Användare och utvecklare - om anveckling med kalkylprogram
|
|
- Ann-Christin Katarina Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Användare och utvecklare - om anveckling med kalkylprogram av Anders Avdic
2
3 NÓ JOWNE (RE- SAN) Dwon ó far faes jowne beighith lass lau ó gwyhn ddwennë fae dí lothcair nó naienth waien nó dieyhn waien Natt och dag min resa börjar här ljus och mörker jag skall nå fram bortom dimman bortom horisonten (John Avdic) i
4
5 Innehållsförteckning DEL I - GRUNDERNA Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION Användare och utvecklare Historik och utveckling Formalisering IT som möjliggörare Sammanfattning av utvecklingstendenser Kunskapsöverföringsproblemet Kalkylprogram och kalkylsystem Kalkylprogramanveckling Relation mellan användning och utveckling Anvecklare Kunskap om utvecklingsverktyg Verksamhetskunskap Verksamhetsmotverkande chauvinism Yrkesetik Verksamhetsetik Yrkes- och verksamhetsetik Uttrycket Anveckling Forskningsfråga Preliminära förutsättningar för kalkylprogramanveckling Tänkbara effekter Formulering av forskningsfrågor Syfte Disposition 29 2 FORSKNINGSMETOD Projekt och delprojekt Strategi En kvalitativ metodansats Kvantitativ och kvalitativ Metodtriangulering En hermeneutisk metodansats Förförståelse Perspektivväxling Intentionell aspekt Subjektiv aspekt En abduktiv metodansats Empiri datainsamling Teoretisk känslighet Användning av ordbehandlare Huvudvariabel Relation till respondent, närhet eller distans? 52 iii
6 Användare och utvecklare Datainsamling och validitet 54 DEL II - EMPIRI 3 INDUSTRI Företaget Genomförande Metod Urval av respondenter Disposition av presentation Ismo - produktionsplanerare Uppgifter och verksamhetskunskap Mål Anveckling, frekvens och typ Anveckling, exempel och analys Arbetssätt Sammanfattning - Ismo Bosse - controller Uppgifter och verksamhetskunskap Mål Anveckling, frekvens och typ Anveckling, exempel och analys Arbetssätt Sammanfattning - Bosse Thomas - avdelningschef Uppgifter och verksamhetskunskap Mål Användning av kalkylprogram och presentationsprogram Anveckling, exempel och analys Sammanfattning - Thomas Sammanfattning - Industri 84 4 MYNDIGHET Myndigheten Genomförande Metod Urval av respondenter Disposition av presentation Olle - exploateringsingenjör Uppgifter och verksamhetskunskap Mål Anveckling, frekvens och typ Anveckling, exempel och analys Arbetssätt Sammanfattning - Olle Jan - kamrer och stabschef Uppgifter och verksamhetskunskap Mål 100 iv
7 Innehållsförteckning Anveckling, frekvens och typ Anveckling, exempel och analys Arbetssätt Sammanfattning - Jan Annette - administratör Uppgifter och verksamhetskunskap Mål Anveckling, frekvens och typ Anveckling, exempel och analys Arbetssätt Sammanfattning - Annette 110 Sammanfattning - Myndighet IT-SPECIALISTER Genomförande Metod Urval av respondenter Disposition av presentation Hans - IT-chef IT-miljö Åtkomst till centrala data Användningsområden för kalkylprogram Problem med kalkylprogramanveckling IT-avdelningen och verksamhetskunskap Sten - systemutvecklare IT-miljö Åtkomst till centrala data Användningsområden Problem med kalkylprogramanveckling Framtiden? Mika - konsult Problem med kalkylprogramanveckling Problemorsaker och lösningar Sammanfattning - IT-specialister APPLIKATION Genomförande Metod Miljö Resultat Systemfunktioner Användningsfrekvens Orsaker och effekter Hantering Beställares deltagande i utvecklingsarbetet Diskussion Användning Utveckling 134 v
8 Användare och utvecklare DEL III - REFERENSRAM 7 REFERENSMODELL Strukturering av referensram Kriterier för och kategorier i referensramen Den praktikgeneriska modellen Praktikgenerisk modell för anvecklare Om referensramen INFORMATIONSSYSTEM Begreppet informationssystem Traditionella informationssystem (TIS) och anvecklade informationssystem (a-system) Kalkylsystem Human-Scale Information System Sammanfattning informationssystem kalkylsystem SYSTEMUTVECKLING Perspektiv på systemutveckling Traditionell systemutveckling (TSU) Livscykelmodellen Livscykelmodellen - kalkylprogramanveckling Sammanfattning Livscykelmodellen - kalkylprogramanveckling ANVECKLING Anveckling: definitioner och terminologi Kalkylprogramanveckling Förutsättningar för anveckling Spridning av anveckling Möjligt, berättigat, lämpligt Möjlighet Berättigande Lämplighet Effekter av anveckling Systemoptimalitet - verksamhetskunskaper Systemkvalitet - systemutvecklingsarbete Informationskvalitet Resursanvändning 201 vi
9 Innehållsförteckning Beslutsfattande och arbetssituation Inflytande och styrning Summering effekter - styrning eller ej Arbetssätt Traditionalism, organisation eller förnyelse? Traditionalismsynsätt Organisationssynsätt Förnyelsesynsätt Sammanfattning - Anveckling AKTÖRER Aktörer, traditionell systemutveckling Anvecklaren Aktörer, KPA-miljö Anvecklare - en definition INTENTION OCH BESLUTSSTÖD Begreppet beslutsstödssystem IT-utveckling ur ett beslutsstödsperspektiv Arbetsuppgifter för beslutsstöd Kalkylsystem - DSS Kalkylprogramaspekter Kommunikation - GDSS Sammanfattning - Intention och beslutsstöd KUNSKAP Kunskapsformer Verksamhetskunskap Verktygskunskap för anvecklare Kunskap, information och data Svårformaliserbar kunskap Tyst kunskap En inledande innebördsdiskussion Invändningar mot begreppet tyst kunskap Olika aspekter av tyst kunskap Fokal och tyst dimension Objektivering av det tysta 247 vii
10 Användare och utvecklare 13.7 Praktisk kunskap Skill, know-how och kompetens Professioner Praktik, kunskap och handling Alternativa ansatser Sammanfattning - Kunskap och anveckling NORMER Normer och mål Normer i relation till skill, know-how och kompetens Mål- och värdebaserad praktik Normer, kunskap och yrkesetik i professioner Förändring av normer Sammanfattning - Normer UTVECKLINGSVERKTYG Verktygsbegreppet Kalkylprogram Kalkylprogram och risker Användbarhet Utvecklingsverktygs användbarhet Cyklisk utveckling av verktyg Sammanfattning - Utvecklingsverktyg 289 DEL IV - AVSLUTNING 16 ANALYS AV ANVECKLINGSBEGREPPET Kalkylsystem Anveckling Självförsörjning, gruppanveckling och fadderanveckling Professionalism och kontroll Integration på flera plan Incitament till anveckling Målstyrd anveckling Dynamik och förändring 298 viii
11 Innehållsförteckning 16.3 Intention Olika syften Förutsättningar för beslutsstöd Underlag Kunskap Verksamhets-, professions- och verktygskunskap Fördelning av kunskap Objektivering av tyst kunskap En annan typ av formalisering VERKTYGSKUNSKAP OCH NORMER Behov och möjligheter Aktualitet Noggrannhet Formalisering och analys Kontroll Kommunikation Det goda kalkylsystemet Ett strukturerat system Ett säkert system Ett dokumenterat system Ett flexibelt system Ett komplexitetshanterande system Ett system med utdata med god läsbarhet Ett system med tillgång till data Allmänna lösningar på problem Sammanfattning Utvecklingsverktyg och normer SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Svar på forskningsfrågorna Den anvecklargeneriska modellen Kontinuerlig förändring Integration Interaktivitet Ifrågasättande Metoder och förändring som permanent tillstånd Framtida forskning SUMMARY IN ENGLISH Introduction Methods Empirical studies Framework 337 ix
12 Användare och utvecklare 19.5 Conclusions 339 REFERENSER 341 INDEX 353 BILAGOR 359 x
13 Figurförteckning Figurförteckning FIGUR 1 FORMALISERBAR KUNSKAP MÅSTE FÖRST GÖRAS TILLGÄNGLIG OCH KOMMUNICERBAR. 6 FIGUR 2 UTVECKLINGEN VAD GÄLLER SYSTEMUTVECKLING GÅR MOT ATT MER OCH MER SVÅRFORMALISERADE UPPGIFTER KAN AUTOMATISERAS DÅ PROGRAMVAROR BLIR MER FLEXIBLA. 7 FIGUR 3 UTVECKLING OCH FÖRHÅLLANDE MELLAN FORMALISERINGSGRAD OCH TYP AV SYSTEMUTVECKLINGSMOMENT. 7 FIGUR 4 SCHEMATISK BILD AV KUNSKAPSÖVERFÖRING VID TRADITIONELL SYSTEMUTVECKLING (AVDIC 1995A:6). 10 FIGUR 5 KUNSKAPSÖVERFÖRINGSPROBLEMET VID TRADITIONELL SYSTEMUTVECKLING. 11 FIGUR 6 SCHEMATISK BESKRIVNING AV RELATION MELLAN ANVÄNDNING OCH UTVECKLING AV INFORMATIONSSYSTEM HOS DATORANVÄNDARKATEGORIER. 14 FIGUR 7 SCHEMATISK BESKRIVNING AV FÖRHÅLLANDET MELLAN VERKSAMHETSKUNSKAP OCH KUNSKAP OM UTVECKLINGSVERKTYG. 16 FIGUR 8 SCHEMATISK BESKRIVNING AV FÖRHÅLLANDET MELLAN KUNSKAP OCH UTVECKLING. 19 FIGUR 9 KALKYLPROGRAMANVECKLING: PRELIMINÄRA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH INNEBÖRD. 25 FIGUR 10 SCHEMATISK BESKRIVNING AV AVHANDLINGENS ÖVERGRIPANDE SYFTE. 28 FIGUR 11 SAMB 30 FIGUR 12 ÖVERSIKTLIG ARBETSGÅNG FÖR FORSKNINGSPROJEKTET KALKYLPROGRAMANVECKLING. 31 FIGUR 13 PROCESS OCH PRODUKT: STATISK OCH DYNAMISK DIMENSION AV SAMMA FENOMEN. 42 FIGUR 14 OLIKA FOKUS PÅ VERKSAMHETSBEHOV OCH UTVECKLINGSVERKTYG. 43 FIGUR 15 DEDUKTION, INDUKTION OCH ABDUKTION (ALVESSON & SKÖLDBERG 1994:45). 46 FIGUR 16 SCHEMATISK BESKRIVNING AV KUNSKAPSUTVECKLINGSSTRATEGI. 47 FIGUR 17 SAMMANHANG OCH HELHET PÅVERKAR TOLKNING AV OBSERVATIONER (PATEL & TEBELIUS 1987:33). 47 FIGUR 18 FÖRFÖRSTÅELSE OCH ÖPPENHET. 49 FIGUR 19 MÖNSTER FÖR BEGREPPSMODELLER. 51 FIGUR 20 FÖRHÅLLANDET MELLAN INRE OCH YTTRE VALIDITET (SVENNING 1996:62). 54 FIGUR 21 SCHEMATISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONEN PÅ DET STUDERADE FÖRETAGET. 57 FIGUR 22 SCHEMATISK BESKRIVNING AV DE ADMINISTRATIVA SYSTEMEN PÅ DET STUDERADE FÖRETAGET. (STRECKAD LINJE = EV ÖVERFÖRING) 58 FIGUR 23 KRAV PÅ SÄKRARE BESLUTSUNDERLAG GER KRAV PÅ NOGGRANNHET GER KRAV PÅ VERKTYG SOM STÖDJER DETTA. 63 FIGUR 24 EN ALLT MER FÖRÄNDERLIG OMVÄRLD STÄLLER KRAV PÅ VERKSAMHETSKUNSKAP I SYSTEMUTVECKLINGSARBETET. 63 FIGUR 25 KALKYLSYSTEM FÖR ALLOKERING AV ÖVERBLIVNA PALLAR. 64 FIGUR 26 EN KOMPLEX OCH KAPITALINTENSIV VERKSAMHET LEDER TILL BEHOV AV VERKSAMHETSKUNSKAP VID KALKYLPROGRAMANVECKLING. 65 FIGUR 27 DEL AV BLAD FÖR VISS EXTERNARKARE I KALKYLSYSTEM FÖR UPPFÖLJNING AV EXTERNARKNING. 66 FIGUR 28 SUMMERINGSBLAD I KALKYLSYSTEM FÖR UPPFÖLJNING AV EXTERNARKNING. 66 FIGUR 29 KALKYLSYSTEM FÖR BERÄKNING AV ARKANTAL PER PALL. 67 FIGUR 30 KALKYLSYSTEM FÖR SIMULERING AV ARKNINGSFÖRDELNING. 67 FIGUR 31 KALKYLSYSTEM FÖR TARABERÄKNING. 69 FIGUR 32 DEL AV KALKYLSYSTEM FÖR JÄMFÖRELSE AV ARKNINGSKOSTNADER (SIFFRORNA ÄR FIKTIVA). 70 FIGUR 33 SCHEMATISK BESKRIVNING AV BOSSES INFORMATIONSHANTERING. 72 FIGUR 34 FÖRDELNING AV ARBETSUPPGIFTER PÅ EKONOMIAVDELNINGEN. 72 FIGUR 35 EKONOMIAVDELNINGEN OCH KALKYLSYSTEM I SAMVERKAN. 75 FIGUR 36 EFFEKTER AV LOKALT NÄTVERK OCH KALKYLPROGRAMANVECKLING. 76 FIGUR 37 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR RIMLIGHETSBEDÖMNINGAR. 76 FIGUR 38 DEL AV PRODUKTKALKYL (OBS FIKTIVA VÄRDEN). 77 FIGUR 39 FÖRENKLAD BESKRIVNING AV DEL AV KALKYLSYSTEM FÖR BERÄKNING AV TÄCKNINGSBIDRAG/TIMME. 78 FIGUR 40 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FORMALISERING. 78 xi
14 Användare och utvecklare FIGUR 41 DEN KONTINUERLIGA FÖRÄNDRINGSCIRKELN. EFFEKTER AV KONTINUERLIGA FÖRÄNDRINGAR. 79 FIGUR 42 MÅL EFTERBEARBETNINGEN. 82 FIGUR 43 DEL AV KALKYLSYSTEM FÖR UPPFÖLJNING AV PRODUKTIONSDATA DYGNSVIS. 82 FIGUR 44 DEL AV KALKYLSYSTEM FÖR PRESENTATION AV CENTRALA VARIABLER (OBS, FIKTIVA DATA). 83 FIGUR 45 FAKTAINSAMLING OCH UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN. 84 FIGUR 46 DEN KONTINUERLIGA FÖRÄNDRINGSCIRKELN. 85 FIGUR 47 STRUKTUR PÅ EXPLOATERINGSSAMMANSTÄLLNING. 91 FIGUR 48 SYSTEM FÖR TIDRAPPORTERING. 92 FIGUR 49 DEL AV SYSTEM FÖR HYRESBERÄKNING VID INVESTERING. 93 FIGUR 50 DEL AV SYSTEM FÖR CASH-FLOW BERÄKNING. 94 FIGUR 51 DEL AV SYSTEM FÖR VÄRDERING AV TOMTPRISER. 95 FIGUR 52 DEL AV SYSTEM FÖR JÄMFÖRELSE AV PRIS- OCH INDEXUTVECKLING. 96 FIGUR 53 EFFEKTER AV MÖJLIGHET TILL NOGGRANT BESLUTSUNDERLAG. 99 FIGUR 54 EFFEKTER AV ÖVERSKÅDLIGHET OCH BEARBETNINGSBAR INFORMATION. 100 FIGUR 55 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OCH EFFEKTER AV KALKYLPROGRAMANVECKLING PÅ MYNDIGHETEN. 102 FIGUR 56 RAPPORT OM INVESTERING PER VERKSAMHET. 103 FIGUR 57 DEL AV KALKYLSYSTEM FÖR BERÄKNING AV FASTIGHETSSKATT. 104 FIGUR 58 DEL AV KALKYLSYSTEM FÖR RAPPORTERING AV BRUTTOREDOVISNING MED ELLER UTAN INTERNTRANSAKTIONER. 105 FIGUR 59 EFFEKTER AV KALKYLPROGRAMANVECKLING. 107 FIGUR 60 MOTIV FÖR ANVÄNDNING AV KALKYLPROGRAM. 108 FIGUR 61 DEL AV SYSTEM FÖR PRESENTATION AV RESULTAT AV PERSONALENKÄT. 108 FIGUR 62 MOTIV FÖR VERKTYGSVAL FÖR SYSTEM FÖR PERSONALENKÄT. 109 FIGUR 63 DEL AV SYSTEM FÖR ANALYS AV BYGGLOV. 109 FIGUR 64 MOTIV FÖR VERKTYGSVAL FÖR SYSTEM FÖR BYGGLOVSSTATISTIK. 110 FIGUR 65 SCHEMATISK BESKRIVNING AV BUDGETERINGSSYSTEMET. 128 FIGUR 66 KOSTNADSSTÄLLEHIERARKIEN SCHEMATISKT. 129 FIGUR 67 EXEMPEL PÅ INMATNINGSBLAD I BUDGETSYSTEMET. 131 FIGUR 68 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR POSITIV UPPFATTNING AV BUDGETSYSTEMET. 134 FIGUR 69 EFFEKTER AV BUDGETSYSTEMET UR ANVÄNDARNAS PERSPEKTIV. 134 FIGUR 70 SLUTSATSER AV UNDERSÖKNINGEN. 135 FIGUR 71 DEN PRAKTIKGENERISKA MODELLEN (GOLDKUHL & RÖSTLINGER 1998:7). 142 FIGUR 72 RELATIONER MELLAN NORMER, KUNNANDE OCH VERKTYG (GOLDKUHL & RÖSTLINGER 1997:11). 144 FIGUR 73 ANVECKLARPRAKTIKEN INNEHÅLLER I SIN TUR MINST TVÅ PRAKTÍKER. 148 FIGUR 74 RELATIONER MELLAN NORMER, KUNNANDE OCH VERKTYG I EN ANVECKLARES PRAKTIK (MODIFIERING AV GOLDKUHL & RÖSTLINGER 1997:11). 151 FIGUR 75 FÖRDELNING AV KUNSKAP MELLAN PRODUCENT OCH VERKTYG. 152 FIGUR 76 MODIFIERING AV DEN PRAKTIKGENERISKA MODELLEN (MODIFIERING AV GOLDKUHL & RÖSTLINGER 1997:7). 153 FIGUR 77 DATASYSTEM I VERKSAMHET (GOLDKUHL 1993:16). 159 FIGUR 78 KALKYLSYSTEM ÄR EN TYP AV A-SYSTEM SOM ÄR EN TYP AV INFORMATIONSSYSTEM. 162 FIGUR 79 KALKYLSYSTEMTYPER OCH KALKYLPROGRAM (AVDIC 1995A:185). 164 FIGUR 80 OLIKA TYPER AV SYSTEMUTVECKLING (NILSSON 1991:57). 174 FIGUR 81 LIVSCYKELMODELLEN (ANDERSEN 1994:41). 177 FIGUR 82 KPA ÄR EN TYP AV ANVECKLING SOM ÄR EN TYP AV SYSTEMUTVECKLING. 186 FIGUR 83 OLIKA FOKUS PÅ ARBETSUPPGIFTER OCH SYSTEMUTVECKLING BEROENDE PÅ PERSPEKTIV (AVDIC 1995A:180). 189 FIGUR 84 OLIKA SYN PÅ ARBETSSÄTT FÖR ANVECKLING. 207 FIGUR 85 PRINCIPBESKRIVNING AV DATASYSTEM I VERKSAMHET (GOLDKUHL 1993:16). 216 FIGUR 86 FÖRHÅLLANDET MELLAN AKTÖRER I EN KPA-MILJÖ (AVDIC 1995A:49). 220 FIGUR 87 RELATIONER MELLAN SYFTEN MED KALKYLSYSTEM (AVDIC 1995A:191). 222 FIGUR 88 RELATION MELLAN TILLGÄNGLIG TID FÖR BESLUT OCH MÄNGDEN INFORMATION SOM KAN SAMLAS IN, KOMMUNICERAS OCH BEARBETAS. 224 FIGUR 89 RELATIONER MELLAN MIS, EIS, DSS OCH G(D)SS. 225 FIGUR 90 TRE NIVÅER AV DSS TEKNOLOGI (SPRAGUE & WATSON). 227 xii
15 Figurförteckning FIGUR 91 TILLGÅNG TILL IT LEDER TILL FÖRBÄTTRINGAR I KVALITATIV EFFEKTIVITET I KUNSKAPSUTVECKLING OCH BESLUTSFATTANDE (HUBER 1990:70). 228 FIGUR 92 OLIKA TYPER AV KUNSKAP SOM EN ANVECKLARE BEHÖVER. 237 FIGUR 93 TAXONOMI FÖR ANVECKLARKUNSKAPER (PANKO 1988:167). 238 FIGUR 94 FÖRHÅLLANDE MELLAN KUNSKAP INFORMATION OCH DATA I ETT KOMMUNIKATIONSPERSPEKTIV. 240 FIGUR 95 OGDENS TRIANGEL (OGDEN & RICHARDS 1949) 241 FIGUR 96 FORMALISERINGSUPPGIFTER FÖR (1) VERKSAMHETSFÖRETRÄDARE OCH (2) UTVECKLARE UTIFRÅN OGDENS TRIANGEL. 242 FIGUR 97 VID TSU MÅSTE UNDERLAG FÖR SYSTEMUTFORMNING VARA KOMMUNICERBART. 242 FIGUR 98 VID ANVECKLING KAN FORMALISERINGSAKTIVITETER SKE UTAN ATT VISS INFORMATION, T.EX. UNDERLAG I FORM AV VERKSAMHETSKUNSKAP, GÖRS KOMMUNICERBAR. 243 FIGUR 99 TYST KUNSKAP SOM FUNDAMENT (ROLF 1991:67). 246 FIGUR 100 OBJEKTIVERING, ÖVERFÖRING AV KUNSKAP FRÅN DEN TYSTA TILL DEN FOKALA DIMENSIONEN. 247 FIGUR 101 I ANVECKLARENS PRAKTIK KAN HUVUDPRAKTIKEN GE UPPDRAG TILL UTVECKLARPRAKTIKEN. 253 FIGUR 102 OLIKA NORMER GÄLLER I ANVECKLARPRAKTIKENS OLIKA (DEL)PRAKTÍKER. 261 FIGUR 103 EXEMPEL PÅ PROFESSIONSNORMER I RELATION TILL HUVUDPRAKTIK OCH STANDARDISERING. 266 FIGUR 104 FUNKTIONER I EN INTERAKTIV KPA-MILJÖ. 275 FIGUR 105 OLIKA KUNSKAPSOMRÅDEN, RELEVANTA FÖR FÖREBYGGANDE AV FEL I KALKYLSYSTEM. 279 FIGUR 106 PRODUKTIVITET ENLIGT ALLWOOD (1990:11). 281 FIGUR 107 ANVÄNDBARHETSFAKTORER FÖR ANVECKLING. 286 FIGUR 108 BESKRIVNING AV DEN CYKLISKA UTVECKLINGEN AV VERKTYG 288 FIGUR 109 DELAR AV KALKYLPROGRAMMET INGÅR I KALKYLSYSTEMET. 294 FIGUR 110 ANVECKLING INNEBÄR INTEGRATION, INTERAKTIVITET OCH IFRÅGASÄTTANDE. 296 FIGUR 111 KONSEKVENSER AV ÖKAD VERKTYGSKUNSKAP. 296 FIGUR 112 TRADITIONELL SYN BEHOVSUPPFATTNING. 297 FIGUR 113 ANVECKLINGSSYN BEHOVSUPPFATTNING. 297 FIGUR 114 TRADITIONELL SYN PROBLEM- OCH MÅLUPPFATTNINGAR. 298 FIGUR 115 ANVECKLINGSSYN PROBLEM- OCH MÅLUPPFATTNINGAR. 298 FIGUR 116 OLIKA SYFTESTYPER MED KALKYLSYSTEM/KPA. 301 FIGUR 117 DELSYFTEN TILL BESLUTSSTÖD. 301 FIGUR 118 HÖGRE BESLUTSKVALITET MED ANVECKLING. 302 FIGUR 119 FORMALISERINGSGRAD FÖR OLIKA KUNSKAPSTYPER. 306 FIGUR 120 INDELNING AV KUNSKAP MED AVSEENDE PÅ TILLGÄNGLIGHET, KOMMUICERBARHET OCH FORMALISERBARHET. 307 FIGUR 121 FÖRHÅLLANDET MELLAN ÖKAD VERKTYGSKUNSKAP OCH ÖKAD VERKSAMHETSKUNSKAP. 308 FIGUR 122 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FORMALISERING GENOM INTERAKTIV UTVECKLING. 310 FIGUR 123 ANVECKLING I NÄTVERKSMILJÖ INNEBÄR MÖJLIGHET TILL VERIFIERING OCH IFRÅGASÄTTANDE. 311 FIGUR 124 ETT KALKYLSYSTEMEXEMPEL. 314 FIGUR 125 ANVECKLINGSAKTIVITETER. 317 FIGUR 126 INSPELADE MAKRON FÖR ATT TA BORT OCH SÄTTA DIT SKYDD. 319 FIGUR 127 KNAPPAR KOPPLADE TILL MAKRON I FIGUR FIGUR 128 EXEMPEL PÅ KONTROLL AV EN RÅVARAS ANDEL (FORMATERAD TILL PROCENT) AV TOTALSUMMA. 320 FIGUR 129 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OCH EFFEKTER AV KPA. 329 FIGUR 130 DEN ANVECKLARGENERISKA MODELLEN. 330 FIGUR 131 DEN KONTINUERLIGA FÖRÄNDRINGSCIRKELN. 331 FIGUR 132 UTVECKLING OCH ANVECKLING. 333 xiii
16
17 Tabellförteckning Tabellförteckning TABELL 1 IT:S INFLYTANDE PÅ PROCESSORIENTERAT FÖRÄNDRINGSARBETE (PROCESS INNOVATION) (DAVENPORT 1993:51). 8 TABELL 2 BEGREPP I ETT SAMMANHANG (ROSING 1978:39). 34 TABELL 3 KVANTITATIV OCH KVALITATIV METOD (HOLME & SOLVANG 1997:78). 35 TABELL 4 EMPIRISKA STUDIER I PROJEKTETS DEL TVÅ. 38 TABELL 5 AVHANDLINGENS INDELNINGSGRUNDER. 42 TABELL 6 KUNSKAPSBEHOV FÖR OLIKA TYPER AV ARBETSUPPGIFTER 124 TABELL 7 SKILLNADER MELLAN PROCEDURBASERAD OCH MÅLBASERAD PRAKTIK 146 TABELL 8 JÄMFÖRELSE AV HIS OCH KALKYLSYSTEM. 170 TABELL 9 EGENSKAPER FÖR SYSTEMUTVECKLING (ANDERSEN 1994:342). 172 TABELL 10 BESKRIVNING AV FASERNA I LIVSCYKELMODELLEN OCH DESS RESULTAT ENLIGT ANDERSEN (1994:43). 178 TABELL 11 KPA RELATERAT TILL LIVSCYKELMODELLEN (AVDIC 1995A:152F). 181 TABELL 12 JÄMFÖRELSE LIVSCYKELMODELLEN - KPA, EFTER AVDIC (1995A:156) 183 TABELL 13 INDELNING AV ANVECKLARE UTIFRÅN VEM SOM UTVECKLAR OCH ANVÄNDER A- SYSTEMET 217 TABELL 14 OLIKA TYPER AV UTVECKLARE (AVDIC 1995A:48). 219 TABELL 15 SKILLNADER MELLAN PROCEDUR- OCH MÅLBASERAT ARBETE (SPRAGUE & WATSON 1996:7). 229 TABELL 16 EFFEKTER PÅ KALKYLSYSTEM BEROENDE AV ANVECKLARENS KUNSKAPER OM KALKYLPROGRAM (EFTER WESTERLUND 1997:33). 240 TABELL 17 INDELNING AV PRAKTISK KUNSKAP (ROLF 1991:114). 249 TABELL 18 ABSTRAKTIONSGRAD FÖR IT-VERKTYG. 251 TABELL 19 MÅLKARAKTERISERING (GOLDKUHL & RÖSTLINGER 1988:86). 259 TABELL 20 ASPEKTER AV HANDLINGAR OCH DERAS INNEBÖRD (HABERMAS 1996:98). 262 TABELL 21 JÄMFÖRELSE: LANGEFORS DEFINITION AV IS OCH PANKOS DEFINITION AV KALKYLPROGRAM. 273 TABELL 22 KVANTITATIVA OCH KVALITATIVA FEL(MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN PANKO & HALVERSSON (1996). 278 TABELL 23 MEKANISKA, LOKISKA OCH UTELÄMNANDE FEL. 278 TABELL 24 OSÄKRA INDATA OCH STRUKTURELLA FEL. 278 TABELL 25 OLIKA KONSEKVENSER AV ANALYS AV INFORMATION. 311 TABELL 26 KALKYLPROGRAMFUNKTIONER RELATERADE TILL OLIKA BEHOV. 317 TABELL 27 KALKYLPROGRAMFUNKTIONER RELATERADE TILL OLIKA AKTIVITETER. 318 TABELL 28 OLIKA TYPER AV KALKYLSYSTEM FÖR LOGISKA KONTROLLER. 320 xv
18
19 Förord Förord När detta skrivs är fenomenet IT minst sagt aktuellt. Tidningar, radio, TV beskriver och analyserar varje dag förutsättningar och effekter vad gäller användning av datorer i olika sammanhang. Regeringar, kommuner och företag sammanträder, våndas och beslutar om olika åtgärder för att följa med i utvecklingen. Man tycker sig förstå, då man läser, lyssnar och tittar, att människor i västerlandet snart kommer att ha en näst intill obegränsad tillgång till information. En sak som inte så ofta berörs är den enskilda människans möjligheter att självständigt utnyttja, analysera och vidarebearbeta all information som hon så småningom kommer att ha tillgång till. Denna avhandling tar upp en aspekt av detta, nämligen anveckling, som handlar om människors möjlighet att tillgodose det informationsbehov, som inte direkt kan tillfredsställas genom surfande eller användande av standardprogram. Det tror jag kommer att bli en allt viktigare fråga under 2000-talet. Att genomföra ett avhandlingsprojekt sker inte i en handvändning, åtminstone inte för mig. Åtskilliga är de vänliga själar som bidragit till att projektskeppet så småningom lägger till vid kaj efter en hel del kryssande och alltför mycket stiltje. Till mina kunniga, engagerade och trevliga handledare vill jag rikta ett stort tack. Först och främst, tack till professor Göran Goldkuhl, alltid kunnig, tålmodig, engagerad och idérik. Göran har en formidabel förmåga att framföra kritik på ett konstruktivt och respektfullt sätt. Han kan engagera sig och samtidigt ställa krav och han har en förmåga att få en att tro att man kan klara av krävande uppgifter. Två egenskaper, som jag särskilt uppskattar är den respekt som Göran alltid visar och den avsaknad av fördömande, som utmärker hans handledning. Med min tunna akademiska bakgrund har denna attityd varit särskilt viktig. Görans fokusering på kvalitativ kunskapsutveckling och inget annat har varit den för mig största behållningen. Ett av de första råden som jag fick av Göran minns jag speciellt: "Kunskapsutveckling underlättas av prestigelöshet." Inte dumt. Tack också till professor Anders G Nilsson, som med sitt vänliga, kunniga och kompromisslösa sätt att ställa krav. Anders har alltid kommit med konkreta och konstruktiva förslag och på så sätt fört avhandlingsarbetet framåt, ibland då det verkligen behövts. Tack även till universitetslektor Ove L Johansson, som i slutskedet (ganska långt sådant) av avhandlingsarbetet tagit sig tid, läst flera versioner, kommenterat, diskuterat, föreslagit kloka förändringar samt delat med sig av sina värdefulla kunskaper och på så sätt gett ett stort och viktigt, för att inte säga avgörande, bidrag till denna avhandling. Tack för värdefull granskning till (i bokstavsordning): Bengt E W Andersson, Riksrevisionsverket, Karin Axelsson, Linköpings universitet, Jenny Cederborg, Örebro universitet, Marie-Therese Christiansson, Karlstads universitet, Benneth Christiansson, Karlstads universitet, Owen Eriksson, Högskolan Dalarna, Klas Gäre, Systeam Jönköping, Karin Hedström, Örebro universitet, Mikael Lind, Högskolan i Borås, Ulf Melin, Linköpings universitet, Lennart Ljung, Ericson Karlstad, Per Oscarsson, Örebro universitet, Markku Pellikka, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Annie Röstlinger, Linköpings universitet, Pär Ågerfalk, Örebro universitet. xvii
20 Användare och utvecklare Tack för synpunkter och seminarieverksamhet till (i bokstavsordning): Jonas Arvidsson, Lars Nelander, Johan Petersson och Kenneth Åhlgren vid Örebro universitet. Tack för insikter och medverkan till (i bokstavsordning): Anette Bjurström, Stadsbyggnadskontoret Örebro, Helen Borg, AssiDomän Frövi, Olle Emilsson, Stadsbyggnadskontoret Örebro, Per-Otto Emilsson, Nerikes Allehanda Örebro, Ingvar Helsing, AssiDomän Frövi, Hans Ingwald, Dyno Nobel Gyttorp, Bo Magnusson, AssiDomän Frövi, Thomas Nyberg, AssiDomän Frövi, Tommy Petersson, AssiDomän Frövi, Ismo Sipola, AssiDomän Frövi, CG Svensson, Dyno Nobel Gyttorp, Sten Tynander, Assi- Domän Frövi, Mika Valjus, Martinsson Örebro, Jan Åkesson, Stadsbyggnadskontoret Örebro plus många fler, som under åren bidragit direkt och indirekt med kunskaper och kalkylsystem. Några alldeles särskilda tack går till: - Gunnar Fors, som besparat mig mycket arbete med praktisk dokumenthantering när Microsoft inte klarade att lösa ordbehandlingsproblem. - Tom Lacy, som kan rycka in när ens kunskaper i engelska inte räcker till. - Fredric Westerlund, som tack vare sitt examensarbete om kalkylsystem, förorsakat många givande diskussioner och uppslag. En tacksamhetens tanke flyger till min gamle prefekt Åke Holmén, som väl knappast trodde på någon himmel, men som helt säkert nu skulle suttit och myst i denna himmel, (om den funnits) då hans ambitioner att lägga en vetenskaplig grund för informatikämnet i Örebro, tagit ytterligare ett stapplande steg framåt. Tack för inspiration och många kloka frågor och svar till kloka och trevliga arbetskamrater och studenter vid Örebro universitet. Näst familjen, är den sociala gemenskap, som arbetskamraterna utgör den viktigaste förutsättningen för ett harmoniskt liv, som är en förutsättning för att hålla långlivade projekt igång. Här är jag lyckligt lottad. Vem kan ha bättre arbetskamrater? En annan arbetsförmån som är få förunnad är den som man som universitetslärare har när man får umgås med vetgiriga studenter på arbetstid. Tack för administrativ skicklighet och trevliga pratstunder till Lillemor Wallgren m.fl. vid Linköpings universitet samt Gurssi Nodklint Örebro universitet. Tack till berörda beslutsfattare vid Högskolan i Örebro/Örebro universitet, som varit vänliga och tålmodiga nog att finansiera mina forskarstudier. Förhoppningsvis har investeringen gett och kommer att ge viss avkastning. Tack till min stora familj för att de låtit mig hållas tills detta långa projekt äntligen avslutats. Om det inte har varit direkt kul att skriva avhandling, så har det i alla fall varit utvecklande och stimulerande på många andra sätt. Kanske kommer jag rent av att sakna mitt dåliga samvete och min oantastliga ursäkt för att slippa olika uppgifter, som t.ex. avfrostning av frysen, kavajinköp, gräsklippning, halltapetsering, buskflytt, läxförhör, hämtning av hönsmat etc. etc. Och kanske kommer jag nu också rent av att till- xviii
21 Förord låta mig att spela en patiens eller två, vilket kan komma att leda till roliga men ineffektiva stunder. Vetenskap i all ära, men vad vore livet värt utan lite ineffektiv irrationalitet och en god middag med sina nära och kära då och då? Några begreppsanvändnings- och formaliaaspekter bör nämnas. I avhandlingen används pronomenet han vid syftning på anvecklare. Mer relevant vore att skriva han/hon, eftersom anveckling inte är knutet till kön. Detta skrivsätt föreföll mig lite otympligt varför jag valt att konsekvent välja han. Majoriteten av respondenterna är trots allt män. I avhandlingen har referenser normalt försetts med sidreferenser. Inte minst för min egen skull. I de fall som sidhänvisning saknats kan det bero på att hela referensen och inte bara vissa sidor berörts. I dessa fall har sidhänvisning utelämnats. Någon gång beror det på att dokument hämtade från nätet inte har sidnumrering. Alla exempel på kalkylsystem är utförda i MS Excel 97. Avslutningsvis inledningsvis skall några väsentliga ståndpunkter understrykas (med flera streck). Anveckling kan fungera som ett komplement och i vissa fall ett alternativ till traditionell systemutveckling (TSU). Anveckling kan givetvis aldrig ersätta TSU. I de flesta fall av anveckling, är TSU aldrig aktuell. Denna avhandling syftar inte till att ifrågasätta existensen av TSU. Det riktas ingen ifrågasättande kritik mot TSU som sådan. Jag har själv bedrivit TSU och inser att denna verksamhet är nödvändig och kommer att bestå under överskådlig tid. Det finns i avhandlingen ingen ambition att framställa systemutvecklare som annat än viktiga, professionella yrkespersoner med minst lika goda avsikter, som andra professionella, t.ex. forskare. Adolfsberg, september 1999 Anders Avdic xix
22
23 Förkortningar Förkortningar A-system AIS-K D1 D2 DSS EUC GT IS KPA LAN SP SP-UDA TIS TSD TSU UD UDA USD Anvecklat system Arbetsintegrerad systemutveckling med kalkylprogram Delprojekt 1, avslutat med licentiatavhandling Delprojekt 2, avslutat med denna doktorsavhandling Decision Support System End User Computing Grounded Theory Information System Kalkylprogramanveckling Local Area Network (Lokalt nätverk) Spreadsheet Program Spreadsheet Program - User Developed Application Traditionellt informationssystem / Traditional Information System Traditional Systems Development Traditionell systemutveckling User Development User Developed Application User Systems Development xxi
24
25 Del I DEL I Grunderna 1
26
27 Introduktion Den övergripande forskningsfrågan för denna avhandling kan formuleras: Vilka nya möjligheter får användare att utföra arbetsuppgifter då de själva kan bygga informationssystem? (Anders Avdic, 1999:27) Syftet med detta kapitel är: att redovisa bakgrunden till varför denna avhandling skrivs, att introducera för avhandlingen grundläggande och relevanta begrepp att presentera de bakomliggande forskningsfrågorna och syftet med avhandlingen 1 Introduktion Första gången jag träffade en anvecklare, var Anvecklaren var en budgetchef, som med kalkylprogram som utvecklingsverktyg, själv hade gjort ett budgeteringssystem av icke ringa storlek. Han hade inga programmerings- eller systemeringskunskaper. Hans utvecklingsarbete möjliggjordes av verksamhetskunskap och viss kunskap om kalkylprogram. Ur min systemvetenskapliga synvinkel framstod detta som osannolikt. Kunde man verkligen bygga system utan systemerare och metoder? Sedan dess har jag träffat åtskilliga personer som, utan att reflektera över att det varit systemutveckling som de ägnat sig åt, byggt system av skiftande slag. Användarnas roll i IT-världen 1 har förändrats. Från att ha varit en ganska diffust definierad grupp människor, förutbestämda att leva med informationssystem, som systemutvecklingsspecialister konstruerat, har användarna (via olika användarvänliga systemutvecklingsansatser) hamnat i en situation, som innebär att de själva kan utveckla egna informationssystem. Användarna har blivit utvecklare. Detta innebär nya intressanta förutsättningar för systemutveckling och därmed för verksamheter med informationssystem, dvs i stort sett alla verksamheter. Det är vad denna avhandling handlar om. 1 Med IT avses i avhandlingen informationsteknik i en vid betydelse. 3
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering och praktisk datoriserad problemlösning.
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merSKOLFS. beslutade den XXX 2017.
1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning
Läs merKursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik
Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Gäller fr.o.m. 170701 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2017, s 283-289 Det här styrdokumentet är reviderat med skrivningar
Läs merSKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj
Läs merVetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se
Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merUtbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå
1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av
Läs merKONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
Läs merRapport för Andrew Jones
Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 0/0/0 RAPPORT FÖR Andrew Jones DATUM FÖR IFYLLANDE 0/0/0 PÅLITLIGHET - 99.% Svaren var mycket sannolikt noggranna och sanningsenliga ORGANISATION Harrison Assessments
Läs merÄmnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
Läs merSärskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad
Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för
Läs merBedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion
Läs merPolicy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 1 Antagen av prefekt och institutionsstyrelse 2012-03-26. Författad av Viktor Aldrin. Grafisk form:
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merMälardalens högskola
Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merKursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Läs merKvalitativa metoder I
Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning
Läs merOm ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Läs merUtbildningsplan. Systemvetenskapliga programmet. 180 högskolepoäng. System Science Program. 180 Higher Education Credits *)
Utbildningsplan Systemvetenskapliga programmet 180 högskolepoäng System Science Program 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2012-11-14 Gäller fr.o.m. 2013-07-01
Läs merAvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet
ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,
Läs merNew Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken
New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna
Läs merKvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift
1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merVägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola
Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen
Läs merMedarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)
MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande; SFS 2015:545 Utkom från trycket den 8 september 2015 utfärdad den 27 augusti 2015. Regeringen föreskriver
Läs merKONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
Läs merUndervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
WEBBUTVECKLING Ämnet webbutveckling behandlar de tekniker som används för att presentera och bearbeta information i webbläsaren samt utifrån dessa tekniker skapa och vidareutveckla statiska och dynamiska
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska
Läs merFörändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen
2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se
Läs merKommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.
Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera
Läs merAllmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod
Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060
ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS
Läs merSYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG
INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-44/2007 Sida 1 (5) SYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Programme of Systems Development, 120 ECTS Utbildningsprogrammet
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs merKurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:
Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merSYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG
INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-45/2007 Sida 1 (7) SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Programme of Systems Analysis, 180 ECTS Utbildningsprogrammet
Läs merkulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten
kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i
Läs merMomentguide: Samhällsvetenskaplig metod
Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta
Läs merTEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN
Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ
Läs merUTVECKLING AV ARBETSPLATSEN
UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.
Läs merUtbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar
Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:
Läs merKvalitativ intervju en introduktion
Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer
Läs merStrategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet
Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.
Läs merEV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Läs merInternationell säljare/marknadsförare, 80 poäng
Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka
Läs merChaos om datorprojekt..
Systemutveckling och användbarhet Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Referens till avsnitt i kursboken Dix kapitel 6 Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, kapitel:
Läs merRapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk
Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens
Läs merTEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Läs merKvinnor och män i statistiken 11
Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merUtbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp
HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merStudieplan för ämne på forskarnivå
Studieplan för ämne på forskarnivå Ämne Fastställd Diarienummer Ks-kod Matematik 2017-04-05 V-2017-0042 3.2.3 1 (1) Kommentar om förändringar Huvudsakliga förändringar i det nya förslaget till allmän studieplan
Läs merUtvärdering med fokusgrupper
Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall
Läs merLärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik
Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete, 240 högskolepoäng Den allmänna studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 27
Läs merUtveckling av ett grafiskt användargränssnitt
Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat
Läs merProjekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10
Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap
Sid 14/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap U 2015/138 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen
Läs merSociologiska institutionen, Umeå universitet.
Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR
Läs merYrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik
Grunderna i programmeringsteknik 1. Vad är Känna till nämnda programmering, begrepp. Kunna kompilera högnivå språk, och köra program i det i kompilering, kursen använda tolkning, virtuella programmeringsspråket.
Läs merProbleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap
Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merOperatörer och användargränssnitt vid processtyrning
Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare
Läs merIT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05
IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och
Läs merSPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte
SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet
Läs merBetygskriterier för självständigt arbete på masternivå
Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Gäller för självständigt arbete i biologi, miljövetenskap, markvetenskap, livsmedelsvetenskap, lantbruksvetenskap, kemi och teknologi. För att bli
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-design. Study programme in IT-Design
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan IT-design Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SGITD IT-design Study programme in IT-Design Affärssystem och ekonomi (AFEK) Programvarudesign
Läs merVägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål
Rådet för forskarutbildning Vägledning SLU ID: SLU.[Skriv numret här] 2019-01-02 Vägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål Vad är individuella lärandemål? Vid examen ska
Läs merHögskoleingenjörsprogrammet i lantmäteriteknik och geografisk IT
Dnr: HNT 2017/111 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i lantmäteriteknik och geografisk IT Programkod: Programmets benämning: TGLIT Högskoleingenjörsprogrammet
Läs merFör universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/818 Allmän studieplan för doktorsexamen i slaviska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA
Läs merRutiner för opposition
Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling
Läs merBerättelser från att jobba inom skogsindustrin...
Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merLärarguide till textkommentering
Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare
Läs merMasterexamen i geografisk informationsvetenskap
UTBILDNINGSPLAN Naturvetenskapliga fakulteten 1. Identifikation 1:1 Utbildningsprogram för Study programme for Master (120 credits) in Geographical Information Science 1:2 Omfattning i högskolepoäng 120
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs mer