Från benbrott till inbrott

Transkript

1 Från benbrott till inbrott bättre tänka efter före grrrr Ett stöd till dig som föreläser/handleder om äldres säkerhet och hur du kan undvika onödiga olyckor i vardagen.

2 Materialet ingår i projektet Från benbrott till inbrott och med Tage Danielssons ord bättre tänka efter före. Allt är inte slumpen allt går inte heller att förebygga men ett brott mindre är ett plus som vi alla har råd med. Projektet berör 5 områden: Fallolyckor förhindra onödiga sådana Brand vill vi inte vara med om Trafik alla är vi trafikanter Brott mot äldre vad ska du tänka på? Om en olycka varit framme Information var finns informationen om de hjälpmedel som finns, men som vi inte får av vården? Det gäller att ta vara på varandras kunskaper! grrrr Utgiven 2012 av: Projektet Från benbrott till inbrott bättre tänka efter före Kontaktperson: Gerd Klang, gerd.klang@telia.com Illustrationer: Christina Jonsson Formgivning: Advant Produktionsbyrå Ett samarbete mellan:

3 Inledning Det gäller att göra något själv, medan det är möjligt! Folkhälsoarbetet och säkerhetsarbetet går hand i hand. Det som är bra för folkhälsan i form av fysisk aktivitet, balansträning, bra kost och ett rikt socialt liv minskar olycksrisken. Det behövs många samverkande krafter på alla nivåer som jobbar på flera fronter för att öka de äldres säkerhet. En stadig stege är oumbärlig! Läs gärna MSB:s informationsbroschyr Säkerhet i vardagen, tips och råd på äldre dar som är mycket bra att studera, gärna till sammans med den du bor tillsammans med, anhöriga eller goda vänner. Det är lätt att du själv blir hemmablind! Vad kan vi göra själva i hemmet? Hur ser det ut med dina sladdar? Hur bra ser du i mörker? Vilka saker har du på högsta hyllan? Kan de vara det som du använder nästan dagligen? INLEDNING 3

4 EN SÄKRARE VARDAG EN SÄKRARE VARDAG En säkrare vardag EN SÄKRARE VARDAG diskussionsfrågor 1. Vad händer i vår kropp när vi blir äldre? Fundera ut vilka delar av kroppen som förändras. Det händer inte mig! Åldern i sig är en riskfaktor Vissa åkommor är inte sjukdom utan åldersrelaterade Mer utsatta än andra Överrepresenterade i nästan alla typer av olyckor Mycket kan jag göra själv Vi ska idag prata om fall, brand, miljö och brott 2. Var kan du ta hjälp? Fundera över hur det ser ut i din närhet. 3. Hur kan vi arbeta gemensamt för att inte bli en del av olycksfalls statistiken? Har du en egen erfarenhet som du kan förmedla? Detta gör din föreläsning mer levande. Var kan jag få hjälp? 1177 (Vårdguiden) 112 (Akut) Tips! Bärbara telefoner Kroppen förändras när vi blir äldre Stigande ålder medför en generell funktionsförlust i flertalet av kroppens organsystem. Det har ingen större betydelse för vår förmåga att klara av normala dagliga aktiviteter eftersom kroppen har tillräcklig reservkapacitet för detta. Det är när vi behöver anstränga oss extra mycket som reserven inte alltid räcker till. Vi springer långsammare, orkar inte lika långt och klarar inte att lyfta lika mycket som i ungdomen. Hjärta och lungor Konditionen försämras på grund av en minskad elasticitet i hjärta, stora blodkärl och lungor. Detta innebär en försämrad syreupptagningsförmåga vid ansträngning och att hjärtat pumpar mindre blod per minut under arbete. Den arbetande muskulaturen får mindre näring och syre. Vi blir tröttare under ansträngning och blir dessutom lättare andfådda. Muskler Muskulaturen blir svagare och arbetar långsammare ju äldre vi blir. En 80-åring har i genomsnitt förlorat närmare hälften av sin muskelstyrka. Din förmåga att gå 4 EN SÄKRARE VARDAG

5 i trappor, stegar och backar blir sämre. Är olyckan framme och du börjar tappa balansen innebär det långsammare muskelarbetet svårigheter att återvinna balansen. Du blir inte heller lika snabba på att ta emot dig med händerna och fallet blir mer handlöst än hos yngre människor. Balans Förmågan att upprätthålla kroppens balans förändras med stigande ålder. Detta är en komplicerad mekanism som bland annat är beroende av funktionen hos ryggmusklerna och benens musku latur men också av vår förmåga att identifiera kroppsdelars läge i rummet och i förhållandet till underlaget. Stela leder Ledrörligheten blir ofta nedsatt beroende på förändringar i muskulatur, ben och bindväv runt lederna. Förflyttningsförmågan försämras och fallrisken ökar. En minskad balanskontroll och ledrörlighet leder bland annat till att vi får svårare att känna var vi sätter fötterna när vi är ute och går på ett ojämnt underlag. Därför upplever många äldre att balansen känns sämre utomhus än inomhus. Sjukdomar Många av de stora sjukdomsgrupperna, men även deras behandling kan utgöra en fallrisk. Ett exempel på sådana sjukdomsgrupper är stroke (slaganfall) vilket drabbar runt äldre i Sverige varje år. Men även Parkinson, diabetes och demens för att nämna några andra sjukdomar. Frakturer Äldres skelett är skörare och frakturer är vanligt i samband med fallolyckor. Varannan kvinna och var fjärde man från 50 års ålder kommer att få någon fraktur under sin återstående levnad. Det inträffar handleds frakturer och höftfrakturer årligen i Sverige. Att en gång ha råkat ut för en fallfraktur är en mycket stark riskfaktor för ytterligare fall. Statistik Äldre är överrepresenterade i nästan alla typer av olyckor, fallolyckan är den allra vanligaste. Den vanligaste skadehändelsen är fallolyckan (fall i samma plan genom halkning, snubbling, underlag som golv, snö, is, trappor, dörrar och trösklar. Därefter vägtrafikolyckor, förgiftning, drunkning brand. I Sverige ökar fallolyckor och förgiftningar äldre personer omkommer varje år till följd av skador måste läggas in på sjukhus till följd av skador uppsöker en akutmottagning efter att ha skadats. Den enskilt största skadehändelsen är fallolyckor. Demografisk utveckling Cirka 18 % av befolkningen (1,6 miljoner) är äldre än 65 år. År 2018 två miljoner. Vi är inte längre bäst i världen på att förebygga fallolyckor! EN SÄKRARE VARDAG 5

6 FALLOLYCKOR FALLOLYCKOR Fallolyckor FALLOLYCKOR diskussionsfrågor 1. Var och varför faller vi? 2. Vad kan du göra hemma för att förebygga och hindra fallolyckor? Fundera över situationer du upplevt. 3. Vad finns det för hjälpmedel att använda sig av? God hälsa förhindrar olyckor Motion Balans Näringsrik mat Vätskebrist Säkerhet Broddar Halkskydd i badrum Långt skohorn Sladdar Mattor Personliga riskfaktorer för fall Tidigare fall Hög ålder Näringsbrist Kön; bland de äldsta är det vanligare med fallolyckor bland kvinnor Risken för frakturer är betydligt högre för äldre kvinnor än för män. Vissa vanliga mediciner medför en betydligt ökad fallrisk. Att äta många mediciner ökar också risken att falla. Sjukdomar som depression, demens, synskador, reumatism, stroke, diabetes och inkontinens är förknippade med en ökad risk att falla. Andra orsaker kan också vara: Inaktivitet Nedsatt gångförmåga eller balansproblem Nedsatt muskelstyrka Fotproblem Uppe och går på natten Exempel på saker i bostaden som kan orsaka fall Lösa sladdar Mattor Husdjur Piedestaler Trösklar Klättra eller kliva på stolar och bord Vått och halt i badrummet efter bad och dusch 6 FALLOLYCKOR

7 God hälsa förhindrar olyckor Kroppen är byggd för rörelse och aktivitet hela livet! Aktivitet och vitalitet hänger intimt ihop. Inte minst för seniorer. Nedsatt rörelseförmåga är en allvarlig riskfaktor för fall bland äldre. Eftersom kroppens rörelseförmåga helt naturligt försämras med stigande ålder är det särskilt viktigt att fortsätta leva ett aktivt liv. En god början är 30 minuters aktivitet varje dag, det har mindre betydelse vad du gör så länge du är aktiv. Nästan all fysisk aktivitet gör kroppen gott. Små insatser ger stora vinster! Det är heller aldrig för sent att börja träna kroppens rörelseförmåga kan förbättras hela livet! Studier visar att även 90-åringar blir starkare genom träning. Balans, styrka och rörlighet går alltid att förbättra Flera av de problem som gör att äldre människor faller går att påverka med fysisk aktivitet. Balans, styrka, rörlighet och koordinationsförmåga kan, oavsett ålder, förbättras väsentligt med hjälp av träning. Dessutom bygger fysisk aktivitet upp skelettet och gör det starkare. Därigenom minskar risken för benbrott om olyckan skulle vara framme. Vad kan du göra? Promenader är en bra början och balansövningar en bra fortsättning varför inte stå på ett ben när du borstar tänderna morgon och kväll? Vill du hellre träna i grupp än ensam kan du gå med i en promenad- eller gymnastikgrupp, delta i en svamputflykt eller kanske följa med på en fisketur. Styrketräning, Qi Gong eller liknande är ett bra komplement och kom ihåg att det faktiskt går att träna sittande också. Att vara fysiskt aktiv är positivt ur många aspekter Minskar risk för hjärt- och kärlsjukdomar Minskar risk för blodtrycksfall Stärker muskulaturen och skelettet Ökar rörligheten Förbättrar gångförmågan och balansen Minskar behovet av medicinering Förbättrar sömnen Verkar förebyggande mot depressioner och åldersdiabetes Motverkar skadlig stress Stärker immunförsvaret Minskar upplevelsen av smärta Ökar självförtroendet i fysiskt krävande situationer Näringsriktig och god mat Maten är en grundförutsättning för att hålla dig frisk. Kroppen behöver näring och energi flera gånger om dagen, hela livet. Det är inte ovanligt att du ofrivilligt går ned i vikt när du blir äldre. Undernäring bland äldre är ett problem och ofrivillig viktnedgång bör alltid tas på allvar. FALLOLYCKOR 7

8 Viktnedgång leder till svaghet Viktnedgång innebär förlust av fett och av muskler, vilket leder till svaghet som ökar risken för fall. Om du äter för lite och dessutom ensidigt, ökar risken för näringsbrist. Det kan leda till trötthet, svaghet och ibland yrsel, nedstämdhet eller orkeslöshet. Skört skelett och minskad motståndskraft mot infektioner kan också bli följden av bristande näringsintag. Ät inte för lätt Äldre personer bör inte välja fettsnåla livsmedel. Detta gäller speciellt personer med dålig aptit eller vid viss sjukdom. Enligt den geriatriker som deltagit i projektet borde lättprodukter vara förbjudna för barn och pensionärer. Mat är gott, nyttigt och nödvändigt Försämrat näringsintag kan bero på flera orsaker, till exempel muntorrhet, tandproblem, sväljproblem, förstoppning eller nedsatt minne. Äldre upplever ofta att matlusten är sämre om de tvingas äta ensamma. Ibland finns möjlig het att äta tillsammans med andra på närliggande dagcentral eller äldreboende. Matlust och näringsupptag kan även påverkas av vissa mediciner. Matens utseende har också större betydelse än vi tror. Undvik så kallad blå mat och försök att göra varje måltid till något speciellt. Drick mer än du är törstig till Det är viktigt att dricka regelbundet under dagen. När du blir äldre känner du dig mindre törstig och det är lätt att glömma av att dricka. Tillräckligt med vatten är bra för att motverka uttorkning och även förstoppning. Tips och råd Kalcium och Vitamin D behövs för att bygga upp och förhindra urkalkningen av skelettet. Kalcium finns i mjölk- och ostprodukter, broccoli, grönkål samt musslor och fisk med ben, som till exempel sardiner. Vitamin D finns främst i fet fisk samt berikade mjölk, ost- och margarin produkter. Kroppen har också en förmåga att själv bilda Vitamin D, om du är ute i dagsljus dagligen. Sociala mötesplatser och känslan av att vara behövd När vi blir pensionärer har vi inte längre arbetskamrater på samma sätt. Vänkretsen tunnas ut på grund av flera olika anledningar. Nya vänner, nya arbets uppgifter och stimulerande uppgifter finns i pensionärsorganisationerna/ övriga föreningslivet. I våra föreningar finns bra mötesplatser och många uppdrag för den som vill och kan ställa upp för andra. Om du är tveksam, gör ett studiebesök i din närmaste förening eller följ med någon kamrat till dennes förening. Det finns så många flera aktiviteter än de möten som syns i media. En bra övning i grupp/studiecirkel är att ge varandra goda tips på bra mat och fungerande träning. Varför inte byta bra och goda recept också? 8 FALLOLYCKOR

9 Hjälpmedel Den som blir svårt sjuk får sin rullstol eller andra hjälpmedel av vården. Men de enklare hjälpmedlen som tidigare tillhandahölls av distriktssköterskorna får vi köpa själva. Det finns till och med landsting som tagit bort rullatorn som hjälpmedel. Trots att vi uppmuntras att vara ute och röra på oss! Så det finns anledning att se över vad som finns i ditt landsting och vad som kan erbjudas utanför landstinget. Exempelvis griptänger för att slippa klättra eller böja dig, nattbelysning (gärna rörelsestyrd) så att du inte snubblar när du går upp på natten. En O-snodd är ett gummiband som du fäster i plånboken eller mobiltelefonen. Den andra änden av bandet fäster du i fickan eller handväskan. Tack vara den så märker du om någon försöker stjäla dina ägodelar samtidigt som de blir svårare att förlägga. Läkemedelsgenomgångar Många vanliga läkemedelsbiverkningar innebär en ökad fallrisk. Av flera skäl är det därför en god idé att regelbundet se över användningen av dina dagliga läkemedel givetvis i samråd med din läkare. Var noga med att tala om för apoteket och din läkare vilka andra läke medel (receptfria och receptbelagda), vitaminer, naturläkemedel och hälsokostpreparat du använder. Vissa kombinationer kan leda till oönskade biverkningar eller otillräcklig effekt. Biverkningar som innebär ökad fallrisk Blodtrycksfall, trötthet, yrsel, koncentrationssvårigheter, balanssvårigheter och nattliga toalettbesök kan vara signaler på biverkningar som innebär en fallrisk. Kontakta din läkare eller apoteket om du misstänker att du fått dessa biverkningar av din medicin. Vissa läkemedel kan innebära en fallrisk Vätskedrivande medicin används för att behandla högt blodtryck och hjärtsvikt. Ett tips är att aldrig ta tabletterna senare än klockan fyra på eftermiddagen det brukar minska risken för nattliga toalettbesök och fall i samband med dåsighet. Lugnande medel och sömnmedel medför ofta dåsighet, trötthet, yrsel och balansproblem. Omdömet kan påverkas. Vissa av dessa preparat kan även orsaka en tillfällig muskelsvaghet som ytterligare ökar fallrisken. Kontakta din läkare. Tar du sömnmedel och känner dig trött och okoncentrerad på dagen? Då kanske du tar en för hög dos eller får ett sömnmedel som stannar kvar i din kropp för länge och ger bi verkningar dagtid. Kontakta din läkare. Behandlas du med medicin mot högt blodtryck, hjärtsvikt eller kärlkramp och blir yr när du reser dig upp? Det kan bero på blodtrycksfall. Sitt kvar en stund på sängkanten tills blodtrycket stabiliserats innan du reser dig. FALLOLYCKOR 9

10 Vissa läkemedel kan leda till benskörhet Det finns även läkemedel som kan försvaga skelettet. Behandling med kortisontabletter i höga doser under lång tid ger en ökad risk för benskörhet och benbrott i samband med fall. Risken kan motverkas med extra kalcium/d vitamin och/eller receptbelagd medicin som bygger upp skelettet. Synen Synförmågan minskar med åldern och det ökar osäkerheten i situationer där fallrisken är stor. Bland annat blir ögats lins grumlig och släpper igenom mindre ljus. En 70-åring behöver därför cirka tre gånger mer ljus än en ung människa. Om du inte kan få i dig tillräckligt med kalcium via maten finns receptfria tabletter att köpa på apoteket som innehåller kalcium och förebygger benskörhet och frakturer. Det kan vara bra att äta extra D-vitamin, eftersom det ökar kroppens förmåga att ta upp kalcium. Du ska alltid rådgöra med en läkare innan du börjar med tillskott av D-vitamin, annars kan kalciumhalten bli för hög, vilket i värsta fall kan orsaka rytmrubbningar i hjärtat. Om du har haft frakturer och löper stor risk att få nya kan läkaren skriva ut receptbelagd medicin som gör skelettet starkare och minskar risken för frakturer i framtiden. Vill du veta mer om läkemedel och benskörhet? Läs Apotekets råd om benskörhet (gratis broschyr) eller besök: 10 FALLOLYCKOR

11 BRAND BRAND Brand BRAND diskussionsfrågor 1. Hur uppstår bränder i våra hem? 2. Hur ser utrymningsvägarna ut där du befinner dig just nu? Fundera över hur det ser där du bor 3. Vilken utrustning kan vara bra att ha tillgänglig i hemmet? De flesta bränder uppstår i hemmet Spisen är oftast förekommande Rökning Levande ljus Tips! Brand i kastrull: Kväv elden med lock! Släckutrustning Pulversläckare Brandfilt Vatten Stäng dörren Tips! Om du fått en brännskada: Skölj med svalt vatten! Låt inte dina minnen gå upp i rök Saker och ting förändras. Det som fungerade igår kanske inte fungerar idag. Varje år brinner det i hem runtom i Sverige. Kära minnen går upp i rök. Hem blir obeboeliga, många under lång tid, eller kanske för alltid. Men det är ganska enkelt att göra både sitt hem och sitt agerande mer brandsäkert. Alla borde vi då och då anta rollen som vår egen brandinspektör. Äldre är i riskzonen Risken att drabbas av eller omkomma i brand ökar med åldern. Det beror exempelvis på att det blir svårare att upptäcka och hantera bränder i tid. Av de cirka 120 personer som dör i bränder varje år är hälften över 65 år. Rädda Varna Larma Släck Den ramsan kan rädda både liv och egendom. Lär dig den! I en stressad situation kan det vara svårt att tänka klart. Kan du ramsan ordentligt är chansen mycket större att handla rätt om olyckan skulle vara framme. Rädda dig själv och dem i din närhet. Varna andra som kan vara i fara. Larma på telefonnummer 112. Släck branden om du kan det utan att riskera liv eller hälsa. BRAND 11

12 Många bränder börjar i köket Exempelvis i en kastrull som kokar torrt. Har du otur sprider sig elden till fläkten, där kan det ta ordentlig fyr om du har missat att torka bort gammalt fett. Regelbunden rengöring av fläkten minskar brandrisken. Se också till att hålla spisen fri från tidningar och annat brännbart. En så kallad spisvakt kan hjälpa att stänga av spisen om du glömmer den. Levande ljus höjer stämningen Står ljusen för nära en gardin eller ljusdekorationer som lätt fattar eld, kan stämningen lika snabbt förstöras. En ljusstake i obrännbart material, på säkert avstånd från föremål som brinner lätt är säkrare. Numera finns också batteridrivna ljus som alternativ för den som vill kunna koppla av från bevakningen. Tänk på att aldrig lämna levande ljus obevakade. Sängrökning Den vanligaste orsaken till dödsbränder är sängrökning. Det kan vara lätt att slumra till. Därför bör du aldrig röka på en plats där du riskerar att somna. Ett glas vatten är bra att ha tillhands om du ändå skulle tappa cigarett eller glöd. För många kan ett rökförkläde höja säkerheten ytterligare. En god idé är att blöta askan innan du slänger den i soporna. Den gamla brödrosten Brödrosten kanske fortfarande fungerar som om den ska men äldre apparater är inte lika säkra som de som säljs idag. Kontrollera noga om det finns skador på sladdar eller andra delar som leder ström. Det kan vara dags att investera i en ny. Se samtidigt över alla andra apparater i hemmet. Lampor En del lampor kan bli väldigt varma. Därför är det viktigt att de inte täcks över och inte riskerar att ramla ner i exempelvis en säng, fåtölj eller kommer i kontakt med något annat brännbart. Även annan elektrisk utrustning kan bli varm. Stäng av all elektronisk utrustning när du inte använder den. Undvik också att ladda dem i sängar, fåtöljer eller soffor. Brandvarnare De flesta har en brandvarnare men vad många glömmer är att den måste kontrolleras med jämna mellanrum så att den fungerar, särskilt om du varit hemifrån en längre tid. Testknappen nås enkelt med hjälp av något långt, exempelvis gåstaven eller ett långt skohorn. En del brandvarnare har batterier som räcker i flera år, men för de övriga kan det vara bra att bestämma en tidpunkt för ett årligt byte. Det är aldrig fel att ha fler än en brandvarnare. En på varje våningsplan rekommenderas. De placeras bäst i eller i anslutning till sovrum. Det viktiga är att du hör brandvarnaren var än i bostaden du befinner dig om det börjar brinna. Det finns brandvarnare som går att koppla ihop med varandra. Exempelvis om brandvarnaren i källaren larmar så larmar även den på över våningen. 12 BRAND

13 Sådana kan ni även använda närboende grannar emellan. För dem som hör dåligt finns det brandvarnare som går att koppla till blixtljus eller till en enhet med vibrationssignal. Brandvarnaren kan även kopplas till ett trygghetslarm. Ett annat smart hjälpmedel är en så kallad spisvakt. Fråga din värd om det finns möjlighet att installera en sådan hemma hos dig. Tyvärr kostar en spisvakt relativt mycket men borde vara standard i alla hem! Små bränder kan oftast släckas på egen hand En kastrullbrand släcks enklast genom att lägga på ett lock. Försök aldrig släcka en brand på spisen med vatten, om det är fett som brinner kan elden explodera. Med hjälp av en brandfilt eller pulversläckare kväver du eld som kan uppstå i apparater och annat som brinner. Rök i trapphuset Om trapphuset eller korridoren utanför dörren är rökfylld är det bäst att stanna kvar i lägenheten. Larma 112 och vänta på hjälp. En lägenhet klarar vanligen att stå emot brand i en timme. Annan utrustning En 6-kilos pulversläckare bör ingå i det egna brandskyddet, liksom en brandfilt. De ska placeras så att de snabbt och enkelt kan kommas åt när de behövs. Det är bra att lära dig hur de fungerar och hur de ska användas. Skulle du en dag behöva släcka en brand är varje sekund dyrbar. Tips Använd en tändare i stället för tändstickor så riskerar du inte att sprida elden om du skulle tappa den. Brandrök är livsfarlig Det kan räcka med några andetag för att förlora medvetandet. Kan du inte släcka själv så se till att sätta dig i säkerhet. På vägen ut är det viktigt att stänga alla dörrar till branden, då sprids inte rök och eld lika lätt. BRAND 13

14 TRAFIK Trafik TRAFIK diskussionsfrågor 1. Vad gör du för att känna dig trygg i trafiken? Fundera över situationer du upplevt. 2. Vad finns det för hjälpmedel att använda dig av? 3. Hur kan vi bli smartare som medtrafikanter? 4. Hur ser du på dig själv som bilförare? Alla är vi trafikanter Cyklist Gångtrafikant Tips! Lär dig mer i studiecirkeln om trafik Alla är vi trafikanter Ta ingenting för givet Det är viktigt att komma ihåg att du som trafikant har ett stort ansvar när du befinner dig i trafiken. Gång trafikanter, cyklister och bilförare delar alla på det ansvaret. Vi gångtrafikanter har skyldigheter i trafiken, som att vi ska se oss för. Var observant och ta ögonkontakt med cyklister och bilister innan du korsar övergångsstället. Cykeln vad säger lagen? Tänk på att utrusta din cykel med rätt typ av belysning och reflexer samt en ringklocka så att du och din följer de lagkrav som finns. Detta gäller även för elrullstol, elskoter eller liknande fordon. Använd hjälpmedel Rullator, stavar eller käpp (med broddar vintertid) gör det lättare att hålla balansen. Det finns också situationer i halka, dimma och mörker där balansen påverkas. Det blir också svårare att stanna på korta sträckor. En ficklampa eller pannlampa gör att du både ser bättre och blir synligare för andra. Använd alltid en eller flera reflexer väl synligt på dina ytterkläder. Placera reflexerna lågt på kroppen och tänk på att de är färskvara. Byt ut dem då och då. Allra bäst syns du som bär reflexväst. Hur är du som bilförare? Det är inte åldern som avgör när du bör sluta köra bil. Kan du alla nya regler och vägmärken som kommit sedan du tog ditt körkort? Tips: Pensionärsföreningarna driver ofta egna trafikkurser för sina medlemmar. Ta hand om din bästa vän Hundar i trafiken kan vara svåra att upptäcka och det händer ibland att de far iväg. Använd reflexväst och reflexkoppel till din hund när ni är på promenad i mörkret. 14 TRAFIK

15 BROTT BROTT Brott BROTT diskussionsfrågor 1. Vad kan du göra för att känna dig säkrare i din vardag? 2. Hur undviker du att bli drabbad. 3. Finns det smarta hjälpmedel att använda? Var aktsam! Fickstöld Väskryckning Telefonbedrägeri Bankomatuttag Stöld i bostad Lås Var aktsam när någon du inte känner vill följa med in i trappuppgången Förvara inte stora summor pengar hemma Säkerhetskedja/"Dörröga" Nummerpresentatör Tips! Du har väl införskaffat O-snodden? Tips! Prata med grannen tipsa varandra! Olika typer av brott Överfallsbrott Överfallsbrott är ovanliga med pensionärer inblandade. Rån Rån vid exempelvis bankomater kan förekomma, även på dagtid. Se dig noga för och visa inte din kod för någon. Försök undvika att betala med kontanter, använd kortet direkt i kassan i stället. Bedrägeri och stöld i bostaden Bedrägeri mot äldre är inte ovanligt. Du bör vara extra aktsam mot männi skor du inte känner. Uppfinningsrikedomen är stor och tjuven prövar hela tiden nya metoder. Ha alltid ytterdörren till din bostad låst och släpp inte in någon som inte kan legitimera sig om du inte känner dem sedan tidigare. Om du släpper in någon, var uppmärksam på ytterdörren så att inte fler personer smiter in medan du blir distraherad. Exempel på ursäkter att få komma in i bostaden kan vara om någon: påstår sig vara från hemvård, sjukvård eller fastighetsskötare, vill hjälpa dig att bära dina matkassar, ber om ett glas vatten, utger sig för att vara ett barnbarn i akut behov av pengar, ska släcka en bränd hos grannen och behöver vatten, vill låna pengar med löfte om mycket mer tillbaka. Flickor och kvinnor är ofta överrepresenterade i dessa brott. BROTT 15

16 Telefonbedrägeri Lämna aldrig ut personnummer, kontonummer, bankkortsnummer eller liknande till någon som påstår sig ringa från en bank eller motsvarande. NIX-telefoni för att slippa onödiga säljsamtal Spärra ditt telefonnummer och anmäl dig kostnadsfritt till NIX-telefoni. Ring och följ anvisning arna. Ringer något företag där du inte är kund, hänvisa till din NIX-spärr. Envisas de ändå anmäl dem till Konsumentverket eller din kommunala konsumentvägledare. Fickstöld och väskryckning Vid stor trängsel, i köer eller ombord på bussen eller tåget kan ficktjuvar vara närgångna utan att bli upptäckta. När någon stjäl något ur din jacka eller väska kallas det för fickstöld. Var förberedd, ha glasögon, färdbevis och liknande lättillgängligt i fickan så slipper du öppna väskan i onödan. När någon rycker din väska ifrån dig sker det oftast i farten. Tjuven kan komma springande, cyklande eller på en moped. Om det händer, streta inte emot. Det är lätt att du gör dig själv illa och det kan pengar aldrig ersätta! Håll alltid handväskan stängd och bär den med locket eller dragkedjan in mot kroppen. Går du vid en väg, häng alltid handväskan bort från vägen. Förvara inte nycklar till din bil eller bostad i väskan. Väskryckning med våldsinslag är förhållandevis ovanligt jämfört med fickstölder. Råd för hantering av dina pengar och värdesaker Ha gärna plånboken i innerfickan, inte i bakfickan och ha inte mer pengar och kort i plånboken än vad du behöver. Var diskret med pengar och bankkort. Förvara aldrig koden i samma plån bok som kortet. Slå aldrig din kod synligt när du tar ut pengar eller betalar med kort. Avböj vänligt men bestämt att växla pengar åt främmande människor. Lämna inte handväska eller plånbok utan uppsikt i till exempel kundvagnen eller rullatorn. Var noga med att du får tillbaka korrekt växel. Se till att du inte får tillbaka växel på en hundralapp fastän du lämnat en femhundralapp. Förvara aldrig plånboken eller handväskan synligt och helst inte i hallen nära ytterdörren. Förvara inte stora summor pengar hemma. Inventera dina värdesaker. Fotografera och märk dem med ditt person nummer. Se över hur du förvarar dem. Skaffa, och använd, ett dörröga och en säkerhetskedja till din ytterdörr. Var noga med att köpa dem av en auktoriserad låssmed och inte av dörrförsäljare. Det kan också vara bra att ta reda på och se över vilket försäkringsskydd du har om något skulle försvinna. 16 BROTT

17 Om du blir bestulen Om du upptäcker att du blivit bestulen, ute eller inne, och det är uppenbart att tjuven inte finns kvar i närheten ska du: ringa din bank eller kreditgivare och spärra dina kort, ringa Polisen för att göra en polisanmälan på telefonnummer Om du märker när stölden sker och tjuven finns kvar i närheten ska du: larma Polisen omedelbart genom att ringa 112. Tipsa varandra och läs på Genom Polisen och din kommun kan du få reda på om aktuella händelser i din närhet. Ibland förekommer det att ligor skannar av ett bostadsområde i taget. Då kan det vara extra viktigt att vara på sin vakt! Sprid också kunskapen om riskerna genom din förening och din vänskapskrets. Försök komma ihåg: Hur såg personen eller personerna ut? Hur många var de? Hur talade han eller hon? Vart tog de vägen? Om de försvann i en bil hur såg den ut? Något annat specifikt som kan hjälpa polisen att få fast tjuven? Om du har märkning eller foton på värdesaker du har blivit av med, berätta det för polisen, det är en bra hjälp i utredningsarbetet. Spärra dina ekonomiska tillgångar Beroende på bank går du tillväga på lite olika sätt för att spärra till exempel dina betalkort och bankkonton. De flesta banker har jourtelefoner som du kan ringa om brottet inte begås under ordinarie telefontider. BROTT 17

18 BROTT VIKTIGT ATT KOMMA IHÅG! VIKTIGT ATT KOMMA IHÅG! Om en olycka varit framme Om en olycka varit framme Hur såg personerna ut? Åkte de bil? Registreringsnummer? Nummer till polisen Nummer till Brottsofferjouren Hur spärrar jag mina kort? Vilka försäkringar gäller? Diskussionsfråga Hur värderar du en nödsituation och behåller lugnet? Diskutera och ge varandra tips och råd. Övning Öva på att minnas utseende och signalement. Hur ser till exempel din granne eller hemvårdare ut? Att ringa 112 Ring 112 Nödnumret Äldre ringer för sällan säger SOS alarm Ring själv inte via anhörig! Vad händer när jag ringer? Vilka uppgifter behöver SOS? Varför ICE i mobilen? ICE In Case of Emergency Ett sätt för ambulanspersonal att lätt identifiera dina anhöriga genom din mobiltelefon. Tips! Lär dig mer om ICE i studiecirkeln! Är du i en nödsituation behöver du omedelbar hjälp? Att ringa 112 Ring 112 om du eller någon annan i din närhet är skadad i en olycka, plötsligt faller ihop eller om det brinner. Uppstår någon annan nödsituation som kräver omedelbar hjälp av ambulans, brandkår eller polis ska du också ringa 112. Du ska endast ringa 112 när du är i en nödsituation som kräver omedelbar hjälp. Ditt samtal kan annars försena nödvändig hjälp till människor inblandade i olyckor eller andra nödsituationer. Du kan ringa 112 från fast eller mobiltelefon var du än är i Sverige. Ditt samtal besvaras av en SOS-operatör på en SOS-central. SOS-centralerna är öppna dygnet runt, hela året om. När ditt samtal är be svarat kommer SOS-operatören att ställa följande frågor: Vad har hänt? Var har det hänt? SOS-operatören behöver den här informationen för att avgöra vilken typ av hjälp som behövs för att kunna sända rätt hjälpresurser och för att ge nödvändig hjälp. Förbli så lugn som möjligt och försök att tydligt beskriva vad som har hänt, var det har hänt, vem som behöver hjälp och varför? Brinner det, är någon i fara, eller är någon i behov av polisskydd? 18 Om en olycka varit framme

19 I händelse av en olycka behöver operatören veta om någon är skadad, om så är fallet, hur många skadade personer finns det och på vilket sätt är de skadade? Beskriv tydligt platsen dit hjälpen ska sändas och ge SOS-operatören ditt namn, din adress och telefonnummer. SOS-operatören kan behöva mer information när hjälpen är på väg. Stanna kvar i telefonen eller där du är under tiden du väntar. Så fungerar ICE Gå gärna snabbt igenom bakgrunden till ICE In Case of Emergency. En ambulansman i England fick idén i ren frustration efter tunnelbaneattentatet i London. Mobiltelefonen fanns oftast med, men av hundratals nummer, vem skulle han kontakta? ICE är ett tillägg du gör i din mobiltelefons adressbok på utvalda anhöriga. Om du skulle hittas skadad eller bli akut sjuk och inte kunna tala kan någon utomstående enkelt ta reda på vem de ska ringa. Så lägger du in ICE i din telefon Lägg till en ny kontakt i telefonboken och döp den till ICE1 följt av relation och namnet på personen. Exempel: [ICE1 Wife Maria] I nummerfältet skriver du först +46 följt av telefonnumret utan första 0:an. Spara den nya kontakten. Vill du lägga till fler kontakter döper du bara nästa till ICE2 etc. Kom ihåg att använda det internationella utlandsprefixet [+] istället för [00]. Landsnumret för svenska kontaktpersoner är 46. Använd engelska som språk så att funktionen även fungerar när du är utomlands. Berätta för de personer du lagt in under namnet ICE så att de vet om det. Måste telefonen låsas up med lösenord varje gång du använder den så faller den här funktionen Sjukvårdsrådgivningen Sjukvårdsrådsrådgivningen når du på telefonnumret 1177 för att få råd om vård. Du får svar ev en erfaren sjuksköterska är öppet dygnet runt. Du kan också på få råd och kunskap om hälso- och sjukvård. Från och med mars 2013 finns ett nytt naionellt informationsnummer. Ring för att lämna eller få information om en allvarlig olycka eller kris i samhället. Det ersätter inte 112, som även i fortsättningen är det nummer som ska användas i en akut nöd situation. Om en olycka varit framme 19

20 Vad funkar för dig? Viktigt att komma ihåg! Diskussionsfråga Vad fungerar för dig? Vilka särskilda behov har du? Skriv ner saker du lätt glömmer så att du alltid har dem nära till hands. Det kan exempelvis vara vilka mediciner du äter, vart du bor eller vem som utomstående kan ringa om det händer dig något. Ta med dig listan hem och sätt upp den på ett bra ställe eller se alltid till att bära med dig den i fickan. 20 Vad funkar för dig?

21 INFORMATION INFORMATION Information Information från MSB Säkerhet i vardagen Tips och råd på äldre dar Peppar Peppar En dag för seniorers säkerhet msb.se/aldre DinSäkerhet.se Säkerhet i vardagen Tips och råd på äldre dar! Information från MSB Säkerhet i vardagen Tips och råd på äldre dar Peppar Peppar En dag för seniorers säkerhet msb.se/aldre DinSäkerhet.se Se filmer på nätet och ladda ner material från: Dinsäkerhet.se SOS alarm Missa inte våra studiecirklar! Säkerheten går hand i hand med livskvalitén Se filmer på nätet och ladda ner material från: DinSäkerhet.se SOSalarm.se Missa inte våra studiecirklar! Berätta kortfattat om våra studiecirklar. Man kan inte gå omkring och vara rädd hela tiden tänker en del, och undviker taktfullt alla goda råd. Sedan finns det de som går omkring och faktiskt är rädda hela tiden, ofta i onödan eftersom man på så många områden kan minska riskerna för det som orsakar rädsla. Fallolyckor och andra typer av olyckor bland äldre har ofta en stark koppling till hälsa. Om både kroppen och knoppen mår bra är det Tips och råd på förebyggande äldre dar! i sig. Folkhälsoarbetet och säkerhetsarbetet går hand i hand. Det som är bra för folkhälsan i form av fysisk aktivitet, balansträning, bra kost och ett rikt socialt liv minskar olycksrisken. Det behövs många samverkande krafter på alla nivåer som jobbar på flera fronter för att öka de äldres säkerhet. Fall, brand, trafik och brott Säkerhet i vardagen är områden där vi ofta med enkla insatser kan göra mycket för att öka vår säkerhet. De fyra avsnitten är uppbyggda på samma sätt och börjar med information om risker tillsammans med lösningar för hur man minskar dem. I slutet av varje avsnitt finns en kort berättelse som speglar ett exempel från verkliga livet. Där hittar du också en lista över praktiska kontakter kopplade till det aktuella området. En del av det vi skriver känner du säkert redan till. Annat är nyttiga nyheter som vi hoppas att du tar till dig det är helt enkelt smart att vara lite om sig och kring sig. Säkerheten går ju allt som oftast hand i hand med livskvalitén. Och den unnar vi alla! Inger Mörk, MSB Ansvarig för äldresäkerhetsfrågor DinSäkerhet.se DinSäkerhet.se är MSB:s webbplats om risker och säkerhet som riktar sig direkt till privatpersoner. Information 21

22 Anteckningar

23

24