DIREKT. Kära läsare! Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium

Transkript

1 DIREKT NYHETSBREV FRÅN TANKESMEDJAN MOVIUM EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTERNA PÅ MOVIUM RÅDGIVNING NUMMER 4, 2016 Kära läsare! Det finns en rikhaltig flora av stadsodlingsprojekt runt om i Sverige. Väldigt ofta är det småskaliga projekt där kanske inte odlingens produktivitet står i fokus. Istället handlar det om att samlas och producera grönsaker för eget bruk i en form av gemenskap med sociala, pedagogiska och rekreativa syften. Stadsodling är per definition ett positivt fenomen få kan invända mot betydelsen av att exempelvis skapa integration mellan olika boendegrupper inom ett bostadsområde, både när det gäller ålder och etnicitet. Sedan finns det stadsodlingsprojekt som har en mera kommersiell karaktär. I Malmö har Stadsbruk verkat i några år, med finansiell stöttning av bland andra Vinnova. Projektet syftar till att skapa jobb och tillväxt inom svensk trädgårdsnäring genom ekologisk odling och matproduktion på stadsnära platser i och runt staden. Stadsbruk kopplar samman de goda sociala exemplen från stadsodling, med lönsamheten från lantbruket. Odlare kan arrendera mark från Malmö stad (min 600 kvm) och odla produkter till försäljning antingen genom egna försäljningskanaler eller på Stadens Skafferi, som hålls varje månad under odlingssäsongen i Folkets Park. Projektet presenteras på ett seminarium i Malmö den 22 augusti, läs mer om detta på Moviums hemsida. I en artikel i denna utgåva av Movium Direkt presenteras en annan form av kommersiell stadsodling: produktionsväxthus placerade på större platta tak i förorter eller industriområden. Ulf Andersson på Naturvårdsverket, och ledamot i Moviums ledningsråd, har intresserat sig för denna urbana odlingsform, som är en starkt ökande global trend och där konceptet ofta bygger på lokala resurser, till exempel spillvärme, regn- och gråvatten. Svenska projekt är i faggorna. Med tillönskan om en trevlig och avkopplande sommarferie! Hälsningar Göran Nilsson Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium Parc de la Villette, Paris, i juni Parc de la Villette i nordöstra delen av Paris omfattar totalt cirka 55 hektar och räknas som stadens tredje största park. 35 hektar utgör grönområden med bland annat tio tematrädgårdar. Parken etablerades på 1980-talet på ett tidigare slakthusområde. Området är ett populärt utflyktsmål för hela familjen här finns museer, teatrar, konsertsalar, utomhusbio, scener för tillfälliga arrangemang samt många lekmiljöer för barn. Ett speciellt kännetecken utgör de 35 röda byggnader, så kallade follies, som står utplacerade så de skapar referenspunkter och organisation i parken. De flesta har en dekorativ funktion men några har omvandlats till bland annat caféer och informationscentra. Det senaste kulturella tillskottet i parken är Philharmonie de Paris, invigt i januari Det är ett spektakulärt konserthus ritat av Jean Nouvel. Den stora konsertsalen rymmer besökare, som sitter dels på parkett men också runt om scenen på oregelbundet utformade, i olika höjdlägen flytande, balkonger. Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 3,

2 Ett urval av frågor & svar nyligen dokumenterade av Moviums rådgivare Plantering av buskage Vi arbetar med en buskplantering som ska planteras på en strandpromenad i centrala Stockholm. Ursprungligen har växterna varit hassel, slån och Rosa carina. Vi ska fortsätta använda dessa arter men byta ut rosen. Så första frågan: vi behöver ett förslag på en liknande ros, rosablommande, men inte lika stor som Rosa canina, har du något förslag? Planteringsytan med buskarna är rak i bakkant, men vågig i framkant. Så jag undrar om ni kan ge rekommendationer för c/c-avstånd på hasseln, slånet och rosen. Vilka bredder/höjder kommer dessa buskar komma upp i? Jag vill kunna anpassa planteringsytan efter detta. Kommer buskarna att hänga över något, utanför planteringsytan? Den lämpligaste rosen jag kan tänka mig är carolinaros, Rosa carolina Fk Gunnel E. Den blir 1,2-1,7 meter, beroende på ljusläge och markfukt. Ju torrare och soligare, desto lägre. Om man vill hålla sig till svenska vildarter kan du välja hartsros, Rosa villosa ssp. mollis Fk Balingsta E, istället. Den blir vanligen något lägre med gråludna, hartsdoftande blad vid beröring. Det är en vanlig art i Stockholms skärgård och i Mälardalen. Både slån, Prunus spinosa E, och hassel, Corylus avellana E, blir yvigare med åren. De kommer att hänga ut över planteringsytan men om det blir ett problem får man skära bort hela skottet ända ner till basen. På så sätt bibehålls en friväxande karaktär. En hassel kan om den är planterad som landskapsplanta tio år efter plantering vara 2,5-4 meter hög och 2-3 meter bred. Motsvarande mått för slån skulle vara 2-3 meter hög och 1,5-2,5 meter bred. Planterar du tätt blir de högre och smalare. Rosen bör du ha i brynet ut mot söder. Lämpligt planteringsavstånd för rosen är 0,5 meter om du använder landskapsplantor cm. För slån och motsvarande planttyper fungerar 1 meters planteringsavstånd bra. Båda dessa kan med fördel planteras som barrotsplantor under senhöst respektive tidig vår. Om så görs bör de för bästa etablering skäras ner till cm i april i samband med vårplantering eller vid samma tidpunkt om det varit en höstplantering. Hassel föreslår jag att du sätter som buskplantor i kruka och använder plantavstånd 1,5-2 meter. Tomas Lagerström Plantering av tallar Jag har en fråga gällande plantering av tallar i en trafikplats, som ligger med omgivande naturmark på landsbygden. Jag funderar på vilken växtkvalitet som skulle ge den snabbaste/bästa etableringen för att få upp fullvuxna tallar. Skötseln kommer att behöva bli extensiv, åtminstone efter byggskedet. En sammanfattning av mitt svar: Välj tallplantor av känt ursprung. Gärna från en frökälla i närheten, om möjligt. Svenska skogsplantskolor redovisar proveniensen. Jag skulle välja en täckrotsplanta av en större kvalitet, till exempel Air-Pot 90 eller 115. För att säkra en god etablering plantera även björk som amträd. Björn Vollbrecht Riskträd eller ej? Jag har varit och tittat på en gammal pil, som man velat bevara i ett vägprojekt men som nu blivit påkörd av en bil. Frågan var från början om pilen kommer att överleva. Men efter platsbesöket är frågan snarare om det är en säkerhetsrisk att ha kvar trädet? Det går lätt att gunga hela trädet med hjälp av en arm och det är stora sprickor runt hela stammen. Halva trädet står lutat mot en trafikskylt som delvis håller uppe trädet. Det är också lätt för barn att klättra upp på trädet. Finns det någon 2 Movium Direkt nr 3, 2016

