Demokratipolitik... 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demokratipolitik... 4"

Transkript

1 Demokratipolitik Problem och reformbehov Debatt Delaktighet Rättigheter Maktdelning Robusta institutioner Nya styrelseformer Flernivådemokrati Det europeiska framtidskonventet Konventet om Europas framtid Varför ett konvent? Konventets ökande betydelse Författningsfördrag Befogenhetsfördelning Makten inom EU Medborgarnas rättigheter Vad betyder konventet för medlemsländerna? Konstitutionalisering Stärkt rättighetsskydd Nya uppgifter för de nationella parlamenten Federalisering Regional och lokal självstyrelse Fortsatt omdefinition av statens roll Olösta demokratiproblem Svenska författningsproblem Valsystem Riksdagen Regering och förvaltning Kommunal självstyrelse Författningspolitikens dagordning Källor och litteratur

2 Lösningen på demokratins problem heter mer demokrati. Denna gamla sanning illustrerar att demokratin i grund och botten bygger på en dynamisk samhällsteori. Det öppna samhället erkänner att utopins ideala slutmål är ouppnåeligt, men förutsätter att samhället kan organiseras så att det kan lära av sina egna misstag. Självkritisk debatt och beredskap till omprövning blir därför en del av demokratins vardag. Varningar för att demokratin befinner sig i en kris är paradoxalt nog ett uttryck för att demokratins hälsotillstånd egentligen är ganska tillfredsställande. På ett allmänt plan kan det verka som om Sverige därmed skulle ligga ganska väl till. Man kan knappast klaga på någon avsaknad av demokratidebatt. Tvärtom har vi under senare år kunnat bevittna ett rad initiativ. Regeringen har numera en särskild demokratiminister. Den stora demokratiutredningen ledde fram till proposition och riksdagsbeslut. Regeringen och dess demokratidelegation försöker stimulera demokratidebatten genom bidrag och seminarier. Universitet och högskolor organiserar demokrativeckor och demokratidagar. Demokratiakademin anordnar kurser och utger skrifter. Möjligen kan jag också drista mig att tillägga de årliga rapporterna från SNS Demokratiråd. Ändå är det något som har fattats. Konstitutionella frågor har länge haft en undanskymd plats i det offentliga samtalet. Sedan den nuvarande regeringsformens tillkomst för snart tre årtionden sedan har statsskicket visserligen modifierats på enskilda punkter, men det har inte förts någon mer övergripande och principiell debatt om den svenska författningen. Men nu tyder mycket på att författningspolitiken fått förnyad aktualitet. Den stora debatten om Europeiska unionens framtid, som givits en kraftig stimulans av det pågående konventet, har sent omsider kommit att uppmärksammas även i Sverige. Det svenska statsskickets reformering gavs också en högre politisk prioritet när Pär Nuder i samband med regeringsombildningen efter valet 2002 fick särskilt statsrådsansvar för författningsfrågorna. Sedan dess har socialdemokratiska partiet också tillsatt en författningspolitisk arbetsgrupp med Nuder som ordförande. Också för kommuner och landsting väntar en konstitutionell debatt som kan få stora konsekvenser för hela den offentliga sektorn. I januari 2003 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté som förutsättningslöst ska se över strukturen och uppgiftsfördelningen mellan staten, landstingen och kommunerna. Därutöver skall utredningen, som leds av Mats Svegfors, även pröva den svenska förvaltningsmodellen, särskilt i ljuset av det svenska EUmedlemskapet. Så om vi nu står inför en debatt som möjligen kan leda till omfattande förändringar av spelreglerna för politik och förvaltning kan det vara tid att reflektera över hur man kan ge denna diskussion så goda förutsättningar som möjligt. I vissa avseenden skiljer sig kraven på beslutsunderlag inte från andra politiska sektorer. Men författningspolitiken har vissa särdrag, eftersom det handlar om politik som riktar sig mot det politiska systemet självt. Därmed ställs demokratins självreflekterande förmåga på prov. En framgångsrik författningspolitik har fyra element: definition av mål, analys av problemen, medvetenhet om de konstitutionella valmöjligheterna samt en särskild omsorg om beslutsprocessen. Definitionen av författningspolitikens mål handlar ytterst om att formulera kriterier för ett gott demokratiskt samhälle. Det går inte att undvika att ta ställning till en av den 2

3 politiska filosofins stora frågor: hur skall medborgarna kunna påverka och ta ansvar för sitt eget samhälle? Problemanalysen går ut på att identifiera svagheterna i den uppsättning regler och institutioner som ligger till grund för den offentliga makten. En avgörande fråga är om de olika bristerna saknar inbördes samband, och därmed kan lösas genom partiella reformer, eller om de ingår i ett större sammanhang. Finns det inbyggda systemfel i dagens offentliga sektor? Vilka är då alternativen till dagens system? Analysen av de konstitutionella handlingsalternativen kräver både historisk insikt och en öppenhet inför andra länders erfarenheter. Men att behöva lära av andra verkar ofta ta emot för ett land som länge betraktat sig som världsmästare i demokrati. Beslutsprocessen i de författningspolitiska avgöranden som format vårt demokratiska system har sällan varit särskilt demokratisk. Författningsfrågor har endast intresserat ett fåtal specialister och sällan förekommit i valrörelser och allmänpolitisk debatt. Frågan är om demokratins självförnyelse denna gång kommer att kunna föregås av en bredare debatt. 3

4 Demokratipolitik På ett mycket allmänt plan råder det enighet om vad demokrati är. Demokratin är den styrelseform som förverkligar folksuveränitetens idé. Men så snart diskussionen kommer över på ett mer konkret plan upphör enigheten. Under demokratins genombrottstid var den allt överskuggande frågan att ersätta det gamla privilegiesamhällets ojämlika maktstruktur med ett politiskt system baserat på allmän och lika rösträtt samt parlamentarism. Argumenten för demokrati fick därigenom huvudsakligen en negativ karaktär, som en opposition mot orimligheterna i ett system baserat på kungamakt samt inskränkt och graderad rösträtt. Demokratidebatten har haft ett nära samband med den yttre politiska utvecklingen. Under rösträttsstriderna runt sekelskiftet stod valrättsproblem och kvinnornas rättigheter i fokus. Under 1920-talet, då den nyss vunna demokratin i många europeiska länder hotade att falla samman, och i åtskilliga fall ersattes av diktatur, ägnades regeringsmakten och parlamentarismen särskild uppmärksamhet. De nazistiska och fascistiska alternativen till demokratin ledde till att fri- och rättigheter och minoriteters rättigheter lyftes fram i debatten. De kommunistiska folkdemokratiernas inrättande efter andra världskriget och de hårdnande motsättningarna under det kalla kriget motsvarades av en särskild betoning av den västerländska demokratins beslutsform, i synnerhet fria val, öppen debatt och flerpartikonkurrens. Välfärdsstatens tillväxt och den offentliga sektorns expansion medförde att debatten inriktades på den enskilde medborgarens rättigheter gentemot det allmänna. Globalisering, europeisk integration, decentralisering och allt fler organiserade särintressen har gjort att debatten särskilt kommit att handla om nationalstatens roll i förhållande till andra beslutscentra. I den långa demokratidebatten finns trots allt vissa återkommande teman. Demokratins idealsamhälle kan sägas bestå av tre huvudelement: medborgarstyrelse, rättsstat och handlingskraft. Medborgarstyrelse är uttryck för folksuveränitetens princip. Demokratin bygger på fri åsiktsbildning, som förutsätter att det ytterst är medborgarna själva som avgör vilka frågor som görs till föremål för kollektiva beslut. Medborgarstyrelsen ställer också krav på ett offentligt rum för debatt, kritik och upplysning. I demokratins ideal ligger också att medborgarna skall ha tillgång till effektiva metoder för att delta i den politiska beslutsprocessen. Medborgarstyrelsen förutsätter också krav på likabehandling och tolerans. Rättsstat innebär att den offentliga makten organiseras och utövas på ett förutsebart sätt. Den enskildes ställning garanteras genom ett system av fri- och rättigheter. Rättssäkerheten betyder att myndigheterna måste uppfylla krav på saklighet och opartiskhet. Den offentliga makten skall dessutom vara organiserad enligt maktdelningens idé om tydliga mandat och möjlighet till ansvarsutkrävande. Handlingskraft är det kompletterande krav som gör demokratin effektiv. Det räcker inte att besluten är folkligt förankrade och är juridiskt korrekta. En demokratisk organi- 4

5 sation måste också förfoga över resurser, ha beslutskapacitet och besitta förmåga att genomföra sina beslut. Med flera ideal finns det alltid en risk för målkonflikter. Rättsstatens krav kan exempelvis komma i konflikt med effektiviteten. I själva verket bygger det demokratiska styrelsesättet på en serie dilemman, som endast kan hanteras genom kontinuerlig debatt och dialog. mål är att skapa politiska institutioner som uppfyller kraven på medborgarstyrelse, rättsstat och handlingskraft. Ansvaret för demokratipolitiken ligger på staten, men också på EU, kommuner, landsting, regioner samt frivilliga organisationer och andra delar av det civila samhället. Men demokratins olika delar kan också stärka varandra. Rättsstatens styrelse genom generella rättsnormer ger stadga åt folkstyrelsen. Medborgarförankring underlättar genomförandet av offentliga beslut. Denna definition av demokratipolitikens mål har utvecklats i flera rapporter från SNS Demokratiråd; den första i serien är Demokrati som dialog (Bo Rothstein m.fl., 1995) och den senaste Demokrati utan ansvar (Olof Petersson m.fl., 2002). Samma demokratiideal har också kommit till användning i praktisk politik. I själva verket har regering och riksdag formulerat målen för den officiella förvaltningspolitiken på liknande sätt; endast ordvalet skiljer sig något. I direktiven till den förvaltningspolitiska kommissionen angav regeringen att den offentliga sektorns utformning skall vägledas av kraven på demokrati, rättsstat och effektivitet. Dessa ideal präglade sedan kommissionens arbete och bildade också grund för den proposition som sedermera utmynnade i ett riksdagsbeslut. Förvaltningspolitiska kommissionens slutsatser återfinns i SOU 1997:57 I medborgarnas tjänst. Betänkandet innehåller också regeringens direktiv, som bygger på tredelningen demokrati, rättsstat och effektivitet. Med demokratipolitik avses de överväganden och beslut som påverkar folkstyrelsetankens förverkligande. Demokratipolitikens 5

6 Problem och reformbehov Aktuella granskningar av svensk politik ger en blandad bild. I vissa avseenden fungerar demokratin tämligen väl. Ett internationellt perspektiv visar exempelvis på betydelsen av offentlighetsprincipen, ett jämförelsevis högt valdeltagande och den relativt starka kvinnorepresentationen på politiska poster. Men det finns också mörka inslag i bilden. Svagheterna när det gäller medborgarstyrelsen handlar framför allt om bristerna i den offentliga debatten och medborgarnas delaktighet i politiken. Rättsstatens problem gäller fri och rättigheter och maktdelning. Också det politiska systemets handlingsförmåga uppvisar klara brister. Eftersom flera av dessa problem dessutom håller på att förvärras står demokratipolitiken i dag inför stora reformbehov. Debatt Demokrati förutsätter upplyst förståelse och fri åsiktsbildning. Den offentliga debatten fungerar emellertid otillfredsställande. Makten över dagsdebattens dagordning utövas i stor utsträckning av massmedierna. Mediernas dominans gör att det politiska livet präglas av journalismens inriktning på förenkling, tillspetsning och personfixering. Demokratin kräver emellertid ett offentligt samtal med större plats för saklighet, reflektion och öppen dialog. Riksdagen och de politiska partierna skulle kunna fungera bättre som forum för stimulerande och nydanande samhällsdebatt. Genom EU-medlemskapet har förberedelsearbetet inför viktiga politiska beslut flyttats till anonyma tjänstemannakommittéer. I takt med att det politiska beslutsfattande flyttar över till den europeiska arenan stiger också behovet av ett gränsöverskridande offentligt samtal. Språkförbistring och nationellt avgränsade debattkulturer försvårar i dag en gemensam, europeisk dialog. Behovet av ett europeiskt offentligt rum framstår därför som en av demokratidebattens huvudfrågor. Delaktighet Även om demokratin inte kräver ett folk i ständigt sammanträde vilar folkstyrelsen ändå på tanken att medborgarna på ett eller annat sätt skall vara delaktiga i de offentliga besluten. Trots att svenskarnas politiska deltagande internationellt sett alltjämt ligger på en relativt hög nivå är trenden nedåtgående. Valdeltagandet sjunker. Antalet partimedlemmar minskar, liksom aktiviteten i etablerade folkrörelser. Dessutom ökar den politiska ojämlikheten i vissa avseenden. Invånare med utländsk bakgrund är mer marginaliserade i dag än för något årtionde sedan. En del ungdomsgrupper är politiskt sett så gott som helt utanförstående. Samtidigt ökar förtroendeklyftan mellan folket och eliterna. Misstroendet är i dag stort mot partier och politiker. I kretsen av EU:s femton nuvarande medlemsstater utmärker sig Sverige som det mest negativa. Rättigheter Trots en gradvis förstärkning av de medborgerliga fri- och rättigheterna, exempelvis genom införlivandet av Europakonventionen i svensk rätt, återstår flera problem. Äganderätten är grundläggande för en rättsstat, men till följd av politisk oenighet har 6

7 DELTAGANDE I RIKSDAGSVALEN År Röstande i % av År Röstande i % av År Röstande i % av röstberättigade röstberättigade röstberättigade , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 Källa: SCB och Valmyndigheten (2002) riksdagen ännu inte lyckats formulera en tillfredsställande grundlagsparagraf. Rättsläget inom detta centrala område är därför oklart. Offentlighetsprincipen ger svenskarna rätt att ta del av myndigheternas handlingar. EU-medlemskapet innebar i detta avseende ingen förstärkning, utan riskerar tvärtom att urholka en hörnsten i den svenska folkstyrelsen. Medborgarnas rättigheter bestäms i dag av ett svåröverblickbart system av nationell lagstiftning, europeiska konventioner och internationella deklarationer. Maktdelning Maktdelning är en av det svenska styrelseskickets svaga punkter. Sverige har aldrig kommit att utveckla ett genomtänkt system av åtskilda befogenheter och tydlig ansvarsfördelning. I stället har en pragmatisk, ofta informell, arbetsfördelning präglat den offentliga makten. Systemets nackdelar i form av komplexitet, oklarhet och bristande insyn påkallar i dag en omvärdering och förändring i riktning mot tydligare maktdelning. Maktdelning i höjdled handlar om förhållandet mellan kommuner, landsting, regioner, staten och Europeiska unionen. Sättet att organisera förhållandet mellan de olika nivåerna i den offentliga sektorn har avgörande betydelse för väljarens möjligheter att utkräva ansvar. Läget i dag kännetecknas av en långtgående oklarhet, inte minst när det gäller förhållandet mellan staten och de lokala självstyrelseorganen. Samma ovisshet gäller i långa stycken också relationerna mellan EU och medlemsstaterna. Maktdelning i sidled avser det inbördes förhållandet mellan de olika grenarna av statsmakten. Förhållandet mellan juridik och politik kan klargöras genom en bättre ansvarsfördelning mellan domstolar och folkvalda organ. Trots att den statliga revisionen nyligen omorganiserats behöver granskningsmakten ytterligare förstärkas. 7

8 Robusta institutioner Det politiska systemets handlingsförmåga sätts på prov i tider av ekonomisk nedgång och kris. De offentliga finanserna är alltjämt känsliga för inkomstminskningar. Regeringsmakten är försvagad efter tjugo år av minoritetsregeringar. Dagens komplexa förvaltningsorganisation har visat sig svår att kontrollera och styra. Direktiven till den nya utredningen omstrukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen pekar just ut styrningsproblemen som en viktig fråga. Sett i stort har samhällsstrukturen blivit mer komplex, vilket leder till krav på tydligare roller och synliga gränser för den offentliga verksamheten bl.a. för att inte insyn och ansvarsutkrävande skall försvåras. Vidare är en så enkel och tydlig samhällsorganisation som möjligt på alla nivåer av största intresse både för medborgare och näringsliv för att undvika att viktiga samhällsekonomiska vinster går förlorade (dir. 2003:10). Nya styrelseformer Dagens stora samhällsomvandlingar, inte minst internationalisering och individualisering, leder till omtänkande även när det gäller det politiska systemet. Gränsdragningen mellan offentlig och privat sätts ifråga. Morgondagens demokrati kan komma att förverkligas genom delvis andra arbetsformer. Även inom EU förs nu denna debatt om nya styrelseformer. Kommissionen diskuterar i en vitbok hur man ska kunna utveckla öppnare samrådsformer med kommuner, regioner och det civila samhället (KOM (2001) 428). 8

9 Flernivådemokrati Författningspolitiken står inför ett stort, inledande vägval. Frågan är inom vilken eller vilka samfälligheter som demokratiprincipen skall vara rådande. En möjlighet är att begränsa demokratin till den statliga nivån. Riksdagsmajoriteten skulle därmed bli allenarådande. En sådan extremt monolitisk demokratimodell är emellertid inte förenlig med lokal självstyrelse och demokratiska styrelseformer på europeisk nivå. Ett system med maktdelning i höjdled innebär att folkviljan förverkligas parallellt inom flera territoriella enheter. Flernivådemokrati betyder att medborgaren kan uttrycka sin vilja genom ett antal olika valsedlar. Flernivådemokratin kan organiseras på många skilda sätt, men man kan formulera fyra grundkrav. Demokratin fordrar tydligt definierade enheter inom vilka medborgarna kan utöva sitt självbestämmande. Beslutsenheterna måste vara tillräckligt handlingskraftiga. Kravet på specialisering och ansvarsfördelning förutsätter en politisk organisation med flera territoriella nivåer. En organisation med flera olika beslutsnivåer kräver samordning och kontroll. Dagens politiska debatt kretsar i mycket kring vad EU skall göra och vilken makt som kommuner och regioner skall ha. Dessa problem bottnar egentligen i en grundläggande oklarhet, nämligen vilken uppgift som staten skall ha. Inom många politiska områden råder en både-och-delegering. Staten har överlåtit ansvar till än EU, än de lokala självstyrelseorganen, men vill ofta själv ha kvar sista ordet. De oklara befogenheterna gör det svårt för väljaren att på valdagen utkräva ansvar. Författningspolitiken måste därför börja med att definiera statens uppgift. Flernivådemokratins problem har inte minst aktualiserats av EU-medlemskapet. Toppmötet i Nice år 2000 konstaterade att unionen lider av oklarheter när det gäller uppgiftsfördelningen. Frågan är nu hur man skall upprätta och övervaka en mer exakt avgränsning av Europeiska unionens och medlemsstaternas behörigheter, så att subsidiaritetsprincipen återspeglas. Svensk författningspolitik är därför i väsentliga avseenden sammankopplad med det europeiska framtidskonventet och EU:s regeringskonferens år Den kommunala självstyrelsens gränser har i dag gummibandets karaktär. Om inte kommunerna skall reduceras till lokala förvaltningsorgan för statliga beslut måste kommunernas få ökad makt inom de områden där lokala variationer accepteras. Försöken att förtydliga grundlagens paragraf om den kommunala självstyrelsen har ännu inte givit några resultat. Kommunerna skall ha rätt att anlita ett judiciellt förfarande för att säkerställa ett fritt utövande av sina befogenheter och respekt för de principer om kommunal självstyrelse som finns fastlagda i grundlagen eller den nationella lagstiftningen. Denna mening är ett direkt citat från Europarådets konvention om lokal självstyrelse. Sverige har undertecknat konventionen, men uppfyller knappast kravet på rättsskydd för den kommunala självstyrelsen. Tvister om kompetensen mellan stat och kommun skall, enligt Europarådets konvention, avgöras på rättslig grund. En kommun skall ha rätt att 9

10 föra sin talan inför domstol eller likvärdigt, oberoende, författningsenligt organ. En möjlig reformlinje är att, på de områden där staten i allt väsentligt bestämmer det offentliga åtagandets omfattning och nivå, överföra finansieringsansvaret från kommunerna till staten. Oavsett om produktionen sker i offentlig eller privat regi finns det behov av stärkt granskningen av producenterna. Kommunerna kan ges möjlighet att tilläggsfinansiera på de områden där en lokal majoritet önskar detta. Syftena är att låta makt och ansvar följas åt samt att minska behovet av mellankommunal utjämning. Antingen bör kommunerna fritt bestämma över utdebiteringen eller så bör staten införa ett permanent skattetak med utrymme för en fri sektor. På sikt kan kommunerna själva få bestämma över valet av skattebas (Lindbeck m.fl. 2000). sådan att medborgarna säkras inflytande över det offentliga systemet. Fördelningen av uppgifter mellan de administrativa nivåerna skall balanseras så att varje nivå har sin egen väldefinierade uppgiftsportfölj för att säkra enkelhet och överskådlighet. En grundläggande princip är att det bör råda samstämmighet mellan uppgiftsansvar och finansiering. Regionernas växande makt håller på att förändra Sveriges konstitutionella system. Konsekvenserna blir särskilt stora i ett land med omfattande offentlig sektor och den offentliga verksamheten i huvudsak förlagd till lokala och regionala självstyrelseorgan. Det är ett nedslående faktum att de hittills prövade regionmodellerna visat sig ha betydande brister från demokratisynpunkt. Aktuella undersökningar visar att regionförsöken inte uppfyller grundläggande demokratikrav. I stället för att omdefiniera demokratin återstår två alternativ. En möjlighet är att utveckla den regionala demokratin på allvar. Den andra lösningen är att avveckla regioner och landsting som självständig organisationsnivå. Det är också möjligt att vi får ett mellanting: tre regioner kring storstadsområdena och i övrigt borttynande landsting. Sammantaget kan man vad avser denna del av författningspolitiken säga att uppgiftsfördelningen i en flernivådemokrati bör vara 10

11 Det europeiska framtidskonventet Det pågående konventet om Europas framtid behandlar frågor av central författningspolitisk betydelse. Konventet har bland annat i uppgift att diskutera en konstitutionalisering av fördragen, befogenhetsfördelningen mellan EU och medlemsstaterna, maktbalansen mellan EU:s institutioner samt det konstitutionella skyddet för medborgarnas rättigheter. Därmed har konstitutionella frågor nu hamnat högt på den europeiska dagordningen. Men den europeiska debatten är inte isolerad från utvecklingen i medlemsländerna. Tvärtom finns det ett dubbelriktat samband mellan inhemsk och europeisk författningspolitik. Den svenska demokratidebatten får därför ett allt starkare samband med den europeiska framtidsdebatten. Konventet om Europas framtid I en strävan att bredda och öppna förberedelserna av den kommande regeringskonferensen beslutade Europeiska rådet i Laeken 2001 att sammankalla ett konvent om unionens framtid. Uppgiften blev att dryfta väsentliga problem som unionens framtida utveckling för med sig och att undersöka de olika tänkbara lösningarna. Rådet utsåg Valéry Giscard d Estaing till ordförande samt Giuliano Amato och Jean-Luc Dehaene till vice ordförande för konventet. Utöver ordföranden och hans två vice ordförande består konventet av 15 företrädare för medlemsstaternas stats- eller regeringschefer (en per medlemsstat), 30 ledamöter av de nationella parlamenten (två per medlemsstat), 16 ledamöter av Europaparlamentet GISCARD D ESTAINGS FÖREBILD? (GEORGE WASHINGTON , AV GILBERT STUART) och två företrädare för kommissionen. Kandidatländerna får delta i full omfattning i konventets diskussioner. De är representerade på samma villkor som medlemsstaterna (en företrädare för regeringen och två ledamöter av det nationella parlamentet) och delta i överläggningarna, dock utan att kunna förhindra en konsensus som utkristalliserar sig mellan medlemsstaterna. 11

12 Delvis överlappande med de uppgifter som formulerades redan vid regeringskonferensen i Nice nämner Laekenförklaringen några områden där reformbehovet är särskilt stort: En bättre fördelning och definition av behörighet i Europeiska unionen. Förenkling av unionens instrument. Mer demokrati, öppenhet och effektivitet i Europeiska unionen. Laekenförklaringen reser dessutom ett antal frågor som handlar om vägen till en grundlag för de europeiska medborgarna. Den första gäller förenklingen av befintliga fördrag utan att innehållet ändras. Måste åtskillnaden upprätthållas mellan unionen och gemenskaperna ses över? Och uppdelningen i tre pelare? Därefter kommer frågorna om en eventuell omstrukturering av fördragen. Måste det införas en åtskillnad mellan ett grundfördrag och övriga fördragsbestämmelser? Bör en sådan uppdelning införas? Kan detta leda till en åtskillnad mellan ändrings- och ratificeringsförfaranden för grundfördraget och övriga fördragsbestämmelser? Vidare måste det övervägas huruvida stadgan om de grundläggande rättigheterna skall tas in i grundfördraget och huruvida Europeiska gemenskapen skall ansluta sig till Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Slutligen infinner sig frågan huruvida denna förenkling och omstrukturering inte på sikt skulle kunna leda till att det antas en grundlagstext inom unionen. Vilka skulle utgöra de viktigaste beståndsdelarna i en sådan grundlag? De värderingar unionen står för, medborgarnas grundläggande rättigheter och skyldigheter, medlemsstaternas förhållanden i unionen? Med beslutet i Laeken hade egentligen alla tunga frågor om EU:s framtida organisation och arbetssätt hamnat på den officiella dagordningen. Konventet inledde sitt arbete i februari Arbetsplaneringen innebär att man inledningsvis avlyssnar och sammanställer de förväntningar och krav som finns hos Europas folk. Därefter följer en fas av analyser och sammanställningar. Konventets arbete avslutas under 2003 med en jämförelse mellan olika handlingsalternativ, en genomgång av för- och nackdelar och slutligen ett eller flera alternativa förslag till den kommande regeringskonferensen. Laekenförklaringen säger att diskussionerna avslutas efter ett år, i god tid så att ordföranden för konventet kan lägga fram resultatet för Europeiska rådet. Enligt Nicefördraget ska en regeringskonferens sammankallas under Varför ett konvent? Flera händelser och händelsekedjor ligger bakom beslutet att tillkalla ett framtidskonvent. En del av förklaringen kan hänföras till EU:s interna processer, som ännu ett steg i den europeiska integrationens inre logik. Redan i samband med tillkomsten av den inre marknaden under 1980-talet fördes en diskussion om att ersätta de olika fördragen med en enhetlig författning. Maastrichtbeslutet om ett unionsfördrag med sin trepelarstruktur och om en ekonomisk och monetär union stimulerade också debatten om en grundläggande översyn av EU:s styrelseformer. Framväxten av en europeisk välfärdspolitik, genom Lissabonprocessen väsentligen organiserad på mellanstatlig grund, väckte också frågor om de inbördes maktrelationerna mellan rådet, kommissionen och parlamentet. När EU i Helsingfors 1999 beslöt att inrätta en egen militär styrka för fredsbevarande operationer följde också uppgiften att skapa nya politiska och militära organ och strukturer för den politiska och strategiska ledningen av sådana operationer. 12

13 90 80 Opinion on EU membership (by country) L IRL NL E GR I DK B D P EU F A S FIN UK 15 A good thing Neither good nor bad A bad thing Källa: Eurobarometer 58, december 2002, Highlights Denna interna utveckling inom EU är en nödvändig men inte tillräcklig förklaring till att konventet kommit till. Man måste också beakta den inrikespolitiska utvecklingen i Europas stater. Kort sammanfattat kan man säga att konventet uppstått som ett svar på kraven på mer demokrati. Det gäller dels i de nya demokratierna i Öst- och Centraleuropa, dels i Västeuropas gamla etablerade demokratier. Redan i Maastricht 1991 hade stats- och regeringskonferensen slagit fast att EU skulle behöva förändras inför utvidgningen från 15 till kanske upp emot 30 medlemsstater. Mötet i Amsterdam 1997 misslyckades emellertid med uppgiften och uppgörelsen i Nice 1999 omfattade endast ett minimum av nödvändiga justeringar, bland annat utökad användning av majoritetsbeslut. Många frågor återstod emellertid att lösa, och här finns en viktig faktor bakom konventets tillkomst. Orsakskedjan har därmed flera länkar. Demokratirörelsen och murens fall ledde till att staterna i östra och mellersta Europa fick demokratiska styrelseskick. Därmed kom de successivt att inlemmas i Europas demokratiska samarbetsorganisationer, först Europarådet och numera snart även Europeiska unionen. Genom utvidgningen förändras EU:s interna beslutsregler. Med ett ökat antal medlemsstater skulle kraven på enhälliga beslut öka antalet vetopunkter och riskera att leda till handlingsförlamning. I stället utökas området för beslut med kvalificerad majoritet. Men med denna beslutsregel stiger risken för att enskilda medlemsländer hamnar i minoritet. De tvingas därmed finna sig i beslut som de egentligen inte accepterar. Därför blir det allt viktigare att man i förväg tydligt har preciserat vilka frågor som EU har rätt att fatta beslut om och vilka frågor som ska ligga hos medlemsstaternas själva. Den allt intensivare debatten om befogenhetsfördelning, kompetenskatalog och subsidiaritet kan alltså ytterst förklaras med 13

14 de framgångsrika människorättsaktivisterna i Prag, Budapest och Warszawa. Även demokratiproblemen i Västeuropas länder har spelat roll för konventets tillkomst och dagordning. Det finns flera väldokumenterade tecken på att dagens demokratier, om inte befinner sig i en akut kris, så i alla fall lider av bristande vitalitet. Sjunkande förtroende och deltagande präglar medborgarnas relation till politikens etablerade institutioner och organisationer (Pharr & Putnam 2000). Denna negativa utveckling kan delvis tillskrivas EU. Det är ett välbelagt faktum att valen till Europaparlamentet har stora brister som medborgarnas instrument att påverka och utkräva ansvar. Valrörelserna speglar knappast de centrala frågorna på den europeiska dagordningen. Frånvaron av Europapolitik i Europavalen kan knappast på väljarna utan beror främst på politikerna. Väljarna erbjuds få relevanta handlingsalternativ för Europas framtid och intresset för valen blir därför lågt (van der Eijk &. Franklin 1996). Bristen på konstitutionella reformer och oviljan att föra ut Europapolitiken till väljarna hotar demokratin inte bara inom Europeiska unionen utan också inom de enskilda länderna Spåren ses redan i de senaste årens förskjutningar i det partipolitiska landskapet. Främlingsrädsla förenad med kritik av det politiska etablissemanget bildar energin i den högerpopulistiska vågen över Europa. Den kan delvis förklaras av demokratiunderskottet i EU. Högerpopulistiska partier kan utnyttja tre nischer på väljararenan. De förenar etnisk nationalism och främlingsrädsla med en populistisk kritik av det politiska etablissemanget (Rydgren 2002). Högerpopulismen kan delvis förklaras med demokratiunderskottet i EU. Medlemsstaterna har överlämnat en stor del av den politiska makten till EU. Men frågan är hur medborgarna skall kunna delta i de europeiska beslutsprocesserna och hur man skall kunna utkräva ansvar av dem som innehar makten inom EU. Reformeringen av EU:s institutioner och beslutsprocesser har därför blivit ett akut problem. I de senaste årens officiella dokument finns det åtskilliga belägg för att EU:s beslutsfattare betraktar medborgarnas skepsis som ett allvarligt problem. Här finns uppenbarligen ett viktigt motiv bakom den pågående reformverksamheten. Av historiska skäl kom unionen att utvecklas som ett ekonomiskt inriktat samarbetsprojekt med starka inslag av expertstyre. Sent omsider gäller det nu att stärka den folkliga förankringen. Folkstyrelsen som värdegrund för EU bekräftades officiellt i den förklaring om unionens framtid som slöts till Nicefördraget. Stats- och regeringscheferna motiverade där sitt beslut att fortsätta arbetet med institutionella reformer: Genom att ta upp dessa frågor erkänner konferensen behovet av att förbättra och övervaka unionens och dess institutioners demokratiska legitimitet och öppenhet för att föra dem närmare medlemsstaternas medborgare. Förklaringen efter toppmötet i Laeken var ännu utförligare i sin beskrivning av de besvikna medborgarna. De europeiska institutionerna måste flyttas närmare medborgarna. Medborgarna ser inte alltid ett sammanhang mellan dessa mål och unionens dagliga verksamhet. De begär mindre tröghet, stelhet och, framför allt, mer effektivitet och öppenhet av de europeiska institutionerna. Det finns krav på att unionen skall ägna sig mer åt sina egna konkreta uppgifter och inte lägga sig i detaljer. Statsoch regeringscheferna konstaterar: medborgarna anser att allt i alltför stor utsträck- 14

15 ning avhandlas ovanför deras huvuden och de vill ha en bättre demokratisk kontroll. Kommissionen gör en liknande bedömning. I sin vitbok om styrelseformerna i EU sommaren 2001 skriver man att politikerna befinner sig en paradoxal situation. Å ena sidan förväntar sig Europas medborgare att politikerna skall finna lösningar på samhällsproblemen. Å andra sidan visar människorna ett allt större misstroende mot institutioner och politik eller intresserar sig helt enkelt inte för dem. Problemet gäller särskilt EU: Många människor börjar tappa tron på att detta komplicerade system, som inte många är särskilt förtrogna med, skall kunna driva den politik som de efterlyser. EU ses ofta som avlägset och på samma gång alltför påträngande (KOM(2001) 428). Konventets ökande betydelse Konventet ägnade sitt första halvår åt att lyssna och har börjat skissera huvudalternativen. De institutionella frågorna och de konkreta förslagen sköts på framtiden; Giscard och resten av presidiet valde att skynda långsamt. Mer reformivriga krafter kritiserade konventets ledning för att inte visa färg och presentera färdiga alternativ. Konventsledningen är emellertid inriktad på att söka samla en så bred konsensus som möjligt. Konventet har betecknats som en innovativ integrationsmetod. Mot slutet av 2002 stod det klart att konventet blivit något att räkna med. Flera tunga medlemsländer, däribland Tyskland och Frankrike, satte in sina utrikesministrar som ledamöter. Att anhängarna till ett mera överstatligt och federalt Europa ivrar för en europeisk författning i linje med Joschka Fischers tal vid Humboldtuniversitetet i maj 2000 är knappast överraskande. Däremot var det mer ovisst hur mellanstatlighetens förespråkare BILDTEXT: 15

16 skulle agera. Det har nu visat sig att den brittiska regeringens representant, Europaministern Peter Hain, valt att engagera sig mycket aktivt. Han har gång på gång, i genomarbetade inlägg, pläderat för att nationalstaterna även i fortsättningen måste utgöra basen för det europeiska samarbetet och att framtidens EU snarast borde utvecklas längs Lissabonprocessens linjer, dvs. enligt metoden för öppen samordning. Det reser frågan om den denna metod kan vidareutvecklas genom att exempelvis förenas med bindande ramdirektiv (Scharpf 2002). Allt tyder på att konventet inte kommer att rucka på EU:s nuvarande grundstruktur. Resultatet kommer inte att entydigt kunna föras till antingen renodlad överstatlighet eller fullständig mellanstatlighet. I stället har konventets ledning markerat att EU även framgent bör förbli en unik politisk organisation, genom sin speciella kombination av överstatlighet och mellanstatlighet. Däremot kan det komma att bli åtskilliga ändringar inom denna ram, för att bättre kunna tillgodose kraven på legitimitet, enkelhet och effektivitet. Författningsfördrag En av konventets centrala frågor gäller den konstitutionella grunden för framtidens EU. Behöver EU en annan grund än dagens fördragstexter? Går det att förenkla och förkorta fördragen? Behövs det en ny text, en författning eller ett konstitutionellt fördrag? Redan i sitt inledningsanförande vid konventets öppnande i februari 2002 klargjorde Giscard d Estaing att han eftersträvade enighet bakom en ny text: Det rådet dock inget tvivel om att vår rekommendation i allmänhetens ögon skulle få avsevärd tyngd och betydelse om vi lyckades uppnå bred konsensus om ett enda förslag som vi alla skulle kunna lägga fram. Om vi kunde nå konsensus på denna punkt, skulle vi alltså kunna bana väg för en europeisk konstitution. För att undvika alla meningsskiljaktigheter om själva ordalydelsen, låt oss enas om att kalla den ett konstitutionellt fördrag för Europa. (Det franska originalet har ordalydelsen traité constitutionnel pour l Europe ; formuleringen författningsfördrag för Europa är ett annat översättningsalternativ.) I slutet av oktober 2002 lade konventets presidium fram ett skelett till ett sådant författningsfördrag. Tanken är att inleda med en ingress; därefter följer två huvuddelar samt en avslutande del med rättsliga slutbestämmelser. Den första huvuddelen handlar om EU:s konstitutionella struktur, den andra om innehållet i olika politikområden. Den första delen har följande huvudinnehåll: 1. Definition och mål 2. Unionsmedborgarskap och grundläggande rättigheter 3. Unionens befogenheter och åtgärder 4. Institutionerna 5. Genomförande 6. Unionens demokratiska liv 7. Unionens finanser 8. Unionens agerande i världen 9. Unionen och dess närmaste omvärld 10. Medlemskap i unionen Konventets uppgift under första halvåret 2003 är att omvandla denna allmänna skiss till ett fullständigt författningsfördrag. Inom vissa delar har det visat sig gå överraskande lätt att kompromissa sig fram till lösningar med brett stöd. De kontroversiella frågorna handlar inte minst om EU-institutionernas makt och inbördes relationer. 16

17 Befogenhetsfördelning Vad ska EU göra? Går det att åstadkomma en tydligare avgränsning av EU:s respektive medlemsstaternas befogenheter? Vad innebär subsidiaritetsprincipen? Är federalism något för EU? Frågorna om EU:s uppgifter var centrala under konventets första halvår. Två av plenarmötena har ägnats just åt vilka frågor som EU bör, respektive inte bör, ha hand om. Konventets sekretariat utarbetade under våren ett underlagsmaterial om avgränsningen av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna. Skrivelsen är en öppenhjärtig skildring av det nuvarande systemet, problem och vägar att utforska (CONV 47 02). Promemorian tar upp fem huvudproblem: systemets brist på klarhet, bristen på precisering i vissa bestämmelser i EG-fördraget, brist på efterlevnad av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, det faktum att unionens befogenheter i vissa fall inte överensstämmer med medborgarnas förväntningar samt otillräckliga kontroller för att garantera efterlevnaden av avgränsningen av befogenheter. Med tanke på dessa kraftiga ifrågasättanden av det rådande systemet kunde man ha förväntat att frågan om befogenhetsfördelning skulle bli starkt kontroversiell. Men konventets plenardebatt gav snarast intrycket att det råder en allmän enighet om vad EU bör syssla med. Det fanns knappast någon som i grunden ifrågasatte status quo. Många inlägg underströk att EU:s uppgifter måste stå i samklang med medborgarnas förväntningar samt Europas inre och yttre utmaningar. EU bör, enligt den förhärskande meningen, verka för fred och säkerhet, eventuellt genom en egen försvarspolitik, bekämpa den organiserade brottsligheten, kontrollera EU:s yttre gränser, ta sig an gränsöverskridande miljöproblem etc. Subsidiaritetsprincipen var det knappast någon som ifrågasatte. Idén om en detaljerad kompetenskatalog har inte fått något större gensvar; en sådan metod anses vara för rigid och inte flexibel nog. Förslaget om en sådan katalogartad uppräkning av ansvarsområden har uttryckligen förkastats i ett gemensamt uttalande från företrädare för regeringarna i Tyskland, Storbritannien, Polen, Irland och Frankrike. Men denna breda samstämmighet beror sannolikt på att diskussionen ännu så länge förts på ett allmänt och abstrakt plan. Meningsskiljaktigheter kan därför komma till ytan senare, när konventet mer konkret ska diskutera uppgiftsfördelning och institutionella lösningar. Redan vårens debatter visade nämligen att det finns debattörer som ifrågasätter unionen trepelarstruktur. Diskussionen både före och under konventet visar också att det finns olika meningar om vem som ytterst bör kontrollera efterlevnaden av subsidiaritetsprincipen. Europaparlamentet och flera andra debattörer vill se en juridisk granskning, exempelvis i form av en författningsdomstol. Från engelsk sida har både Tony Blair och Peter Hain vid flera tillfällen argumenterat för en politisk granskning; företrädare för de nationella parlamenten skulle sålunda kunna få sista ordet vid befogenhetskonflikter mellan EU och medlemsstaterna. En av konventets arbetsgrupper har föreslagit en kombination av parlamentarisk och rättslig kontroll. De nationella parlamenten skulle få möjlighet att hänskjuta en konflikt till EG-domstolen. Makten inom EU En av konventets uppgifter är att diskutera makten inom EU. Laekenförklaringen frågar hur man kan åstadkomma mer demokrati, öppenhet och effektivitet i Europeiska 17

18 unionen. Redan Joschka Fischers tal år 2000 gav signalen att framtidsdebatten också borde handla om hur EU:s inre funktionssätt kan förändras. Det inbördes förhållandet mellan EU-institutionerna kännetecknas av delvis överlappande befogenheter och är i vissa avseenden otydligt reglerade. Den dåvarande estniske utrikesministern Toomas Hendrik Ilves höll i början av 2001 ett tal där han uttryckte förvåning över att EU ignorerar den klassiska maktdelningstanken, som går ut på en tydlig fördelning av lagstiftande, verkställande och dömande makt. Frågorna är många och centrala (Laffan 2002). Bör EU:s maktstruktur förändras? Diskussionen gäller institutionernas sammansättning, uppgifter och inbördes relationer. Hur ska beslutsprocessen organiseras? Vilken roll bör de nationella parlamenten spela? I detta sammanhang kan det endast bli fråga om en mycket kortfattad och översiktlig framställning av de institutionella reformalternativ som står på konventets dagordning. KOMMISSIONEN Laekenförklaringen ställer några viktiga frågor till konventet: Hur kan Europeiska kommissionens auktoritet och effektivitet förstärkas? Hur bör ordföranden för kommissionen utses, genom Europeiska rådet, genom Europaparlamentet eller genom medborgarnas direkta val? Den verkställande makten ligger i dag hos kommissionen och rådet. Rådet kan ge kommissionen befogenhet att genomföra de regler som rådet beslutar. Rådet kan också förbehålla sig rätten att direkt utöva befogenheten att genomföra reglerna. Den pågående utvecklingen inom EU reser viktiga frågor om den verkställande makten. EU sätter allt oftare upp egna myndigheter. Framväxten av en europeisk välfärdspolitik och den öppna samordningsmetoden har givit rådet en central roll när det gäller att följa upp i vilken mån de politiska målen faktiskt uppfylls. De europeiska politikernas inlägg röjer stora åsiktsskillnader om var tyngdpunkten skall ligga i framtidens EU. Den svenska regeringens inställning är att förstärka rådets ställning. Finlands statsminister Paavo Lipponen pläderar däremot aktivt för en stark och självständig kommission. I Joschka Fischers tal ingick en argumentering för en stark verkställande makt för EU, men höll öppet för om det var rådet eller kommissionen som vore lämpligast. På samma sätt finns det två alternativ för den verkställande makten i Europa, för en europeisk regering. Antingen bestämmer man sig för att vidareutveckla Europeiska rådet till en europeisk regering, vilket skulle innebära att den europeiska regeringen bildas av de nationella regeringarna. Eller så utgår man från den befintliga kommissionsstrukturen och bestämmer sig för en direktvald president med långtgående befogenheter. Men man kan här också tänka sig diverse blandformer. Förslaget om en folkvald president har dock tillbakavisats bland annat från estniskt håll, med argumentet att det skulle missgynna de små staterna. Förslaget att kommissionens ordförande, och även dess ledamöter, skulle väljas av Europaparlamentet, dvs. en parlamentarisk modell, har bland annat framförts av den polske presidenten. Under sin tid som fransk premiärminister framförde Lionel Jospin tanken att kommissionens ordförande borde utses från den politiska grupp som vinner valet till Europaparlamentet; i gengäld skulle Europeiska rådet få rätt att upplösa parlamentet. En annan möjlighet är att de nationella parlamenten får 18

19 uppgiften att välja kommissionens ordförande. Anhängarna till en förstärkning av kommissionens makt finns, förutom inom kommissionen själv, inte minst i Tyskland, Beneluxländerna, Finland, Österrike och andra mindre stater. I dessa reformförslag ingår ofta en plädering för gemenskapsmetoden, som bland annat skulle innebär att kvalificerad majoritet blir den gängse beslutsmetoden och att kommissionens initiativrätt vidgas även till områden såsom försvarspolitik och ekonomisk samordning. Om kommissionens självuppfattning råder inget tvivel. I dess inspel till konventet i maj 2002 framstår kommissionen som det europeiska integrationsprojektets yttersta garant: Europeiska kommissionen måste fortsätta att utöva den roll som fördragens grundare gav den, som en oberoende institution med uppgift att se till att medlemsstaterna behandlas lika och att konkret företräda samstämmighet, syntes och beaktande av det allmänna intresset (KOM(2002) 247). EUROPAPARLAMENTET Laekenmötets direktiv till konventet aktualiserar även Europaparlamentets framtid. Bör Europaparlamentets roll förstärkas? Skall vi utvidga medbeslutanderätten? Bör formerna för val av ledamöter till Europaparlamentet ses över? Krävs det en europeisk valkrets eller bör vi även fortsättningsvis hålla oss till valkretsar som bestäms på nationell nivå? Kan de båda systemen kombineras? Från tyskt håll har bland andra utrikesministern Joschka Fischer och presidenten Johannes Rau förespråkat att rådet i egenskap av lagstiftare omvandlas till en senat, en andra kammare inom Europaparlamentet. Man närmar sig därmed förbundsstatens modell för hur den representativa demokratin är organiserad. Det nuvarande Europaparlamentet skulle företräda unionens medborgare, medan en senat skulle representera medlemsstaterna. En sådan senat kunde, som det nuvarande rådet, företräda regeringarna, men ett annat alternativ som nämnts är en kammare som utnämns av de nationella parlamenten. Några inlägg argumenterar rent av för tre kammare, vilka då skulle bli ombud för medborgare, regeringar respektive nationella parlament. Tony Blair framkastade hösten 2000 att en politisk kontroll av subsidiaritetsprincipen skulle kunna skötas av en separat kammare i Europaparlamentet, bildad av de nationella parlamenten. Tanken verkar emellertid ha förlorat aktualitet; Peter Hain har nu antytt ett mer ad hoc-artat organ räcker för att övervaka subsidiariteten. RÅDET Laekenförklaringen ställer flera frågor om rådets uppgifter och arbetsmetoder. Måste rådets roll stärkas? Bör rådet agera på samma sätt i sin egenskap av lagstiftare som när det står för verkställigheten? Bör rådsmötena vara offentliga, åtminstone de som är av lagstiftande karaktär, för att få större öppenhet? Bör medborgaren ha bättre tillgång till rådets dokument? Tony Blair argumenterar för att stärka Europeiska rådets initiativmakt genom mer detaljerade arbetsprogram och hårdare styrning av kommissionens arbete. Storbritannien, Frankrike, Spanien och Guiliano Amato har föreslagit att systemet med de halvårsvisa ordförandeskapen skall ersättas av en president för rådet. I januari 2003 lade Tyskland och Frankrike fram ett gemensamt kompromissförslag som går ut på att EU får två presidenter: en för kommissionen och en för rådet. Rådets EU-president skulle väljas 19

20 på fem år, lämpligen sammanfallande med mandatperioden för kommissionens ordförande. Presidenten skulle bland annat ta över de utrikespolitiska uppgifter som i dag sköts av den höge representanten, Javier Solana, och bli det samlade uttrycket för EU genom att stärka regeringarnas grepp över unionen. I frågan om hur man skapar en hybrid mellan rådsrepresentanten Javier Solana och kommissionären Chris Patten kristalliseras meningsskiljaktigheterna över rådets och kommissionens framtida makt. Idén om en rådspresident har dock fått kritik. Tyskland hävdade länge synpunkten att den verkställande maktens tyngdpunkt bör ligga hos kommissionen och att rådet borde omvandlas till en andra kammare i ett lagstiftande organ. Även från dansk sida har idén om rådspresident kritiserats, främst med argumentet att ett sådant system skulle gynna de större staterna på de mindres bekostnad. Det kan tillägga att Europeiska rådet i Sevilla i juni 2002 tog vissa steg när det gäller rådets egna arbetsmetoder. Ändringarna gäller effektivare mötesformer, nytt råd, strategiskt flerårsprogram, samarbete mellan ordförandeskapen och ökad öppenhet. DE NATIONELLA PARLAMENTEN Även de nationella parlamenten nämns i Laekenförklaringen. Bör de vara representerade i en ny institution, vid sidan av rådet och Europaparlamentet? Skall de ha en kompletterande roll på de områden där Europa agerar, som Europaparlamentet saknar behörighet för? Skall de koncentrera sig på behörighetsfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna, exempelvis genom kontroll på förhand av att subsidiaritetsprincipen respekteras? En väg att stärka de nationella parlamentens roll vore att tydligare institutionalisera parlamentens möjligheter att granska olika förslag på ett tidigare stadium i beslutsprocessen. Ett kompletterande alternativ vore att få till stånd en mer effektiv efterhandsgranskning av regeringarnas agerande i EU. Särskilt bland dem som betonar den nationella demokratin som bas för EU finns det olika idéer om hur man kan ge de nationella parlamenten en mer formell roll i det europeiska beslutsfattandet. En tanke är att utveckla Cosac, den redan befintliga samarbetsorganisationen för de nationella parlamentens EU-nämnder. Lionel Jospin har föreslagit en parlamentens ständiga konferens, en kongress som regelbundet skulle samlas och kontrollera att EU följer subsidiaritetsprincipen. En snarlik modell finns i Tony Blairs Warszawatal. Det finns också förslag, bland annat för österrikiskt håll, om att Europaparlamentet och de nationella parlamenten förs samman i blandade parlamentariska utskott. Giscard d Estaing har på egen hand lanserat idén om De europeiska folkens kongress. Europaparlamentariker och företrädare för nationella parlamenten skulle träffas ungefär en gång per år. Uppgiften skulle vara att övervaka befogenhetsfördelning och utvidgning, avge en årlig rapport om EU:s utveckling och yttra sig över utnämningar. Giscards förslag har dock bemötts mycket kallsinnigt, eftersom det anses leda till ytterligare komplikationer i EU:s redan svåröverskådliga system. FÖRENKLAT BESLUTSFATTANDE Sammanfattningsvis står samspelet och de inbördes maktrelationerna mellan EU:s institutioner på konventets dagordning. Laekenförklaringen ställer en rad frågor. Hur kan unionen bättre fastställa sina mål och prioriteringar och säkerställa att de genomförs på ett bättre sätt? Krävs det att fler beslut 20

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning D emokrati (grek. dēmokrati'a folkvälde, av demo- och efterleden -krati'a -välde, av krate'ō härska ) betyder bokstavligen folkmakt eller folkstyre. Härom råder enighet. Däremot

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER

MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER Grödinge 07-08-29 MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER 1.1 ALLMÄNT EU:s stats- och regeringschefer

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets KF Ärende 9 Löpnummer i Politikerrummet: 22 Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets Tjänsteskrivelse 2013-09-30 KS 2012.0210 Handläggare: Karin Jirénius

Läs mer

Inlaga NewsGothic-spalt 03-10-09 08.20 Sida 1. Europas grundlag. Framtidskonventets förslag till konstitution för EU

Inlaga NewsGothic-spalt 03-10-09 08.20 Sida 1. Europas grundlag. Framtidskonventets förslag till konstitution för EU Inlaga NewsGothic-spalt 03-10-09 08.20 Sida 1 Europas grundlag Framtidskonventets förslag till konstitution för EU SNS Förlag * EU 2004-kommittén Inlaga NewsGothic-spalt 03-10-09 08.20 Sida 2 SNS Förlag

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa 8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Sammanfattning Den kommunala verksamheten har förändrats Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har samhället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom it-utvecklingen.

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Demokratirådets rapport

Demokratirådets rapport Demokratirådets rapport 2003 Demokratirådets rapport 2003 Demokrati i EU Olof Petersson Ulrika Mörth Johan P. Olsen Jonas Tallberg SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon 08-507 025 00

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

Ds 2004:52 Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

Ds 2004:52 Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa YTTRANDE Dnr 13/2005 Stockholm den 21 mars 2005 Utrikesdepartementet Rättssekretariatet för EU-frågor 103 39 Stockholm Ds 2004:52 Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa Expertgruppen för

Läs mer

Innehåll. Termer och förkortningar...9. 1 Promemorians innehåll...13

Innehåll. Termer och förkortningar...9. 1 Promemorians innehåll...13 Innehåll Termer och förkortningar...9 1 Promemorians innehåll...13 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen...17 3 Tillkomsten av Lissabonfördraget...21

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

Slutande av Avtal om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet

Slutande av Avtal om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet Förhandlingsprotokoll 2008-05-23 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Saco-S Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige 1. ORGANISATIONENS NAMN Organisationens namn är Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

RP 11/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. Finlands del således träder i kraft först när Utöver det nämnda beslutet har Europaparlamentet,

RP 11/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. Finlands del således träder i kraft först när Utöver det nämnda beslutet har Europaparlamentet, RP 11/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av beslutet av företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater om finansiering av konventet om Europeiska unionens

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

STADGAR. För. SRF Finnveden

STADGAR. För. SRF Finnveden STADGAR För SRF Finnveden Fastställda av SRF:s kongress 2008 Inledning SRF är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Lissabonfördraget och maktbalansen mellan EU:s institutioner

Lissabonfördraget och maktbalansen mellan EU:s institutioner Europapolitisk analys JUNI NUMMER 7-2008 Joakim Nergelius * Lissabonfördraget och maktbalansen mellan EU:s institutioner Sammanfattning Ett av de centrala rättsområdena inom EU-rätten, och ett av dem som

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap.

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap. Föräldraföreningens stadgar STADGAR För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening Antagna vid konstituerande årsmöte den 2011-09-29 1 Ändamål Martinskolans och Martingårdarnas föräldraförening

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer