Svep : slutrapport projekt 3, 4 och 5

Transkript

1 Peter Linde - projektledare Blekinge Tekniska Högskolas Bibliotek 21 September 2005 Svep : slutrapport projekt 3, 4 och 5 Sammanfattning Under två år har ett antal aktiviteter genomförts i det nationella projektet SVEP (Samordning av den Svenska högskolans Elektroniska Publicering), för att stödja och stärka arbetet med standardisering och utveckling av öppna vetenskapliga arkiv vid svenska lärosäten. Projektet har sitt ursprung i en sammanslagning av ett antal projektansökningar till BIBSAM SVEP skapades således med projektdeltagare från nio svenska universitet samt från Kungliga Biblioteket. SVEP projektets huvudmål är att koordinera och påskynda utvecklingen av elektronisk publicering inom den högre utbildningen I Sverige, samt att stödja en effektiv och hållbar utveckling inom området och att undvika dubbelarbete. Svep projektet har pågått från September 2003 till September 2005 och arbetet har delats upp i 5 delprojekt: 1. Interoperabilitet harmonisering av beskrivningar och beskrivningsformat för fulltextdokument 2. Långtidsbevarande/arbetsflöde och tekniska lösningar för arkivering av e-dokument lokalt och vid KB 3. Nationell portal för examensarbeten i fulltext 4. Råd och stöd för e-publicering verktyg och format 5. Bred förankring och diskussion genom seminarier och workshops Rapporten sammanfattar de aktiviteter som ägt rum inom SVEP:s delprojekt 3-5 under projektperioden. Aktiviteterna inom delprojekt 3-5 syftar till att nå ut till intressenter vid svenska universitet och högskolor för att underlätta deras e-publiceringsaktiviteter och skapa utrymme för diskussion och samarbetsmöjligheter. Frågorna är högaktuella såväl inom som utanför Sverige och tiden rätt för att verka för stöd kring att utföra insatser just nu. Därmed har tidsplanen lagts så att stor del av arbetet inom DP3-5 utförts tidigt under projektet. Den nedanstående genomgången av aktiviteter är uppdelad på respektive delprojekt. 3. DP3 Inom delprojektet samarbetar Lunds Universitets Bibliotek, Göteborgs universitetsbibliotek, Blekinge Tekniska Högskolas bibliotek, Linköpings universitet, SLU och KB-Libris för att samordna examensarbeten som finns i fulltext på Internet, och göra dem sökbara i en central tjänst. Målet har varit att skapa en gemensam nationell söktjänst för examensarbeten och studentuppsatser. Reaktionerna utifrån har varit positiva kring skapandet av den här tjänsten, nyttan, att med ganska enkla medel göra detta grå material mer synligt och lättåtkomligt, är lätt att se för många aktörer. Söktjänsten använder OAI-PMH för att samla in metadataposter från de olika högskolornas lokala tjänster och göra dem sök- och presenterbara i ett enhetligt gränssnitt. Under perioden har projektet haft eller har kontakt med de nedan listade lärosätena. HÖGSKOLA PLATTFORM STATUS Blekinge Tekniska Lotus m OAIstöd Ansluten till Uppsök Högskola Handelshögskolan, Göteborgs Eprints Ansluten till Uppsök Universitet Högskolan Dalarna Egenutveckling Ansluten till Uppsök Högskolan i Halmstad DSpace Håller kontakt med projektet 1

2 Högskolan i Jönköping DiVA Ansluten till Uppsök Högskolan i Karlstad DiVA Systemet förberett för söktjänsten Högskolan på Gotland På gång Håller kontakt med projektet Idrottshögskolan i Stockholm På gång Håller kontakt med projektet Karolinska Institutet ev. DSpace Håller kontakt med projektet KTH DiVA Systemet förberett för söktjänsten Linköpings Universitet DiVA Ansluten till Uppsök Luleå Universitet Egenutveckling Ansluten till Uppsök Lunds Universitet Egenutveckling Ansluten till Uppsök Malmö Högskola DSpace Håller kontakt med projektet Örebro Universitet DiVA Ansluten till Uppsök Södertörns Högskola DiVA Ansluten till Uppsök SLU Eprints Ansluten till Uppsök Stockholms Universitet DiVA Ansluten till Uppsök Umeå Universitet DiVA Ansluten till Uppsök Uppsala Universitet DiVA Ansluten till Uppsök Växjö Universitet DiVA Ansluten till Uppsök Musikhögskolan, Stockholm På gång Håller kontakt med projektet Kristianstad Högskola Eprints Ansluten till Uppsök LIBRIS tar driftansvar för Uppsök KB-Libris har sedan projektets planeringsfas visat intresse för att driva en nationell söktjänst för examensarbeten och är sedan projektstart deltagare inom delprojekt 3. Syftet med detta var att kunna medverka och ta del av arbetet med söktjänsten inför ett övertagande av drift av tjänsten efter projekttidens slut (hösten 2005). Strax efter projektstarten erbjöd sig KB-Libris att ta ansvar för stora delar av utvecklingen redan under projekttiden, för att på så vis lättare kunna driva tjänsten framgent. KB-Libris har i överföringen kommit att ansvara för det tekniska utvecklings- och driftsarbetet inom DP3, d.v.s. mjukvaror för datahöstning, databasen, fulltextindexering och användargränssnitt, samt hårdvara för server och annat material. Övriga projektdeltagare i gruppen har ansvarat för att det blivit strömlinjeformade och standardiserade lösningar för metadata och setstruktur, informationsspridning, funktionalitet, användbarhet m.m och fungerat såväl som arbetande inom projektet och som bollplank åt KB-Libris i deras arbete. Sedan november 2004 finns Söktjänsten, som döpts till Uppsök som en specialdatabas inom LIBRIS webbsöks ramverk (1). Detta faktum har underlättat marknadsföringen av tjänsten,såväl gentemot andra högskolor som internt inom de redan engagerade universiteten. 3.1 Revision av metadatamodell och dess setstruktur Som stöd för harmoniseringen av de olika lärosätenas beskrivningsmodeller arbetades en gemensam metadatamodell fram som grund för förbättrade sök- och presentations-möjligheter inom söktjänsten. Metadatamodellen för den nationella söktjänsten för studentuppsatser och examensarbeten från svenska universitet och högskolor skapades 2002 för den prototyp av söktjänsten som sattes upp inom BIBSAM-stödda projektet Samordning av söktjänster och metadatarepositorier för examensarbeten med publikationer från Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Blekinge Tekniska Högskola samt SLU. De lärosäten som ville ansluta till tjänsten behövde i princip enbart uppfylla tre enkla villkor: 1. kunna leverera medatada enligt OAI-PMH protokollet. 2. Ha uppsatserna tilligängliga i fulltext som pdf-filer. 3. vara kompatibla med söktjänstens metadatamodell. Inom DP3 har denna metadatamodell omarbetats så att den kan användas och förstås enklare av personer utanför projektet och i större skala. Den färdiga modellen publicerades i mars 2004 på webbplatsen (2), efter omarbetning inom arbetsgruppen, input från övriga projektet samt från externa personer, av vilka t.ex. KB:s Stina Degerstedt kan nämnas. Vokabulären för uppsatstyper har diskuterats flitigt och det har visat sig svårt att hitta en enhetlig lösning i frågan. Därför togs i juni 2004 beslut inom delprojektet att tillsätta 2

