ÄRORIKA KVINNOR, KVINNOLIKA MÄN,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÄRORIKA KVINNOR, KVINNOLIKA MÄN,"

Transkript

1 ÄRORIKA KVINNOR, KVINNOLIKA MÄN, STUDIUM ÖVER DEN FORNNORDISKA MAGIN. Magisteruppsats vid Stockholms Universitet VT INLEDNING 1.1 BAKGRUND Lars Johansson "Nordlysets strålende bevegelser over himmelhvelvningen, midnattsolens rödglödende og flamende spill i horisonten, månens vekslende störrelse og form og fjellens majestetiske og dragende fremtoning, föles besjelet med menneskens egne skiftende åndelige stemninger og krafter. Det strålende og opphöyde i naturen er som det dunkle og glödende i menneskets egen sjel" Sejden utgör ett udda och exotiskt inslag i den fornnordiska religionen. Det var en kraftfull magi med många användningsområden och som betraktades med både vördnad, fruktan och förakt. När man studerar sejden möter man starka kvinnor med avsevärd makt och beskrivningar av seanser som för tankarna till Sibirien eller andra avlägsna platser. Det rörde sig om en betydelsefull del av det religiösa livet som idag är höljd i dunkel - en okänd del av en religion man inte vet mycket om. Tanken på att denna säregna magi sägs ha utövats här i Norden fascinerar och det faktum, att det rör sig om en relativt okänd del av det fornnordiska samhället, tycker jag gör sejden till ett mycket intressant ämne för en uppsats i religionshistoria. En studie av sejden bidrar till ökade kunskaper om de fornnordiska trosföreställningarna som helhet. Målet blir även ett medel att närma sig nordbornas relation till den övernaturliga välden. I undersökningar av det här slaget hamnar man ofta i en diskussion om folkliga föreställningar i förhållande till det som brukar betraktas som elitkultur. Men fenomenet sejd är inflätat i en större helhet av försanthållanden om själen, kroppen, samhället och makten. Jag menar att en analys av det enskilda bidrar till kunskap om det allmänna. 1.2 SYFTE Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad kunskap om den fornnordiska uppfattningen om och relationen till den övernaturliga världen. Detta innebär naturligtvis en enorm arbetsuppgift som vida överskrider vad som ryms i en enskild uppsats. Min avsikt är att ge ett perspektiv men ytterligare forskning krävs för att ge en heltäckande bild av de religiösa föreställningarna i det 1 of

2 forntida Norden. Jag har valt att rikta fokus mot de företeelser man vanligtvis förknippar med magi. För att uppsatsen ska bli hanterlig har undersökningen begränsats till att behandla den fornnordiska sejden. 1.3 METOD Syftets konkretisering består i att utifrån tillgängligt källmaterial och referenslitteratur ge en så fullständig bild av sejden som möjligt. För att detta ska bli överblickbart har jag valt att angripa problemet på tre områden: sejdens karakteristik och ställning i samhället samt att försöka utröna något om dess ursprung. Det är sedan möjligt att bryta ner dessa arbetsområden i ett antal frågeställningar för att underlätta arbetsgången och analyserna. Varför sejdade man? Hur gick det till? Hur såg samhället på sejden och de sejdande? Härstammar sejden från shamanismen, eller finns det en annan förklaring? Jag har med hjälp av tidigare forskning och lämpliga sammanställningar gått igenom de avsnitt i källorna som talar om sejd eller beskriver liknade företeelser. Dessa har jag sedan strukturerat efter hur de svarat mot mina frågeställningar för att slutligen, assisterad av erforderlig referenslitteratur, analysera innehållet och om möjligt relatera detta till shamanismen, samernas religion och fruktbarhetskulter. Uppsatsen innefattar således både deskriptiva och explanativa element. Angreppssätten går delvis in i varandra men avsikten är att de beskrivande delarna ska ge bilden som analyserna sedan utgår ifrån. 1.4 PROBLEM Källorna är mycket fåordiga i sina skildringar av sejd, vilket innebär att det då och då är svårt att hitta klara svar på frågeställningarna. Detta medför att materialet är öppet för tolkningar och ibland kanske lite väl långt dragna spekulationer. För att fylla ut bilden är man tvungen att undersöka fenomen som påminner om sejd. Genomgången av parallella företeelser ger mer kött på benen men ökar samtidigt osäkerheten i resultaten. Min isländska lämnar mycket att önska så jag är till största delen hänvisad till översättningar av olika slag. Detta sänker det isländska materialets källvärde trots att jag använt de mest tillförlitliga översättningarna som finns tillgängliga. När det gäller Erik Rödes saga som är något av uppsatsens huvudkälla redovisar jag flera översättningar i notapparaten som en service till läsaren och i syfte att minimera osäkerheter var gäller översättningen. Jag tror dock inte att detta utgör något allvarligt problem då de aktuella textställena oftast behandlas och tolkas i referenslitteraturen. Vid de tillfällen då det råder delade meningar om översättningen och då orginaltexten är av stor vikt för uppsatsen har jag utgått från orginalspråket. 2 of

3 1.5 AVGRÄNSNINGAR Den kronologiska avgränsningen tar av nödvändighet vid då jakten på sejdens ursprung för mig tillbaka genom århundradena ända till stenåldern. Undersökningen är i övrigt koncentrerad kring tiden för de isländska källornas nedtecknande; ca Jag gör inga jämförelser med fenomen längre fram i tiden. Man skulle annars kunna tänka sig möjliga paralleller i medeltidens häxprocesser och dylikt, men det kanske kan bli föremål för en kommande uppsats... Den innehållsmässiga avgränsningen består av mitt urval ur det digra källmaterialet. Jag använder mig främst av de norröna källorna. Tacitus och Saxos arbeten berörs i korthet medan Historia Norvegiae endast refereras genom tidigare forskning. Fornaldrarsagorna bedöms överlag ha lågt källvärde (se 1.9 Källorna) varför jag valt att utelämna de som inte finns översatta från isländskan. 1.6 BEGREPP I engelsk och äldre svensk litteratur benämns vårt grannfolk i norr ofta som lappar/lapps och i källorna kallas de finnar eller finnlappar. Jag använder mig genomgående av begreppen same och samisk utom vid direkta citat. Extas och trance används i uppsatsen som i stort sett ekvivalenta uttryck. Båda har betydelsen hänryckning men med extas åsyftar jag i detta sammanhang ett djupare tillstånd. Kvinnor som utövar sejd kallas ofta i källorna för völvor (ils. vqlva) vilket kan översättas med både sierska och stavbärerska. 1.7 TIDIGARE FORSKNING Dag Strömbäcks Sejd sammanställer och redogör utförligt för de källor som innehåller notiser om sejd. En nackdel för mig är att författaren inte översatt skildringarna som han citerar. Boken avslutas även med en kortare analys av sejden som fenomen och dess tänkbara ursprung. Strömbäck menar att sejden har sitt ursprung i shamanismen och är ett inlån från det samiska nåjdväsendet. Han pekar på överensstämmelser mellan nåjdseanserna och sejden vad gäller syfte, innehåll och tillvägagångssätt. Särskilt viktigt är här tesen att den sejdande försatte sig i djup extas och företog själsresor vilket är mycket karaktäristiskt för shamanismen. Åke Ohlmarks har studerat sejdens innehåll och ursprung i Studien zum Problem des Schamanismus. Ohlmarks gör skillnad på arktisk (stor) shamanism som inbegriper vild extas och själsresor, och subarktisk (liten) shamansim där den aktive i ett tillstånd av lätt trance använder sig av andar av olika slag. Han kommer fram till att sejden hör hemma i den 3 of

4 subarktiska shamanismen och menar att det inte har förekommit något inflytande från samernas arktiska motsvarighet. Ohlmarks hittar inte några säkra belägg i källorna för själsresor och att den sejdande skulle ha försatt sig i extas. Ett annat belägg är de utövandes kön. Sejden liksom den subarktiska shamanismen domineras i källorna av kvinnor medan det är övervägande män som skildras då det handlar om nåjder och arktiska shamaner. Uppdelningen i stor och liten shamanism är omdiskuterad och ifrågasatt från många håll men analysen av sejdens ursprung, innehåll, tillvägagångssätt är mycket användbar för uppsatsen. Sudien zum Problem innehåller förutom avsnittet om sejd även en genomgång av övrig shamanism. Clive Tolley intar i diskussionen en tredje ståndpunkt. Han skriver i Varðr and Gandr att sejden hänger ihop med det samiska nåjdväsendet. Viktiga argument är genomförandet och då framför allt sången. Så långt är han alltså enig med Strömbäck men när det gäller graden av extas håller han med Ohlmarks. Tolley menar att sejden inte inbegrep någon själsresa utan att den aktiva i ett inspirerat tillstånd använde sig av olika former av andar. Shamanism, Archiac Techniques of Ecstsy av Mircea Eliade är en mycket gedigen beskrivning av shamanismens olika former. Eliade definierar begreppen shaman/shamanism och redogör för hur dessa fenomen tagit sig uttryck och varierat geografiskt och historiskt. Boken går även in på eventuella anknytningar till de indoeuropeiska folken, vilket har varit till stor nytta för mig då jag sökt eventuella samband mellan shamanism och sejd. När det gäller samerna vill jag nämna Louise Bäckmans & Åke Hultkrantz Studies in Lapp Shamanism samt Mihály Hoppáls & Juha Pentikäinens sammanställning Northern Religions and Shamanism. Detta är allmänna beskrivningar av den samiska religionen där nåjdväsendet naturligtvis intar en central plats. May-Lisbeth Myrhaug har forskat kring nåjderna utifrån ett femenistiskt perspektiv. Hon hävdar i I modergudinnens fotspor att de samiska kvinnorna spelat en mycket större roll i det religiösa livet än vad man hittills trott. Myrhaug driver tesen att nåjderna ursprungligen var kvinnor och att den religiösa sfären till stor del var ett kvinnligt verksamhetsområde. Männen bröt så småningom in och började konkurrera om rollen som religiösa officianter men kvinnorna fortsatte att spela en viktig roll på detta område ända fram till religionsskiftet. Det faktum att källorna så sällan skildrar kvinnor i samband med den samiska religionen förklaras med att det var männen som till största delen kom i kontakt med omvärlden. Myrhaug argumenterar för sin ståndpunkt genom att jämföra med den sibiriska shamanismen där kvinnorna har spelat en framträdande roll. Hon lyfter även fram kvinnans roll som medhjälpare vid nåjdseanserna vilket tyder på att kvinnorna delade de manliga nåjdernas kunskaper. Diskussionen är intressant med tanke på nåjdväsendets eventuella samband med sejden. Om Myrhaugs teori visar sig hålla streck faller ett av argumenten mot släktskapet mellan nåjden och völvan. 1.8 KÄLLORNA Eddatexterna är nedskrivna under senare delen av 1200-talet men går tillbaka på en äldre förlaga. Troligt är att eddakvädena kom till under hednisk tid, kanske redan under 700-talet. Dessa texters källvärde har bedömts mycket olika. Kvädenas höga ålder borgar för genuint hedniska tankar men det har hävdats att texterna är skrivna ur en religiös/mystisk synvinkel som inte speglar den allmänna synen på gudarna och religionen. Bidrag till sejdmaterialet finns att hämta i Völvans spådom (VQluspá), Loketrätan (Lokasenna) och Hyndlulióð. 4 of

5 Skaldedikterna är av hög ålder och utgör ett utmärkt källmaterial, tyvärr är de mycket ordknappa om sejden. Det enda textställe som uttryckligen nämner sejd är Sigurd Jarls drapa (Sigurðardrápa) som nedtecknades runt 960. Snorre Sturlassons kungasagor (Heimskringla) nedtecknades runt 1220 men bygger på äldre material; en del är kända texter medan andra arbeten gått förlorade. Snorre skrev ur ett kristet perspektiv där den gamla gudaläran ses som dikt och sagor. Verkens relativt ringa ålder och Snorres kristna inställning till den gamla religionen torde ge sagorna ett tvivelaktigt källvärde. Det faktum att Snorre hade ett intresse att bevara de gamla berättelserna samt att han byggde sina framställningar delvis på idag förlorade texter gör emellertid kungasagorna mycket intressanta. Aktuella i samband med sejd är Hakon den godes saga, Harald Hårfagers saga, Olav Tryggvasons saga och Ynglingasagan. Släktsagorna är rika på notiser om magi och sejd och får därför ett stort utrymme i uppsatsen. Sagatidens händelser utspelar sig ca år innan de nedtecknades på 900- till 1200-talet. Källvärdet beror på vilken tillit man sätter till den muntliga traditionen, här finns det olika åsikter. Släktsagornas kvalitet som källor varierar dessutom från fall till fall, en del inriktar sig på historiska händelser, medan andra definitivt hör till folksagans fantastiska värld. Det är vanskligt att kvalitetsmässigt rangordna sagornas skildringar om sejd. En försiktig och grovt huggen analys skulle ge Erik Rödes saga, Landnamsboken, och Laxdölasagan som innehåller ålderdomliga motiv och trovärdiga beskrivningar av sejd ett relativt högt källvärde. Gisle Surssons saga, och Vatnsdölasagan uppvisar en något svagare tradition då det gäller sejd och har drag av sena efterklassiska sagor. Njals saga är den längsta och mest komplexa av släktsagorna men innehåller endast en kort notis om sejd. Fornaldrarsagorna berättar om de hjältar som levde innan Island koloniserades på 800-talet. De skrevs främst i underhållningssyfte och innehåller mycket lite av historiska skildringar. De flesta av dessa sagor skrevs ner under talen. I huvudsak består de av otroliga hjältedåd och fantasifulla äventyr, men vissa element visar på genuina traditioner och mycket hög ålder. I uppsatsen refererar jag till Jultåten om Norna-Gäst och Völsungasagan. Källornas tillförlitlighet varierar alltså men sammantaget gäller det att vara medveten om att ett visst mått av försiktighet måste iakttagas när man arbetar med ett material som detta. Texterna är oftast nedtecknade vid en tidpunkt då de förkristna myterna och riterna hörde till ett avlägset förflutet. Sagaförfattarna var i stor utsträckning okunniga om de genuint hedniska sederna och drog inte sällan alla former och magi och religionsutövning över en kam. Detta blir särskilt tydligt när det gäller sejden vars genomförande överlag skildras både stereotypt och flyktigt. Viktigt i sammanhanget är det faktum att källorna är skrivna av män som inte visste mycket om kvinnornas kunskaper och traditioner där sejden till stor del hörde hemma. Det är en till största delen manlig syn på kvinnorna som förmedlas. 1.9 DISPOSITION Efter en introduktion följer själva undersökningen uppdelad på följande områden. i Sejdens syften I detta avsnitt tar jag upp exempel ur källorna för att göra läsaren bekant med materialet och för att visa vilka olika orsaker som nämns angående sejdens genomförande. i Sejdens karakteristik Detta är en översikt över hur sejden tänktes gå till. Jag går igenom de olika element som hörde sejden till och vilken betydelse dessa tänktes ha. Jag tittar även på vilka tekniker som användes och vilken effekt dessa tänktes ha för sejden. i Sejden i samhället Här undersöker jag hur omvärlden såg på sejden och den sejdande. Jag studerar orsakerna till eventuella motstridiga uppgifter och ger här begreppet ergi ett särskilt 5 of

6 avsnitt. i Sejdens ursprung Jag försöker här att spåra fenomenets vagga. Shamanismen och samerna får här ett stort utrymme men avsnittet inkluderar även en alternativ förklaringsmodell. Jag avslutar med att sammanfatta mina resultat. 2. INTRODUKTION Sejden brukar placeras i magins sfär. Religion och magi har dock en hel del gemensamt och det kan ibland vara svårt att hålla isär koncepten. Båda begreppen förutsätter en tro på det övernaturliga och någon form av andlig kraft med förmåga att påverka människan. Man brukar skilja på magi och religion utifrån människans inställning till det övernaturliga. En religiös person blidkar de andliga makterna medan magikern försöker betvinga dem. Gränsen är dock långt ifrån glasklar och det händer att religionens officianter ägnar sig åt sådant som man vanligtvis skulle betrakta som magi. Vid en förändring i panteon är det vanligt att den nya trosuppfattningen tar över gamla seder och klär dem i en passande kostym och det som inte kan införlivas trängs undan till samhällets utkant och betraktas som magi. Det som ses som magi vid en tidpunkt kan mycket väl ha gällt som religion vid ett tidigare skede. Mycket förblir höljt i dunkel när det gäller sejden men jag hoppas att uppsatsen på något sätt ska bidra till att kasta ljus på detta märkliga och fascinerande fenomen. 3. SEJDENS SYFTEN I Ynglingasagans sjunde kapitel finns en sammanställning av de egenskaper och den makt som Oden tänktes tillgodogöra sig med hjälp av sejden. Oden kunde och utövade själv den konst som ger mest makt och som heter sejd. Därför kan han veta mäns öden och se det som skulle hända och dessutom döda män eller skada dem eller vålla dem olycka. Han kunde också beröva folk förståndet eller kraften och ge den till andra. Oden var sejdens mästare och som man ser i citatet kunde sejden användas både för divination och fördärv. Denna uppdelning av sejden stämmer oftast, men inte alltid. En förutsägelse med hjälp av sejd kan ibland även innehålla en förbannelse. Man har även delat upp sejden i en svart och en vit del där den vita är den divinatoriska och den svarta är den förgörande varianten. Denna uppdelning är riktig men den fungerar inte fullt ut. Källorna talar vid ett flertal tillfällen om sejd som varken är divinatorisk eller förgörande. Ett exempel är Landnamnsbokens Turid som sejdade för att fylla sunden på Island med fisk. Jag väljer därför att dela upp sejdens syften i en divinatorisk och en påverkande del, där den påverkande sejden kan tänkas utföras i såväl onda som goda avsikter. 6 of