3 detta kommer en stor insats i form av stagning och uppbindning att krävas för att trädet skall kunna stå kvar, detta i kombination med kontinuerliga besök för att sköta både träd och uppbindning. Hur ser närområdet ut? Finns där andra gamla hamlade pilar i bättre skick? Om så är fallet är mitt förslag att fälla trädet och ersätta detta med ett nytt. Om trädet är unikt för platsen och området bör kanske insatser såsom stagning och uppbindning övervägas. Om trädet fälls kan de gamla stammarna, som säkerligen är en stor faunadepå, med fördel grävas ner stående för att sakta brytas ner på en plats där de inte riskerar att skada någon eller något. Placeras de i samma upprätta position som de står idag kan en stor del av mikrolivet fortsätta. Jag hoppas att detta gav ett svar på din fråga, återkom annars. Patrick Bellam Märkning av träemballage Vad gäller i dagsläget för emballagevirke från Portugal och Kina? Ska allt virke vara stämplat och värmebehandlat? Hur ser märkningen ut i så fall? Skadad pil kan trädet bli en säkerhetsrisk? chans för detta träd att få stå kvar och se bra ut och framförallt inte utgöra en säkerhetsrisk? Det är svårt att från bilderna avgöra om trädet faktiskt lever längre, dock ser det relativt nyhamlat ut så jag utgår från att trädet fortfarande är vid liv. Vidare kan jag från bilderna inte avgöra hur platsen används, men om trädet är en risk för människa eller egendom bör det enligt mig avlägsnas omedelbart. Som trädet står nu verkar det som att det lutar in mot en gräsyta och inte riskerar att falla ut i angränsande vägbana, så risken bör baseras på hur gräsytan används. Om trädet lutar sig mot skylten bör det stagas upp för att inte skymma eventuell sikt. Är trädet vid liv kommer dock vikten på de båda stammarna öka avsevärt i och med att nya skott och grenar börjar växa. Detta kommer att leda till att trädet blir ännu mer ostabilt och även att eventuell träffyta ökar om trädet faller. Med anledning av Reglerna för märkning av träemballage från Portugal och Kina finns kvar. Det ska vara märkt enligt den internationella standarden ISPM 15. Reglerna ligger fast och gäller vid import av sten från dessa länder, vilket är vanligt i trädgårdsbranschen. För att kontrollerna ska fungera finns speciella regler om du själv är importör då ska du vara registrerad som sådan hos Jordbruksverket. Alla sändningar ska anmälas men kontrollfrekvensen är 15 procent. Det gläder mig att du frågar om reglerna för träemballage, eftersom de har tillkommit för att skydda våra skogar och stadsträd från farliga skadegörare. Före standarden ISPM 15, som infördes i början av 2000-talet i de flesta länder världen över, användes obehandlat och ofta färskt träemballage, som kan hysa skadegörare som lätt kan angripa levande träd. Detaljer om reglerna och kontroller finns på Jordbruksverkets webbplats. Informera dina leverantörer att träemballage ska följa ISPM 15. Kommer dina varor med omärkt Movium Direkt nr 3,

4 träemballage finns risk för att det är angripet och kan sprida skadegörare. Dessutom kan du drabbas av extra kostnader eftersom alla kostnader för omhändertagande av icke-godkänt träemballage faller på importören. Skulle du själv upptäcka omärkt träemballage, som inte har hamnat i Jordbruksverkets stickprovskontroller, se till att bränna det för säkerhets skull för trädens skull. Reglerna skiljer mellan import från länder utanför EU och handel inom EU. Import från länder utanför EU Allt träemballage från alla länder utanför EU ska vara behandlat och märkt enligt ISPM 15. Det pågår en särskild satsning inom EU på kontroller av träemballage som följer med vissa stenprodukter från Kina. Detta beror på att det har gjorts upprepade fynd av skadegörare i kinesiskt träemballage. Följderna är bland annat flera utbrott av asiatiska långhorningar inom EU, senast i Finland, vilket har rapporterats om i tidigare nummer av Movium Direkt. handelmarknad/tratraprodukterochtraemballage/ traemballage/handelinomochutanforeu/traemballag efrankina.4.425b011913efa70e20e846.html Träemballage inom EU Det finns inga generella krav på träemballage inom EU förutom från de områden, där man har haft utbrott av tallvedsnematoden. Det gäller Portugal inklusive Madeira samt tre avgränsade områden i Spanien. Från dessa områden är reglerna för träemballage desamma som från länder utanför EU men det gäller bara för barrvirke på grund av tallvedsnematoden. portugal.4.4b00b7db11efe58e66b html Undantag från märkning Processat trä, såsom spånplattor och plywood omfattas inte av standarden ISPM 15 på så sätt att de inte behöver genomgå behandling som godkänts av standarden. Processat trä tillverkas genom limning, hög temperatur och tryck. Märkning av emballage från Kina. Märkning av emballage från Polen. Märkning av emballage från Saudiarabien. Hur ser märkningen ut? På Jordbruksverkets webbplats ser du olika modeller för godkänd märkning i ISPM15. handelmarknad/tratraprodukterochtraemballage/ traemballage/markningmedispm15/markning.4.37e 9ac46144f41921cd1ec1b.html Träemballage återanvänds och cirkulerar mellan länder. För exempel på olika godkända märken se ovan. Ingrid Åkesson 4 Movium Direkt nr 3, 2016

5 Att förebygga angrepp av tulpangråmögel Finns det någon erfarenhet från behandling av jord smittad av tulpangråmögel (Botrytis tulipae) eller behandling av jord i förebyggande syfte med svampen Trichoderma? Eftersom jag inte hört talas om några försök vad gäller behandling med Trichoderma mot Botrytis tulipae utan bara mot B. cinerea så ställde jag frågan till Thomas Richard på Bio Innovation AB. Så här lyder hans svar. Hej Maj-Lis! Det tog tid för mig att hitta några läsvärda sammanfattningar. Jag hittade inget om Trichoderma-behandling av Botrytis tulipae, men på grund av släktskapet med Botrytis cinerea och att det är en svamp i största allmänhet, så tror jag Binab har effekt med rätt strategi. Enligt nedan så behöver patogenen stoppas innan den nya vävnaden angripits, dels på grund av synliga skador på plantan och dels att det är långt svårare att behandla kurativt. Jag föreslår doppning av lökarna i Binab TF WP 1 g/l vatten med omrörning (slampulver) 48 timmar innan plantering. Vattnet behöver vara av dryckeskvalitet. Trichoderma atroviride behöver 48 timmar på sig att aktiveras (T. polysporum längre). Sklerotierna är motståndskraftiga, men hyferna är det inte, så det är hyferna som behöver stoppas innan dessa når fram till den nya vävnaden. Sklerotier som är längre ifrån än 4 cm är inte något hot. Om den nya vävnaden tar längre tid på sig än 7-14 dagar, från plantering, för att växa sig fri från löken (och patogenen) så skulle jag vattna ut TF i dosering enligt ovan och upprepa var 7-14 dag till dess att kulturen är säker från angrepp (vävnaden blivit grov). Intervall beroende på temperatur/ angreppstryck. Beroende på resultatet av ovanstående rekommendation så skulle jag fila på dosering och/eller intervall. Maj-Lis Pettersson Orsaker till skador på lindkrans På en kyrkogård i norra Skåne har trädkransen bestående av hamlade lindar drabbats av allvarlig vitalitetsförsämring. På bilden från 2014 ser trädens kronor fullt friska ut, men bilder som är nytagna visar träd med kraftiga skador. På stammar och grenverk syns sprickor och uppfläkt bark. Stora delar av trädens kronor är döda. Vad kan detta vara? Du har bett mig om ytterligare bakgrundsfakta. Jag har svårt för att avgöra vilken lind det är just nu i bladutspringet. Mitt intryck är att det är Tilia cordata, men jag är inte säker. Jag skickar med ytterligare några bilder med närbilder som visar hur bladen ser ut just nu. Efter samtal med skötselpersonal kan jag komplettera med följande: lindarna planterades i början av 1990-talet och har beskurits hårt varje år i mars månad övergick man till att beskära vartannat år. Den förre kyrkvaktmästaren lär ha sagt att lindarna var dåliga redan från början. Foton på träd i lindkransen tagna i september 2014 (överst) och i maj 2016 (nederst). Movium Direkt nr 3,

6 Enligt den nuvarande vaktmästaren brukar träden se bättre ut framåt hösten och han tycker inte att de har försämrats snabbare de senaste åren. Han tycker snarare att de har försämrats långsamt hela tiden och att han nu märker att de är torra och döda i kronorna. Kanske styrker det en teori om att utarmning genom beskärning är den primära orsaken till problemen, eller vad tror du? Det ser dramatiskt ut. Tack för den ytterligare bakgrundsbeskrivningen. Den råder bot på min tveksamhet om att lövträdskräftan skulle vara ensam orsak. Det som inte stämde i bilden var att träden växer på lättare jord, förändringen skulle ha skett på ett par år och väldigt många träd blev dåliga samtidigt. Lindar är visserligen känsliga för kräfta men det brukar vara värst på dåligt dränerade eller täta jordar, där vatten blir stående efter regn. Om hela grenar dör av kräfta borde man kunna se att åtminstone vissa skott eller grenar är ringade av kräftangrepp. Nu fick vi också svar på att träden tidigare har varit hårt skurna varje år och att förändringen skett successivt. Jag tror därför att energiförluster på grund av alltför frekvent beskärning ligger bakom problemen och sedan har lövträdskräftan bidragit. Jag kanske skulle tillägga att vi då också har avskrivit de problem med sprickor och kräftliknande sår som kan förekomma på glanslind. Ingrid Åkesson Rödmyror som skadedjur? Vi undrar om det finns observationer om sambandet mellan förekomst av rödmyror och hämmad rottillväxt och utveckling av plantor? Våra potatisar fick groddarna uppätna efter att dom sattes och hade ingen tillväxt alls i denna del av odlingsbädden och vi har problem på samma plats oavsett grönsak (vi tillämpar skiftesbruk). Tips på åtgärd? Jag har aldrig sett eller hört talas om någon vetenskaplig avhandling som visat att myror äter på växters rötter. Men de uppehåller sig i jorden, dels genom att bygga sina bon där och mjölka eventuella rotlöss (= rotlevande bladlöss). Att de lever i jorden innebär att jorden blir väldigt torr och detta kan naturligtvis hämma och allvarligt skada plantor. Att använda myrmedel kan jag inte rekommendera eftersom flertalet myrmedel inte är godkända att använda på platser där man odlar ätliga grödor. Försök att gräva bort så mycket som möjligt av den jord som myrorna uppehåller sig i och se sedan till att jorden är fuktig. Odling i pallkragar är perfekta platser för myror eftersom jorden där oftast är för torr och svår att hålla lagom fuktig. Men det kan även vara problem med att hålla lagom fuktighet i andra typer av odlingsbäddar. Maj-Lis Pettersson Bekämpning av parkslide Vi har en hel del problem med invasiv parkslide i parken, som vi kämpar emot. Vi har försökt med mekanisk bekämpning (gräva) men behöver komplettera med kemisk bekämpning. I fjol penslade vi våra parkslidekolonier en gång på hösten (med glyfosatpreparat). Jag undrar nu i vilket intervall som det är mest effektivt att bekämpa och under vilken/hur lång period. Parkslide, Fallopia japonica (syn. Reynotria japonica), är en mycket svårbekämpad invasiv främmande art. Jag har sökt efter praktiska bekämpningsrekommendationer för svenska förhållanden men har konstaterat att det inte finns några. Istället får vi gå till rekommendationer i andra länder. Den danska Naturstyrelsen har under många år haft tydliga rekommendationer om bekämpning av invasiva växter på sin webbplats. Här presenteras både mekaniska och kemiska metoder såväl som betning av djur. Här finns också en länk till en utförlig vägledning om bekämpning av parkslide. I Danmark är det dock inte tillåtet att bekämpa parkslide på offentliga arealer med pesticider. bekaempelse-japansk-pileurt/ 6 Movium Direkt nr 3, 2016

7 Bestånd av parkslide med närbild på bladen. Foto: Fredrik Jergmo. När det gäller kemisk bekämpning med glyfosat (Roundup) är en av de danska rekommendationerna att slå av parksliden på 5 centimeters höjd och spruta ner bekämpningsmedel i de avhuggna stjälkarna. Fördelen är att sprutvätskan inte kommer i kontakt med övrig vegetation, dvs. det är en form av punktbehandling. Behandlingen ska upprepas följande år. Jag har sett motsvarande bekämpningsmetod utvärderas positivt i en engelsk vetenskaplig undersökning men där talade man om att injicera preparatet i stjälkarna. Avslagning och behandling utfördes i augusti-september medan växten fortfarande är grön och frodig, dvs. innan upplagsnäringen transporteras ner till roten och förstärker den. När det gäller avslagning måste man vara mycket försiktig med att inte sprida avfallet runt beståndet eller under transport. Så lite som en centimeters bitar av stjälkarna kan ge upphov till nya plantor. Om man bränner avfallet, måste man se till att det inte finns några växtdelar kvar. Det har nämligen hänt att nya plantor slagit upp ur askhögar. Avslagning enbart kan inte utrota parkslide men kan hindra spridning. Det finns en forskningsrapport som visar att avslagning måste ske minst fyra gånger per säsong för att överhuvudtaget påverka parkslidebeståndet negativt. Vid vårt telefonsamtal berättade du att kommunen har förbud mot kemisk bekämpning men att du har fått tillstånd för avstrykning. Du bör förvissa dig om att sprutning eller injicering i stjälkarna motsvarar den punktbehandling/avstrykning som du har fått tillstånd till. När man läser utländska rekommendationer om kemisk bekämpning är det viktigt att komma ihåg att det är preparatets godkännande i Sverige som gäller. Bara det användningsområde som står på etiketten är godkänt. I mitt sökande fann jag en svensk skrift från Centrum för biologisk mångfald, SLU: Invasiva arter i infrastruktur av Jörgen Wissman, Karin Norlin och Tommy Lennartsson. CBM:s skriftserie 98, Centrum för biologisk mångfald 2015 ( Skriften innehåller inte några specifikt svenska rekommendationer. Jag kontaktade Jordbruksverkets ogrässpecialist för att försäkra mig om att jag inte hade missat Movium Direkt nr 3,

8 några svenska rekommendationer men fick som svar att Jordbruksverkets uppdrag är att arbeta med bekämpningsrekommendationer i lantbruket och att invasiva växter inte ingår i detta uppdrag. Myndighetsansvaret för invasiva främmande arter ligger på Naturvårdsverket, som dock inte har några rekommendationer om åtgärder. Ingrid Åkesson Att plantera på bjälklag Jag behöver beräkna grovt hur mycket vatten planteringsytorna behöver på ett projekt där allt planteras på terrass/bjälklag. Det finns tre olika typer av planteringar: -Terrass med ljunghed och torktåliga växter (jorddjup mellan cm). -Terrass med planteringsytor med mindre träd och buskage i krukor (torktåliga men ändå gröna typ blåbärskog, tallar och björk) (jorddjup cm exklusive vattenhållare). - Innegårdar med underskogsvegetation (jorddjup cm). Jag har läst i flera olika sammanhang att vattenförbrukning på en sluten växtyta (oavsett växter) är ungefär 4 liter/kvm. Ett fristående träd kan suga upp 3 gånger mer, träden i krukor skulle hamna i en sådan kategori. Jag har räknat med en krona på 12,5 kvm, vilken innebär 3 gånger x 4 liter/kvm x 12,5 kvm krona = 150 liter/dag. Jag tycker att det verkar vara väldigt mycket. Det blir ett badkar/ dag under en solig dag? Känns orealistiskt! En beräkning med 4 liter/kvm x 12,5 kvm krona = 50 liter/dag känns mycket mer realistisk. Vad tycker du? Kan jag utgå från denna beräkning för att se hur stor dagvattentank som behövs om man vill vattna bara med dagvatten? Svar från rådgivare 1: Förslag på mindre träd att plantera: Acer campestre, Cornus mas, Crataegus lavallei, Elaeagnus angustifolia, Koelreuteria paniculata, Pyrus salicifolia. Samt ett större: Pinus sylvestris. Tips på bra publikation: Plantevaekst i forbindelse med byggeri, författad av Thomas Barfoed Randrup. ISBN: Här finns beräkningar av jordvolym i förhållande till bland annat evaporation. Hoppas att detta kan vara till hjälp! För mera råd. kontakta Eva-Lou Gustafson vid SLU. Björn Vollbrecht Svar från rådgivare 2: Angående bevattning: Det går bra att tänka som du gör för att hamna på de mängder som behövs för normalväder. Då det sällan är normalväder kan det vara bra att överdimensionera rejält. Om det är ett vindutsatt och soligt läge kan en fördubbling av mängderna vatten växterna förbrukar vara rimlig. När det gäller träd kan båda metoderna vara aktuella. Det beror bland annat på bladytan och den är svår att beräkna. Vill du ha en god tillväxt är det första sättet att beräkna att föredra. Räcker det att trädet ser OK ut kan du använda det senare sättet. Eva-Lou Gustafsson Skyddsavstånd för gammal lönn Jag vill försöka bevara en gammal, väldigt stor lönn i ett bostadsprojekt. Lönnen är cirka meter i diameter. Hur nära kan man bygga och gräva? Det ska vara garage under huset. Mitt råd är att aldrig gräva innanför kronans dropplinje, risken är då stor att grövre förankrande rötter skadas och därefter infekteras av vednedbrytande patogener. Rötter grövre än 5 cm i diameter bör inte avlägsnas eftersom det tar flera år för trädet att övervalla skadan med ny sårved. Ju längre exponeringstid desto större risk för en infektion. Jag skulle provgräva med en grep/spade innan byggstart, för att säkerställa så att inte grövre rötter skadas. Ett så kallat rotdraperi bör även konstrueras så att sparat rotsystem inte ska ta skada under byggtiden. Björn Vollbrecht Att blanda olika entreprenadformer Vi ritar och ombesörjer en utförandeentreprenad för en utbyggnad av en begravningsplats. Inom denna utbyggnad genomförs nybyggnader av 8 Movium Direkt nr 3, 2016

9 förråd. Dessa byggnader är mer enkelt ritade för en totalentreprenad. Vi undrar om det är möjligt att en del inom utförandeentreprenaden kan vara en totalare, dvs. endast nya byggnader? Hur skriver vi detta för att det ska bli tydligt? Det är inget som hindrar att man i en utförandeentreprenad inkluderar vissa arbeten som totalentreprenad. Trafikverket har till exempel ofta med broarna som totalentreprenad där entreprenaden i övrigt är en utförandeentreprenad. Du kan göra en separat rambeskrivning, som tas med i AF-delen under AFB.22 (Förteckning över förfrågningsunderlag), där funktionskraven för förråden beskrivs. Tydliggör i beskrivningen vad dessa förråd är avsedda för, och att entreprenören själv svarar för utformning och projektering av dessa för att uppfylla B:s funktionskrav. Tala om under AFC.242 (Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden) att B skall godkänna framtagen bygghandling innan utförande påbörjas och ange när handlingarna ska tillhandahållas samt B:s granskningstider. Ange beträffande relationshandlingar att E ska upprätta färdiga relationshandlingar för förråden. (För anläggningen i övrigt antar jag att B endast vill ha underlag för relationshandlingar.) Ett annat alternativ är att göra allt till en totalentreprenad. För de detaljprojekterade delarna kommer E enligt ABT 1:8 då endast att ha utförandeansvar. Ove Samuelsson Gummilandskap på lekplats Vad finns det för riktlinjer eller standards gällande gummilandskap och fallskydd, samt avstånd? Betraktas kullarna som ett lekredskap då flera kullar är bredvid varandra eller om det är en gummikulle med en kryptunnel igenom? På grundval av det foto du bifogat tolkar jag inte kullarna som lekredskap. Frågan har varit uppe tidigare inom ramarna för Movium Rådgivning och Lekplats med kullar av gummibeläggning. där det fastslagits att Svensk standard inte omfattar krav på topografin på en lekplats. Någon annan standard eller andra riktlinjer känner jag inte till, men eventuella anvisningar från leverantören av gummibeläggningen bör noga beaktas. Jag rekommenderar dock att ni som projektör genomför en riskanalys för att identifiera möjliga säkerhetsrisker och sannolikheten för att de ska inträffa. Här bör ni ta hänsyn till barnens möjliga rörelsemönster på lekplatsen. Exempel på detta är till exempel om gummikullarna används som pulkabacke eller där springande barn kan kollidera med fasta hinder såsom lekredskap. I er riskanalys bör ni beakta PBL, kap 8, 9 och pkt 6 samt BBR 8:93. Jag rekommenderar att ni öppnar en dialog med er beställare i frågan. ABK 09 reglerar frågan om teknisk lösning som ni bedömer vara förenade med särskilda risker (kap 2, 6 med tillhörande kommentar). I de fall ni genomför och dokumenterar en projektspecifik riskanalys känns det naturligt att denna redovisas för er beställare. Andra lekutrustningar, såsom kryptunneln du nämner, bör ni utforma utefter kraven i SS-EN :2008. Jan-Olof Gullberg Movium Direkt nr 3,

10 Takväxthus och stadsodling nya odlingsformer under utveckling Av Ulf Andersson, projektledare Naturvårdsverket, medlem i Moviums ledningsråd Växthus på tak och andra former av byggnadsintegrerade växthus är en växande del av urban odling. Runt om i världen utvecklas produktionsväxthus med nya energi- och resurssnåla odlingssystem. För närvarande är det främst tre olika former av växthusodling på tak som tillämpas: - Mindre växthus som en del av en takträdgård eller odlingar i jord, men på större hustak. Detta finns på en rad orter runt om i Sverige, och kan ofta ses som en slags koloniträdgårdar med ett litet konventionellt växthus med traditionell odling i jord som en mindre del av odlingen eller takträdgården. - Större växthus i direkt anslutning till byggnader, men i markplanet. Exempel på detta är Solhusen i stadsdelen Gårdsten i Göteborg där de boende har egna odlingsbäddar i ett större växthus som sträcker sig längs hela långsidan av ett flerfamiljshus. Bovieran är ett tämligen nytt boendekoncept där en stor vinterträdgård på cirka kvadratmeter förenar tre huskroppar med 48 lägenheter med varandra, som nu finns på ett 15-tal orter i Sverige. Ungefär hälften av vinterträdgårdens yta består av planteringsbäddar. Dessa koncept är i grunden sociala gemensamhetsskapande projekt, och där odling och växtlighet inte har odlingsproduktivitet som ledstjärna. - Produktionsväxthus placerade på större platta tak i förorter eller industriområden i större städer. Här står livsmedelsproduktion i fokus, hittills vanligen med odling av bladgrönsaker, bär och frukt. Denna urbana odlingsform är en starkt ökande global Gotham Greens är ett amerikanskt företag med takväxthusanläggningar i New York City och Chicago. Fotot visar företagets största anläggning i New York, belägen i Queens. Anläggningen, som upptar en yta på cirka kvadratmeter, färdigställdes Här odlas årligen över 5 miljoner stånd av färska bladgrönsaker för New York-marknaden. Källa: 10 Movium Direkt nr 3, 2016

11 trend idag med många anläggningar främst i USA och Canada, men även enstaka exempel finns i EUländer, Singapore och Japan. I Sverige finns ännu inga större anläggningar byggda, men utvecklingsverksamhet bedrivs idag bland annat av SSEC (Swedish Surplus Energy Collaboration) med SLU Alnarp som huvudman. Dessa koncept bygger ofta på tillvaratagande av lokala urbana resurser som spillvärme, regn- och gråvatten och utnyttjande av andra flöden av urbana restresurser. Innovativa odlingssystem Takväxthusen med produktionsinriktning använder ofta innovativa odlingssystem som akvaponik (kombinerad fisk- och växtodling), hydroponik (odling i inerta media med näringsberikat vatten istället för jord) eller aeroponik (odling med växtrötter i fuktdimma) som produktionsmetod istället för konventionell odling i jord (se faktaruta på sid. 12). Då reduceras i hög grad användningen av vatten för livsmedelsproduktion. Vanligtvis odlas alla grödor i sådana system utan användning av herbicider eller andra kemiska bekämpningsmedel. Skadeinsekter bekämpas istället med biologiska metoder. För staden skapar växthusbaserad stadsodling likartade fördelar som motsvarande frilandsodling, men på mindre yta, viket är en fördel i en urban kontext. Takodling kan ha en rad miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar, men saknar naturligtvis inte sina egna utmaningar. Fördelarna med växthusbaserad urban livsmedelsproduktion, oavsett skalan, beror naturligtvis främst på den ökade tillgången på färska, näringsriktiga och lokalt producerade livsmedel över hela eller en större del av året. De urbana odlingar som utnyttjar till exempel regnvatten eller spillvärme som en resurs bidrar också till stadens kretsloppsanpassning och därmed ekologiska hållbarhet. Utvecklingen av urbana växthusodlingar kan också få positiva sociala och ekonomiska konsekvenser, genom att producera grödor med högre kvalitet och färskhet, genom att skapa nya branscher och arbetstillfällen i den lokala ekonomin. Denna typ av stadsodling kan också bidra till att utveckla nya innovativa tekniker, systemlösningar Exempel på färska grönsaker som marknadsförs på New Yorkmarknaden av Gotham Greens. Källa: och byggnadsgestaltningar som kan vara en bas för nya kunskapsföretag vars affärsidé baseras på en stadsnära vatteneffektiv, energieffektiv och miljöanpassad livsmedelsproduktion med en hög replikerbarhet och exportpotential globalt. Transportbehovet vid takodling i växthus minskar också radikalt, som vid all annan mycket lokal livsmedelsproduktion. Det som avgör dessa urbana odlingars miljörelaterade hållbarhet i stort är dock främst odlingsmetoderna som avgör klimatpåverkan mer än allt annat. Transporten utgör i de flesta fall en mycket liten del av en matvaras klimatpåverkan under dess livscykel. Fördelarna med mycket lokal livsmedelsproduktion kan främst nås med andra aspekter som ökad färskhet hos produkterna, där längre lagringstider kommer konsumenterna till godo, ökad livsmedelssäkerhet, ökad global livsmedelsproduktion och utvecklingen av lokala företag och jobbskapande, inte bara i odlingsledet utan också i förädling, distribution och tillagning. Flera aspekter bra för staden Fördelar för staden med takbaserad stadsodling i växthus: - Ökad tillgång till färska produkter under hela eller större delen av året och därmed också ett bidrag till stadens livsmedelssäkerhet. Movium Direkt nr 3,

12 - Minskade livsmedelstransporter. - Utvecklar lokal företagsamhet längs hela livsmedelskedjan, och skapar ofta också social mobilisering och gemenskap. - Täta, återkommande leveranser av färska produkter mer direkt till detaljister, restauranger och konsumenter kan bidra till att minska matsvinn. - Minskad belastning på stadens infrastruktur för dagvatten och avloppsvatten, om regnvatten används för bevattning i växthusen. - Kan bidra till att skapa mer innovativa och hållbara metoder, tekniker och systemlösningar för att producera livsmedel i städerna, där i många fall urbana restflöden kan utnyttjas. - Kan skapa nya samverkans- och affärsmodeller mellan boende, företagare, livsmedelsföretag och konsumenter. - Bidrar till att stärka stadens varumärke för hållbarhet och innovation genom att synliggöra innovativa gröna systemlösningar och nytänkande odlingstekniker och nya grödor, inte minst anpassade till behov och konsumtionspreferenser hos nyanlända. Till nytta för fastighetsägare/-förvaltare Fördelar för fastighetsägare och fastighetsförvaltare: - Takbaserade växthus ger på liknande sätt som gröna tak extra isolering på vintern och absorberar solljus på sommaren, vilket bidrar till att minska kostnaderna i samband med uppvärmning och kylning. - Restvärme från byggnaden kan värma växthuset, och då skapa en intäkt för fastighetsägaren. Omvänt kan större växthus fungera som stora solfångare, där växthusets överskottsvärme skulle kunna värma den underliggande byggnaden. - Takbaserade växthus skyddar också taken från UV-ljus och stora temperaturväxlingar, vilket kan öka takens livslängd. - Omvandlar underutnyttjade takutrymmen till en ny inkomstkälla. - Om regnvatten används för bevattning i växthuset så minskar detta dagvattenflödet och därmed kostnader för att hantera dagvatten. - Ger fastighetsägare möjligheten till en stark grön profil och en stark innovationsprofil. Fakta Olika odlingssystem Hydroponik Hydroponik, eller hydrokultur, är växtodling inte i jord, utan där växterna har rötterna i vatten med vattenlösliga näringsämnen. Grödorna växer i ett inert odlingsmedium som till exempel leca-kulor, stenull eller torv. Ofta recirkuleras vattnet i växthuset, och de näringsämnen som förbrukats tillsätts i vattnet. Hydroponik är en vanlig odlingsmetod i modern svensk kommersiell växthusodling. Akvaponik Akvaponik är en kombination av akvakultur (vattenbruk) med landbaserad odling av fisk eller skaldjur med hydroponisk odling av grödor i växthus. Vattnet cirkulerar mellan fisk- och växtodlingen. Bakterier bryter ner (nitrifikation) fiskexkrement och foderrester till vattenlösliga näringsämnen för växterna. De tar upp näringsämnena och vattnet återförs till fiskodlingen. Ofta finns bassänger eller fisktankar inuti växthusen för att kunna odla mer värmekrävande fiskarter, som till exempel Tilapia. Hela odlingssystemet blir mycket vatteneffektivt genom att inget avloppsvatten släpps ut, enbart vatten som avdunstas eller förts bort via skörd ersätts. Aeroponik Ett odlingssystem där växterna växer på ett inert substrat med rötterna fria i luften. Rötterna sprejas återkommande med vatten som också innehåller näringsämnen. Rötterna får då mycket luft, men också vatten och näring, och torkar inte ut. Odlingsmetoden är mycket vatteneffektiv, genom att allt vatten recirkuleras. Aeroponiska odlingssystem använder cirka en tredjedel av vattenmängden jämfört med motsvarande hydroponiska system. Utmaningar att beakta Givetvis finns det även utmaningar och problem i samband med utvecklingen av takväxthus: - Begränsningar finns som omfattar främst takets bärighet och tillgänglighetsanpassning. Ibland krävs takförstärkning och alltid transportmöjligheter till och från taket. - Kräver vattentillförsel om än ofta mycket liten (jämfört med frilandsodling). Högre substrattemperatur under sommarhalvåret ökar dock grödornas vattenbehov. Behovet av vattentillförsel utmanar en berättigad oro hos fastighetsägare att ha stora vattenmängder på tak. Att recirkulerande hydroponik, akvaponik och aeroponik är mycket vatteneffektiva system är sannolikt inte så väl känt inom bygg- och fastighetssektorn. - Kompetens hos hortonomer och trädgårdstekniker, som rör urban taklokaliserad livsmedels- 12 Movium Direkt nr 3, 2016

13 produktion, är begränsad. Förutom den nuvarande bristen på hortonomer och liknande yrkeskategorier så ställer denna odlingsform krav på kunskaper och erfarenheter som är bredare än traditionell växthusodling, inte minst om urbana restflöden ska utnyttjas som produktionsresurs. - Grödor producerade i akvaponiska, aeroponiska eller hydroponiska system, som inte odlar i jord på friland, kan i nuläget inte bli godkända som eko-produkter av KRAV eller andra miljömärkningssystem som certifierar ekologiska livsmedel. Detta beror på att kriterierna i dessa miljömärkningar är utvecklade för att bedöma jordbaserad odling på friland. Det nuvarande regelverket hämmar utvecklingen av odlingsformer som i många fall kan vara mindre resurskrävande och miljövänligare än traditionell ekologisk odling på friland. - Förekomsten av större växthus på tak med belysning under en stor del av dygnet kan bli ett gestaltningsproblem och ett ljusföroreningsproblem för staden. God gestaltning av större växthus blir en nödvändighet, i likhet med god gestaltning av tekniska infrastrukturanläggningar i staden. I många fall kan det också vara önskvärt med någon form av mörkläggning av växthusen under nätterna. Källor: Erfarenheter av grönsaksodling på tak en studie i samarbete med Augustenborgs Botaniska Takträdgård, Hulda Götmark, Alnarp, Odla under tak i eller nära bostaden, Annika Carlsson-Kanyama, Eva-Lotta Johansson Thunqvist och Tore J Larsson, Centrum för Hälsa och Byggande, KTH Växthus och växter under glas i byggd miljö 35 goda exempel, Ulf E Andersson, Centrum för hälsa och byggande, KTH Mer svenska grönsaker med restvärme, Tillväxt Trädgård, SLU Alnarp 2015, tillvaxt-tradgard1/nyheter/2015/1/sse-c/, hämtad Vertical Farming Summit 2016, Hortidaily Global Greenhouse News, Farming-Summit-2016, hämtad Interiör från en av Gotham Greens takväxthusanläggningar. Källa: Movium Direkt nr 3,

14 Nyheter Movium-rådgivare blir pensionär Kenneth Lorentzon, forskare vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp, har nu uppnått den ålder då det är dags att sätta punkt för en lång karriär i universitetets tjänst. Studenterna mister en mycket uppskattad lärare, fast det skvallras om att det kanske ändå blir några timmars undervisning i Alnarp då och då framöver... Men det är inte bara studenter och yngre lärarkollegor i Alnarp som uppskattat och lärt av Kenneths enorma växtkunskap och mentorsskap. Movium och utemiljöbranschen har all anledning att hylla Kenneths insatser som kunskapskälla och inspiratör. Vi har inte riktigt koll på historiken men det är under många år som Kenneth svarat på frågor som Movium-rådgivare. Och många har trollbundits av hans föreläsningar och exkursioner i samband med olika Movium-aktiviteter. Förutom sin faktakunskap har Kenneth en säregen förmåga att berätta en anekdot kopplat till växten eller att sätta in denna i ett större intressant, ofta historiskt, sammanhang. Den 15 juni avtackades Kenneth av nuvarande och före detta kollegor i hemmet i Axelvold utanför Svalöv. Förutom god förplägnad, uppdukad i värmande eftermiddagssol i hans fantastiska trädgård, fick vi naturligtvis ny kunskap med oss hem via en guidad tur bland alla exoter som på olika sätt införskaffats, eller getts som gåvor av andra växtnördar, och därefter vårdats under de dryga 30 år som gått sedan trädgården började designas. Movium riktar ett stort tack till Kenneth för allt gott samarbete under åren och tillönskar honom en behaglig pensionärstillvaro! Movium Fakta om risk och säkerhet i lekmiljöer Kenneth Lorentzon. Foto: Göran Nilsson. Platsbyggda lekmiljöer är rubriken på Movium Fakta nr Författare är Anna Lenninger, landskapsarkitekt, Lenninger Lek & Landskap, och Titti Olsson, journalist på Movium. Ansvarsfrågor hamnar ofta i fokus i samband med diskussioner kring risk för olyckor i utemiljöer för barn och unga. Egenhändigt platsbyggda miljöer riskerar att betraktas som olämpliga trots att de bygger på goda idéer och pedagogiska tankar. I 14 Movium Direkt nr 3, 2016

15 faktabladet diskuteras möjliga sätt för hur man kan få en samsyn istället för en konflikt mellan olika intressenter som är involverade i lekmiljöprojekt. En öppen dialog mellan verksamhetsansvariga, fastighetsägare och förvaltare kan vara en framkomlig väg. Ny genbank invigd Landsbygdsminister Sven-Eric Bucht invigde den 15 juni landets nya genbank för vegetativt förökade trädgårdsväxter vid SLU i Alnarp. Genbanken är resultatet av ett mångårigt samarbete inom det nationella Programmet för odlad mångfald, POM, på uppdrag av regeringen. Över ett fyra hektar stort område ska bortemot olika växtsorter bevaras för framtiden. Växterna har samlats in efter inkomna tips, eller donerats av hängivna växtälskare. Alla växterna i genbanken är botaniskt och kulturhistoriskt dokumenterade. En huvuduppgift för genbanken blir att arbeta med användning av växterna, till bland annat odling, forskning och pedagogisk verksamhet. Tanken är att växterna ska bli efterfrågade bland forskare, växtförädlare, yrkesodlare, fritidsodlare och anläggare av offentliga och kulturhistoriska miljöer. På längre sikt ska genbanken också distribuera växtmaterial i små kvantiteter av exempelvis sticklingar, ympkvistar och lökar till främst forskare, men också skolor och hembygdsföreningar. Det är dock viktigt att poängtera att genbanken inte är en plantskola, säger Karin Persson, verksamhetsansvarig vid genbanken. I samband med invigningen av genbanken delade POM, i samarbete med Länsstyrelsen Skåne, ut sitt förtjänsttecken Guldärtan till två personer som gjort stora insatser för den odlade mångfalden: Maj-Britt Hillbur (92 år) och PerOla Fritzon (78 år). Maj-Britt Hillbur har bevarat och donerat perenner, lökar, knölar och krukväxter. PerOla Fritzon har framgångsrikt förökat ornäsbjörkar, även kallat det svenska nationalträdet, och bidragit till genbankens samling av unika poppelarter. Källa: Ny bok om svenska lekplatser Plats för lek. Svenska lekplatser förr och nu är titeln på en ny antologi, författad av SLU-forskarna Märit Jansson och Åsa Klintborg Ahlklo tillsammans med kollegor vid SLU, Stockholms universitet och Luleå tekniska universitet. Sedan 1990-talet pågår omfattande förändringar av anlagda lekplatser. Tidigare normer garanterade att yta för lek avsattes på ett sätt som enkelt kunde hanteras inom planering. Många lekplatser och andra lekmiljöer har sedan försvunnit med nya krav och ideal, förtätning av stadsmiljöer och ekonomiska nedskärningar. Framtiden för barns plats för lek, på lekplatser liksom på andra ställen i närmiljön, är osäker. Utvecklingen av anlagda lekplatser i Sverige förr och nu är en spännande och bitvis outforskad historia och en daglig verklighet för många. Den är särskilt aktuell idag då många förändringar sker bland lekplatser. I boken visas bredden av de svenska lekplatsernas utveckling och lekplatsen diskuteras som plats, idé, utmaning och möjlighet. Boken är utgiven av Svensk Byggtjänst, byggtjanst.se/bokhandel/kategorier/ovrigt/parkeroch-tradgardar/plats-for-lek/ Forskargruppen bakom antologin ser projektet och boken som starten på en förnyad diskussion och kunskapsutveckling om anlagda lekplatser. Som en fortsättning kommer ett seminarium kring frågorna att anordnas i samarbete med Tankesmedjan Movium vid SLU i Alnarp den 26 oktober Källa: Götaplatsen och Avenyn i tillfällig grönska Från den 4 juni och nio sommarveckor framåt knoppar park- och trädgårdsutställningen Gothenburg Green World 2016 av sig över Avenyn. Göteborgarnas paradgata grönskar genom 17 stycken popup-parker längs gatan. Temat är grönskande stadsutveckling och popup-parkerna bidrar med både sköna sittplatser och intressanta idéer. För mer information om de olika evenemangen inom Gothenburg Green World: Movium Direkt nr 3,

16 Missa inte de två intressanta Movium Partnerskaps-träffarna i september! Live i Malmö och Köpenhamn 6-7 september 2016 Välkommen till Movium Partnerskapsträff med studiebesök på Malmö Live och i Köpenhamn! Under eftermiddagen den 6 september besöker vi Malmö Live, invigt i juni 2015, som inrymmer konserthus, kongresscenter och hotell. Stadskvarteret nominerades till Kasper Sahlinpriset 2015 och blev utsett till Årets bygge 2016 av Svensk Byggtjänst och Byggindustrin. Under projektets gång återkom ledord som kulturell stad i staden och öppen gränsöverskridande mötesplats. Vi får höra om processen som ledde fram till Malmö Live och blir guidade invändigt, i utemiljöerna och bland de många olika konstverk som finns i området. Eftermiddagen avslutas med STAD-samtal och mingel. På kvällen anordnas en gemensam middag. Den 7 september utforskar vi via cykel nya och spännande utemiljöer och stadsutvecklingsprojekt i Köpenhamn. Den danska huvudstaden rankas ofta högt på listor över världens bästa städer att bo i och erhåller internationellt erkännande för hur man arbetar med miljöfrågor och stadsplanering. Vi får höra om stadens cykelprogram och tillsammans med vår guide, kultursociolog Benny Schytte, färdas vi på nya cykelvägar med innovativ design. Vi stannar till i parker, på platser med lösningar på skyfalls/dagvattenproblematik och i stadsrum som uppmuntrar till aktivitet och rörelse. Även en skolgård, som fungerar som stadsdelstorg och offentlig lekplats, ingår i programmet. Lunch intar vi på Copenhagen Street Food en lagerlokal vid kajkanten som idag huserar ett drygt tjugotal food trucks med mat från hela världen. Anmälan kan göras till båda dagarnas program i ett rabatterat paket, eller separat till de olika aktiviteterna. Utvecklingen av Frihamnen i Göteborg 22 september 2016 Välkommen till Movium Partnerskapsträff i Göteborg! Temat är Frihamnen, en del av Vision Älvstaden, som ska utvecklas till en ny tät stadsdel i centrala Göteborg i nära dialog med stadens invånare. En park har anlagts i området, Jubileumsparken, med många upplevelserika attraktioner. Frihamnen, som är Göteborgs innersta hamnområde beläget på Hisingen, etablerades under 1920-talet. Fram till och med 1960-talet expanderade hamnområdet med nya magasin och pirar. Från 1990-talet och framåt har det skett stora förändringar i stadens hamnverksamhet och en stor del av fartygstrafiken har flyttats från stadskärnan ut mot Göta älvs utlopp antogs Vision Älvstaden, ett planprogram som ligger till grund för arbetet med att planera och utveckla bland annat Frihamnen. Projektet knyter samman staden över älven och det finns en vision om att det i framtiden ska bo människor i området och att det ska finnas lika många arbetsplatser. När Göteborg firar sitt 400-årsjubileum 2021 ska runt bostäder ha hunnit byggas och arbetsplatser ska finnas i området. Under förmiddagen gör vi studiebesök i Jubileumsparken, vackert belägen vid vattnet. Parken kommer att få rollen som ett gemensamt rum i den föränderliga plats Frihamnen kommer att vara under utbyggnadsprocessen. Tre arkitektteam är inbjudna att utveckla parkens etapper till 2018 och De inslag som hittills etablerats i parken, vissa är tillfälliga medan andra kanske kommer att finnas kvar längre, utnyttjas flitigt av närboende och besökare. Här finns bland annat stadsodling, sandstrand, rollerderby-bana, vattenkonstverk/ lekplats, utomhusbassäng samt den spektakulära bastun, nominerad till Kasper Sahlin-priset Under eftermiddagen bjuder vi in till Bokmässan, som inleds den 22 september. I arrangemang av Göteborgs Stadstriennal anordnas seminarier under mässan på temat Stad och de team som inbjudits att gestalta Jubileumsparken presenterar sina förslag. Foto: Benny Schytte. Foto: Göran Nilsson. 16 Movium Direkt nr 3, 2016

17 DEN TILLGÄNGLIGA STADEN Kurs 4-5 oktober 2016 i Stockholm Våra gemensamma urbana utemiljöer ska vara tillgängliga för alla. Oavsett om vi befinner oss i parken, på torget, i en lekmiljö eller i gatuvimlet ska miljöerna kännas inbjudande och välkomnande för alla kategorier av människor, även för de som har någon form av funktionsnedsättning. Det är viktigt att frågor kring tillgänglighet kommer in i ett tidigt skede vid projekt kring nybyggnad eller omgestaltning av stadens utemiljöer. Och det är viktigt att man som planerare eller projektör har kunskap om olika funktionsnedsättningar kraven och önskemålen om tillgänglighetsåtgärder kan se olika ut för exempelvis personer som använder rullstol, personer med nedsatt syn eller för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Under denna kurs får du lära dig mer om begrepp och förhållningssätt kring funktionsnedsättningar samt planering och gestaltning av tillgängliga utemiljöer. Förutom föreläsningar har vi bjudit in personer med olika funktionsnedsättningar som berättar om sina upplevelser kring tillgänglighet i urbana miljöer. Det ingår också ett Program Tisdag 4 oktober Samling med lunch Välkommen! Introduktion Göran Nilsson, Tankesmedjan Movium Funktionsnedsättning och funktionshinder begrepp och förhållningssätt Fabian Mebus, biolog, utredare i frågor kring landskapsvård på Riksantikvarieämbetet Kort paus forts. Begrepp och förhållningssätt Kort resumé över lagstiftningen kring tillgänglighet i offentliga miljöer Fabian Mebus Kaffe God gestaltning för tillgänglighet på allmänna platser Bibbi Leine, landskapsarkitekt och tf VD, Landskapslaget AB, Stockholm Diskussion Att uppleva staden med funktionsnedsättningar Karolina Celinska, ombudsman, DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder Jimmy Pettersson, intressepolitisk handläggare, Synskadades Riksförbund Mer info: övningspass där deltagarna själva får tillfälle att erfara vilka inskränkningar i tillgängligheten man kan drabbas av när man använder rullstol eller har nedsatt syn. Kursen arrangeras av Tankesmedjan Movium i samverkan med Riksantikvarieämbetet Diskussion Avslutning Gemensam middag Onsdag 5 oktober Politik och myndighetsutövning aktuella frågor kring tillgänglighet Representant från Myndigheten för delaktighet Kaffe Övning prova på att köra rullstol och gå med ögonbindel/blindkäpp Lekplatsers tillgänglighet och användbarhet för barn med olika förmågor Maria Prellwitz, universitetslektor, institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Nytt skyltsystem för Botaniska trädgården i Göteborg design utifrån kognitiva funktionsnedsättningar Christel Copp, grafisk designer och föreläsare i visuell kommunikation vid Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg Sammanfattning Fabian Mebus Avslutning med lunch Illustration: Fabian Mebus/Parvin Mazandarani. Movium Direkt nr 3,

18 BESIKTNINGSKURS NATURSTEN, MARK- BETONG OCH ASFALT augusti 2016 i Malmö (med kunskapsprov 1 september) Välkommen till en kurs med fördjupande föreläsningar om teknik, estetik och besiktning av material för hårdgjorda ytor i teori och praktik. Det blir tillfälle till att diskutera besiktning i fält genom studieturer i Malmö. Kursen arrangeras av Referensgrupp Gröna besiktningsmän i samarbete med Movium. Godkänt kunskapsprov ingår i kravspecifikationen för att bli certifierad besiktningsman för utemiljö ( Kalender Juli Tusen Trädgårdar 2016, arrangerat av Gunnel Carlsons Trädgårdsriket, RST och Studiefrämjandet, Almedalsveckan 2016 i Visby, i programmet bland annat: Future Forests i Almedalen: Finns det almar i Visby i framtiden? Följ med i almsjukans spår. Föreläsningar och studieturer 5-6 juli, Augusti Stadsbruk ett nytt sätt att odla kommersiellt i stan, seminarium i Malmö arrangerat av Stadsbruk/ Malmö stad, mera info via Movium Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästares kongress 2016, i samarbete med Katrineholms kommun, Besiktningskurs Natursten, markbetong och asfalt i Malmö, ett BEUM-arrangemang i samarbete med Movium. Följs av kunskapsprov 1 september September Live i Malmö och Köpenhamn, Movium Partnerskapsträff 6-7 Kyrkogårdskongress 2016 i Halmstad, arrangerad av Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Kursledare Kerstin Teutsch, ÅF infrastructure i Halmstad, certifierad besiktningsman utemiljö. Hög tid för anmälan sista anmälningsdag 1 augusti! utbildning?article=natursten-markbetong-och-asfalt 7-9 Danske Parkdage 2016: Grøn samskabelse i byen og på landet, konferens i Frederikshavn arrangerad av Park- og Naturforvalterne och Institut for Geovidenskab og Naturforvaltning, Green Grounds for Health and Learning, internationell skolgårdskonferens i Lund anordnad av Lunds kommun, Movium och The International School Grounds Alliance, Realising Just Cities Co-production in Action, konferens i Göteborg anordnad av Mistra Urban Futures, 22 Utvecklingen av Frihamnen i Göteborg, Movium Partnerskapsträff 29 Bo. Nu. Då: Malmö: För vem byggs framtidens stad? Med invånarna i centrum, seminarium i Malmö arrangerat av Form/Design Center, ArkDes och Tidskriften STAD, Oktober Den tillgängliga staden, Moviumkurs i Stockholm 5-8 Bygga stad för barn och unga, Moviumkurs i Berlin Movium på minikursturné: Träd i stadsmiljö, den 25 september i Malmö, den 26 september i Stockholm 26 Plats för lek. Svenska lekplatser förr och nu, seminarium i Alnarp, mera info via Movium Information om Moviums egna kurser och semi narier finner du alltid på Du kan också kontakta Parvin Mazandarani på , parvin.mazandarani@slu.se. Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, Alnarp Tel: goran.k.nilsson@slu.se 18 Movium Direkt nr 3, 2016