3 en arbetsgrupp som såg över hur uppsatstyperna rubricerades och presenterades i slutanvändargränssnittet. Gruppen arbetade under hösten Vi har använt Dublin Core formatet som grund för interoperabilitet i metadata modellen för uppsök. Följande element är obligatoriska: dc:title, dc:identifier, dc:publisher, dc:type, dc:date, dc:language, dc:creator. Förutom de obligatoriska elementen är det möjligt att använda uppsatsernas sammanfattningar i elementet dc:description. Okontrollerade nyckelord kan också läggas där samt i elementet dc:subject. Semantiska regler för varje fält ingår i metadatamodellen, som även inkluderar särskild vokabulär för elementet dc:type, som beskriver de olika typerna av uppsatser. För att anpassa oss till olika svenska utbildningar delade vi upp uppsatserna i fem nivåer: A=paper/studentarbete som högskolan publicerar elektroniskt, skrivna inom studentens första termin inom ett ämne, d.v.s. A-nivå eller 1-20 poängsnivån. B=paper/studentarbete skriven inom studentens andra termin av ämnesfördjupning, d.v.s på B-nivå eller poängsnivån. C=uppsats/examensarbete utfört under tredje terminen, poängsnivån. Arbetet kan i många fall vara en kandidatuppsats. D=uppsats/examensarbete utför under fjärde terminens ämnesfördjupning, d.v.s. på poängsnivån. Kan i många fall vara en magisteruppsats. Y=Examensarbete/uppsats som leder till en yrkesexamnen. Problemet med att använda examenstyp i dc:type är att Dublin Core inte medger plats för examensinformationen. The Networked Digital Library of Theses and Dissertations (NDLTD) (3) har I sin metada standard lagt till elementet thesis.degree och där definierat examensnivån. FAIR programmet i Storbritannien har i sin metadata modell lagt till i dc:type information som innehåller examens nivå (Diploma, Masters, Doctoral, Postdoctoral ETS) och namn (MPhil, PhD). Det finns alltså anledning att i framtiden, vid en ev. omarbetning av Uppsöks metadata modell, ta en närmare titt på dessa metadata modeller för ETDs (Electronic Theses and Dissertations). Vi la ner en hel del tid på att diskutera en gemensam klassificering av ovan nämnda examens typer men i slutändan beslöt vi att följa rekommendationerna från DARE projektet (4) och valde en pragmatisk lösning med enkel Dublin Core och lämnade mer utarbetade metadata modeller åt framtida behov som till exempel anpassningen av examina och examinationspoäng till Bologna processen och ECTS (European Credit Transfer System). Eftersom de lokala databaserna använder olika klassifikations system beslöt vi att inte försöka implementera ett gemensamt klassifikationssystem. Vi inkluderade därför i vår metadatamodell en enkel, obligatorisk OAI-set struktur, uppdelad i 8 ämnen (sets) för att medge basal ämnesbaserad sökning i Uppsök, men också för att tillåta selektiv skördning av poster av andra service providers än LIBRIS. Ämnesuppdelningen är: Humaniora/Teologi; Samhälle/Juridik; Bio-/Geovetenskap; Fysik/Kemi/Matematik; Konstnärligt arbete; Teknik; Medicin; Lantbruk/Veterinärmedicin/Skogl.vetenskap. 3.2 Översyn av Lotus Notes implementation Översyn och justering av BTH:s script som levererar OAI-poster från Lotus Notes har utförts kring årsskifter 2003/2004 med det resultat att Lotus Notes kan levererera OAI-poster till söktjänsten enligt specifikation. 3.3 Hjälp- och kringtexter till söktjänsten Textutformningen har koordinerats av SLU i samarbete med övriga grupper, i samband med att söktjänsten lanserades under hösten Användargränssnitt/användbarhet. Under januari och februari 2005 genomfördes en användarstudie där vi på datorskärmen spelade in användares reaktioner på de uppgifter som de ställs inför (5). Försökspersonen sattes framför en dator och uppmanades på egen hand navigera gränssnittet utifrån ett batteri med uppgifter. Mellan uppgifterna intervjuades personen. En blankett med standardfrågor om bakgrund, yrke etc. fylldes i av varje användare efter färdig inspelning. 10 personer genomförde undersökningen: 5 kvinnor och 5 män. 9 av dessa personer var 9 högskolestuderande 1 var universitetslektor. Frågorna och uppgifterna var konstruerade för att ge oss ledtrådar om främst följande frågeställningar: Hur pass lättnavigerat är gränssnittet? Hur fungerar fältet uppsatstyp? Finns det någon nytta med att i detalj kunna välja lärosäte/inst. Eller är det bara förvirrande? 3