7 3.1 DIVINATORISK SEJD Den mest utförliga beskrivningen av sejd överhuvud taget finner man i Erik Rödes saga. Handlingen utspelar sig på Grönland, en vinter då det råder stor nöd och svält. Den förnämsta bonden i trakten bjuder in spåkvinnan Torbjorg för att ta reda på hur länge till landet skulle vara drabbat av nöd. Det framgår av sagan att Torbjorg hade för vana att fara mellan gårdarna för att tyda framtiden för de som var nyfikna. Spåkvinnan berättar att situationen i landet kommer att förbättras fortare än man väntat och passar sedan på att i tur och ordning tyda framtiden för alla på gården. I Jultåten om Norna-Gäst berättas det om tre stycken spåkvinnor som far runt i landet för att bli hembjudna till folk och förutsäga deras kommande öden. Detta skedde då sagans huvudperson Gäst var en liten pojke. Gäst ligger vid tillfället i en vagga med två brinnande ljus på väggen ovanför. Spåkvinnorna förutsäger honom en god framtid, men så blir den yngsta völvan förargad och säger att hon ska göra så att han inte lever längre än tills ett av ljusen ovanför vaggan brunnit ner. Detta resulterar i att en av de äldre spåkvinnorna släcker ljuset som Gäst sedan bär med sig resten av sitt liv. En samisk spåkvinna i Vatnsdölasagan blir hembjuden till en gård för att tyda folks framtid. En man vid namn Ingimund vill inte veta något om sin framtid men får det ändå. Völvan säger att han ska fara till Island och där bli en aktad man. Ingimund tror inte på spådomen eftersom han inte har några tankar på att färdas till Island. Völvan säger emellertid att det kommer att bli så och som tecken på att hon talar sanning säger hon att en liten pjäs är försvunnen ur Ingimunds myntpung och att detta föremål nu finns på Island på det ställe där han ska komma att sätta sitt bo. Det visar sig mycket riktigt att föremålet saknas och den allmänna meningen är att det inte tjänar något till att kämpa mot sitt öde. Ingimund vill inte fara men är orolig för spådomen och efter en tid ger han med sig och seglar till landet som är honom ödesbestämt. Det är lätt att se ett mönster i dessa berättelser, det rör sig om kringdragande kvinnor som bjuds hem till olika gårdar för att se in i människors framtid. De åtnjuter stor respekt och deras profetior tas för sanna och ovillkorliga. I fallet Norna-Gäst ansågs de t.o.m. ha makten att ändra en människas öde, så det är väl föga överraskande att völvorna togs emot med vördnad. I Erik Rödes saga råder det ju nöd vid tillfället för sejden. Att folk är benägna att ta till orakel vid pressade situationer är historiskt sett en mycket vanlig företeelse. Så långt den divinatoriska sejden som i källorna ges en ganska entydig bild. Nu till sejdens andra och mer mångfacetterade sida. 3.2 PÅVERKANDE SEJD, I ONDA OCH GODA SYFTEN I VQluspá berättas det om en mytisk sejdkvinna som medverkar till att starta kriget mellan asarna och vanerna: Hon kallades för Heid då i husen hon kom, spåkloka völvan, åt spön gav hon trollmakt: 7 of

8 hon sejdade vettlös evar hon kunde, var alltid till fägnad för onda kvinnor. Det är onekligen en mer skrämmande bild som sejden visar upp här. Källorna beskriver en mängd fall av påverkande sejd med ondskefulla motiv som jag exemplifierar nedan med några talande skildringar för att ge en bild av materialet. Jag visade tidigare hur Oden kunde sejda folk till dårskap och död, men i Sigurd Jarls drapa beskrivs hur han går något mer varligt fram då han med hjälp av sejd vinner Rind. Hur det i detalj tänktes gå till är oklart men det bör ha rört sig om manipulation av något slag. Så långt gudarna, nu över till människornas värld. I Ynglingasagans trettonde kapitel anlitar drottning Driva en sejdkvinna vid namn Huld för att orsaka kung Vanlades död. Under sejdens inflytande blir kungen sömnig och går till sängs och när han väl somnat kläms han till döds av en mara. Dödsbringande sejd beskrivs vid två olika tillfällen i Laxdölasagan där händelserna kringdrar sig kring sejdmannen Kotkel och hans familj. Det råder osämja i bygden och Kotkels familj beskylls för boskapsstöld och trollkonster, vilket resulterar i att de sejdar för att bringa sina anklagare i fördärvet. Vid det första tillfället handlar det om en med trolldom framkallad storm med ett antal drunknade som följd. Den andra sejden sker på natten då Kotkel och hans familj samlats runt en gård mot vilken trolldomen är riktad. Alla på gården faller i sömn utom en tolvårig pojke som går ut mot de sejdande vilket blir hans död. Det framgår av texten att det var pojken som var sejdens mål och det verkar som de övriga på gården sövdes ner så att sejden kunde koncentreras på just honom. I detalj hur det gick till när pojken dödades framgår inte, det står bara att han föll död till marken. I Olav Tryggvassons saga är det en viss Eyvind Källa tillsammans med en stor grupp sejdmän som gör sig osynliga och trollar fram en dimma för att kunna överfalla kung Olav och dennes män. Det hela slutar emellertid illa för de sejdande, trolldomen kommer över dem själva och de irrar hjälplösa omkring, då kungens män får syn på dem. Av något lindrigare natur är sejden i Gisle Surssons saga. Barks bror Torgrim har blivit dräpt och Bark låter en sejdman göra så att inget ska kunna rädda broderns baneman. Det är Gisle som är skyldig till dådet och sejden kommer nu att drabba honom. Det hjälper inte att han slår ihjäl sejdmannen, Gisles öde blir att resten av sitt liv irra omkring rastlös plågad av drömmar. I Kormarkssagan stundar bröllop för Kormark och Steingerd, men sejdkvinnan Torveig gör så att de inte ska få varandra. Kormark drar sig plötsligt tillbaka och bröllopet går om intet. Det är dunkelt vilken effekt sejden tänktes ha men det är möjligt att Kormark drabbats av framtrollad impotens. Om svek handlar det då Signy i Völsungasagan byter skepnad med en sejdkvinna för att kunna förföra sin bror. Ingen känner igen henne och när ärendet är utfört återvänder Signy till sejdkvinnan för att få tillbaka sin skepnad, vilket också sker. Resultatet av Signys agerande blir ett gossebarn som växer upp och blir en mäktig man med övermänskliga krafter. Jag går nu över till exempel på påverkande sejd utan onda avsikter. I Hakon den godes saga berättas det om hur kung Eystein lägger under sig trönderna och låter de välja om de vill ha en av kungens trälar eller en hund som kung. De väljer hunden, som de ger tre mäns vett medelst sejd. Detta resulterar bland annat i att hunden kan tala. Berättelsen bär tydliga tecken av vandringssägen men sejden som givare av människovett stämmer överens med notisen ovan om att Oden kunde ge förstånd åt vem han ville. Jag visade tidigare att det var vid nöd och svält som man i Erik Rödes saga anlitade en sejdkvinna för att utröna hur länge misären skulle vara. I Landnamsboken berättas det om Turid sundfyllerskan som då det varit missväxt sejdat för att fylla sunden med fisk. Det handlar om kärlek då kung Framarr i Sturlaugs saga låter några sejdmän göra honom spetälsk för att ingen ska känna igen honom och för att han ska få medlidande och omvårdnad 8 of

9 av kvinnan han är intresserad av. Detta misslyckas dock och han återvänder till sejdmännen för att bli frisk igen. I Njals saga berättas det om en man vid namn Hallgrim som förhäxat sin spjutyxa med sejd så att han inte ska dödas av något annat vapen än detta. Sejden har även medfört att vapnet sjunger för sin ägare strax innan det ska utföra ett dråp. Det här är ett mycket udda användningsområde för sejden och hör med all säkerhet mer till fornaldarsagornas fantastiska skildringar och har ingen anknytning till historiska händelser. Av ovanstående exempel är det tydligt att denna typ av sejd tänktes kunna verka på en mängd olika sätt, allt från att direkt döda någon till att göra folk sjuka/friska, oroliga och plågade, såväl som möjligheter till hamnskifte och att ge djur människors förstånd. Sejden kunde även påverka naturen genom att bland annat orsaka klimatförändringar, dimma och att skaffa fram mat vid akut behov. Till skillnad från den divinatoriska varianten utförs nu sejden av både kvinnor och män i de mest olikartade situationer. Det finns exempel både på beställningsjobb och på att den/de sejdande agerar på egen hand. Kort sagt verkar det som om denna typ av sejd kunde ha vilka syften som helst, åstadkomma vad som än önskades och yttra sig på de mest skilda sätt. Ett universalmedel alltså. Jag lämnar inte sejdens syften helt, men sätter dem i bakgrunden för att gå in på djupet och undersöka mer i detalj hur sejden genomfördes. 4. SEJDENS KARAKTERISTIK Sejden utgjorde en relativt komplicerad form av magi som krävde en magisk apparat, väl utvecklad teknik, stor erfarenhet och en mer eller mindre professionell färdighet. Det rör sig om ett mycket komplext fenomen, så jag benar upp avsnittet genom att först titta på hur man samlades då man skulle sejda, för att sedan undersöka vad som tänktes utgöra trolldomens verkningsmedel. Slutligen redovisar jag en sammanställning av den magiska apparaten för att se om man kan utröna någonting om dess funktion. 4.1 SEANSEN Som jag visade i exemplen ovan skildras den divinatoriska sejden relativt enhetligt i källorna. Man kan tänka sig att det handlar om en etablerad typ av seans som hade stor utbredning eller att sagoförfattarna använt sig av en kliché eller ett visst mönster i framställningarna. Det typiska är att förberedelserna, sejdkvinnans mottagande och avsked behandlas utförligt medan själva sejdakten inte nämns alls eller skildras mycket flyktigt. Berättelserna tilldrar sig utanför Island och beskriver yrkesverksamma kringdragande sejdkvinnor. Man kan se en tydlig orientering åt Norge och kanske en anknytning till det samiska nåjdväsendet, i Vatnsdölasagan är det en samisk kvinna som sejdar. Men det finns anledning att anta att det fanns professionella sejdkvinnor även på Island eftersom det var där sagorna skrevs. Ytterligare ett tecken på detta utgör avsnittet i Laxdölasagan som utspelar sig på Island och beskriver en kvinna som uppenbarar sig i en dröm där hon säger att hon inte får ro i sin grav. Den är belägen under en kyrka i närheten och när man lossar på några plankor i kyrkgolvet hittar man en grav innehållande bland annat en sejdstav och man förstod då att graven tillhört en völva. För att visa hur schemat över en typisk sejdseans såg ut återgår jag till sejdens locus classicus: Erik Rödes saga. Här beskrivs hur sejdkvinnan Torbjorg blir inbjuden till gården där hon blir 9 of

10 högtidligt mottagen och ett högsäte iordninggörs åt henne. När själva sejdseansen är över får alla som vill gå fram till sejdkvinnan för att får sin framtid uttydd, sedan tackas spåkvinnan och fortsätter sin färd till nästa gård. Så tänktes alltså seansen gå till i stora drag. Men vad gjorde völvan under själva sejden? 4.2 EXTAS Man skulle kunna anta att den sejdande försatte sig i ett tillstånd av extas för att komma i kontakt med andarna eller för att lösgöra själen från kroppen, det finns exempel över hela världen på sådana tillvägagångssätt. Tyvärr är källorna mycket dunkla och fåordiga på den här punkten. Man får försöka läsa mellan raderna och jämföra med liknande företeelser där det inte uttryckligen sägs att det är sejd det är fråga om. Oden som är sejdens mästare är även extasens gud. Med detta kan man knappast med säkerhet slå fast att sejden förutsatte extas men man kan ana ett visst samband. Ytterligare ett tecken utgör VQluspá där det heter att Heid var leikin (i trance) då hon sejdade. Källorna nämner vid ett flertal tillfällen utmattning i samband med verksamheter som skulle kunna vara sejd. I Vatnsdölasagan såg vi i exemplet ovan hur en sejdkvinna förutsåg att Ingimund skulle fara till Island. Ingimund var föga villig att företaga en sådan resa men kände sig tvingad av völvans spådom. Senare i texten berättas det att han för att vara på den säkra sidan anlitade tre samer för att de skulle göra en själsresa till Island för att se hur det stod till i landet. När samerna gjort sin resa reser de sig upp och stönar tungt. I Fostrabrödrasagan för Tordis oväsen under sin sömn. När hon vaknar drar hon mödosamt efter andan och säger: "Vida red jag trollkäpp i natt, och nu vet jag en del jag inte vetat förut." Det finns många historiska exempel på gäspningar och suckar i samband med extas. Det skulle kunna handla om en effekt av ofrivilligt nedsatt lungverksamhet i samband med trancen. Det är inte troligt att berättelserna om suckar och stönanden skulle vara litterära påhitt, snarare rör det sig om tecken som någon från början måste ha sett med egna ögon. Erik Rödes saga, Laxdölasagan m.fl. berättar om sång i samband med sejden. Sång som medel för att uppnå extas är mycket vanligt över hela världen. Men sång medför inte nödvändigtvis extas, utan kan även användas för att uppmärksamma och locka andarna. Mycket tyder alltså på att extas hörde till sejden men vi måste gå vidare för att hitta mer säkra belägg. Just sången för mig nu in på ett annat för sejden mycket karakteristiskt element, nämligen de som bistod den sejdande. 4.3 MEDHJÄLPARE Den sejdande var oftast inte ensam utan omgiven av ett sejdfölje, en assisterande sångkör som stod runt den sejdande. Medhjälparna skulle (oftast) vara kvinnor och helst nio till antalet. Orsaken till att det skulle vara kvinnor är oklart men det finns talrika exempel på detta även hos samerna. Om niotalet kan man bara spekulera, teorier om allt från att det skulle råda något samband med graviditetstiden till att niotalet motsvarade en ande med nio manifestationer har lagts fram. Hur som helst har niotalet spelat en viktig roll hos många folk, inte bara i anslutning till seanser av olika slag. 10 of

11 I Erik Rödes saga framgår det tydligt att sejden kräver en speciell typ av sång och i Laxdölasagan berättas det att Kotkel och hans familj kvad "kraftiga trollsånger", då de framkallade en storm. Sången hade stor inverkan på dem som hörde den och beskrivs ofta som vacker men någon gång också som obehaglig. Att sången var viktig är helt klart, men vad hade den för funktion? Jag kan tänka mig flera användningsområden, dels kan sången ha varit ett medel för att försätta den sejdande i extas, som något slags mantra, men det kan lika gärna ha varit ett sätt att locka till sig eventuella hjälpandar. Finns det kanske ytterligare förklaringar? 4.4 SJÄLAFÄRDER Att den sejdande försatte sig i någon form av trance kan man nog anta, men vad var syftet? Detta är något det råder mycket skilda meningar om bland de som studerat fenomenet, somliga menar att trancen tänktes göra det möjligt för frisjälen att lämna kroppen, medan andra med bestämdhet hävdar att orsaken var att komma i kontakt med andarna. Man har diskuterat ett flertal av källornas skildringar men debatten har centrerats kring sejden i Erik Rödes saga. Innan jag går in och redogör för den diskussionen beskriver jag nu kort de religiösa förutsättningarna för eventuella själsresor i samband med sejden. Själsföreställningarna utgjorde ett heterogent och ganska komplicerat system med begrepp som fylgia, hamingja, hamr, hugr och vqrðr. Det är inte nödvändigt att här i detalj reda ut alla olika tankegångar, utan det räcker att belägga att det fanns grogrund för en tro på en utanför kroppen verkande själ samt att ge några exempel på detta. Ett enormt källmaterial från det nordiska området beskriver en tro på en utanför kroppen verkande själ. Av detta kan man sluta sig till att föreställningar om själen som ett mobilt element i människan var centrala och grundläggande i den fornnordiska folktron. Tankar om en drömsjäl i form av ett djur var särskilt vanligt förekommande hos germanerna. Drömmar var nära förknippade med själens verksamhet och ansågs vara en nödvändig del av livet. Detta är inte någon speciell nordisk föreställning, det finns rikligt med sägner över hela världen som talar om detta fenomen. Själen följde vanligtvis personen som den tillhörde men kunde i sömnen eller i sömnliknade tillstånd lämna kroppen och agera mer eller mindre självständigt. Ofta skedde detta i samband med varsel om dödsbud eller andra nära förestående krissituationer som drömsjälen varnade för. Detta för tankarna till skyddsandar av olika slag. Den fritt verkande själen tänktes oftast framträda i form av ett djur, exempelvis som en råtta eller orm som kryper ur munnen på den sovande. Det fanns även en föreställning om att själens djurform motsvarar människans karaktär, som t.ex. räv slug, varg blodtörstig o.s.v. Talande exempel från källorna är som vi såg tidigare Fostrabrödrasagan som beskriver Tordis som väsnas på natten då hon är ute och rider trollkäpp i sömnen, och Vatnsdölasagans tre samer som sänds till Island för att se om allt är klart för Ingimunds överfart. I Hávamál sätts dessa ord i Odens mun: Det kan jag för det tionde: om trollpackor ses röra sig och rida i skyn då fogar jag så de fara vill och ej hitta sin rätta ham ej hitta sin rätta hug. 11 of

12 Det finns tolkningar som gör gällande att det är manliga trollkunniga som skildras i avsnittet ovan, men det texten beskriver är hur som helst Oden som säger sig kunna en trollsång som förvillar trollkunniga personers själar och tvingar dessa hem till kropparna från vilka de utgått. Ett intressant exempel i samband med sejd (även om källvärdet är diskutabelt) utgör Frithiofs saga, som beskriver sejdkvinnors frisjälar ridandes på valar medan deras kroppar befinner sig i ett högsäte långt därifrån. Det som åskådliggjorts i exemplen ovan är alltså själafärder dels från människor i naturligt drömtillstånd och dels från trollkunniga personer som isolerat sig och försatt sig i någon form av dvala. Det framgår i flera av fallen att detta medförde betydande ansträngningar. Jag slår här med fast att det funnits klara religiösa och ideologiska förutsättningar för en utanför kroppen verkande frisjäl. Nu tillbaka till sejden och Erik Rödes saga. För att Torbjorg ska kunna se in i framtiden krävs att en assisterande kvinna sjunger vårdlocksången (varðlok(k)ur), i en handskrift stavas ordet med ett k, i en annan med två. För att reda ut vad som var syftet med denna sång måste man dels i detalj undersöka olika tolkningar av ordets betydelse och dels jämföra med exempel ur det isländska materialet samt med besläktade företeelser på andra håll. Ordet består av två delar; vard och lok(k)ur, båda med ett antal möjliga betydelser. Vard kan översättas med vätte, skyddsande, väktare och frisjäl. Lokur är plural av loka som betyder fästa, medan lokkur översätts locka. Genom att titta på möjliga översättningar av ordet får vi alltså fram inte mindre än fyra tänkbara betydelser. 1) Fånga/fästa andarna. I sagan står de sjungande i en ring kring den sejdande och man kan dra en parallell till Färingasagan där Trond sätter sig på en stol innanför fyra grindar då han ska väcka upp de döda. Skillnaden är att det i Färingasagan inte nämns någon sång och att det är de dödas andar det handlar om. 2) Locka andarna. Det finns exempel från bland annat Sibirien på att man lockar till sig andarna med hjälp av sång. Andarna tänks bo långt borta och kan inte höra människors vanliga stämmor så det krävs speciella sånger för detta. I Erik Rödes saga får vi veta att alla tyckte sången var mycket vacker. Även detta hittar man exempel på i Sibirien, bland tanguserna använder man "nice words" för att få andarna att närvara. 3) Fånga/fästa den sejdandes frisjäl. Bland samerna och andra shamanerande folk är det vanligt att en sång används för att återkalla själen till nåjdens/shamanens i extas utmattade kropp. 4) Locka tillbaka frisjälen. Det är osäkert men sången kan stundom ha haft denna funktion hos samerna. Man kan väl tänka sig att det vid vissa tillfällen funnits behov av att locka tillbaka den sejdandes själ, men detta ska nog mest ses som en variant av det förra alternativet. Det handlar i båda fallen att på ett eller annat sätt återkalla frisjälen. Sven B. F. Jansson har studerat handskrifterna och kommer fram till att texten där sången benämns varðlokur (AM557) är den mest tillförlitliga. Detta är visserligen den yngsta av de två handskrifterna men Janson menar efter en språklig analys att den återger ett äldre original. Betydelsen fånga/fästa skulle alltså vara den troligaste. Detta är dock något forskarna är djupt oeniga om. Dag Strömbäck menar att ordets ursprungliga betydelse ska ha varit den/det som innesluter andarna, men hävdar att sången i Erik Rödes saga syftade till att återkalla Torbjorgs själ. Han hänvisar här till en rad exempel från samerna och på ordet vard i betydelsen frisjäl. Clive Tolley och Åke Ohlmarks förkastar denna förklaring med delvis olika motiveringar. Tolley 12 of

13 drar även han paralleller till samerna men pekar på exempel då sången syftade till att samla andarna. Han tittar även på skildringen i den aktuella sagan där det klart framgår att någon form av andar är inblandade samtidigt som han inte hittar något som talar för en själsresa. Tolley menar vidare att sagoförfattaren inte förstod vad det hela handlade om då han refererar till andarna med det latinska ordet nátúrur. Ohlmarks å sin sida gör skillnad på arktisk shamanism som involverar själsresor och en subarktisk motsvarighet som endast använder sig av hjälpandar. Han menar då att samerna som hör till de arktiska folken inte har något med sejden att göra, utan hittar i stället dess motsvarighet bland de subarktiska folken. Det har även i äldre forskning hävdats att månen skulle vara nödvändig för sejden och att det var från den som trolldomen utgick. Man har då hänvisat till ett flertal exempel där månen spelat en stor roll i isländsk övertro samt eventuella sammankopplingar med sejden. Detta är dock något man förkastat inom modernare forskning eftersom dessa tolkningsförsök anses vara mycket tvivelaktiga och det faktum att sejden vid flera tillfällen genomfördes inomhus. Dessutom nämns aldrig månen i samband med sejden. Det finns alltså skilda meningar om sångens syfte och jag kan efter resonemanget ovan inte se några vattentäta bevis för någon av ståndpunkterna. Vard kan betyda frisjäl, det fanns som jag visat tidigare en utbredd tro på själafärder och sången har haft syftet att återkalla frisjälen vid seanser hos våra grannfolk. Å andra sidan finns det ju exempel på att man sjöng även för att samla andarna och jag håller med Tolley om att man inte kan hitta några tecken på själafärd i Erik Rödes saga. Efter att Gudrid i den aktuella sagan sjungit klart tackar spåkvinnan henne och säger; "...att redan många av hennes väsen sökt sig dit då de tyckt kvädet var så fagert och så väl framfört." Jag tycker detta talar för att det handlar om att locka till sig spåkvinnans hjälpandar. Hjälpandar och frisjälen kan båda uppträda i djurform och begreppen ligger så nära varandra att det i ovanstående exempel och vid ett flertal andra tillfällen kan vara mycket svårt att skilja på föreställningarna. Det hela avgörs egentligen beroende på hur man ställer sig till sejdens relation till samerna och shamanismen. Jag återkommer till detta i ett senare avsnitt. För att komplicera det hela ytterligare ämnar jag nu att titta närmare på en besläktad och likartad företeelse, nämligen förmågan att byta skepnad. 4.5 HAMNSKIFTE Förmågan att skifta hamn nämns vid en mängd tillfällen i källorna och utgör ett dominerande drag i skildringarna av den fornnordiska magin. Ett direkt samband till sejden är dock mer oklart. Man möter i källorna individer med en virtuos hamnskifteskunnighet och som kan anta skepnaden av vilket djur som helst. Som exempel härpå kan Oden nämnas. Det berättas att han då han låg såsom död på ett ögonblick förvandlade sig till olika slags djur, exempelvis orm, häst, varg, korp och örn. Det är möjligt att det fanns en kult i samband med dessa myter. En annan typ av förhamning handlar det om när människor förvandlar sig till ett djur som tänktes stå i direkt förbindelse med hamnskiftets utövare. I Hrólfs saga kraka förvandlar sig Boðuarr Biarki till en björn för att hjälpa Hrólf i en strid. Medan han slåss i björnhamn befinner sig hans mänskliga kropp i avskildhet till synes oföretagsam. Även motståndarna 13 of

14 använder trolldom för att få hjälp i striden, en kvinna vid namn Skuld använder sejd för att i form av en galt gripa in i striden. Här har vi alltså ett belägg för hamnskifte i samband med sejd. Men sejden skildras mycket flyktigt och saknas helt i en annan version av sagan, så det är möjligt att det rör sig om en senare utsmyckning av sagan. Det har även hävdats att galten skulle vara en av Skulds hjälpandar. Ett annat exempel är sejdkvinnan Þorveig som i Kormarks saga uppträder i en vals gestalt. Det finns även beskrivningar av trollkunniga personer vars hamnar har mänskligt eller demoniskt utseende. Sejdkvinnorna som rider på valar i Frithjofs saga, som jag beskrev tidigare är ett exempel och då Signy byter skepnad med en sejdkvinna i Völsungasagan skulle kunna vara ett annat belägg. Man kan även tänka sig någon form av förhamning i det tidigare nämnda avsnittet i Hakon den godes saga, då trönderna sejdar tre mäns vett i en hund. Hamnskifteskonst under extas har djupa rötter i nordisk folktro och utgorde ett centralt element i den förkristna tankevärlden. Det finns paralleller över hela världen och föreställningarna kan gå tillbaka till en urgammal jägarreligion. Jag tycker man kan se en anknytning till sejden dels genom att Oden, som är sejdens mästare, även sysslade med hamnskifte och dels genom de belägg som finns i sagorna. Men det är som jag visat tidigare mycket svårt att avgöra när det handlar om själafärder/hamnskifte och när det är hjälpandar som agerar. Det är också möjligt att det handlar om två helt skilda hedniska föreställningar som blandas ihop av sagoförfattarna när sejd beskrivs i samband med hamnskifte. Om man sammanfattar så skildras sejdseanserna relativt entydigt i källorna. Det som skedde kring sejden beskrivs i detalj medan själva sejdakten återges mycket flyktigt eller inte alls. Den sejdande var assisterad av en sångkör, sångens betydelse är omtvistad. Jag har funnit tecken på extas, själafärder och hamnskifte i samband med sejden men inget av detta kan med säkerhet slås fast på grund av källornas fåordighet. Det kan lika gärna varit så att den sejdande i halvvaket tillstånd, med hjälp av sånger kallade till sig andar av något slag för att få den kunskap man sökte. Kanske kan man få ytterligare information om man studerar de olika attribut som hörde sejden till. 4.6 SEJDHJÄLLEN I flera av källorna beskrivs hur den/de sejdande sitter på ett speciellt säte. Torbjorg i Erik Rödes saga sitter uppklättrad på en säteshjäll och i Gisle Surssons saga tillverkar sejdmannen Torgrim en sejdhjäll då han ska utföra sin trolldom. I Vatnsdölasagan blir samekvinnan högt placerad och rikt ombonad, medan det i Jultåten om Norna-Gäst berättas att den yngsta av de tre völvorna blir mycket förargad då hon råkar bli nedknuffad från sejdhjällen. Sejdhjällen verkar ha spelat en viktig roll för sejden, men hur den i detalj såg ut finns det endast ett fåtal upplysningar om. Dess syfte och ursprung råder det delade meningar om. Om utseendet kan man i alla fall säga att den måste ha varit betydligt större än en vanlig stol, i Laxdölasagan rymmer den fyra personer och i Gånge Rolfs saga hela tolv stycken. Om den senare får vi veta att den hade fyra ben och var så hög att man kunde gå under den. Det verkar som om man tillverkade sätet av tillgängligt material inför varje sejdtillfälle. I fallet Laxdölasagan framgår det att det kunde gå mycket fort, även om det där var en hel familj som hjälptes åt. Flera olika förklaringar till sejdhjällens ursprung har framförts. Man har menat att den ska gå tillbaka på Hávamáls tulens stol (Þular stóli á). 14 of

