Innehåll verksamhetsberättelse 2004

Transkript

1 H Ö G S K O L A N P Å Å L A N D Ver k s a m h e t s b e r ä t t e l s e

2

3 Innehåll verksamhetsberättelse Bakgrund... 3 Studenten i centrum Rektors översikt... 4 Verksamhetens mål... 6 Forskning... 6 Kvalitetsutveckling årsjubileum för sjöfartsutbildning Externfinansierade projekt och konferenser HAND-projektet Fortbildning och deltagande i konferenser Inkomster och utgifter PROD: McArena/C. Sommarström FOTO: David Lundberg och Kjell Söderlund TRYCK: ÅTT 2. Organisation Styrelsen Studentkåren Branschråden Förvaltning Rektor Ledningsgruppen Antagningsnämnden Examensnämnden Forskningsnämnden Studentsamverkansgruppen Examensinriktad utbildning Högskolans externa uppdrag Utbildningsprogram Institutionerna Prefekterna Programansvariga lärare Lärarkollegiet Institutionen för ekonomi, turism och vård (ETV).. 20 Institutionen för sjöfart och teknik (ST) Högskolebiblioteket Öppna högskolan Internationell verksamhet Sokrates- och Erasmusavtal Nordplusnätverk Leonardo da Vinci-projekt Utexaminerade Publikationer, priser och stipendier Priser Examensarbeten Stipendier Högskolans personal och studerande Rektorskansli Lärare Timlärare och gästföreläsare Laboratorier, teknik och fastigheter Administration Projektanställningar Lokalvård Studerande Statistiska uppgifter Antal utexaminerade per program Antal studerande 20.9 per ämnesområde Antal studerande regionvis Antal studerande kommunvis Deltagare i Öppna högskolans verksamhet Deltagare i övrig fortbildning ISSN P R O D U K T I O N : M c A R E N A A B 1

4 2

5 1. Bakgrund Denna verksamhetsberättelse redogör för Högskolans på Åland verksamhet under perioden Den 1 januari 2003 inledde Högskolan på Åland sin verksamhet då tidigare Ålands yrkeshögskola och Ålands högskola sammanfördes i en gemensam organisation. Ålands tekniska läroverk och Ålands sjöfartsläroverk upphörde samtidigt att vara egna institutioner. Landskapet Åland är huvudman för verksamheten, som bedrivs med stöd av landskapslagen om Högskolan på Åland och landskapsförordningen om Högskolan på Åland (ÅFS 81/2002 och ÅFS 87/2002). Den examensinriktade yrkeshögskoleutbildningen som leder till yrkeshögskoleexamen genomförs inom utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, hotell- och restaurangservice, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård. Dessutom har under året funnits kursutbildning till vaktmaskinmästare, vaktstyrman samt i ledarskap inom social- och hälsovård. Utbildningen till vaktmaskinmästare motsvarar de två första åren av programmet för maskinteknik och är även helt integrerad i programmets verksamhet. Vid högskolan bedrivs dessutom kursverksamhet, fortbildningsverksamhet, forsknings- och utvecklingsverksamhet, kunskapsspridning och samverkan med det omgivande samhället samt biblioteks- och informationsverksamhet. 3

6 Bilden fr.v: Agneta Eriksson-Granskog, Göran Henriksson, Josefine Lindblom, Gösta Helander, Suzanne Donner. Fr.h: Katarina Borenius, Hans Lavonius, Brittmari Wikström och Katarina Ulenius. Studenten i centrum Rektors översikt 4 Över 200 utexaminerade Sammanlagt 213 studerande har nu avlagt yrkeshögskoleexamen på Åland, 65 av dem under år De största grupperna utexaminerade detta år var 12 övermaskinmästare och 14 sjukskötare. Alla de övriga utbildningarna hade också studerande som avlade högskoleexamina under året. Enligt Statistisk årsbok för Åland 2004 har sammanlagt personer utbildning på högre nivå på Åland. Det tillskott av högskoleutbildade som kommit i och med reformen av den eftergymnasiala utbildningen på Åland och bildandet av Högskolan på Åland har m a o redan lett till synliga resultat. Redan på några få år har reformen uppenbarligen bidragit med cirka 4 % av de högskoleutbildade på Åland om man antar att de flesta utexaminerade stannar i landskapet efter examen och redan har många företag och organisationer hunnit anställa utexaminerade med yrkeshögskoleexamen på Åland. Från årsboken samt Nordisk statistisk årsbok kan utläsas att av Ålands befolkning är 21,7 % högskoleutbildad medan motsvarande siffra för resten av Finland är 25 %. Ett tillskott till antalet utbildade på högre nivå behövs alltså om Åland skall närma sig den nivå som finns på fastlandet. Gott kontaktnät på arbetsmarknaden Våra erfarenheter är att de utexaminerade placerar sig mycket bra i det åländska näringslivet och arbetslivet. De är efterfrågade, uppskattade och erbjuds, enligt vad vi erfar, arbetsuppgifter i enlighet med utbildningen. Utbildningarna vid högskolan är nära anpassade till det lokala näringslivets och arbetslivets behov vilket medför att det finns goda möjligheter att hitta ett lämpligt arbete efter examen. De studerande utbildar sig i nära samverkan med arbetslivet och har följaktligen redan ett kontaktnät på arbetsmarknaden när de tar ut sin examen vilket ytterligare förbättrar möjligheterna att hitta en arbetsplats. Våra studerande möter arbetslivet rent konkret från och med det första läsåret i form av praktik och projektarbeten. I och med den nära kontakten med det åländska arbetslivet under hela studietiden har våra studerande sålunda ett färdigt kontaktnät den dag de är klara med sin examen och ger sig ut i förvärvslivet. Det här ger våra studerande en fördel när det gäller att hitta en lämplig arbetsplats hemma jämfört med åländska studerande som studerar utanför Åland. Yrkeshögskoleexamen förefaller även vara en synnerligen lämplig högskoleexamen för det åländska arbetslivet: att få anställa en person som under studietiden har tränat sig i att arbeta såväl självständigt som i grupp, har tillägnat sig såväl praktiska som teoretiska kunskaper inom ämnes- och yrkesområdet samt har färdigheter i såväl muntlig som skriftlig kommunikation och därtill har god kännedom om branschen lokalt är värdefullt idag på den åländska arbetsmarknaden. Shipping, upplevelseindustri och hälsovård Profilen för Högskolan på Åland är utbildningar inom shipping, fritids- eller upplevelseindustrin samt hälsovård. Samtliga tre områden anses viktiga för Åland idag och i framtiden. Inom shipping är sjöbefälsutbildningen en av grundstenarna. Som enda högskola i Norden erbjuder vi fullständig sjöbefälsutbildning för samtliga sjöbefälsbehörigheter: sjökapten, övermaskinmästare och elmästare för fartyg. IT och företagsekonomi är även de idag grundläggande kunskapsområden för modern shipping liksom för all form av turism. Inom hotell- och restaurangservice utbildar sig de som skall vidareutveckla kryssningskoncepten och ta fram framtidens fritids- och turismanläggningar och inom vårdprogrammet de som skall sköta omvårdnaden och hälsovården på Åland i framtiden.

7 Internationell konkurrens Rekryteringen av nya studerande till utbildningsprogrammen är en viktig del av arbetet vid en högskola idag. Konkurrensen är internationell och många högskolor anstränger sig på olika sätt för att locka till sig fler studerande. För Högskolan på Åland är profileringen, småskaligheten och möjligheten att få studera på hemmaplan viktiga faktorer vid rekryteringen. Man söker sig till oss för att sjöbefälsutbildningarna är välkända, har ett gott renommé och för att Åland med sin långa sjöfartstradition utgör en naturlig plats för sjöfartsutbildning. På motsvarande sätt är det är naturligt att studera inom ämnesområdet turism på Åland eftersom turismen är en av de viktigaste näringsgrenarna på Åland och utbildningarna på Åland inom hotell- och restaurangsektorn har blivit välkända och omtyckta. Inom områdena administration, IT och hälsovård lockas de studerande till oss för att det inom just de områdena finns många arbetstillfällen och intressanta arbetsuppgifter på Åland. Antalet sökande under 2004 var sammanlagt 180 stycken till cirka 100 nybörjarplatser och sammanlagt 102 nya studerande kom till högskolan under året. De utbildningsprogram som lockade flest sökande var sjökaptensutbildningen, hotell- och restaurangutbildningen och vårdutbildningen. Även till företagsekonomiutbildningen sökte sig många. De utbildningar som inte blev fyllda var teknikutbildningarna som visar samma trend som i Finland och Sverige. Vid de flesta högskolor finns idag lediga studieplatser inom det tekniska området. 390 programstuderande och kursdeltagare Det sammanlagda antalet studerande vid utbildningsprogrammen uppgick under året till 390 där 162 deltog i de sjöfartsinriktade utbildningarna och 220 i de övriga, dvs. företagsekonomi, IT, hotell- och restaurangservice och vård. Antalet män bland de studerande uppgick totalt till 230 och antalet kvinnor till 160. Regionmässigt var de studerande fördelade så att 256 kom från Åland, 106 från övriga Finland och 24 från Sverige. Antalet utbytesstuderande från länder i Europa var 4. Det totala antalet studerande inom kursverksamheten uppgick till Småskalighet och närhet Vi lägger stor vikt vid att utvecklingen av utbildningarna och genomförandet av kurserna och examinationen sker med den studerande i centrum. Om planeringen av kurserna är väl gjord så att man i största utsträckning beaktat att de studerande skall ha goda möjligheter att inhämta de kunskaper som efterfrågas så får man nöjdare studenter. Om studenten vet varför utbildningen är utformad som den är, varför kurserna kommer i den ordning de gör och varför de olika kurserna finns med i utbildningen så är också hon eller han nöjdare och har lättare att intressera sig för innehållet. Om studenten får planeringen i god tid och utifrån den själv kan planera sin tidsanvändning så fungerar en kurs bättre. Om läraren dessutom kan göra innehållet intresseväckande och har valt god studielitteratur som väl kompletterar den egna presentationen så går inlärningen lättare och studieprestationerna blir bättre. Under studietiden möter den studerande vid vår högskola kontinuerligt utöver lärarna på kurserna kanslipersonal, sin studiehandledare och programansvarig. Den sistnämnda ansvarar för utbildningsprogrammets utveckling och den övergripande planeringen av läsåret. Till den programansvariga vänder sig alltså den studerande med frågor om utbildningen, läsåret och programmets utformning. Frågor som rör den egna studiesituationen, de egna studierna, tillgodoräknanden och praktik tar studiehandledaren hand om. Anmälan till omtentamen, utskrift av studiekort, försäljning av kompendier och utdelning av kuponger för subventionerad lunch servar studerandekansliet med. Lika bemötande Att bemöta alla studenter lika har varit en ledstjärna vid vår unga högskola under de två första verksamhetsåren och har varit föremål för en stor del av utvecklingsarbetet. Eftersom programmen kom från fem olika skolor med olika rutiner, olika sätt att planera och rapportera, olika regler för passerkort, kopiering, lån av studielitteratur etcetera har det krävts nya rutiner och en del kompromissande för att hitta bra sätt att bemöta de studerande. Ytterligare har vi vid sidan av de programstuderande ett stort antal kursstuderande dels vid Öppna högskolan och dels vid fortbildningskurser inom sjöfartsområdet och inom övriga program. Målsättningen är lika bemötande och samma goda service till båda grupperna. Att bemöta våra studerande som högskolestuderande är A och O. Även det har varit en utmaning eftersom studiemiljöerna för de olika programmen innan högskolan startade sin verksamhet var olika och för vissa program fanns därtill en så nära kontakt med gymnasialstadiet att risk för sammanblandning förelåg. Utvecklingssamtal, programråd och studentsamverkansgrupp I och med småskaligheten kan vi erbjuda nära kontakt och god kommunikation mellan den som beslutar eller planerar och den studerande. Under läsåret håller den programansvariga och ibland studiehandledaren utvecklingssamtal med studenterna. De programansvariga anordnar även programrådsmöten två gånger per termin där studerande från samtliga årskurser på programmet kallas. Vi mötena finns möjligheter att komma med synpunkter samt diskutera kurserna på programmet med sin programansvariga och äldre studerande. En gång per termin möts rektor, prefekter och studeranderepresentanter för varje program i studentsamverkansgruppen. Vid de mötena tas frågor upp som berör studerande vid samtliga program. Kurssamverkan Inom kursverksamheten och den öppna högskoleverksamheten studerar personer som inte primärt har för avsikt att avlägga en yrkeshögskoleexamen utan endast enskilda kurserkursverksamheten och den öppna högskoleverksamheten styrs av efterfrågan. Det är från kursdeltagarna önskemål om nya ämnen och kurser kommer och det är intresset som avgör om kursen ges. Ett nära samarbete mellan kursverksamheten och utbildningsprogrammen ger allmänheten tillgång till kurser som läses vid programmen och programstudenterna får tillgång till ett mycket bredare utbud av valfria kurser än vad som annars vore möjligt. Inom ramen för kursverksamheten studerar programstudenterna sida vid sida med redan yrkesverksamma vilket i många fall tillför studierna ytterligare en värdefull dimension. Agneta-Eriksson-Granskog 5

8 Verksamhetens mål Högskolan på Åland ska vara: en regional profilhögskola som utgår från och utgör ett medel vid utvecklingen av ett åländskt arbets- och näringsliv i nationell och internationell samverkan; en kreativ samarbetsmiljö och pedagogisk inlärningsmiljö präglad av en helhetskoordinering av högskolan, där de studerandes inflytande beaktas på samtliga nivåer; en central aktör i forsknings- och utvecklingsverksamheten i landskapet baserat på ett utbildnings- och forskningspolitiskt program, som utarbetas i samråd mellan högskolan och landskapsregeringen; en aktiv aktör i ett innovationssystem på Åland bestående av högskola, näringsliv och offentlig förvaltning; en innovativ och nydanande högskola som tillgodoser behovet av högre utbildning i landskapet med forskningsnätverk nationellt och internationellt; en internationellt erkänd högskola i dynamisk utveckling och tillväxt i paritet med arbetslivets och hela det åländska samhällets behov och förutsättningar. Forskning 6 Projektet Ålands kyrkor: Under kalenderåret 2003 presenterades projektet Ålands kyrkor internationellt dels med artikeln Dating Ancient Mortars, i American Scientist, March April 2003, , dels med en poster When did the mortar Harden?, i Harvard Boston, vid en konferens arrangerad av Association of Classical Archaeology, den 24 augusti Detta innebar en viktig öppning där Åland placerades in på den internationella kartan och efter det har många olika projekt kontaktat oss om framtida samarbete. Under kalenderåret 2004 har projektet utkommit med följande publikationer: Åsa Ringbom, Kenneth Gustafsson, Alf Lindroos, Jan Heinemeier and Arny Sveinbjørnsottir, Mortar dating a method with a potential for the future, Bilan et Perspectives des Études Médiévales ( ), Euroconférence (Barcelone, 8-12 juin 1999) Actes du IIe Congrès Européen d Étydes Médiévales édités par Jacqueline Hamesse, Brepols Tournhout, Belgium, 2004, , illustrations, Åsa Ringbom, Markus Hiekkanen ja tieteellisyys, Tieteessä tapahtuu, , Åsa Ringbom, Markus Hiekkanen, Tieteessä tapahtuu, , Åsa Ringbom & Christina Remmer, Ålands kyrkor Volym III, Sund och Vårdö, föreligger färdig för tryckning sedan december (ca 380 sidor, 380 bilder). Projektet har presenterats med föredrag inför: 1. Sällskapet för Klassisk Arkeologi i Finland vid en föreläsning den 29 mars 2004, Åbo. 2. Ålands Vänner, Vårdö kyrka, 18 maj 2004, Ålands museum, Mariehamn. 4. Ålands Vänner, Ålands kyrkor volym IV, Finström och Geta problem och utmaningar. 10 december 2004, Ålands museum, Mariehamn. 3. Finska Vetenskaps Societeten, den 15 november 2004, Helsingfors

9 2004 har dessutom nya kontakter knutits: I februari 2005 sammanträffade Åsa Ringbom med professor Fikret Yegül som är ansvarig arkeolog vid utgrävningar utförda gemensamt av Harvard University och University of Barbara, Berkeley, vid Artemis templet i Sardis, Turkiet. Framtida samarbete konkretiserades, för att i Sardis kontrollera hur murbruksdateringsmetoden fungerar inom klassisk arkeologi i Mindre Asien. Inom mars månad 2005 kommer Åsa Ringbom att resa till Oxford för att förhandla med Oxford University Radiocarbon Accelerator Unit, med personal och chefen Christopher Ramsey. Oxford AMS laboratoriet är ett av de främsta i världen, och man har förklarat att man mycket gärna vill inleda samarbete med projektet Ålands kyrkor, och ta över en del av dateringsanalyserna. Inom mars månad 2005 kommer Åsa Ringbom ytterligare att resa till Bergamo, Italien, för att skapa ett nätverk som omfattar Roman Maritime Concrete Study, med professor Robert Hohlfelder, Boulder University, Colorado, som ansvarig projektledare, och Italcementi, den enhet i Italien som ansvarar för murbruksforskning. Hohlfelder kommer sedan den 22 mars till Åbo, där man skall vidare planera för ett omfattande samarbete. De är specialister på hydrauliskt romerskt murbruk som härdat under vattnet, Ålands kyrkor är specialister på hydrauliskt murbruk som härdat ovanför vattenytan. Allt detta är mycket inspirerande och glädjande, både med tanke på det internationella murbruksdateringsprojektet och med tanke på Ålands kyrkor. Mellan dessa projekt, som båda leds av Åsa Ringbom, föreligger en fruktbar växelverkan som är helt nödvändig för metodutvecklingen. Det internationella murbruksprojektet och samtliga ovannämnda forskningsresor finansieras med externa medel oberoende av Ålands kyrkor. Kvalitetsutveckling Vid Högskolan på Åland utvecklas ett kvalitetsledningssystem med tidigare separata skolenheters system om grund. Som kvalitetsansvarig fungerar Hans Lavonius. Samverkan mellan europeiska högskolor i enlighet med Bolognaprocessen, liksom de krav som ställs på sjöbehörighetsgivande utbildningar, förutsätter ett kvalitetsledningssystem inom högskolan. Till följd av dessa externa krav prioriteras vid utvecklingen de delar av kvalitetsledningssystemet som omfattar examensgivande utbildningsprogram. Avsikten med kvalitetsledningssystemet vid Högskolan på Åland är att beskriva högskolans verksamhet samt att utgöra ett verktyg för fortlöpande utveckling av verksamheten. Två huvudsakliga tyngdpunkter för kvalitetsledningssystemet är: 1. Att beskriva vad som sker inom högskolans verksamhet och hur detta utförs. Därmed är kvalitetsledningssystemet ett viktigt verktyg vid dagligt arbete samtidigt som det fungerar som introduktion för ny personal och nya studerande. En central uppgift i detta sammanhang är att beskriva hur information förmedlas och kommunikation sker inom organisationen. 2. Att erbjuda fungerande rutiner för kontinuerlig utvärdering av verksamheten på olika nivåer och utveckling av den på basen av intern och extern utvärdering. För användarvänlighet och tydlighet fokuserar kvalitetsledningssystemet på de väsentligaste funktionerna inom högskolan och presenteras koncist. Systemet ersätter således inte självständigt omdöme eller sunt förnuft hos användaren. Arbetet med att utveckla kvalitetsledningssystemet har via planeringsfasen kommit in i en dokumentgenereringsfas. Kvalitetsledningssystemet i aktuell omfattning samt planerad omfattning enligt innehållsförteckning finns tillgängligt på högskolans intranet. Under år 2004 har en intern revision av högskolans verksamhet utförts. 7

10 150-årsjubileum för sjöfartsutbildning Festtal hållet vid Sjöfartsutbildningens på Åland 150-års jubileum ombord på s/v Pommern den 7 maj 2004 kl av tidigare lektorn vid Ålands sjöfartsläroverk Ralf Salo. 8 Högt värderade gäster. Vi som har samlats här idag, för att gemensamt fira den åländska sjöfartsutbildningens 150-års jubileum, har mycket att glädjas åt och att vara tacksamma för. Ta exempelvis den framsynte Finströmskyrkoherden FRANS PETTER von KNORRING som på ett tidigt stadium insåg utbildningens betydelse. Han gjorde ett första försök att få till stånd en grundläggande sjöfartsutbildning redan Försöket lyckades inte och man kan väl enbart spekulera i orsakerna. Man kan väl tänka sig, att tidpunkten inte var lämplig med tanke på de åländska farkosternas ringa storlek och de små besättningarna. Så småningom tenderade ändå både fartygen och besättningarna att växa i storlek. I samband med de olyckligtvis oundvikliga haverierna, försvann ibland stora ekonomiska satsningar och ibland inte enbart många unga män från samma socken eller by, utan till och med familjens försörjare, fadern med en eller kanske ett par söner. Det var nog ingen lätt uppgift för prästen, att gå hem till den nyblivna änkan och de ofta många barnen med dödsbudet. Ännu värre blev det för honom personligen, då han blev tvungen att gå till flera hem med samma tunga budskap. Det var nog med tunga steg han gick runt med sitt budskap och det var förmodligen en mycket trött präst som lade sig till ro, sedan kvällen blivit sen. Nej, det här går inte i längden. Sjösäkerheten måste höjas! Ihärdigt arbetade v KNORRING vidare på sin övertygelse och beredde jorden för sitt utbildningsprojekt. Sedan han lyckats få stöd av tillräckligt många betydelsefulla personer, riktade han en skrivelse i ärendet till de dåtida kejserliga myndigheterna. Och se, 1853 fick han kejserligt tillstånd för att grunda en folkskola med tekniskt syfte i dåvarande centralorten Godby. Denna folkskola med tekniskt syfte upptog bl. a lite navigation i sin undervisningsplan. Skolan ställdes under det Kejserliga Finska Hushållningssällskapets överinseende. Nu fanns det en grund att stå på och den 1 februari 1854, alltså omedelbart året efter, grundade v KNORRING en skild skolklass för undervisning i navigationskonsten. Tillståndet för den nygrundade navigationsklassen blev officiellt beviljat den 22 mars Eftersom v KNORRING hann påbörja undervisningen i navigationsklassen drygt 1 ½ månad innan han fått det kejserliga tillståndet därtill, kan man nog tänka sig, att dåtidens postgång var något för långsam för en så högeffektiv person som FRANS PETTER v KNORRING. Vilken tur för oss att FRANS PETTER v KNORRING fanns! En ovanlig omständighet i sammanhanget är, att man nu hade grundat en navigationsskola på Åland men saknade den statliga examensrätt som krävdes för styrmansbehörighet. De elever som förutom undervisningen och kunskaperna också önskade sig en behörighet som styrman, blev tvungna att söka sig till andra s.k. statliga navigationsskolor inom storfurstendömet Finland. Av naturliga skäl blev det då att söka sig till navigationsskolorna i Åbo, Nikolaistad, Uleåborg eller Helsingfors. Det är väl knappast ens nödvändigt, att här framhålla de åländska ynglingarnas nödtvungna bortval av navigationsskolorna i Raumo och Wiborg på grund av de obefintliga kunskaperna i det svårt tillgängliga finska språket. Tiden gick sin gilla gång här på Åland och 1861 grundades staden MARIEHAMN, som skulle bli den nya centralorten. Stadens grundande baserar sig på en begäran av åtskilliga av Finlands skeppsredare och handlande. Fundationsbrevets början lyder: Hans Kejserliga Majestäts Nådiga Fundationsbref för en sjö- och stapelstad i Jomala socken af Ålands härad och Åbo län, Gifwet den 21 februari Enligt fundationsbrevet skall sjö- och stapelstaden benämnas MARIEHAMN, anläggas på Öfwernäs bys mark inom Jomala socken invid Sviby wik samt bebyggas efter i Nåder fastställd plan. Vid grundandet hade staden 33 invånare. År 1867 hade skolan flyttat runt en del inom Finströms socken på grund av utrymmesbrist i de tillgängliga husen och flyttades slutligen till den unga staden MARIEHAMN, som nu börjat visa tydliga tecken på livskraft och expansion. Året efter d v s 1868 övergick skolan till Storfurstendömet Finland, vilket innebar ett större statsstöd och i princip att staten nu tog hand om dess ekonomi. Detta år betraktas

11 officiellt som året då navigationsskolan grundades på Åland. Den observanta åhöraren märker nu, att skolan faktiskt varit igång i 14 år redan vid denna tidpunkt. Innebörden av detta är nu, att vi om 14 år, (alltså 2018), igen kan träffas ombord på 4mbk POMMERN, för att fira navigationsskolans 150-års jubileum! Nåväl, utvecklingen går sakteligen framåt, såsom alltid och 1874 erhåller Navigationsskolan i Mariehamn rätten att examinera sjökaptener. Skolan har dessutom nu vuxit till sig och har tre avdelningar. Dessa är avdelningarna för kofferdiskeppare, styrmän och sjökaptener. Detta måste nog ses som en stor milstolpe i navigationsskolans utveckling. Om detta nu kan ses som navigationsskolans tidiga historiska utveckling, så bör vi även komma ihåg, att samtidigt var de utexaminerade sjöfararna mycket aktiva. Förutom att man seglade in betydande penningbelopp för sina rederier och aktie- eller andelsägare under seglationssäsongerna i Östersjö- och Nordsjötrafik, så grundades små partrederier i många byar på landsbygden och i skärgården. Huvudredaren var oftast en sjökapten och likaså mycket ofta befälhavare på rederiets enda fartyg. I början av 1890-talet hade den åländska handelsflottan sålunda redan uppnått en betydande storlek, men bestod mest av mindre skepp som seglade i Östersjö- och Nordsjöfart. Det fanns dock även seglande åländska skepp ute på de vida oceanerna vid denna tidpunkt. Största delen av de seglande skeppen var i trafik från månadsskiftet april-maj t o m december och detta ledde till, att det under vinterperioden fanns gott om mer eller mindre ledigt och sysslolöst sjöfolk i landskapet. Det finns faktiskt en gammal hörsägen, som påstår, att de lediga Mariehamnskaptenerna fördrev en allt för stor del av sin tid under vinterperioden, besökande varandras hem för att avsmaka husets kaffekask. Detta sågs nog inte med blida ögon av de drabbade kaptenskorna. Sålunda blev det nu även aktuellt att istället börja förkovra sig och följa med i utvecklingen och därför grundades en förening för att åstadkomma det medlemmarna av ortens skeppsbefäl närmare anslutna till varandra med syfte, att icke allenast diskutera sådana ämnen, som röra sjöfarten och sätta sig istånd att följa i tidens fordringar på slikt befäl, utan även för att i allmänhet verka i sjömannayrkets intresse. Man kan väl tänka sig, att föreningens tillblivelse understöddes livligt av de tidigare nämnda damerna! Denna förening som grundades 1893, känner vi idag som Ålands skeppsbefälhavareförening r.f. och några av dess medlemmar finns även här bland oss ikväll talet övergick i 1900-tal, fler och fler maskindrivna fartyg dök upp ibland de seglande skeppen och ute i världen började de stora skeppsredarna byta ut sina gamla segelfartyg mot modernare. Dels moderniserades segelfartygen och konstruktionerna drevs till sin spets, såsom här ombord på 4mbk POMMERN och dels utvecklades de maskindrivna fartygen till säkrare och mera ekonomiska transportmedel vartefter tiden gick. En direkt följd av dessa omständigheter blev, att en stor mängd segelfartyg i mer eller mindre dåligt skick fanns till salu ute i världen. Det var nu som de driftiga redarna här på Åland såg sin chans och inom ett par årtionden köptes det för överkomliga summor fartyg efter fartyg. Till sist hade Åland världens största segelfartygsredare! Det var sjökaptenen och skeppsredaren Gustaf Erikson som på det sättet blev världsberömd. Det finns fortfarande folk inom shippingen ute i världen, som känner till Åland och Mariehamn som den stora sjöfartsorten och likaså är kunniga om flera av de gamla redarna och rederierna. I början av 1900-talet hördes fortfarande taktfasta arbetssånger ombord på de åländska segelfartygen. De sjöngs av skrovliga strupar med ord på hemgjord engelska, men det gjorde ingenting alls, för det viktiga var takten och humöret. Liksom dessa toner nu klingat ut, så har även segelfartygseran tagit slut. Ångfartygen har bytts ut mot dieseldrivna motorfartyg och hela vägen har utbildningen gått sida i sida med utvecklingen. Nyskapande och utveckling kan ibland vara mycket smärtsamt och sjöfartsutbildningen på Åland har också haft sina svackor. Tidvis har det även synts mörka moln vid horisonten till och med på flera olika håll, men det är väl inget vi skall fördunkla våra tankar med idag. Istället kan vi glädas åt, att trots smärtsamma förluster under det I världskriget, så överlevde den åländska flottan och uppbyggnaden av en maskindriven handelsflotta kom igång trots svåra ekonomiska tider. I samband med Finlands självständighet 1918 övergick Navigationsskolan till den nygrundade republiken Finland och sedan landskapet Åland 9

12 10 fått sin självstyrelse med viss självbestämmanderätt inom utbildningsområdet övergick skolan till landskapet. Till saken hör dock att det är den finländska statliga myndigheten Sjöfartsstyrelsen som beviljar behörigheterna! I början av 1930-talet hade antalet maskindrivna fartyg och behovet av utbildade maskinmästare blivit så stort, att det grundades en maskinteknisk avdelning år 1935 vid den Högre navigationsskolan i Mariehamn. Denna avdelning har som en direkt följd av den snabba tekniska utvecklingen och expansionen inom det tekniska området, blivit till att börja med, en egen teknisk skola och i nutid utbildningsprogrammet för maskinteknik ingår i Högskolan på Åland. Under det oroliga 30-talet planerades ett nytt skolhus som skulle ge sjöfartsutbildningen tillräckliga och moderna utrymmen. Den berömda arkitekten Lars Sonck fick uppdraget att rita det nya skolhuset, som byggdes Enligt dåtida fastländska bedömare ansågs ålänningarna lida av storhetsvansinne, som byggde ett så stort och dyrt skolhus. Det skulle man aldrig kunna fylla med sjöfartsstuderande! Idag, med facit i hand och tre skilda skolkomplex för sjöfartsutbildningen och därtill sjösäkerhetscentret, vet vi hur det var med den saken. Mera bekymmer stod framför dörren. Krigsutbrottet 1939 ledde till, att det nybyggda skolhuset utrustades med luftvärnspjäser och militären tog sitt säte i en del av skolan. Det säger sig självt, att utbildningen under ett antal år gick tidvis på sparlåga. Måhända var det så, att det nybyggda och bestyckade skolhuset drog till sig den lede fiendens uppmärksamhet, eller var det en ren tillfällighet att en bomb råkade hamna på berget i söder. Bombsplittret förorsakade i vart fall bestående minnesmärken i skolhusets södra vägg. Trots svåra tider var ändå optimismen och tron på framtiden positiv och många unga sjöfarare utbildade sig under krigsåren. Det var dessa navigatörer som var med och byggde upp den efterkrigstida, välfungerande och enligt åländska mått stora handelsflotta, som vi något yngre och hela det åländska samhället baserar sin nutida välfärd på. Många av dem har gått bort nu, men det finns en del kvar av dessa män, som seglade på vad som fanns kvar och var i någorlunda flytbart skick efter de svåra krigsåren. Vi är dem ett stort tack skyldiga! Eftersom jag tror att de flesta närvarande redan känner till nutidshistorien, tänkte jag inte gå närmare in på den. (Det grundades en radioavdelning med utbildning för telegrafister i mitten av 1950-talet och samma avdelning lades ned såsom obehövlig i slutet av 1980-talet.) Det blev en drygt 30-årig parentes i skolans historia! Det har anskaffats radarsimulator till skolan och densamma har förnyats och uppdaterats ett otal gånger. För tillfället finns, blygsamt räknat, den tredje generationens simulator i skolhuset. Låt oss istället blicka framåt, mot den framtid vi inte vet någonting om! Idag har Åland en, numerärt sett, ganska liten handelsflotta om vi jämför med den gångna storhetstiden. Fartygens storlek idag leder ändå till att den tonnagemässigt inte kan kallas för liten. Några av dagens problemområden är exempelvis ökande konkurrens från s.k. låglöneländer och märkligt nog, utflaggning. Det senare var nog inte riktigt avsikten, men i många fall blev det beklagligtvis så! Min tro är, att om vi skall lyckas i konkurrensen med låglöneländernas handelsflottor, så måste vi kunna visa för omvärlden att det är ekonomiskt sett lönsamt att utnyttja våra fartyg för de tilltänkta transporterna. Våra fartyg måste såsom en del av dagens transportkedjor, vara kapabla att hålla tiderna bättre, ha mindre skador på lasten och kunna erbjuda bättre sjösäkerhet än konkurrenterna. Då det gäller utflaggningen, som kunde bidra till att ge våra åländska ungdomar arbetsplatser åtminstone som befäl på fartygen, tvingas man ändå konstatera, att en del av dessa fartyg i princip har helt och hållet s.k. billig arbetskraft även på de begärliga befälsposterna ombord. För att den dyrare, åländska befälskåren skall vara attraktiv för dessa redare, måste man som befäl ombord kunna visa sin yrkesskicklighet. Hur jobbigt det än kan vara, blir de studerande då tvungna, att verkligen lägga manken till och ta till sig vad som bjuds under utbildningstiden. Hur tokigt det än kan höras, så räcker det inte med att klara sin examen med uppfyllda minimikrav. Det har ju nämligen snart alla där ute i världen, i och med att sjöfartsutbildningarna uppfyller de minimikrav, som fastställts med hjälp av STCW-konventionen. Nej, våra unga nyutbildade styrmän och sjökaptener måste befinna sig kunskapsmässigt på en nivå ovanför! Detta betyder, att de studerande verkligen måste visa vilja och anstränga sig till det yttersta under studietiden för att ta emot vad som erbjuds. Dessutom blir man i framtiden ännu mer tvungen att delta i fortbildningskurser för att hålla sig ajour med utvecklingen. Kraven på den framtida sjöfartsutbildningen kommer således att höjas och kanske innehålla mera praktiktid än idag. Det kommer att bli en stor utmaning för sjöfartsprogrammet vid Högskolan på Åland att följa med i utvecklingen och behålla sin position som en av de erkänt goda nordiska sjöfartsutbildningarna med internationellt sett hög nivå. För egen del vill jag önska den åländska sjöfartsutbildningen god vind i seglen under de kommande årtiondena! Ralph Salo Sjökapten

13 2. Organisation St yrelsen Ledningsgrupp Rek tor Förvaltning Antagningsnämnd Examensnämnd Forskningsnämnd Öppna högskolan Bibliotek Institutionen för ekonomi, turism och vård Institutionen för sjöfar t och teknik 11 Företagsekonomi Sjöfar t, sjökapten ekonomi Hot & rest.service Vård service Elek troteknik Maskinteknik, övermaskinmästare sjöfart it Informationsteknik

14 Styrelsen Styrelsen för Högskolan på Åland ansvarar för planering och genomförande av högskolans alla angelägenheter: pedagogiska, vetenskapliga, ekonomiska och administrativa. Styrelsens ordförande och viceordförande utses av Ålands landskapsregering. Föredragande i styrelsen är högskolans rektor. Styrelsens medlemmar Ordförande Henning Lindström... VD, Ålands Energi Ab Viceordförande f r o m Kim Wasström Bror Husell Chartering Ab Ltd Medlemmar Barbro Gustafsson... Docent, Karolinska institutet Lars Hassel... Professor, Åbo Akademi Kaj Jansson... Teknisk direktör, Viking Line Abp 12 Ersättare Gunilla Blomroos... Personalchef, Ålandsbanken Abp Gunnel Ekelund... Bibliotekarie, Mariehamns stadsbibliotek Anders Gustafsson... Ingenjör, Pedago Styrelsens medlemmar Medlemmar Jeanette Blomqvist (studeranderepr.)... Studerande, Högskolan på Åland Lennart Isaksson... Ingenjör, Eriksson Capital Ab Dan Nordman... Lektor, Ålands lyceum Anne-Christine Silander... Utbildningschef, Eckerölinjen Katarina Ulenius (personalrepr.)... Lektor, Högskolan på Åland Personliga ersättare Josefin Lindström (för Jeanette Blomqvist)... Studerande, Högskolan på Åland Brittmari Wikström (för Katarina Ulenius)... Enhetschef, Högskolan på Åland Styrelsen har under året sammanträtt tolv gånger och i mötesprotokollen ingår sammanlagt 116 paragrafer. Föredragande och sekreterare var rektor Agneta Eriksson-Granskog. Bilden fr.v: Jeanette Blomqvist, Katarina Ulenius, Henning Lindström, Barbro Gustafsson, Lennart Isaksson, Anne-Christine Silander, Agneta Eriksson-Granskog och Kaj Jansson.

15 13

16 Johan Håkans och Emilia Woltter 14 Studerandekåren De studerande vid högskolan utgör en studerandekår. Studerandekårens främsta mål är att vara den sammankopplande länk som de studerande vid högskolan behöver för att främja studierelaterade frågor av både direkt och indirekt karaktär. Studerandekåren utser ett studeranderåd som kan framställa förslag och avge utlåtanden i frågor som rör högskolans verksamhet. Utöver nämnda verksamhetsområden har studerandekåren inom högskolan på Åland som målsättning att verka för ett rikt studentliv och inspirerande studiemiljö. Ordförande och viceordförande för studeranderådet utses av rådet. Studerandekåren SKÅHLAs styrelse under 2004: Maria Lindroos, ordförande Fredrik Lundberg, viceordförande Jeanette Blomqvist Kalle Fagerström Regina Nyberg Studerandekåren får årligen ett understöd av högskolan för sin verksamhet. Storleken på understödet fastställs i högskolans budget. Studerandekåren kan uppbära medlemsavgifter för finansiering av sin verksamhet om den är förenlig med studerandekårens syfte.

17 Branschråden Styrelsen har tillsatt branschråd t o m med uppgift att utgöra en förbindelselänk mellan högskolan och näringslivet/arbetslivet i det omgivande samhället. Branschrådet för utbildningsprogrammet för företagsekonomi Christer Kullman...Ordförande Johan Eriksson...VD, Ålands handelskammare Conny Friman...Koncernredovisningschef, Chips Ab Oy Carin Holmqvist...Eriksson Capital Ab Dan Johansson...Transportchef, Posten på Åland Björn Kalm...VD, Optinova Ab Jonny Mattsson...Ombudsman, Ålands Företagareförening r.f. Erika Sjölund...VD, Ålands Företagsbyrå Branschrådet för utbildningsprogrammet för vård Katarina Ulenius...Ordförande Jana Andersson...Föreståndare, Socialomsorgen/äldrevård Birgitta Hermans...Överskötare, Ålands hälso- och sjukvård/primärvården Kirsi Jansson...Lektor, Ålands vårdinstitut Maj Karlsson...Sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård/specialsjukvården Bengt Michelsson...Förvaltningsöverskötare, Ålands hälso- och sjukvård Eivor Nikander...Hälso- och sjukvårdsinspektör, Ålands landskapsregering Kaj-Gunnar Sjölund...Sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård/psykiatrisk vård Branschrådet för högskolans sjöfartsinriktade utbildningar Josefine Lindblom...Ordförande Rolf Andersson...Ålandskretsen av Finlands Skeppsbefälsförbund Bo-Gustav Donning...Säkerhetschef, Eckerölinjen, representerar Ålands redarförening Gun Erikson-Hjerling...VD, Rederi Ab Gustaf Erikson, representerar Ålands redarförening Wiveca Eriksson...Studiehandledare, Ålands sjömansskola Ulf Hagström...Teknisk inspektör, Viking Line Abp Berndt Jansson...Elmästare, Birka Line Abp Dick Jansson...VD, SAJ instrument Kenneth Johansson...Driftsansvarig, Ålands Energi Ab Ove Karlsson...Personalchef, Viking Line Abp, representerar Ålands redarförening Hans Palin...Övermaskinmästare, Ålands energi- och sjöfartstekniska förening Anton Sjöholm...Verksamhetsledare, Maskinbefälsförbundet Olof Widén...VD, Fraktfartygsförening 15 Branschråd för utbildningsprogrammet Hotell- och restaurangservice Hubertus von Frenckell...Ordförande Alexandra Rechetova...Företagare Therese Nyqvist...Hotellchef, Hotell Pommern Dennis Jansson...Entreprenör, Mariepark Jari Virtanen...VD, Ålands turistförbund Carl-Erik Carlsson...Intendent, Birka Line Abp Elisabeth Thomson...Hotellchef, Grand Hotel Stockholm Michael Björklund...Gourmetchef, Alandia Gourmet/Amica/ÅSS

18 3. Förvaltning Christian Beckman, Magdalena Granberg och Johanna von Wetter-Rosenthal. Rektor Den operativa ledningen av högskolan utövas av rektorn vid Högskolan på Åland. Till första rektor för Högskolan på Åland utnämnde landskapsstyrelsen fil. dr. Agneta Eriksson-Granskog. Ledningsgruppen 16 För att bistå rektor vid beredning av ärenden till styrelsen och för planering, genomförande och utvärdering av verksamheten har styrelsen inrättat en ledningsgrupp. I ledningsgruppens uppdrag ingår även att godkänna högskolans kursbeskrivningar samt besluta om högskolans terminer och om andra angelägenheter som rektor beslutar. Därutöver ska ledningsgruppen bereda tillsättandet av programansvariga Antagningsnämnden Styrelsen har tillsatt en antagningsnämnd med huvudsaklig uppgift att anta studerande till högskolans utbildningsprogram och till specialiseringsstudier vid högskolan. Antagningsnämnden har haft nio möten under året. Examensnämnden Styrelsen har tillsatt en examensnämnd med huvudsaklig uppgift att uppgöra förslag till bedömningsanvisningar samt bereda examensordning och behandla rättelseyrkanden gällande studieprestationer. Forskningsnämnden Styrelsen har beslutat att tillsätta en forskningsnämnd för en treårig mandatperiod med uppgift att fördela forskningsmedel och utveckla högskolans forskningsstrategi och högskolans forskning. Nämnden kan även handha andra uppgifter om Studentsamverkansgruppen Rektor, prefekterna, studiesekreteraren, ordförande för studerandekåren och representanter för samtliga programråd bildar studentsamverkansgruppen. Gruppen är ett diskussionsforum och tillsätta valnämnder för personalen i samband med val inom högskolan. Ledningsgruppen hade 41 möten under året och bestod av Agneta Eriksson-Granskog (ordförande), Katarina Borenius (sekreterare), Suzanne Donner, Gösta Helander, Göran Henriksson, Hans Lavonius, Josefine Lindblom, Katarina Ulenius och Brittmari Wikström. I nämnden ingick Agneta Eriksson-Granskog (ordförande), Jeanette Höstman (sekreterare), Christer Kullman, Stina Torvaldsson och Katarina Ulenius Examensnämndens sammansättning var Agneta Eriksson-Granskog (ordförande), Philippe Chanfreau, Göran Henriksson, Samu Mäkelä och Harry Nordlund. styrelsen så beslutar. I nämnden ingår Agneta Eriksson-Granskog (ordförande), Peter Björk, Barbro Schauman, Terese Bondas, Gösta Helander, Matias Waller och Philippe Chanfreau. där synpunkter från de studerande och från högskoleledningen möts. Studentsamverkansgruppen har under året haft ett möte per termin.

19 4. Examensinriktad utbildning Bild fr.v: Christoffer Skogberg, Ramona Eriksson, Ricardo Sanchez, Johan Sanden, Johnathan C Booth och Carola Finnäs. Högskolans externa uppdrag Agneta Eriksson-Granskog medlem i HÖGUT, Nordiska ministerrådet medlem i ARENE r.f., Rådet för yrkeshögskolornas rektorer medlem i Samordningsdelegationen för svenskspråkig högskoleutbildning i Finland medlem i övervakningskommittén för landskapets Mål 3-projekt medlem i landskapets referensgrupp för alkohol- och narkotikafrågor medlem i arbetsgruppen för samarbete inom vårdutbildningen vid Åbo akademi medlem i referensgruppen för yrkespedagogisk lärarutbildning vid Åbo Akademi ledamot i styrelsen för Ålands sjösäkerhetscentrum ledamot i styrelsen för Ålands Utvecklings Ab Anna-Lena Friman ledamot i styrelsen för EEPC, European Educational Programme Coordinators, en s.k. Professional Section eller undergrupp till EAIE (European Association for International Education) Key Ginman medlem i styrgruppen för NCERS Nordic Conference on Engine Room Simulators Gösta Helander medlem i ledningsgruppen för Finlands virtuella yrkeshögskola, med särskilt ansvar för de svenska frågorna medlem i Nordiska ministerrådets IT-Policygrupp på Ålands landskapsregerings mandat ordförande i Kommittén för nätbaserad undervisning, NätBas-kommittén, tillsatt av landskapsregeringen 2004 Göran Henriksson, suppleant i styrelsen för Ålands sjösäkerhetscentrum Hans Lavonius medlem i arbetsgruppen för koordinering av maskinbefälsutbildning i Finland Bengt Malmberg suppleant som sakkunnig i Ålands tingsrätt (sjörättsmål) suppleant i styrelsen för Ålands sjösäkerhetscentrum Göran Påvals medlem i kommitté med uppdrag att utreda alternativa möjligheter till skolfartyg medlem i en kommitté med uppdrag att utreda möjligheterna till att kombinera landskapsfärjan m/s Viggen till både landsvägsfärja och skolfartyg Patrick Sjöberg medlem i kommittén för utvecklande av nätbaserad undervisning i landskapet Åland (NätBas-kommittén) styrelsemedlem i företaget Alandia Communication Systems Ab styrelsemedlem i företaget ATLIT Ab Katarina Ulenius medlem i rekryteringsgrupp för finlandssvensk vårdutbildning kontaktlärare i sjuksköterskeföreningen medlem i Terveysalan verkosto (består av samtliga prefekter inom vårdutbildningen i Finland) styrelsemedlem i Sjuksköterskeförening i Finland kontaktlärare i Sjuksköterskeföreningen i Finland Brittmari Wikström medlem i övervakningskommitten för Interreg III A Skärgården på Åland medlem i styrelsen för MÅL 3-projektet FlexLearn medlem i styrelsen för MÅL 3-projektet Kartläggning av utbildning I landskapsregeringens kommitté för utformande av ny kärnämnesläroplan på gymnasialstadiet har från högskolan Erik Hemming, Christer Kullman, Angela Sjöberg, Patrick Sjöberg, Leif Smulter och Harriet Öfverström-Snickars deltagit. 17

20 Utbildningsprogram Den examensinriktade utbildningen (yrkeshögskoleutbildningen) skall enligt landskapslag om Högskolan på Åland (ÅFS 81/2002) och landskapsförordning om Högskolan på Åland (ÅFS 87/2002) med gymnasialstadieutbildningen som grund och utgående från arbetslivets krav och samhällets behov ge den studerande fördjupande kunskaper av hög kvalitet. Utbildningen ordnas i form av utbildningsprogram som leder till yrkeshögskoleexamen och i form av kurser i de ämnen och i den omfattning som bestäms i utbildningsplanen. Utbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter inom det aktuella utbildningsområdet, ge den studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning och självständig problemlösning, ge den studerande beredskap att möta förändringar i arbetslivet samt utveckla förmågan och intresset att följa kunskapsutvecklingen. Utbildningen skall allsidigt utveckla de studerandes kommunikativa och sociala kompetens. Utbildningen byggs upp i utbildningsprogram som består av kursbundna studier (grundstudier, yrkesstudier, valfria studier, och examensarbete) samt praktik. Kursbeskrivningarna godkänns av högskolans ledningsgrupp. För varje utbildningsprogram finns en utbildningsplan och en programansvarig person. Utbildningsplanerna antas av högskolans styrelse. Programråden Varje utbildningsprogram har ett eget programråd som är ett diskussionsforum och en mötesplats för studerande på programmet och programansvarig. Mötena protokollförs i den utsträckning programrådet beslutar. Vid mötena kan även andra studerande och berörd personal delta. De utbildningsprogram som finns vid högskolan är Utbildningsprogrammen Examensbenämning Kursbundna Praktik studier Totalt 18 Elektroteknik Ingenjör YH - fartygsautomation 140 sv 20 sv 160 sv - automationteknik 140 sv 20 sv 160 sv Företagsekonomi Företagsekonom YH - redovisning och ekonomistyrning 120 sv 20 sv 140 sv - logistik 120 sv 20 sv 140 sv Hotell- och restaurangservice Hotell- och restaurangadministratör YH - restaurang och gastronomi 120 sv 40 sv 160 sv - hotell- och konferenstjänster 120 sv 40 sv 160 sv Informationsteknik Systemvetare YH - mjukvaruutveckling 120 sv sv - mjukvaruutveckling med ekonomi 150 sv 10 sv 160 sv - datateknik Ingenjör YH 150 sv 10 sv 160 sv Maskinteknik Ingenjör YH - maskinbefäl: energi- och fartygsmaskinteknik 144 sv 36 sv 180 sv Sjöfart Sjökapten YH - sjökapten 140 sv 40 sv 180 sv Vård Sjukskötare YH - sjukskötare 90 sv 50 sv 140 sv Utbildningsprogrammen utgör utbildningshelheter. De omfattar minst 120 sv och högst 180 sv.

21 Prefekterna Katarina Ulenius och Göran Henriksson. Institutionerna Den examensinriktade utbildningen och till den hörande fortbildningen, uppdragen och forskningen finns vid två institutioner. Vid institutionen för ekonomi, turism och vård (ETV) finns utbildningsprogrammen för företagsekonomi, hotell- och restaurangservice och vård. Vid institutionen för sjöfart och teknik (ST) finns utbildningsprogrammen för elektroteknik, informationsteknik, maskinteknik och sjöfart. Prefekterna Varje institution leds av en prefekt. Prefekten är samtidigt chef och pedagogisk ledare för lärare och personal vid institutionen. Prefekten utses för en treårsperiod av styrelsen på förslag av undervisningspersonalen vid de program som finns vid institutionen. Prefekter Göran Henriksson...Institutionen för sjöfart och teknik Katarina Ulenius...Institutionen för ekonomi, turism och vård 19 Programansvariga lärare Vart och ett av de sju utbildningsprogrammen vid högskolan har en programansvarig lärare som leder, övervakar och utvecklar sitt utbildningsprogram och fungerar som formell examinator för kurserna på utbildningsprogrammet. De programansvariga är: Företagsekonomi...Christer Kullman Maskinteknik...Hans Lavonius Sjöfart...Bengt Malmberg ( ) Göran Henriksson ( ) Vård...Angela Sjöberg ( ) Katarina Ulenius ( ) Anette Häggblom ( ) Informationsteknik...Patrick Sjöberg Elektroteknik...Matias Waller Hotell- och restaurangservice...hubertus von Frenckell Lärarkollegiet I högskolans lärarkollegium ingår samtliga överlärare, lektorer och timlärare i huvudsyssla. Kollegiet organiserar sin verksamhet på det sätt som kollegiet självt beslutar. Kollegiet kan framställa förslag och fungera som remissinstans i frågor som rör verksamheten.

22 Christer Kullman, Hubertus von Frenckell och Agneta Sjöberg. Institutionen för ekonomi, turism och vård (ETV) 20 Högskolans utbildningsprogram för företagsekonomi, hotelloch restaurangservice samt vård finns vid institutionen för ekonomi, turism och vård (ETV). Verksamheten har under året bedrivits på Neptunigatan 17, Strandgatan 1 och Östra skolgatan 2. Det gemensamma studerandekansliet har verkat på Neptunigatan 17. Institutionens verksamhetsår har präglats av gemensamt utvecklingsarbete för de tre ordinarie utbildningsprogrammen. Gemensamma diskussioner kring forskning och utveckling samt pedagogik har inletts. Samarbetet mellan programmen har konkretiserats genom gemensamt läroplansarbete under våren 2004 samt ett gemensamt arbete kring programmens strategidokument och deras struktur och innehåll under hösten Även utökat samarbete kring externa föreläsare och kurser har inletts mellan programmen. Alla tre utbildningsprogram inom institutionen har utvecklat sina Nordplus-nätverkskontakter genom att ingå i nya nätverk. Branschråden har inlett sitt arbete. Arbetet med kvalitetsdokument har skett i samarbete med den andra institutionen och under ledning av kvalitetsansvarig. Institutionens tolv heltidsanställda lärare bildar ETV-lärarkollegiet. Kollegiet har haft ett stormöte per termin samt deltagit i högskolans personalkonferenser. Till lärarkollegierna vid programmen hör också lärare i språk, matematik och data. Inom programmen verkar även timlärare och övriga externa föreläsare. Vid varje program har en av programmets lärare varit utsedd till studiehandledare. Institutionen har under året haft sammanlagt 17 institutionsmöten, vilka har hållits varannan vecka. Institutionsmötena leds av prefekten och övriga deltagare är programansvariga, studiehandledare och studerandekansliets högskolesekreterare. Programmet för hotell- och restaurangservice har inriktningarna hotell och turism samt gastronomi och leder till examen Hotell- och restaurangadministratör YH. Utbildningsprogrammet ger tekniska och administrativa färdigheter för såväl studerande med ambitioner att göra internationell karriär som för de med planer på att starta egen lokal affärsverksamhet. Elva studerande har utdimitterats under året. Programmet för företagsekonomi har inriktningarna redovisning och ekonomistyrning och logistik och leder till examen Företagsekonom YH. Studerande inom utbildningsprogrammet förbereds för arbete inom såväl näringslivets olika grenar som inom offentlig förvaltning. Särskild vikt fästs vid färdigheter inom bl.a. marknadsföring, logistik, ekonomistyrning och administration. Färdighet som krävs och kännetecknar en effektiv och lärande organisation. Studerande inom inriktningsalternativet ekonomistyrning ges möjlighet att avlägga sådan högskoleexamen som krävs för att vara behörig att avlägga GRM-examen. Sex studerande har utdimitterats under året. Programmet för vård leder till examen Sjukskötare YH. Studerande inom utbildningsprogrammet vård erhåller legitimation som sjukskötare i Finland och kan efter avlagd examen arbeta inom de nordiska länderna och inom EU. Utbildningen syftar till att utbilda sjukskötare med beredskap att arbeta inom såväl den offentliga som privata hälso- och sjukvårdssektorn. 14 studerande har utdimitterats under året. Specialiseringsstudierna i ledarskap inom hälso- och socialvård har fortgått och sex studerande har genomgått kursprogrammet i sin helhet. Hösten 2004 antogs 183 studerande till samtliga tre utbildningsprogram. Institutionens studerande uppgår till 166. (VÅRD 66 stud. FEK 61 stud. och HR 56 stud.).