Hopp & Motstånd Nyårsläger 2000

Transkript

1 Hopp & Motstånd Nyårsläger 2000

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING WORKSHOP ON CONSENSUS AS A METHOD OF DECISION-MAKING... 4 THE LOESJE-WORKSHOP... 5 JUBILEE-2000 CAMPAIGN... 7 PRAGMATIC SOLUTIONS OR ABSOLUTE PRINCIPLES... 8 Faciliator...8 Participants...8 Themes...8 Question...8 Participant reflections...8 Discussion questions...9 Evaluation and finishing remarks...10 AN INTEGRAL WORLDVIEW...11 HUR MAN GÖR SNYGGA OCH ICKEVÅLDSLIGA HEMSIDOR PÅ NÄTET Internet Föreningen Att göra hemsida Webblänkar...15 KREATIV KONFLIKTHANTERING KREATIV KONFLIKTHANTERING KRISTENDOM OCH OLYDNAD...21 ATT SITTA I FÄNGELSE FÖR FREDSARBETE...23 WORKSHOP OM ATT HÅLLA WORKSHOP...25 OM METODER MED BASGRUPPER OCH KONSENSUS...27 RESUMÉ MASSAGEWORKSHOP...30 DJURRÄTTSWORKSHOP...31 WORKSHOP OM NOAM CHOMSKY OCH MEDIA...34 "HIDDEN AGENDAS" - DEN DOLDA DAGORDNINGEN...37 ICKEVÅLDSRÖRELSEN HISTORIA

3 ICKEVÅLDSFÖRSVAR...41 STÖDARRANGEMANG FÖR PLOGBILLSAKTIONER...43 UTOMJORDINGARNAS CABARETSKETCH...46 VAD KAN VI LÄRA OSS AV PLOGBILLSRÖRELSEN ?...52 AKTION ELLER DIALOG...55 DIALOG OCH MOTSTÅND...57 UTVÄRDERING AV FREDSRÖRELSENS ARBETE MOT VAPENEXPORTEN...58 UTVÄRDERING AV CORPUS CHRISTI...60 UTVÄRDERING PLOGBILLSGRUPPEN BRÖD INTE BOMBER...62 WORKSHOP I ATT BILDA PLOGBILLSGRUPP...67 UTVÄRDERING AV TRIDENT-KAMPANJEN...69 VILKET FOKUS SKA PLOGBILLSRÖRELSEN HA I FRAMTIDEN?...71 HUR FÖRBÄTTRAR VI SVÄRD TILL PLOGBILLAR...76 HUR BLIR EN RÖRELSE REVOLUTIONÄR?...78 UTVÄRDERING FRÅN HELAN OCH HALVAN...80 UTVÄRDERING AV NYÅRSTRÄFF BASGRUPP YO!...82 GRUPP SOLROSENS UTVÄRDERING AV CAMP UTVÄRDERING FRÅN BASGRUPP UTOMJORDINGARNA...89 UTVÄRDERING, DELAR AV BASGRUPP PROTOKOLL FÖR SAMORDNINGSMÖTE 4/ PROTOKOLL FÖR SAMORDNINGSMÖTE 5/

4 WORKSHOP ON CONSENSUS AS A METHOD OF DECISION-MAKING If you have to decide in big groups you form Basegroup (no more than 7 people) Every basegroup delegates a person to the Co-ordinationgroup The meeting Rounds => so everybody gets the chance to say something Personal report/ feelinground Everybody has a veto Facilitators During meetings to devide the tasks of the chairman Facilitator (leads the discussion, makes sure that everybody gets a chance to say what he/she wants. Time keeper Vibe Watcher Oppression watcher (Sexism watcher) Secretary Consensus as method 1. Inform about the problem (limit the discussion) 2. Suggestion-round 3. Free discussion 4. Facilitators summarises into a proposal 5. Decision round 6. If proposal is blocked by a veto => new decision or new time for discussion Evaluation of the meeting 4

