Kan kommunerna upprätthålla välfärdssamhället?

Transkript

1 Kuntaliiton ruotsinkielin yksikkö ja kuntatalous järjestivät Kuntamarkkinoilla tilaisuuden Kan kommunerna upprätthålla välfärdssamhället? Apulaisjohtaja Reijo Vuorento Kuntaliitosta johdatti keskustelijat, Sören Häggrothin, ent. valtiosihteeri Ruotsin valtiovarainministeriöstä ja ylijohtaja Juhana Vartiainen Pellervon taloudellisesta tutkimuskeskuksesta (PTT) kyseiseen aiheeseen. Keskustelu Sören Häggrothin johdannon jälkeen oli vilkasta. Suomen ja Ruotsin välillä tilanne näyttäytyy hyvin erilaiselta. Ruotsissa talous kasvaa - viime vuoden kuntatalouden tulos oli ennätyksellisen ylijäämäinen. Valtion velka on alenemassa - kestävyysvajetta ei ole ollenkaan. Ruotsissa veroaste on meitä noin 3 ½ prosenttiyksikköä korkeampi, kuntaverot keskimääräin 31 %, kunnissa ja maakäräjillä on yli miljoona henkilöä töissä. Kuntasektorin osuus kansantaloudesta ja työvoimasta on jopa 5 %-yksikköä meitä korkeampi. Silti meillä menee heikosti - Ruotsissa ihan mukavasti - miten se on mahdollista? Selitykseksi tarjottiin ensisijaisesti laajempaa teollista pohjaa ja korkeampaa työllisyysastetta. Kuntapuolella Ruotsissakin haasteita riittää, mutta kuntarakenneuudistus ei ainakaan nyt ole ajankohtainen eikä siihen näytä olevan tarvetta eikä suurempaa innostusta. Terveydenhuollossa keskeiselle sijalle Ruotsissa nousee erityistason hoidon edelleen keskittäminen - siis keskittäminen - ei suinkaan hajauttaminen. Juhana Vartiaisen lääkkeet Suomen tilanteeseen olivat työmarkkinoiden toimintojen uudistaminen ja työn tarjonnan lisääminen. Tämä edellyttää jatkossa myös nykyistä paljon voimakkaampaa maahanmuuttoa. Ohessa liitteenä Sören Häggrothin esitys Kuntamarkkinoilla

2 Kommunala vägval

3 Utgångspunkten : Tillväxten är beroende av den lokala välfärdsproduktionen

4 Article in The New York Times, America Goes Dark: Everything we know about economic growth says that a well-educated population and highquality infrastructure are crucial Paul Krugman

5 Framtidens utmaningar Den demografiska utveckling Det tudelade Sverige

6 Källa: Dagens Samhälle

7 Försörjningskvoten i hela Sverige ökar från 0,71 år 2012 till 0.79 år 2020 och 0,87 år Storstäderna får en mer gynnsam försörjningsbörda än landsbygden. Skillnaderna kommer att fortsätta att öka. Små kommuner blir allt mindre samtidigt som storstadskommunerna växer.

8 Av Sveriges 290 kommuner var det 3 kommuner 2011 som hade en försörjningskvot över 1,0; i basscenariot väntas de öka till 119 kommuner Källa: Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen, delutredning från framtidskommissionen, Mårten Blix

9 Källa: Försörjningskvoten i olika delar av Sverige scenarier till år 2050, Underlagsrapport 8 till Framtidskommissionen; Christer Anderstig

10 Sverige tillhör den gruppländer som har störst skillnad i försörjningskvot mellan stad och landsbygd

11 Mer än var tredje anställd i välfärdssektorn kommer att gå i pension under år Källa: SKL

12 Rekryteringsproblem I glesbygdskommuner är antalet ungdomar som beräknas tillträda arbetsmarknaden bara häften mot antalet åldersavgångar. Andelen eftergymnasialt vårdutbildade i förhållande till befolkningen 80+ kommer att minska med drygt 20 procent mellan 2020 och 2050 om inte nuvarande utbildningsval förändras. Källa: Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen, delutredning från framtidskommissionen, Mårten Blix

13 Välfärdens finansiering Hur mycket mer resurser behövs? Resursgapet enligt SKL (2010) ca 200 miljarder år 2035(=13 kronor i kommunalskatt) Vårdens och omsorgens andel av BNP behöver öka med 2 procent fram till 2050 för att hålla jämna steg med efterfrågan (LEV-gruppen i Socialdepartementet), vilket motsvarar ca 110 miljarder i dagens penningvärde.