4 Finns de val- och de kombinationer av fält som kan tänkas efterfrågas? Innehåller systemet attraktiv information? För att få ett svar på dessa frågor har försökspersonerna ställas inför ett antal uppgifter: 1. Att hitta en specifik uppsats som man enbart vet titeln på (Fråga 3) 2. Att hitta en uppsats av en viss författare (Fråga 2) 3. Att hitta uppsatser inom ett visst begränsat ämnesområde (Fråga 4) 4. Att hitta uppsatser från ett visst lärosäte(org. Nivå) i ett visst ämne (Fråga 1) 5. Att hitta uppsatser av en viss typ i ett visst ämne (Fråga 5) 6. Att hitta fram till ett fulltextdokument (Fråga 2) 7. Att göra en egen sökning efter något som intresserar försökspersonen själv (Fråga 6) Samtliga av intervjufrågorna och svaren samt beskrivning av skärmnavigering har transkriberats efter varje undersökning och utsnitt av dessa följer nedan i sammanställd form med slutsatser. Svarsformuläret sammanställs även det och finns som bilaga. Sammanställningen avslutas med ett försök att svara på de frågeställningar som angivits ovan. Efter en användarundersökning av uppsökstjänstens gränssnitt där 10 personer deltagit har projektgruppen stärkts i sin uppfattning att Uppsök erbjuder bra information på ett lättillgängligt sätt för studenter på högskolor och universitet i Sverige. Generellt fick söktjänsten mycket gott betyg av försökspersonerna. Dock föreslår projektgruppen i delprojekt 3 vissa förbättringsåtgärder. De viktigaste av dessa är: Stycka upp lärosätesfältet i två val som börjar med själva lärosätet och sedan kan man gå vidare till just det lärosätets institutioner. Om detta inte är tekniskt möjligt ange endast lärosäte i rullisten. Ett alternativ kan vara att sätta färg bakom lärosätet i listan, så att det är lättare att se när ett nytt lärosäte kommer. Länkarna Sök, websök och sökformulär ligger alltför nära varandra och förvirrar användarna. Många använde Sök för att komma tillbaka till sökformuläret och hamnade då på Libris söksida och var i samtliga fall tvungna att ta hjälp av Testledaren för att komma rätt igen. Här behövs ett nytt formgivningstänk för här blir ständigt fel! Om inte sidan kan formges annorlunda bör man i varje fall döpa om länken sökformulär till Ny sökning. Knappen Rensa kan ev. göras eller placeras tydligare. Ledtexterna till sökfälten bör tydliggöras. Idag förstår ingen att dessa är länkade till utmärkta hjälptexter. Ingen försöksperson uppmärksammade detta. Klicka här för mer info skulle kunna vara en text som visas när pekaren förs över länken. Tydliga hjälptexter på plats i så stor utsträckning som möjligt förordas. Nyckelordsfältet bör tas bort. Det råder fullständig anarki bland användarna om vad fältet har för användning och innebörd. Dessutom finns det ingen kontrollerad vokabulär för nyckelorden, vilket gör kvaliteten ojämn. Dessa poster hittas ju lika gärna via en sökning på Sök i alla fält. Länken till det korta presentationsformatet har ingen i undersökningen hittat till själva. Ska detta behållas borde länken göras tydligare. Ev. läggas en nivå upp. Det råder uppenbarligen stor förvirring både bland administratörer och användare av uppsökstjänsten om klassificeringen av uppsatstyper. Den rimliga slutsatsen av detta är att i möjligaste mån förklara kriterierna som gäller i uppsök vad gäller uppsatstyper. Denna hjälptext finns men borde tydliggöras. Ev. läggas ut på sökskärmen. 3.5 Marknadsföring och informationsspridning Vi upplever att medvetenheten om DP3:s arbete nu är relativt stor runt om i landet. Arbetet med marknaddsföring har främst inneburit personliga möten, e-postkorrespondens via mailinglistor och presentationer på interna eller öppna möten /seminarier. En tävling kring namngivning av uppsatstjänsten gjordes hösten Vinnande bidraget (Uppsök) belönades med specialtryckta t-shirts. Inför öppnandet av Uppsök-tjänsten i november 2004 skickades pressmeddeleande till bl. a TT; tjänsten anmäldes till sökmotorere som Google, Scirius mfl; utskick till samtliga lärosäten via med länkadress till den nya tjänsten. Uppsök blev mottagen med öppna armar av tjänsten Uppsatser.se som drivs av studenter vid Stockholms universitet och som försöker skapa en mötesplats kring uppsatser och uppsatskrivande. På Uppsatser.se har man med Libris goda minne 4

5 skapat en snabb-sök funktion där besökaren kan söka bland Uppsöks uppsatser. Tyvärr kan man få intrycket att söktjänsten drivs av Uppsatser.se och inte Libris eftersom denna information inte framgår tydligt. Uppsatser. Se har dock tillfört två intressanta inslag i sin uppsöks-klon, nämligen 10 mest visade uppsatser och 30 senaste sökningar. I projektgruppen togs också ett beslut att försöka få ett paper accepterat om tilkomsten av Uppsök till konferensen 9th ICCC International Conference onelectronic Publishing i Leuven Belgien, sommaren Detta paper accepterades i början av 2005 och presenterades på konferensen den 9 juni 2005 (6). 4. DP4 4.1 Webbplatsen SVEPs Webbplats öppnades för inmatning av innehåll i november /december Sedan dess har innehåll tillförts kontinuerligt. För webbplatsen har domänen / svep- projekt.se köpts och registrerats hos företaget Speednames för en tvåårsperiod. Under hela projekttiden har material som producerats i projektet och som haft relevans för projektdeltagare och olika målgrupper gjorts tillgängligt på sidorna. En av de färskaste bidragen är guiden till sk. Static repositories, som tillfördes sommaren Informationen om static repositories tillkom som en tjänst för de högskolor som inte har resurser att satsa på publiceringsverktyg av typen Eprints eller DiVA utan föredrar enkla statiska överföringar av OAI-PMH kompatibel data som kan härbergeras av någon service providers (7). 4.2 Översikt över publiceringsverktyg Under perioden fram till maj 2004 arbetade projektdeltagarna intensivt med att beskriva publiceringsverktyg, bl.a. utifrån de frågor en svensk högskola kan ställa inför val av publiceringsverktyg. Uppsala universitet har beskrivit DiVA, Göteborg och SLU har beskrivit Eprints, Linköping Dspace, BTH sin OAI-kompatibla Lotus Notes, samt Lund CDSWare. Förarbetet med att ställa upp översikten har gjorts av i första hand Blekinge Tekniska Högskola, medan den slutliga samordningen inför färdigställandet har gjorts bl.a. av Lunds Universitet. Översikten publicerades på webbplatsen i sin första version maj Under hösten 2004 publicerades en reviderad version (8). Inspirerade av Open Societies utmärkta A Guide to Institutional Repository Software har målet varit att skapa en överblick över system som används och kan användas i Sverige och som kan hantera OAI-PMH. Programmen i översikten är med undantag av DiVA, gratis. Översikten ger en kort jämförande beskrivning av de olika systemens funktioner, tekniska specifikationer, installationskrav etc. och tillhandahåller också kontakt information samt användbara länkar för fördjupade studier. 4.3 Kontakt-/resurspersoner Som ett del i stödet från SVEP för de svenska högskolornas elektroniska publicering erbjuds inom DP4 medel, motsvarande kronor per högskola, att användas för att få en kontaktperson som ska finnas till hands i något bestämt led av arbetet kring lokal elektronisk publicering (medel administrerade av BIBSAM). 4 Olika kontaktpersoner har under projekttiden haft kontakt med ett tiotal högskolor för konsultationer varav flera utnyttjat möjligheten att använda :- för fördjupat stöd Per Åkerlund, SLU har haft kontakter med Högskolan i Kristianstad ang. Eprints-stöd. I skrivande stund är Per också engagerad av Musikhögskolan i Stockholm i deras val av publiceringsplattform. Peter Hansson m.fl. på Uppsala Universitet har haft kontakter med Linköpings och Växjö Universitet ang. DiVA-stöd. Eva Müller, UU har haft kontakt med KTH ang DiVA-stöd liksom med Mälardalens högskola. Jörgen Eriksson, Lunds Universitet har haft kontakt med Mälardalens Högskola ang. Kravspecifikation. 5. DP5 Delprojektet har under projekttiden genomfört fyra workshops /seminarier för att lyfta upp aktuella frågor av framförallt praktisk karaktär inom e-publiceringsområdet, samt för att kunna föra ut och 5

6 diskutera resultat från övriga delprojekt. Vid samtliga seminarietillfällen har vi mottagit positivt gensvar kring upplägg och genomförande. Alla seminarier /workshopar har varit fullbokade eller näst intill. 5.1 Workshop Göteborg 4 mars 2004 på Handelshögskolan, Göteborg. Workshopen var fullsatt, och bland de anmälda fanns 19 av landets universitet och högskolor representerade. Workshopen inleddes med presentationer och diskussion kring olika publiceringsplattformar. Workshopen syftade till att ge inblick och förståelse kring användning av och syfte med de olika verktygen. Erfarna användare och utvecklare presenterade tre verktyg, DiVA, EPrints och DSpace. Under andra halvan av dagen hölls diskussioner i mindre grupp kring olika aspekter i ett sådant arbete. Presentationer: Inledning. Välkommen. Jessica Lindholm, Lunds universitets bibliotek. DiVA. Presentation kring användning och erfarenheter av DiVA. Peter Hansson, Uppsala Universitetsbiblioteks enhet för digital publicering. Eprints. Presentation kring användning och erfarenheter av open source programvaran EPrints. Aina Svensson, Sveriges Lantbruksuniversitet. DSpace. Presentation kring erfarenheter och användning av DSpace vid University of Glasgow, Skottland, samt om arbetet med JISC-finansierade Open Arcives-projektet DAEDALUS-projektet som ligger inom ramen för Storbritanniens FAIR-projekt. William Nixon, University of Glasgow, Skottland. Modererade gruppsamtal i tre mindre grupper, a) Teknisk session. Implementering av EPrints utifrån erfarenheter med Göteborg Handelshögskolans elektroniska publiceringscenter (EPC). Diskussion utifrån en inledande presentation av moderator Jonas Öberg, Institutionen för Informatik vid Göteborgs universitet, återrapportering av Carin Björklund. b) Allmänna implementeringsfrågor /Vad ska det tjäna till? Vi ställer frågan och försöker komma fram till vilka syften ett publiceringssystem (examensarbeten /vetenskapliga dokument) ska tjäna och hur man kan förbereda sig för ett gott resultat. Moderator Peter Linde, Blekinge Tekniska Högskola. c) Den organisatoriska implementationen av ett publiceringssystem. Diskussion utifrån inledande presentation av moderator Eva Müller, Uppsala universitetsbiblioteks enhet för digital publicering, återrapportering av Mats Lindqvist. Återrapportering från grupperna samt avslutande diskussion 5.2 Workshop Uppsala 3 juni 2004 på SLU biblioteket, Uppsala, samlade SVEP:s andra seminarium ett sjuttiotal deltagare från 27 olika organisationer, mestadels från bibliotek vid landets högskolor och universitet men också från grannlandet Norge. Dagens presentationer gav inblick i den nu pågående utvecklingen och arbetet kring publiceringsdatabaser för analys, publiceringsverktyg åt våra lokala e- publiceringstjänster och pågående arbete med söktjänsten för svenska examensarbeten och studentuppsatser och med uppställande av beskrivningsmodeller för olika typer av publikationer och syften. Presentationer: Publiceringsdatabaser: Bibliografisk databas vid Uppsala universitet. Stefan Andersson, Uppsala universitetsbibliotek och Leif Eriksson, Uppsala universitet, Universitetens bibliografiska databaser ur ett nationellt perspektiv. Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket Examensarbeten: Arkiv Ex:s väg till LIBRIS. Jessica Lindholm, Lunds universitets bibliotek, Arkiv Ex: En söktjänst för uppsatser och examensarbeten. Kristin Olofsson, KB-LIBRIS. Översikt över publiceringsverktyg: SVEPs guide till Publiceringsverktyg. Peter Linde, Biblioteket vid Blekinge Tekniska Högskola. Kommentarer och erfarenheter av publiceringsverktygen DiVA, CDSWare, EPrints, DSpace och Lotus Notes. Om egenutveckling av system för elektronisk publicering. Erfarenheter från Lunds Universitets Bibliotek. Jessica Lindholm och Sigfrid Lundberg, Lunds universitets bibliotek. 5.3 Workshop Umeå Tredje workshopen ägde rum 14 oktober 2004 på SLU i Umeå. Uppsök-tjänsten presenterades och diskuterades utifrån aspekter av vad ökad synlighet för studentuppsatser kan innebära. På seminariet talades också om erfarenheter kring användning av olika publiceringssystem i drift - EPrints, DiVA och DSpace. Ett fyrtiotal deltagare från svenska lärosäten fick ta del av följande program: FM: SVEP-projektet (Jan Hagerlid) Uppsök-Söktjänsten för examensarbeten och studentuppsatser : (Jessica Lindholm, Kristin Olofsson. 6

7 Elektronisk publicering och Rädslan för fusk, inledning (Peter Linde), Företaget Urkund - hur fungerar det och stoppar det fusket? (Johan Nilsson, Urkund, Umeå; Urkund - användarerfarenheter (Lennart Wikander, universitetslektor, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet EM: Erfarenheter av olika publiceringsverktyg : förankring, organisation, finansiering, teknik och praktik. DSpace & BORA (Ole Gunnar Evensen, Universitetet i Bergen), DiVA (Mats Almqvist, Umeå universitetsbibliotek). Likt och olikt i två EPrints-arkiv (Aina Svensson, SLU Ultunabiblioteket). 5.4 Seminarium Lund SVEP-projektets fjärde seminarium ägde rum April 2005 på Ideon i Lund och ingick i en större internationell workshop, samarrangerad med DELOS och ScieCom. Fler än 90 deltagare från 10 länder bjöds på ett brett program, med bland annat presentationer av implementering av en akademisk sökmotor, metoder för långtidsbevarande, e-publiceringspolicies och hur vi kan motivera forskare att egenarkivera. Här gavs rikliga möjligheter att ta del av och dela med sig av erfarenheter av vetenskaplig elektronisk publicering från flera europeiska länder. Sista dagens eftermiddag anordnades en session på svenska där SVEP-projektets resultat presenterades. Tonvikten låg på delprojekt 1 och Övriga presentationer I anslutning till den andra nordiska konferensen kring vetenskaplig kommunikation, Nordic Conference on Scholarly Communication, i Lund, inbjöd SVEP till ett nätverksmöte med nordiska kollegor. Mötet syftade till att skapa ett kontaktnät för idéutbyte m.m. som också skulle kunna leda till ett närmare samarbete. Följande presentationer av projektet /delprojekten har gjorts utöver de som gjorts inom seminarieserien i delprojekt 5: TGV-gruppens seminarium om elektronisk publicering, KTHB (Staffan Parnell) Den svenska högskolans elektroniska publicering. SVEP seminarium, Kungliga Biblioteket (Jessica Lindholm) Bibliotekschefskonferensen CK-04, Sollentuna (Jessica Lindholm) th ICCC International Conference on Electronic Publishing held in Katholieke Universiteit Leuven, Belgium. Presentation av paper skrivit av Peter Linde, Carin Björklund, Aina Svensson. Därutöver har ett flertal presentationer gjorts lokalt vid deltagarnas högskolor, samt inom ramen för delprojekt 5. Slutsatser Projektet har visat att det finns ett stort behov av information och stöd för utvecklingen av fungerande modeller, standarder och plattformar för elektronisk publicering av student- och forskningsdokument vid de svenska högskolorna och universiteten. Många lärosäten står nu inför svåra och dyrbara val när det gäller elektronisk publicering och det har inte minst märkts inom delprojekten 4 och 5 att allt stöd och all information tas emot med stor tacksamhet. SVEPs websidor och seminarier har varit välbesökta. Vad gäller delprojekt 3 har vi praktiskt visat att det är relativt enkelt att få till stånd en fungerande tjänst baserad på OAI-PMH. Uppsök har efter snart ett år över tusen användare varje dag och det visar på att projektet genomförts vid rätt plats och rätt tid och med rätt innehåll. Valet av en enkel metadata modell, en heterogen men ändå väl sammansvetsad projektgrupp med stort praktisk erfarenhet samt färdigutvecklade mjukvaror och standarder bidrog starkt till att Uppsöktjänsten blev en succé. Seminarierna fungerade inte enbart som informationsspridning om Uppsök och hur att hantera öppna vetenskapliga arkiv, utan gav även projektet fart genom att inspirera lärosäten att aktivt delta i projektet med idéer och innehåll i Uppsökstjänsten. Projektet är nu avslutet men arbetet ute på de svenska lärosätena med att skapa och hantera öppna elektroniska arkiv för sina studenter och forskare fortgår. Uppsök har nu tack vare LIBRIS en stabil och långsiktig ägare men vem stödjer, samordnar och uppmuntrar biblioteken och forskarna i ovanstående frågor fortsättningsvis? Behovet finns definitivt! Peter Linde BTH Jessica Lindholm (projektledare tom mars 2005) - DTV Carin Björklund Handelshögskolan Gbg 7

8 Kristin Olofsson - LIBRIS Peter Berkesand LiU Tomas Lundén LU Aina Svensson SLU Peter Hansson UU Referenser 1. Uppsök Examensarbeten och uppsatser I fulltext. ( ) 2. Metadata model for Uppsök: ( ) 3. ETD-MS: an Interoperability Metadata Standard for Electronic Theses and Dissertations -- version 1.00, revision 2 ( ) 4. Van der Kuil, Annemiek & Feijen, Martin (2004). The Dawning of the Dutch Network of Digital Academic REpositories (DARE): A Shared Experience. Ariadne, Issue 41, October, ( ) 5. Linde, Peter. Sammanfattning - Användarundersökning av Uppsöktjänsten. SVEP project homepage: URL (interna sidorna). 6. Linde Peter, Björklund Carin, Svensson Aina. Putting a National Portal for Undergraduate Theses into Production. In 9 th ICCC International Conference on Electronic Publishing held in Katholieke Universiteit Leuven 8-10 june Edited by Milena Dobreva and Jan Engelen. Published by Peeters Publishing, Leuven Also available at URL or ( ) 7. Sveps hemsida static repository guide. ( ) 8. SVEPs hemsida Översikt. ( ) 8