'\'IITA untii 110:1.(:11:\1" name="description"> '\'IITA untii 110:1.(:11:\1">

Sfel .'"!1 BE'JGIENS ÅKERBRUK. j L "...l,11 HJALMAB IATHHOISL. POGGENMRFfS "DIE LANDWlRTllSCHAIT mbelgien", A1iNUAIRE DES AGRJCOLES. W. FL.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sfel .'"!1 BE'JGIENS ÅKERBRUK. j L "...l,11 HJALMAB IATHHOISL. POGGENMRFfS "DIE LANDWlRTllSCHAIT mbelgien", A1iNUAIRE DES AGRJCOLES. W. FL."

Transkript

1 ., ", ~-_ I I l.'"!1 Sfel BE'JGIENS ÅKERBRUK. El'Tf.1l POGGENMRFfS "DIE LANDWlRTllSCHAIT mbelgien", A1iNUAIRE DES AGRJCOLES. W. FL. ARBETEN HJALMAB IATHHOISL _ a _ Jlf.1l f.ll: I>'\'IITA untii 110:1.(:11:\1 f:ptu- "D"S Kl:LTnl-FOIlU.llLA""f::'r, SA)lT å l'u:\li(:lilk. (Pris:.,2 Hdr r:ksmynl) j L "...l,11

2 Norrländska Hembygdsbiblioteket Hernösand

3 BELGIENS ÅKERBRUK. II:rr&n POGGENDORFI"S "DIE LANDlVlRTHSGlIAFI' IN BELGIEN", ANNUIJRE DES AGRlCGLES, 11. FL. ARBETEN BJ.lJJI!II IiATBBORST, ÖREEUO, ~. M. I,Il'DK, 11lS1i.

4 Ferord. En länge närd önskan att till de skildringar öfver Englands och Sachsens Åkerbruk, som vi öfverlemnat tm våra landsmän, äfven Cd lägga en beslr:rifning öfver Belgiens jordbruk, for att ffi klöfverbladet fullt. bar nll blifrit realiserad. Vi bafva derföre att tacka Poggcndorffs i är utkomna intressanta beskrifning öfver Belgiens lkerbruk, som ligger till grund tor detta arbete, jemte hvad vi kuunat hemta ur D:r S tolles bok "~tudieu \iber die Hebung der Landeskultur im Königreich Belgien", ur "Ubersicht der den Regierungell und landwirthscliaftiichen Vereinen DeutschIands tur Förderung der Landes-Dultunweelce jährlich zur Verftigung Geldmittel und deren Verwcndung" af Bötteher, - stehellden som är registra tor inom Preussiska Jandthruks-ministerict - samt ur den genom Regeringeu försorg i Belgien årligen utkommande Annuaire Des Agrieultenn. Vi öfverlemna detta Iltbete tm vara yrkesbröder med Krigmtdet Mentzels träffande ord: "Det kraftiga understöd som en högsinnad konung, en klok regering oeh en insigtsfull representation i Belgien lemnar landets intelligenta jordbrukare, är en säker borgen for att den ej öcverallt nog värderade landthusmllningen, som dock utgörcr grundvalen for ländernas viilindga. går derstädes oafbrutct framat och städse har att erhjuda 0!3 nya oeh nyuiga lärdomar." Dagsholm i December HJALMAR NATIlIlORST.

5 t JEl\LFÖREI,SE. Metre = S,36S sv. fot, = 10 IMcimetres = 100 CentimHn:s _ 1000 Millinaetrts Hectare = 2,031 sv. tunnland, il 100 Area. Heetolitre = O,fiOfi sv. tunnn, A 100 Jitrer. Li tre = 0,382 sv. kannn. t Kilogrnmrne = 2,353 SY. skolpund. I Franc = 72 öre.

6 Innehåll. /tlied1j{1i.g: BdgiclII Kultur-zoner 1. Les Poldres (Ugländenla). FlirberedaDde anmirkoiogllt. BritllDnin Ferme, vid OhisteJln, lj.in Oatcnde Nicnwpcrb omgifoingar Ferme fid Fllrnes, lillbiirig Herr Coruille pi Coxyde Odlillg ar Dunerna i trakun d l'llnes a. Paa Ile). Kirr-odlinjl;...id. byll Ardenskerkell i lamllll trakt (la!!oiire) En Ferme dentid.., tillhödg flerr Jl{oiucnct Ferm Il mellan!'urnes och 8rugge, arrendend r1f I1err Vandlele Mirklig _törre tg!'lldom rid SliivclI.kerken mellan Puma och Di1muiden, lillhiirig Herr de Gnve.-\Umin kankteriatik ar landet De unligut begognwe fordon 2. Les SaMes (SandtraktcrnaJ. Deras indelning i tvenne dellir, Ö.tn och Velin, amt akiljd:tighekrill dem emelllld. 1:5. a) Ö,tra delen' rard med bn&langbit!'rid. Mac!bieht örver Reekbcim till CampineD 16. ÅllpnHllingurna i t",kicll IIf ChAteau d'aehel Fiirfa.ringuittet dervid. 17. D:o Tid.nw.ggandet af öf~erdiijnnidgsiing 19. Hollinderieru vid ChAteau d'aehd oeh J.ooun 21. Förflringlläitd med Ilduginhgii~ln dmtides 23. Ör\ er,ilningsli.n~n1e.,id b)"ll'qe O\wpclt 00. Neerpelt.?ot. A( ngeringcn Inlagd Koloni af smiirre jorde~re Yi(l br" l,onllue] Klosll'd POIle! 25. Domänen Pod.el. Ferme, rorull,d IIf Hert de Haes...;,1 POsle] n.