14 Välfärdens finansiering Åtgärder Åtgärder för att öka antalet arbetade timmar i ekonomin - tidigare inträde och senare utträde från arbetsmarknaden Översyn av skattesystemet

15 Välfärdens finansiering Åtgärder Tre huvudscenarier: Ökade kommunalskatter Ökade statsbidrag med kvalitetskrav + ökade avgifter inom vård och omsorg Privat finansierade vård- och omsorgsförsäkringar -frivilliga eller obligatoriska

16 Stärkt lokal och regional tillväxt Den offentligt finansierade välfärden är beroende av tillväxt i skatteintäkterna. Därför är ett näringsliv som kan erbjuda människor arbetstillfällen och lägga grunden för skatteintäkter av avgörande betydelse. En kommuns förmåga att vara attraktiv för både boende, besökare och företag har blivit allt viktigare. Det gör att till exempel skola och kultur är viktiga faktorer även för det lokala företagsklimatet. Svenska kommuner och regioner kan genom kunskap om och samverkan med näringslivet stödja utvecklingen av ett livskraftigt näringsliv, påverka företagsklimatet och gemensamt utveckla nya innovativa lösningar. Kommuner och landsting kan med sina inköpsvolymer ha stor betydelse för utveckling av nya och befintliga marknader. Indikationer finns dock på att offentlig upphandling har en stagnerande effekt på utveckling.

17 Bra och dåliga effektiviseringar o Åtgärder idag för att spara i framtiden (jfr. LEV) o Neddragningar idag kan förorsaka framtida kostnader

18 Effektivisering En stor utmaning att få kunskap om nya behandlingsmetoder m.m. att spridas och tillämpas i det praktiska arbetet Fortsatta strukturella förändringar behövs inte minst inom sjukvården - koncentration och specialisering Staten bör ha en aktiv roll i lösningen av kommunernas och landstingens strukturella ekonomiska problem

19 LEV-projektet Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: Hälso- och sjukvård samt äldre- omsorg fram till 2050 Rapport Den ljusnande framtid är vård (2010) Förbättrad folkhälsa Minskade fallolyckor Undvik vårdskador Minska vårdrelaterade infektioner Förebygg demenssjukdom Minskad förekomst av högt blodtryck

20 Styrning av kommunal verksamhet Forskare (Anjou, Nilsson, Kastberg): Produktionsstyrningen fungerar inte bra! Hur ska vi då kunna effektivisera?

21 Styrning av kommunal verksamhet Vilka är problemen? Ett genomgående problem är svårigheten av begränsa antalet mål för att få en mera koncentrerad styrning. Hur begränsar man antalet nyckeltal och indikatorer? Idag upplever många förtroendevalda att verksamheten är svåröverblickbar. Ekonomiska nyckeltal är relativt enkla att följa upp medan andra aspekter på verksamheten, som till exempel kvalité, är svårare.

22 Ny kommunallag - reformbehov Stärk KL:s roll som grundlag Förtydliganden om fullmäktiges roll i styrningsprocessen bl.a. krav på årligt uppföljningssammanträde Styrelsen bör ha en överordnad roll i förhållande till nämnderna Kommunchefen bör vara chef över hela den kommunala förvaltningen Enklare samverkansformer Regler för hantering av kommuner med strukturella problem Regler som underlättar sammanläggningar av kommuner Regler om insyn och meddelarfrihet i privata företag som arbetar på kommunens uppdrag.