Filmhandledning BUFF 2015 ABOUT A GIRL Charleen macht Schluss. Tyskland, Regi: Mark Monheim. 104 minuter. Rekommenderas för åk 7 gymn.

Transkript

1 Filmhandledning BUFF 2015 ABOUT A GIRL Charleen macht Schluss. Tyskland, Regi: Mark Monheim. 104 minuter. Rekommenderas för åk 7 gymn. En filmhandledning av Sarah Olsson I dramakomedin About A Girl möter vi Charleen, 15 år och trött på livet. Hon försöker ta sitt liv men misslyckas, som tur är. Hon upptäcker hur underbart livet och kärleken kan vara, men lär sig också under filmens gång hur en kan hantera det svåra som kommer med att bli äldre. En film om att växa upp, och om att acceptera både livet och döden. Filmens handling 15 åriga Charleen undrar varför allt måste förändras. En dag vaknar en upp och har tusen problem: Killar, finnar, den ekonomiska krisen Redan när hon var sex år och hennes otrogna pappa blev utslängd för gott förstod Charleen att livet inte är någon barnlek, särskilt inte hennes. Hon tänker mycket på döden. I ett album sätter hon in foton hon tagit på döda djur, hon dagdrömmer om att människor råkar ut för olyckor och fantiserar om att idolerna Jimi Hendrix, Kurt Cobain och Amy Winehouse spelar musik uppe i himlen som hon kanske kan höra genom regnet om hon lyss nar tillräckligt noga. Sedan Charleen börjat praktisera på en begravningsbyrå undrar hon varför en egentligen ska gå igenom den hemska process det är att växa upp. De döda ser ju så glada och fridfulla ut.hon bestämmer sig för att avsluta sitt liv med hjälp av ett badkar och en hårfön. Det går inte riktigt som planerat, och hon vaknar upp på sjukhus bredvid sin oroliga mamma. Charleen vet inte vad hon ska säga; hon trodde ju att hon inte skulle behöva förklara sig. Charleen blir utskriven och får åka hem efter att ha lovat att besöka den okonventionella psykologen Dr. Frey. Vid det första besöket träffar hon klasskamraten Linus,

2 som också går till psykologen regelbundet. Charleen tycker till en början att han är töntig och avspisar honom när han försöker prata med henne, men de fortsätter stöta på varandra mellan tiderna och börjar efter ett tag umgås utanför väntrummet. När Charleen kysser honom står det klart att det är mer än bara vänskapliga känslor dem emellan. Även om de gillar varandra så är det inte helt friktionsfritt, och Charleen har fram tills slutet av filmen svårt att knyta an inte bara till Linus, utan till alla omkring sig. Hon glider ifrån bästa kompisen Isa som har börjat umgås med en annan tjej i skolan. Mamman oroar sig i onödan och lillebror Oskar är jobbig som vanligt och har dessutom spridit ut på internet att Charleen försökt ta sitt liv. Pappan som kommit tillbaka sedan självmordsförsöket kan aldrig säga något rätt. Den enda som Charleen aldrig stör sig på är hennes mormor. Men en dag när Charleen är ledsen och går hem i regnet, efter att Linus struntat i att dyka upp på deras biodejt, blinkar blåljus från trädgården. Mormor har dött och en sorg griper tag i hela familjen; en sorg som också för dem närmare varandra. Dagen efter att det värsta tänkbara hänt kommer kvinnan från socialtjänsten, Richter, som gjort en utredning om Charleen. Hon tycker att hemmet verkar vara för kaotiskt, och vill att Charleen ska skickas iväg till en institution. Mamman står upp för sin dotter, och frågar kvinnan om inte hon minns hur det var att vara 15 år, med alla tusen problem som plötsligt dyker upp. Mamman menar att hon säkert gjort många fel, men att Charleen har ett hem där hon är älskad, och där ska hon förbli. Efter att mormodern dött börjar saker falla på plats. Mamman och hennes pojkvän Volker har ett stort bråk och han är på väg att lämna henne. Charleen övertalar honom att stanna, han kan ju inte lämna henne nu. Dagen efter söker Charleen upp Isa och ber om förlåtelse för allt som har hänt och berättar att hennes mormor dött. De omfamnar varandra, och Charleen bekänner att hon kysst Linus, och att hon tyckte om det. Då visar det sig att Isa också kysst någon hon tycker om: tjejen hon umgåtts med i skolan. När Isa denna gången möter upp tjejen ler Charleen istället för att blänga svartsjukt. Efter ett besök hos Dr. Frey inser Charleen att hon inte kan släppa Linus. Hon åker hem till honom och tvekar lite när han säger att han inte vill prata. Men nu vill hon inte ge upp, utan bekänner sin kärlek i porttelefonen och blir insläppt. På begravningen skiner solen. Charleen frågar sin mamma om hon tror att mormor kan se dem nu. Mamman svarar att det tror hon, och att hon borde ge dem en signal. Sekunden efter ljuder en lustig ringsignal från prästens mobiltelefon. Alla skrattar och Charleen tittar leendes upp mot himlen. I filmens sista scen sitter Charleen och Linus på en kulle. De är lyckliga. Hon frågar om han vill veta hur motsatsen till döden känns, lutar sig fram och kysser honom. Att diskutera efter filmen Döden Döden är ett centralt tema i filmen. Framförallt i och med Charleens självmordsförsök, och senare när hennes mormor går bort. Charleen är fascinerad av döden: hon fotar döda djur, gillar bara artister som är döda och väljer att praktisera på en begravningsbyrå.

3 Varför tror ni att Charleen intresserar sig för döden? Hänger det ihop med hennes ovilja att bli äldre? Är det alltid destruktivt att vara nyfiken på döden? Tycker ni att filmen skildrar tonårssjälvmord på ett bra sätt? Varför/varför inte? Är det realistiskt? Charleens mormor var kristen och menade att de som begår självmord inte kommer till himlen. Mamman funderar på om de kanske inte redan är i himlen. Charleen är nyfiken på vad andra har för åsikter om saken, men berättar inte vad hon själv tror om himlen och ett liv efter detta. I sista scenen när hon och Linus sitter på kullen säger hon att även om hon kanske inte tror på att tomten kommer ner genom skorstenen, så tror hon fortfarande på honom. Vad tror ni hon menar med det? Kan tomten vara en metafor för himlen? Diskutera om ni tror att Charleen har börjat tro på ett liv efter döden. Är det ens viktigt för henne i slutet av filmen? Att växa upp Charleen tycker att vuxna är pinsamma och jobbiga och bara ljuger hela tiden. Hon längtar efter lugn och ro, och vill inte bli vuxen. Vid ett tillfälle säger hon till Dr. Frey att om en dör ung, så är en ung förevigt. Tror ni att det finns en djupare anledning till att hon inte vill växa upp? Vad kan hennes uppväxt och hennes föräldrar ha spelat för roll i hur hon känner? Charleen säger under filmens gång att hon är konsekvent med saker. I slutscenen återkommer hon till det och säger att det som verkligen är att vara konsekvent, är att inte alltid vara konsekvent. Hon säger också att hon tror det är vetskapen om att hon en dag kommer dö som gör livet värt att leva ibland. Vad tror ni hon menar med det? Vad är det som har hänt som får henne att tänka så? Är det ett bra sätt att tänka på tycker ni? Relationer Under filmen handskas Charleen med flera olika relationer. Dels de i hemmet och familjen, men också i skolan där hon känner sig osynlig i jämförelse med Isa. Hon stöter bort sin bästa vän, och när hon och Linus börjar umgås vill hon bara att de ska ses på fritiden, inte i skolan. Vad har Charleen för bild av sig själv? Tycker ni att den verkar stämma överens med hur andra uppfattar henne? Varför tror ni att hon beter sig som hon gör mot Isa och Linus?

4 När Charleen var liten fick hennes mamma nog och slängde ut pappan som varit otrogen. Han kommer tillbaka efter självmordsförsöket för att hjälpa till och, på mammans begäran, prata med Charleen. Lyckas han med det? Kommer de varandra närmare i slutet? På vilket sätt skulle han kunna vara ett bättre stöd? En annan pappafigur är Charleens biologilärare och mammans pojkvän, Volker. Under hela filmen stör sig Charleen på honom, mormodern kallar honom ständigt vid fel namn och familjen fnissar åt honom bakom hans rygg. Scenen då mamman och Volker bråkar påminner mycket om scenen i filmens början, den där pappan sticker. Varför tror ni att den här scenen fick ett annat slut? Om ni tänker på både pappan och Volker, vad kan de ha spelat för roller i Charleens liv fram till självmordsförsöket? Hjälper de henne på vägen tillbaka till livet? Hur? När kvinnan från socialtjänsten säger att hon anser att Charleen borde tas in på anstalt ryter mamman ifrån ordentligt. Hon håller en monolog om hur det är att vara ung, och säger exakt samma sak som Charleen gjorde i början: att en dag vaknar en upp och har tusen olika problem pojkar, finnar, den ekonomiska krisen. Vad tror ni det kan betyda för Charleen att höra sin mamma säga detta? Förändras bilden av mamman i den här scenen? Hur? Filmens språk och dramaturgi Berättargreppet i filmen är till stora delar subjektivt, det vill säga att mycket av det vi får se är ur Charleens perspektiv. Hennes röst hörs ofta och representerar hennes tankar, en såkallad voice over. Vi får också se hennes fantasier, till exempel när hon föreställer sig hur Richter ska skälla ut henne när hon kommer tillbaka till huset efter att Charleen försökt lura bort henne. Varför tror ni filmskaparna valt att låta oss se/höra så mycket av det Charleen tänker? Tycker ni om berättarsättet? Hade historien kunnat berättas lika effektivt om vi inte fick se vissa saker utifrån Charleen perspektiv? Hur? För det mesta går Charleens fantasier ut på att folk råkar ut för olyckor. Till exempel ser hon framför sig hur hennes pappa blir påkörd i filmens början, och det är först senare i filmen vi får veta att det inte var sant. I en dröm står Linus på en väg med en papperspåse på huvudet. Någon har ritat dit Einsteins ansikte. Han är nära på att bli påkörd, men överlever.

5 Vad betyder fantasierna? Representerar de något? Varför klarar sig Linus i hennes dröm, och vad betyder påsen på huvudet? I första scenen öser regnet ner, och i den sista skiner solen. Försök komma ihåg vädret i andra scener. Tycker ni att vädret är viktigt för att skapa rätt stämning i en scen? Det finns många andra knep som filmskapare använder sig av för att vi som tittar ska tänka och förstå saker på ett visst sätt. Försök minnas musiken i filmen. Skilde sig musiken åt beroende på om scenen var sorglig eller glad? Kan ni komma på något annat i filmen som gav er en särskild känsla?