15 Det är tid att tala på tulens stol: invid Urds brunn. Det är dock osäkert vilken funktion denne þulr hade. Ordet är besläktat med tylja (mumla, nynna) vilket för tankarna till någon sorts rituell verksamhet. þulr kan syfta till en mytisk figur men det finns även belägg för reella personer burit denna titel. Titeln är känd från såväl sagor som runstenar och ortnamn. Kanske handlade det om ett ämbete som inbegrep religiösa och profana element. En bärare av tradition, rätt, sedvänja, religion och magi. Den egentliga innebörden är omtvistad men sammantaget kan man säga att även om inte en rituell/magisk funktion kan uteslutas är det dock troligare att texten beskriver en hög stol som profana skalder eller sagoberättare ställde sig på för att tydligt ses och höras. Men även om det är poesi det handlar om så kan inte släktskapet med sejden helt räknas bort. Poesins magiska kraft omtalas på många platser och i Sibirien beskrivs ofta diktningens och shamanismens samtida tillblivelse som en gåva av gudarna. Ett annat alternativ är nornastolen, som man föreställde sig att människor i ett mellanstadium mellan liv och död satt på, i väntan på att nornorna skulle uttala sin dom. Det finns även beskrivningar av att nornorna satt på varsin stol då de bestämde människors öden. En möjlig anknytning till sejden skulle här kunna vara att den som satt på stolen tänktes befinna sig utanför kroppen, halvvägs över till andra sidan. En annan intressant detalj är att sejdkvinnorna i Jultåten om Norna-Gäst kallas för just nornor. I Gylfaginning heter det att Oden då han sitter på sin tron Hliðskjálf kan se hela världen. Det som beskrivs är alltså en övernaturlig blick från en magisk plattform. Detta är en funktion man kan tänka sig att sejdhjällen hade för den sejdande, samtidigt som vi vet att Oden ägnade sig åt sejd. Man kan även hitta möjliga motsvarigheter till sejdhjällen på ett mer jordnära plan. Husbondens högsäte var en medelpunkt för privatlivets helgd och vars religiösa betydelse tydligt framgår i källorna. Högsätet spelade en framträdande roll i gårdskulten och var inte bara knutet till husfadern. Det finns beskrivningar om hur nyfödda barn placerades i högsätet för att de skulle berikas med lycka och mod. Det är möjligt att det enskilda huset sågs som ett mikrokosmos där högsätet utgjorde ett centrum, samiska och sibiriska paralleller tyder på det. Högsätet kallades även för Qndvegi (andeväg) och tänktes vara bebott av andar Ytterligare en teori är att bruket av en sejdhjäll för att få dold kunskap är en utveckling från en enklare typ av divinatorisk magi då man satt på gravhögar. Det finns ett flertal exempel på att människor fått färdigheter de förut inte hade genom att sitja á haugi som verksamheten kallades. Man kan anta att (de dödas) andar här spelade en roll då det gällde att samla kraft och införskaffa kunskaper. Att förskaffa sig dold kunskap genom att sitta ute på speciella ställen som gravhögar m.m. är en verksamhet som är känd från många indoeuropeiska folk. Likheter med den delfiska trefoten har påvisats, men ett eventuellt sambandet med sejdhjällen har ifrågasatts. Slutligen har man velat se den sejdandes uppstigande på sejdhjällen som en rituell handling. Sejdhjällen skulle då utgöra en symbol för världsträdet som den sejdande klättrade på som en förberedelse för att sedan försätta sig i trance. Det finns exempel på detta bland sibiriska shamaner, anknytningen till sejden är dock tveksam. Det råder som synes delade meningar om sejdhjällens ursprung, något mer samstämmiga är åsikterna om dess funktion i sejdakten. Man menar att völvan skulle sitta högt i skydd från störande influenser så att kontakten med det övernaturliga inte skadades. Så långt sejdhjällen, nu till völvans kanske viktigaste attribut - sejdstaven. 15 of

16 4.7 SEJDSTAVEN Sejdstaven beskrivs i flera av sagorna och måste ha spelat en viktig roll för den sejdande. Då man i det tidigare nämnda avsnittet i Laxdölasagan hittar en stav i den uppgrävda graven känns den genast igen som en sejdstav. Ett tydligt tecken på att staven starkt förknippades med sejden utgör sejdkvinnans titel: völva (stavbärerska). Det är oklart vilken funktion staven hade, eventuellt var det en symbol för makt/kraft eller kanske tjänade den som ridredskap för den sejdandes själ. I samband med stavar som ridredskap möter man i källorna begrepp som gandr och gandritt. Det rör sig dock om ett mycket komplicerat fenomen med flera tänkbara betydelser, eller möjligen handlar det om olika föreställningar som under tidens gång flätats samman. Jag kommer nu att försöka ge en kort redogörelse för vad gandr tänktes vara och dess eventuella anknytning till sejdstaven. Ordet gandr kan översättas med stav, käpp eller frisjäl (möjligen i ulvform), den vanligaste betydelsen är nog själ eller ande av något slag men gandr i betydelsen stav finns belagd redan under folkvandringstid. I Didriks saga betyder gandr trollstav men det finns även belägg för att gandr ansågs vara en magisk projektil som kunde skjutas på långt avstånd för att skada människor; en kraftig variant av ett s.k. finnskott. Att föreställningarna om gandr som själ och stav/påle är märkligt sammanflätade ser vi i Historia Norvegiae där en mans frisjäl, då den är skild från kroppen, blir spetsad till döds av en annan frisjäl i form av en vass påle. Ytterligare tecken på att stavar förknippades med det övernaturliga utgör de utbredda tankar om att människors vandringsstavar vaktades av andar (vårdar). Det kan vara så att bägge föreställningarna (stav/själ) spelar in då gandritt nämns; frisjälen rider på staven. Man har även fört fram tolkningen att staven kallades för gqndul och användes för att samla andarna (gandr). Gondul kommer av ordet gandr och kan ha flera betydelser, bland annat penis/stav. Detta (gqndul/penis) ger staven en sexuell aspekt vilket skulle förklara varför det sågs som oacceptabelt för män att ägna sig åt sejd. Mer om detta senare. För att visa på en anknytning till sejdstaven pekar man på att ett av den sejdkunnige Odens namn var GQndlir, vilket kan betyda Användare av gqndul. Intressant i sammanhanget är en figur från 1100-talets Danmark som föreställer Frigg ridandes på en stav. Det är som synes inte lätt att utröna vad gandr tänktes vara, men att det råder ett samband med sejden framgår klart i VQluspá där det står om Heid;...vitti hon ganda, seið hon kunni... Tittar man på stavens betydelse i samband med trolldom på andra platser i världen ser man att den bland annat används för att slå på trolltrummor, som försvar mot onda andar och mer allmänt som symbol för världspelaren/trädet. 4.8 TRUMMAN Trakterande av trummor av olika slag i samband med magiska seanser är mycket vanligt bland samerna och andra shamanerande folk. Jag har dock endast hittat ett belägg för att en trumma användes i samband med sejd. I Lokasenna beskyller Loke Oden för att bete sig omanligt då han sejdar. I den isländska 16 of

17 texten står det att Oden draptu á vétt, vilket har översatts på en mängd olika sätt. Slå på lock är en möjlig tolkning, men forskning har visat att även översättningen leka på lock är tänkbar. Det som avses är förmodligen en lockliknande trumma med två handtag som användes av både den samiska nåjden och sibiriska shamaner. Det är möjligt att trumman spelat en roll i samband med sejden men jag ser detta som tveksamt. Dels är tolkningen av drepa á vétt omdiskuterad och dels är det märkligt att trumman inte nämns någon annanstans i källorna. 4.9 DRÄKTEN I Erik Rödes saga beskrivs sejdkvinnans klädsel mycket ingående. Hon var klädd i en blå mantel, på huvudet bar hon en huva fodrad med kattskinn, runt midjan hängde en skinnpåse där hon förvarade sina trolldomsmedel, på händerna bar hon kattskinnsvantar. Beskrivningen är intressant på många sätt, den blå manteln för tankarna till Oden och katten var ju Frejas djur. Vad det var för trolldomsmedel völvan hade i sin skinnpåse framgår inte men liknande påsar funna i gravar har visat sig innehålla bland annat kattklor, fågelklor, hästtänder och benknotor av olika slag. Det är troligt att man tänkte sig att de egenskaper som fanns i djurets helhet även kunde utvinnas ur en liten del. Huvan är ett kapitel för sig. Det skulle kunna vara så att den sejdande höljde huvudet för kunna koncentrera sig bättre men det kan ligga djupare tankar än så bakom huvans funktion. Flera av de isländska sagorna berättar om en mäktig lagman vid namn Torgeir. Händelserna som är intressanta i detta sammanhang utspelar sig då man skulle besluta om Island skulle anta kristendomen eller inte. Det råder djup oenighet i frågan då Torgeir är en av dem som ska tala inför den lagstiftande församlingen. Innan Torgeir håller sitt tal drar han sig undan och gömmer huvudet under sin kappa, i hela 24 timmar. Det är knappast troligt att han sov eftersom han hade viktiga saker att fundera över. I texten framgår det att han lyssnar till sitt samvete, men ordet för samvete som här används; sagnarandi är i den isländska folktron även ett osynligt väsen man kan kalla till sig vid behov. Tillbringar man ett dygn utan mat och sömn är det troligt att man gjort det förut eller att det var ett vedertaget beteende, eventuellt för att få gudomlig styrka eller hjälp från andra övernaturliga väsen. När han sedan höll sitt tal och förespråkade kristendomen blev alla närvarande så övertygade att de litade till hans beslut. Andra exempel är poeten Bragi i Geirmundar þattr som får dolda kunskaper då han sitter och mumlar under sin kappa och Geitir i Torsteinn þattr som ser en pojkes fylgia då även han mumlar under sin kappa. Det finns även beskrivningar av samer som ligger under sina kappor då deras frisjälar är ute på resa. Att dölja huvudet var en symbol för kontakt med det övernaturliga. Helt klart har man tillbringat tid avskärmad under en kappa eller dylikt för att nå hemlig kunskap, men detta nämns ingenstans i samband med sejd och även om völvan i Erik Rödes saga bar en kappa så var det ju med hjälp av en huva hon höljde sitt huvud. Man kan se ett tänkbart samband mellan sejden och seden att täcka huvudet men några säkra belägg för detta finns inte. Völvans klädsel är full av detaljer med tänkbar magisk/religiös betydelse. Det mesta handlar dock om spekulationer och man får komma ihåg att det hela är hämtat från en enda källa. Om klädseln kan man i alla fall säga att eftersom den beskrivs så ingående bör den ha varit betydelsefull och eftersom det rörde sig om en omfattande utstyrsel förutsätter det en viss professionalism av den som bar den. Av källorna framgår alltså att ett högsäte av betydande storlek och en stav var karakteristiska för sejden. Ursprunget och syftet med dessa ting är omtvistat och ett flertal olika tolkningar har gjorts. Att trummor skulle ha något med sejden att göra är möjligt men mycket tveksamt. Den sejdande bar med sig en påse med magiskt innehåll, dess relation till sejden är dock oklar. Völvans klädsel spelade förmodligen en viktig 17 of

18 roll för sejdens genomförande och var full av detaljer med magisk betydelse. 5. SEJDEN I SAMHÄLLET Från kristet håll fördömdes varje form av magi. I det fornnordiska förkristna samhället sågs inte magin som sådan som något ont, endast vissa former var förbjudna. Synen på sejden varierar i källorna och det är väl inte så konstigt, med tanke på att det var en företeelse, som kunde ta sig en mängd uttryck. Eftersom sejden ansågs vara en mycket mäktig trolldom som kunde användas till både gott och ont är det naturligt, att den togs emot med både vördnad och fruktan. Jag kommer nu att ge några exempel ur källorna på sejd som skildras positivt respektive negativt och se om man kan hitta några möjliga förklaringar till omgivningens reaktioner. Flera av källorna jag refererat till tidigare beskriver kringresande sejdkvinnor som bjuds in till olika gårdar för att läsa framtiden och berätta för folk vad de behövde veta. I Erik Rödes saga blir völvan hembjuden av den förnämsta bonden i trakten och "...hon vart högtidligt mottagen som seden bjöd när man var värd för sådana kvinnor." I Jultåten om Norna-Gäst sägs det om de tre kringdragande sejdkvinnorna att de blev rikligt förplägade och mottog gåvor efter uträttat värv. En liknande skildring hittar man även i Vatnsdölasagan där sejdkvinnan blir väl mottagen och rikligen förplägad. Det är som synes kvinnor som dominerar när det handlar om sejd skildrad i positiv dager men det finns undantag. I Gisle Surssons saga får sejdmannen Torgrim en oxe i belöning för att sejda i syfte att hämnas en våldsman. Värt att notera är att det i detta fallet inte rör sig om en divinatorisk sejd. Helt annorlunda ser det ut om man tittar på sejden som beskrivs i kungasagorna. I Harald Hårfagers saga låter kungen bränna inne inte mindre än 80 sejdmän, däribland sin egen son Ragnvald. En liknande skildring hittar man i Olav Tryggvassons saga, avsnittet kringdrar sig kring den sejdkunnige Eyvind som var sonson till den nyss nämnda Ragnvald. Kung Olav far till Tunsberg för att ta itu med alla som sysslade med trolldom där och i likhet med Harald Hårfagers saga blir alla trollkunniga innebrända, d.v.s. alla utom Eyvind som undkommer med livet i behåll. Som jag beskrev tidigare försöker sedan Eyvind tillsammans med ett stort antal sejdmän hämnas, men trolldomen drabbar dem själva och samtliga avrättas. Det handlar alltså om flera generationers motsättning mellan den officiella religionens utövare och en i sejdens tecken bestående religiös rörelse som av kungamakten upplevdes som ett hot. Det framgår att sejden i dessa fall var en massrörelse och man anar djupa spänningar i dåtidens samhällsliv. Det verkar som om det som beskrivs var en långvarig politisk och religiös proteströrelse som var centrerad kring sejden. Kungamakten såg detta som trolldom och häxerier, något man ville rensa landet från. Situationen spetsades sedan till ytterligare av att rörelsen leddes av karismatiska personer med anknytning till kungahuset. Ett exempel ur släktsagorna där sejden skildras mycket negativt utgör berättelsen om den tidigare nämnda sejdkunniga familjen i Laxdölasagan. Grannarna ämnar dra familjen inför tinget med anklagelser om trolldom och tjuveri och blir därefter vid flera tillfällen drabbade av dess förgörande sejd. Det hela slutar dock med att samtliga medlemmar av den sejdkunniga familjen dödas. Hur kan man då förklara samhällets ambivalenta ställning? Då det gäller exemplen från kungasagorna verkar den politiska aspekten ha spelat den avgörande rollen. Kungarna höll sig ofta med egna trollkunniga personer, så det var inte magin som sådan man var emot. Ser man till det övriga materialet tycker jag mig se ett visst samband 18 of

19 mellan min tidigare indelning av sejden i en divinatorisk och en påverkande del och omvärldens reaktioner. De med en naturlig och passiv kunskap om framtiden respekterades medan de som använde osynliga hemliga krafter straffades. Men det finns undantag, jag har bland annat visat exempel på påverkande sejd som utövats i goda syften. Det skulle kunna vara så att man såg på sejden på olika sätt på grund av att det var något man hade anledning att frukta men samtidigt kunde dra nytta av. Ett annat alternativ är att vissa av källorna färgats mer av en kristen negativ syn på trolldomen. Ytterligare ett samband som framkommer tydligt i källorna är att kvinnliga sejdutövare generellt sett skildras mer positivt än deras manliga motsvarigheter. En förklaring till detta skulle kunna vara att trolldomen marginaliserats i samhället och endast tilläts att utövas av (äldre) kvinnor. Det är också möjligt att sejden innehållit element som traditionellt setts som perversa och olämpliga för män. Detta för mig in på ett begrepp som är starkt förknippat med sejden nämligen ergi. 6. ERGI Jag har tidigare vid flera tillfällen talat om Oden som sejdens mästare. Det är nog en riktig beskrivning men i källorna framgår det att det var Freja som lärde Oden denna trolldom och att det med sejden följde så mycket omanlighet (ergi) att det inte ansågs passande för män. Omdömet stämmer överens med de beskyllningar som Loke slungar ut i Lokasenna då han liknar den sejdande Oden vid en völva. Av samma art är den nedsättande benämningen seiðberendr som manliga sejdande kallas i Hyndlulióð. Berendr kan översättas på olika sätt men betydelsen hondjur är troligast i detta fallet. Ergi går tillbaka på samma rot som ordet arghet men stod i dåtidens samhälle för något omanligt, perverst och mycket nedsättande. En man som beskylldes för ergi kallades ragr och liknades med en passivt homosexuell individ, d.v.s. den mottagande parten i ett homosexuellt samlag. Ett exempel från sagalitteraturen utgör ett avsnitt ur Gisle Surssons saga där sejdakten beskrivs på detta sätt: Torgrim utför sejden och träffar sina vanliga anstalter. Han bygger sig sejdpall och sejdar på trollmäns vanliga vis med stor skamlöshet och gudlöshet. Det är alltså helt klart att det ansågs som mycket olämpligt för män att ägna sig åt sejd, men vad dessa föreställningar grundade sig i är omtvistat. Jag kommer nu att gå igenom de olika tolkningsförsök som gjorts och se om det är möjligt att komma fram till en trovärdig förklaring. I kungasagorna jag refererade till ovan skildrades sejden som en massrörelse ledda av karismatiska ledare som Ragnvald och Eyvind. Kungamakten såg sejden och de sejdande som ett hot och rörelsen slogs brutalt ned. Av berättelserna framgår även att sejdmännen brändes inne och att ledarna Ragnvald och Eyvind blev dränkta. Att man valde just dessa avrättningsmetoder är knappast någon tillfällighet. Bränning och dränkning var nämligen enligt sedvanerätten avsedda för kvinnliga missdådare. Här kan man ana politiska motiv och religiösa motsättningar bakom förnedringen av sejdmännen, men detta är nog inte hela förklaringen. Föreställningarna om att sejd och kvinnlighet hörde ihop måste gå djupare än så och ha anor långt bak i tiden. Det har hävdats att föreställningen om att sejden endast varit lämpad för kvinnor skulle ha sin 19 of

20 förklaring i att det ursprungligen var en av kvinnor utövad religion. Går man tillbaka i tiden finner man på germanskt område flera vittnesmål om mäktiga kvinnor med förmågor utöver det vanliga. Tacitus beskriver redan under första århundradet e.kr. hur germanerna håller kvinnan högt och att de anser att hon har en inneboende helighet och siarförmåga. Vidare omtalas att en av dessa sierskor Veleda sågs som gudomlig. Waluburg var en annan sierska av rang vars namn (walus stav) ger en intressant anknytning till sejdens kvinnor. Strabon talar om germanska kvinnor klädda i vitt som följer med arméerna i krig och spår i krigsfångarnas blod. Det framgår på det hela taget att germanska spåkvinnor hade stort inflytande på romartiden, det hände t.o.m. att romarna anlitade deras tjänster. Från samma tid finns inskrifter tillägnade kvinnliga mytiska figurer som kallades Mödrarna (matrones, matres, matrae). Dessa väsen avbildades sittandes på stolar eller pallar och framställs ibland tillsammans med en grupp kapuschongbeklädda individer. Mängder av figurer föreställandes dessa kapuschonggubbar/gummor har hittats över hela Europa, så man kan anta att deras förebilder och tankarna kring dessa spelat en central roll. Man ser här slående likheter med sejdhjällen och med skinnhuvan som völvan bar i Erik Rödes saga. Skildringarna ovan vittnar om att spådomsväsendet var utbrett bland germanerna på fastlandet och man kan anta att ungefär samma förhållanden rådde i Norden. Det finns även tecken på att spåkvinnor var verksamma på nordiskt område under folkvandringstiden. Man har hittat små figurer som samtliga föreställer en kvinna som håller i en stav. Man har menat att det som avbildats är en völva med sin sejdstav. Gravfynd från samma tid har uppdagat liknande stavar, en del prydda med snidade djur- och människohuvuden. Även ergi i samband med trolldom går att spåra långt bak i tiden, på en runinskrift från 700-talet står det skrivet; "Jag dolde här kraftrunor obekymrad om arg trolldom...". Liknande inskrifter finner man på romerskt och grekiskt område. Exemplen ovan visar att spåkunniga kvinnor spelat en stor roll för de germanska folken under mycket lång tid. Att det skulle röra sig om stavbärande sejdkvinnor och att begreppet ergi skulle vara vedertaget så långt tillbaka är möjligt, men långt ifrån säkert. De antika källor och arkeologiska fynd jag nyss redovisat motsäger inte att sejden ursprungligen skulle vara en kvinnoreligion med anor i forntiden men än så länge kan inget med säkerhet slås fast. Jag återvänder nu till de isländska källorna. Som jag tidigare nämnde skildras sejdande kvinnor oftast positivt medan sejdmännen ses med förakt och beskylls för att vara kvinnliga/perversa. Det är i källorna vanligare att sejden utövas av kvinnor och i de relativt fåtaliga fall då män sejdar är kvinnor ofta på något sätt delaktiga. Den sejdkunniga familjen i Laxdölasagan leds av husfadern Kotkel, men hans hustru Grima har också en framträdande roll. Ragnvald i Harald Hårfagers saga lärde sig sejd av sin fostermor. Om nu sejden ursprungligen var en kvinnoreligion är det mycket möjligt att föreställningar om att det var olämpligt för män att hänge sig åt denna verksamhet levde kvar in på vikingatiden. Men detta förklarar inte beskyllningarna om ergi, homosexualitet och perversitet, samt att den sejdande förknippades med hondjur (seidberenðr). För att komma närmare förklaringen av dessa bisarra fenomen som de sejdande männen anklagades för kommer jag nu i detalj redogöra för ett annat begrepp som är besläktat med ergi. Nid (níð) är ett uttryck med dunkelt ursprung och med flera tänkbara betydelser, men i det fornvästnordiska språket syftade ordet på hån, smädelse och dylikt. En sådan förolämpning kunde vara verbal (tunguníð) men även i form av en snidad träfigur (tréníð). Ett exempel ur källorna utgör Gisla saga där en man vid namn Kolbjörn blivit utsatt för nid, då han inte hade mod nog att möta en viss Skeggi i holmgång. Skeggi låter tillverka en träfugur föreställandes två män i en homosexuell akt, det framgår att Kolbjörn avbildas som den mottagande parten. Avsikten var att beskriva Kolbjörn som feg, omanlig och homosexuell. I Bjarnar saga Hitdälakappa skildras ett liknande tränid och här är det den anklagande själv som utgör den 20 of

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Teseus, kungens son MARIE DUEDAHL

Teseus, kungens son MARIE DUEDAHL SIDAN 1 Boken handlar om: Teseus har kommit till Aten för att träffa sin far, kung Aigeus. Teseus blir inte insläppt till borgen, utan istället hamnar han hos Cadmus. Cadmus äger stans bästa brottarlag.

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

En prinsessa möter sin Skyddsängel

En prinsessa möter sin Skyddsängel En prinsessa möter sin Skyddsängel rinsessan Ileana föddes 1909 i Bukarest i Rumänien och var den yngsta dottern till Kung Ferdinand och drottning Marie. När hon var liten hade hon ett möte med änglar

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Elevmaterial Livets steg om riter

Elevmaterial Livets steg om riter Elevmaterial Livets steg om riter Apachernas soluppgångsdans, Arizona, USA Människor har det gemensamt att de vill uttrycka det som är viktigt genom handlingar. När vi utsätts för starka sinnesrörelser

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Vargbröder, lärarhandledning

Vargbröder, lärarhandledning Vargbröder, lärarhandledning Vargbröder utspelar sig under folkvandringstiden långt uppe i norr. Berättelsen har flera inslag av fantasy men rymmer även en hel del naturvetenskap. Boken börjar med att

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken:

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Skapa berättelser på egen hand eller tillsammans med andra Reglerna bestäms från gång till gång av gruppen. Ibland lämpar det sig att alla deltar

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring.

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi omfattar kunskapen om vad som gör människor benägna

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Ormar som hugger blixtsnabbt. Vargar som ylar i natten. Björnar som ryter. Fästingar som biter sig fast Ska man vara rädd för dem? Nej då! Du behöver

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: En ekorrunge blir tagen, från boet, av en kråka. Ekorrungen sprattlar för att komma loss, och kråkan tappar den. Ekorren landar på trappan, utanför en familjs hus.

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Idag istället för en gång

Idag istället för en gång Idag istället för en gång FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT LUKAS 4:16 22 Det är säkert många som tycker, att adventstiden är förfärlig och blir den inte längre och längre? Är det inte irriterande att se jäktade

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Selma Lagerlöf. Astrid Lindgren. HC:Andersen

Selma Lagerlöf. Astrid Lindgren. HC:Andersen S A G O Tales for everybody! R K O N S T S A G O R HC:Andersen HC Andersen föddes år 1805,när han var 17 år gick han i en skola för barn,han blev mobbad för att han var så lång och klumpig. Därför skrev

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer