijddar gödselii för regn. I behi.llarett s.:t.mlas den flytande spilhliub'-en genom rörledningar frin ladught:larnc; mnn timnar s;itta guano, benmjöl o. d. till densamma oell nnhringa pumpar till gödselns upphellltandc,,

14 , Denna yttre gard omgirves med ett pa murade underlag hvilande starkt jcrnstaket, som salllnua bildar Jtlcrligare en {yrknutig gard utomkrin~ de örriga b,rggnaderna. Dess4 5istnänmda iiro upproma af blli 5lIndsten och snnt belgisk monnar och h.rnt ett utomorclcntlig~ prydlibrt och llolitlt utseende. l"örörrigt torde fortjeua att anföras, att frisk lurt insläppes genom sen;kilda lurtve:dillgs-ullpnrater, bestående nf tumsbreda, llå eu tums afsttinu fdln 111'sr/mtim lodrätt i muren fiistndc träslåar. De öppna ntmjncll emellan dem kunna tillslutas genom cu p;'\, samma smt forfiil'uigad men rörlig tl'iijalousi. Bredden nf dcs!a vertiknln lllft-öppningnr liro frän 1 till 2 fot, derils höjd ducrnat t. o. m. f~'rn fot. Åkerfälten som omgifl'o uenna egendom iiro iinnu i l.änderna på arrend"torer, men skola erer hand Öf,"erlngas af jordegaren. Först &edan detta ekett blifver det vigtigt alt få en fullständig bild af denna med mycken smak, sakkännedom och kostnad grundlagda Jandthnshällning. lias en af arrcndtltorern8 fnnno vi en liten utmärkt Iljord af knrthomsboskap och en stam af Leicester-mr, hvars afkomma skall yara rn)'cket eftersökt af,-iirdsllusviirdarnc iostende. I byn Ghistelles, tillika poststation, tinga vi ett snyggt oe]1 godt naltqvarter. Följa \'i CllQtlSsCCll h~rifran :1 i mil till Nicuwport, en liten fastning oelt sjöstad, så plltriiffn l-i utmiirktn komlalt, dels vår- dels höstkorn, med en fonmdransvurdt lång Illllm. näst~ bönorna äro ihl"cn utmärkta, och ängar och beten skötta med den största omsorg. Täckdikning ser man utförd på många ställen. En mindre Ilod, Yperle, hars utlopp bildar hamnen "id Nieuwport, upptager vattnet från samtliga afloppsgrafvarne, 80m dock eddast gellom stora dussar kljlm3 tömmas uuder ebbtiden. l!in af regeringen Ilustiilld ingeniör hililer tills)'u öf"er dessn tillgörandcll, iifl'ensom örver utförandet nf förliittrillgnr Ilf grafvlil', kulinler och diken. Följa vi kanalen en mil i Syd,"cst, s.~ komma vi genom ett flackt, dl odladl och af otaliga diken genomkorsadt land till stnden Furnes. Till IJöger skiljer en llvit rad af d,l'ner 055 frin bllrl'ct, b\'srs bränningar dock höras helt tydligt. På andl'3 sidau om staden, tatt intill d)'neroa, ligger en ferme, tillhörig Herr ConiilIe p! Coxyde, som i Ilela orten är kand for sitt utmiirktn iikerbruk. En vänlig lldspr4k.slös byggnad, med dels

15 n~'a deb nldre uthus, ligger i widtcn nf den '00 tuuulllud storn egendomen. Den \"åj:tfuljd som lir illford IJucr li!ilunda, I) Trädll, 2)!taps. 3) H\'ctc. 'l Bönor eller hvitbetor, 5) Vinter-korll, 6) Klöfl'er. Herr Cornille Mller sig dock ej striingt t'id dcnsnmmll. Bönorna rndsn~, rensas och kupos med största omsorg. Strad efter skörden omplöjes hönstubben till fullt djup ocl1 mr ligga pä öppen fårll öfver "intern. Sd tidigt som möjligt;, och "llnligen i börjlln af DWTS, utsås vinterkotlict; skulle jon!cll vara så vut utt s;1jdcll derigcnom fördföj<:s, 51'r man vanligt vilr-kord i stället Trädena sköt89 med största omsorg. och am'ändes en tung stenvillt efter hvnljc plöjllillg rur ntt krossa kokorna. Höstsådden yerkstiilles ej på siliall! legar, I1UlIl foredtager Herr CorniJIe att, börjande midt på de fyrknntig3 falten, Il!Öj3 runcltomkring ullpliimingen. Fälten ra derigenolll ett niitt utseende och ulla yattenffiror bespnrns. Plogen förspiiuncs med (\'la hiist3f på denna jordm1l.11, och erh~lier hvarje plöjare en gas&: till körsven ror flinta )laret. som drager i en silkallad triikedjn, Griisct pil dc naturliga betesmnrkerna iii' här så kraftigt, nu dc stor3 tuuga hästame, sil EDan de blott arljclll 113lfvl\ ungen. ej hchöf"a nagot 30M! fouer. Utom detta sitt alt bespara foder gollom ringnre nnstriingning. iii' uppradalitiet nf unghästar härstädes ID)'cket brukligt. DiI IDan ser rajon och hiistilnie muste man cfkiionn. att dc goda ljcteoa och dcn milda luften underhålla dju.l'cll i ctt s:1 ntmiirkt ti!jstaljd, ~ltt sv6rligcn det krnftiguste foder och dell bästa siall!kötsc1 skulle gif"3 ett lib godt resultat. Romooskapcn bestiil' af nagm och tjugo kor af 113ndrisk mce. korsad med korthornstjurlll'. sl1mt l\lots,"urallde unguosknp; tlell sistnämnda födes pa bete till (vlld3 tvll lin Alder. dll dcll, pit samma gäng gödcl. säljes till slagtame. Nngrn dussin sl"in I"Oro fortriimiga exemplar nf Derby-rllcen. Mer 1ill {- nf IleJa egendomen ligger i naturlig gris,"all. Pil desga. fält oortulisrs ogräs{'1l och uljcmuns mull,"aclshögar och :Illdrn ojemnbeter elt par glinger om aret. Al'kast )lingen ur tlenna jord iir galjska ljög OHl man btsinnnr IItt ett svemkt tunnland på 2! års tid utbild3r ett uöttrealur ftirdigt till slagt. r

16 8 En cner Ilamma gnmdsatser skött egendom, tillhörig Herr Cornilles broder, gränsar intill denna ferme. Något mera "estemt, och på ett!tiule ovarcst dynerna vidga aig och bilda större dalar emellan sandkujlllmc, har af Rc"."1:ringen cn chausse blifl'it :mlagd igenom dem från Fnmes till hllfvct. Meningen är att försöka ntt genom odling crh:hla nllgon nl1:aslnillg äfl'cn af d,rnsanclcn. 1.'iJl åstadkommandet IJiirnf har DUlII pr. den mest passnnde lokalen delat dalarne emellan dynerna i mindre lotter oell &dit dem for billigt pris till sroiirro jordbrukare. }~n koloni har salumin uppstått; fisknrc, JlIllHltverknrc och arbetare harm der uppslagit liina boningar, och söka att med sinn familjers nrbctskrnfter cl'mlla en del af sitt unucrmii [rtlll den magra jonlcll. SllHl11ingom sker denna lnndriuuing. Ett st)'ckc jord omgriifves, gödslas och inlliigllas med cu vall, -pinuterad med bushä:tter, som kuuna vii.l.a i dcu torra sandcll 0c11 med tiden lcmna falten något sk)'dd IOOt Sllllden och torbn. liuudrade sådane små lah, som bära potatis, rag och gräs, invid likll mangn små kringströdda hns, utgörn redan en beh:aglig :anblick i den omgif\'aude s:lndöknen och bil(la en beundrans.ård mou:r.t.s till dem omgifnings gula rurg, hmrs nakna )'1.1. t j ens formar Iemlla näring till deu anspnikslösnste af alla \,ul.wr, dsngräset. Mall Ilar gifvit deulla del af d~'uernn ett gnnska betecknande n3mllj koloniell bilas for la Panuc. HltrU\'idn dessa koloniscringsf6rsiik skola slutligen krönas mcd framgåug eller ej, derom 111'0 usigtemil i orten myckct delade. De som ogilla anliigguillgcn klandra regeringen för det ntt lian lockat penningar och ul'betc till ett osiikert forctng, som dock furr eller sennre skall begrnfvlis under den af orknner upprörda salldeu fl'an d~'llerna, Detta lära intriiffat i Holland med Iiknrtnde auliiggningal'. Följa \'i ehauss&:n till hafyet och dererter vanda o~s till venster bakom den på den sista kullen af d~'ilkedj:an uppb;yggda \'illan, tillhörig egnreu af BritauIIia ferme, Herr Bortier, M komma vi liiugg kusten till deu på en timmas afstånd beligna griin~byn Ardenskerken. "fid denna angenäma "andring Ila den hårda, af haf\'et.s briinnillgar fuktiga sanden muste man uohra ge llkt på huru Ung tid man vnndrat inuan man tager af tnut!:audet, cmedan dynerna alldeles ulesuiuga utsiglcn nf den bakom dem belägna bjn, oeh emedan yundrnrcu, om han går för l5ngt, har,m"lrt alt utan stora omviignr gl1 tillbaka inom dynerna, emedan otaliga stam diken spiirra hans viig.

17 \ ra ett ringa afstand fran hjcn p~lrflfrar man cn helt 1101lan men lika. intr~nt trakt - la Mocrc (k,irret), - i hvilkct ej to[4 kall, 51Isom i In Paune, utan '"tluuet iir StÖrst..1 hiudret för dc idoga beb)'ggnrncs sträf,'nudc nit böja jordens kultur., Dcssa ilinder hfl'r,'arit ganskn hdrdnnel..:ndc och svara ntt besegra, ocll endast med "ctedskapens och illdustriens hjelp hafva dc uuder de sednnste ared kunna.t bescgt:ls. Eller!Lyad namnet rcd:m :lugifl'cr är dcuon trakt ett kilrrjll.nd, nf omkring t i mils längd och ~ mib bredd. D~S3 I3ge är blott nllgrn få tum högre lin hllfrct. lu'ndnn Cll molig ufdikning der ej bn nimm!. Herr Moi.ssenet, som eget ell bcljdlig och viii bc1~gen del af dettn k,irr, har p3. ett sinnrikt sätt torrlagt Sill jord, In'arpå han anvöndt lu)'cken kostnad och möda ror ntt eruå eu godt result<lt. J-Inll llörjnue med att anhigga UclyJliga kanaler ruudt omkring sin jord. Den uppt"gna jord~1l nnviiudcs till dam, pr, inre sid:l1i uf fiilten, och planterades med en dnbbd triidwd fur utt \'iullil nödig fllstlet. Dereftcr blcf hela ud lliit nf Öj)!J1H! diken som gcllomskiir fii!tcll uppt~get cftcr den noggl'allllastc nf"iiglling, 5:1 att de ra tl1ms fall som mall kunde gici'a dikena, förde vattnct till dalllllhll'ljc. l'ii dcrlill lämpliga ställcn uul:ldcs l'littcll-uppforuringsn:rk, pumpm, ImtcrJlostcrverk lu. fl., lailku satles i g';lng med limikraft. Valt Ilet wrue~ öfvar \'1111arne i blinierna, som ledde det till deu stam Diinckirehcller-kllnalen, och af dennll rordea det till hafvet_ Dessa. tillg<irnlldcn voro under \"3llliga wrhållalldcm 110:; ror att torrliigga egendomen, oelt kunde goda sädcsgrö<lor erhllllas från deus.1mmn. Men ett starkt regnfal!, som varade blott cn dog, under fullkomligcn Iugut v~der, knude dock ål\-eutyra en hel årssköni. :För att undg;\ denntl f"fo',' beslöt Herr Moissenct lltt ujlpst:illo en lin;::maskin om 4.0 hä8lhafler Jlå tlcn,-igtigaste punktcn ror,'aucllll.noouillgcn. ~\nliiggningcn af pumpi erkcn, slussame och liugmaslillcll kostade -i2,666 ~ rilsdaler riksm}'1i1. Result.1tet motsl'llrnde rol'l'iintllillg;trne och ~känlte l'erkst.äj1aren den ypperst.1 fram:;jing; n~gra :In kultur och gtllnddikning :lf den ~t)'f\'aste jonlcli gjorde dc~ öfrigll. la :Mocre är nu cu enda IJl0ms\rallde mit, h~au h\'ete, korn och uelcsulllrker iiro nf en oöfn:rträfi1ig ueskaffellhct. Jordmfincn best.lir nf en fet, humusrik lera. B)'ggnndernn ligga rätt vackert, pil ett något högre stiille, ej långt ifdln ueu ehnussc som förer till 1,'nl'llce. Nötkreaturen bcstil

18 10 nf en jortriiffiig korsning mel1nn HolliinJska kor ocb kortl1ornstjurllf. Dragarue på egendomen utgöras nf goda flandriska hästar nf tyngsta slag; tillika uppfodas unghästar. Ibland g~rdenil rcdsknp fuunos många af nyaste och bi:st., kollstnlktioll. i"röskning, hackclseskiirning ocll gröpning drcfil medelst en hiistvnndrillg. Som lucerncu trifs förträmigt härsläucs, har Herr Moisscnct beslutat sig ror att anl1igga en större mjöll:llll.!lb3j1oing med smörtillycrkuing på sin egendom och införa en för denna trakt ovanlig hll$håljsmetbod, nemiigen sommarsttlnrodring, hilken kommer ntt forenns med ett säde$briinncri. I närheten nf gården har mntiurättninf;' for Ijcnstfolkets under MIll blif,"it anlagd och öfvcriemllrll till en palitlig arbetare, SOill mot nf husbonden ntlemnnde märken, som sedenncra af denne inlösas, kmnar tjcns~rolket nödig~ kosthlill , költ och ved lemnns till restauratören efter ett öfl'efcllskommet pris, ocli sknll l~ndelltmlet ror tjenstfolkct på Slldant sätt endast uppgll till omkring 18 il,20 skillill~ gat rgs (lagligen for lll"nrje person, En nunall i trnkten nf Furnes nllmlint känd jordbruknre iir Hel'l Vamlnclo, m'l'cndnlol' nf en uet,yulig egeudom pil högrit sidan om CllllUSS(:Cll, som föj'{~r frun l?urllcs till TIriiggc. Äfvrn del' iu gli. de naturliga betena. s:lsam en hufl'tlducst:1ndsdcl af husl\lmnin~ gen; man uetalar från 30 till tjo riksdaler mera i arrende for uiist,\ l>ctcsmnrk iin for äke!jord af uilsta ueskaffenhet. Ett d)'likt uetesflilt göder Joel. under 3 ;\, månaders tid frlln 2 lill -i nölkrelltur på tunnlandet. Mänga nf dessa liilt firo grunddikade och rellsi\s tic tvennc gauger om liret frh tistlar, åkers~ ll1 och gl'öfrc \'ii:der; alla. mull\'sdshögsr och gödseln efttr de l>etallde kl'cllturcn sprides omliorgsfullt; fotöfrigt gödslas dc med flyl:mde spillning, dels obilindiid, deh forsatt med guano och benmjöl. Dylika iingar anses härstiides \'lira nf eå högt \-:irde, att aldrig en arrendator utan jordegarens till3tllnd ffir omij1öja desamma, om dc 1Ir,-en 1Iro af en samre be3kalleuhet. Det erfordras lång tid":" mad rnbar i biista rall tjugo lir - for alt ett till uete igenlagdt llkcrfii.lt crhalicr en Il)"lik tat ocll krnflig griim:getntiou_ Afknstningcll IIf ett glimmalt helesland d;' det omplöjes iir otrolig; fem till Sl'l: rika. si,dcligrödor efter IlI"llfam:lrn ermllns med lättbet, och ändock måsle IDan ener denna tijs forlorr iinllu gödsin jorden med koksalt till förekommlinde nf liggs:id. HCl'r Vundnelc hr cn nf dc f1\ jol'(luruknrne i dennn trakt som odlar lin i sin växtföljd; lillin betalte llollolu för stjelknrnc 300

19 riksdaler tunnlanoet. Tillika odlar llnn rap' i stor sbl:t, t. o. m. 100 tunll1:llij, och begagnar foljnndc forfaringssiitt for att ffi de qvnr It~ende )J!autorIlD till mognad. 1'If:lll skörjar ded mogua rapsen IJ1\ vanligt 8;iltj den omogna skördag stllundll, ott tle iinnu gröna sljc! kame Jiiggtls tillsammans i smil högar och fli under en tio dagars tid cflcnllogllq i dem, då de skola Icmon lika goda frön som den mognn repscll. Uppradande af histar och nötboskap. iifvciisom ninafl'el och gödning, bedrif\'es hiintädes meil ifver. Korthornstjurar och DerbJ'~ galtar begngnas till ott korsa Jc inhemska racerna, likt\som Leicesterbaggar till f1rufrclns l'örbiu1ul\de.. I riktning f~d Furm's till DixmuidcD, omkring tv:i mil frun fotstniimnje stad, ligger "id byil S t ii I'en s kc r k en en stor egendom - tillhörig -en Herr de Grave. l'arlamenl.$letlnmot och styresman för uyu - }lvilkcn egendom äl" en ni' dc i Iii;.rlillldcrn:! som mest fortjellll ses. Yiigcn g,h hill' genom elt flackt elilttlanu, Ilv:!]"s st)"fl'a lerjord foretriidesl'is nllyiindcs till uete, Dc tnll'ikn stom dikena tjcllh tijlikn till auingsc1 for nötboskapen. Tl'ild och bilskm' synas ClH.1nst i uiirheten nf uo custnka hel~gnn gål'l!nrnc. Helt oget ror donna tr~kt är ett nllmiint förekommande ~ IL G fot mäktigt tornnger, som ligger 2 till 3 fot under jordytan, oell iii' af on lli)'eket god besknffellhet. 'fraktens lugn liigc hindr~r dock innebyggnrne frau att begagna dcnna skalt, som skulle hafva ett desto bögre villde, som man helt och Mllct saknar nid; men om tor[\'oll upptages, s.'iukas flilten uuder ynuonliuiell och blif\'a IlCdall ubll nllgot vänjc. lliott på nagra m, högre bchignn slållen kan to"\'ell derfore upptagas. Ett gammalt kloster med sina väldiga miirar och grafmr utgör db)'g-gdaden p4 Herr Gra\"cs ferme. nedall de förrn egarllc hade här bedrif\'it jordbruket sjclfn" så att ftlllreu till numr.lndc egoren. som köpte egendomen samtidigt med dcn frnnsk:a rerolutiollell, behörje råriindrn ganska ffi nf klosterbyggnnucnm. Comictct iii' nuroern ett boningshus, och Impellct ett prydligt hiislstall; f6rstllulllndc byggnad ur omgifvell nf en liten triidgurd, och gellom ett lägt jernstaket skiltlt fn'n uthusen, som af sövii! iildre som nyllre bj'ggnader bilda en regelbundeu fyrkant. Grunddikning har i stol' utstriickllillg och lued största omsorg hlifvit utförd såra! nf gilrtlar och triidg~l'dnr 80m af åkrar, iingllr och beteemnrkor. Största kostnad och uppmiirkstlmhet taga dc stora nf- II

20 loppsdikena i nnsprak, cmedoll fnllet lir ytterst ringa, och de, serdelcll der tofrl'ell forckommcr, ljokst.1fligcn flyta igen ganska snart efter upprtdsnillgen. En UUDlln sfl1righet på denna förtraffiigll jordmån iir bristen på driks.attcn, midt ibland öfvcrnödct på rtltten. För nu nnljclpn detta bill' ett filtrum ni' grof salld, ris, halm och sten blir,'it llulngdt, brnri ",renarn ett aul'iindbnrt dricksvatttll kan cr1l1l1las. Ett Mm af den yttre g~rdcll llllvändes till slack:rjrd ror hö och Slid. Den sistnämnua stuckne i Inulll'orm, och forscs med ett lätt f1)'itbnrt tak; f01' änunmc skyddas stacken medelst llaimmnttor mot l'iidcriekclis infl)'umdc. Som det är ytterst dyrt ntt uppföra byggnader i denna sten- och tradlösll trakt, söker mlln ott sa godt mnn kan hjelpn sig dem förutan. Ibhlllu rcdsknllcn stlgo vi, utom belgiska plogar 0c11 al!1uckrnrc. flere af de biis!..1 ujilsre. susom enge1~b exlirpatorcr och grublers. CrosskilIs kok\'iilt, rndsånings-, trosk och haekc1sewlisl.iner m. m. liur odllls endast mljande viixlcr: hvcte, kom och bönor; forst under do sista nron llflr IIlnll börjnt odin sockcrbctol' OC]l rors~lt dem till eu i 'staden Dixmuidcn nnlngd sockcrinhrik:. lktorna frakllls dit på floden Ypcrlc. och prcn1emllingar lagas i Jllerfrakt. I allmänhet torde i IlIgländcrna de olika kulturviixtema odlas tuljande fcirhiillanuen sins emellan:ihvete 30 procent. HolmsäUen... å3 procent Korn fra 7 ll]öllor.. 10 HlIekrensllde växtel" 1'l " H\'itbctor I Olj\'iixter lbps Bete Dete " S:ll 100 poccnt. S:a 100 pror.ent. Triidnn mllstc nfdrngns frun hnlmsädena med omkring.~ af den lirtal do upptagtl. Ibland dc 80 koma finnas nllingn förtriimigtl exemplar af en korsning emell1m f1nndrisk och kortllorns-boska)l. Herr Grave var en af dc forsta. som införde sistnfimnl1e race och fcirsökte att begagna den till korsning; de f1estn kortbornskretltur i aenna trakt haffa blifrit spridde nf honom. Korna gå pn bele 511 länge \'äderleken det tillåter. oeh foras tvenne glmger dagligen till garden föl' att mjölkas. Du nätterna