Användare och utvecklare - om anveckling med kalkylprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Användare och utvecklare - om anveckling med kalkylprogram"

Transkript

1 Användare och utvecklare - om anveckling med kalkylprogram av Anders Avdic

2

3 NÓ JOWNE (RE- SAN) Dwon ó far faes jowne beighith lass lau ó gwyhn ddwennë fae dí lothcair nó naienth waien nó dieyhn waien Natt och dag min resa börjar här ljus och mörker jag skall nå fram bortom dimman bortom horisonten (John Avdic) i

4

5 Innehållsförteckning DEL I - GRUNDERNA Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION Användare och utvecklare Historik och utveckling Formalisering IT som möjliggörare Sammanfattning av utvecklingstendenser Kunskapsöverföringsproblemet Kalkylprogram och kalkylsystem Kalkylprogramanveckling Relation mellan användning och utveckling Anvecklare Kunskap om utvecklingsverktyg Verksamhetskunskap Verksamhetsmotverkande chauvinism Yrkesetik Verksamhetsetik Yrkes- och verksamhetsetik Uttrycket Anveckling Forskningsfråga Preliminära förutsättningar för kalkylprogramanveckling Tänkbara effekter Formulering av forskningsfrågor Syfte Disposition 29 2 FORSKNINGSMETOD Projekt och delprojekt Strategi En kvalitativ metodansats Kvantitativ och kvalitativ Metodtriangulering En hermeneutisk metodansats Förförståelse Perspektivväxling Intentionell aspekt Subjektiv aspekt En abduktiv metodansats Empiri datainsamling Teoretisk känslighet Användning av ordbehandlare Huvudvariabel Relation till respondent, närhet eller distans? 52 iii

6 Användare och utvecklare Datainsamling och validitet 54 DEL II - EMPIRI 3 INDUSTRI Företaget Genomförande Metod Urval av respondenter Disposition av presentation Ismo - produktionsplanerare Uppgifter och verksamhetskunskap Mål Anveckling, frekvens och typ Anveckling, exempel och analys Arbetssätt Sammanfattning - Ismo Bosse - controller Uppgifter och verksamhetskunskap Mål Anveckling, frekvens och typ Anveckling, exempel och analys Arbetssätt Sammanfattning - Bosse Thomas - avdelningschef Uppgifter och verksamhetskunskap Mål Användning av kalkylprogram och presentationsprogram Anveckling, exempel och analys Sammanfattning - Thomas Sammanfattning - Industri 84 4 MYNDIGHET Myndigheten Genomförande Metod Urval av respondenter Disposition av presentation Olle - exploateringsingenjör Uppgifter och verksamhetskunskap Mål Anveckling, frekvens och typ Anveckling, exempel och analys Arbetssätt Sammanfattning - Olle Jan - kamrer och stabschef Uppgifter och verksamhetskunskap Mål 100 iv

7 Innehållsförteckning Anveckling, frekvens och typ Anveckling, exempel och analys Arbetssätt Sammanfattning - Jan Annette - administratör Uppgifter och verksamhetskunskap Mål Anveckling, frekvens och typ Anveckling, exempel och analys Arbetssätt Sammanfattning - Annette 110 Sammanfattning - Myndighet IT-SPECIALISTER Genomförande Metod Urval av respondenter Disposition av presentation Hans - IT-chef IT-miljö Åtkomst till centrala data Användningsområden för kalkylprogram Problem med kalkylprogramanveckling IT-avdelningen och verksamhetskunskap Sten - systemutvecklare IT-miljö Åtkomst till centrala data Användningsområden Problem med kalkylprogramanveckling Framtiden? Mika - konsult Problem med kalkylprogramanveckling Problemorsaker och lösningar Sammanfattning - IT-specialister APPLIKATION Genomförande Metod Miljö Resultat Systemfunktioner Användningsfrekvens Orsaker och effekter Hantering Beställares deltagande i utvecklingsarbetet Diskussion Användning Utveckling 134 v

8 Användare och utvecklare DEL III - REFERENSRAM 7 REFERENSMODELL Strukturering av referensram Kriterier för och kategorier i referensramen Den praktikgeneriska modellen Praktikgenerisk modell för anvecklare Om referensramen INFORMATIONSSYSTEM Begreppet informationssystem Traditionella informationssystem (TIS) och anvecklade informationssystem (a-system) Kalkylsystem Human-Scale Information System Sammanfattning informationssystem kalkylsystem SYSTEMUTVECKLING Perspektiv på systemutveckling Traditionell systemutveckling (TSU) Livscykelmodellen Livscykelmodellen - kalkylprogramanveckling Sammanfattning Livscykelmodellen - kalkylprogramanveckling ANVECKLING Anveckling: definitioner och terminologi Kalkylprogramanveckling Förutsättningar för anveckling Spridning av anveckling Möjligt, berättigat, lämpligt Möjlighet Berättigande Lämplighet Effekter av anveckling Systemoptimalitet - verksamhetskunskaper Systemkvalitet - systemutvecklingsarbete Informationskvalitet Resursanvändning 201 vi

9 Innehållsförteckning Beslutsfattande och arbetssituation Inflytande och styrning Summering effekter - styrning eller ej Arbetssätt Traditionalism, organisation eller förnyelse? Traditionalismsynsätt Organisationssynsätt Förnyelsesynsätt Sammanfattning - Anveckling AKTÖRER Aktörer, traditionell systemutveckling Anvecklaren Aktörer, KPA-miljö Anvecklare - en definition INTENTION OCH BESLUTSSTÖD Begreppet beslutsstödssystem IT-utveckling ur ett beslutsstödsperspektiv Arbetsuppgifter för beslutsstöd Kalkylsystem - DSS Kalkylprogramaspekter Kommunikation - GDSS Sammanfattning - Intention och beslutsstöd KUNSKAP Kunskapsformer Verksamhetskunskap Verktygskunskap för anvecklare Kunskap, information och data Svårformaliserbar kunskap Tyst kunskap En inledande innebördsdiskussion Invändningar mot begreppet tyst kunskap Olika aspekter av tyst kunskap Fokal och tyst dimension Objektivering av det tysta 247 vii

10 Användare och utvecklare 13.7 Praktisk kunskap Skill, know-how och kompetens Professioner Praktik, kunskap och handling Alternativa ansatser Sammanfattning - Kunskap och anveckling NORMER Normer och mål Normer i relation till skill, know-how och kompetens Mål- och värdebaserad praktik Normer, kunskap och yrkesetik i professioner Förändring av normer Sammanfattning - Normer UTVECKLINGSVERKTYG Verktygsbegreppet Kalkylprogram Kalkylprogram och risker Användbarhet Utvecklingsverktygs användbarhet Cyklisk utveckling av verktyg Sammanfattning - Utvecklingsverktyg 289 DEL IV - AVSLUTNING 16 ANALYS AV ANVECKLINGSBEGREPPET Kalkylsystem Anveckling Självförsörjning, gruppanveckling och fadderanveckling Professionalism och kontroll Integration på flera plan Incitament till anveckling Målstyrd anveckling Dynamik och förändring 298 viii

11 Innehållsförteckning 16.3 Intention Olika syften Förutsättningar för beslutsstöd Underlag Kunskap Verksamhets-, professions- och verktygskunskap Fördelning av kunskap Objektivering av tyst kunskap En annan typ av formalisering VERKTYGSKUNSKAP OCH NORMER Behov och möjligheter Aktualitet Noggrannhet Formalisering och analys Kontroll Kommunikation Det goda kalkylsystemet Ett strukturerat system Ett säkert system Ett dokumenterat system Ett flexibelt system Ett komplexitetshanterande system Ett system med utdata med god läsbarhet Ett system med tillgång till data Allmänna lösningar på problem Sammanfattning Utvecklingsverktyg och normer SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Svar på forskningsfrågorna Den anvecklargeneriska modellen Kontinuerlig förändring Integration Interaktivitet Ifrågasättande Metoder och förändring som permanent tillstånd Framtida forskning SUMMARY IN ENGLISH Introduction Methods Empirical studies Framework 337 ix

12 Användare och utvecklare 19.5 Conclusions 339 REFERENSER 341 INDEX 353 BILAGOR 359 x

13 Figurförteckning Figurförteckning FIGUR 1 FORMALISERBAR KUNSKAP MÅSTE FÖRST GÖRAS TILLGÄNGLIG OCH KOMMUNICERBAR. 6 FIGUR 2 UTVECKLINGEN VAD GÄLLER SYSTEMUTVECKLING GÅR MOT ATT MER OCH MER SVÅRFORMALISERADE UPPGIFTER KAN AUTOMATISERAS DÅ PROGRAMVAROR BLIR MER FLEXIBLA. 7 FIGUR 3 UTVECKLING OCH FÖRHÅLLANDE MELLAN FORMALISERINGSGRAD OCH TYP AV SYSTEMUTVECKLINGSMOMENT. 7 FIGUR 4 SCHEMATISK BILD AV KUNSKAPSÖVERFÖRING VID TRADITIONELL SYSTEMUTVECKLING (AVDIC 1995A:6). 10 FIGUR 5 KUNSKAPSÖVERFÖRINGSPROBLEMET VID TRADITIONELL SYSTEMUTVECKLING. 11 FIGUR 6 SCHEMATISK BESKRIVNING AV RELATION MELLAN ANVÄNDNING OCH UTVECKLING AV INFORMATIONSSYSTEM HOS DATORANVÄNDARKATEGORIER. 14 FIGUR 7 SCHEMATISK BESKRIVNING AV FÖRHÅLLANDET MELLAN VERKSAMHETSKUNSKAP OCH KUNSKAP OM UTVECKLINGSVERKTYG. 16 FIGUR 8 SCHEMATISK BESKRIVNING AV FÖRHÅLLANDET MELLAN KUNSKAP OCH UTVECKLING. 19 FIGUR 9 KALKYLPROGRAMANVECKLING: PRELIMINÄRA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH INNEBÖRD. 25 FIGUR 10 SCHEMATISK BESKRIVNING AV AVHANDLINGENS ÖVERGRIPANDE SYFTE. 28 FIGUR 11 SAMB 30 FIGUR 12 ÖVERSIKTLIG ARBETSGÅNG FÖR FORSKNINGSPROJEKTET KALKYLPROGRAMANVECKLING. 31 FIGUR 13 PROCESS OCH PRODUKT: STATISK OCH DYNAMISK DIMENSION AV SAMMA FENOMEN. 42 FIGUR 14 OLIKA FOKUS PÅ VERKSAMHETSBEHOV OCH UTVECKLINGSVERKTYG. 43 FIGUR 15 DEDUKTION, INDUKTION OCH ABDUKTION (ALVESSON & SKÖLDBERG 1994:45). 46 FIGUR 16 SCHEMATISK BESKRIVNING AV KUNSKAPSUTVECKLINGSSTRATEGI. 47 FIGUR 17 SAMMANHANG OCH HELHET PÅVERKAR TOLKNING AV OBSERVATIONER (PATEL & TEBELIUS 1987:33). 47 FIGUR 18 FÖRFÖRSTÅELSE OCH ÖPPENHET. 49 FIGUR 19 MÖNSTER FÖR BEGREPPSMODELLER. 51 FIGUR 20 FÖRHÅLLANDET MELLAN INRE OCH YTTRE VALIDITET (SVENNING 1996:62). 54 FIGUR 21 SCHEMATISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONEN PÅ DET STUDERADE FÖRETAGET. 57 FIGUR 22 SCHEMATISK BESKRIVNING AV DE ADMINISTRATIVA SYSTEMEN PÅ DET STUDERADE FÖRETAGET. (STRECKAD LINJE = EV ÖVERFÖRING) 58 FIGUR 23 KRAV PÅ SÄKRARE BESLUTSUNDERLAG GER KRAV PÅ NOGGRANNHET GER KRAV PÅ VERKTYG SOM STÖDJER DETTA. 63 FIGUR 24 EN ALLT MER FÖRÄNDERLIG OMVÄRLD STÄLLER KRAV PÅ VERKSAMHETSKUNSKAP I SYSTEMUTVECKLINGSARBETET. 63 FIGUR 25 KALKYLSYSTEM FÖR ALLOKERING AV ÖVERBLIVNA PALLAR. 64 FIGUR 26 EN KOMPLEX OCH KAPITALINTENSIV VERKSAMHET LEDER TILL BEHOV AV VERKSAMHETSKUNSKAP VID KALKYLPROGRAMANVECKLING. 65 FIGUR 27 DEL AV BLAD FÖR VISS EXTERNARKARE I KALKYLSYSTEM FÖR UPPFÖLJNING AV EXTERNARKNING. 66 FIGUR 28 SUMMERINGSBLAD I KALKYLSYSTEM FÖR UPPFÖLJNING AV EXTERNARKNING. 66 FIGUR 29 KALKYLSYSTEM FÖR BERÄKNING AV ARKANTAL PER PALL. 67 FIGUR 30 KALKYLSYSTEM FÖR SIMULERING AV ARKNINGSFÖRDELNING. 67 FIGUR 31 KALKYLSYSTEM FÖR TARABERÄKNING. 69 FIGUR 32 DEL AV KALKYLSYSTEM FÖR JÄMFÖRELSE AV ARKNINGSKOSTNADER (SIFFRORNA ÄR FIKTIVA). 70 FIGUR 33 SCHEMATISK BESKRIVNING AV BOSSES INFORMATIONSHANTERING. 72 FIGUR 34 FÖRDELNING AV ARBETSUPPGIFTER PÅ EKONOMIAVDELNINGEN. 72 FIGUR 35 EKONOMIAVDELNINGEN OCH KALKYLSYSTEM I SAMVERKAN. 75 FIGUR 36 EFFEKTER AV LOKALT NÄTVERK OCH KALKYLPROGRAMANVECKLING. 76 FIGUR 37 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR RIMLIGHETSBEDÖMNINGAR. 76 FIGUR 38 DEL AV PRODUKTKALKYL (OBS FIKTIVA VÄRDEN). 77 FIGUR 39 FÖRENKLAD BESKRIVNING AV DEL AV KALKYLSYSTEM FÖR BERÄKNING AV TÄCKNINGSBIDRAG/TIMME. 78 FIGUR 40 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FORMALISERING. 78 xi

14 Användare och utvecklare FIGUR 41 DEN KONTINUERLIGA FÖRÄNDRINGSCIRKELN. EFFEKTER AV KONTINUERLIGA FÖRÄNDRINGAR. 79 FIGUR 42 MÅL EFTERBEARBETNINGEN. 82 FIGUR 43 DEL AV KALKYLSYSTEM FÖR UPPFÖLJNING AV PRODUKTIONSDATA DYGNSVIS. 82 FIGUR 44 DEL AV KALKYLSYSTEM FÖR PRESENTATION AV CENTRALA VARIABLER (OBS, FIKTIVA DATA). 83 FIGUR 45 FAKTAINSAMLING OCH UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN. 84 FIGUR 46 DEN KONTINUERLIGA FÖRÄNDRINGSCIRKELN. 85 FIGUR 47 STRUKTUR PÅ EXPLOATERINGSSAMMANSTÄLLNING. 91 FIGUR 48 SYSTEM FÖR TIDRAPPORTERING. 92 FIGUR 49 DEL AV SYSTEM FÖR HYRESBERÄKNING VID INVESTERING. 93 FIGUR 50 DEL AV SYSTEM FÖR CASH-FLOW BERÄKNING. 94 FIGUR 51 DEL AV SYSTEM FÖR VÄRDERING AV TOMTPRISER. 95 FIGUR 52 DEL AV SYSTEM FÖR JÄMFÖRELSE AV PRIS- OCH INDEXUTVECKLING. 96 FIGUR 53 EFFEKTER AV MÖJLIGHET TILL NOGGRANT BESLUTSUNDERLAG. 99 FIGUR 54 EFFEKTER AV ÖVERSKÅDLIGHET OCH BEARBETNINGSBAR INFORMATION. 100 FIGUR 55 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OCH EFFEKTER AV KALKYLPROGRAMANVECKLING PÅ MYNDIGHETEN. 102 FIGUR 56 RAPPORT OM INVESTERING PER VERKSAMHET. 103 FIGUR 57 DEL AV KALKYLSYSTEM FÖR BERÄKNING AV FASTIGHETSSKATT. 104 FIGUR 58 DEL AV KALKYLSYSTEM FÖR RAPPORTERING AV BRUTTOREDOVISNING MED ELLER UTAN INTERNTRANSAKTIONER. 105 FIGUR 59 EFFEKTER AV KALKYLPROGRAMANVECKLING. 107 FIGUR 60 MOTIV FÖR ANVÄNDNING AV KALKYLPROGRAM. 108 FIGUR 61 DEL AV SYSTEM FÖR PRESENTATION AV RESULTAT AV PERSONALENKÄT. 108 FIGUR 62 MOTIV FÖR VERKTYGSVAL FÖR SYSTEM FÖR PERSONALENKÄT. 109 FIGUR 63 DEL AV SYSTEM FÖR ANALYS AV BYGGLOV. 109 FIGUR 64 MOTIV FÖR VERKTYGSVAL FÖR SYSTEM FÖR BYGGLOVSSTATISTIK. 110 FIGUR 65 SCHEMATISK BESKRIVNING AV BUDGETERINGSSYSTEMET. 128 FIGUR 66 KOSTNADSSTÄLLEHIERARKIEN SCHEMATISKT. 129 FIGUR 67 EXEMPEL PÅ INMATNINGSBLAD I BUDGETSYSTEMET. 131 FIGUR 68 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR POSITIV UPPFATTNING AV BUDGETSYSTEMET. 134 FIGUR 69 EFFEKTER AV BUDGETSYSTEMET UR ANVÄNDARNAS PERSPEKTIV. 134 FIGUR 70 SLUTSATSER AV UNDERSÖKNINGEN. 135 FIGUR 71 DEN PRAKTIKGENERISKA MODELLEN (GOLDKUHL & RÖSTLINGER 1998:7). 142 FIGUR 72 RELATIONER MELLAN NORMER, KUNNANDE OCH VERKTYG (GOLDKUHL & RÖSTLINGER 1997:11). 144 FIGUR 73 ANVECKLARPRAKTIKEN INNEHÅLLER I SIN TUR MINST TVÅ PRAKTÍKER. 148 FIGUR 74 RELATIONER MELLAN NORMER, KUNNANDE OCH VERKTYG I EN ANVECKLARES PRAKTIK (MODIFIERING AV GOLDKUHL & RÖSTLINGER 1997:11). 151 FIGUR 75 FÖRDELNING AV KUNSKAP MELLAN PRODUCENT OCH VERKTYG. 152 FIGUR 76 MODIFIERING AV DEN PRAKTIKGENERISKA MODELLEN (MODIFIERING AV GOLDKUHL & RÖSTLINGER 1997:7). 153 FIGUR 77 DATASYSTEM I VERKSAMHET (GOLDKUHL 1993:16). 159 FIGUR 78 KALKYLSYSTEM ÄR EN TYP AV A-SYSTEM SOM ÄR EN TYP AV INFORMATIONSSYSTEM. 162 FIGUR 79 KALKYLSYSTEMTYPER OCH KALKYLPROGRAM (AVDIC 1995A:185). 164 FIGUR 80 OLIKA TYPER AV SYSTEMUTVECKLING (NILSSON 1991:57). 174 FIGUR 81 LIVSCYKELMODELLEN (ANDERSEN 1994:41). 177 FIGUR 82 KPA ÄR EN TYP AV ANVECKLING SOM ÄR EN TYP AV SYSTEMUTVECKLING. 186 FIGUR 83 OLIKA FOKUS PÅ ARBETSUPPGIFTER OCH SYSTEMUTVECKLING BEROENDE PÅ PERSPEKTIV (AVDIC 1995A:180). 189 FIGUR 84 OLIKA SYN PÅ ARBETSSÄTT FÖR ANVECKLING. 207 FIGUR 85 PRINCIPBESKRIVNING AV DATASYSTEM I VERKSAMHET (GOLDKUHL 1993:16). 216 FIGUR 86 FÖRHÅLLANDET MELLAN AKTÖRER I EN KPA-MILJÖ (AVDIC 1995A:49). 220 FIGUR 87 RELATIONER MELLAN SYFTEN MED KALKYLSYSTEM (AVDIC 1995A:191). 222 FIGUR 88 RELATION MELLAN TILLGÄNGLIG TID FÖR BESLUT OCH MÄNGDEN INFORMATION SOM KAN SAMLAS IN, KOMMUNICERAS OCH BEARBETAS. 224 FIGUR 89 RELATIONER MELLAN MIS, EIS, DSS OCH G(D)SS. 225 FIGUR 90 TRE NIVÅER AV DSS TEKNOLOGI (SPRAGUE & WATSON). 227 xii

15 Figurförteckning FIGUR 91 TILLGÅNG TILL IT LEDER TILL FÖRBÄTTRINGAR I KVALITATIV EFFEKTIVITET I KUNSKAPSUTVECKLING OCH BESLUTSFATTANDE (HUBER 1990:70). 228 FIGUR 92 OLIKA TYPER AV KUNSKAP SOM EN ANVECKLARE BEHÖVER. 237 FIGUR 93 TAXONOMI FÖR ANVECKLARKUNSKAPER (PANKO 1988:167). 238 FIGUR 94 FÖRHÅLLANDE MELLAN KUNSKAP INFORMATION OCH DATA I ETT KOMMUNIKATIONSPERSPEKTIV. 240 FIGUR 95 OGDENS TRIANGEL (OGDEN & RICHARDS 1949) 241 FIGUR 96 FORMALISERINGSUPPGIFTER FÖR (1) VERKSAMHETSFÖRETRÄDARE OCH (2) UTVECKLARE UTIFRÅN OGDENS TRIANGEL. 242 FIGUR 97 VID TSU MÅSTE UNDERLAG FÖR SYSTEMUTFORMNING VARA KOMMUNICERBART. 242 FIGUR 98 VID ANVECKLING KAN FORMALISERINGSAKTIVITETER SKE UTAN ATT VISS INFORMATION, T.EX. UNDERLAG I FORM AV VERKSAMHETSKUNSKAP, GÖRS KOMMUNICERBAR. 243 FIGUR 99 TYST KUNSKAP SOM FUNDAMENT (ROLF 1991:67). 246 FIGUR 100 OBJEKTIVERING, ÖVERFÖRING AV KUNSKAP FRÅN DEN TYSTA TILL DEN FOKALA DIMENSIONEN. 247 FIGUR 101 I ANVECKLARENS PRAKTIK KAN HUVUDPRAKTIKEN GE UPPDRAG TILL UTVECKLARPRAKTIKEN. 253 FIGUR 102 OLIKA NORMER GÄLLER I ANVECKLARPRAKTIKENS OLIKA (DEL)PRAKTÍKER. 261 FIGUR 103 EXEMPEL PÅ PROFESSIONSNORMER I RELATION TILL HUVUDPRAKTIK OCH STANDARDISERING. 266 FIGUR 104 FUNKTIONER I EN INTERAKTIV KPA-MILJÖ. 275 FIGUR 105 OLIKA KUNSKAPSOMRÅDEN, RELEVANTA FÖR FÖREBYGGANDE AV FEL I KALKYLSYSTEM. 279 FIGUR 106 PRODUKTIVITET ENLIGT ALLWOOD (1990:11). 281 FIGUR 107 ANVÄNDBARHETSFAKTORER FÖR ANVECKLING. 286 FIGUR 108 BESKRIVNING AV DEN CYKLISKA UTVECKLINGEN AV VERKTYG 288 FIGUR 109 DELAR AV KALKYLPROGRAMMET INGÅR I KALKYLSYSTEMET. 294 FIGUR 110 ANVECKLING INNEBÄR INTEGRATION, INTERAKTIVITET OCH IFRÅGASÄTTANDE. 296 FIGUR 111 KONSEKVENSER AV ÖKAD VERKTYGSKUNSKAP. 296 FIGUR 112 TRADITIONELL SYN BEHOVSUPPFATTNING. 297 FIGUR 113 ANVECKLINGSSYN BEHOVSUPPFATTNING. 297 FIGUR 114 TRADITIONELL SYN PROBLEM- OCH MÅLUPPFATTNINGAR. 298 FIGUR 115 ANVECKLINGSSYN PROBLEM- OCH MÅLUPPFATTNINGAR. 298 FIGUR 116 OLIKA SYFTESTYPER MED KALKYLSYSTEM/KPA. 301 FIGUR 117 DELSYFTEN TILL BESLUTSSTÖD. 301 FIGUR 118 HÖGRE BESLUTSKVALITET MED ANVECKLING. 302 FIGUR 119 FORMALISERINGSGRAD FÖR OLIKA KUNSKAPSTYPER. 306 FIGUR 120 INDELNING AV KUNSKAP MED AVSEENDE PÅ TILLGÄNGLIGHET, KOMMUICERBARHET OCH FORMALISERBARHET. 307 FIGUR 121 FÖRHÅLLANDET MELLAN ÖKAD VERKTYGSKUNSKAP OCH ÖKAD VERKSAMHETSKUNSKAP. 308 FIGUR 122 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FORMALISERING GENOM INTERAKTIV UTVECKLING. 310 FIGUR 123 ANVECKLING I NÄTVERKSMILJÖ INNEBÄR MÖJLIGHET TILL VERIFIERING OCH IFRÅGASÄTTANDE. 311 FIGUR 124 ETT KALKYLSYSTEMEXEMPEL. 314 FIGUR 125 ANVECKLINGSAKTIVITETER. 317 FIGUR 126 INSPELADE MAKRON FÖR ATT TA BORT OCH SÄTTA DIT SKYDD. 319 FIGUR 127 KNAPPAR KOPPLADE TILL MAKRON I FIGUR FIGUR 128 EXEMPEL PÅ KONTROLL AV EN RÅVARAS ANDEL (FORMATERAD TILL PROCENT) AV TOTALSUMMA. 320 FIGUR 129 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OCH EFFEKTER AV KPA. 329 FIGUR 130 DEN ANVECKLARGENERISKA MODELLEN. 330 FIGUR 131 DEN KONTINUERLIGA FÖRÄNDRINGSCIRKELN. 331 FIGUR 132 UTVECKLING OCH ANVECKLING. 333 xiii

16

17 Tabellförteckning Tabellförteckning TABELL 1 IT:S INFLYTANDE PÅ PROCESSORIENTERAT FÖRÄNDRINGSARBETE (PROCESS INNOVATION) (DAVENPORT 1993:51). 8 TABELL 2 BEGREPP I ETT SAMMANHANG (ROSING 1978:39). 34 TABELL 3 KVANTITATIV OCH KVALITATIV METOD (HOLME & SOLVANG 1997:78). 35 TABELL 4 EMPIRISKA STUDIER I PROJEKTETS DEL TVÅ. 38 TABELL 5 AVHANDLINGENS INDELNINGSGRUNDER. 42 TABELL 6 KUNSKAPSBEHOV FÖR OLIKA TYPER AV ARBETSUPPGIFTER 124 TABELL 7 SKILLNADER MELLAN PROCEDURBASERAD OCH MÅLBASERAD PRAKTIK 146 TABELL 8 JÄMFÖRELSE AV HIS OCH KALKYLSYSTEM. 170 TABELL 9 EGENSKAPER FÖR SYSTEMUTVECKLING (ANDERSEN 1994:342). 172 TABELL 10 BESKRIVNING AV FASERNA I LIVSCYKELMODELLEN OCH DESS RESULTAT ENLIGT ANDERSEN (1994:43). 178 TABELL 11 KPA RELATERAT TILL LIVSCYKELMODELLEN (AVDIC 1995A:152F). 181 TABELL 12 JÄMFÖRELSE LIVSCYKELMODELLEN - KPA, EFTER AVDIC (1995A:156) 183 TABELL 13 INDELNING AV ANVECKLARE UTIFRÅN VEM SOM UTVECKLAR OCH ANVÄNDER A- SYSTEMET 217 TABELL 14 OLIKA TYPER AV UTVECKLARE (AVDIC 1995A:48). 219 TABELL 15 SKILLNADER MELLAN PROCEDUR- OCH MÅLBASERAT ARBETE (SPRAGUE & WATSON 1996:7). 229 TABELL 16 EFFEKTER PÅ KALKYLSYSTEM BEROENDE AV ANVECKLARENS KUNSKAPER OM KALKYLPROGRAM (EFTER WESTERLUND 1997:33). 240 TABELL 17 INDELNING AV PRAKTISK KUNSKAP (ROLF 1991:114). 249 TABELL 18 ABSTRAKTIONSGRAD FÖR IT-VERKTYG. 251 TABELL 19 MÅLKARAKTERISERING (GOLDKUHL & RÖSTLINGER 1988:86). 259 TABELL 20 ASPEKTER AV HANDLINGAR OCH DERAS INNEBÖRD (HABERMAS 1996:98). 262 TABELL 21 JÄMFÖRELSE: LANGEFORS DEFINITION AV IS OCH PANKOS DEFINITION AV KALKYLPROGRAM. 273 TABELL 22 KVANTITATIVA OCH KVALITATIVA FEL(MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN PANKO & HALVERSSON (1996). 278 TABELL 23 MEKANISKA, LOKISKA OCH UTELÄMNANDE FEL. 278 TABELL 24 OSÄKRA INDATA OCH STRUKTURELLA FEL. 278 TABELL 25 OLIKA KONSEKVENSER AV ANALYS AV INFORMATION. 311 TABELL 26 KALKYLPROGRAMFUNKTIONER RELATERADE TILL OLIKA BEHOV. 317 TABELL 27 KALKYLPROGRAMFUNKTIONER RELATERADE TILL OLIKA AKTIVITETER. 318 TABELL 28 OLIKA TYPER AV KALKYLSYSTEM FÖR LOGISKA KONTROLLER. 320 xv

18

19 Förord Förord När detta skrivs är fenomenet IT minst sagt aktuellt. Tidningar, radio, TV beskriver och analyserar varje dag förutsättningar och effekter vad gäller användning av datorer i olika sammanhang. Regeringar, kommuner och företag sammanträder, våndas och beslutar om olika åtgärder för att följa med i utvecklingen. Man tycker sig förstå, då man läser, lyssnar och tittar, att människor i västerlandet snart kommer att ha en näst intill obegränsad tillgång till information. En sak som inte så ofta berörs är den enskilda människans möjligheter att självständigt utnyttja, analysera och vidarebearbeta all information som hon så småningom kommer att ha tillgång till. Denna avhandling tar upp en aspekt av detta, nämligen anveckling, som handlar om människors möjlighet att tillgodose det informationsbehov, som inte direkt kan tillfredsställas genom surfande eller användande av standardprogram. Det tror jag kommer att bli en allt viktigare fråga under 2000-talet. Att genomföra ett avhandlingsprojekt sker inte i en handvändning, åtminstone inte för mig. Åtskilliga är de vänliga själar som bidragit till att projektskeppet så småningom lägger till vid kaj efter en hel del kryssande och alltför mycket stiltje. Till mina kunniga, engagerade och trevliga handledare vill jag rikta ett stort tack. Först och främst, tack till professor Göran Goldkuhl, alltid kunnig, tålmodig, engagerad och idérik. Göran har en formidabel förmåga att framföra kritik på ett konstruktivt och respektfullt sätt. Han kan engagera sig och samtidigt ställa krav och han har en förmåga att få en att tro att man kan klara av krävande uppgifter. Två egenskaper, som jag särskilt uppskattar är den respekt som Göran alltid visar och den avsaknad av fördömande, som utmärker hans handledning. Med min tunna akademiska bakgrund har denna attityd varit särskilt viktig. Görans fokusering på kvalitativ kunskapsutveckling och inget annat har varit den för mig största behållningen. Ett av de första råden som jag fick av Göran minns jag speciellt: "Kunskapsutveckling underlättas av prestigelöshet." Inte dumt. Tack också till professor Anders G Nilsson, som med sitt vänliga, kunniga och kompromisslösa sätt att ställa krav. Anders har alltid kommit med konkreta och konstruktiva förslag och på så sätt fört avhandlingsarbetet framåt, ibland då det verkligen behövts. Tack även till universitetslektor Ove L Johansson, som i slutskedet (ganska långt sådant) av avhandlingsarbetet tagit sig tid, läst flera versioner, kommenterat, diskuterat, föreslagit kloka förändringar samt delat med sig av sina värdefulla kunskaper och på så sätt gett ett stort och viktigt, för att inte säga avgörande, bidrag till denna avhandling. Tack för värdefull granskning till (i bokstavsordning): Bengt E W Andersson, Riksrevisionsverket, Karin Axelsson, Linköpings universitet, Jenny Cederborg, Örebro universitet, Marie-Therese Christiansson, Karlstads universitet, Benneth Christiansson, Karlstads universitet, Owen Eriksson, Högskolan Dalarna, Klas Gäre, Systeam Jönköping, Karin Hedström, Örebro universitet, Mikael Lind, Högskolan i Borås, Ulf Melin, Linköpings universitet, Lennart Ljung, Ericson Karlstad, Per Oscarsson, Örebro universitet, Markku Pellikka, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Annie Röstlinger, Linköpings universitet, Pär Ågerfalk, Örebro universitet. xvii

20 Användare och utvecklare Tack för synpunkter och seminarieverksamhet till (i bokstavsordning): Jonas Arvidsson, Lars Nelander, Johan Petersson och Kenneth Åhlgren vid Örebro universitet. Tack för insikter och medverkan till (i bokstavsordning): Anette Bjurström, Stadsbyggnadskontoret Örebro, Helen Borg, AssiDomän Frövi, Olle Emilsson, Stadsbyggnadskontoret Örebro, Per-Otto Emilsson, Nerikes Allehanda Örebro, Ingvar Helsing, AssiDomän Frövi, Hans Ingwald, Dyno Nobel Gyttorp, Bo Magnusson, AssiDomän Frövi, Thomas Nyberg, AssiDomän Frövi, Tommy Petersson, AssiDomän Frövi, Ismo Sipola, AssiDomän Frövi, CG Svensson, Dyno Nobel Gyttorp, Sten Tynander, Assi- Domän Frövi, Mika Valjus, Martinsson Örebro, Jan Åkesson, Stadsbyggnadskontoret Örebro plus många fler, som under åren bidragit direkt och indirekt med kunskaper och kalkylsystem. Några alldeles särskilda tack går till: - Gunnar Fors, som besparat mig mycket arbete med praktisk dokumenthantering när Microsoft inte klarade att lösa ordbehandlingsproblem. - Tom Lacy, som kan rycka in när ens kunskaper i engelska inte räcker till. - Fredric Westerlund, som tack vare sitt examensarbete om kalkylsystem, förorsakat många givande diskussioner och uppslag. En tacksamhetens tanke flyger till min gamle prefekt Åke Holmén, som väl knappast trodde på någon himmel, men som helt säkert nu skulle suttit och myst i denna himmel, (om den funnits) då hans ambitioner att lägga en vetenskaplig grund för informatikämnet i Örebro, tagit ytterligare ett stapplande steg framåt. Tack för inspiration och många kloka frågor och svar till kloka och trevliga arbetskamrater och studenter vid Örebro universitet. Näst familjen, är den sociala gemenskap, som arbetskamraterna utgör den viktigaste förutsättningen för ett harmoniskt liv, som är en förutsättning för att hålla långlivade projekt igång. Här är jag lyckligt lottad. Vem kan ha bättre arbetskamrater? En annan arbetsförmån som är få förunnad är den som man som universitetslärare har när man får umgås med vetgiriga studenter på arbetstid. Tack för administrativ skicklighet och trevliga pratstunder till Lillemor Wallgren m.fl. vid Linköpings universitet samt Gurssi Nodklint Örebro universitet. Tack till berörda beslutsfattare vid Högskolan i Örebro/Örebro universitet, som varit vänliga och tålmodiga nog att finansiera mina forskarstudier. Förhoppningsvis har investeringen gett och kommer att ge viss avkastning. Tack till min stora familj för att de låtit mig hållas tills detta långa projekt äntligen avslutats. Om det inte har varit direkt kul att skriva avhandling, så har det i alla fall varit utvecklande och stimulerande på många andra sätt. Kanske kommer jag rent av att sakna mitt dåliga samvete och min oantastliga ursäkt för att slippa olika uppgifter, som t.ex. avfrostning av frysen, kavajinköp, gräsklippning, halltapetsering, buskflytt, läxförhör, hämtning av hönsmat etc. etc. Och kanske kommer jag nu också rent av att till- xviii

21 Förord låta mig att spela en patiens eller två, vilket kan komma att leda till roliga men ineffektiva stunder. Vetenskap i all ära, men vad vore livet värt utan lite ineffektiv irrationalitet och en god middag med sina nära och kära då och då? Några begreppsanvändnings- och formaliaaspekter bör nämnas. I avhandlingen används pronomenet han vid syftning på anvecklare. Mer relevant vore att skriva han/hon, eftersom anveckling inte är knutet till kön. Detta skrivsätt föreföll mig lite otympligt varför jag valt att konsekvent välja han. Majoriteten av respondenterna är trots allt män. I avhandlingen har referenser normalt försetts med sidreferenser. Inte minst för min egen skull. I de fall som sidhänvisning saknats kan det bero på att hela referensen och inte bara vissa sidor berörts. I dessa fall har sidhänvisning utelämnats. Någon gång beror det på att dokument hämtade från nätet inte har sidnumrering. Alla exempel på kalkylsystem är utförda i MS Excel 97. Avslutningsvis inledningsvis skall några väsentliga ståndpunkter understrykas (med flera streck). Anveckling kan fungera som ett komplement och i vissa fall ett alternativ till traditionell systemutveckling (TSU). Anveckling kan givetvis aldrig ersätta TSU. I de flesta fall av anveckling, är TSU aldrig aktuell. Denna avhandling syftar inte till att ifrågasätta existensen av TSU. Det riktas ingen ifrågasättande kritik mot TSU som sådan. Jag har själv bedrivit TSU och inser att denna verksamhet är nödvändig och kommer att bestå under överskådlig tid. Det finns i avhandlingen ingen ambition att framställa systemutvecklare som annat än viktiga, professionella yrkespersoner med minst lika goda avsikter, som andra professionella, t.ex. forskare. Adolfsberg, september 1999 Anders Avdic xix

22

23 Förkortningar Förkortningar A-system AIS-K D1 D2 DSS EUC GT IS KPA LAN SP SP-UDA TIS TSD TSU UD UDA USD Anvecklat system Arbetsintegrerad systemutveckling med kalkylprogram Delprojekt 1, avslutat med licentiatavhandling Delprojekt 2, avslutat med denna doktorsavhandling Decision Support System End User Computing Grounded Theory Information System Kalkylprogramanveckling Local Area Network (Lokalt nätverk) Spreadsheet Program Spreadsheet Program - User Developed Application Traditionellt informationssystem / Traditional Information System Traditional Systems Development Traditionell systemutveckling User Development User Developed Application User Systems Development xxi

24

25 Del I DEL I Grunderna 1

26

27 Introduktion Den övergripande forskningsfrågan för denna avhandling kan formuleras: Vilka nya möjligheter får användare att utföra arbetsuppgifter då de själva kan bygga informationssystem? (Anders Avdic, 1999:27) Syftet med detta kapitel är: att redovisa bakgrunden till varför denna avhandling skrivs, att introducera för avhandlingen grundläggande och relevanta begrepp att presentera de bakomliggande forskningsfrågorna och syftet med avhandlingen 1 Introduktion Första gången jag träffade en anvecklare, var Anvecklaren var en budgetchef, som med kalkylprogram som utvecklingsverktyg, själv hade gjort ett budgeteringssystem av icke ringa storlek. Han hade inga programmerings- eller systemeringskunskaper. Hans utvecklingsarbete möjliggjordes av verksamhetskunskap och viss kunskap om kalkylprogram. Ur min systemvetenskapliga synvinkel framstod detta som osannolikt. Kunde man verkligen bygga system utan systemerare och metoder? Sedan dess har jag träffat åtskilliga personer som, utan att reflektera över att det varit systemutveckling som de ägnat sig åt, byggt system av skiftande slag. Användarnas roll i IT-världen 1 har förändrats. Från att ha varit en ganska diffust definierad grupp människor, förutbestämda att leva med informationssystem, som systemutvecklingsspecialister konstruerat, har användarna (via olika användarvänliga systemutvecklingsansatser) hamnat i en situation, som innebär att de själva kan utveckla egna informationssystem. Användarna har blivit utvecklare. Detta innebär nya intressanta förutsättningar för systemutveckling och därmed för verksamheter med informationssystem, dvs i stort sett alla verksamheter. Det är vad denna avhandling handlar om. 1 Med IT avses i avhandlingen informationsteknik i en vid betydelse. 3

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng

Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng IT- fakultetsstyrelsen Dnr G 2014/157 Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng (Information Systems: Users and Organizations, 180 higher education credits) Grundnivå/ NISYS 1.

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik Grunderna i programmeringsteknik 1. Vad är Känna till nämnda programmering, begrepp. Kunna kompilera högnivå språk, och köra program i det i kompilering, kursen använda tolkning, virtuella programmeringsspråket.

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Utbildningsplan för Systemvetenskapligt kandidatprogram design av informationssystem

Utbildningsplan för Systemvetenskapligt kandidatprogram design av informationssystem Utbildningsplan för Systemvetenskapligt kandidatprogram design av informationssystem 1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Systemvetenskapligt kandidatprogram design av informationssystem

Läs mer

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Mohammad Honarbakhsh 2013 01 11 073 784 22 74 mo.honar@wisebs.com www.wisebs.com Ms Office Ms Word, Ms Outlook, Ms PowerPoint, Ms

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Kurser för intag 2016 och 2017

Kurser för intag 2016 och 2017 Kurser för intag 2016 och 2017 Administration och juridik i vården 30yhp Kursens mål är ge kunskaper utifrån gällande lagstiftning för att kunna utföra vårdrelaterad administration och dokumentation. Kurser

Läs mer

Datorarkitekturer. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Datorarkitekturer. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Datorarkitekturer Sammanfattande bedömning Datorarkitektur är det teknikvetenskapliga ämne som behandlar principer för konstruktion av datorsystem. Datorns arkitektur definierar ett funktionellt gränssnitt

Läs mer

IbisSoft Cutting edge business solutions

IbisSoft Cutting edge business solutions IbisSoft Cutting edge business solutions Effekter från introduktion av processtödsystem och hur de kan mätas Preliminär rapport version 0.9 IbisSoft Cutting edge business solutions 2005-11-15 IbisSoft

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn Sammanträdesdatum 2011-04-26 11 (18) 95 Dnr 2009/122 Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer INLEDNING

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Grupp 4 Johan Ekbäck, johek922@student.liu.se Camilla Nyberg, camny794@student.liu.se Gustav Svensson, gussv055@student.liu.se Mikael Söderberg, mikso869@student.liu.se Michael Thörning,

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER. Suzana Ramadani

SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER. Suzana Ramadani SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER 1 Processlinjen Produktlinjen Livscykelmodellen systemutveckling systemering Analys Design Realisering Implementering Förändringsanalys Verksamhetsanalys Förvaltning

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet Affärssystem Linda Askenäs Linköpings universitet AS AS i sitt sammanhang i verksamheten - val, införande och användning Finns flera sätt att betrakta detta. Vi skall gå in på några framförallt tekniska,

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Användarbaserad systemutveckling

Användarbaserad systemutveckling 2004:064 SHU EXAMENSARBETE Användarbaserad systemutveckling Organisationers stöd för användarbaserad systemutveckling ERIK ELLINGSSON KAJSA LINDMARK Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar SYSTEMVETENSKAPLIGA

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Insikt kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Målet är utveckling... håller inte måttet Företag med teknologibaserad utveckling står idag inför många utmaningar. Den viktigaste är utan tvekan förmågan

Läs mer

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

januari 2015 Kostnader för personalomsättning januari 2015 Kostnader för personalomsättning Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell janurai 2015 Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell Inledning Kommuner och landsting står

Läs mer

Verksamhetsutveckling och processdrivna e-tjänster. Seminarium för Sambruks medlemmar Arrangeras av Sambruks forskargrupp/vits-nätverket

Verksamhetsutveckling och processdrivna e-tjänster. Seminarium för Sambruks medlemmar Arrangeras av Sambruks forskargrupp/vits-nätverket Verksamhetsutveckling och processdrivna e-tjänster Seminarium för Sambruks medlemmar Arrangeras av Sambruks forskargrupp/vits-nätverket Forskning inom Sambruk Två delprojekt Processdrivna e-tjänster för

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser. WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kurs Poäng (5 yh poäng/vecka) Examensarbete 20 Grunderna inom test 20 Kommunikation i arbetslivet 15 Lärande i arbete 1 60 Lärande i arbete 2 60 Projektarbete 15

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Innehåll Slutrapport Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Emin Halilovic, projektledare 1 Basfakta... 3 1.1

Läs mer

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Rebecka Strandberg Karina Kight 2013-12-12 Presentation och bakgrund 2 Bakgrund 3 Kursämnen under ST ett utvecklingsarbete Syftet är att skapa en struktur

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SFÖRTECKNING 1. RFID-Kurser... 2 1.1. RFID Grundkurs... 2 1.2. RFID Fortsättningskurs... 3 1.3. RFID dator programmering... 4 1.4. RFID Systemadministration... 5 1.5. RFID Aktiv Systemadministration...

Läs mer

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK Lennart Sturesson Carlssons Innehåll Kap 1. Inledning: Distansarbete ett ämne i tiden 13 1 Diskrepanser mellan retorik och praktik 14 2 Tidigare forskning 17

Läs mer

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign Vad är en webbtext? Webbtexter är inte en specifik texttyp i likhet med protokoll, rapporter eller artiklar. Istället kan webbtexter vara precis vilken texttyp som helst, och det enda som förenar dem är

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst.

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst. FMEA-Grunder Historik. 1957 uppfann man arbetssättet/metoden med FMEA (Failure Mode and Effect Analysis, feluppkomst och effektanalys.) Det var komplexiteten och snabbheten inom den tekniska utvecklingen

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Östergötland Kerem Kocaer Magnus Olson-Sjölander Björn Johrén IT-specialister Eva Andlert

Läs mer