Vårt samhälle Samhällskunskap 1b. Gunilla Rundblom Leif Berg

Transkript

1 Vårt samhälle Samhällskunskap 1b Gunilla Rundblom Leif Berg

2 ISBN Gunilla Rundblom, Leif Berg och Liber AB Redaktör: Per Granath Byrmo Formgivare: Anna Hild och Nette Lövgren Bildredaktör: Mattias Josefsson Tecknare: Johnny Dyrander Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Turkiet 2013 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på Liber AB Tfn Kundservice tfn , fax e-post: kundservice.liber@liber.se 4

3 Makt och politik Innehåll Några ord till läsaren 7 Att skapa ett örike 8 Makt och politik 12 Hur styrs Sverige? 14 De politiska partierna 24 De stora ideologierna 38 Sveriges riksdag 48 Regeringen 55 Kommun och landsting 68 Sveriges försvar 83 Hur styrs andra länder? 87 De nordiska länderna i krig och fred 100 Europas förenta stater? 102 Konflikter i världen 116 Mänskliga rättigheter 127 Att leva i samhället 138 Vad är viktigast i livet? 142 Att leva tillsammans 146 Brott och straff 152 Att invandra till Sverige 171 En av oss 179 Massmedier 185 Arbete och näringsliv 198 Arbetslivet 202 Arbetsmarknadens organisationer 212 Arbetet och samhället 218 Sveriges näringsliv 225 Ekonomi 248 Vad är ekonomi? 252 Vår privata ekonomi 256 Att köpa och sälja 266 Företagens ekonomi 270 Offentliga sektorn 278 Några fler ekonomiska begrepp 287 Befolkning 292 Jordens befolkning 296 Sveriges befolkning 305 Vår hotade miljö 318 Vad är vetenskap? 328 Vetenskap och vetenskapligt tänkande 330 Termer och begrepp 333 Register 335 5

4 Europas förenta stater? Sverige har varit ett självständigt land i många hundra år. Under talet var det självklart att landet skulle vara neutralt och stå utanför alla politiska och militära pakter och organisationer. Därför väckte det stor uppståndelse när statsminister Ingvar Carlsson 1990 gick ut med nyheten att socialdemokraterna ändrat åsikt: Sverige skulle nu söka medlemskap i EU! Många blev glatt överraskade och ropade: Äntligen! Men andra blev skrämda och arga. Ska inte svenskarna längre bestämma i Sverige? Det är långt nog till de styrande i Stockholm. Ska vi nu låta pampar i Bryssel bestämma över oss? Men det blev som Ingvar Carlsson ville. Vi har nu lämnat över mycket makt till Bryssel och Strasbourg. Ett exempel är alkoholfrågorna. De svenska lagarna har varit betydligt mer restriktiva än de andra EUländernas. EU tvingar oss att öppna gränserna och tillåta folk att köpa stora mängder sprit utomlands, där det är billigare. På olika områden måste vi anpassa oss efter EU. Är det bra eller dåligt? De flesta av EU:s länder har märkt att det inte är enkelt att ingå i en union. Britterna har delvis fått ändra sitt måttsystem, fransmännen har fått ge upp sin franc, greker, italienare och andra har blivit tillrättavisade för sin ekonomiska politik, de spanska fruktodlarna har fått konkurrens från andra EU-länder, företag har flyttat sina huvudkontor och mycket annat. Mot de flesta stora beslut av EU-politikerna finns det större eller mindre grupper som protesterar. Man kan undra varför européerna frivilligt satte igång med EUprojektet? Varför drivs det vidare trots alla svårigheter? 102 Samarbete för fred och utveckling De europeiska länderna är världens värstingar när det gäller att starta krig. Man har krigat både med varandra och med resten av världen. Bland annat har båda världskrigen börjat i Europa, för att sedan sprida sig i världen. Efter första världskriget sa man allmänt i Europa: Aldrig mera krig! Detta vansinniga dödande skulle inte få upprepas. Men redan 1939 satte

5 Makt och politik Hur styrs Sverige? européerna igång med andra världskriget. Det blev ännu hemskare än det första och stora delar av Europa bombades sönder. När kriget var över var både segrarna och de besegrade överens om att en gång för alla försöka få slut på krigen i Europa. Men hur skulle det gå till? Svaret blev: genom att samarbeta över gränserna och binda samman ländernas ekonomier. Då lär människorna i de olika länderna känna varandra och alla blir beroende av varandra. Ett annat mål med samarbetet var att påskynda uppbyggnaden av det sönderslagna Europa. Splittringen i små och slutna stater var ett hinder. Om Europas folk kunde ta arbeten i grannländerna, om företag fick möjlighet att röra sig fritt över gränserna utan tullar, passkontroller och andra hinder så skulle den ekonomiska utvecklingen påskyndas. Europaparlamentet i Strasbourg i Frankrike. Kol och stål Det första projektet var en gemensam marknad för kol och stål. Den bildades i Paris Belgien, Västtyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna beslöt då att ta bort tullarna på kol och järnmalm mellan länderna. Järn, kol och stål kunde säljas, köpas och transporteras fritt över gränserna. Produktionen blev efterhand effektivare och billigare. Det ökade företagens konkurrenskraft på världsmarknaden. Och det gjorde de sex länderna beroende av varandra. 103

6 Finland Sverige Estland Irland Storbritannien Danmark Lettland Litauen Portugal Spanien Nederländerna Belgien Tyskland Polen Luxemburg Tjeckien Slovakien Frankrike Österrike Ungern Slovenien Kroatien Rumänien Italien Bulgarien Grekland Malta Cypern EU:s medlemsländer år Fler och fl er länder söker medlemskap. 104 EEC och EG Romfördraget 1957 blev nästa stora steg mot en europeisk union. Då undertecknade de sex länderna fördraget om EEC, European Economic Community. Romfördraget drog upp riktlinjerna för hur man skulle utöka den gemensamma marknaden. Målet var att varor och tjänster skulle få röra sig fritt mellan länderna, företag skulle kunna flytta sin verksamhet över gränserna och människorna skulle kunna bosätta sig och söka arbete i vilket som helst av länderna. Romfördraget är grundläggande i EU också i dag. Alla nya länder som ansluter sig, skriver under Romfördraget. År 1958 bildades Euratom, som är en organisation för samarbete kring kärnkraften. Dessa tre överenskommelser brukar kallas för de Europeiska Gemenskaperna, EG, och EG ingår i dag som en del av EU.

7 EG blir större Det dröjde ända tills 1973 innan de sex ursprungliga staterna fick in fler medlemmar i sin organisation, EG. Det året blev Storbritannien, Irland och Danmark medlemmar. Under 1980-talet kom Grekland, Spanien och Portugal med. De sex hade nu blivit tolv. Makt och politik Europas förenta stater? De fyra friheterna Fyra mål hade utformats för det gemensamma Europa. De målen kallas för de fyra friheterna. De innebär att man vill åstadkomma ett fritt flöde över gränserna av: varor inga tullar mellan länderna tjänster arbetsmarknaden är fri och medborgarna kan fritt söka arbete i de olika länderna kapital pengar får fritt föras mellan länderna människor medborgarna har rätt att resa mellan länderna, studera och bosätta sig var som helst De fyra friheterna har i dag förverkligats i ganska stor utsträckning. Nu kan en tysk utan problem öppna bankkonto i Spanien, en portugis kan köpa villa i Danmark och ett engelskt företag kan utan hinder öppna filial i Italien. Hundratusentals ungdomar utnyttjar möjligheten att studera i andra länder, allt fler arbetar i ett annat land i Europa och spanska solkusten har blivit ett pensionärsparadis för äldre från olika länder. Många svenska ungdomar åker till London för att arbeta och studera. Svenska företag öppnar kontor, fabriker och varuhus. De europeiska länderna står varandra mycket närmare än de gjorde innan EU bildades. 105

8 Sverige har inte varit i krig sedan början av 1800-talet. Under världskrigen var Sverige neutralt och deltog inte på någon sida. Hur kan EU-medlemskapet påverka vår neutralitet? Är neutraliteten en viktig princip? Maastrichtavtalet EG blir EU Genom ett beslut i den holländska staden Maastricht 1992, togs det avgörande steget. Europeiska Gemenskapen ersattes av Europeiska Unionen, EU. En union innebär naturligtvis ett mycket starkare band än en gemenskap. Kanske hade till och med ett steg mot ett Europas Förenta Stater påbörjats? Vad innebär Maastrichtfördraget? Länderna beslöt att gradvis: förbereda införande av gemensam europeisk valuta inrätta en gemensam centralbank samordna gränskontroller, polisverksamhet och invandringspolitiken samordna jordbrukspolitiken så att jordbrukarna i de olika EU-länderna konkurrerar på lika villkor samordna utrikespolitiken så att EU talar med en röst, som blir mycket starkare internationellt än om de olika länderna enskilt uttalar sig samordna försvarspolitiken så att EU på sikt får ett gemensamt unionsförsvar. 106

9 Makt och politik Europas förenta stater? En del av punkterna i fördraget har gått smidigt att genomföra medan andra har stött på motstånd. Gemensam gränskontroll inom EU är till exempel genomförd i och med det så kallade Schengenavtalet. EUländerna bestämde sig då för att stärka gränserna gentemot icke-euländer och öppna gränserna inom unionen. Den som kommit in i ett EU-land har kommit in i alla. När EG-arbetet påbörjades var det omsorgsfulla och ibland tidskrävande tullkontroller vid gränserna. Nu kunde medborgarna i EU passera gränserna utan att ens stanna. Andra delar av Maastrichtavtalet har inte genomförts överallt. Alla länder har inte infört euron och utrikespolitiken har inte varit så lätt att samordna. Och en stor stötesten är jordbrukspolitiken. Det har visat sig mycket svårt att ta bort bidrag och ändra konkurrensvillkoren bland bönderna, särskilt i Frankrike, Italien, Spanien och Polen. Samma pengar överallt 1999 togs ett viktigt och omdebatterat steg. Då bildades valutaunionen, EMU. Den innebar att en ny gemensam valuta, euron, infördes. Dessutom samordnades den ekonomiska politiken i EU-området under en gemensam bank, ECB, Europeiska centralbanken. De nya eurosedlarna och mynten togs i bruk första januari Fransmännen övergav sin franc, tyskarna sin mark och spanjorerna sin peso. Många var motståndare till förändringen och ville behålla sin kära och invanda valuta. Åtskilliga trodde inte på projektet. Det skulle leda till problem och elände. Men euron blev snabbt en framgång och är i dag allmänt accepterad i de länder som övergick till den nya valutan. I Storbritannien, Danmark och Sverige var oppositionen stark och de tre länderna har inte gått med i valutaunionen. Tolv EU-länder blir 15 Först 1995 kom Sverige, Finland och Österrike med i Europeiska Unionen. Den bestod nu av femton stater. Från början stod Sverige utanför EMU, men så småningom växte kraven på att också Sverige skulle gå med och bli fullvärdig medlem i EU. Riksdag och regering bestämde att folket skulle få avgöra frågan. I folkomröstningen i september 2003 röstade 56 procent nej medan 42 procent röstade ja till medlemskap i EMU. Tillsvidare behåller Sverige kronan och står utanför en del av det ekonomiska samarbetet. 107

10 Makt och politik Europas förenta stater? och de 15 blir 28 År 2004 tillkom tio länder: Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Polen, Slovakien, Ungern, Slovenien, Cypern och Malta. År 2007 kom Bulgarien och Rumänien med och 2013 anslöts Kroatien. Att ta in så många och så olika stater medför naturligtvis en hel del problem. De flesta var under lång tid dominerade av det kommunistiska Sovjetunionen och har lägre levnadsstandard och mer outvecklat näringsliv än länderna i västra Europa. I de nya medlemsländerna lever en stor del av befolkningen av jordbruk, som är av jämförelsevis omodernt och ineffektivt slag. De 28 länderna har tillsammans cirka 500 miljoner invånare. EU:s organisation EU är en stor organisation med högkvarter i Belgiens huvudstad Bryssel. Där arbetar många tusen tjänstemän från EU:s alla medlemsländer. De viktigaste styrande organen inom EU är: Cecilia Malmström, EUkommissionär för inrikesfrågor. EU-kommissionen Europeiska kommissionen företräder och försvarar unionens allmänna intressen. Kommissionens ordförande och ledamöter utses av ländernas regeringar efter godkännande från Europaparlamentet. Kommissionen kan sägas fungera som EU:s regering. Den har till uppgift att: Ta initiativ till lagstiftning som läggs fram för parlamentet och ministerrådet. Fungera som unionens verkställande organ. Se till att de europeiska lagarna (direktiv, förordningar, beslut), budgeten och de program som antagits av parlamentet och rådet genomdrivs och följs. Som väktare av fördragen övervakar kommissionen tillsammans med EU-domstolen att den europeiska unionsrätten följs. Som företrädare för unionen i internationella sammanhang framförhandlar kommissionen internationella avtal, framför allt inom handel och samarbete. 108

11 Europaparlamentet i Strasbourg Europaparlamentet väljs vart femte år genom allmänna direkta val och utgör den demokratiska representationen för de europeiska medborgarna. I parlamentet finns alla medlemsstaternas politiska huvudströmningar representerade. Parlamentet har tre huvuduppgifter: 1. Lagar: Parlamentet och ministerrådet har lagstiftningsrätt, dvs. de antar europeiska lagar (direktiv, förordningar, beslut). 2. Budget: Parlamentet och rådet godkänner tillsammans budgeten och kan därmed ändra gemenskapens utgifter. Parlamentet antar som sista instans budgeten i dess helhet. 3. Kontroll: Parlamentet utövar demokratisk kontroll över kommissionen. Det godkänner kommissionens utnämning av ledamöter och har befogenhet att avge misstroendevotum. Det utövar också politisk kontroll över samtliga institutioner. Makt och politik Europas förenta stater? Ministerrådet Rådet består av ansvariga ministrar från medlemsländerna. Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska tas upp. Om det handlar om ekonomi är det finansministrarna som träffas, handlar det om skolfrågor träffas utbildningsministrarna. Ministerrådets viktigaste funktioner: Ministerrådet är högsta beslutande organ inom EU. Ministerrådet och Europaparlamentet bereder och fastställer lagar i samarbete. Rådet ser till att medlemsländernas ekonomiska politik samordnas. Rådet ingår på gemenskapens vägnar internationella avtal mellan gemenskapen och andra stater eller internationella organisationer. Rådet delar budgetansvaret med Europaparlamentet. Rådet fattar de beslut som är nödvändiga för att fastställa och genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Rådet samordnar medlemsstaternas åtgärder när det gäller polisiära frågor och straffrättsliga frågor. Ledarna för medlemsländerna samlas minst en gång om året till så kalllade toppmöten. Det betyder att statsministrar och presidenter möts för att diskutera. Också utrikesministrarna brukar delta. Denna grupp av ledare har ingen rätt att stifta lagar eller fatta viktiga beslut. Det kan verka som om de samlade EU-ledarna inte har någon makt när de samlas till toppmöte. Men mötena är viktiga. Ofta utformas framtidens riktlinjer just då. 109

12 Makt och politik Europas förenta stater? Domstolen EU-domstolen säkerställer att gemenskapsrätten följs och ges en enhetlig tolkning. Den är behörig att avgöra rättstvister där medlemsstaterna, gemenskapens institutioner, företag och enskilda kan ingå som parter. Hur blir framtidens EU? Inom EU samarbetar länderna när det gäller bland annat ekonomi, utrikespolitik och polisfrågor. De enskilda länderna beslutar till exempel om utbildning, sjukvård och försvar. Frågan är vad EU ska bli i framtiden. Om det finns mycket olika åsikter. Vill vi att EU ska bli Europas Förenta Stater, ungefär som Amerikas Förenta Stater? Alltså en union med en centralmakt som sköter övergripande lagstiftning, utrikespolitik, försvar och handelsfrågor. Många svarar ja, och menar att bara så kan EU bli en supermakt som kan konkurrera om makt och inflytande i världen. Om EU-länderna förblir splittrade så förblir de också svaga och får inte mycket att säga till om, menar förespråkarna. Andra svarar nej till detta och vill att de enskilda länderna fortfarande ska vara självständiga i stor utsträckning. Däremot ska vi fortsätta att samarbeta så långt det är möjligt. Det finns också de som menar att det vore bäst att upplösa EU helt och hållet. Men de flesta ser så stora fördelar med EU att en återgång till det gamla inte är att tänka på. Men också bland dem som är positiva till EU finns missnöje. Många kritiserar den tunga byråkratin i Bryssel. Den är långsam och ineffektiv och vill detaljstyra allt i Europa, klagar de. Dessutom sägs att besluten i Bryssel sker för långt ifrån medborgarna, som inte känner att de har inflytande över besluten. Jordbrukspolitiken fördöms av särskilt många. Ungefär 40 procent av EU:s budget går till stöd åt jordbrukarna. Särskilt de franska och polska bönderna får en stor del av stödet. I Tyskland, Sverige, Finland och andra länder finns färre jordbrukare och jordbruket är modernare. Skattebetalarna i alla EU-länder får hjälpa till att betala de franska bönderna för att de ska kunna fortsätta att leva på sitt arbete. Jordbruksstödet gör att odlarna och djurägarna producerar överskott som dumpas på världsmarknaden. Det innebär att livsmedlen blir dyrare för EU-medborgarna än de skulle vara om konkurrensen var helt fri och näringen utan stöd, ungefär som bilindustrin. Både när det gäller livsmedel och andra produkter har EU-länderna byggt upp skyddstullar. Det gör att särskilt u-länder har svårt att exportera varor till EU-området. 110

13 Makt och politik Hur styrs Sverige? Spansk apelsinodling vid Medelhavskusten. Vad kan odlaren tänkas ha för åsikt om EU-stöden? Vad kan man tänka sig att motsvarande odlare i Marocko, på andra sidan Medelhavet tycker? Han producerar billigare apelsiner än den spanske bonden. Många håller med om kritiken mot EU, men anser att EU är i ständig förändring och att unionen måste och kan förändras på djupgående sätt också i framtiden. Kris i söder En ekonomisk kris drabbade hela världsekonomin år I Europa var det främst länderna i söder som påverkades. Bland annat Spanien, Italien och Grekland visade sig ha levt över sina tillgångar med hjälp av stora lån. I Grekland hade lönerna höjts och pensionsåldern sänkts. De ökade kostnaderna hade inte uppvägts av effektivare arbetsliv. Snarare tvärtom. Och de förändringar som krävdes genomfördes inte. Åren 2011 och 2012 förvärrades läget och framför allt Grekland krävde att de andra länderna och särskilt Tyskland, skulle hjälpa dem ekonomiskt. Som villkor för det ekonomiska stödet, krävde EU att Grekland måste strama åt och reformera sin ekonomi. Både politiker och statliga och kommunala tjänstemän tog sedan gammalt emot mutor för att 111

14 Under de våldsamma demonstrationerna i Aten har en polisman fattat eld. genomdriva beslut av olika slag. Många, särskilt de rikare i landet betalade ingen eller obetydlig skatt och ville heller inte ändra sitt beteende. De grekiska ledarna var tvungna att sänka löner och pensioner, avskeda anställda och försöka få folk att förstå att det var nödvändigt att betala skatt. Det drabbade många människor hårt och vreden växte. Stora, våldsamma demonstrationståg drog förstörande genom Aten och mycket av ilskan vändes mot Tyskland som många ansåg hade orsakat problemen. Också i Italien, Portugal och Spanien växte krisen med alltfler arbets lösa och ekonomin i landet krympte. Bland EU:s ledare fruktade man att problemländerna skulle tvingas att lämna euron, den gemensamma valutan, och detta kunde dra med sig hela Europa i ännu djupare ekonomisk nedgång. 112

15 Ännu större EU? Trots problemen i EU-länderna vill bland andra Serbien och Turkiet bli medlemmar i EU. Men särskilt Frankrike har satt sig emot och vill inte att EU blir så stort. Sverige och en del andra länder vill däremot att EU tar emot dessa länder och fortsätter att växa. Makt och politik Europas förenta stater? EU viktiga ord EU-domstolen avgör rättstvister där medlemsstaterna, gemenskapens institutioner, företag och enskilda medborgare kan vara parter. EG Europeiska Gemenskapen, föregångaren till EU. EMU European Monetary Union, europeiska valutaunionen. EU Europeiska Unionen. fyra friheter fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor över gränserna. Kommissionen EU:s regering tar initiativ till lagförslag, ser till att beslut verkställs, företräder unionen internationellt. Maastrichtavtalet det avtal som slöts när EG omvandlades till EU. Bland annat beslöt man införa en gemensam valuta, samordna utrikespolitiken och ha gemensam gräns mot andra länder. Ministerrådet unionens viktigaste beslutsorgan. Ansvariga ministrar inom de olika områdena träffas och fattar beslut i gemensamma frågor. Parlamentet EU:s riksdag väljs vart femte år genom allmänna val i medlemsländerna. Romfördraget reglerar den fria europeiska marknaden. Schengenavtalet avtalet om gemensam yttre gräns för EU-länderna. 113

16 Makt och politik Europas förenta stater? 1. Europasamarbetet sågs främst som ett fredsprojekt. a) Varför ansågs det så viktigt? b) Hur har projektet lyckats? 2. Sverige ville länge inte gå med i Europasamarbetet. a) Varför? b) När och varför ville plötsligt ansöka om medlemskap i EU? 3. En svensk som vid andra världskrigets slut åkte med bil från Sverige till Sydeuropa måste vara beredd på tidsödande besvärligheter. Vid varje landsgräns måste svensken visa upp sitt pass, få det stämplat av tulltjänstemannen, acceptera att bilen noga genomsöktes, växla pengar till landets valuta och så vidare. a) Hur är kontrollen för dagens bilist? b) På vilka andra sätt är det annorlunda för dagens européer att resa, bosätta sig och studera i övriga EU-länder? 4. Förklara följande begrepp: a) Kol- och stålunionen f) EU-kommissionen b) EEC och EG g) Europaparlamentet c) de fyra friheterna h) ministerrådet d) Maastrichtavtalet i) EU-domstolen e) EMU 5. Vad är innebörden av EU:s fyra friheter? 6. Redogör för den svenska folkomröstningen om EMU. 7. Vilka fördelar och nackdelar skulle vi i Sverige få av att gå med i EMU? 8. Vilka länder är i dag medlemmar i EU? 9. Hur ser den ekonomiska situationen ut i dagens EU? Diskutera 1. Borde EU-länderna ha ett gemensamt försvar? Vad är det för nackdelar med ett gemensamt försvar? Vilka för- och nackdelar väger tyngst? 2. Är det bra för Sverige att vara med i EU? 3. Bör EU bli Europas Förenta Stater? 114

17 Makt och politik Europas förenta stater?r Undersök 1. Mot EU! Varför? Ta reda på vilka politiska partier och andra organisationer som är mot hela tanken med EU. Hur resonerar de? Vilka är de viktigaste argumenten? Sammanfatta deras ståndpunkter på ett tydligt och slagkraftigt sätt. 2. För EU! Varför? Ta reda på vilka politiska partier och andra organisationer som är för EU-projektet. Hur resonerar de? Vilka är de viktigaste argumenten? Sammanfatta deras ståndpunkter på ett tydligt och slagkraftigt sätt. 3. Ett starkare EU? Borde EU ha ett gemensamt försvar? Borde EU utvecklas till Europas Förenta Stater och se ut och fungera ungefär som USA eller kanske Tyskland? Vilka skulle fördelarna med det tänkas kunna bli? Nackdelarna? Vad verkar mest troligt? 4. Större EU? Vilka ska få gå med i EU i framtiden? Vad ska krävas av de länder som vill in? Kan man tänka sig att övriga länder på Balkan ska beviljas inträde? De har ju alltid tillhört Europa. Vad talar för ett ja? För ett nej? Redogör för din egen åsikt och motivera den. Ska Turkiet få bli medlem? Ja, nej, din egen åsikt? Ska Vitryssland, Ukraina, Moldavien och kanske Ryssland kunna bli medlemmar i det framtida EU? Ja, nej, din egen åsikt? 5. Har EU-projektet hittills lyckats och gjort Europa tryggare och mer fredligt? Har EU-samarbetet stimulerat den ekonomiska utvecklingen på vår kontinent? Har EU förstärkt gemenskapen och minskat fördomar och motsättningar mellan Europas folk? EU-kommissionen i Stockholm har material om EU och många anställda experter. Kanske kan du intervjua någon där eller en EU-kunnig politiker eller annan expert. Att tänka på Att uttrycka sig tydligt och klart Om man ska besvara en fråga som till exempel Borde EU ha ett gemensamt försvar? bör man formulera svaret så att läsaren inte måste ha frågorna framför sig för att förstå vad det handlar om. I stället för att svara Ja, det tycker jag, kan man skriva Enligt min åsikt vore det bra om EU-länderna hade ett gemensamt försvar. Då har man bakat in frågan i svaret och det gör det lättare för läsaren att följa tankegångarna. Det kan vara till hjälp att tänka sig att man berättar för någon som inte vet något alls om frågan. När en svensk EU-kommissionär besökte en skola, fick eleverna i uppgift att sammanfatta vad han sagt. Så här inledde två av dem sina redogörelser: Det var en kille från Eu som kom hit och pratade om vad dom håller på med. Han tyckte att Eu var bra men han tyckte att det hade växt för fort och det hade blivit problem med att få ihop alla ländernas lagar och sånt. Den svenske EU-kommisionären Christopher Lund besökte vår skola för att berätta om EU:s verksamhet. Han är positiv till EU. Däremot tycker han att EU har vuxit för fort under senare år och det har lett till problem, bland annat med att samordna lagstiftningen i de olika länderna. Fundera över vad det är som gör att den andra eleven känns mer seriös, trots att båda faktiskt berättar samma saker. 115

18 Bildförteckning 8 9 istock/thinkstock/getty Images 14 Leif Berg 15 Jonas Ekströmer/Scanpix 16 Pressens Bild/Scanpix 18 Fredrik Sandberg/Scanpix 19 Leif R Jansson/Scanpix 22 Pascal Le Segretain/Getty 25 Maj-Britt Rehnström/Scanpix 26 Adam Ihse/Scanpix 27 Johan Alp/Johnér 28 Johan Alp/Johnér 29 SPL/Scanpix 30 Maskot/Getty Images 31 Elliot Elliot/Johnér 32 Ulf Huett Nilsson/Johnér 33 Sverigedemokraterna 34 Kenneth Bengtsson/Naturbild/Johnér 37 Kenneth Bengtsson/Naturbild/Johnér 39 Iain Masterton/AGE/IBL 40 Shutterstock 44 Tim Draper/Dorothy Kindersley/Getty 45 Bettmann/Corbis/Scanpix 46 Bettmann/Corbis/Scanpix 48 Riksdagen 52 Leif Berg 55 Henrik Montgomery/Scanpix 57 Leif Berg 60 (1) Jack Mikrut/Scanpix 60 (2) Scanpix 60 (3) Dagens Nyheter/Scanpix 60 (4) Svenskt Pressfoto/Scanpix 61 (1) Sven-Erik Sjöberg/Dagens Nyheter/Scanpix 61 (2) Bengt O Nordin Bon/Svt Bild/Scanpix 61 (3) Regeringen 62 Pontus Lundahl/Scanpix 64 Pontus Lundahl/Scanpix 66 (1) Claudio Bresciani/Scanpix 66 (2) Jonas Ekströmer/Scanpix 68 Leif Berg 71 Corbis/Johnér 72 Karl Melander/Scanpix 74 Adam Ihse/Scanpix 76 (1) Gunilla Rundblom 76 (2) Rolf Christensen/Scanpix 79 Leif Berg 83 Ingrid Dahlbäck/Scanpix 85 Pressens Bild/Scanpix 87 Leif Berg 89 Mahmud Turkia/AFP/Scanpix 90 Anwar Hussein/Getty 92 Jacques Langevin/Sygma/Corbis/Scanpix 93 SFC/Shutterstock 94 Mandel Ngan/AFP/Scanpix 96 L. Engberg/Pressens bild 99 Michel Renaudeau/AGE/IBL 101 Dagmar Richardt/IBL 103 Jonathan Kitchen/Getty Images 105 Ben Pruchnie/Getty Images 106 Försvarmakten 107 Leif Berg 108 Georges Gobet/AFP/Scanpix 111 Leif Berg 112 Dimitar Dilkoff/AFP/Scanpix 116 Carmen Taylor/AP/Scanpix 118 Norbert Schiller/EPA/Scanpix 120 Felipe Trueba/EPA/Scanpix 122 Leif Berg 124 Roger Turesson/Dagens Nyheter/Scanpix 126 Leif Berg 127 Erik Pendzich/Rex/IBL 128 AFP/Scanpix 130 Trons/Scanpix 131 Mohsin Raza/Reuters/Scanpix 132 Yoshikazu Tsuno/AFP/Scanpix 133 Krigsmuséet/Fotoarkivet, Belgrad 134 Nick Ut/AP/Scanpix 135 Leif Berg John/Johnér 142 Susanne Kronholm/Johnér 143 Susanne Walström/Johnér 147 (1) LAPI/Viollet Collection/IBL 147 (2) LAPI/Viollet Collection/IBL 148 Michael Löwa/DPA/Scanpix 150 Jörgen Hagelqvist/Upsala Nya Tidning/Scanpix 151 Fredrik Persson/Scanpix 152 Patrick Persson/Scanpix 340

19 Bildförteckning 157 Jessica Gow/Scanpix 158 Johan Nilsson/Scanpix 160 Peter Krüger/Scanpix 161 Sören Fröberg/Scanpix 163 Lars Hedelin/Scanpix 165 Trons/Scanpix 166 Tomas Oneborg/SvD/Scanpix 171 Library of Congress/Everett Collection/IBL 174 (1) Kristoffer Wikström/Expressen/Scanpix 174 (2) Emilia Öije/Moderaterna 175 Björn Lindgren/Scanpix 179 Nils Petter Nilsson/Expressen/Scanpix 180 Lars Dareberg/Sydsvenskan/IBL 182 Martin Gerten/DPA/Scanpix 183 Claudio Bresciani/Scanpix 184 Fredrik Persson/Scanpix 185 NASA 186 Sonya Etchison/Shutterstock 187 Ulf Huett Nilsson/Johnér 192 okänd/rättigheter utgångna 194 Maj-Britt Rehnström/Scanpix 197 (1) Pete Souza/The White House/New York Times/Scanpix 197 (2) Scope Features/IBL 197 (4) Everett Kennedy Brown/EPA/Scanpix Adam Haglund/Maskot/Scanpix 202 KS 204 ABB 207 Leif Berg 208 Heiko Junge/NTB/Scanpix 211 Jonas Ekströmer/Scanpix 212 okänd/rättigheter utgångna 215 (1) Susanne Kronholm/Johnér 215 (2) Lena Granefelt/Johnér 215 (3) Trons/Scanpix 215 (4) David Ebener/DPA/Scanpix 220 Paul Hansen/Dagens Nyheter/Scanpix 223 Bertil Ericson/Scanpix 227 Leif Berg 228 Marcelo del Pozo/Reuters/Scanpix 229 Leif Berg 230 Fredric Alm/LKAB 231 Sandvik 232 Trons/Scanpix 234 Jonas Lindkvist/Dagens Nyheter/Scanpix 237 Antony McAulay/Shutterstock 239 Anders Bergstedt/Maskot/Scanpix 240 Fredrik Paulin 243 Julius Kielaitis/Shutterstock 244 (1) Vladnik/Shutterstock 244 (2) Leif Berg 244 (3) Leif Berg 245 (1) Peepoople 245 (2) Magnus Fond/Expressen/Scanpix Jonas Ekströmer/Scanpix 251 Leif Berg 252 Oliviero Olivieri/Robert Harding/IBL 253 (1) Susanne Walström/Johnér 253 (2) Trons/Scanpix 254 Bosse Nilsson/Kristianstadsbladet/Scanpix 260 Bertil Ericson/Scanpix 264 Nicho Södling/Johnér 265 Manpret Romana/AFP/Scanpix 266 Paper Boat Creative/Lifesize/Getty 267 Håkan Sandbring/Sydpol/IBL 269 Maja Suslin/Scanpix 271 (1) Fredrik Sandberg/Scanpix 271 (2) Michael Steinberg/Scanpix 271 (3) IBL 273 SVT Bild/Scanpix 276 (1) IBL 276 (2) Lina Alriksson/Dagens Nyheter/Scanpix 278 Ulf Palm/Scanpix 280 Stan Honda/AFP/Scanpix Felix Pharand-Deschen/SPL/IBL 298 Jenny Leyman/Sydsvenskan/Scanpix 300 (1) Erik De Castro/Reuters/Scanpix 300 (2) Mikael Dubois/Johnér 302 Alexander Joe/AFP/Scanpix 303 Gunilla Rundblom 305 Ola Jennersten/Naturfotograferna/ IBL Bildbyrå 307 Pontus Lundahl/Scanpix 311 Ola Myrin/Malmö Muséer/IBL 320 Everett Kennedy Brown/EPA/Scanpix 321 Roine Magnusson/IBL 322 Jay Directo/AFP/Scanpix 325 Michael S. Nolan/Robert Harding/ Corbis/Scanpix 331 Leif Berg 333 Leif Berg 341

20 Vårt samhälle Samhällskunskap 1b Vårt samhälle är en läromedelsserie i samhällskunskap för gymnasieskolan. Målet med serien är att väcka engagemang och debatt i klassrummet genom ett rakt och enkelt språk, tydliga exempel, färgstarka bilder och utmanande uppgifter. Olika synsätt och värderingar åskådliggör hur komplext samhället är. Det finns även fördjupande texter, intervjuer och historiska glimtar som förklarar nuet och ger perspektiv på dagens samhälle. Författarna Leif Berg och Gunilla Rundblom har arbetat många år som lärare och har skrivit en lång rad läroböcker. Best.nr Tryck.nr