Demokratipolitik... 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demokratipolitik... 4"

Transkript

1 Demokratipolitik Problem och reformbehov Debatt Delaktighet Rättigheter Maktdelning Robusta institutioner Nya styrelseformer Flernivådemokrati Det europeiska framtidskonventet Konventet om Europas framtid Varför ett konvent? Konventets ökande betydelse Författningsfördrag Befogenhetsfördelning Makten inom EU Medborgarnas rättigheter Vad betyder konventet för medlemsländerna? Konstitutionalisering Stärkt rättighetsskydd Nya uppgifter för de nationella parlamenten Federalisering Regional och lokal självstyrelse Fortsatt omdefinition av statens roll Olösta demokratiproblem Svenska författningsproblem Valsystem Riksdagen Regering och förvaltning Kommunal självstyrelse Författningspolitikens dagordning Källor och litteratur

2 Lösningen på demokratins problem heter mer demokrati. Denna gamla sanning illustrerar att demokratin i grund och botten bygger på en dynamisk samhällsteori. Det öppna samhället erkänner att utopins ideala slutmål är ouppnåeligt, men förutsätter att samhället kan organiseras så att det kan lära av sina egna misstag. Självkritisk debatt och beredskap till omprövning blir därför en del av demokratins vardag. Varningar för att demokratin befinner sig i en kris är paradoxalt nog ett uttryck för att demokratins hälsotillstånd egentligen är ganska tillfredsställande. På ett allmänt plan kan det verka som om Sverige därmed skulle ligga ganska väl till. Man kan knappast klaga på någon avsaknad av demokratidebatt. Tvärtom har vi under senare år kunnat bevittna ett rad initiativ. Regeringen har numera en särskild demokratiminister. Den stora demokratiutredningen ledde fram till proposition och riksdagsbeslut. Regeringen och dess demokratidelegation försöker stimulera demokratidebatten genom bidrag och seminarier. Universitet och högskolor organiserar demokrativeckor och demokratidagar. Demokratiakademin anordnar kurser och utger skrifter. Möjligen kan jag också drista mig att tillägga de årliga rapporterna från SNS Demokratiråd. Ändå är det något som har fattats. Konstitutionella frågor har länge haft en undanskymd plats i det offentliga samtalet. Sedan den nuvarande regeringsformens tillkomst för snart tre årtionden sedan har statsskicket visserligen modifierats på enskilda punkter, men det har inte förts någon mer övergripande och principiell debatt om den svenska författningen. Men nu tyder mycket på att författningspolitiken fått förnyad aktualitet. Den stora debatten om Europeiska unionens framtid, som givits en kraftig stimulans av det pågående konventet, har sent omsider kommit att uppmärksammas även i Sverige. Det svenska statsskickets reformering gavs också en högre politisk prioritet när Pär Nuder i samband med regeringsombildningen efter valet 2002 fick särskilt statsrådsansvar för författningsfrågorna. Sedan dess har socialdemokratiska partiet också tillsatt en författningspolitisk arbetsgrupp med Nuder som ordförande. Också för kommuner och landsting väntar en konstitutionell debatt som kan få stora konsekvenser för hela den offentliga sektorn. I januari 2003 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté som förutsättningslöst ska se över strukturen och uppgiftsfördelningen mellan staten, landstingen och kommunerna. Därutöver skall utredningen, som leds av Mats Svegfors, även pröva den svenska förvaltningsmodellen, särskilt i ljuset av det svenska EUmedlemskapet. Så om vi nu står inför en debatt som möjligen kan leda till omfattande förändringar av spelreglerna för politik och förvaltning kan det vara tid att reflektera över hur man kan ge denna diskussion så goda förutsättningar som möjligt. I vissa avseenden skiljer sig kraven på beslutsunderlag inte från andra politiska sektorer. Men författningspolitiken har vissa särdrag, eftersom det handlar om politik som riktar sig mot det politiska systemet självt. Därmed ställs demokratins självreflekterande förmåga på prov. En framgångsrik författningspolitik har fyra element: definition av mål, analys av problemen, medvetenhet om de konstitutionella valmöjligheterna samt en särskild omsorg om beslutsprocessen. Definitionen av författningspolitikens mål handlar ytterst om att formulera kriterier för ett gott demokratiskt samhälle. Det går inte att undvika att ta ställning till en av den 2

3 politiska filosofins stora frågor: hur skall medborgarna kunna påverka och ta ansvar för sitt eget samhälle? Problemanalysen går ut på att identifiera svagheterna i den uppsättning regler och institutioner som ligger till grund för den offentliga makten. En avgörande fråga är om de olika bristerna saknar inbördes samband, och därmed kan lösas genom partiella reformer, eller om de ingår i ett större sammanhang. Finns det inbyggda systemfel i dagens offentliga sektor? Vilka är då alternativen till dagens system? Analysen av de konstitutionella handlingsalternativen kräver både historisk insikt och en öppenhet inför andra länders erfarenheter. Men att behöva lära av andra verkar ofta ta emot för ett land som länge betraktat sig som världsmästare i demokrati. Beslutsprocessen i de författningspolitiska avgöranden som format vårt demokratiska system har sällan varit särskilt demokratisk. Författningsfrågor har endast intresserat ett fåtal specialister och sällan förekommit i valrörelser och allmänpolitisk debatt. Frågan är om demokratins självförnyelse denna gång kommer att kunna föregås av en bredare debatt. 3

4 Demokratipolitik På ett mycket allmänt plan råder det enighet om vad demokrati är. Demokratin är den styrelseform som förverkligar folksuveränitetens idé. Men så snart diskussionen kommer över på ett mer konkret plan upphör enigheten. Under demokratins genombrottstid var den allt överskuggande frågan att ersätta det gamla privilegiesamhällets ojämlika maktstruktur med ett politiskt system baserat på allmän och lika rösträtt samt parlamentarism. Argumenten för demokrati fick därigenom huvudsakligen en negativ karaktär, som en opposition mot orimligheterna i ett system baserat på kungamakt samt inskränkt och graderad rösträtt. Demokratidebatten har haft ett nära samband med den yttre politiska utvecklingen. Under rösträttsstriderna runt sekelskiftet stod valrättsproblem och kvinnornas rättigheter i fokus. Under 1920-talet, då den nyss vunna demokratin i många europeiska länder hotade att falla samman, och i åtskilliga fall ersattes av diktatur, ägnades regeringsmakten och parlamentarismen särskild uppmärksamhet. De nazistiska och fascistiska alternativen till demokratin ledde till att fri- och rättigheter och minoriteters rättigheter lyftes fram i debatten. De kommunistiska folkdemokratiernas inrättande efter andra världskriget och de hårdnande motsättningarna under det kalla kriget motsvarades av en särskild betoning av den västerländska demokratins beslutsform, i synnerhet fria val, öppen debatt och flerpartikonkurrens. Välfärdsstatens tillväxt och den offentliga sektorns expansion medförde att debatten inriktades på den enskilde medborgarens rättigheter gentemot det allmänna. Globalisering, europeisk integration, decentralisering och allt fler organiserade särintressen har gjort att debatten särskilt kommit att handla om nationalstatens roll i förhållande till andra beslutscentra. I den långa demokratidebatten finns trots allt vissa återkommande teman. Demokratins idealsamhälle kan sägas bestå av tre huvudelement: medborgarstyrelse, rättsstat och handlingskraft. Medborgarstyrelse är uttryck för folksuveränitetens princip. Demokratin bygger på fri åsiktsbildning, som förutsätter att det ytterst är medborgarna själva som avgör vilka frågor som görs till föremål för kollektiva beslut. Medborgarstyrelsen ställer också krav på ett offentligt rum för debatt, kritik och upplysning. I demokratins ideal ligger också att medborgarna skall ha tillgång till effektiva metoder för att delta i den politiska beslutsprocessen. Medborgarstyrelsen förutsätter också krav på likabehandling och tolerans. Rättsstat innebär att den offentliga makten organiseras och utövas på ett förutsebart sätt. Den enskildes ställning garanteras genom ett system av fri- och rättigheter. Rättssäkerheten betyder att myndigheterna måste uppfylla krav på saklighet och opartiskhet. Den offentliga makten skall dessutom vara organiserad enligt maktdelningens idé om tydliga mandat och möjlighet till ansvarsutkrävande. Handlingskraft är det kompletterande krav som gör demokratin effektiv. Det räcker inte att besluten är folkligt förankrade och är juridiskt korrekta. En demokratisk organi- 4

5 sation måste också förfoga över resurser, ha beslutskapacitet och besitta förmåga att genomföra sina beslut. Med flera ideal finns det alltid en risk för målkonflikter. Rättsstatens krav kan exempelvis komma i konflikt med effektiviteten. I själva verket bygger det demokratiska styrelsesättet på en serie dilemman, som endast kan hanteras genom kontinuerlig debatt och dialog. mål är att skapa politiska institutioner som uppfyller kraven på medborgarstyrelse, rättsstat och handlingskraft. Ansvaret för demokratipolitiken ligger på staten, men också på EU, kommuner, landsting, regioner samt frivilliga organisationer och andra delar av det civila samhället. Men demokratins olika delar kan också stärka varandra. Rättsstatens styrelse genom generella rättsnormer ger stadga åt folkstyrelsen. Medborgarförankring underlättar genomförandet av offentliga beslut. Denna definition av demokratipolitikens mål har utvecklats i flera rapporter från SNS Demokratiråd; den första i serien är Demokrati som dialog (Bo Rothstein m.fl., 1995) och den senaste Demokrati utan ansvar (Olof Petersson m.fl., 2002). Samma demokratiideal har också kommit till användning i praktisk politik. I själva verket har regering och riksdag formulerat målen för den officiella förvaltningspolitiken på liknande sätt; endast ordvalet skiljer sig något. I direktiven till den förvaltningspolitiska kommissionen angav regeringen att den offentliga sektorns utformning skall vägledas av kraven på demokrati, rättsstat och effektivitet. Dessa ideal präglade sedan kommissionens arbete och bildade också grund för den proposition som sedermera utmynnade i ett riksdagsbeslut. Förvaltningspolitiska kommissionens slutsatser återfinns i SOU 1997:57 I medborgarnas tjänst. Betänkandet innehåller också regeringens direktiv, som bygger på tredelningen demokrati, rättsstat och effektivitet. Med demokratipolitik avses de överväganden och beslut som påverkar folkstyrelsetankens förverkligande. Demokratipolitikens 5

6 Problem och reformbehov Aktuella granskningar av svensk politik ger en blandad bild. I vissa avseenden fungerar demokratin tämligen väl. Ett internationellt perspektiv visar exempelvis på betydelsen av offentlighetsprincipen, ett jämförelsevis högt valdeltagande och den relativt starka kvinnorepresentationen på politiska poster. Men det finns också mörka inslag i bilden. Svagheterna när det gäller medborgarstyrelsen handlar framför allt om bristerna i den offentliga debatten och medborgarnas delaktighet i politiken. Rättsstatens problem gäller fri och rättigheter och maktdelning. Också det politiska systemets handlingsförmåga uppvisar klara brister. Eftersom flera av dessa problem dessutom håller på att förvärras står demokratipolitiken i dag inför stora reformbehov. Debatt Demokrati förutsätter upplyst förståelse och fri åsiktsbildning. Den offentliga debatten fungerar emellertid otillfredsställande. Makten över dagsdebattens dagordning utövas i stor utsträckning av massmedierna. Mediernas dominans gör att det politiska livet präglas av journalismens inriktning på förenkling, tillspetsning och personfixering. Demokratin kräver emellertid ett offentligt samtal med större plats för saklighet, reflektion och öppen dialog. Riksdagen och de politiska partierna skulle kunna fungera bättre som forum för stimulerande och nydanande samhällsdebatt. Genom EU-medlemskapet har förberedelsearbetet inför viktiga politiska beslut flyttats till anonyma tjänstemannakommittéer. I takt med att det politiska beslutsfattande flyttar över till den europeiska arenan stiger också behovet av ett gränsöverskridande offentligt samtal. Språkförbistring och nationellt avgränsade debattkulturer försvårar i dag en gemensam, europeisk dialog. Behovet av ett europeiskt offentligt rum framstår därför som en av demokratidebattens huvudfrågor. Delaktighet Även om demokratin inte kräver ett folk i ständigt sammanträde vilar folkstyrelsen ändå på tanken att medborgarna på ett eller annat sätt skall vara delaktiga i de offentliga besluten. Trots att svenskarnas politiska deltagande internationellt sett alltjämt ligger på en relativt hög nivå är trenden nedåtgående. Valdeltagandet sjunker. Antalet partimedlemmar minskar, liksom aktiviteten i etablerade folkrörelser. Dessutom ökar den politiska ojämlikheten i vissa avseenden. Invånare med utländsk bakgrund är mer marginaliserade i dag än för något årtionde sedan. En del ungdomsgrupper är politiskt sett så gott som helt utanförstående. Samtidigt ökar förtroendeklyftan mellan folket och eliterna. Misstroendet är i dag stort mot partier och politiker. I kretsen av EU:s femton nuvarande medlemsstater utmärker sig Sverige som det mest negativa. Rättigheter Trots en gradvis förstärkning av de medborgerliga fri- och rättigheterna, exempelvis genom införlivandet av Europakonventionen i svensk rätt, återstår flera problem. Äganderätten är grundläggande för en rättsstat, men till följd av politisk oenighet har 6

7 DELTAGANDE I RIKSDAGSVALEN År Röstande i % av År Röstande i % av År Röstande i % av röstberättigade röstberättigade röstberättigade , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 Källa: SCB och Valmyndigheten (2002) riksdagen ännu inte lyckats formulera en tillfredsställande grundlagsparagraf. Rättsläget inom detta centrala område är därför oklart. Offentlighetsprincipen ger svenskarna rätt att ta del av myndigheternas handlingar. EU-medlemskapet innebar i detta avseende ingen förstärkning, utan riskerar tvärtom att urholka en hörnsten i den svenska folkstyrelsen. Medborgarnas rättigheter bestäms i dag av ett svåröverblickbart system av nationell lagstiftning, europeiska konventioner och internationella deklarationer. Maktdelning Maktdelning är en av det svenska styrelseskickets svaga punkter. Sverige har aldrig kommit att utveckla ett genomtänkt system av åtskilda befogenheter och tydlig ansvarsfördelning. I stället har en pragmatisk, ofta informell, arbetsfördelning präglat den offentliga makten. Systemets nackdelar i form av komplexitet, oklarhet och bristande insyn påkallar i dag en omvärdering och förändring i riktning mot tydligare maktdelning. Maktdelning i höjdled handlar om förhållandet mellan kommuner, landsting, regioner, staten och Europeiska unionen. Sättet att organisera förhållandet mellan de olika nivåerna i den offentliga sektorn har avgörande betydelse för väljarens möjligheter att utkräva ansvar. Läget i dag kännetecknas av en långtgående oklarhet, inte minst när det gäller förhållandet mellan staten och de lokala självstyrelseorganen. Samma ovisshet gäller i långa stycken också relationerna mellan EU och medlemsstaterna. Maktdelning i sidled avser det inbördes förhållandet mellan de olika grenarna av statsmakten. Förhållandet mellan juridik och politik kan klargöras genom en bättre ansvarsfördelning mellan domstolar och folkvalda organ. Trots att den statliga revisionen nyligen omorganiserats behöver granskningsmakten ytterligare förstärkas. 7

8 Robusta institutioner Det politiska systemets handlingsförmåga sätts på prov i tider av ekonomisk nedgång och kris. De offentliga finanserna är alltjämt känsliga för inkomstminskningar. Regeringsmakten är försvagad efter tjugo år av minoritetsregeringar. Dagens komplexa förvaltningsorganisation har visat sig svår att kontrollera och styra. Direktiven till den nya utredningen omstrukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen pekar just ut styrningsproblemen som en viktig fråga. Sett i stort har samhällsstrukturen blivit mer komplex, vilket leder till krav på tydligare roller och synliga gränser för den offentliga verksamheten bl.a. för att inte insyn och ansvarsutkrävande skall försvåras. Vidare är en så enkel och tydlig samhällsorganisation som möjligt på alla nivåer av största intresse både för medborgare och näringsliv för att undvika att viktiga samhällsekonomiska vinster går förlorade (dir. 2003:10). Nya styrelseformer Dagens stora samhällsomvandlingar, inte minst internationalisering och individualisering, leder till omtänkande även när det gäller det politiska systemet. Gränsdragningen mellan offentlig och privat sätts ifråga. Morgondagens demokrati kan komma att förverkligas genom delvis andra arbetsformer. Även inom EU förs nu denna debatt om nya styrelseformer. Kommissionen diskuterar i en vitbok hur man ska kunna utveckla öppnare samrådsformer med kommuner, regioner och det civila samhället (KOM (2001) 428). 8

9 Flernivådemokrati Författningspolitiken står inför ett stort, inledande vägval. Frågan är inom vilken eller vilka samfälligheter som demokratiprincipen skall vara rådande. En möjlighet är att begränsa demokratin till den statliga nivån. Riksdagsmajoriteten skulle därmed bli allenarådande. En sådan extremt monolitisk demokratimodell är emellertid inte förenlig med lokal självstyrelse och demokratiska styrelseformer på europeisk nivå. Ett system med maktdelning i höjdled innebär att folkviljan förverkligas parallellt inom flera territoriella enheter. Flernivådemokrati betyder att medborgaren kan uttrycka sin vilja genom ett antal olika valsedlar. Flernivådemokratin kan organiseras på många skilda sätt, men man kan formulera fyra grundkrav. Demokratin fordrar tydligt definierade enheter inom vilka medborgarna kan utöva sitt självbestämmande. Beslutsenheterna måste vara tillräckligt handlingskraftiga. Kravet på specialisering och ansvarsfördelning förutsätter en politisk organisation med flera territoriella nivåer. En organisation med flera olika beslutsnivåer kräver samordning och kontroll. Dagens politiska debatt kretsar i mycket kring vad EU skall göra och vilken makt som kommuner och regioner skall ha. Dessa problem bottnar egentligen i en grundläggande oklarhet, nämligen vilken uppgift som staten skall ha. Inom många politiska områden råder en både-och-delegering. Staten har överlåtit ansvar till än EU, än de lokala självstyrelseorganen, men vill ofta själv ha kvar sista ordet. De oklara befogenheterna gör det svårt för väljaren att på valdagen utkräva ansvar. Författningspolitiken måste därför börja med att definiera statens uppgift. Flernivådemokratins problem har inte minst aktualiserats av EU-medlemskapet. Toppmötet i Nice år 2000 konstaterade att unionen lider av oklarheter när det gäller uppgiftsfördelningen. Frågan är nu hur man skall upprätta och övervaka en mer exakt avgränsning av Europeiska unionens och medlemsstaternas behörigheter, så att subsidiaritetsprincipen återspeglas. Svensk författningspolitik är därför i väsentliga avseenden sammankopplad med det europeiska framtidskonventet och EU:s regeringskonferens år Den kommunala självstyrelsens gränser har i dag gummibandets karaktär. Om inte kommunerna skall reduceras till lokala förvaltningsorgan för statliga beslut måste kommunernas få ökad makt inom de områden där lokala variationer accepteras. Försöken att förtydliga grundlagens paragraf om den kommunala självstyrelsen har ännu inte givit några resultat. Kommunerna skall ha rätt att anlita ett judiciellt förfarande för att säkerställa ett fritt utövande av sina befogenheter och respekt för de principer om kommunal självstyrelse som finns fastlagda i grundlagen eller den nationella lagstiftningen. Denna mening är ett direkt citat från Europarådets konvention om lokal självstyrelse. Sverige har undertecknat konventionen, men uppfyller knappast kravet på rättsskydd för den kommunala självstyrelsen. Tvister om kompetensen mellan stat och kommun skall, enligt Europarådets konvention, avgöras på rättslig grund. En kommun skall ha rätt att 9

10 föra sin talan inför domstol eller likvärdigt, oberoende, författningsenligt organ. En möjlig reformlinje är att, på de områden där staten i allt väsentligt bestämmer det offentliga åtagandets omfattning och nivå, överföra finansieringsansvaret från kommunerna till staten. Oavsett om produktionen sker i offentlig eller privat regi finns det behov av stärkt granskningen av producenterna. Kommunerna kan ges möjlighet att tilläggsfinansiera på de områden där en lokal majoritet önskar detta. Syftena är att låta makt och ansvar följas åt samt att minska behovet av mellankommunal utjämning. Antingen bör kommunerna fritt bestämma över utdebiteringen eller så bör staten införa ett permanent skattetak med utrymme för en fri sektor. På sikt kan kommunerna själva få bestämma över valet av skattebas (Lindbeck m.fl. 2000). sådan att medborgarna säkras inflytande över det offentliga systemet. Fördelningen av uppgifter mellan de administrativa nivåerna skall balanseras så att varje nivå har sin egen väldefinierade uppgiftsportfölj för att säkra enkelhet och överskådlighet. En grundläggande princip är att det bör råda samstämmighet mellan uppgiftsansvar och finansiering. Regionernas växande makt håller på att förändra Sveriges konstitutionella system. Konsekvenserna blir särskilt stora i ett land med omfattande offentlig sektor och den offentliga verksamheten i huvudsak förlagd till lokala och regionala självstyrelseorgan. Det är ett nedslående faktum att de hittills prövade regionmodellerna visat sig ha betydande brister från demokratisynpunkt. Aktuella undersökningar visar att regionförsöken inte uppfyller grundläggande demokratikrav. I stället för att omdefiniera demokratin återstår två alternativ. En möjlighet är att utveckla den regionala demokratin på allvar. Den andra lösningen är att avveckla regioner och landsting som självständig organisationsnivå. Det är också möjligt att vi får ett mellanting: tre regioner kring storstadsområdena och i övrigt borttynande landsting. Sammantaget kan man vad avser denna del av författningspolitiken säga att uppgiftsfördelningen i en flernivådemokrati bör vara 10

11 Det europeiska framtidskonventet Det pågående konventet om Europas framtid behandlar frågor av central författningspolitisk betydelse. Konventet har bland annat i uppgift att diskutera en konstitutionalisering av fördragen, befogenhetsfördelningen mellan EU och medlemsstaterna, maktbalansen mellan EU:s institutioner samt det konstitutionella skyddet för medborgarnas rättigheter. Därmed har konstitutionella frågor nu hamnat högt på den europeiska dagordningen. Men den europeiska debatten är inte isolerad från utvecklingen i medlemsländerna. Tvärtom finns det ett dubbelriktat samband mellan inhemsk och europeisk författningspolitik. Den svenska demokratidebatten får därför ett allt starkare samband med den europeiska framtidsdebatten. Konventet om Europas framtid I en strävan att bredda och öppna förberedelserna av den kommande regeringskonferensen beslutade Europeiska rådet i Laeken 2001 att sammankalla ett konvent om unionens framtid. Uppgiften blev att dryfta väsentliga problem som unionens framtida utveckling för med sig och att undersöka de olika tänkbara lösningarna. Rådet utsåg Valéry Giscard d Estaing till ordförande samt Giuliano Amato och Jean-Luc Dehaene till vice ordförande för konventet. Utöver ordföranden och hans två vice ordförande består konventet av 15 företrädare för medlemsstaternas stats- eller regeringschefer (en per medlemsstat), 30 ledamöter av de nationella parlamenten (två per medlemsstat), 16 ledamöter av Europaparlamentet GISCARD D ESTAINGS FÖREBILD? (GEORGE WASHINGTON , AV GILBERT STUART) och två företrädare för kommissionen. Kandidatländerna får delta i full omfattning i konventets diskussioner. De är representerade på samma villkor som medlemsstaterna (en företrädare för regeringen och två ledamöter av det nationella parlamentet) och delta i överläggningarna, dock utan att kunna förhindra en konsensus som utkristalliserar sig mellan medlemsstaterna. 11

12 Delvis överlappande med de uppgifter som formulerades redan vid regeringskonferensen i Nice nämner Laekenförklaringen några områden där reformbehovet är särskilt stort: En bättre fördelning och definition av behörighet i Europeiska unionen. Förenkling av unionens instrument. Mer demokrati, öppenhet och effektivitet i Europeiska unionen. Laekenförklaringen reser dessutom ett antal frågor som handlar om vägen till en grundlag för de europeiska medborgarna. Den första gäller förenklingen av befintliga fördrag utan att innehållet ändras. Måste åtskillnaden upprätthållas mellan unionen och gemenskaperna ses över? Och uppdelningen i tre pelare? Därefter kommer frågorna om en eventuell omstrukturering av fördragen. Måste det införas en åtskillnad mellan ett grundfördrag och övriga fördragsbestämmelser? Bör en sådan uppdelning införas? Kan detta leda till en åtskillnad mellan ändrings- och ratificeringsförfaranden för grundfördraget och övriga fördragsbestämmelser? Vidare måste det övervägas huruvida stadgan om de grundläggande rättigheterna skall tas in i grundfördraget och huruvida Europeiska gemenskapen skall ansluta sig till Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Slutligen infinner sig frågan huruvida denna förenkling och omstrukturering inte på sikt skulle kunna leda till att det antas en grundlagstext inom unionen. Vilka skulle utgöra de viktigaste beståndsdelarna i en sådan grundlag? De värderingar unionen står för, medborgarnas grundläggande rättigheter och skyldigheter, medlemsstaternas förhållanden i unionen? Med beslutet i Laeken hade egentligen alla tunga frågor om EU:s framtida organisation och arbetssätt hamnat på den officiella dagordningen. Konventet inledde sitt arbete i februari Arbetsplaneringen innebär att man inledningsvis avlyssnar och sammanställer de förväntningar och krav som finns hos Europas folk. Därefter följer en fas av analyser och sammanställningar. Konventets arbete avslutas under 2003 med en jämförelse mellan olika handlingsalternativ, en genomgång av för- och nackdelar och slutligen ett eller flera alternativa förslag till den kommande regeringskonferensen. Laekenförklaringen säger att diskussionerna avslutas efter ett år, i god tid så att ordföranden för konventet kan lägga fram resultatet för Europeiska rådet. Enligt Nicefördraget ska en regeringskonferens sammankallas under Varför ett konvent? Flera händelser och händelsekedjor ligger bakom beslutet att tillkalla ett framtidskonvent. En del av förklaringen kan hänföras till EU:s interna processer, som ännu ett steg i den europeiska integrationens inre logik. Redan i samband med tillkomsten av den inre marknaden under 1980-talet fördes en diskussion om att ersätta de olika fördragen med en enhetlig författning. Maastrichtbeslutet om ett unionsfördrag med sin trepelarstruktur och om en ekonomisk och monetär union stimulerade också debatten om en grundläggande översyn av EU:s styrelseformer. Framväxten av en europeisk välfärdspolitik, genom Lissabonprocessen väsentligen organiserad på mellanstatlig grund, väckte också frågor om de inbördes maktrelationerna mellan rådet, kommissionen och parlamentet. När EU i Helsingfors 1999 beslöt att inrätta en egen militär styrka för fredsbevarande operationer följde också uppgiften att skapa nya politiska och militära organ och strukturer för den politiska och strategiska ledningen av sådana operationer. 12

13 90 80 Opinion on EU membership (by country) L IRL NL E GR I DK B D P EU F A S FIN UK 15 A good thing Neither good nor bad A bad thing Källa: Eurobarometer 58, december 2002, Highlights Denna interna utveckling inom EU är en nödvändig men inte tillräcklig förklaring till att konventet kommit till. Man måste också beakta den inrikespolitiska utvecklingen i Europas stater. Kort sammanfattat kan man säga att konventet uppstått som ett svar på kraven på mer demokrati. Det gäller dels i de nya demokratierna i Öst- och Centraleuropa, dels i Västeuropas gamla etablerade demokratier. Redan i Maastricht 1991 hade stats- och regeringskonferensen slagit fast att EU skulle behöva förändras inför utvidgningen från 15 till kanske upp emot 30 medlemsstater. Mötet i Amsterdam 1997 misslyckades emellertid med uppgiften och uppgörelsen i Nice 1999 omfattade endast ett minimum av nödvändiga justeringar, bland annat utökad användning av majoritetsbeslut. Många frågor återstod emellertid att lösa, och här finns en viktig faktor bakom konventets tillkomst. Orsakskedjan har därmed flera länkar. Demokratirörelsen och murens fall ledde till att staterna i östra och mellersta Europa fick demokratiska styrelseskick. Därmed kom de successivt att inlemmas i Europas demokratiska samarbetsorganisationer, först Europarådet och numera snart även Europeiska unionen. Genom utvidgningen förändras EU:s interna beslutsregler. Med ett ökat antal medlemsstater skulle kraven på enhälliga beslut öka antalet vetopunkter och riskera att leda till handlingsförlamning. I stället utökas området för beslut med kvalificerad majoritet. Men med denna beslutsregel stiger risken för att enskilda medlemsländer hamnar i minoritet. De tvingas därmed finna sig i beslut som de egentligen inte accepterar. Därför blir det allt viktigare att man i förväg tydligt har preciserat vilka frågor som EU har rätt att fatta beslut om och vilka frågor som ska ligga hos medlemsstaternas själva. Den allt intensivare debatten om befogenhetsfördelning, kompetenskatalog och subsidiaritet kan alltså ytterst förklaras med 13

14 de framgångsrika människorättsaktivisterna i Prag, Budapest och Warszawa. Även demokratiproblemen i Västeuropas länder har spelat roll för konventets tillkomst och dagordning. Det finns flera väldokumenterade tecken på att dagens demokratier, om inte befinner sig i en akut kris, så i alla fall lider av bristande vitalitet. Sjunkande förtroende och deltagande präglar medborgarnas relation till politikens etablerade institutioner och organisationer (Pharr & Putnam 2000). Denna negativa utveckling kan delvis tillskrivas EU. Det är ett välbelagt faktum att valen till Europaparlamentet har stora brister som medborgarnas instrument att påverka och utkräva ansvar. Valrörelserna speglar knappast de centrala frågorna på den europeiska dagordningen. Frånvaron av Europapolitik i Europavalen kan knappast på väljarna utan beror främst på politikerna. Väljarna erbjuds få relevanta handlingsalternativ för Europas framtid och intresset för valen blir därför lågt (van der Eijk &. Franklin 1996). Bristen på konstitutionella reformer och oviljan att föra ut Europapolitiken till väljarna hotar demokratin inte bara inom Europeiska unionen utan också inom de enskilda länderna Spåren ses redan i de senaste årens förskjutningar i det partipolitiska landskapet. Främlingsrädsla förenad med kritik av det politiska etablissemanget bildar energin i den högerpopulistiska vågen över Europa. Den kan delvis förklaras av demokratiunderskottet i EU. Högerpopulistiska partier kan utnyttja tre nischer på väljararenan. De förenar etnisk nationalism och främlingsrädsla med en populistisk kritik av det politiska etablissemanget (Rydgren 2002). Högerpopulismen kan delvis förklaras med demokratiunderskottet i EU. Medlemsstaterna har överlämnat en stor del av den politiska makten till EU. Men frågan är hur medborgarna skall kunna delta i de europeiska beslutsprocesserna och hur man skall kunna utkräva ansvar av dem som innehar makten inom EU. Reformeringen av EU:s institutioner och beslutsprocesser har därför blivit ett akut problem. I de senaste årens officiella dokument finns det åtskilliga belägg för att EU:s beslutsfattare betraktar medborgarnas skepsis som ett allvarligt problem. Här finns uppenbarligen ett viktigt motiv bakom den pågående reformverksamheten. Av historiska skäl kom unionen att utvecklas som ett ekonomiskt inriktat samarbetsprojekt med starka inslag av expertstyre. Sent omsider gäller det nu att stärka den folkliga förankringen. Folkstyrelsen som värdegrund för EU bekräftades officiellt i den förklaring om unionens framtid som slöts till Nicefördraget. Stats- och regeringscheferna motiverade där sitt beslut att fortsätta arbetet med institutionella reformer: Genom att ta upp dessa frågor erkänner konferensen behovet av att förbättra och övervaka unionens och dess institutioners demokratiska legitimitet och öppenhet för att föra dem närmare medlemsstaternas medborgare. Förklaringen efter toppmötet i Laeken var ännu utförligare i sin beskrivning av de besvikna medborgarna. De europeiska institutionerna måste flyttas närmare medborgarna. Medborgarna ser inte alltid ett sammanhang mellan dessa mål och unionens dagliga verksamhet. De begär mindre tröghet, stelhet och, framför allt, mer effektivitet och öppenhet av de europeiska institutionerna. Det finns krav på att unionen skall ägna sig mer åt sina egna konkreta uppgifter och inte lägga sig i detaljer. Statsoch regeringscheferna konstaterar: medborgarna anser att allt i alltför stor utsträck- 14

15 ning avhandlas ovanför deras huvuden och de vill ha en bättre demokratisk kontroll. Kommissionen gör en liknande bedömning. I sin vitbok om styrelseformerna i EU sommaren 2001 skriver man att politikerna befinner sig en paradoxal situation. Å ena sidan förväntar sig Europas medborgare att politikerna skall finna lösningar på samhällsproblemen. Å andra sidan visar människorna ett allt större misstroende mot institutioner och politik eller intresserar sig helt enkelt inte för dem. Problemet gäller särskilt EU: Många människor börjar tappa tron på att detta komplicerade system, som inte många är särskilt förtrogna med, skall kunna driva den politik som de efterlyser. EU ses ofta som avlägset och på samma gång alltför påträngande (KOM(2001) 428). Konventets ökande betydelse Konventet ägnade sitt första halvår åt att lyssna och har börjat skissera huvudalternativen. De institutionella frågorna och de konkreta förslagen sköts på framtiden; Giscard och resten av presidiet valde att skynda långsamt. Mer reformivriga krafter kritiserade konventets ledning för att inte visa färg och presentera färdiga alternativ. Konventsledningen är emellertid inriktad på att söka samla en så bred konsensus som möjligt. Konventet har betecknats som en innovativ integrationsmetod. Mot slutet av 2002 stod det klart att konventet blivit något att räkna med. Flera tunga medlemsländer, däribland Tyskland och Frankrike, satte in sina utrikesministrar som ledamöter. Att anhängarna till ett mera överstatligt och federalt Europa ivrar för en europeisk författning i linje med Joschka Fischers tal vid Humboldtuniversitetet i maj 2000 är knappast överraskande. Däremot var det mer ovisst hur mellanstatlighetens förespråkare BILDTEXT: 15

16 skulle agera. Det har nu visat sig att den brittiska regeringens representant, Europaministern Peter Hain, valt att engagera sig mycket aktivt. Han har gång på gång, i genomarbetade inlägg, pläderat för att nationalstaterna även i fortsättningen måste utgöra basen för det europeiska samarbetet och att framtidens EU snarast borde utvecklas längs Lissabonprocessens linjer, dvs. enligt metoden för öppen samordning. Det reser frågan om den denna metod kan vidareutvecklas genom att exempelvis förenas med bindande ramdirektiv (Scharpf 2002). Allt tyder på att konventet inte kommer att rucka på EU:s nuvarande grundstruktur. Resultatet kommer inte att entydigt kunna föras till antingen renodlad överstatlighet eller fullständig mellanstatlighet. I stället har konventets ledning markerat att EU även framgent bör förbli en unik politisk organisation, genom sin speciella kombination av överstatlighet och mellanstatlighet. Däremot kan det komma att bli åtskilliga ändringar inom denna ram, för att bättre kunna tillgodose kraven på legitimitet, enkelhet och effektivitet. Författningsfördrag En av konventets centrala frågor gäller den konstitutionella grunden för framtidens EU. Behöver EU en annan grund än dagens fördragstexter? Går det att förenkla och förkorta fördragen? Behövs det en ny text, en författning eller ett konstitutionellt fördrag? Redan i sitt inledningsanförande vid konventets öppnande i februari 2002 klargjorde Giscard d Estaing att han eftersträvade enighet bakom en ny text: Det rådet dock inget tvivel om att vår rekommendation i allmänhetens ögon skulle få avsevärd tyngd och betydelse om vi lyckades uppnå bred konsensus om ett enda förslag som vi alla skulle kunna lägga fram. Om vi kunde nå konsensus på denna punkt, skulle vi alltså kunna bana väg för en europeisk konstitution. För att undvika alla meningsskiljaktigheter om själva ordalydelsen, låt oss enas om att kalla den ett konstitutionellt fördrag för Europa. (Det franska originalet har ordalydelsen traité constitutionnel pour l Europe ; formuleringen författningsfördrag för Europa är ett annat översättningsalternativ.) I slutet av oktober 2002 lade konventets presidium fram ett skelett till ett sådant författningsfördrag. Tanken är att inleda med en ingress; därefter följer två huvuddelar samt en avslutande del med rättsliga slutbestämmelser. Den första huvuddelen handlar om EU:s konstitutionella struktur, den andra om innehållet i olika politikområden. Den första delen har följande huvudinnehåll: 1. Definition och mål 2. Unionsmedborgarskap och grundläggande rättigheter 3. Unionens befogenheter och åtgärder 4. Institutionerna 5. Genomförande 6. Unionens demokratiska liv 7. Unionens finanser 8. Unionens agerande i världen 9. Unionen och dess närmaste omvärld 10. Medlemskap i unionen Konventets uppgift under första halvåret 2003 är att omvandla denna allmänna skiss till ett fullständigt författningsfördrag. Inom vissa delar har det visat sig gå överraskande lätt att kompromissa sig fram till lösningar med brett stöd. De kontroversiella frågorna handlar inte minst om EU-institutionernas makt och inbördes relationer. 16

17 Befogenhetsfördelning Vad ska EU göra? Går det att åstadkomma en tydligare avgränsning av EU:s respektive medlemsstaternas befogenheter? Vad innebär subsidiaritetsprincipen? Är federalism något för EU? Frågorna om EU:s uppgifter var centrala under konventets första halvår. Två av plenarmötena har ägnats just åt vilka frågor som EU bör, respektive inte bör, ha hand om. Konventets sekretariat utarbetade under våren ett underlagsmaterial om avgränsningen av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna. Skrivelsen är en öppenhjärtig skildring av det nuvarande systemet, problem och vägar att utforska (CONV 47 02). Promemorian tar upp fem huvudproblem: systemets brist på klarhet, bristen på precisering i vissa bestämmelser i EG-fördraget, brist på efterlevnad av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, det faktum att unionens befogenheter i vissa fall inte överensstämmer med medborgarnas förväntningar samt otillräckliga kontroller för att garantera efterlevnaden av avgränsningen av befogenheter. Med tanke på dessa kraftiga ifrågasättanden av det rådande systemet kunde man ha förväntat att frågan om befogenhetsfördelning skulle bli starkt kontroversiell. Men konventets plenardebatt gav snarast intrycket att det råder en allmän enighet om vad EU bör syssla med. Det fanns knappast någon som i grunden ifrågasatte status quo. Många inlägg underströk att EU:s uppgifter måste stå i samklang med medborgarnas förväntningar samt Europas inre och yttre utmaningar. EU bör, enligt den förhärskande meningen, verka för fred och säkerhet, eventuellt genom en egen försvarspolitik, bekämpa den organiserade brottsligheten, kontrollera EU:s yttre gränser, ta sig an gränsöverskridande miljöproblem etc. Subsidiaritetsprincipen var det knappast någon som ifrågasatte. Idén om en detaljerad kompetenskatalog har inte fått något större gensvar; en sådan metod anses vara för rigid och inte flexibel nog. Förslaget om en sådan katalogartad uppräkning av ansvarsområden har uttryckligen förkastats i ett gemensamt uttalande från företrädare för regeringarna i Tyskland, Storbritannien, Polen, Irland och Frankrike. Men denna breda samstämmighet beror sannolikt på att diskussionen ännu så länge förts på ett allmänt och abstrakt plan. Meningsskiljaktigheter kan därför komma till ytan senare, när konventet mer konkret ska diskutera uppgiftsfördelning och institutionella lösningar. Redan vårens debatter visade nämligen att det finns debattörer som ifrågasätter unionen trepelarstruktur. Diskussionen både före och under konventet visar också att det finns olika meningar om vem som ytterst bör kontrollera efterlevnaden av subsidiaritetsprincipen. Europaparlamentet och flera andra debattörer vill se en juridisk granskning, exempelvis i form av en författningsdomstol. Från engelsk sida har både Tony Blair och Peter Hain vid flera tillfällen argumenterat för en politisk granskning; företrädare för de nationella parlamenten skulle sålunda kunna få sista ordet vid befogenhetskonflikter mellan EU och medlemsstaterna. En av konventets arbetsgrupper har föreslagit en kombination av parlamentarisk och rättslig kontroll. De nationella parlamenten skulle få möjlighet att hänskjuta en konflikt till EG-domstolen. Makten inom EU En av konventets uppgifter är att diskutera makten inom EU. Laekenförklaringen frågar hur man kan åstadkomma mer demokrati, öppenhet och effektivitet i Europeiska 17

18 unionen. Redan Joschka Fischers tal år 2000 gav signalen att framtidsdebatten också borde handla om hur EU:s inre funktionssätt kan förändras. Det inbördes förhållandet mellan EU-institutionerna kännetecknas av delvis överlappande befogenheter och är i vissa avseenden otydligt reglerade. Den dåvarande estniske utrikesministern Toomas Hendrik Ilves höll i början av 2001 ett tal där han uttryckte förvåning över att EU ignorerar den klassiska maktdelningstanken, som går ut på en tydlig fördelning av lagstiftande, verkställande och dömande makt. Frågorna är många och centrala (Laffan 2002). Bör EU:s maktstruktur förändras? Diskussionen gäller institutionernas sammansättning, uppgifter och inbördes relationer. Hur ska beslutsprocessen organiseras? Vilken roll bör de nationella parlamenten spela? I detta sammanhang kan det endast bli fråga om en mycket kortfattad och översiktlig framställning av de institutionella reformalternativ som står på konventets dagordning. KOMMISSIONEN Laekenförklaringen ställer några viktiga frågor till konventet: Hur kan Europeiska kommissionens auktoritet och effektivitet förstärkas? Hur bör ordföranden för kommissionen utses, genom Europeiska rådet, genom Europaparlamentet eller genom medborgarnas direkta val? Den verkställande makten ligger i dag hos kommissionen och rådet. Rådet kan ge kommissionen befogenhet att genomföra de regler som rådet beslutar. Rådet kan också förbehålla sig rätten att direkt utöva befogenheten att genomföra reglerna. Den pågående utvecklingen inom EU reser viktiga frågor om den verkställande makten. EU sätter allt oftare upp egna myndigheter. Framväxten av en europeisk välfärdspolitik och den öppna samordningsmetoden har givit rådet en central roll när det gäller att följa upp i vilken mån de politiska målen faktiskt uppfylls. De europeiska politikernas inlägg röjer stora åsiktsskillnader om var tyngdpunkten skall ligga i framtidens EU. Den svenska regeringens inställning är att förstärka rådets ställning. Finlands statsminister Paavo Lipponen pläderar däremot aktivt för en stark och självständig kommission. I Joschka Fischers tal ingick en argumentering för en stark verkställande makt för EU, men höll öppet för om det var rådet eller kommissionen som vore lämpligast. På samma sätt finns det två alternativ för den verkställande makten i Europa, för en europeisk regering. Antingen bestämmer man sig för att vidareutveckla Europeiska rådet till en europeisk regering, vilket skulle innebära att den europeiska regeringen bildas av de nationella regeringarna. Eller så utgår man från den befintliga kommissionsstrukturen och bestämmer sig för en direktvald president med långtgående befogenheter. Men man kan här också tänka sig diverse blandformer. Förslaget om en folkvald president har dock tillbakavisats bland annat från estniskt håll, med argumentet att det skulle missgynna de små staterna. Förslaget att kommissionens ordförande, och även dess ledamöter, skulle väljas av Europaparlamentet, dvs. en parlamentarisk modell, har bland annat framförts av den polske presidenten. Under sin tid som fransk premiärminister framförde Lionel Jospin tanken att kommissionens ordförande borde utses från den politiska grupp som vinner valet till Europaparlamentet; i gengäld skulle Europeiska rådet få rätt att upplösa parlamentet. En annan möjlighet är att de nationella parlamenten får 18

19 uppgiften att välja kommissionens ordförande. Anhängarna till en förstärkning av kommissionens makt finns, förutom inom kommissionen själv, inte minst i Tyskland, Beneluxländerna, Finland, Österrike och andra mindre stater. I dessa reformförslag ingår ofta en plädering för gemenskapsmetoden, som bland annat skulle innebär att kvalificerad majoritet blir den gängse beslutsmetoden och att kommissionens initiativrätt vidgas även till områden såsom försvarspolitik och ekonomisk samordning. Om kommissionens självuppfattning råder inget tvivel. I dess inspel till konventet i maj 2002 framstår kommissionen som det europeiska integrationsprojektets yttersta garant: Europeiska kommissionen måste fortsätta att utöva den roll som fördragens grundare gav den, som en oberoende institution med uppgift att se till att medlemsstaterna behandlas lika och att konkret företräda samstämmighet, syntes och beaktande av det allmänna intresset (KOM(2002) 247). EUROPAPARLAMENTET Laekenmötets direktiv till konventet aktualiserar även Europaparlamentets framtid. Bör Europaparlamentets roll förstärkas? Skall vi utvidga medbeslutanderätten? Bör formerna för val av ledamöter till Europaparlamentet ses över? Krävs det en europeisk valkrets eller bör vi även fortsättningsvis hålla oss till valkretsar som bestäms på nationell nivå? Kan de båda systemen kombineras? Från tyskt håll har bland andra utrikesministern Joschka Fischer och presidenten Johannes Rau förespråkat att rådet i egenskap av lagstiftare omvandlas till en senat, en andra kammare inom Europaparlamentet. Man närmar sig därmed förbundsstatens modell för hur den representativa demokratin är organiserad. Det nuvarande Europaparlamentet skulle företräda unionens medborgare, medan en senat skulle representera medlemsstaterna. En sådan senat kunde, som det nuvarande rådet, företräda regeringarna, men ett annat alternativ som nämnts är en kammare som utnämns av de nationella parlamenten. Några inlägg argumenterar rent av för tre kammare, vilka då skulle bli ombud för medborgare, regeringar respektive nationella parlament. Tony Blair framkastade hösten 2000 att en politisk kontroll av subsidiaritetsprincipen skulle kunna skötas av en separat kammare i Europaparlamentet, bildad av de nationella parlamenten. Tanken verkar emellertid ha förlorat aktualitet; Peter Hain har nu antytt ett mer ad hoc-artat organ räcker för att övervaka subsidiariteten. RÅDET Laekenförklaringen ställer flera frågor om rådets uppgifter och arbetsmetoder. Måste rådets roll stärkas? Bör rådet agera på samma sätt i sin egenskap av lagstiftare som när det står för verkställigheten? Bör rådsmötena vara offentliga, åtminstone de som är av lagstiftande karaktär, för att få större öppenhet? Bör medborgaren ha bättre tillgång till rådets dokument? Tony Blair argumenterar för att stärka Europeiska rådets initiativmakt genom mer detaljerade arbetsprogram och hårdare styrning av kommissionens arbete. Storbritannien, Frankrike, Spanien och Guiliano Amato har föreslagit att systemet med de halvårsvisa ordförandeskapen skall ersättas av en president för rådet. I januari 2003 lade Tyskland och Frankrike fram ett gemensamt kompromissförslag som går ut på att EU får två presidenter: en för kommissionen och en för rådet. Rådets EU-president skulle väljas 19

20 på fem år, lämpligen sammanfallande med mandatperioden för kommissionens ordförande. Presidenten skulle bland annat ta över de utrikespolitiska uppgifter som i dag sköts av den höge representanten, Javier Solana, och bli det samlade uttrycket för EU genom att stärka regeringarnas grepp över unionen. I frågan om hur man skapar en hybrid mellan rådsrepresentanten Javier Solana och kommissionären Chris Patten kristalliseras meningsskiljaktigheterna över rådets och kommissionens framtida makt. Idén om en rådspresident har dock fått kritik. Tyskland hävdade länge synpunkten att den verkställande maktens tyngdpunkt bör ligga hos kommissionen och att rådet borde omvandlas till en andra kammare i ett lagstiftande organ. Även från dansk sida har idén om rådspresident kritiserats, främst med argumentet att ett sådant system skulle gynna de större staterna på de mindres bekostnad. Det kan tillägga att Europeiska rådet i Sevilla i juni 2002 tog vissa steg när det gäller rådets egna arbetsmetoder. Ändringarna gäller effektivare mötesformer, nytt råd, strategiskt flerårsprogram, samarbete mellan ordförandeskapen och ökad öppenhet. DE NATIONELLA PARLAMENTEN Även de nationella parlamenten nämns i Laekenförklaringen. Bör de vara representerade i en ny institution, vid sidan av rådet och Europaparlamentet? Skall de ha en kompletterande roll på de områden där Europa agerar, som Europaparlamentet saknar behörighet för? Skall de koncentrera sig på behörighetsfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna, exempelvis genom kontroll på förhand av att subsidiaritetsprincipen respekteras? En väg att stärka de nationella parlamentens roll vore att tydligare institutionalisera parlamentens möjligheter att granska olika förslag på ett tidigare stadium i beslutsprocessen. Ett kompletterande alternativ vore att få till stånd en mer effektiv efterhandsgranskning av regeringarnas agerande i EU. Särskilt bland dem som betonar den nationella demokratin som bas för EU finns det olika idéer om hur man kan ge de nationella parlamenten en mer formell roll i det europeiska beslutsfattandet. En tanke är att utveckla Cosac, den redan befintliga samarbetsorganisationen för de nationella parlamentens EU-nämnder. Lionel Jospin har föreslagit en parlamentens ständiga konferens, en kongress som regelbundet skulle samlas och kontrollera att EU följer subsidiaritetsprincipen. En snarlik modell finns i Tony Blairs Warszawatal. Det finns också förslag, bland annat för österrikiskt håll, om att Europaparlamentet och de nationella parlamenten förs samman i blandade parlamentariska utskott. Giscard d Estaing har på egen hand lanserat idén om De europeiska folkens kongress. Europaparlamentariker och företrädare för nationella parlamenten skulle träffas ungefär en gång per år. Uppgiften skulle vara att övervaka befogenhetsfördelning och utvidgning, avge en årlig rapport om EU:s utveckling och yttra sig över utnämningar. Giscards förslag har dock bemötts mycket kallsinnigt, eftersom det anses leda till ytterligare komplikationer i EU:s redan svåröverskådliga system. FÖRENKLAT BESLUTSFATTANDE Sammanfattningsvis står samspelet och de inbördes maktrelationerna mellan EU:s institutioner på konventets dagordning. Laekenförklaringen ställer en rad frågor. Hur kan unionen bättre fastställa sina mål och prioriteringar och säkerställa att de genomförs på ett bättre sätt? Krävs det att fler beslut 20

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

Flernivådemokratins författningspolitik De nordiska länderna och konventet om Europas framtid

Flernivådemokratins författningspolitik De nordiska länderna och konventet om Europas framtid Flernivådemokratins författningspolitik De nordiska länderna och konventet om Europas framtid Olof Petersson SNS, Stockholm http://www.sns.se/olof XIII Nordiska statsvetarkongressen, Ålborg 15 17 augusti

Läs mer

Demokratipolitik. Olof Petersson

Demokratipolitik. Olof Petersson Demokratipolitik Olof Petersson S Studieförbundet Näringsliv och Samhälle 2001 Inledning Vid årsskiftet lägger regeringen fram sin stora demokratiproposition. Därmed får riksdagen tillfälle att begrunda

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Läs mer

Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU

Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU Svenska institutet för europapolitiska studier Europapolitisk analys O k t o b e r n u m m e r 1 3-2 0 0 8 Carl Fredrik Bergström* Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU Sammanfattning

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till

Läs mer

RAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel

RAPPORT Ordföranden för diskussionscirkeln om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 8 maj 2003 (3.5) (OR. fr) CONV 730/03 CERCLE III 7 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel Konventsledamöterna Slutrapport

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Riksdagens EU-arbete

Riksdagens EU-arbete Riksdagen och EU 2 Riksdagen och EU Riksdagens EU-arbete Sveriges riksdag arbetar på olika sätt med EU-frågor. I riksdagens kammare hålls debatter om EU-frågor, och utskotten granskar EU-initiativ och

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 5 oktober 2007 (OR. fr) CIG 1/1/07 REV 1 NOT från: Regeringskonferensens ordförandeskap av den: 5 oktober 2007 till: Regeringskonferensen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 oktober 2003 PE 329.884/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Förslag till betänkande (PE 329.884)

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen 26.3.2012 B7-0188/6 6 Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar Serbiens framsteg i reformprocessen och uppmanar rådet att bevilja Serbien status som kandidatland vid nästa toppmöte i mars 2012 eftersom de

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 9 oktober 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Åke Zettermark/LE Till Utrikesdepartementet FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 11.11.2008 2008/2123(INI) YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/ /2135(COS))

Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/ /2135(COS)) A5-0058/1999-18.11.1999 Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/1999-1999/2135(COS)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution

Läs mer

UTTALANDE FRÅN MADEIRA

UTTALANDE FRÅN MADEIRA NÄTVERK FÖR REGIONALA LAGSTIFTANDE FÖRSAMLINGAR I EUROPA (CALRE) UTTALANDE FRÅN MADEIRA FunchaI, 30 oktober 2001 Enhälligt antaget De regionala församlingarna med lagstiftande befogenheter framhäver, ännu

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet?

HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet? HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet? Dokumentation Bakgrund Det folkliga inflytandet, dess problem och utmaningar för Sverige i EU, var ämnet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Till vice statsministern

Till vice statsministern Till vice statsministern En förklaring om unionens framtid antogs vid Europeiska rådets möte i Nice i december 2000. I denna anges att EU-länderna ska sammankalla en regeringskonferens under år 2004. Regerings

Läs mer

Demokratipolitiskt program

Demokratipolitiskt program Demokratipolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska

Läs mer

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5)

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Tjänsteskrivelse Handläggare: Cornelia Englén Telefonnummer: 0411-57 71 15 E-postadress: cornelia.englen@ystad.se Datum Diarienummer 2016-05-24 2016/103 Kulturdepartementet Yttrande över betänkande Låt

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner EU:s ledamotsförsamling för regionala och lokala företrädare 1 Regionkommittén i dag: en roll i förändring "Vi är EU:s ambassadörer i regionerna,

Läs mer

Talmännen från de regionala lagstiftande Församlingarna, träffades i Reggio Calabria den 27 och 28 oktober 2003, då de antog följande Förklaring:

Talmännen från de regionala lagstiftande Församlingarna, träffades i Reggio Calabria den 27 och 28 oktober 2003, då de antog följande Förklaring: Enhälligt antaget av Plenarförsamlingen Reggio Calabria, 28 oktober, 2003 Talmännen från de regionala lagstiftande Församlingarna, träffades i Reggio Calabria den 27 och 28 oktober 2003, då de antog följande

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

SPEQS Det svenska administrativa systemet för MKN inom vattenförvaltning. Charlotta Söderberg Mikael Sevä

SPEQS Det svenska administrativa systemet för MKN inom vattenförvaltning. Charlotta Söderberg Mikael Sevä SPEQS Det svenska administrativa systemet för MKN inom vattenförvaltning Charlotta Söderberg Mikael Sevä Statsvetenskapens bidrag i SPEQS? Andra discipliner kan bidra med teknisk kunskap om vad som bör

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Gıscard. FrånFischer. Det pågår en debatt som kan påverka inte bara europeisk. Chirac Blair Lipponen Ilves Guterres. Kwasniewski

Gıscard. FrånFischer. Det pågår en debatt som kan påverka inte bara europeisk. Chirac Blair Lipponen Ilves Guterres. Kwasniewski Joschka Fischer Jacques Chirac Tony Blair Paavo Lipponen Toomas Hendrik Ilves António Guterres Aleksander Kwasniewski Lionel Jospin Indulis Berzins Viktor Orbán Gerhard Schröder Miloš Zeman Beneluxländerna

Läs mer

Konstitutionen läsarvänlig version av Jens-Peter Bonde UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION

Konstitutionen läsarvänlig version av Jens-Peter Bonde UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION Läsarvänlig version med nyckelbegrepp, marginalanmärkningar och ett omfattade ordregister för att underlätta för läsaren att orientera sig i texten. INLEDNING Detta är utkastet

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Ledamot av insynsråd

Ledamot av insynsråd Ledamot av insynsråd Till Dig som är ledamot av ett insynsråd eller som erbjuds att bli det Insynsråden vid de statliga myndigheterna har en viktig uppgift. Insynsrådets uppgift är att utöva insyn och

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen Det svenska politiska systemet Den svenska statsförvaltningen Svensk offentlig förvaltning: viktiga särdrag Den stora förvaltningen Den dualistiska förvaltningen Den öppna förvaltningen Den kommunala självstyrelsen

Läs mer

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa 1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2011 KOM(2011) 148 slutlig 2008/0062 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 294.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129 Beslut vid regeringssammanträde den 3 december 2015 Utvidgning av och förlängd

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer.

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. Mer än bara en idé En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. 1 Mer än bara en idé är en lokal överenskommelse om samverkan mellan

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/

En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/ Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/123-100 Ekerö kommuns synpunkter Inledning Ekerö kommun är generellt sett positiv till förslaget

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Demokrati utan utland

Demokrati utan utland Slutsatser och sammanfattning NY RAPPORT FRÅN DEMOKRATIRÅDET Demokrati utan utland SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet

Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet Konstitutionsutskottets betänkande 2015/16:KU9 Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vissa ändringar av den europeiska konventionen

Läs mer

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) ge en övergripande bild av uppdraget och kommunens visionsstyrningsmodell, samt att ge

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET I. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2016 COM(2016) 816 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport och tänkbara lösningar i fråga om den icke-ömsesidiga situationen

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET UNIONENS STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet driver på utvecklingen i Europeiska unionen och fastställer de allmänna politiska riktlinjerna

Läs mer

Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt

Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1928 av Finn Bengtsson (M) Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 5.9.2016 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från Maltas parlamentet om förslaget

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor ökar ständigt. Detta leder oundvikligen till att de gränsöverskridande förbindelserna utvecklas, vilket i sin tur

Läs mer

Vad är lokal och regional självstyrelse?

Vad är lokal och regional självstyrelse? Publicerad i: Självstyrelse på lokal och regional nivå. Perspektiv på det lokala och regionala ansvaret för framtidsfrågorna. Region Skåne och Västra Götalandsregionen, 2005. ISBN 91-7261-046-8 Olof Petersson

Läs mer

Petersson, Den offentliga makten 1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer?

Petersson, Den offentliga makten 1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer? LINKÖPINGS UNIVERSITET 2009-10-01 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap Anders Edlund Statsvetenskap 1, HT 2009 Det svenska politiska systemet Instuderings- och diskussionsfrågor

Läs mer