7 Ny koudruktiou af halldqvan ))u liinkild kreatlll1raee, "Race c&lilpiutliffl" l'erme'o Mad, fiirvaltad ar Herr Mudml.Ds Egendow vid Gheel, lilihörig &ron C!lppiIul Ferme "id ånlloonll, TnppilWOIhet Olt-MIlIe. bl VtItra delen: Wull...dd (Pays de WUI) Kull.urfiirhlllaoden i trakten ar btd Zlli Alkutning dcrs!adt:$ at de olika grödorna De mest brukliga ri.:dlöljdcrna De vanligaste göciningtiilllmnl PlöjnillglSitt j Waea-landet ÅugtvBttning vjd atr"ndernl af floden Dermn Torgdag i ataden Lokcrcn , I Bceru e m, lundlbruk8-llppfoatriugtbnstalt för tlbemcdlade eller vanartado flickor R,uehde, ditcj för goullr Perme Dm Briig8'l, tillhörig Baroll Peen pi C>!tcamp Sidesbriillneri vid atadcli Saint CroiI-Il:a-Bruggu. Högre Landthruhiostitutet nira Berg-op-JOOm "rid Thourout Ferme "id Roulers, tillhörig Herr DemuIna.er Kll1tnren i liejdell ar Rankrs Lill- och hampodlingell omkring Courtra, Ferme, tillhörig Herr Vauduplanle, uin. Cou.rirw.l 3. La Hesbage. Allmiio redogörelsll ror laodcla bclkafl'cllhet Induatriclla IlIläggoingar inom och utcjm Lijttich Ferme vill Wall'mme, tillhörig Baron de b. Fontaine nvitbehlocker Cllbrik vid 8:t Tronol, tillhurig Hen: Mel1llcrts Chåteau d'ordengc," nua IllllIma lind \. Chlllenu d'oplien); vjd Looz. HvHbetnocker-fabrik med Perme vid.taolen Vite D:o 01'0 vjd Heyliuem i lrsktell.r 'firlemont. Krsiumnarkoaderoa och alagtarehlliell (Abllttoin) i Briissel Driiuda Ferme du bou~u IlIdlLltridJa nnligguingu i Driiucl.. Utfarten till stuwiet vid TUlIerell; till Ww.rloo HumJeodlliIgame i tru:un ar A1o:!It Eu aidclbrii.llneri i nirhetm af Briisael. Sockerfnbrik i fiiru.wg med aidci- och. mdaubriil.ueri rid byn Lede Perme vid Alh, tillbörig Herr LeteIlier. D,o vid 1A:ue, ~ilihörjg Herr Fonlaille ChUea" Dury, egeudom tillhörig Gref'"e de Hoeann6

8 Briinneri nled tillhörande jerllcgcndom, tillhörigt Herr Bo;;l, i!lqcltden Pcruwd mellan Mon. och Toumay..... }'umo med IQCbrlhbrik och bränneri vid H&!, ~iilmrig Herr Cilies FerlDe med brinneri.id nal, tillhörig HelT 11'. Dalen 4. Le Condrn 5. Lu ArdenPlI 6. Luumbourg Le Comlroz, Les :frdennes et Le Lu;eeTl".. bohrg. Sid ' 73. 7<. ". 7i. Tillllgg. A. Landlbrnbmyndigheter oeh Iliflc1ser till Llt.ndtbruketa fromma B. Silt ett böja landels aflraetning I) Kultur af hedland 2) Åtgärder för nu.djurens förädling 3) Åtgirdcr för Ipridllnde af goda lkerbruhredlkap och frön M nya v.ridnar af kullurvi:rter Öfvenigt af ltatena ltgirder. C. Statini5ka meddelauden... Tabel.larilh nppgire:r öfvcr antal idnedaare, hutar och dragare " hombosbp, Br, srin och getter. godkn!wlr FördelDiDg af nlul.l'siu i olika pronll.lcr... Fördelningen" grundegendom.... Förh1llandet emellan arbetare och dragare i olik~ proll'ijuer amt befolkningeni Iörh1llaad1l till jordn Skördeafb!tniog. fuport; och Import;... PI. I. PI. 2. PI. 3. Pl4. PI. 5. PI. 6. PLANSCHER. Belgien efter lina kulturrörhillanden Plan af BritBnoia ferme vid Ghiltellu Äng9vathingMuliggnillg i Campinen. Öfvusi!nillgsing i Campinen. Ett hollinderi i CampiDeu (luliggniog9koltnac!en omlriog 7,500 Ildr R:mt Öf.-enilningtnliggning pl doilliden POItel... Sid. I G.

9 BELGIENS ÅKERBRUK. INLEDNING. Följnll<]c illllelning af DeJgicns jord i sex olika zoner, nf hvilko. redan ett par genom sin hcnrimning hänvisa på deras beskaffenhet, skall lemma en örvcrsigt af detta lands jordmån och kultur. På den bifogade kartan skall man finna griinsorna emellan dessa biilten noggrant mllrkerade. 1. Les Po/dl'ts. Den lågliindtn delen nf landet, mntsch-tl'aklcn eller Rles poldres~, bildar lliirmast hnfskustcn ett hälta nf en till CII och eu halr mils bredd. Den börjar vid franska griinsen och strileker sig till floden Schelde. Dess södra gräns utgöres nf cn linie, som berorer slädcrne Dixmuiden, Ghistclles, L'Ecluse ocb Antwerpen. YtinuebAlIct nf denda landsträcka belofk!" sig till 200,000 5"caska tunnland, hvars miniroi-viirde i medeltal uppskattas till {I~O riksdaler riksmynt per Ud, 2. Les Sab{es. Les sables - Sandtrakterno - striicl.:n sig tvärs öf\ p.r konungariket i sa.mma riktniug- som luglandet frun öster till \'estt:r, men inlaga ett bredare biiite. De gränsa i norr till luglandet och upphörn i söder vid en linie som drages emellan städerna Ypern, Courtray, Oudennrde, Alost, Vilvorde, llassclt oe1\ 1Ifastl'icht. Deras areal är 1,600,000 tunuland, hvarg lagt uppskattade medelvörde uppg~r till 710 riksdaler tunnlandet. 3. La JJesbay. Detta omr.:idc nr belaget söder om i6re~ende, och sträcker sig öfver hela landets bredd. I söder bcgl'linsas det ar floderna Samhre, Maas oel\ Vcsdre. Al'caliuuehilllet Uppgllr till 1,åfiO,000 tunnland, IDed ett lilinimivurde af 1066! riksdaler tunnlaudet,...,lww. 1.

10 4. Le C01~d,.oz. Öfver hela landets bredd, från öster till vester, sträcker sig detta. ljlilte, i söder begriinsadt uf den linie som bildas af städerna Chimay, Convin, Gil'et, Roeitefo!"t, 1\1arclle, Dllrhuy och Polleur, Dess areal iir 8.20,000 tunuland, minsta värdet 700 riksdaler pe!" tunnland, G, Les Ardennes. Denna del of Belgien slutar sig- intill foregliende, pi'l södra. sidan om densammn, med en aruul af 760,000 tujluland, uppsknltnde till ett viirde af minst 480 riksdaler. tunnlandet.. I söder begränsas den nf en linie som berörer städerna MUIlO, Chin~', Ilnbny-Jn-Neu'I'e oeh Attert. ~ O, Le Luwemboul'g utgör lundets s)'dligaste del, med en llrcnlaf 180,000 tunnlaud; minsta vfirdd ij,j,o riksdaler tnllljlillldel Alla Jessa tidar nr Belgien iiro sknrpt skilda frun hvnrandra, s!ivlil till egenskaper som Iiige, klimat oeh jordm!in som till produkter, ja till och med ljelvis till sina inntw~jl[\re, Störst ar dock skillnaden emellnn ue trenne iurstniimllua och de trenne sistniimlldn lnndsdelarlle. I ue iursl.nämnda, som loretl'iidesvi~ utgurn lamids rikeuom och trädgilrd, ligga dc sejan Ul'ruinnes tider berömdn proviuscl'lla EraullJlt, Öst- oeh Vest-FJundern och HennegIllI, R.edan ful' Ilere lll\llul'ade ilr tillbaka utvecklade dess llrbttsamma oeh kraftiga folk handel, inuustri och ilkerbruk pli ett siitt som då turtijcjl satte verluen i föl"\llidrall, och visste att genom ett klc'kt begagnande af rika hjelpbllor oelt af ett ntmiirkt gyllljsmnt liiga uppld ett I'iilstilnd som vnr oöf,"ertl'iil1aut, Medan den talrikn bdolkhingell i dessa trakter redan under enrl den Djerfves tid tl'ingut1e jorubrllkarnc till att hemta stursta möjlign afkastjling af jorden, under det att holl dock bibehölls vid full Lijrdighet oeh lelllllaue de J"ppcrsta produkter af slij och kött, Sil ströfvaje vargar och bjumnl' terniigen fl'itt omkring pil Ardcnnernas ]lögsliiuel' eller i deras dalm'; och djupa skogar omvexlade dor moj öde slättel', 1\lenniskohauden hade deunn tid leffillat fil spllr efter sig i denna del af landet. Äunu undcr frihetskrigets tider hauc en ganska. riuga niiriljgs~ flit utreeklat sig i prol'insernc IJllxembourg Cell Namur (under fl'mlska väldet beniimnda Departement des 1'orets), hvurs åkerbruk knuppast vru: tillräckligt ntt förse den fihaliga befolkningen med sitt behof nf säd.

11 Först på sedonrc tider Ilar denna landsdels mineral-rikedom framkallat en lioigarc "bandet och industri, och gifvit anledning till åyfiglll)ringandet af bättre communiclllionslucdcl. Jordrärdct har stigit och större kapitaler harva anvälldts på åkerbruket. Hvall dessa pro,-inser S3.kna, är en större mängd segelbara floder. kanaler och jcmvagar, hvilka lorsti.lämnda så kraftigt bidraga till åkerbruk.ets stig.andc.,

12 l. Les Pol~tcs. IL!glll,,<1crn3.) Dcssa utgöra dc så kallade mnrschtr.ulderna och äro den fruktbarade tielen af hein konungariket; läget af dem nr nästan helt och halid slätt och lågt. skilda blott genom en rad af sk~'ddnddc dj Dcr frllu bar,et, h\'nn niirhet skänker denn:!. hl!tstriicl.:n ett mildare och fuktigare klimat iin hvatl som kommer de luera s)"dliga delarne af landet till godo. Jordmånen l>eslål' nr en dels sand- dels kalk-blnud:ld lera af större eller mindre strn1ct, art higt bcliigen ntt vattnets bortgång ur dil.:ena crfordrnt siirskilda &tgiinlcr. En stor del nr dessa lågländer utgöres nf bördiga naturliga ängar och belen ror gödbosbp. De högre beliignn delarna ICfinn rika skördar af bönor, ärter, vicker och kom; rag och h,'cie odlas jemföre!sevis mindre, deremot triides jorden ona. lldgiclis yppersta boskapsskötsel och krentllrs-giidnillg bedrifve~ forniimligast i lllg1iillderlla, ])en flandriska ljötbo~lmpen, der oeh livar kol'snu meu korthornstjurar, utgör den rlldullde kreoturs~tammen lliil'stiidcs. Den stora tnnga flandriska hiisten har bill' siu hemland oeh. uppdrllgcs med 16rkärlek, Befolkningen, som ej är mycket tät, Icf\'cr uteslutande af åkerhruk, Egenuomarnes slorlek iii' med afsecnde Il jordens besk:tffenhet glidska bet~'dlig, ocli mycket större än i andra delnr af landet. För nu nännn.re skiirskåtla dessa intressnnta 11Iglal)der, lemna vi jern\'iigsstationcn l)lascheulll1el emellan Osteude oell Briiggc och fardas. I'ester ut Iiings stranden nr deli kanni, som leder frllll Nieuwport och l1ul'lles till Duukirchen, till <less utt vi plltriiffa det ställe hl'urcst cllflussten från Ostelldc till GhistelJes korsal' densamma, Vid ehauss~en oeh I'J Bngt ifr:'l.n 0)'0 Ghistelles ligger Herr Dorliers möns1crfermc, kllll(ld nritannin ferme, som, ehuru "id vårt besök ännu ej fullt ordnnti, dock erbjöd m)'ckct,'ardt ntt bese, GlirtiMnJäggningen ar utförd helt och hållet efter engelskt möns1cr, och ha dervid (Illa Il)'nre foruiittriugar blifrit an\'iinda, (Se tcckniugen pl\ Plnllsehcn I.)

13 En på ömse sidor med triid och buskparlier omgif,'cn 'fiig föret ir1ln chausskn till den i Sch\l"eilzcrslil upptrirdn Grindstugan med sin jernp0l't rakt till åbyggnaderna, som äro uppr6nle i en f~'rknnt med oollingshusd på midtcn nf ena sidnn, heläget midt eulot vägen. Det är upprdrdt i Schweitr.crstil med sin balkong ocll \'cr;'luda; lil1t trii.\'irket nr m51ndt med ckfrtrg SIUDt fernissadt, hvih:ct gif,'er det beln ett nltt PI1'dligt ut.sccllde. Inredlliugcll i boningshu~ct Ur ganska enkel men iinunm1l1scnlig. l?ullstcrnn voro att öppna inilt Oell kunde tillsiut<'ls UUlll lmknr och krokar eller något jcrubeslng. Dl! Mua frinsterb5gnrne slu!.'l intill hhlrandra, ocll fogniugen täckes af en b-å tums bre<!, dmlbnr list. som fnsth1\lier fönstren ph. ~ill 1llnh medelst i karmeu filst.'lde knapp3r. Vi,åga ärren ett för <lcnnn trak, ege' och niut sutt ntt IJr)'dn tnken i boningsrummell, lllcdillst tl'1i tum breda, af fin llafrcllrhn strueles \'iil ftiitode hohnbnnj, som spunnas lliitvis OCII sdlnmla i stället for papper höljfl tlet undre tnkct. På den inre g:'rdssidnn upp!.llg~ hcln den :not boningshuset helägna delen nf b~'ggnnderua af eu log(lrt(ld byggnad, i Itnll"S midt en stor tröskmoskin nf llyaste konstruktion nr nppsliiljd. Il:' elhl ~idan om densamma förvaras dell otruskade siiden; uen urirusknde halmen erhåller siu plats Ilä den liljdnt. Bakom denna h)'ggaau iiro maskinrummet och cldst.'l(len för ångmaskinen bcliigna. 'riöskniug. hnekelseskäruing, rofskärnillg, oljl.:nj.-:eqvllrrl, giöpq\"arn m. m. drifva3 med summa lingmnskin. Fårhuset intnger hög\9' oeh hiiststoll snmt kohub VCllstl"O sidan om gården;.dc t"enne sistnämnda iiro serdeles äudumlllsenligt och pl)'dligt inredda. Framsidans Mua hörn hilda henne IlfstYlllpnuc torn, som utgöra siid~mllgasiner. l'~melllln dessa och boniogsbuset å den ena samt ko- och mrhu, fl dcn andl,l sidan äro ett rad med öppna skjul anlaggda till förvllrillg' nr reuskap, guano o. d,; OCll snmmaubind;t dc lida den storn byggnaden. Löpanue p:j.r:tllclt med 10- ocll fårhus ligga på yttre sidornn om den stora f}'rknnten S\'inhus Oell omsorgsfullt uppj'ijnla gö<lselhe Ilållnrc. Denna beslår af eu f}'rn fot djup, med cement murad bellihlare, öfvertiickt med ett lilgt 11\'alt~ pr, hvilkct gödseln liig-ses. HOlL diltor<:s från laullg,'lnjarne i ragnar, gåcnde p;'i jcrnskcllor. Ett lått tnl, ltl'ilande pa fiun jerustiinger, slijddar gödselii för regn. I behi.llarett s.:t.mlas den flytande spilhliub'-en genom rörledningar frin ladught:larnc; mnn timnar s;itta guano, benmjöl o. d. till densamma oell nnhringa pumpar till gödselns upphellltandc,,

14 , Denna yttre gard omgirves med ett pa murade underlag hvilande starkt jcrnstaket, som salllnua bildar Jtlcrligare en {yrknutig gard utomkrin~ de örriga b,rggnaderna. Dess4 5istnänmda iiro upproma af blli 5lIndsten och snnt belgisk monnar och h.rnt ett utomorclcntlig~ prydlibrt och llolitlt utseende. l"örörrigt torde fortjeua att anföras, att frisk lurt insläppes genom sen;kilda lurtve:dillgs-ullpnrater, bestående nf tumsbreda, llå eu tums afsttinu fdln 111'sr/mtim lodrätt i muren fiistndc träslåar. De öppna ntmjncll emellan dem kunna tillslutas genom cu p;'\, samma smt forfiil'uigad men rörlig tl'iijalousi. Bredden nf dcs!a vertiknln lllft-öppningnr liro frän 1 till 2 fot, derils höjd ducrnat t. o. m. f~'rn fot. Åkerfälten som omgifl'o uenna egendom iiro iinnu i l.änderna på arrend"torer, men skola erer hand Öf,"erlngas af jordegaren. Först &edan detta ekett blifver det vigtigt alt få en fullständig bild af denna med mycken smak, sakkännedom och kostnad grundlagda Jandthnshällning. lias en af arrcndtltorern8 fnnno vi en liten utmärkt Iljord af knrthomsboskap och en stam af Leicester-mr, hvars afkomma skall yara rn)'cket eftersökt af,-iirdsllusviirdarnc iostende. I byn Ghistelles, tillika poststation, tinga vi ett snyggt oe]1 godt naltqvarter. Följa \'i CllQtlSsCCll h~rifran :1 i mil till Nicuwport, en liten fastning oelt sjöstad, så plltriiffn l-i utmiirktn komlalt, dels vår- dels höstkorn, med en fonmdransvurdt lång Illllm. näst~ bönorna äro ihl"cn utmärkta, och ängar och beten skötta med den största omsorg. Täckdikning ser man utförd på många ställen. En mindre Ilod, Yperle, hars utlopp bildar hamnen "id Nieuwport, upptager vattnet från samtliga afloppsgrafvarne, 80m dock eddast gellom stora dussar kljlm3 tömmas uuder ebbtiden. l!in af regeringen Ilustiilld ingeniör hililer tills)'u öf"er dessn tillgörandcll, iifl'ensom örver utförandet nf förliittrillgnr Ilf grafvlil', kulinler och diken. Följa vi kanalen en mil i Syd,"cst, s.~ komma vi genom ett flackt, dl odladl och af otaliga diken genomkorsadt land till stnden Furnes. Till IJöger skiljer en llvit rad af d,l'ner 055 frin bllrl'ct, b\'srs bränningar dock höras helt tydligt. På andl'3 sidau om staden, tatt intill d)'neroa, ligger en ferme, tillhörig Herr ConiilIe p! Coxyde, som i Ilela orten är kand for sitt utmiirktn iikerbruk. En vänlig lldspr4k.slös byggnad, med dels

15 n~'a deb nldre uthus, ligger i widtcn nf den '00 tuuulllud storn egendomen. Den \"åj:tfuljd som lir illford IJucr li!ilunda, I) Trädll, 2)!taps. 3) H\'ctc. 'l Bönor eller hvitbetor, 5) Vinter-korll, 6) Klöfl'er. Herr Cornille Mller sig dock ej striingt t'id dcnsnmmll. Bönorna rndsn~, rensas och kupos med största omsorg. Strad efter skörden omplöjes hönstubben till fullt djup ocl1 mr ligga pä öppen fårll öfver "intern. Sd tidigt som möjligt;, och "llnligen i börjlln af DWTS, utsås vinterkotlict; skulle jon!cll vara så vut utt s;1jdcll derigcnom fördföj<:s, 51'r man vanligt vilr-kord i stället Trädena sköt89 med största omsorg. och am'ändes en tung stenvillt efter hvnljc plöjllillg rur ntt krossa kokorna. Höstsådden yerkstiilles ej på siliall! legar, I1UlIl foredtager Herr CorniJIe att, börjande midt på de fyrknntig3 falten, Il!Öj3 runcltomkring ullpliimingen. Fälten ra derigenolll ett niitt utseende och ulla yattenffiror bespnrns. Plogen förspiiuncs med (\'la hiist3f på denna jordm1l.11, och erh~lier hvarje plöjare en gas&: till körsven ror flinta )laret. som drager i en silkallad triikedjn, Griisct pil dc naturliga betesmnrkerna iii' här så kraftigt, nu dc stor3 tuuga hästame, sil EDan de blott arljclll 113lfvl\ ungen. ej hchöf"a nagot 30M! fouer. Utom detta sitt alt bespara foder gollom ringnre nnstriingning. iii' uppradalitiet nf unghästar härstädes ID)'cket brukligt. DiI IDan ser rajon och hiistilnie muste man cfkiionn. att dc goda ljcteoa och dcn milda luften underhålla dju.l'cll i ctt s:1 ntmiirkt ti!jstaljd, ~ltt sv6rligcn det krnftiguste foder och dell bästa siall!kötsc1 skulle gif"3 ett lib godt resultat. Romooskapcn bestiil' af nagm och tjugo kor af 113ndrisk mce. korsad med korthornstjurlll'. sl1mt l\lots,"urallde unguosknp; tlell sistnämnda födes pa bete till (vlld3 tvll lin Alder. dll dcll, pit samma gäng gödcl. säljes till slagtame. Nngrn dussin sl"in I"Oro fortriimiga exemplar nf Derby-rllcen. Mer 1ill {- nf IleJa egendomen ligger i naturlig gris,"all. Pil desga. fält oortulisrs ogräs{'1l och uljcmuns mull,"aclshögar och :Illdrn ojemnbeter elt par glinger om aret. Al'kast )lingen ur tlenna jord iir galjska ljög OHl man btsinnnr IItt ett svemkt tunnland på 2! års tid utbild3r ett uöttrealur ftirdigt till slagt. r

16 8 En cner Ilamma gnmdsatser skött egendom, tillhörig Herr Cornilles broder, gränsar intill denna ferme. Något mera "estemt, och på ett!tiule ovarcst dynerna vidga aig och bilda större dalar emellan sandkujlllmc, har af Rc"."1:ringen cn chausse blifl'it :mlagd igenom dem från Fnmes till hllfvct. Meningen är att försöka ntt genom odling crh:hla nllgon nl1:aslnillg äfl'cn af d,rnsanclcn. 1.'iJl åstadkommandet IJiirnf har DUlII pr. den mest passnnde lokalen delat dalarne emellan dynerna i mindre lotter oell &dit dem for billigt pris till sroiirro jordbrukare. }~n koloni har salumin uppstått; fisknrc, JlIllHltverknrc och arbetare harm der uppslagit liina boningar, och söka att med sinn familjers nrbctskrnfter cl'mlla en del af sitt unucrmii [rtlll den magra jonlcll. SllHl11ingom sker denna lnndriuuing. Ett st)'ckc jord omgriifves, gödslas och inlliigllas med cu vall, -pinuterad med bushä:tter, som kuuna vii.l.a i dcu torra sandcll 0c11 med tiden lcmna falten något sk)'dd IOOt Sllllden och torbn. liuudrade sådane små lah, som bära potatis, rag och gräs, invid likll mangn små kringströdda hns, utgörn redan en beh:aglig :anblick i den omgif\'aude s:lndöknen och bil(la en beundrans.ård mou:r.t.s till dem omgifnings gula rurg, hmrs nakna )'1.1. t j ens formar Iemlla näring till deu anspnikslösnste af alla \,ul.wr, dsngräset. Mall Ilar gifvit deulla del af d~'uernn ett gnnska betecknande n3mllj koloniell bilas for la Panuc. HltrU\'idn dessa koloniscringsf6rsiik skola slutligen krönas mcd framgåug eller ej, derom 111'0 usigtemil i orten myckct delade. De som ogilla anliigguillgcn klandra regeringen för det ntt lian lockat penningar och ul'betc till ett osiikert forctng, som dock furr eller sennre skall begrnfvlis under den af orknner upprörda salldeu fl'an d~'llerna, Detta lära intriiffat i Holland med Iiknrtnde auliiggningal'. Följa \'i ehauss&:n till hafyet och dererter vanda o~s till venster bakom den på den sista kullen af d~'ilkedj:an uppb;yggda \'illan, tillhörig egnreu af BritauIIia ferme, Herr Bortier, M komma vi liiugg kusten till deu på en timmas afstånd beligna griin~byn Ardenskerken. "fid denna angenäma "andring Ila den hårda, af haf\'et.s briinnillgar fuktiga sanden muste man uohra ge llkt på huru Ung tid man vnndrat inuan man tager af tnut!:audet, cmedan dynerna alldeles ulesuiuga utsiglcn nf den bakom dem belägna bjn, oeh emedan yundrnrcu, om han går för l5ngt, har,m"lrt alt utan stora omviignr gl1 tillbaka inom dynerna, emedan otaliga stam diken spiirra hans viig.

17 \ ra ett ringa afstand fran hjcn p~lrflfrar man cn helt 1101lan men lika. intr~nt trakt - la Mocrc (k,irret), - i hvilkct ej to[4 kall, 51Isom i In Paune, utan '"tluuet iir StÖrst..1 hiudret för dc idoga beb)'ggnrncs sträf,'nudc nit böja jordens kultur., Dcssa ilinder hfl'r,'arit ganskn hdrdnnel..:ndc och svara ntt besegra, ocll endast med "ctedskapens och illdustriens hjelp hafva dc uuder de sednnste ared kunna.t bescgt:ls. Eller!Lyad namnet rcd:m :lugifl'cr är dcuon trakt ett kilrrjll.nd, nf omkring t i mils längd och ~ mib bredd. D~S3 I3ge är blott nllgrn få tum högre lin hllfrct. lu'ndnn Cll molig ufdikning der ej bn nimm!. Herr Moi.ssenet, som eget ell bcljdlig och viii bc1~gen del af dettn k,irr, har p3. ett sinnrikt sätt torrlagt Sill jord, In'arpå han anvöndt lu)'cken kostnad och möda ror ntt eruå eu godt result<lt. J-Inll llörjnue med att anhigga UclyJliga kanaler ruudt omkring sin jord. Den uppt"gna jord~1l nnviiudcs till dam, pr, inre sid:l1i uf fiilten, och planterades med en dnbbd triidwd fur utt \'iullil nödig fllstlet. Dereftcr blcf hela ud lliit nf Öj)!J1H! diken som gcllomskiir fii!tcll uppt~get cftcr den noggl'allllastc nf"iiglling, 5:1 att de ra tl1ms fall som mall kunde gici'a dikena, förde vattnct till dalllllhll'ljc. l'ii dcrlill lämpliga ställcn uul:ldcs l'littcll-uppforuringsn:rk, pumpm, ImtcrJlostcrverk lu. fl., lailku satles i g';lng med limikraft. Valt Ilet wrue~ öfvar \'1111arne i blinierna, som ledde det till deu stam Diinckirehcller-kllnalen, och af dennll rordea det till hafvet_ Dessa. tillg<irnlldcn voro under \"3llliga wrhållalldcm 110:; ror att torrliigga egendomen, oelt kunde goda sädcsgrö<lor erhllllas från deus.1mmn. Men ett starkt regnfal!, som varade blott cn dog, under fullkomligcn Iugut v~der, knude dock ål\-eutyra en hel årssköni. :För att undg;\ denntl f"fo',' beslöt Herr Moissenct lltt ujlpst:illo en lin;::maskin om 4.0 hä8lhafler Jlå tlcn,-igtigaste punktcn ror,'aucllll.noouillgcn. ~\nliiggningcn af pumpi erkcn, slussame och liugmaslillcll kostade -i2,666 ~ rilsdaler riksm}'1i1. Result.1tet motsl'llrnde rol'l'iintllillg;trne och ~känlte l'erkst.äj1aren den ypperst.1 fram:;jing; n~gra :In kultur och gtllnddikning :lf den ~t)'f\'aste jonlcli gjorde dc~ öfrigll. la :Mocre är nu cu enda IJl0ms\rallde mit, h~au h\'ete, korn och uelcsulllrker iiro nf en oöfn:rträfi1ig ueskaffellhct. Jordmfincn best.lir nf en fet, humusrik lera. B)'ggnndernn ligga rätt vackert, pil ett något högre stiille, ej långt ifdln ueu ehnussc som förer till 1,'nl'llce. Nötkreaturen bcstil

18 10 nf en jortriiffiig korsning mel1nn HolliinJska kor ocb kortl1ornstjurllf. Dragarue på egendomen utgöras nf goda flandriska hästar nf tyngsta slag; tillika uppfodas unghästar. Ibland g~rdenil rcdsknp fuunos många af nyaste och bi:st., kollstnlktioll. i"röskning, hackclseskiirning ocll gröpning drcfil medelst en hiistvnndrillg. Som lucerncu trifs förträmigt härsläucs, har Herr Moisscnct beslutat sig ror att anl1igga en större mjöll:llll.!lb3j1oing med smörtillycrkuing på sin egendom och införa en för denna trakt ovanlig hll$håljsmetbod, nemiigen sommarsttlnrodring, hilken kommer ntt forenns med ett säde$briinncri. I närheten nf gården har mntiurättninf;' for Ijcnstfolkets under MIll blif,"it anlagd och öfvcriemllrll till en palitlig arbetare, SOill mot nf husbonden ntlemnnde märken, som sedenncra af denne inlösas, kmnar tjcns~rolket nödig~ kosthlill , költ och ved lemnns till restauratören efter ett öfl'efcllskommet pris, ocli sknll l~ndelltmlet ror tjenstfolkct på Slldant sätt endast uppgll till omkring 18 il,20 skillill~ gat rgs (lagligen for lll"nrje person, En nunall i trnkten nf Furnes nllmlint känd jordbruknre iir Hel'l Vamlnclo, m'l'cndnlol' nf en uet,yulig egeudom pil högrit sidan om CllllUSS(:Cll, som föj'{~r frun l?urllcs till TIriiggc. Äfvrn del' iu gli. de naturliga betena. s:lsam en hufl'tlducst:1ndsdcl af husl\lmnin~ gen; man uetalar från 30 till tjo riksdaler mera i arrende for uiist,\ l>ctcsmnrk iin for äke!jord af uilsta ueskaffenhet. Ett d)'likt uetesflilt göder Joel. under 3 ;\, månaders tid frlln 2 lill -i nölkrelltur på tunnlandet. Mänga nf dessa liilt firo grunddikade och rellsi\s tic tvennc gauger om liret frh tistlar, åkers~ ll1 och gl'öfrc \'ii:der; alla. mull\'sdshögsr och gödseln efttr de l>etallde kl'cllturcn sprides omliorgsfullt; fotöfrigt gödslas dc med flyl:mde spillning, dels obilindiid, deh forsatt med guano och benmjöl. Dylika iingar anses härstiides \'lira nf eå högt \-:irde, att aldrig en arrendator utan jordegarens till3tllnd ffir omij1öja desamma, om dc 1Ir,-en 1Iro af en samre be3kalleuhet. Det erfordras lång tid":" mad rnbar i biista rall tjugo lir - for alt ett till uete igenlagdt llkcrfii.lt crhalicr en Il)"lik tat ocll krnflig griim:getntiou_ Afknstningcll IIf ett glimmalt helesland d;' det omplöjes iir otrolig; fem till Sl'l: rika. si,dcligrödor efter IlI"llfam:lrn ermllns med lättbet, och ändock måsle IDan ener denna tijs forlorr iinllu gödsin jorden med koksalt till förekommlinde nf liggs:id. HCl'r Vundnelc hr cn nf dc f1\ jol'(luruknrne i dennn trakt som odlar lin i sin växtföljd; lillin betalte llollolu för stjelknrnc 300

19 riksdaler tunnlanoet. Tillika odlar llnn rap' i stor sbl:t, t. o. m. 100 tunll1:llij, och begagnar foljnndc forfaringssiitt for att ffi de qvnr It~ende )J!autorIlD till mognad. 1'If:lll skörjar ded mogua rapsen IJ1\ vanligt 8;iltj den omogna skördag stllundll, ott tle iinnu gröna sljc! kame Jiiggtls tillsammans i smil högar och fli under en tio dagars tid cflcnllogllq i dem, då de skola Icmon lika goda frön som den mognn repscll. Uppradande af histar och nötboskap. iifvciisom ninafl'el och gödning, bedrif\'es hiintädes meil ifver. Korthornstjurar och DerbJ'~ galtar begngnas till ott korsa Jc inhemska racerna, likt\som Leicesterbaggar till f1rufrclns l'örbiu1ul\de.. I riktning f~d Furm's till DixmuidcD, omkring tv:i mil frun fotstniimnje stad, ligger "id byil S t ii I'en s kc r k en en stor egendom - tillhörig -en Herr de Grave. l'arlamenl.$letlnmot och styresman för uyu - }lvilkcn egendom äl" en ni' dc i Iii;.rlillldcrn:! som mest fortjellll ses. Yiigcn g,h hill' genom elt flackt elilttlanu, Ilv:!]"s st)"fl'a lerjord foretriidesl'is nllyiindcs till uete, Dc tnll'ikn stom dikena tjcllh tijlikn till auingsc1 for nötboskapen. Tl'ild och bilskm' synas ClH.1nst i uiirheten nf uo custnka hel~gnn gål'l!nrnc. Helt oget ror donna tr~kt är ett nllmiint förekommande ~ IL G fot mäktigt tornnger, som ligger 2 till 3 fot under jordytan, oell iii' af on lli)'eket god besknffellhet. 'fraktens lugn liigc hindr~r dock innebyggnrne frau att begagna dcnna skalt, som skulle hafva ett desto bögre villde, som man helt och Mllct saknar nid; men om tor[\'oll upptages, s.'iukas flilten uuder ynuonliuiell och blif\'a IlCdall ubll nllgot vänjc. lliott på nagra m, högre bchignn slållen kan to"\'ell derfore upptagas. Ett gammalt kloster med sina väldiga miirar och grafmr utgör db)'g-gdaden p4 Herr Gra\"cs ferme. nedall de förrn egarllc hade här bedrif\'it jordbruket sjclfn" så att ftlllreu till numr.lndc egoren. som köpte egendomen samtidigt med dcn frnnsk:a rerolutiollell, behörje råriindrn ganska ffi nf klosterbyggnnucnm. Comictct iii' nuroern ett boningshus, och Impellct ett prydligt hiislstall; f6rstllulllndc byggnad ur omgifvell nf en liten triidgurd, och gellom ett lägt jernstaket skiltlt fn'n uthusen, som af sövii! iildre som nyllre bj'ggnader bilda en regelbundeu fyrkant. Grunddikning har i stol' utstriickllillg och lued största omsorg hlifvit utförd såra! nf gilrtlar och triidg~l'dnr 80m af åkrar, iingllr och beteemnrkor. Största kostnad och uppmiirkstlmhet taga dc stora nf- II

20 loppsdikena i nnsprak, cmedoll fnllet lir ytterst ringa, och de, serdelcll der tofrl'ell forckommcr, ljokst.1fligcn flyta igen ganska snart efter upprtdsnillgen. En UUDlln sfl1righet på denna förtraffiigll jordmån iir bristen på driks.attcn, midt ibland öfvcrnödct på rtltten. För nu nnljclpn detta bill' ett filtrum ni' grof salld, ris, halm och sten blir,'it llulngdt, brnri ",renarn ett aul'iindbnrt dricksvatttll kan cr1l1l1las. Ett Mm af den yttre g~rdcll llllvändes till slack:rjrd ror hö och Slid. Den sistnämnua stuckne i Inulll'orm, och forscs med ett lätt f1)'itbnrt tak; f01' änunmc skyddas stacken medelst llaimmnttor mot l'iidcriekclis infl)'umdc. Som det är ytterst dyrt ntt uppföra byggnader i denna sten- och tradlösll trakt, söker mlln ott sa godt mnn kan hjelpn sig dem förutan. Ibhlllu rcdsknllcn stlgo vi, utom belgiska plogar 0c11 al!1uckrnrc. flere af de biis!..1 ujilsre. susom enge1~b exlirpatorcr och grublers. CrosskilIs kok\'iilt, rndsånings-, trosk och haekc1sewlisl.iner m. m. liur odllls endast mljande viixlcr: hvcte, kom och bönor; forst under do sista nron llflr IIlnll börjnt odin sockcrbctol' OC]l rors~lt dem till eu i 'staden Dixmuidcn nnlngd sockcrinhrik:. lktorna frakllls dit på floden Ypcrlc. och prcn1emllingar lagas i Jllerfrakt. I allmänhet torde i IlIgländcrna de olika kulturviixtema odlas tuljande fcirhiillanuen sins emellan:ihvete 30 procent. HolmsäUen... å3 procent Korn fra 7 ll]öllor.. 10 HlIekrensllde växtel" 1'l " H\'itbctor I Olj\'iixter lbps Bete Dete " S:ll 100 poccnt. S:a 100 pror.ent. Triidnn mllstc nfdrngns frun hnlmsädena med omkring.~ af den lirtal do upptagtl. Ibland dc 80 koma finnas nllingn förtriimigtl exemplar af en korsning emell1m f1nndrisk och kortllorns-boska)l. Herr Grave var en af dc forsta. som införde sistnfimnl1e race och fcirsökte att begagna den till korsning; de f1estn kortbornskretltur i aenna trakt haffa blifrit spridde nf honom. Korna gå pn bele 511 länge \'äderleken det tillåter. oeh foras tvenne glmger dagligen till garden föl' att mjölkas. Du nätterna

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

[818] 3: - 1: 75 1: 50-76 1: 25 -- 75. Riljet.t.p:riserna äro: P;j~'estättn

[818] 3: - 1: 75 1: 50-76 1: 25 -- 75. Riljet.t.p:riserna äro: P;j~'estättn [817J Biljetter säljas: Hvardagar: Till vanligt pris frän kl. 12 midd., till förhöjdt pris samma dag kl. 9-1l f, m.; till förköpspris dagen förut kl. 12-3 e. m.!lön- oeh:h lgdagar: Till vanligt pris från

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg

Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg 6 8 Äldre melodi Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg Hulteberg, Värmland Der satt två käm par i som mar kväll fram för sin bo ning i nor dan fjäll stall brö der vo ro de fö ga räd da i jern

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Transport (Värde i Banko) 1065 40

Transport (Värde i Banko) 1065 40 År 1844 den 1sta November instäldte sig undertecknade, uppå derom gjorde begäran, hos Bonden Per Ersson i Dalkarlsbo By, Hedesunda Socken, för att uppteckna, värdera och emellan bemälde Per Erssons och

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

Elev: SESSION 19. Fisketuren

Elev: SESSION 19. Fisketuren Fisketuren Lyssna efter [l] Det är vindstilla och vattnet är spegelblankt av den neråtgående solen. Jag tar ett till kraftfullt och långsamt årtag. Spetsen på spöet böjs lätt varje gång båten far framåt.

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Bränninge bruk. Pris-kurant å gjutgodsartiklar m. m. Södertelge 1883

Bränninge bruk. Pris-kurant å gjutgodsartiklar m. m. Södertelge 1883 Bränninge bruk Pris-kurant å gjutgodsartiklar m. m. Södertelge 1883 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har

Läs mer

BALLERINA. Prima. look

BALLERINA. Prima. look b Mi TOP-li få TOPMl- äl! Ciy lic Ciy iy C y C P i c i f y li c y l äl li b J ä! Cy ä äi pi ö: bäppfyll j få böj bö M j P A i C b fö i! i l x c Hli TOPMl li å f Hli J äl i äl li på äll c ö cl jbb på ll

Läs mer

Förteckning å fonograf- & grafofonrullar insjungna af herr Aug. Svensson från Numa Petersons handels- och fabriks-ab

Förteckning å fonograf- & grafofonrullar insjungna af herr Aug. Svensson från Numa Petersons handels- och fabriks-ab Numa Petersons handels- och fabriksaktiebolag Svensson, August Förteckning å fonograf- & grafofonrullar insjungna af herr Aug. Svensson från Numa Petersons handels- och fabriks-ab Stockholm 1903 EOD Miljoner

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

. 2.0.3. Z... 1: 50 ... ... ... ... ... ...

. 2.0.3. Z... 1: 50 ... ... ... ... ... ... Biljetter säljas: iivardagar: Till vanligt pris frin kl. 12 midd., til1;förhöjdt pris.samma dag kl. 911 f. m.; till enkelt förköpspris dagen förut kl. 123 e. m. Söa och Helgda ar: T111 vanligt pris frhn

Läs mer

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st)

Läs mer

Dagsverke. n i 10 tim arbete

Dagsverke. n i 10 tim arbete Värderingsinstrument öfver den kostnad, som erfodras till utflyttnings verkställande af nedannämnde delegares i Jernäs skifteslag byggnader m. m. ; författadt år 1908. Dagsverke n i 10 tim arbete Handtverks-

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 173: X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelse för året är, med undantag af tvenne längre

Läs mer

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker Vad är det jag ser? Man har idéer och ideal Man står på tårna, håller tal öjer glaset och säger skål är i muren är det ett hål är är en älv bredvid en skog Och på en väg en fårahjord n litet torp, ett

Läs mer

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934.

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Runt Ursvattnet sommaren 1934 har jag många trevliga minnen ifrån. Vintern 1934 kom jag att hamna i Jämtland. Jag skulle hit och hålla en fortsättningsskolkurs

Läs mer

NILS-PETTER OCH KRISTINA

NILS-PETTER OCH KRISTINA NILS-PETTER OCH KRISTINA Det har funnits vissa människor som man aldrig kan glömma. Det är de som under sin livstid satte så djupa spår i sanden efter sig som inga vindar kunnat blåsa igen. Ibland frågar

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån.

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån. ffi8cf Pressmeddelonde Aktiebologet SKF:s styrelse sommonträdde föjonde uppgifter lömnodes om resultotet noderno 1977. p& onsdogerl, vorvid för de försto åtto må- SKF-koncernen Under perioden jonuori ti

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o?

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o? Lfi,ngd i deeimalform 1 12dm= 4Z ---------------- 21 8m7 = 0 12 ro= --------a 4?o 13 ee= 4rr = 2 of 322m58= lre za 33 73 dm= Zr J_m 1032= 431 30 2m4dm.-..7-114= 4o? * 31 25dm= 4tf 14 2 m65 = 21 6f 346m5dm=

Läs mer

Guideböcker till historiska platser

Guideböcker till historiska platser INNEHÅLL OMSLAG... sid 2 FÖRORD... sid 3 FAKTA... sid 3 HÄSTEVADS STENAR... sid 4 VIKTIGA ORD & PERSONER... sid 9 Guideböcker till historiska platser Hilmas Alaska guidebok om guldgräverskan och trädgården

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-n2-7401_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-n2-7401_ BISOS N digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2009. Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-n2-7401_

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre

Läs mer

Tibetansk Mastiff. do khyi en hund från världens tak av monika wahlstedt

Tibetansk Mastiff. do khyi en hund från världens tak av monika wahlstedt Tibetansk Mastiff do khyi en hund från världens tak av monika wahlstedt Den tibetanska mastiffen är en välpälsad hund med tusenåriga anor. Lugn, stillsam och tillsynes sovandes ligger den på sin post,

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och " lägger ut " sidor på I nternet.

Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och  lägger ut  sidor på I nternet. Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och " lägger ut " sidor på I nternet. För at t flyt t a filerna behövs et t program, et t så kallat " filt ransport program".

Läs mer

-;,# ');p* ^ 'r' :::ffi. W$Ei-l*milli,i.,a*, @* Fmro-*lJeemr-Iix. *dc. " 'rll b. 'i', ;'. o. t;':i.ilr. is{ ry6&ees B!1. EHgEE ").- j "i '',' ':i.

-;,# ');p* ^ 'r' :::ffi. W$Ei-l*milli,i.,a*, @* Fmro-*lJeemr-Iix. *dc.  'rll b. 'i', ;'. o. t;':i.ilr. is{ ry6&ees B!1. EHgEE ).- j i '',' ':i. a ':i..* -;,# j "i,.,: ^ 'r' ');p* 'i', ;'. o ' ").-,,i'lii t;':i.ilr. '',' ry6&ees B!1. EHgEE -J s,* il is{ /f,* tr) Fmro-*lJeemr-ix ' s(t!,i: *dc W$Ei-l*milli,i.,a*, @* " 'rll b... 'lul,' r&h t:e!, :::ffi

Läs mer

Pojken, som åt kapp med jätten

Pojken, som åt kapp med jätten q Pojken, som åt kapp med jätten p Sagan är satt med typsnittet Valdemar, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typografe rats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

Illustration Stina Johnson

Illustration Stina Johnson Illustration Stina Johnson Land, stad eller mittemellan? Tanken om det goda livet där allting är i harmoni. Två skilda idealbilder - landet och staden Upplägg S könlitterära och Facklitterära exempel:

Läs mer

Livet på landet. Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling

Livet på landet. Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling Livet på landet Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*) : 00 800

Läs mer

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre.

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre. 0* * Tab. JY: 9. Antalet intagna ch afgångna samt inskrifna ch när- varande elever vid Helsingfrs stads under läseåren 88 890. Läseåret 88 884 Läseåret 884- Läseåret 88-886 Läseåret 886-- 88 Läseåret 88--888

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC Den nytillverkade vita Nissan-jeepen, som är en donation från Japan, kör fram på den dammiga vägen och sanden lägger sig som en dimma över framrutan. Här i Banteay Meancheyprovinsen,

Läs mer

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner.

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner. Tips och råd om mottagnings förhållanden till ett förråd/ en silo Det finns flera leverantörer och modeller av pellets förråd och pellets silo på marknaden. Undersök i första hand om det finns något som

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: - Namn: Peggy norman Resa: Transylvanien Datum: 7 juli 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Vakuumpumpar/-ejektorer Large

Vakuumpumpar/-ejektorer Large P6040 Tekniska data Vakuumflöde Patenterad COAX teknologi. Trestegs COAX cartridge MIDI Välj en Si cartridge för extra vakuum flöde, en Pi cartridge för högt flöde vid lågt drivtryck och Xi cartridge om

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen)

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen) Idensallmi den 12 october 1808 Min Söta Marie Charlotte! Din, Gossens och ehr alles välmåga utgör min vesenterliga, och enda sällhet; att gossen lärt sig gå bevisar att han är frisk. Gud välsigne honom!

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av

Läs mer