5 THE LOESJE-WORKSHOP Friday morning Evelina, Sara, Jelle, Tomas, Anna and Svante gathered to perform a loesje workshop. We started of with talewriting, to get into the right loesjemood. One of the tales where this one: On a sunny day last spring, I was going for a walk in the park nearby where I live. Suddenly on the path I saw something neongreen. Oh! The first light, green plant of the spring, I thought and ran to it. But it was only a toilet brush that someone had forgotten. I picked it up thinking that I might need it, and sat down on a bench in the park. In my pocket I had a sticky chocolatecake, witch I had got a week earlier from an old russian man with wrinkles in his face. He gave it to me when I told him that it was my birthday. The brushes of the toilet brush made me think of the old mans hair, and I could see his face before me when he told me about how to celebrate birthdays in his home country: -When the population of Pitch-dark-russia goes to the world famous fantastic super parties the die like flies of boredom. He said this wrinkling all of his face into a big smile. Then we started of writing posters, and the results could be seen at the loesje homepage; Two of our ideas became Swedish loesjeposters, and one became a international poster! Some of our posterideas where these: -let the snow inspire you -you switched on the light in my eyes -I ve heard that the sun is getting bigger exciting! -did the jetsinrobot have a millenniumbug? -winter a good time to invite a friend for tea -my hearts flooded by you -there will always be another fire, and cold feet that come alive after the long walk in the snow -maybe the people in usa who starve themselves could go to sudan and change houses with the people in sudan who starve themselves. Then 5

6 one could see if the sudaneese would continue to starve in usa and the americans in sudan. 6

7 JUBILEE-2000 CAMPAIGN. Facilitator: Silke Participants: Per, Bo, Albin, Claes, Evelina, Katja. Firstly we were shown some statistics; debt to export ratio, where the white piles showed in percentage the difference between yearly income, i.e. export earnings, and the amount each poor country had to pay to keep up with its debt-burden. The diagram also had black piles which in every case was far below the white piles. This is a picture of the vicious circle that the poor countries are captured in. Many countries are prevented from building up an adequate health-service, as for instance Mocambique, where this money instead is used to pay debts. Jubilee 2000 is a worldwide campaign to persuade the richest countries to lift their payment-demands, and to have a debt-fre start for the new millenium. By adressing the G8- summit meeting, the IMF and the World bank as well as the governments, it is hoped that international agreements can be made to this end. Last year at the G8 meeting in Köln, 18 million signatures were handed over to german chancellor Schröder. The town was full of people from allover the world and it was the culmination of the campaign, which, hower isn t Over yet. Reductions of debt charges are not big enough, but are still an important step to the goal. The campaign is therefore a big success. Critics of he campaign claim that a debt-relief could result in amorality and lethargy. Undemocratic regimes shouldn t be supported and many of them are involved in wars with other poor countries. The answer to such problems is according to the campaign, the organinization of counterpart funds, consisting of Non-Governmental Organizations, government agencies and social institutions. Furthermore, the causes of war among poor countries must also be sought in our part of the world. The ones who argue most against debtrelief are often themselves benefiting from the economic system. There has been a decision at the the G8 to reduce debts by 25 %. The campaign continues throughout this year. There will be a meeting next year in hannover. 7

8 PRAGMATIC SOLUTIONS OR ABSOLUTE PRINCIPLES Faciliator - Micke Lindgren Participants - Louise Knutsson - Nick Drummond - Kicki Andersson - Camila Björkborn - Martin Smedjeback - Silke Lechner - Klaus Engell - Katja Persson - Tomas Nilsson Themes - Want to achieve change - The ideal way vision - Firm conviction principles - Short term approach - Results (concrete) - Compromise with principles - The pragmatic way Question When have you, on a personal level, compromised your principles, or experienced conflict between principles and pragmatics? Participant reflections - Conflicts faced between actual way of life and principles of how I should live. - In family life - Principles of not driving a car, people took it the wrong way, I skipped it. Certainly principles can t be compromised, but at the same time can t understand heavy principles. - Openness and wanting to make a change is difficult, merging two visions. Pragmatic solutions. - Job with United Nations. UN is representing violence, myself nonviolence. 8

9 - Jubilee 2000, cancelling the debts, they move within the global economic system to make some progress. - What is absolute knowledge? And what is relative knowledge? Buddhist philosophy is helpful here. What never changes? What is so absolute (i.e. which ethical principle?) that it is unable to change irrespective of whatever context arises? Ethical principles should be open to dialogical interpretation in different contexts. - Difficulty in living when tired to principles. - Getting milk products as a gift when you re a vegan, receiving them to be nice. Discussion questions - What are the dangers and advantages of one approach or the other? Solutions to the conflict, how to choose between them? - Where do you out you re energy? - Result of energy spending? - Consequences? - Principles colliding. - Rethinking them, never making them an unchangeable dogma (dogmatism). - Since all principles when pushed to their extreme turn into their opposites [non-duality], we sometimes have to break them to be true to them. - Considering the relationship when position of principles stand against each other. Reality is made up of contexts within contexts forever. We face different choices everyday. - Non-violence is easier to talk about with someone who has the capacity of reasoning and talking. With persons who have their emotions out of control, who don t have this capacity to reason, you might have to use a certain level of force or counter violence in order to first calm things down, for dialogue to able to occur. - Quakers never use violence. - Problem of not taking principles seriously enough. Apathy. The problem of pragmatism! - Moving a lot towards a pragmatic stance. Gave danger. Need people who are convinced who can push me. - You lose yourself if you compromise too many principles. - Where do our principles come from? - People (nowadays) have too few principles. That is the biggest problem. Different people have different principles. 9

10 - We don t have principles of our own. Evaluation and finishing remarks - Important question! - I will keep the question alive. - Interesting. Necessary. - I think I will think about it more. - Great facilitation! Good method with go-around amongst participants who didn t say so much. - Respect for people with a different view. - Thanks for doing this in English. - We are emotional beings. - We can t pick one stance or another we will be in-between. - The balance is difficult. - If you want to have changes then you have to be pragmatic. 10

11 AN INTEGRAL WORLDVIEW a workshop with Nick Dummond We start with reading a review of a book called A Brief History of The World ( Gill and Mac Millan 1996). It is written by philosopher Ken Wilber. Wilber tries to find a way around the world. He tries to present a map to us. The map is maybe new to us and therefore we discover that there is more to the world than what we have learned. To make it become more clear, Wilber brings forward different consepts, like the holon for example. He explains it as, each and everything is a holon and each and everything is also part of something else. Wilber also talks about the great chain of being or the cosmos. Everything consists of a chain made of matter- body- mind- soul- spirit. If we focus only on the material part of the chain, then we are not acknowledging everything in the chain. That means that we do not have a full map. During this presentation of Wilber s philosophy a question arises whether animals and trees are included in Wilber s theories as well. As the human potential is to gain experience of the mind and the soul, therefore it might be easier for humans to attain knowledge than it is for a dog. Both do nevertheless consist of the same elements and all are part of the chain. There are three eyes of knowing. The first is the eye of the flesh. That is equal to the physical knowledge. The second is the eye of the mind, which is the ability to express ideas. The third is the eye of contemplation through which we can recieve spiritual experiences. In the beginning all these things were together but then they got split up. Instead of acknowledging each eye as a part of a whole, only the eye of flesh became acknowledged. That means that physical things and science became the most important. For an understanding of the whole we need all three eyes. For each level of the chain there are four aspects of knowledge. They are I, it, we and its. These four aspects are divided into the individual dimension, which includes I and it. The collective dimension includes we and its. Another division can be made by putting I and we together in the interior world and call it and its for the exterior world. I in humans refers to the consiousness and 11

12 the ego. We is how we interpret the world, ethics and moral and the question how shall we live?. It demands a dialogue within ourselves and among eachother. It and its belongs to the exterior world of science and technology. This division prevents us from seeing the whole picture, spiritual and scientific knowledge need to be integrated. The question around which we discuss is How can we create a nonviolent culture with this integration and disintegration of parts?. We need to look at ourselves to understand the world. The science and the technology have taken over. There is a need for creating a different world- view within the science. To talk about spirituality is one important factor. It is also important that we work on our own egos. There is a need for an integral world- view that integrates the gospels. Scientists have tried to make an integral view but haven t suceed. It is important to look at the spiritual side if we are to come any further. Is the way for the future an individual or a collective way? The three eyes are the three domains of knowledge. Spirituality can play a role in getting inner peace and rest. That is important for making a non- violent society. One suggestion is that we might have to look at each and every part before combining them. Important is to try to start an evolution of consiousness, so that the consiousness rises above money and power. 12

