IUI En lista över Working Papers finns sist studie. Nr 269,1990 DEN STORA NORRLANDSUTREDNINGEN VID. av Rolf G H Henriksson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IUI 1939-1948. En lista över Working Papers finns sist studie. Nr 269,1990 DEN STORA NORRLANDSUTREDNINGEN VID. av Rolf G H Henriksson"

Transkript

1 En lista över Working Papers finns sist studie denna Nr 269,1990 DEN STORA NORRLANDSUTREDNINGEN VID IUI av Rolf G H Henriksson Denna arbetsrapport är avsedd för begränsad distribution och får endast refereras till eller citeras efter tillstånd av författaren. Kommentarer är välkomna. December 1990

2 DEN STORA NORRLANDSUTREDNINGEN VID mi INNEHÅLL Förord Prolog I Utredningens tillkomst L Bakgrund 2. Förslaget 3. Initiativet 4. Lindebergs första skisser II Marsprogrammet 1940 ID N V L Indelning av problemet 2. Grundläggande utredningar 3. Specialutredningar om skogsnäringen 4. Diskussionen och bemanningen av de skogliga utredningsuppgifterna Inledande arbetsmoment L Inför starten 2. Vtredningsarbetets igångsättning 3. Overväganden vid styrelsemötet den 5 juni Utredningens sommarflit 5. Gränsdragningen till den statliga norrlandsutredningen 6. Novembermötet 1940 Utredningsarbetet inom den ursprungliga tidsramen till november 1941 L De skogliga utredningarna 2. De icke-skogliga utredningarna 3. Lindebergs avgång och utredningens "politisering" Utredningsarbetets fortsättning L Ledningsskiftet och organisatoriska förändringar 2. Vtredningsarbetets fortsättning 3. Orträskprojektet 4. Det uteblivna principbetänkandet Sid

3 -2- VI Epilogiskt om norrlandsutredningens sista fas Utredningsarbetet under förändrade förutsättningar Norrlandsutrednin~en inför freden Återkoppling till langsiktsperspektivet Norrlandsutredningens avveckling 83 Appendix A Appendix B PM angående Norrlandsutredningens bedrivande 85 Axel Iveroths brev till A. Enström den 8 oktober Appendix C Norrlandsutredningens publikationer 91

4 -3- Förord Följande framställning om luis stora Norrlandsutredning ( ) har tillkommit i samband med kompletteringsarbetet till den tidigare redogörelsen för luis tillblivelse, Under Edströms egid (IUI Working Paper 1989:255), som senare utgjort underlaget för min jubileumsskrift Som Edström ville - hur JUJ blev till (IUI, Stockholm, 1990). Norrlandsutredningen intar en särställning i luis historia. Redan dess omfattning och varaktighet ger den en förstarangsplats bland institutets tidigaste utredningar. Tidvis svarade den för mer än hälften av dettas utredningsbudget och den pågick under nästan ett decennium. Initiativet till utredningen togs redan några veckor efter institutets start våren 1939 och dess sista publikationer kom av trycket så sent som Vad som föranlett den följande mera ingående belysningen av Norrlandsutredningen är dock främst dess forskningsorganisatoriska särdrag. Den kom länge att bedrivas närmast som en fristående underavdelning inom IUI och helt integrerad i luis övriga utredningsverksamhet kom den egentligen aldrig att bli. Men även om dess historia ligger något vid sidan av luis, kan luis tidigare år inte anses ha blivit fullt tecknade om inte Norrlandsutredningens plats i bilden närmare fixerats. Det var genom Norrlandsutredningen som institutet vann sina viktigaste lärdomar beträffande hur en stor utredning bör och icke bör läggas upp och genomföras. Norrlandsutredningen kom att bli den "trial-and-error process" genom vilken institutet arbetade fram principerna för hur en akademiskt förankrad forskning skulle förenas med det industriella avnämarkravet på relevans och nytta. Olika lösningar att förena vetenskaplig kompetens med industrins sakkunskap prövades och förkastades innan man till slut fann den som visade sig mest bärkraftig. Den redovisning av Norrlandsutredningen som lämnas i det följande är preliminär och ännu inte vare sig kronologiskt eller tematiskt fullt täckande. Ofullständigheten hänger främst samman med det underliggande arkivmaterialets "skingrade" tillstånd. En lång rad intressanta frågeställningar förbigås tyvärr därför med tystnad. Det som presenteras är vidare i stora stycken endast en rapport från en "med nosen i spåret stövaraktigt genomförd" arkivgenomgång. Det är min förhoppning att senare kunna presentera en mindre närsynt och mera utblickande bearbetning. För denna tar jag med stor tacksamhet emot eventuella kommentarer och synpunkter från mina läsare. December 1990 Rolf G.H. Henriksson

5 -4- PROLOG Norrland börjar för genomsnittssvensken i Gävle och slutar någonstans i trakten a v Kiruna och A bisko. Mellan dessa platser finnas visserligen betydande landområden, där man kan åka skidor - som i Storlien - eller få se, hur man gör guld.. i Boliden. Helst sover man på resan till de båda platserna. Ar man i 5()-60 års åldern, har man på sin tid lärt känna detta land genom att läsa om dunkla furuskogar med kåda, linnea och "En ringdans medan mor väntar" av Pelle Molin, vilkens poesi man blandar med indignationen över dåtida bolags och bolagsdisponenters fruktansvärda framfart bland självägande bönder och Rå Hotel Knaust i Sundsvall. - Och indignationen sitter i. Ar man av något yngre årgång, har man genom Per Hallströms "Döda fallet" och Carl Lindhagens Norrlandskommitte gjort sig förtrogen med storslagenheten i norrländsk natur och norrländskt kynne och framför allt med den förbannelse, som kapitalistisk företagaranda - oftast genom från söder inflyttade - spred bland det poetiska folket. Så kom Olle Högberg. "Den stora vreden" blev med Iduns hjälp en mustig brygd från Karl XI:s och Karl XII:s tid, vilken begärligt dracks vid aftonlampans sken i många svenska hem. Och i många svenska hem var man på det klara med, att så där är det, så där har man det alltjämt i Norrland. Slutligen trädde den oförskräckte och beträffande Norrland så kunnige Ludvig Nordström fram. Han slog upp porten, gjorde en trevlig gest och sade "Varsågod och stig in i Thomas Lacks stora hus". Men det är som om man inte riktigt hade vågat stiga in. Det är som om det alltjämt vore något underligt med Norrland. Det är ett mystiskt brus redan i ingångshallen. Golven äro knöliga av hårda kvistar, det knakar i dörrarna, man blir andfådd i trapporna, som ha för höga steg, och man har så svårt att förstå väggarnas tavlor. Man står i porten och tittar. Nyfiken, men rädd. Men det är denna rädsla vi skall övervinna. Sörlänningarnas rädsla att ge sig i kast med Norrland men även norrlänningarnas att visa vad de kan - utan hjälp. A vslutningen av Torsten Hernods anförande till Uppsalastudenterna den 20 februari 1941

6 -5- I UTREDNINGENS TILLKOMST 1. Bakgrund Norrlandsfrågan fanns inte nämnd i luis startprogram utan framträder som en uppgift för institutet under våren 1939 i samband med förberedelserna för de Saltsjöbadsförhandlingar mellan staten och näringslivet beträffande närings- och industripolitiken som skulle ta sin början i maj. Kanske ansågs denna problematik vara alltför regionalt och branschmässigt specifik för att nämnas i ett kortfattat program som nödvändigtvis måste presenteras i generella termer. Den kan dock sägas ha passat mycket väl in under detta programs allmänna formuleringar. Särskilt dettas punkt om luis uppgifter beträffande förhållandet mellan staten och näringslivet är relevant som direktiv för norrlandsutredningen. Där anfördes att Till denna fråga, som omsluter en rad av industriens aktuella problem, torde en väsentlig del av det nya organets verksamhet bli koncentrerad. De närmaste uppgifterna äro; att utarbeta en sammanfattande redogörelse för utvecklingen i Sverige och utlandet, att analysera de erfarenheter som vunnits av statsingripanden och att kritiskt belysa de argument som framkomma för ytterligare sådana samt att framlägga motargument mot en statssocialistisk och etatistisk politik. Tyngdpunkten bör läggas på de praktiska argumenten mot statens ingripande i näringslivet, men även de konstitutionella och rättsliga frågorna skola upptagas. Industriens "Självhjälpsproblem" böra utredas i syfte att finna praktiska argument mot statsingripanden och för att belysa vådorna av att industrien själv i onödan påkallar statens hjälp. Hittills vunna resultat av sanerings- och konsolideringssträvanden från industriens sida belysas. Arbetslöshetsfrågan, penningpolitiken och tullpolitiken ägnas särskild uppmärksamhet... U tredningsarbetet i denna fråga bör bedrivas i ständig kontakt med industriens organisationer. Onskvärt är, att tillfällen beredas till överläggningar med intresserade industrimän. Den dominerande industrin i Norrland var skogsindustrin. Denna befann sig vid 30-talets slut i en ekonomiskt betydligt brydsammare situation än tidigare. Man stod, särskilt i övre Norrland, inför en besvärande råvarubrist och stigande råvarukostnader. Allt fler sågverk hade tvingats lägga ned sin verksamhet men råvarubristen började bli kännbar även för massafabrikerna. Det uppkomna läget hade skapat ett akut sysselsättnings- och försörjningsproblem för den norrländska befolkningen. Redan övergången från sågning till massaproduktion hade inneburit en reducerad efterfrågan på arbetskraft men med de stigande timmerpriserna blev såväl sågverk som massa-

7 -6- fabriker tvungna att rationalisera driften. De åtföljande produktionsomställningarna och driftsnedläggningarna skapade arbetslöshetsproblem som inte lätt kunde lösas när regionens produktion totalt inte kunde expandera. Genom norrlandsregionernas överlag ensidiga beroende av skogsindustrin kom den norrländska arbetslösheten och försörjningsproblemet att bli en av 3D-talets politiskt mest laddade och komplicerade frågor. Något samlat grepp om problematiken togs dock inte, utan den kom att behandlas i en rad olika utredningar, som var och en tog upp endast en del av problemkomplexet. Socialstyrelsen kom att genomföra skogsbygdsundersökningar som ledde till lagstiftning om s k "arbetarsmåbruk". Den "Sociala Jordutredningen" kom också in på skogsfrågor, liksom även "Egnahemsutredningen", men även i dessa var perspektivet mera socialpolitiskt än näringspolitiskt. De nämnda utredningarna kom aldrig in på kärnfrågorna kring den industriella sysselsättningen i Norrland. Accentuerad av depressionen i decenniets början blev dock denna tidigt föremål för offentlig uppmärksamhet. Redan "1933 års skogsindustrisakkunniga" hade påtalat de sysselsättningsproblem som sammanhängde med rationaliseringen inom skogsnäringen. Dessa frågor hade sedan 1935 även ventilerats inom "mammututredningen" och kommit att utgöra en del av det problemkomplex som "1936 års rationaliseringsutredning" arbetat med. Den sistnämnda utredningens betänkande kom strax före krigsutbrottet, just när de industripolitiska förhandlingarna pågick. Den för den norrländska sysselsättningsproblematiken mest aktuella och relevanta utredningen var dock "1936 års skogsutredning" under ledning av kanslichefen Nils Malmfors. Tillsättandet av denna kommittee var ett av det fåtal beslut som den Bramstorpska interimsregeringen hann ta sommaren Utredningen hade dock förberetts tidigare och den efter valet tillträdande nya koalitionsministären gav kommitten ytterligare direktiv. Kommittens första stora rapporter om åtgärder för främjande av ändamålsenlig virkesproduktion avlämnades under hösten 1938 och väckte givetvis stor uppmärksamhet i skogsindustrikretsar (SOU 1938:53 och 58). Här fördes bl. a. fram förslag om inrättandet aven Statens Skogsförsöksanstalt, om nya stadgar för Skogshögskolan, om stipendier för utbildning av skogsarbetare, om lånevillkoren vid statens skogslånefond och om många andra stödformer. Några stora politiska eller andra regleringsingrepp påkallades dock inte. Det mest intressanta med utredningen var i stället några av de undersökningar som presenterades. Där fanns t. ex. en av professor Tor Jonson vid Skogshögskolan och jägmästare Arvid Modin utarbetad beräkning rörande de svenska

8 -7- skogarnas framtida avkastningsmöjligheter. Denna skulle senare spela en viss roll i norrlandsutredningens arbete. Vidare innehöll den ett bidrag av skogshögskoledocenten Ludvig M. Mattson-Mårn om olika skogsägargruppers uppläggning av skogsbruket. Även detta pekade framåt mot det kommande arbetet i norrlandsutredningen. Av särskilt intresse är docenten Karin Kocks statistiska belysning av skogsbrukets och skogsindustrins betydelse för folkhushållet. Hon förde här vidare de beräkningar om denna sektor som tidigare gjorts vid Socialvetenskapliga Institutet vid Stockholms Högskola och publicerats i Lindahl, E., Dahlgren, E. och Kock, K., National Income of Sweden (två vol.), Genomförda med stor omsorg, verklighetssinne och med logisk skärpa gav de dock knappast en tillräckligt kausalt inträngande bild av skogssektorns roll och tycks inte ha fått någon nämnvärd uppmärksamhet. 1 Skogsindustrin följde eljest med stor uppmärksamhet hur frågorna fördes fram inom 1936 års skogsutredning. Dess representanter i denna kunde våren 1939 rapportera om utredningens analyser av timmerbristen och bakomliggande orsakssammanhang och om utredningens funderingar på åtgärder. Möjligheterna att det uppkomna läget skulle kunna leda fram till statliga ingripanden ansågs vara ett överhängande hot. Det rapporterades att regeringen tydligen önskade forcera fram dessa frågors behandling och att Malmfors i avsikt att snabbt nå resultat ämnade uppdela de sakkunniga på smärre kommitteer med direktiv att komma med konkreta förslag. Sådana kunde, även om de inte i sig var radikala, katalysera opinionen i en farlig riktning. Nervositeten gick naturligtvit delvis tillbaka på industrins sedvanliga rädsla för de socialiserings åtgärder som kunde komma från en arbetarregering, men den späddes sannolikt på av den utveckling som skett i omvärlden, där det tyska exemplet stod som ett omen om vad som i ett socialt kritiskt läge skulle kunna bli den slutliga lösningen även för det svenska näringslivet. Det tyska näringslivet hade ju under kort tid låtit Hitler slå sönder sitt fria organisationsväsen och visat sig inte kunna bjuda motstånd när nazisterna anförde sysselsättningsargument. I de industripolitiska förhandlingar som förestod skulle skogsindustrins sysselsättningsproblem framstå som en belastning i näringslivets plädering för sina intressen. Det 1 Det var således inte därför att Kocks meriter för en ekonomisk skogsutredning i manschauvinistiska forstmästarkretsar kan ha ansetts vara begränsade till svampplockning och inte heller hennes vid denna tid begynnande socialdemokratiska framtoning som var anledningen till att hennes framställning inte riktigt uppskattades.

9 -8- näringspolitiska råd som just då bildats dryftade säkerligen detta med klar insikt om nödvändigheten av att stärka ställningarna. Det som därvid var det största hindret var bristen på samarbete inom branschen. Karteller och vissa koordinerande organisationer till trots karaktäriserades umgänget mellan de stora bolagens direktörer av den grundläggande konkurrenssituationen mellan dem. De stora skogsindustribolagen i Norrland var inte bara konkurrenter om råvaran utan också om marknaderna. Till skillnad från ofta regionalt avgränsade och hemmamarknadsorienterade, småföretagsdominerade branscher, där stabilt samarbete kunnat växa fram, var skogsindustrins samarbete oligopolistiskt instabilt och de stora bolagen bevakade varandra med ett visst misstroende, särskilt i råvaruförsörjningsfrågor. Statens position i bilden bidrog till samarbetssvårigheterna. Domänverket, som var den dominerande skogsägaren i norra Norrland, hade mer eller mindre mot sin vilja kommit att överta fallerande sågverk och även massafabriker. Det såg ut som om dess skogsindustriella engagemang skulle växa betydligt i det krisläge som uppstått för branschen. Visserligen hade domänverket hittills inte uppfyllt den funktion som brohuvud för skogsindustrins socialisering som socialiseringsutredningen hade tillskrivit verket, men farhågor om att en sådan utveckling skulle komma låg latenta. De kunde besannas genom en så enkel händelse som att verket finge en ny generaldirektör med en politruks mandat. Verkets dittills demonstrerade motvilja mot att engagera sig skogsindustriellt skulle snabbt kunna slå om i offensiva ambitioner. Om dessutom skogsägarföreningarna bleve organ för en statlig priskontroll och reglering av timmermarknaden, skulle de enskilda bolagen, även om de i huvudsak ofta baserade sig på egen råvara, bli starkt beskurna i sin handlingsfrihet och därmed få ytterligare svårigheter att upprätthålla sysselsättningen. Anledningen till att de norrländska skogsindustriproblemen inte kommit att formellt anges i institutets första arbetsprogram kan, som nämnts, ha varit rent principiell. Man ville kanske inte konkretisera sådana arbetsuppgifter närmare, därför att ett dylikt bransch- eller regionsfokus alltför lätt skulle kunna blottlägga känsliga, kontroversiella frågor inom näringslivet. Rent presentationsekonomiska skäl kan också ha förelegat. Det är emellertid möjligt att den främsta specifika anledningen stod att finna i styrelsen. Genom dess sammansättning och Edströms dominerande ställning kom institutets uppmärksamhet i starten att vetta mera mot de mellansvenska verkstads- och bruksföretagens problem än mot t. ex. mera sydligt liggande hemmamarknadsindustriers eller den norrländska skogsnäringens problem.

10 -9- Den mest troliga anledningen är dock att Ivar Anderson, när han i februari 1939 satte sig i chefsstolen på sitt nyinrättade institut för att närmare utforma planerna för dess utredningsverksamhet, ännu inte hade fått skogsnäringens problemställningar fullt klara för sig. Hans pressmannabakgrund var sådan att han för sin kännedom om branschfrågor var beroende av de branschkontakter han hade och beträffande skogsnäringarna torde han inte ha fått sådana kontakter innan han tillträdde som IUI-chef. Men just då tonade norrlandsfrågorna fram med sådan styrka att det genast måste ha förefallit Anderson vara på tiden att försöka konceptualisera problematikens huvudlinjer. Även om detta beslut inte fattades över en natt, tog det dock bara några veckor innan Anderson hade även norrlandsfrågorna på sin agenda. I konkret form hade norrlandsfrågorna aktualiserats av den situation som uppstod när Sandviks sågverk några mil söder om Umeå under konjunkturnedgången 1938 mötte likviditetsproblem och fick svårigheter att upprätthålla driften. Ägaren, Mo & Domsjö AB, vidtog under hösten den uppseendeväckande åtgärden att erbjuda hela anläggningen som gåva till staten på villkor att driften upprätthölls och att staten garanterade de anställdas pensioner. 2 Erbjudandet avvisades visserligen under våren 1939 av domänverket och MoDo löstes därefter från sitt erbjudande. I stället fick man ett erbjudande från SCA-företaget Holmsunds AB som ville ta över rörelsen vid Sandvik för att successivt avveckla den under en femårsperiod. Men efter något år tycks MoDo temporärt ha stannat inför en ny lösning i samarbete med Domänverket, som fann det lämpligt att bedriva legosågning vid Sandvik och sedan ville köpa verket. Men SCA trädde till slut emellan och lät 1942 Holmsundsbolaget förvärva anläggningen. Chefen för SCA, Torsten Hernod, hade uppenbarligen fått Holmsundschefen Axel Enström med på noterna. I var Anderson anger i sina anteckningar att IUI spelade en viktig roll för Sandviksfrågans lösning, dock utan att gå in på några närmare detaljer. luis involvering i detta ärende torde ha initierats under Andersons första veckor som chef för IUI. I den debatt, som offentligt och bakom dörrar fördes om MoDos anbud till staten, märktes särkilt de protester som kom från MoDo s konkurrenter om det timmer som Domänverket årligen marknadsförde från sina skogar i dessa områden. Chefen för det SCA-anslutna Munksundsbolaget i Luleå, Bure Holmbäck, gick ut med hård kritik mot MoDos 2 Gårdlund, Torsten, Mo och Domsjö intill Den ekonomiska utvecklingen, 1951, s. 103 samt Finanstidningen, 13 maj, 1939.

11 -10- handlande. I ett möte med Anderson den 14 mars, då denne fick tillfälle att närmare informera sig i frågan, anförde Holmbäck att det föreslagna övertagandet skulle leda till ökad råvarubrist för Munksund. Därmed skulle arbetslösheten bara flyttas från Umeå till Luleå och arbetslösheten var redan i utgångsläget ett svårare problem i Norrbotten än i Västerbotten. Några dagar senare, den 17 mars, sammanfördes Holmbäck med MoDo-chefen Carl Kempe. I mötet, som arrangerats av Ivar Anderson, försökte Kempe till en början peka på möjligheterna att få timmer från Finland. Han erkände dock tämligen omgående de kontraktsvårigheter som förelåg med detta land och försvarade sig sedan huvudsakligen mera allmänt med att konkurrensförhållandena mellan de svenska företagen i branschen var sådana att han egentligen inte haft mycket val. Mötet tycks dock inte ha inneburit någon direkt konfrontation mellan Holmbäck och Kempe. Dialogen tycks främst ha förts mellan Kempe och de övriga närvarande. Dessa var utöver I var Anderson, Iggesundschefen Gunnar Sundblad och SCA-chefen Torsten Hernod. Sund blad var en framträdande representant för skogsindustrin. Han satt i styrelserna för skogsindustribranschens centrala organisationer, Svenska Trävaruexportföreningen, Svenska Trämasseföreningen och Svenska Cellulosaföreningen och var även med i Industriförbundets styrelse. Hernod var dock centralgestalten i bilden. Hans position som branschrepresentant byggde på hans ställning som chef för branschens dominerande företagsgrupp och även han satt med i ledningen för alla de centrala branschorganisationerna. Utöver ledamotskapet i Industriförbundets styrelse var han med i såväl SAFs som Exportföreningens styrelser. Hans auktoritet i ett sammanhang som detta torde inte ha förminskats av att han var infödd Ådaling, som efter studentexamen och utan någon högre formell skolning via en första anställning i Kramforsbolaget nått sin ställning tack vare sin personliga kapacitet. 2. Förslaget Det är möjligt att det samförstånd som så småningom nåddes mellan de privata intressenterna i "Sandviksfallet" kan föras tillbaka till det ovan nämnda mötet. Frågan kan dock inte bedömas utan en fördjupad undersökning och får här i stort lämnas åsido. Detta möte var inte formellt avsett att

12 -11- bringa Sandviksfrågan framåt utan det angivna skälet för sammankomsten var att 1936 års skogsutredning samma dag skulle ha ett viktigt sammanträde och skogsindustrins två representanter i utredningen, de förut nämnda Bure Holmbäck och Gunnar Sundblad, önskade före detta sammanträde rådgöra med representanter för det just inrättade Näringslivets Råd och för IUL De frågor som stod på utredningens dagordning var virkesavsättningen och virkesanvändningen, dvs. centrala aspekter på skogsindustrins råvaruförsörjningsproblem. Ivar Andersons möte på IUI med skogsindustrimännen Kempe, Holmbäck, Sundblad och Hernod var troligen ett mycket välkommet tillfälle för dessa konkurrenter att komma till tals med varandra. Under den diskussion som utspann sig framkom det att alla var ense om att den enskilda skogsindustrin i förhandenvarande läge inte kunde förhålla sig passiv utan måste vidtaga åtgärder. Hernod ställde sig därvid bakom iden att skogsindustrierna skulle utarbeta en egen plan för att ha alternativ att ställa upp emot de förslag som kunde komma från den statliga kommitteen. Alla var dock ense om nödvändigheten att innan en sådan plan skulle kunna presenteras först närmare utreda frågorna. För detta ändamål var luis medverkan givetvis påkallad. Anderson svarade därvid enligt de anteckningar han efterlämnat. Jag förklarade, att institutet står till förfogande men att dess uppgift i detta fall icke kan vara att verkställa de rent tekniska undersökningar och utredningar, som kommer befinnas vara av behovet, utan att tjänstgöra som en clearing, en förmedlare mellan kommitteen, Näringslivets Råd och industrien samt som samlingspunkt och kansli för de utredningar, för vilka utomstående sakkunniga böra anlitas. Den roll Anderson angav för institutet i den föreslagna utredningen kom i ganska mycket att bli just den som sedan skulle förverkligas. Bevarat arkivmaterial visar att svaret inte var något hastigt avsläppt undanglidande inför en stor och svår uppgift som behövde begrundas närmare. Anderson tycks i själva verket under de tidigare veckorna ha lagt ner mycket arbete på att förbereda en utredning i skogsindustrifrågan och noga tänkt igenom hur den borde läggas upp. Hans samtal med Holmbäck, den 14 mars liksom det nyss nämnda med skogsindustrirepresentanterna den 17 mars, kan i själva verket ses som rationellt systematiska steg i dessa förberedelser. Det är också mycket troligt att Hernod redan i förväg var införstådd med det svar Anderson gav. Han torde ha varit väl informerad och på ett tidigt stadium inte bara känt till utan även tillskyndat det utredningsinitiativ Anderson utformat. Det kan

13 -12 - rent av inte uteslutas att Hernod var den som tagit initiativ till det nämnda mötet och att syftet i samförstånd med Anderson inte bara varit att sammanföra de två timmerantagonisterna Kempe och Holmbäck utan också att få igång den behövliga utredningen. De två ändamålen blev varandras medel. Andersons anteckningar från mötet antyder att det var Hernod som var situationens sammanhållande kraft. Han tycks ha fört mötet till ett lyckligt slut med såväl auktoritet som diplomatisk finess. Han godkände utan förbehåll ett företags rätt och ansvar att i första hand värna om sina intressen, implicerande att branschens intresse måste gå i andra hand. Under medgivande till Kempe att det förelåg avsevärda samarbetsproblem mellan företagen i branschen ville han dock nu betona nödvändigheten av samarbete och han avslutade sin plädering med att deklarera att han ställde SCAs sakkunniga i de berörda frågorna till luis förfogande för de uppgifter som kunde påkallas "under utredningens gång". De sist citerade orden bekräftar att man i själva verket vid detta möte kommit fram till att en utredning skulle verkställas. Hernods erbjudande hade således accepterats av de övriga. Att SCA kom att ställa inte bara sina egna sakkunniga till förfogande utan även bidra med större delen av utredningens finansiering får naturligtvis anses ha varit det för utredningens initiering väsentliga resultatet av mötet. 3. Initiativet Ivar Andersons förberedelser för utredningen kan spåras tillbaka till månadsskiftet februari-mars I ett brev, den 7 mars, från den nyutnämnde chefen för Egnahemsstyrelsen, Erik Lindeberg, tackar denne för Andersons förfrågan den 2 mars, huruvida han skulle kunna åta sig uppgiften, och säger att han inte kunde se något hinder för sin del, men att förutsättningarna för en sådan utredning skulle vara betydligt bättre om något år då mera material från riksskogstaxeringar och andra skogsinventeringar skulle bli tillgängligt. Innehållet i Andersons tidigare brev låter sig inte rekonstrueras men så mycket är klart från Lindebergs svar, att en central uppgift var själva beräkningen av råvarubasen för skogsindustrin och det är möjligt att detta var allt Anderson bad Lindeberg ta hand om. Att Anderson vände sig till Lindeberg var inte anmärkningsvärt. Denne hade tidigare varit byråchef i Domänstyrelsen i tio års tid och var sålunda expert på skogsfrågor. Efter examen vid Skogsinstitutet 1914 hade han

14 -13 - arbetat med skogs problem både vid Svenska Skogsvårdsföreningen och i Svenska Skogsvårdssällskapet och hade vid sidan av sin anställning vid Domänstyrelsen även varit lärare vid Skogshögskolan. Han var dessutom en erfaren utredningsman. Hans främsta merit för det uppdrag han fick av Anderson var dock otvivelaktigt att han sedan många år löpande hade sin fot såväl i analyser av taxeringsutfallet för jordbruksfastighet som i riksskogstaxeringsnämndens arbete. I det sist nämnda uppdraget var han, när han tillfrågades, i f'ard med beräkningen av skogsvolymen i Västernorrlands län, men med linjerna klara även för det fortsatta arbetet med övriga länsdelar av Norrland. Som antyddes ovan kan Anderson på ett tidigt stadium i koncipieringen av utredningen ha stått i kontakt med Hernod. Det måste därför, som nämnts, lämnas öppet om inte iden till utredningen i själva verket kom från denne. 3 Hur frågan om initiativet till norrlandsutredningen än besvaras tycks det dock i allt väsentligt ha varit Anderson som drev fram iden alltifrån den konkreta fråga han ställde till Lindeberg och fram till det förslag han lade fram vid de möten han sedan hade med skogsindustrins män. Han var säkerligen ansvarig också för förslagets närmare utformning vid dess första presentation vid luis styrelsemöte i juni Ingen av institutets övriga tjänstemän tycks ha varit närmare inblandad i denna process. Man kunde kanske ha väntat att luis andreman, Ragnar Sunden med sina Umeårötter, skulle visa frågorna särskild uppmärksamhet men något material som kunnat bekräfta detta har inte påträffats. Det förefaller i stället ha varit den tredje medlemmen av luis första utredningsstab, Axel Iveroth, som först kom Anderson till hjälp i norrlandsutredningen. Iveroth hade i arbetet med luis första utredningsuppdrag, gällande småindustrins organisationsfrågor, tidigt kommit att ta upp norrländska småindustriproblem, vilket förde honom i intressant kontakt med bl. a. Holmsundsbolagets direktör Axel Enström. Inget är känt om hur luis styrelse såg på projektet innan det presenterades vid styrelsemötet den 20 juni Institutet var just då starkt engagerat i de industripolitiska förhandlingarna. Vid dessa spelade skogsindustrin en 3 Hernods roll i bilden är överhuvudtaget ganska svårfångad. Hernod står t ex som författare till en välskriven och genomarbetad artikel i Svenska Handelsbankens Index i maj 1939, där skogsindustrins problem belyses såväl historiskt som ur andra synvinklar. Denna artikel får antas ha utövat stort inflytande på den skogsdebatt som ägde rum vid denna tid. Det är oklart om Hernod verkligen skrev denna artikel själv, men om så Hernod endast satte sitt namn under artikeln blir detta i själva verket närmast ett ytterligare bevis på den position han intog i branschen.

15 -14- viktig roll. Det är knappast troligt att förslaget fick utvecklas utan att Sigfrid Edström på ett tidigt stadium underrättades, liksom sannolikt även styrelsens övriga medlemmar. Man kan därvid i styrelsen ha kommit att inse, att man inte representerade hela det svenska näringslivet och att den på exportsidan så dominerande skogsindustrin borde beredas plats i institutets styrelse, när nu dess problem sattes upp på luis arbetsprogram. Det var kanske av den anledningen som Korsnäs-chefen Wilhelm Ekman kom att medverka i det styrelsemöte där norrlandsutredningen för första gången togs upp till behandling. Vid styrelsens sammanträde den 20 juni 1939 togs följande formuleringar av Anderson till protokollet: Styrelsen beslöt på hemställan av undertecknad, att institutet skall ingångsätta och leda en utredning rörande de norrländska skogsindustriernas aktuella problem, med hänsyn särskilt till råvarukrisen för sågverksindustrien. Byråchefen E. Lindeberg i Domänstyrelsen skulle anmodas att uppgöra en plan för utredningen, vars syfte skulle vara att klargöra, om och på vilket sätt industrien själv kan lösa de anpassningsproblem, som uppstått för de norrländska skogsindustrierna. Cellulosabolaget har förklarat sig berett att svara för huvudparten av kostnaderna för denna utredning. Texten talar för sig själv. Den synes i huvudsak bekräfta det syfte som överenskommits tidigare under våren nämligen att hjälpa industrin fram till ett mera aktivt ställningstagande till de problem som förelåg i Norrland. Det kan noteras att man fäste särskild vikt vid sågverksindustrin och alltså tycks ha satt massaindustrin något åt sidan. Det bör å andra sidan observeras att man inte särkilt sköt fram övre Norrlands problem, utan endast talade om hela Norrland. Mest notabelt är dock paragrafens sista mening som protokollband Cellulosabolagets nu uttryckliga utfästelse att stå för huvudparten av utredningens kostnader. Den för den fortsatta utredningen omedelbart mest betydelsefulla delen av beslutet var dock givetvis uppdraget till Lindeberg att göra upp en plan för utredningen. 4. Lindebergs första skisser När Lindeberg grep sig an uppgiften att lägga upp en plan för norrlandsutredningen kunde han bygga inte bara på det allmänna åtagande av utredningsuppdraget han lämnat i mars utan också på vad som framkommit under diskussionerna mellan Anderson och industrins män därefter. En hel del namn hade därvid förts fram som resurspersoner för utredningen. De flesta av

16 -15- dessa kunde Lindeberg konsultera om han så behövde, men en del av namnen hade uppenbarligen även förts fram som medarbetare i själva utredningsarbetet. Redan vid Ivar Andersons möte med skogsindustrins representanter den 17 mars hade Thorsten Streyfferts namn förts fram. Denne var knappast någon man kunde gå förbi i ett sammanhang som detta. Han var utan tvivel den teoretiskt bäst skolade skogsanalytikern i landet och kom just 1939 att utnämnas till professor i skogsekonomi vid Skogshögskolan. Han besatt emellertid också gott praktiskt omdöme, vilket gett honom en position som sakkunnig i Cellulosabolaget tjänst. 4 Bland övriga tidigt nämnda resurspersoner för utredningen befann sig skogschefen vid Kramfors AB, Eric Ronge, som 1939 blev en av de skogssakkunniga i SCAs tjänst och den utredningserfarne ombudsmannen i Skogsägarnas Riksförbund, jägarmästare Nils Schager. Den sistnämnde bistod tidigt Anderson med ett penetrerande PM om de aktuella norrländska skogsproblemen, vilket kom att få betydelse för Lindebergs formulering av frågeställningen i det uppdrag han åtagit sig. Av betydelse var också ett PM som Holmbäck på ett ännu tidigare stadium skrivit om Norrbottens problem. Lindebergs första skiss av utredningsprogrammet, daterad den 2 juni 1939, alltså blott någon vecka efter det styrelsesammanträde som godkände projektets igångsättande, var en ganska otillräcklig skapelse. Men vissa punkter, som skulle förbli de centrala, var redan nu koncipierade. Skissen innehöll dessutom en del detaljer av intresse. Utredningen skulle göras med ett framtidsperspektiv täckande de närmaste decennierna och göras så att den också gav underlag för prognoser beträffande olika handlingsalternativ. Utredningsskissens utgångspunkt gällde skogsindustrins råvarubas. Ett centralt första arbetsmoment var att sätta upp en s k virkesbalans. Därvid skulle utredningen utnyttja de virkesberäkningar som gjordes för olika norrlandsregioner av skogliga myndigheter och organisationer. Denna tillgångskalkyl borde sedan sättas in i en tillgångskalkyl för hela riket, där dessutom hänsyn till import av finskt virke skulle tas. Lindeberg får anses ha menat att detta skulle vara underlag nog för en prognos om virkestillgången. En andra utredningsuppgift, som närmast gällde en belysning av handlingsalternativen, skulle bli att analysera hur träförädlingsindustrins lokaliser- 4 Det kan ha varit Streyffert som förde pennan i den tidigare anförda klargörande översikten över skogsindustrins problem, publicerad i Hernods namn i Index i maj 1939.

17 -16- ingsproblem skulle kunna lösas. Det gällde att övervinna den s k "länsmerkantilismen". Denna innebar ett kravatt varje län och i många fall även varje flodområde självt skulle vidareförädla sitt timmeruttag, dvs allt timmer som höggs i området skulle tas omhand av områdets egna sågverk, massafabriker etc. Det var denna fråga som nu blivit det stora stridsämnet i branschen. En rationell lösning av träförädlingen tycktes kräva att sågverksdrift och massafabrikation koncentrerades till betydligt färre enheter än hittills med innebörden att vissa områden måste acceptera att de enbart blev timmerproducerande. I samband med analyser av detta problem skulle delstudier behöva göras, bl a av pris- och marknadsutvecklingen för timmer och av transportsystemet. Lindeberg uppmärksammade särskilt den särställning övre Norrland intog. Där var timmerbristen mest accentuerad men ur näringslivets synvinkel komplicerades här en rationell balans lösning av att staten och kommunerna var de dominerande skogsägarna. Dessa var svåra att inrangera i den industrins "generalplan" Lindeberg såg som målet för den planerade utredningen. Lindebergs analys av frågan var dock mycket kortfattad och hans skiss andades knappast någon tillförsikt om att problemet skulle gå att lösa. Övre Norrlands sysselsättningsproblem var alltför svåra för att tillåta att skogsindustrins råvaruförsörjningsproblem behandlades enbart som ett företagsekonomiskt optimeringsproblem. Det låg implicit i Lindebergs framställning att norrlandsregionens befolkningsöverskottsproblem inte skulle behöva lösas genom att dess överskottsbefolkning flyttades söderut. Därför måste inte bara träförädlingsproduktionen byggas ut ytterligare utan det måste också till en breddning av den industriella produktionens råvarubas. Emellertid lämnade Lindeberg hela denna problematik obehandlad. Presentationen av problemställningen i juni 1939 var givetvis bara en första skiss och det var tänkt att ett slutligt utformat utredningsprogram skulle vara färdigt först i september. Materialet gör det inte möjligt att närmare belysa hur Lindebergs arbete med utredningsprogrammet fortskred. Något färdigt förslag kom inte i september, av den godtagbara anledningen att krigsutbrottet försvårade uppläggningen av ett program för vilket få fasta förutsättningar längre kunde upprätthållas. Redan den 6 september beslöt Anderson och Hernod i samråd att allt arbete med utredningen tills vidare skulle upphöra. Vid denna tid dök emellertid norrlandsfrågan upp på Andersons bord i en helt annan form. Efter det att en statlig utredning lagt fram ett avstyrkande svar i frågan om ett järnverk skulle anläggas i Luleå, kom IUI att

18 -17- assistera Jernkontoret vid utarbetandet av ett remissyttrande i frågan. Trots det ytterligare avstyrkande som blev följden av detta och andra remissyttranden kom handelsministern, som då hette Gustav Möller, att ställa proposition i ärendet. För honom hade beredskaps- och sysselsättningsmotiv kommit att spela större roll än lönsamhetskalkylerna, vilka utfallit distinkt negativt för projektet. Manad av ett kanske något dåligt samvete för det norrbottniska sysselsättningsläget kom IUI-chefen Anderson att ägna fortsatt uppmärksamhet åt skogsproblemen i norrlandsfrågan och Lindebergs arbete kom därigenom så småningom åter igång. Inför det styrelsemöte som hölls i november 1939 lade denne fram ett nytt programutkast. Efter att den första krigsutbrottschocken lagt sig kan man nu kanske ha ansett utredningsförutsättningarna någorlunda återställda. För en utredning med så långsiktig uppläggning som den Lindeberg förberedde, kunde kriget möjligen ses som något övergående. De norrländska skogsfrågorna tycktes säkerligen på lång sikt inte nämnvärt komma att påverkas av kriget eller dess utfall. Ä ven om det på kort sikt på grund av krigsläget främst var skogsindustrins avsättningsproblem snarare än råvaruförsörjningen som hotade sysselsättningen i branschen kan den industripolitiska dagordningen från juni 1939, ha tyckts blivit något återställd och det kan ha ansetts motivera att förberedelsearbetet för norrlandsutredningen fortsatte. Vad som troligen främst bidrog till att förberedelsearbetet med norrlandsutredningen återupptogs var att det i oktober 1939 uppstod ett nytt regionalt tvisteproblem inom skogsindustrin, snarlikt Sandviksfallet. Sedan 1937 hade norrbottniska läns- och kommunalmyndigheter begrundat, huruvida Domänverket borde bygga en sulfitfabrik i Norrbotten. I oktober hade förslaget hamnat på dåvarande jordbruksministerns, Bramstorps, bord och denne beordrade domänstyrelsen att närmare utreda förutsättningarna för en sådan i Råneå. Utredningen av Råneåprojektet komplicerades av att Domänverket i september 1939 dessutom fick ta ställning till om man även skulle bygga en sulfitspritfabrik vid det sågverk man några år tidigare övertagit i Karlsborg i Kalixdistriktet. Vad som gjorde dessa Domänverksfrågor till en angelägenhet för den privata skogsindustrin i dessa områden var att dessa projekt störde de planer man vid Robertsfors bruk hade att anlägga en sulfitspritfabrik. Robertsforschefen Eric Kempe, åberopande råvarubristen i Norrbotten, hotade i oktober med att skrinlägga sina sulfitspritsfabriksplaner om Domänverket genomförde de etableringar som påtryckningarna gällde. Lindebergs reviderade programskiss, daterad den 16 november 1939,

19 -18 - avvek ej radikalt från hans juniskiss men den innehöll dock betydelsefulla förskjutningar. Uppgiften att uppskatta råvarubasens storlek formulerades nu på ett mera sofistikerat sätt innefattande även en avverkningsberäkning. Beträffande handlingsalternativen sattes nu träförädlingsfrågan i centrum. Här tryckte Lindeberg dock kraftigt på möjligheterna att låta byggnadsverksamheten på landsbygden expandera. Han var dessutom mera utförlig beträffande behovet att etablera ny produktion baserad på icke-skoglig råvarubas. Därvid uppmärksammade han inte bara de malm- och kraft tillgångar som fanns i Norrland utan också torvtillgångar och möjligheter att driva fram en större jordbruksproduktion, särskilt i Tornedalen. Ä ven folkoch yrkesundervisningsfrågor föreslogs höra till utredningsagendan. Som nybliven chef för Egnahemsstyrelsen lade Lindeberg även in en hel del av denna styrelses försöksverksamhet, t ex frågan om "tvättstugan på landsbygden" och andra husbyggnads-, möbel- och husgerådsprojekt. Allt detta vittnar om att han tog sitt Egnahemsstyrelseuppdrag på allvar men bär kanske därför även vittnesbörd om att hans engagemang för industrins norrlandutredning var mera sekundärt. Det förvånar inte att luis styrelse, som den 24 november behandlade Lindebergs program för norrlandsutredningen, instämde i Andersons förslag om "viss begränsning i det uppgjorda programmet". Emellertid godkände styrelsen de åtgärder som dittills vidtagits, liksom den deklarerade avsikten att inom kort sammankalla fackmän och experter för att närmare diskutera programmet. Lindeberg föreslog att detta möte skulle ske redan i december och att det borde "övervägas om icke Streyffert kunde sättas som sekreterare vid dessa förhandlingar". Mötet kom att äga rum först i mars 1940 och blev en serie möten och konsultationer. I fråga om önskemålet att få anlita Streyffert hade Lindeberg blivit bönhörd. Det var närmast Streyffert som kom att utforma det programförslag som då, i ytterligare reviderad form, utgjorde underlag för diskussionen. n MARSPROGRAMMET Indelning av problemet Det slutliga förslaget till arbetsprogram för norrlandsutredningen finns uppsatt i ett PM daterat mars Såväl formellt som innehållsligt innebar det ett stort steg framåt jämfört med de tidigare skisserna. Dess punkter

20 -19- presenterades genomarbetade med all önskvärd tankeprecision, något som röjer vad Streyfferts assistans betydde såväl i saklig tyngd som i logisk skärpa. I överarbetningen av grundlinjerna för utredningen gjordes nu en klar distinktion mellan vad som kunde betecknas som skogsbranschfrågor och frågor som låg utanför skogsnäringen och skogsindustrin. De sistnämnda "utomskogliga " frågorna fick nu lika mycket systematisk uppmärksamhet och vikt i undersökningarna som själva skogsbranschutredningen, de s k "skogliga" frågorna. Sammantaget hade nu förslaget vuxit ut till att avse en total regionundersökning. Det är också nu för första gången som utredningen med rätta formellt benämndes norrlandsutredningen. 5 Tidigare hade den gått under namnet industri utredningen. Följande fyrfältsdiagram ger en översikt över hur utredningen föreslogs bli strukturerad. Den visar på en uppdelning i fyra huvudblock. Siffrorna anger antalet delutredningar inom ett block. Utredningar av orienterande karaktär Specialutredningar om skogsnäringen Grundläggande utredningar 5 4 Ätgärdsanalyser 6 9 Indelningen torde tala för sig själv, men terminologin förtjänar ändå några kommentarer. 6 De grundläggande undersökningarna är de undersökningar som måste göras först. De skiljer sig från de åtgärdsorienterade i så måtto som de inte underordnas något explicit mål-medel schema och endast syftar till att ge en beskrivning och översikt över sammanhangen. En sådan 5 Utredningens geografiska utformning bestämdes omfatta även Kopparbergs län men man avstod från att inkludera de övriga Bergslagslänen. 6 De olika delutredningarna inom varje block redovisas i detalj i Appendix A, som anger den bemanning de fick som resultat av marsmötena. Den följande kommentarens detaljer refererar delvis till denna appendixinformation men utgör samtidigt en uttolkning som bygger på kännedom om vad som sedan hände utredningen. I viss mån ges därför i det följande uppgifter som kommer att upprepas senare. Vid en kommande överarbetning av denna text bör dessa upprepningsmoment tas bort, men i denna första preliminära version har jag låtit texten förbli obearbetad.

Working Paper Den stora norrlandsutredningen vid IUI 1939-1948

Working Paper Den stora norrlandsutredningen vid IUI 1939-1948 econstor www.econstor.eu Der Open-Access-Publikationsserver der ZBW Leibniz-Informationszentrum Wirtschaft The Open Access Publication Server of the ZBW Leibniz Information Centre for Economics Henriksson,

Läs mer

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882 Institutet Mot Mutor Org. nr. 802001 5882 I. Styrelsens arbetsordning II. Instruktion för generalsekreteraren III. Instruktion för ekonomisk rapportering 1(10) I. STYRELSENS ARBETSORDNING Styrelsen för

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND För förvaltningen av de medel, som på grund av 1950 och 1951 års avtal angående konjunkturutjämningsavgifter mellan Statens Handels- och Industrikommission, å ena samt Svenska

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Sedan andra utredningar visat att hot och våld riktat mot fönroendevalda på lokal och regional nivå är ett betydande problem i Sverige har säkerhetshöjande åtgärder vid offentliga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

10 Svar på interpellation 2008/09:576 om polisutbildning

10 Svar på interpellation 2008/09:576 om polisutbildning 10 Svar på interpellation 2008/09:576 om polisutbildning Anf. 35 Justitieminister BEATRICE ASK (m): Fru talman! Thomas Bodström har frågat mig när jag avser att lägga fram ett förslag om en ny polisutbildning.

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida 2004-09-07 = Verkställande direktören FI Dnr 04-435-313 Enligt sändlista Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida Sammanfattning Finansinspektionen återgår i samband med kvartalsrapporteringen

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Stadgar för SYLF Blekinge

Stadgar för SYLF Blekinge Stadgar för SYLF Blekinge Erkänd som lokalavdelning av Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF). Senast ändrade vid SYLF Blekinges årsmöte 20:e januari 2016 och ändringen godkänd av SYLF:s styrelse XX månad

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Svensk-Cypriotiska Föreningen

Svensk-Cypriotiska Föreningen Svensk-Cypriotiska Föreningen www.svcyfor.se E-mail: svcy-for@hotmail.com Tfn 073-71 53 589 Postgiro 859 281-8 1 1 Föreningens namn och säte FÖRENINGENS STADGAR A. Föreningens namn är Svensk-cypriotiska

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning PM Sida 2005-06-13 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för demokrati och styrning Agneta Peterz Till de förtroendevalda revisorerna i kommuner, landsting och regioner Revisorerna och god

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunallag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-06-19 Dnr 1510-2012 Sid 1 (6) Myndighetsnämnden i Färgelanda kommun får viss kritik för handläggningen av en s.k. barnavårdsutredning. Även fråga om

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009.

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Kommittédirektiv Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder Dir. 2009:72 Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur ett skydd mot

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Kommissionen för språklig service PROTOKOLL 2/2015

Kommissionen för språklig service PROTOKOLL 2/2015 Kommissionen för språklig service 03.09.2015 PROTOKOLL 2/2015 12 Öppnande av mötet 13 Konstaterande av laglighet och beslutförhet 14 Protokolljusterare 15 Godkännande av arbetsordningen 16 Landskapsdirektören

Läs mer

Medlemsmöte 2012-10-28

Medlemsmöte 2012-10-28 Medlemsmöte 2012-10-28 Dagordning 1 Val av mötesordförande. 2 Val av sekreterare och justeringsmän. 3 Dagordningens godkännande. 4 Lägesrapport. 5 Presentation av kanalisationsförslag. 6 Övriga ärenden.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Vuxnas kontakter med barn

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma

Läs mer

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Syftet med denna lärgruppsplan är att den ska fungera som en reseguide när du och din förening

Läs mer

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors.

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. Stiftelsen Culturas stadgar 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. 2 Ändamål Stiftelsens ändamål är att utveckla och stärka den ryskspråkiga

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN Box Stockholm Tel: Fax:

KONKURRENSKOMMISSIONEN Box Stockholm Tel: Fax: KONKURRENSKOMMISSIONEN Box 5625 114 86 Stockholm Tel: 08-545 03 810 Fax: 08-611 35 62 Finansdepartementet Remissyttrande 2004-06-16 Ert dnr. Fi 2004/1827 Angående promemorian Kommunal medverkan i landstingets

Läs mer

Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V)

Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V) PM 2013:190 RI (Dnr 016-274/2012) Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Instruktion för kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter

Instruktion för kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter Utlåtande 2015: RI+IX (Dnr 012-1555/2014) Instruktion för kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Instruktionen för kommunstyrelsens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-08-27. Ändringar i djurskyddslagen. Förslaget föranleder följande yttranden:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-08-27. Ändringar i djurskyddslagen. Förslaget föranleder följande yttranden: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-08-27 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Ändringar i djurskyddslagen Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 mars 2005 Ö 610-05 KLAGANDE ZS SAKEN Utlämnande av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sverige, avd. 5, beslut

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Punkt 10: Dnr 0023/16-09 VD-instruktion Försäkrings AB Göta Lejon

Punkt 10: Dnr 0023/16-09 VD-instruktion Försäkrings AB Göta Lejon 2016-06-09 Punkt 10: Dnr 0023/16-09 VD-instruktion Försäkrings AB Göta Lejon Förslag till beslut - att anta framlagd VD-instruktion för Försäkrings AB Göta Lejon FÖRSÄKRINGS AB GÖTA LEJON VD-instruktion

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: 2006-11-27 Reviderad senast: 2016-10-31 FÖRFATTNINGSSAMLING Revisionsreglemente 2/8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionens roll...

Läs mer

Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66)

Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66) Finansdepartementet Bankenheten 103 33 STOCKHOLM Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66) Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen är inte odelat positiv

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Uppehållstillstånd för tribunalvittnen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Uppehållstillstånd för tribunalvittnen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-20 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Uppehållstillstånd för

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun

Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Dokumenttyp Reglemente Version 2 Dokumentansvarig Kanslichef Senast reviderad 2015-01-26 Fastställd KF 2008-02-28 Diarienummer 2015/31 003 Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande. Miljödepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget att föreslå kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur; Dnr M2007/2364/Na

Läs mer

Årsmöte, arbetsformer och organisation i klubben

Årsmöte, arbetsformer och organisation i klubben Årsmöte, arbetsformer och organisation i klubben Organisation är en förutsättning för att en verksamhet ska fungera. En bra organisation är nödvändig för att nå bra resultat. I bland fungerar organisationen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO. OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm

Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO. OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm Arbetsdomstolen Box 2018 103 11 STOCKHOLM Datum 2015-09-14 Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO Mål nr fi löo //5 i Stämningsansökan Kärande: OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm

Läs mer

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-06-21 Dnr: 12/00220 SAKEN Nordnytt, SVT1, 2012-01-12 och 01-13, kl. 19.15, inslag om Kiruna flygplats; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Göteborg & Co Kommunintressent A B Org nr 556427-8751 Styrelsen 2015-04-28

Göteborg & Co Kommunintressent A B Org nr 556427-8751 Styrelsen 2015-04-28 Utfärdat 2015-04-21 Handläggare Camilla Nyman Förslag till beslut att fullfölja tidigare tecknad avsiktsförklaring med övriga delägare i Göteborg & Co Träffpunkt AB genom att förvära näringslivets aktier

Läs mer

STADGAR för Brandskyddsföreningen Sverige

STADGAR för Brandskyddsföreningen Sverige STADGAR för Brandskyddsföreningen Sverige I Föreningens uppgift 1 Brandskyddsföreningen Sverige, som är en ideell förening, ska verka för ett säkrare Sverige, med särskild inriktning på brandskydd. Föreningen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-03-10 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Frihet och inflytande kårobligatoriets

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

SWEDSECS DISCIPLINNÄMND BESLUT :01

SWEDSECS DISCIPLINNÄMND BESLUT :01 1 SWEDSECS DISCIPLINNÄMND BESLUT 2017-01-30 2017:01 SwedSec Licensiering AB Licenshavaren BESLUT Disciplinnämnden meddelar licenshavaren en erinran. SKÄL Bakgrund Licenshavaren var, vid tiden för de aktuella

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

Rättsutredning 2016-03-21

Rättsutredning 2016-03-21 Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder

Läs mer

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. Mot. J 971: 1118 12 Nr 1118 av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. l motion ll: 35 år 1970 (likalydande med I: 35) hemställdes om utredning och förslag

Läs mer

Kallelse till anställning som professor

Kallelse till anställning som professor UFV 2013/344 Kallelse till anställning som professor Rutin för beredning och beslut Fastställd av rektor 2013-03-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Grundläggande förutsättningar för ett kallelseförfarande

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Reglemente för revisionen Dnr KS Antagen av Kf , 78

Reglemente för revisionen Dnr KS Antagen av Kf , 78 Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige 2015-06-01, 78 Fastställelsedatum: Kommunfullmäktige Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år, 1:a året i mandatperioden Följas upp:

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer