Köpa och sälja aktier

Transkript

1

2 Jimmy Algotsson Köpa och sälja aktier - så fungerar det Liber

3 Innehåll 1. Inledning Aktien 7 3. Hur är börsen uppbyggd? Hur går handeln med aktier till? Hur handlar privatpersoner aktier? Vad påverkar aktiekursen? Att analysera en aktie 32 (Kurslistor, fundamental analys, nyckeltal och teknisk analys) 8. Terminer och optioner Index och påverkan från andra börser Olika uttryck för aktievärdering Att tänka på vid aktiehandel 64 (Köpstrategier och riskminimering) 12. Att deklarera sina aktieaffärer Var finns mer information? Slutord 77 Register _ 7 &

4 1. Inledning Sedan många år råder det en stor optimism kring aktieplaceringar som sparform. Många svenskar äger aktier - direkt eller indirekt i form av fondandelar eller någon annan sparform. Totalt sett äger svenska hushåll aktier för över 600 miljarder kronor. Under 80-talet ökade allmänhetens intresse för aktier och de senaste tre decennierna har aktiekurserna haft en kraftfull uppgång. Idag är det cirka två miljoner svenskar som äger aktier direkt på den svenska marknaden. Det ökade intresset har också tydliggjort börsen som en viktig källa för företag med kapitalbehov. Omsättningen på Stockholmsbörsen - eller som den egentligen heter, OMX Nordic Exchange Stockholm - ökar stadigt. Under 2006 och 2007 har Stockholmsbörsen haft en genomsnittlig omsättning på drygt 23 miljarder kronor per dag. Globaliseringen syns tydligt på Stockholmsbörsen där det utländska ägandet uppgår till över en tredjedel. Idag börjar det även bli enkelt för svenska småsparare att handla på börser i andra länder, bl a via de etablerade internetmäklarna. Troligtvis kommer vi att få se en utveckling där det blir allt lättare att handla på utländska marknader. Daytrading är numera ett etablerat begrepp och förknippas med privatpersoner som försörjer sig på att köpa och sälja aktier dagligen. Trading innebär att man handlar för egna pengar, till skillnad från när man handlar för någon annans räkning. Trading är något som även de stora bankerna och värdepappersbolagen sysslar med. Sett över ett längre perspektiv har börskurserna alltid ökat och få sparformer har kunnat ge en likvärdig avkastning. De senaste 100 åren har Stockholmsbörsen stigit med ungefär 10 % per år i genomsnitt. Den första fondbörsauktionen i börshuset, vid Stortorget i Gamla Stan, hölls redan den 4 februari Denna dag räknas som den officiella tillkomsten av Stockholms fondbörs. Inte förrän 1974 började börshandeln datoriseras, och först 1990 kom det helelektroniska handelssystemet SAX (Stockholm Automated exchange). Den uppgraderade versionen heter SAXESS. 5

5 1. INLEDNING Aktieplaceringar är dock inte utan risker. De senaste 100 åren har flera finanskriser passerat, då aktiekurserna sjunkit så kraftig att det talats om börskrascher. De två mest kända är den på 1920-talet och den i början av 1990-talet. Även när goda tider råder för aktiehandeln kan kurserna svänga kraftigt, vilket medför att aktiehandel alltid är förenad med ett visst mått av risktagande. Den senaste kraftiga börsnedgången kom år 2000 och varade i tre år. Avsikten med den här boken är att ge grundläggande kunskaper i det praktiska tillvägagångssättet vid aktieplaceringar. Det finns flera böcker som beskriver handeln med aktier och olika fördjupade teorier kring aktiehandeln. Få böcker ger emellertid en överblick över och förståelse för hur handeln rent praktiskt fungerar, eller kunskap om de olika verktyg som mer rutinerade aktieplacerare använder. Ambitionen med den här boken är att råda bot på denna brist samt besvara de flesta vanliga frågor som uppkommer i samband med både en begynnande och mer avancerad aktiehandel. 6

6 2. Aktien Innan man investerar sina sparade tillgångar bör man veta vad det är man köper. I detta kapitel beskrivs vad en aktie är, och varför man investerar i aktier. Vad är en aktie? En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. Det är emellertid ett ägande med begränsad risk och inget personligt betalningsansvar. Om ett företag går i konkurs tappar aktierna i värde och det egna satsade kapitalet går förlorat, men aktieägaren kan aldrig bli skyldig att betala för bolagets kvarstående skulder. Risken för aktieägaren är alltså bara det han eller hon betalat för aktien. När ett företag behöver kapital kan företaget emittera (ge ut) aktier. Detta ger företaget ett kapitaltillskott. Som motprestation vill den som investerat i aktier ha en så god avkastning som möjligt på sitt satsade kapital. Vanligtvis ger aktien en årlig ränta i form av en utdelning. Vilken utdelning en aktie ger bestäms av respektive företags bolagsstämma och kan variera från år till år. Vissa bolag ger ingen utdelning alls. Vanligtvis är utdelningen 2 till 5 procent av börsvärdet på aktien. Utdelningen i procent av aktiekursen är detsamma som aktiens direktavkastning. Utdelningen sker i regel någon gång under våren. Inför en utdelning brukar priset (kursen) på en aktie gå upp för att sedan gå ner direkt efter utdelningen. Utdelningen återspeglar sig alltså oftast i aktiekursen. Ägarandelen, aktien, kan säljas vidare till någon annan, och priset bestäms av tillgång och efterfrågan vid varje givet tillfälle. Eftersom den genomsnittliga aktiekursen brukar stiga mer procentuellt under ett år än vad den genomsnittliga direktavkastningen ger, är huvudorsaken till att många idag placerar i aktier följaktligen inte den årliga utdelningen utan tilltron till att aktien ska stiga i värde.

7 2. AKTIEN Aktier med olika röstvärde Det finns aktier av olika slag. Den vanligaste uppdelningen när det gäller de marknadsnoterade aktierna (aktier som handlas på en börs eller på någon annan marknad) är att de är uppdelade i A- och B-aktier (ibland även C). A-aktierna ger större inflytande i bolaget. Aktieägarna har rätt att utöva sitt ägarinflytande på bolagsstämman, bl a tillsätter de bolagets styrelse genom val. På bolagsstämman brukar en A-akties röstvärde motsvara tio B-aktiers. Enligt lagen får röstvärdet för en aktie inte vara högre än tio gånger röstvärdet för en annan aktie i samma bolag. Bolag som bildats före 1948 har emellertid ibland större skillnader. Motivet för att emittera (ge ut) B-aktier kan vara att huvudägarna i bolaget vill behålla det avgörande inflytandet men ändå införskaffa mer kapital till bolaget. A-aktier kan sålunda ha mycket lägre omsättning (handel) då de kan vara uppbundna hos ett mindre antal ägare. (Ofta är A-aktierna inte alls noterade.) Det finns även andra slags uppdelningar av aktier såsom preferensaktier och stamaktier. Men utbudet av andra aktier än A- och B-aktier på börsen är begränsat, så detta är sällan en aktuell fråga för den vanlige aktiespararen. Olika begrepp i samband med aktier Värdepapper och finansiella instrument är begrepp som ofta används och betyder ungefär samma sak. Värdepapper är en gemensam beteckning för handlingar som på något sätt kan omsättas i pengar, t ex aktier, obligationer eller optioner. Finansiella instrument kan sägas vara det sammanfattande begreppet för värdepapper som är avsedda för handel på värdepappersmarknaden. Med andra ord är en aktie alltså både ett finansiellt instrument och ett värdepapper. De finansiella instrumenten kan delas in i tre grupper, varav de två första nedan kan sägas vara huvudgrupper. Avista Terminer Instrument och marknader där betalning och leverans i princip sker i direkt anslutning till avsluten (dvs de köp och försäljningar som genomförts). Till avistamarknaden hör den vanliga aktiehandeln. Den direkta motsatsen till avista är terminer. Avslut sker idag men betalning och leverans sker i framtiden. 8

8 2. AKTIEN Derivat Instrument som enkelt uttryckt kan sägas vara en rättighet eller skyldighet att handla i ett underliggande finansiellt instrument eller vara, exempelvis en aktie eller en råvara, benämns derivat. Terminer och optioner tillhör derivatmarknaden och innebär en skyldighet eller rättighet att köpa eller sälja ett underliggande instrument eller vara vid ett senare tillfälle. Se även kapitlet Terminer och optioner. Varför placera i aktier? Det kan finnas många olika anledningar till att investera i aktier. Som nämnts tidigare är den absolut vanligaste orsaken att man hoppas att aktiekursen ska stiga och därmed att ens eget kapital ska öka i värde. Vid sidan om mer traditionellt banksparande är aktier och fonder den vanligaste sparformen för privatpersoner. Aktier har också blivit ett vanligt tilläggssparande till det statliga pensionssparandet och tjänstepensionssparandet. En annan anledning till att äga aktier kan vara att man vill stödja ett särskilt företag. Det kan vara för att man har ett speciellt intresse i företagets aktiviteter, t ex en fotbollsklubb, eller att man vill stödja ett företag på grund av etiska eller andra värderingsmässiga grunder, t ex till förmån för alternativ energi eller rättvis handel. Att äga aktier i ett bolag ger också ägaren rätt att gå på bolagsstämman och där göra sin stämma hörd och rösta i olika beslutsfrågor. Det gör att inflytandet i bolaget ökar. Gudrun Schyman t ex, köpte aktier i olika storbolag för att på bolagsstämmorna kunna argumentera för att man skulle rösta in fler kvinnliga styrelseledamöter. Det viktigaste i ett generellt aktiesparande behöver inte primärt vara att tjäna pengar, engagemang i ett företags aktiviteter eller viljan att påverka. Det kan även vara att det är spännande och allmänbildande att följa med i hur och varför ekonomin och olika bolag utvecklar sig som de gör. Att dessutom också koppla ekonomins och bolagens utveckling till psykologin hos övriga aktieplacerare, ger ytterligare en intressant dimension till aktiesparandet. Aktier kan på så vis vara ett mycket stimulerande fritidsintresse. 9

9 3.Hurär börsen uppbyggd? Stockholmsbörsen ägs av OMX AB, som även driver börserna i Helsingfors, Köpenhamn, Reykjavik, Tallinn, Riga och Vilnius under det gemensamma namnet den Nordiska Börsen. Vilka deltar i aktiehandeln? För att få handla på börsen krävs det ett medlemskap. Det kan ett värdepappersinstitut, dvs ett värdepappersbolag eller en bank, få om de har Finansinspektionens tillstånd att bedriva värdepappersrörelse och dessutom uppfyller börsens krav. Fondkommissionär var tidigare det legala namnet på värdepappersinstitut (före 1991), och fondkommissionärsbolag var namnet på värdepappersbolag (svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse,). Idag brukar man ibland lite slarvigt säga fondkommissionär och bank när man talar om börsens medlemmar. Det inkluderar även internetmäklare. Medlemmarna måste även betala för sin handel utifrån hur stor den är. Det är endast via en medlem som såväl stora investerare som privatpersoner kan handla på börsen. Stockholmsbörsen har idag ca 80 medlemmar som tillsammans har över 600 auktoriserade mäklare med tillträde till marknadsplatsen. Till börsen finns naturligtvis också ett antal anslutna bolag som har sina aktier noterade på någon aktielista. Idag finns det ca 300 bolag anslutna till Stockholmsbörsen - de sägs då vara börsnoterade. För att notera sina aktier måste bolagen uppfylla vissa villkor. De krav som ställs är bl a utförlig och snabb information till marknaden. Företagen får också betala en avgift för att ha sina aktier noterade på börsen. Fördelen för bolagen att vara på börsen är bland annat att de genom det lättare får tillgång till kapital vid emission (utgivning) av sina aktier, eftersom de når en bredare allmänhet. 10

10 3. HUR ÄR BÖRSEN UPPBYGGD? De olika listorna Börsen är indelad i olika aktielistor, och varje bolags aktier är noterade på någon av dessa listor. Sedan 2006 är de svenska, danska, isländska och finska börserna sammanslagna till den nordiska listan och de tre baltiska ländernas börser sammanslagna till en baltisk lista. Målsättningen är att på sikt förena dessa två listor till en enda. Den nordiska listan, som har ca 600 bolag noterade, etablerades 2006 av OMX AB för att Norden skall ses som en gemensam marknad. Listan underlättar handeln i aktier mellan dessa länder och aktierna från listan betalas med den lokala valutan där bolaget är noterat. Den nordiska listan är i sin tur uppdelad på tre underlistor: Large Cap Mid Cap Small Cap Kravet för att få vara noterad på Large Cap är att börsvärdet på bolaget ska vara över en miljard euro. Kravet för att få vara noterad på Mid Cap är att bolagets börsvärde är mellan 150 miljoner och 1 miljard euro. Mindre bolag med ett börsvärde under 150 miljoner euro finns på Small Cap. Dessutom finns listan First North (tidigare kallad Nya Marknaden) som är en handelsplats för tillväxtföretag i Norden, och ägs av OMX. Kostnaderna är mindre för att lista ett företag på First North och regelverket är inte lika omfattande som på börsen. Företag listade på First North får inte kalla sig börsnoterade eftersom First North-listan inte definieras som en börsplats (dvs en s k reglerad marknad) utan endast är en så kallad handelsplattform. Bolagens aktier kallas istället för marknadsnoterade. Med marknadsnoterade menas aktier som noterade på en lista (oavsett om det är en börslista eller någon annan lista) och är öppna för köp på den publika marknaden. Att First North är en handelsplattform (och inte är reglerad marknad) innebär förenklade regler om bl a informationsskyldighet för de listade bolagen. Risken för den enskilde placeraren är något högre för aktier på den här listan. De ovan nämnda listorna är i sin tur uppdelade för de olika länderna. Så går du in på någon internetmäklares hemsida är det möjligt att se enbart svenska aktier fördelade på Large Cap, Mid Cap, Small Cap och First North. Innan den nordiska listan etablerades 2006 var aktierna på Stockholmsbörsen i huvudsak indelade i olika listor efter hur stor omsättningen var på de enskilda aktierna. Det fanns i första hand två listor: 11

11 3. HUR ÄR BÖRSEN UPPBYGGD? A-listan O-listan som i sin tur var uppdelad på de mest omsatta aktierna samt övriga. som i sin tur var uppdelad på Attract 40 (de 40 mest omsatta aktierna) samt övriga. En annan lista som finns på den svenska aktiemarknaden är NGM Equity. Den ägs inte av OMX utan av ett konkurrerande bolag, Nordic Growth Märket (NGM). NGM har liksom OMX noterat sig på sin egen marknadsplats. NGM är vid sidan av OMX Sveriges andra auktoriserade börs sedan NGM-listan är liksom First North-listan inriktad på handel i nordiska tilllväxtbolag. Listan innehåller aktier från ett 50-tal bolag. Till alla de olika listorna finns också en observationslista, Obs-lista. Denna lista kan bolag hamna i om de för tillfället har problem av något slag, t ex att det sker en större omstrukturering av verksamheten, bolaget inte har skött informationsgivningen enligt börsens regler etc. Ett bolag kan också hamna på Obs-listan om det sker stora förändringar i ägandet, t ex vid ett uppköp. Bolag på observationslistan kan sålunda vara svåra att värdera. Det finns även aktielistor som inte hanteras av OMX eller NGM. Aktierna på dessa kan handlas hos något värdepappersbolag som har hand om listan. Som exempel kan nämnas Aktietorget - den största i sitt slag. Aktietorget har numera även tillgång till det elektroniska handelssystemet SAXESS. Bolag som har sina aktier på dessa listor uppfyller vanligtvis inte de krav som krävs för att bli noterade på börsen. Sådana aktier kan ge hög avkastning, men innebär samtidigt större risker. EU-regler och begrepp Det kan tidigare ha upplevts som svårt att förstå vad som räknas som en börs eller inte. Från och med den 1 november 2007, kan dock begreppsförvirringen upplevas som än större. Utifrån ett EU-direktiv, de så kallade MfFID-reglerna (Märkets in Financial Instruments Directive), har de tidigare begreppen förändrats. Syftet med det nya ramverket är att harmonisera lagstiftningen på värdepappersmarknaden inom EU. Inom ramen för den gamla lagstiftningen fanns det tre former av handelsplatser: börs, auktoriserad marknadsplats och oreglerad marknadsplats. 12

12 3. HUR ÄR BÖRSEN UPPBYGGD? I och med MiFID-reglerna finns det bara två: reglerad marknad och MTF (Multilateral Trading Facility), eller handelsplattform på svenska. Begreppet börs finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen och syftar då på de aktörer som har rätt att driva en reglerad marknad. First North, Aktietorget och andra mindre listor räknas som handelsplattformar. Ibland används även begreppet alternativ marknadsplats om handelsplattformar. Skillnaderna mellan en reglerad marknad och en handelsplattform är flera; regelverket för den reglerade marknaden är mera omfattande än det för handelsplattformen. På den reglerade marknaden ska övervakningen även göras av en oberoende part, och personer med särskild insyn i bolagen (s k identifierade insiders) måste redovisa sina innehav publikt. Den reglerade marknaden omfattas också automatiskt av alla EU-direktiv, medan en handelsplattform själv kan besluta om vilka regler som ska gälla för bolagen vid notering. Schematisk struktur över aktiehandeln Kontrollorgan och tillståndsgivare för aktiehandeln i Sverige är Finansinspektionen. Schematiskt kan organisationen för aktiehandeln i Sverige visas med nedanstående tablå. Med emittenter menas de bolag som ger ut aktier, men också andra institut som ställer ut obligationer, optioner etc. 13

13 4. Hur går handeln med aktier till? För att förstå sin egen handel kan det vara bra att förstå hur aktiehandeln fungerar för mäklarna, som bl a lägger order för privatpersoners räkning och som sitter och handlar direkt i det elektroniska handelssystemet. Aktiehandeln Hur går då aktiehandeln till? Jo, mäklaren kommer till arbetet på morgonen hos respektive börsmedlem. Mäklaren sitter alltså inte i börshuset. På sin arbetsplats har mäklaren en terminal som är kopplad till börsens centraldator. Mäklaren som sitter vid sin terminal kan hela tiden se exakt vad som händer på den elektroniska marknadsplatsen, vilka order andra medlemsföretag lägger in och vilka order som går till avslut (de köp och försäljningar som genomförs). Fram tills dess att marknaden öppnar kan mäklaren lägga in alla order som kommit in från sina olika kunder. Hos bankerna gäller det också de order som kommer in från de olika lokalkontoren. Några avslut kan då inte göras i de elektroniska systemen och mäklarna kan fram till marknadens öppnande endast se de order som de själva lägger in - ett system som kallas dolt öppningsförfarande. Innan marknaden öppnar kan dock efteranmälda avslut göras. De ska som senast rapporteras in i det elektroniska handelssystemet fem minuter efter öppningen. Efteranmälda avslut är manuella avslut som gjorts när börsen varit stängd och manuella avslut i sin tur är avslut som gjorts utanför det elektroniska handelssystemet, t ex via telefon mellan två mäklare. Efteranmälda avslut brukar endast ske när det gäller större avslut och är även omgärdade av vissa andra specifika regler. 14

14 4. HUR GÅR HANDELN MED AKTIER TILL? När marknaden öppnar ska en öppningskurs fastställas. Om ingen vill köpa till det lägsta säljpris som getts för en aktie kan dock ingen öppningskurs fastställas. Annars sätts öppningskursen där flest aktier kan matchas till avslut. Sedan går alla köporder på ett pris över och alla säljorder på ett pris under öppningskursen till avslut. De order som ligger på samma kurs som öppningskursen går till avslut i strikt tidsordning, dvs efter vilket tid de lagts in. Priset för avsluten följer öppningskursen. Det måste också finnas lika många aktier på köpsidan som på säljsidan för att alla aktier ska kunna gå till avslut. Öppningsförfarandet tar några minuter, och aktierna öppnar i bokstavsordning. Efter det tar den kontinuerliga handeln vid. Handeln sker efter principen att kursnivå går först, och vid lika kursnivå gäller inläggningstid. Överlappande kurser i orderboken som finns innan öppningen kan inte uppstå vid kontinuerlig handel eftersom en order som kommer in och som kan matchas med en annan order går direkt till avslut. Med överlappande menas att det finns en köporder som kan gå till avslut mot en säljorder. Maximal tid en order kan ligga inne i det elektroniska handelssystemet är 8 dagar. Oftast brukar emellertid mäklaren ta ut sina aktier som inte gått till avslut på kvällen för att lägga in nya order igen på morgonen. Hos vissa mäklare går det bara att ha ordern inne under en dag. Kontakta din mäklare om du vill veta vilka regler som gäller för hur länge en order ligger inne i handelssystemet hos dem. De olika stegen i kursnivåerna är förbestämda, dvs om aktierna går att handla i intervaller om hela kronor, 50-, 25-, 10-, 5- eller 1-öresintervaller -sk kurssteg eller tick-size. På nästa sida ges ett exempel på hur det under en handelsdag kan se ut i orderboken i det elektroniska handelssystemet. Exemplet är från Ericssons B-aktie år

15 4. HUR GÅR HANDELN MED AKTIER TILL? Bid betyder köp. Ask betyder sälj. Volume står för antalet aktier som köp- eller säljordern innehåller. Member står för vilken börsmedlem som har lagt ordern. SHB står t ex för Handelsbanken. På OMXs hemsida finns en lista med vilka börsmedlemmar som finns och vilka förkortningar de har. Skulle en köporder på 1400 st aktier med styckepriset 223 kr läggas in i orderboken skulle den automatiskt matchas mot de 1400 st på säljsidan med styckepriset 223 kr. Om en köporder skulle komma in på 222,75 kr skulle den inte kunna matchas, eftersom ingen vill sälja till det priset. Ordern ligger då kvar tills det finns en säljorder att göra avslut mot. Ett avslut kan jämföras med ett avtal om en vanlig försäljning. För ett avslut krävs minst en köpare och säljare som är överens om priset. Kurserna förändras kontinuerligt i det elektroniska handelssystemet. Så fort en köpare är beredd att betala samma pris som en säljorder som finns inlagd, eller en säljare är beredd att acceptera samma pris som en köpare har lagt, ändras kursen i orderboken. Ytterligare ett exempel för att öka förståelsen för hur det fungerar: Om en säljorder kommer in på 222 kr om 1500 st skulle den automatiskt matchas mot översta köpordern på 222,50 kr med 1500 st. Priset skulle bli 222,50 kr eftersom prissättningen utgår från den som lagt in ordern först. Köparen har med priset 222,50 kr sagt att han eller hon kan tänka sig att köpa 1500 st aktier till ett maxpris på 222,50 kr. Säljaren som lägger in en order på 222 kr säger att hon/han kan tänka sig att sälja st men inte till ett lägre pris än 222 kr. Både säljaren och köparen är sålunda nöjda med både 222 kr och 222,50 kr, men ett avslutspris måste avgöras och i aktiehandeln avgörs priset efter vem som lagt in sin order först. Det finns i orderboken ovan flera köporder med priset 222,50 kr. Detta på grund av att aktieordrarna är sorterade efter tid. Den översta köpordern är den som först lades in i systemet och ska sålunda gå först. 16

16 4. HUR GÅR HANDELN MED AKTIER TILL? När ett avslut sker skickas informationen till VPC (Värdepapperscentralen) där aktierna avregistreras från säljarens VP-konto (Värdepapperskonto) och registreras på köparens. Samtidigt sker betalning via köparens och säljarens bank eller värdepappersbolag. Först när detta är gjort är affären avslutad. Det sker i regel elektroniskt och ögonblickligen. VPC är en organisation där alla aktieinnehav registreras som handlats på svenska marknader. Där registreras alla aktieinnehav elektroniskt - alltså inga fysiska aktiebrev behövs. VPC är ett aktiebolag och ägs av i huvudsak de fyra stora bankerna Swedbank, Nordea, SEB och Svenska Handelsbanken. Sedan 2004 äger dessutom VPC AB 100 procent i sin finska motsvarighet APK OY. Tillsammans agerar de under namnet NCSD (Nordic Central Securities Depository). Aktiviteterna inom koncernen står under myndighetstillsyn. Under dagen fortsätter sedan handeln fram till stängningsdags med att mäklarna lägger in order allt eftersom de kommer in. Vissa mäklare sitter också med egna portföljer som de handlar i och är då inte beroende av andras order. Börsposter och småorder I det elektroniska handelssystemet sorteras alla order utifrån givna regler, dvs efter pris och tid. De högsta köpkurserna och de lägsta säljkurserna hamnar högst upp i orderboken. Om priset är detsamma för flera order sorteras de efter den tidpunkt då de registrerades i systemet. Det finns även vissa regler för hanteringen av en order baserat på dess storlek. Grundenheten för orderhanteringen i SAXESS är en börsspost (även kallad handelspost). För att på ett effektivt sätt kunna hantera order som är mindre än en börspost är SAXESS uppdelad i två olika marknader: börspostmarknad och småordermarknad. För varje aktieslag finns därför två orderböcker - en börspostorderbok och en småorderbok. Order som är mindre än en börspost läggs in i småordermarknaden där de matchas mot övriga småorder och sammanförs till avslut. Avslut i småordermarknaden kan endast göras till den kurs som för stunden gäller i börspostmarknaden. Därmed går det inte att få avslut på småorder vars pris avviker från vad som gäller på börspostmarknaden. 17

17 4. HUR GÅR HANDELN MED AKTIER TILL? Storleken på börsposten varierar från aktie till aktie. Elektrolux säljs t ex i poster om 100 st. Det är oftast enklare att handla i jämna börsposter eftersom det då är lättare att få igenom sin order. Alla order som är mindre än en börspost eller "blir över" hamnar i småorderboken. Handlar man 125 st elektroluxaktier blir 25 st aktier kvar som inte är en jämn börspost. Eftersom handeln i småorderboken ofta är mindre kan det vara svårt att få till stånd ett avslut till det pris man begärt. Är omsättningen i en aktie tillräckligt låg kan det vara svårt att få igenom en order överhuvudtaget. Men i fallet med Elextrolux är detta som oftast inte något problem då aktien har en hög omsättning. Mäklarens informationssystem Under börsdagen när handeln pågår uppdateras handelssystemet med orderoch avslutsinformation så fort en förändring sker i marknaden. Mäklarna kan följa varje förändring i orderböckerna från sina terminaler i realtid, dvs i samma stund som de sker. Dessutom har mäklarna tillgång till flera andra informationssystem som förser dem med nyheter och information från aktie-, kredit-, valuta- och derivatmarknaderna. Dataterminaler rapporterar om olika nyheter, pressmeddelanden etc. De innehåller även realtidskurser från olika börser och analysverktyg med diagram etc. För tjänsterna som hör till terminalerna betalar användaren en avgift till det företag som äger rätten till informationen. De tre största, och vanligaste, är SIX (Stockholm Information exchange), Reuter och Bloomberg. Man brukar tala om SIX-, Reuter- och Bloombergterminaler. 18

18 5. Hur handlar privatpersoner aktier? Som privatperson kan du börja handla aktier genom att ta kontakt med en bank eller ett värdepappersbolag (fondkommissionär), alltså en medlem av börsen. Oavsett via vem du väljer att handla dina aktier, måste du öppna ett VP-konto hos VPC. Det får du hjälp med av din mäklare. Du måste också välja ett konto där pengarna för köp ska dras ifrån och till vilket eventuella utdelningar skall betalas ut. Om du har telefontjänst hos din bank eller värdepappersbolag kan du ringa in dina order. Hos en bank eller ett värdepappersbolag kan du ibland också få öppna ett särskilt aktiekonto, även kallat depåkonto eller aktiedepå (terminologin varierar beroende på vart man vänder sig) där de pengar som du önskar använda för dina aktieaffärer skall sättas in, och där dina aktier registreras. Oftast brukar också värdet på aktierna i form av senaste betalkurs anges som en värdepost på kontot. Har du ett sådant depåkonto behöver du oftast inget personligt VP-konto hos VPC utan det räcker med att aktieinnehavet är noterat på aktiekontot. Aktierna noteras på värdepappersinstitutets VPkonto. Som aktieägare kan du ha flera VP-konton och flera aktiekonton, men det är inte något du vanligtvis behöver fundera på eftersom de sköts av din aktiemäklare. Vissa banker och värdepappersbolag tar ut en avgift för kontot, hos andra är det gratis. Ibland krävs det även att ett minimibelopp sätts in på kontot, allt från kr och uppåt. Minimibeloppet kan användas för aktieköp. Öppnar du ett aktiekonto kan du också knyta olika tjänster innehållande kursinformation, aktieanalyser m m till det. För dessa extratjänster brukar det ibland tas ut en tilläggsavgift. Hör dig för hos din bank eller hos ditt värdepappersbolag vilka tjänster de erbjuder och vad det kostar.

19 5. HUR HANDLAR PRIVATPERSONER AKTIER? Internethandel Hos de flesta banker och ett flertal värdepappersbolag kan du också handla via Internet. Du måste då förstås öppna ett särskilt aktiekonto hos dem där dina pengar för aktieaffärerna finns. Internetmäklarna tar oftast inte ut någon fast avgift utan bara ett courtage (den avgift som betalas för varje aktieaffär). Minimicourtaget brukar ligga på kr per affär. Som småsparare kanske du inte heller kommer upp i högre belopp eftersom det procentuella courtaget kan ligga på t ex 0,09 procent. Om du då exempelvis köper aktier för kr skulle courtaget bli 45 kr, och du kommer då under minimicourtaget och får betala det istället. Att handla via en nätmäklare är ofta ett billigare alternativ än att handla direkt med en bank eller via telefon. En affär som via en nätmäklare kan kosta 99 kr kan hamna mellan 200 kr och 1000 kr om du handlar via telefon. Det är också många gånger snabbare och enklare att använda en nätmäklare. Har du en internetuppkoppling kan du handla mer eller mindre rakt in i det elektroniska handelssystemet. Vid varje transaktion sitter det emellertid en mäklare som bevakar de affärer som sker. Var dock beredd på att en orderanstormning kan få datasystemen att krångla hos nätmäklarna, vilket gör att vid tillfällen med hög turbulens på börsen kanske du inte alltid får igenom din order när du tänkt. Här nedan följer en lista på några av de populäraste internetmäklarna, deras internetadresser och vilka minimicourtage de har just nu. Kom ihåg att billigt inte alltid är detsamma som dåligt och att dyrt inte alltid är detsamma som bra - se efter om mäklaren har de tjänster du vill ha. De flesta banker tillhandahåller också möjligheten att köpa och sälja aktier över Internet. Internetmäklare Internetadress Minimicourtage Avanza 99 kr E-trade 89 kr Nordnet 99 kr De populäraste internetmäklarna med adresser och minimicourtage (dec -07). 20

20 5. HUR HANDLAR PRIVATPERSONER AKTIER? Att börja handla När du anmält ditt intresse hos t ex en internetmäklare, lämnat in din kontoansökan, blivit registrerad som kund och fyllt på ditt aktiekonto med pengar, kan du börja handla. Det första du då måste göra är förstås att välja den aktie du är intresserad av och vilket belopp du vill handla för. Men kom ihåg att aktier bara går att handla styckevis. Om du t ex vill köpa ABB för kr och priset per aktie är 159,50 kr blir det sålunda 125 st aktier till priset 19937,50 kr plus courtage. Börsposter och småorder Som tidigare nämnts delar det elektroniska systemet upp order i börspostorder och småorder. Det kan därför vara viktigt att ta reda på hur stor en börspost är och sedan försöka handla i jämna börsposter eftersom det då är lättare att få igenom en order till önskat pris. I aktier med mycket hög omsättning brukar emellertid detta inte vara något problem. Vill man inte köpa hela börsposter bör man åtminstone tänka på att det är lättare att få igenom småorder om de är en någorlunda jämn del av en börspost, t ex en halv eller en fjärdedel. Villkorade order Aktiekurserna på börsens marknad ändrar sig hela tiden. Den kurs som gäller när man ger sin bank eller värdepappersbolag en order kan ha förändrats när ordern läggs in i det elektroniska handelssystemet. Därför kan du aldrig garanteras att få köpa eller sälja till en viss kurs. Däremot kan man gardera sig genom att koppla ett villkor till ordern. Bästa möjliga pris Villkoret bäst möjligt brukar användas för småorder och innebär att köp eller försäljning sker till den betalkurs som för tillfället gäller. Om betalkursen ändras innan ordern gått till avslut följer ordern automatiskt med till den nya betalkursen. Villkoret bäst möjligt innebär alltså inte att avslut sker 21