13 HUR MAN GÖR SNYGGA OCH ICKEVÅLDSLIGA HEMSIDOR PÅ NÄTET Underlättare: Rolf Lindahl halvårsutbildning som Webmaster. Motto för workshopen: Babbel! 1. Internet Startade slutet på 60 talet på militära initiativ. Nätverk av nätverk Skulle kunna stå emot olika påfrestningar. Är det trasigt någonstans så går det en anna väg svårt att censurera. I Europa finns tre jätteservrar en i stockholm hierarki. Telnet: Textbaserad information finns kvar men håller på att dö bort. Usenet: Nyhetsgrupper användes mycket av universiteten. blev en långt större utbredning än väntat. ftp: file transfer protocoll. WWW: World Wide Web.Startade 89 explosion World Without War. Har kommit att bli plattformen. Nästan synonymt med nätet. hypertext transfer protocoll html: Hypertext markup language. Kod för hur man visar saker på nätet. Hypertext: Texten blir levande genom ex html hypad fet, färg etc. Hyperlink: Länknätet, bokmärke, nytt dokument, ljud, video, bild etc. Server: Stordator som serverar information Proxyserver: Har bla hand om säkerhet Webläsare: Browser: Programmet som gör att man kan läsa internet. Läser htaml och en del andra koder. Javaskript en utökning av html. UTFORS: En av de företag som erbjuder gratis uppkoppling. url: uniform resourse locator. Ex: (adress) www. Plowshares. (domän) se (toppdomän) Hemsidan = startsidan Site: Alla sidor i en domän. Tre hierarkier av nät och tillgång: Kommersiellt, Utbildning, Militärt. 13

14 2. Föreningen Syfte: Värva medlemmar, ansikte utåt, tjäna pengar (svårt) sprida info, väcka engagemang, öka demokratin, minska belastningar på kontor (kan också öka belastning på lång sikt) Webben blir ofta en egen verksamhet i sig. 3. Att göra hemsida Många bra program Frontpage: Lätt att använda Anteckningar: det enklaste probrammet gör det svåraste. Högerklicka i hemsidan för att titta på sidans kod. Html texten. Tidningar: PC för alla både dator och internet. Internet guiden bara internet. En viss grund i html <html> <head> meta type, keywords för sökmotorer. <title> min sida </title> (container tag) <head> <body> text och bild <p> = paragraf <body/> <html> Stylesheets stilmall. Ändrar utformning på alla sidor samtidigt ex typsnitt istället för att ändra i html på varje sida. Bild och grafik img och src förkortningar för grafik gif = bild Konklusion: Vad är en ickevåldslig hemsida? Snabb Tydligt budskap och innehåll Strukturerad (högst tre klick för att komma dit man vill) Interaktiv 14

15 4. Webblänkar Finns på för dig som inte har e-post ASP webstudio ASP lektioner Bakgrund Absolute Background bycarel.com - 50,000 Free Web Page Graphics IconBAZAAR - Backgrounds, Borders and Textures The Background Sampler Besöksstatistik Free Web Counter HitBox.com http-analyze 2.0 Product Description Matt's Script Archive_ Book 'em Dan-o Submit It!_ Web site promotion and marketing. wwwstat_ HTTPd Logfile Analysis Software Bilder/Ikoner ClipArtConnection.com Freethemes - Icons Iconbank IconBAZAAR Photoshop FX PhotoshopSkolan CGI etc WEBTOOLS - Free HTML guestbooks, link page and more Bravenet Web Services - Free Guestbooks Free Web Forums Free Hit Counters Free Greeting Card Hosting CGI-program Matts script archive webstudio Cgi lektioner DHTML Dynamic Drive DHTML code library! webstudio Dhtml lektioner Fonter 1001 free fonts! download free fonts and dingbats. Every font is free Chez Susan - Sammi Cheng, Midi files, Lyrics, Free Fonts Font Mania - 100% Free Fonts - Presented by The WebFXMall Fontpool Freethemes - Fonts The Big Font Search At Phil's Fonts! TheFreeSite.com Freebie Font Resources, free fonts Färger [Internetworld] Webbskolan - De webbsäkra färgerna Color Lab Colorcenter IconBAZAAR - Color Tables - Standard 216 Netscape Colors RGB 15

16 HTML [Internetworld] Webbskolan HTML nybörjarguide HTML på svenska HTML Referensbok - Innehållsförteckning HTML Tag Reference htmlgoodies.com HTMLguiden Jonas Webresurs Sveriges bästa webbskola! Lista över de viktigaste HTML-koderna Passagens Hemsidesverkstad Superstars of HTML W3C - The World Wide Web Consortium webstudio - Html lektioner Java, -Script Gamelan's Java Software Directory Java JavaScript på svenska Javascripts.com - Welcome JavascriptSource JavascriptWorld Omids nybörjarkurs i HTML och JAVASCRIPT! - The JavaScript Workshop webstudio Javascript lektioner Sitecheck W3C HTML Validation Service Web Site Garage Siteregistering (NIC-SE) AB Alldomains.com - Domain Name Registration, with Free Web Forwarding, Forwarding, DNS Domännamnshanteringen i Sverige Domännamnsregler i Sverige NDR Nämnden för DomännamnsRegler I Sverige. Network Solutions - Domain Name Registration Services from the dot com people NIC-SE Allmänna villkor NIC-SE Företagsinformation telefon etc NIC-SE Praxis för domännamnsprövning Regelverket DRS Swedish Connection - Domännamn - Ansökan-registrering.se domän SSI HTML Referensbok- Server Side Includes http-- Stylesheets Cascading Style Sheets, level 1 CSS Referensbok HTML Goodies - CSS webstudio - Css lektioner Säkerhet [Internetworld] Så skyddar du dina sidor Lösenordsskydda sidor 16

17 Webdesign [ tilja.net ] Alertbox snyggt.com Spray Sök - Webbdesign Webstudio Övrigt Gratis sökmotor Handikappriktlinjer för webben W3C Web Accessibility Initiative (WAI) Home Page Webdesignskola, Weblänkar [Internetworld] Publicera smidigt med skript Frames 17

18 KREATIV KONFLIKTHANTERING 1 Workshop Ser ju för hemskt ut. Vi måste medla! Ja, att ingen mer än vi reagerar! Medling: Skicka brev Prata med varandra Vi är neutrala/opartiska. Just det, jag tycker inte att vi ska moralisera och säga vem som har rätt eller fel. Man måste vara mer konstruktiv. Formulera sig positivt istället för negativt Fråga till Stellan: Hur upplever du hans situation? Om ni inte skärper er sittstrejkar vi! Det är bra med aktioner på bred front, inte bara diplomati. Vi måste hitta orsakerna till detta. Jag tror att om vi försökte få folk i allmänhet att ta de andliga frågorna mer på allvar skulle vi kanske slippa se sånt här. Om vi integrerade våra känslor i vardagslivet Vad skulle Trident-gänget ha gjort? - Klippa stängsel - Föregå med gott exempel krama varandra. Vi ska nog inte se det som att vi hjälper stackars honom. Det är bättre om vi tänker att vi hjälper oss själva, hittar oss själva på vägen då vi engagerar oss i denna jobbiga fråga. 18

19 KREATIV KONFLIKTHANTERING 2 Av: Nick Drummonds Nick har arbetat praktiskt på skolor med kreativ konflikthantering under Vill skapa ett ickevålds samhälle, behövs utbildning i konflikthantering, få igång dialog om icke-våld och konflikthantering. Karin Utas-Carlsson skrivit doktorsavhandling om konflikthantering. Under hösten 1999 har Nick och Karin arbetat på 3 mellanstadieskolor. Två klasser och en pojkgrupp. Tanken är att arbeta med både elever och personal. Karin arbetar med personal och föräldrar för att introducera konceptet. Ska genomsyra hela skolan och personal. På sikt vill man att detta koncept ska ut på alla skolor och kopplas till läroplanen. Tre hörnstenar: civil kurage, social kompetens, undervisning i etik & moral.. Karin har under 2 år använt sig av New York modellen i Malmöhögstadier. skilja problem från person se problemet från olika parters perspektiv se möjlighet till samarbete med andra partnern lyssna till andras känslor och behov uttrycka känslor och behov, utan att lägga skulden på någon medla opartiskt (utom vid mobbing och förtryck) En del skolor har redan arbetet med detta och det finns en stor efterfrågan. Gymnasienivå Arbetat konkret med sexism ger klassen ett scenario. 19

20 Exempel: Två duktiga studenter ett par, blir med barn. En av dem måste stanna hemma och ta hand om barnet, bara den ena kan gå i skolan och klara årets prov och följa med i undervisningen. Förutsättning: bra information från mödravårdscentralen, mjölkpump har de, men ingen annan barnpassning. Fråga: Vem ska ta hand om barnet? Klassen blir uppdelad i smågrupper. Resultat: mycket patriarkaliskt. Endast ett fåtal, även bland tjejer tyckte att killen skulle stanna hemma. Mellanstadiet Rollspel för att lära sig hantera situationer där t ex vrede kommer upp. Träna på att få en knuff i ryggen. 20

21 KRISTENDOM OCH OLYDNAD med Hans Leander teol stud Nyårslägret Sjövik förmiddag Workshopen Kristendom och olydnad handlade om bibelns förhållande till maktbegreppet i samhället. Hans Leander som skrivit en uppsats inom ämnet inledde med att läsa Romarbrevet 13, där Paulus hävdar att all överhet är av Gud. Efter detta fick workshopsdeltagarna ta del av olika exempel på hur makt beskrivs i bibeln. Redan från början går tolkningarna man kan ha isär: Länder skapas - är det del av Guds goda skapelse, eller del av syndafallet? Även profeterna, genom sitt ifrågasättande av den rådande ordningen, är intressanta i maktperspektiv. När man kommer fram till evangelierna finns numera ganska radikala rekonstruktioner av dessa, t ex de med feministteologisk inriktning (Hasse nämnde Schüssler-Fiorenza). Det betonas hur Jesus bröt mot traditioner och bl a ger en kvinna rätt efter att ha lyssnat till vad hon hade att säga (Mark 7:24). Ett annat exempel är Jesu tydliga ord om att den som vill vara stor ska vara de andres tjänare.> När Paulus skrev sina brev var kristendomen en mer anpassad rörelse och de stränga anvisningarna t ex i Rom 13 som vi kan tycka verkar konstiga, kan ses som ett strategiskt drag i missionssyfte menade Hasse. Efter bibelgenomgången gavs ordet fritt för frågor och diskussion. Vad som bl a spekulerades kring var om kristendomen fått samma spridning om den inte anpassat sig lika mycket efter den rådande makten. Kanske hade alla kristna blivit avrättade i ett tidigt skede, eller så hade religionen växt, men mycket långsammare. Det är svårt att veta hur man ska se på breven i bibeln, men workshopsdeltagarna var ganska ense om att det underlättar om man ser dem mest som vad de faktiskt är: adresserade brev till specifika församlingar. Samtalet i workshopen rörde sig också kring vår tids befrielseteologi som på många sätt är en motsats till hur kyrkan missbrukat sin ekonomiska och politiska makt under århundraden. De svåraste problemet, enligt många i gruppen är hur man ska tolka bibeln och enskilda bibelord. Det verkar ju som man kan förklara bibelord 21

22 nästan hur som helst om man ser på hur många "olika" kristna det finns. Sammanfattningsvis kan erfarenhetarna från denna workshop säga att ämnet. Kristendom och olydnad känns mycket intressant, särskilt om man vill kalla sig kristen, och veta vad man står för. Det är dock en svår fråga och flera av deltagarna sa att de nu skulle gå hem och läsa i sin bibel, för att lära sig mer. sekreterare Sara Johansson 22

23 ATT SITTA I FÄNGELSE FÖR FREDSARBETE Annika Spalde ( ) Rollfördelning Inledning Högläsning av ett bidrag av Ann-britt ur Fängelse Brev. Föredrag Annika berättade om sin fängelsevistelse. Förberedelse - Prata med andra som har erfarenheter - Organisera stödgrupper - Bearbeta rädsla Personligt plan - Rädsla av att bli bortglömd. - Att vara maktlös och frihetsberövad var ovant, ibland kunde det känns bekvämt med låsta rutiner som begränsade ens valmöjligheter. - Lärorikt att bli behandlad som en fånge. - God gemenskap med andra fångar. - Gott om tid. Politiskt plan - Fängelsevistelsen tydliggör konflikten. - Staten visar klart sin åsikt. - Bra att normalisera straffet. - En stor vinst i att berätta för andra om vistelsen och varför för att väcka engagemang och handlingskraft. Frågor till gruppen: Vad är man rädd för när det gäller att sitta i fängelse? Är det bra att normalisera straffet? Vilken typ av straff skrämmer mest? En halvtimmes paus. Runda där de flesta svarade på den första frågan: Jobb efteråt. Rädsla av att bli utestängd från gemenskaper och missa möjligheter Familjens reaktion 23

24 Barn Ekonomisk situation De flesta betonade att det som avskräckte inte var själva inspärrningen utan andra sociala bestraffningar. Utvärdering Bra med en personlig reflektion av fängelsetiden gripande. För lite stämningsunderlättning. En mysig och lugn stämning på gränsen till sömnig. Ingen riktig diskussion om något speciellt ämne Drog över tiden /Björn Eriksson

25 WORKSHOP OM ATT HÅLLA WORKSHOP Med Igge Olsson Deltagare: Kicki Andersson, Bo Bergstrand, Mikael Edfelt, Johan Essen Möller, Maja Halldén, Helena Kramár, Frida Lundqvist, Mie Romée och Robban Sundström # Presentation med personlig rapport # Genomgång av underlättarfunktionerna. Varje deltagare får någon funktion. # Alla får en stund för att prata igenom underlättaruppgiften tillsammans med den/de som fått samma uppgift. # Igge går igenom vad som kan vara bra att tänka på när man ska hålla en workshop och vi får en rad konkreta råd och tips, se lista nedan. # Runda där deltagarna får berätta om någon egen idé till workshop och om vilka svårigheter de kan tänkas innebära. # Lek: Lek- och pausunderlättarna (motsvarar på den här workshopen stämningsunderlättarna) håller i en sånglek så att vi får röra på oss en stund. # Grupparbete: Uppdelning i två grupper, varje grupp diskuterar de workshopsidéer som kommit fram i gruppen och alla får komma med synpunkter och förslag. # Utvärdering av workshopen i smågrupper. # Återsamling och redovisning av utvärderingssynpunkter. # Tack och hej! Här är några tips som vi fick: Se till att antalet deltagare inte blir för stort. 25

26 Man kan börja på utsatt tid eller strax efter även om inte alla kommit. Om man väntar för länge blir det lätt tråkigt och man tappar fart från början. Utöver de vanliga underlättarrollerna kan man även ha en mötesassistent som fungerar som stöd för mötesunderlättaren. Om man t ex har en väldigt besvärlig diskussion/workshop/möte så kan man bryta för en paus så att mötesunderlättaren och mötesassistenten kan diskutera hur man ska gå vidare. Kom ihåg att ta med papper och penna eller annat material som man kommer att behöva, sin egen fusklapp med anteckningar om vad man ska gå igenom, samt gärna en tydlig och lagom stor klocka som kan stå framme under workshopen. Det kan vara bra att tänka igenom de olika momenten noga i förväg, även om man sedan ändrar en del under workshopens gång. Varva gärna teori med praktiska övningar. Bra med runda efter övningarna, som eventuellt utmynnar i en diskussion. Planera så att det finns tid för diskussionerna. Andra synpunkter som dök upp under workshopens gång: Det är bra om alla deltagarna känner till kursens upplägg och tidsplan, t ex genom att ha den uppskriven på blädderblock, eller på papper som man delar ut i början. Det är bra att hålla noga på tiderna. Viktigt att underlättaren är mycket tydlig i sina instruktioner till deltagarna. Helena Kramár/Bo Bergstrand 26

27 OM METODER MED BASGRUPPER OCH KONSENSUS Workshop 3/1 Underlättare: Tuss Antal deltagare: ca 14 Basgrupper Syfte: Att ha någonstans där man kan ta upp problem eller något som är jobbigt, att diskutera, att ha roligt tillsammans. Ledarskap: Bra med roterande ledarskap för att undvika att roller fixeras. Rundor: Samtal förs genom rundor, där var och en får uttala sig i tur och ordning utan att bli avbruten. När alla sagt något kan man ha en fri diskussion. I en hopprunda finns ingen given ordning för vem som ska tala, men ingen får prata två gånger innan alla uttalat sig. Frågor får ställas till den som har ordet, för att underlätta förståelsen. Underlättaren får styra upp och eventuellt avbryta om någon blir långrandig. Det är OK att säga pass i en runda, om man ej vill tala. Personlig rapport: Bra att inleda möten med personlig rapport, för att känna till deltagarnas dagsläge, om något särskilt hänt sedan sist, eller så, eftersom det ej går att skilja övriga livet från möten. Må-runda: En runda där man berättar hur man mår, med fokus mer på känslorna. Samordningsgruppen Det beslutande organet på lägret, där makten finns. En representant från varje basgrupp, som dock är självständig och får framföra sina egna åsikter. Representanten har skyldighet att ta upp problem eller diskussioner som förts i basgruppen. Det är viktigt att besluten som fattas i samordningsgruppen snabbt skrivs ner i protokoll, innan de glöms bort, så att informationen kan nå basgrupperna. Alternativ mötesteknik I vanliga sammanhang har ordföranden ett mycket stort ansvar för mötet, vilket kan vara tungt. Här delas den rollen upp. Det har också en maktdelande funktion: Underlättare: Leder mötet, ser till att man kommer igenom programmet, dagordningen, och att ordet fördelas. 27