PATIENTERS UPPFATTNING OM PREOPERATIV INFORMATION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PATIENTERS UPPFATTNING OM PREOPERATIV INFORMATION"

Transkript

1 Hälsa och samhälle PATIENTERS UPPFATTNING OM PREOPERATIV INFORMATION EN EMPIRISK STUDIE SOFIA CUDZOE ANNE HAGÉUS Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Maj 2008

2 PATIENTERS UPPFATTNING OM PREOPERATIV INFORMATION EN EMPIRISK STUDIE SOFIA CUDZOE ANNE HAGÉUS Cudzoe, S & Hagéus, A. Patienters uppfattning om preoperativ information. En empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, Hur informeras en person inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp på bästa sätt? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur patienter som ska genomgå elektiv kirurgi uppfattar den information de fått hemskickad tre till fyra veckor innan operation. Datainsamlingen genomfördes på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige och 19 patienter intervjuades. Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med stöd av en intervjuguide och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien visar att behov av information är individuellt och styrs av faktorer såsom tidigare vårderfarenhet, hur patienten tolkar information samt vilka känslor patienten upplever i samband med förestående ingrepp. Patientens upplevelse av kontroll är av vikt för hur denne upplever den preoperativa fasen. Nyckelord: Elektiv kirurgi, information, innehållsanalys, patient, preoperativ, vårderfarenhet 2

3 PATIENTS PERCEPTION OF PREOPERATIVE INFORMATION AN EMPIRICAL STUDY SOFIA CUDZOE ANNE HAGÉUS Cudzoe, S & Hagéus, A. Patients perception of preoperative information. An empirical study. Degree project 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University; Health and Society, Department of Nursing, What is the best manner of informing a person scheduled for elective surgery? The aim of this study was to investigate how patients scheduled for elective surgery perceive the written information received at home three to four weeks before surgery. Data was collected on a hospital ward in the south of Sweden and 19 patients were interviewed. The method of data collection was semistructured interviews supported by an interview guide. The interviews were analysed with content analysis. The conclusion of this study indicates that the need for information is individual and depends on factors such as previous patient experience, interpretation of the preparatory information and furthermore what emotions the patient has regarding the oncoming operation. The patient s perception of control is important for how he or she experiences the preoperative phase. Keywords: Content analysis, elective surgery, patient experience, patient education, preoperative 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Den preoperativa fasen 5 Preoperativ information 5 Skriftlig preoperativ information 5 Muntlig preoperativ information 6 Sjuksköterskans ansvarsområde 6 Tidigare forskning 6 Benner och Wrubels omsorgsteori 7 Samband mellan person och kontext 7 Stress och bemästrande 8 Vårdavdelningens preoperativa information 9 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9 Beskrivning av Dag 1 10 METOD 10 Urval 10 Inklusionskriterier 10 Exklusionskriterier 10 Datainsamling 11 Databearbetning/analys 12 Etiska överväganden 13 RESULTAT 14 Hemskickat material 14 Tidpunkt för utskick 14 Mängd information 15 Tydlighet 15 Upplevelse av Dag 1 16 Liten/ingen vårderfarenhet 16 Tidigare vårderfarenhet 16 Preoperativ information 17 Viktigt att veta inför operation 17 Informationssökning 18 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Urval 19 Datainsamling 19 Databearbetning/analys 20 Resultatdiskussion 21 Behov av information 21 Upplevelse av kontroll 23 SLUTORD 25 REFERENSER BILAGOR 4

5 INLEDNING Bästa patient! Du har nu blivit uppsatt för operation. Välkommen till Kliniken, operationen kommer att ske tisdag den 6 juli 2008 av Dr Johansson. Inskrivning och undersökning sker måndag den 5 juli på Klinikens mottagning, ingång 8, plan 1. Plats för inläggning är reserverad för Dig måndag den 5 juli 2008 på Klinikens vårdavdelning, ingång 8, plan 2. Bekräfta att kallelsen har kommit fram och tacka ja till föreslagen operationsdag genom att redan idag ringa vår telefonsvarare som är öppen dygnet runt. Välkommen till oss! Patienten ovan har blivit kallad till operation på en kirurgisk klinik i södra Sverige. Brevet ingår som en del av en större mängd information vilken skickas hem till dem som står i tur för elektiva ingrepp på kliniken. Att opereras väcker tankar och känslor hos individen. Personen i fråga utelämnas åt andra människors förmågor och färdigheter i en miljö i vilken många inte känner sig hemma. Ja alltså man är ju inte oberörd om man ska opereras så det är klart man slänger sig över det och läser igenom (Informant H) Hur informeras en person inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp på bästa sätt? Vilket vetenskapligt stöd finns det för utformning av preoperativ patientinformation? Detta upplevde författarna utmanande att granska närmare, då det informativa ansvaret på en avdelning i stor utsträckning ligger hos sjuksköterskan. Att detta lät sig göras som en empirisk undersökning om skriftlig patientinformation via den aktuella klinikens försorg gjorde problemet mer levande och aktuellt. Detta då kontakten med fältet upplevs angelägen i utbildningens slutskede. BAKGRUND Utvecklingen inom hälso- och sjukvården visar att vårdtiden på sjukhus blir allt kortare. Patienter uppsatta på väntelista läggs ofta in dagen före operation, vilket får konsekvensen att sjuksköterskan inte får lång tid att förbereda patienten preoperativt (Almås, 2002). 5

6 När någon drabbas av en sjukdom eller skada som kräver sjukhusvård kan situationen uppfattas olika beroende på individen och på omständigheterna i fråga. Gemensamt för alla är att det innebär ett avbrott i det dagliga livet och att man får en ny roll i form av patientrollen. Hur man som patient upplever och reagerar på sjukhusvistelsen beror på flera olika faktorer, såsom hur länge tillståndet varat och om det kan medföra bestående förändringar. I detta sammanhang har möjligheten för individen att förbereda sig inför inläggningen visats vara av vikt (Almås, 2002). Den preoperativa fasen Tiden från att beslut fattas om ett kirurgiskt ingrepp tills patienten ligger på operationsbordet kallas den preoperativa fasen (Almås, 2002). Perioden kan av patienten upplevas som stressande, både psykiskt och fysiskt. Brist på kontroll över situationen såväl som resultatet kan medföra att patienten upplever maktlöshet, ångest och otrygghet (Holm & Hansen, 2000). Vid planerade ingrepp har patienten varit delaktig i att fatta beslutet men för många medför operationen likväl oro. Tidigare egen erfarenhet, andras vårderfarenheter och rapporter i media kan påverka patientens ängslan inför ingreppet. Tanken på anestesi kan också kännas skrämmande och många oroar sig för hur operationen kommer att påverka det dagliga livet framöver. God preoperativ information kan reducera negativa känslor och patienten kan få ett gott utgångsläge inför operationen (Almås, 2002). Preoperativ information Patientinformation ingår i den preoperativa omvårdnaden. Vid elektiva ingrepp kan patienten förberedas genom att informeras i god tid före planerad operation. Informationen bör ske både skriftligt och muntligt. Den skriftliga kan ges tillsammans med kallelsen och sedan följas upp med muntlig information i samband med inläggning (Holm & Hansen, 2000). Att god preoperativ information kan minska patientens grad av stress, smärta och ångest visar en litteraturstudie av Hughes (2002), som lägger fram ett flertal bevis för att preoperativ information kan reducera oro inför operation. Otillräcklig information kan i värsta fall leda till att patienten oroar sig i sådan utsträckning att hans eller hennes energiresurser förbrukats före operationen. Detta kan leda till sämre förutsättningar att motstå komplikationer, såsom infektioner eller blödningar (Almås, 2002). Skriftlig preoperativ information Vid elektiva kirurgiska ingrepp är det lämpligt att information skickas hem till patienten (Jahren Kristoffersen, 1998). För att patienten ska kunna förbereda sig och planera inför operationen exempelvis med arbete och familj, bör en kallelse erhållas minst 2 veckor före inläggningen. Kallelsen bör innehålla enkla och tydliga instruktioner om avdelningen, datum och tid för operation samt namn på operatör. Utöver detta bör patienten få information om vad som ska ske under vistelsen och hur han eller hon ska förebereda sig. Materialet bör ha ett enkelt språk eftersom det inte finns möjlighet att reda ut oklarheter när patienten läser informationen i hemmet. Informationen bör inte vara för omfattande då det finns risk att patienten inte kan ta till sig allt. Hemma kan patienten läsa materialet i lugn och ro och bekanta sig med innehållet. Vid inskrivningssamtalet finns det möjlighet för sjuksköterskan att ta fram informationen och fråga om patienten har läst den och där svara på eventuella frågor (Almås, 2002). Den skriftliga informationen kan aldrig ersätta personlig kontakt med patienten och bör 6

7 kombineras med samtal mellan patient och vårdgivare (Jahren Kristoffersen, 1998). Muntlig preoperativ information Det är viktigt att sjuksköterskan kartlägger patientens informationsbehov och utgår från detta. Vid ankomst till avdelningen kan patienten berätta vad han eller hon har fått för information, vilket ger sjuksköterskan en bild av patientens behov av ytterligare kunskap. Det är angeläget att patienten förstår samt tar till sig den preoperativa informationen då denna kan påverka den postoperativa fasen. Goda informationsrutiner kan leda till att patienten vårdas färre dygn på sjukhus, samt har mindre smärta och obehag efter operationen (Almås, 2002). Sjuksköterskans ansvarsområde Att ge information på rätt sätt i rätt tid till patienten är en del av sjuksköterskans ansvar och ingår som en del i att ge god omvårdnad preoperativt. Sjuksköterskans ansvarsområde gällande patientundervisning och information regleras genom olika lagar och förordningar. Två av dessa är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) och Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005). HSL (1982:763 2) fastslår att vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten och vidare att patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) syftar till att tydliggöra sjuksköterskans profession och yrkesutövning som ett bidrag till patientsäkerheten. Den del av kompetensbeskrivningen som behandlar information och undervisning beskriver hur sjuksköterskan bör ha förmåga att ta hänsyn till tidpunkt, form och innehåll när han eller hon undervisar en patient. Vidare ska sjuksköterskan förvissa sig om att patienten har förstått den givna informationen (a a, 2005). Sjukvårdens mål förmedlas via sjuksköterskan, hon eller han måste möta och informera patienten där denne befinner sig för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och minska lidande (SOSFS 1993:17). Tidigare forskning Mitchell (2007) beskriver i en litteraturstudie att vid ankomst till en avdelning upplever många patienter som står inför en operation mindre kontroll över situationen än de önskat. Vidare genom att öka patientens upplevda nivå av personlig kontroll kan begränsas ängslan och reduceras intrycket av obekant och steril klinisk miljö och den största utmaningen är att tillhandahålla information på rätt nivå. Den av Mitchell (2007) granskade litteraturen visade också att en del patienter behöver mindre information än andra för att hantera oro inför en stressande situation såsom en operation, för mycket information skulle då kunna öka stressnivån. För andra gäller vice versa. Mitchell föreslår att idealet vore att tillhandahålla valmöjligheter gällande informationsnivå i kontakt med patienten före inläggning. Denna informationsnivå skulle sedan kunna bestå genom hela patientens vårdprocess. Om patientens informationsbehov förändras bör informationen anpassas efter de situationer som uppstår (a a, 2007). 7

8 I en norsk studie Pasienters opplevelse av informasjon i forbindelse med en operasjon (Kvalvaag Grönnestad & Blystad, 2004) beskrivs hur patienter upplever pre- och postoperativ information. Patienterna hävdade att den preoperativa informationen gav en upplevelse av kunskap, reducerade osäkerhet och oro samt hjälpte till att bearbeta känslorna kring sjukdomen. Vidare uppgav patienterna att informationen gav en trygghetskänsla och hjälpte dem att förebereda sig på det de skulle gå igenom. Patienterna upplevde att den skriftliga information de hade mottagit hade begränsad nytta. Du ser igjennom det, men det er ikke noe du leser flittigst. Du tenker at noen vil nok hjelpe deg underveis (a a, s 5). I en svensk studie Pre- and postoperative information needs (Lithner & Zilling, 2000) undersöks vad patienter önskar veta inför och efter planerad operation, samt om de önskar informationen skriftligt eller muntligt. Enligt patienterna var information om behandling, eventuella komplikationer samt postoperativ smärta viktigast inför operation. Även beräknad vårdtid på sjukhuset samt eventuell uppföljning efter operationen ansågs vara viktig information. På frågan om de önskade informationen skriftligt eller muntligt önskade flertalet patienter skriftlig information om eventuell uppföljning efter operationen, medan flertalet önskade muntlig information om behandling, komplikationer, sårvård samt sjukhusrutiner (a a, 2000). Rhodes et al (2006) undersöker i en litteraturstudie hur patienter upplevde tiden på sjukhus från inläggning fram till den planerade operationen, samt vilka omvårdnadsåtgärder under denna period som ledde till att de kände sig tillfreds. I granskningen framkom bland annat följande åtgärder; göra väntrum/dagrum trivsamt, uppmuntra patienten att ta med böcker, musik och liknande förströelse, uppmuntra anhörigas närvaro, att personalen lyssnar på patienten och förklarar utförda omvårdnadsåtgärder, samt ett kontinuerligt omhändertagande, om möjligt av samma personal (a a, 2006). Benner och Wrubels omsorgsteori Patricia Benner och Judith Wrubels omsorgsteori utgör studiens referensram. Deras teori utgår från begreppet caring vilket Kirkevold (2004) översätter med att bry sig om (s 230). Som Benner och Wrubel använder begreppet handlar det om förhållandet mellan individen och det denne uppfattar som meningsfullt och av betydelse för just honom eller henne (a a, 2004). Genom att bry sig om något eller någon urskiljs vad som är av vikt och vad som är mindre betydelsefullt för individen. Det är som är meningsfullt och av värde, som engagerar individen leder också till sårbarhet och utsatthet, med andra ord stress (Jahren Kristoffersen, 2006). Samband mellan person och kontext Benner och Wrubel identifierar fyra egenskaper som förklarar sambandet mellan personen och dennes kontext, alltså personens historiska, kulturella och sociala sammanhang (Kirkevold, 2004). Den första egenskapen är kroppslig intelligens - den kunskap människan får via sin kropp i form av känslor och sinnesintryck (Kirkevold, 2004). Kroppslig intelligens är omedveten och uppmärksammas först i en situation där den är otillräcklig, exempelvis vid inläggning på sjukhus (Jahren Kristoffersen, 2006). 8

9 Den andra är bakgrundsförståelse, som är av avgörande betydelse för hur individen, exempelvis den som tidigare varit patient, tolkar omvärlden. Denna förståelse uppnås genom uppväxt i en bestämd kultur (Kirkevold, 2004). Den är förvärvad från födseln och delas av alla inom denna kultur. Den kroppsliga intelligensen gör det möjligt att ta till sig den kulturella bakgrundsförståelsen (Jahren Kristoffersen, 2006). Den tredje handlar om personens speciella intressen. Att vissa föremål och människor är betydelsefulla leder till engagemang och involvering i världen. Det som betyder något är sålunda individens speciella intressen. Förändringar i individens liv tolkas efter vad det betyder för denne eller efter vilka konsekvenser det får för personens speciella intressen. Ohälsa, skada eller sjukdom gör tidigare självförståelse otillräcklig. Beroende på hur mycket individens speciella intressen hotas, upplever denne olika grad av stress (Jahren Kristoffersen, 2006). Den sista egenskapen är situationsbegreppet. Mot bakgrund av de tre andra egenskaperna utför personen sina uppgifter i en given situation utan att behöva tolka och planera vad hon eller han ska göra. Situationsbegreppet är smalare definierat jämfört med kontextbegreppet och innebär konkreta här och nu erfarenheter (Kirkevold, 2004). Stress och bemästrande Att vara inlagd på sjukhus är en form av stress då kontexten är okänd. Hur personen hanterar denna stress benämner Benner och Wrubel bemästrande. Det handlar inte om att övervinna situationen, utan om den enskilda individens förmåga att förstå, bedöma och se möjligheter. De personliga erfarenheter en person har styr vad han eller hon upplever som viktigt och betydelsefullt i den situation och kontext denna befinner sig i (Kirkevold, 2004). För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten måste hon eller han förstå och förhålla sig till personens egen förståelse av situationen. Omvårdnadsbehov uppstår då individen upplever stress i situationer där de speciella intressena hotas av förlust, sjukdom eller ohälsa. Sjuksköterskan måste utgå från hur patienten upplever situationen och hjälpa denne att i överensstämmelse med sina speciella intressen leva ut detta (Jahren Kristoffersen, 2006). Att ge patienten information anpassad så att denne kan tillgodogöra sig den utifrån sina förutsättningar och sin situation på ett sätt som är både individuellt och generellt är en utmaning (Jahren Kristoffersen, 2006). 9

10 Vårdavdelningens preoperativa information Från den aktuella kliniken skickas den preoperativa informationen till patientens hemadress tre till fyra veckor innan kommande operation. Informationen är densamma för alla patienter oavsett vilken operation som ska utföras. Kuvertet innehåller följande information: Kallelse med datum för planerad operation och namn på operatör. Kriterier som måste uppfyllas för att den planerade operationen ska kunna genomföras. Patienten uppmanas att ringa en telefonsvarare och bekräfta att denne mottagit kallelsen och att operationen fortfarande är aktuell. Faktablad om postoperativ träning. Formulär för ifyllnad av eventuell aktuell medicinering. Informationsfolder som beskriver (Bilaga 4) o Punktvis vad patienten ska vara med om och vilken personal han eller hon kommer att träffa, samt vad som sker på operationsdagen. o Information om avdelningen, råd om hygien under sjukhusvistelsen samt hur de som behandlas med antikoagulantia ska förbereda sig. I denna informationsfolder beskrivs också att rond sker på eftermiddagen. På avdelningen benämns denna rond som visning. Då det befintliga informationsmaterialet och dess ändamålsenlighet diskuterats, både avseende dess utformning och innehåll var det angeläget att undersöka hur det hemskickade materialet uppfattades av patienterna. I dagsläget tillhandahålls informationen endast på svenska. Intentionen på avdelningen är att översätta materialet till andra språk och inför översättningen önskades en översyn av informationen. Mot denna bakgrund ämnar författarna att utreda hur patienter som ska genomgå elektiv kirurgi uppfattar den information de fått hemskickad tre till fyra veckor innan operation. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet var att undersöka hur patienter som ska genomgå elektiv kirurgi uppfattar den information som de fått hemskickad tre till fyra veckor innan operation. Det hemskickade materialet innehåller information om Dag 1 samt allmän preoperativ information. I samband med ovanstående syfte undersöks sålunda även: Hur upplever patienterna Dag 1? Vilken information anser sig patienterna behöva inför operation? 10

11 Beskrivning av Dag 1 Dag 1 innehåller nedanstående moment i nämnd ordning: Eventuell röntgenundersökning. Träff med läkare på mottagningen för undersökning. Träff med sjuksköterska på vårdavdelning för inskrivning och information om behandling samt blodprovstagning och eventuell EKG efter ordination av behandlande läkare. Anestesiolog samtalar med patienten. Eftermiddagsrond för patienter som ska skrivas in under dagen med operatör, anestesiolog, operationssköterska och sjuksköterska från vårdavdelningen. Ronden omtalas på avdelningen och i denna uppsats som visning. Dag 2 är operationsdagen. METOD Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med stöd av en intervjuguide (Bilaga 3) (Kvale, 1997). Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991). Urval Den aktuella avdelningen har 19 vårdplatser och utför årligen ca kirurgiska ingrepp, varav ca 60 % är elektiva. På vårdavdelningen arbetar drygt 30 vårdgivare. Under aktuell datainsamlingsperiod var andelen elektiva operationer färre än andelen akuta. För att få tillträde till fältet fungerade avdelningsföreståndaren som gatekeeper (Polit & Beck, 2006). Från den aktuella kliniken erhölls en lista på de patienter som skulle genomgå operation under de veckor som var aktuella under datainsamlingsperioden. Samtliga patienter på listan hade erhållit det skriftliga materialet i hemmet. Dessa tillfrågades konsekutivt om deltagande. Inklusionskriterier Patienter som skulle opereras på den aktuella kliniken och som i hemmet erhållit information. Exklusionskriterier Patienter under 18 år. Patienter med demens. Patienter som inte behärskade det svenska språket, då den skriftliga informationen endast fanns tillgänglig på svenska. 11

12 Listan från avdelningsföreståndaren innehöll namn på 32 patienter. Tre blev exkluderade eftersom de var under 18 år, en exkluderades eftersom personen endast pratade engelska och nio patienter ströks från operationslistan. Totalt återstod 19 patienter som samtliga accepterade att delta i undersökningen. Författarna tog kontakt med de aktuella patienterna på avdelningen under Dag 1 i samband med att de väntade på samtal med anestesiologen. Författarna presenterade sig och informerade muntligt om studien och lämnade skriftlig information om studien åt patienten att läsa på egen hand. Efter visningen tog författarna åter kontakt med patienten och inhämtade det skriftliga samtycket och genomförde intervjun. Undantaget var patienter som skulle opereras på en måndag, dessa intervjuades redan efter samtal med anestesiologen. För dessa patienter inträffar Dag 1 torsdagen veckan innan uppsatt operation, eftersom de inte kan skrivas in dagen före själva operationen då denna inträffar på en helgdag. Datainsamling Valet av datainsamlingsmetod grundade sig i studiens undersökande karaktär. En kvalitativ intervjustudie var lämplig, då det var patienternas subjektiva mening om den givna informationen som skulle undersökas. Enligt Kvale (1997) är syftet med en kvalitativ forskningsintervju att förstå ämnen från livsvärlden ur den intervjuades perspektiv. Semistrukturerade intervjuer används i studier där forskarna har teman och frågor som de önskar svar på i en intervju. För att säkerställa att alla ämnen berörs används en intervjuguide (Polit & Beck, 2006). Författarna sammanställde en intervjuguide, vilken fungerade som ett stöd för intervjun (Bilaga 3). En intervjuguide innehåller de ämnen som är viktiga för undersökningen och kan ange i vilken ordning de kommer att beröras i intervjun. Intervjuguiden kan antingen beskriva i stora drag vad intervjun ska handla om eller ha noga formulerade frågor (Kvale, 1997). Med utgångspunkt i det material som tillhandahölls av gatekeepern formades intervjuguiden. Frågorna i guiden berörde dels själva informationsmaterialet som patienten fått hem och detta materials utformning, dels patientens upplevelser av den aktuella dagen. Följdfrågor ställdes för att uppnå klarhet kring detaljer och för att få mer information kring ämnen av intresse. Vissa frågor hoppades över, då informanten tagit upp det berörda i samband med tidigare frågor. Författarna överenskom i förväg om att det var i sin ordning för bisittaren att ställa frågor under intervjuns gång. Inledningsvis utfördes pilotintervjuer med två patienter på avdelningen för att kontrollera om intervjuguiden täckte syftet med undersökningen och om patienterna förstod frågorna. Dessa ledde till att frågorna justerades något. Pilotintervjuerna ingår dock i materialet. Alla intervjuer genomfördes på eftermiddagar (måndag till torsdag) i ett separat rum på avdelningen. Datainsamlingen pågick under två veckor. De dagar det var visning på avdelningen utfördes intervjuerna efter denna. De dagar det inte blev visning gjordes intervjuerna efter patientens samtal med anestesiologen. Båda författarna var med under intervjuerna och växlade mellan att leda intervjun och att sitta med för att notera teman och eventuellt förtydliga frågor. Intervjuerna 12

13 bandades och genomfördes med hjälp av intervjuguiden. Intervjuerna tog mellan 6 och 12 minuter att genomföra. Databearbetning/Analys När intervjuerna var gjorda, överfördes materialet ordagrant till text. Detta gjordes efter varje avslutad intervjudag. Transkribering av materialet utfördes av den som gjorde intervjun och därefter lyssnade författarna på varandras inspelningar och läste igenom tillhörande transkriberingar. Vid transkribering struktureras intervjusamtalet till en lämplig analyserbar form. Att själv skriva ut de intervjuer som genomförts ger medvetenhet om vikten av kvaliteten på ljudinspelningarna, samt betydelsen av tydliga frågor och svar (Kvale, 1997). Texten bearbetades sedan med Burnards (1991) metod för innehållsanalys som inspiration. Innehållsanalys kan vara manifest eller latent. Manifest innebär analys av vad texten säger och behandlar innehållsaspekten och beskriver de synliga, uppenbara delarna. Latent innebär analys av vad texten berättar, behandlar relationsaspekten och innefattar tolkning av textens underliggande mening. Både latent och manifest handlar om tolkning, men tolkningarna skiljer sig åt i djup och abstraktionsnivå (a a, 1991). Innehållsanalys kan appliceras på alla typer av texter inom alla områden (Graneheim & Lundman, 2004). Burnards (1991) metod är uppbyggd i 14 steg, där materialet kodas och kategoriseras i en viss ordning. Syftet är att producera en detaljerad och systematisk dokumentation av teman och annat som uppkommer i intervjuerna och att länka samman teman och intervjuer i ett förhållandevis utförligt kategoriseringssystem (a a, 1991). Författarna har modifierat Burnards (1991) modell och utgått från de steg som ansågs relevanta för analys av arbetet i fråga. Analysen genomfördes i följande ordning: 1. Anteckningar gjordes efter varje intervju beträffande de ämnen som uppkommit i intervjun. Noteringar angående kategorisering gjordes emellanåt för att minnas och för att samla idéer. 2. Alla transkriberingar lästes igenom och författarna gjorde var för sig anteckningar på teman i texten. 3. Transkriberingarna lästes sedan på nytt på egen hand och så många rubriker som möjligt skrevs ned för att belysa alla aspekter av innehållet, och för att utesluta sådant som inte var relevant för ämnet i fråga. 4. Materialet kategoriserades och grupperades under huvudkategorier och subkategorier. Sistnämnda blev efterhand färre och huvudkategorierna bredare. Även detta gjordes individuellt. 5. Författarna jämförde sedan sina listor, och de olikheter som fanns justerades och bearbetades till en gemensam lista. 6. Materialet lästes sedan på nytt, varefter ytterligare justeringar gjordes. 7. Transkriberingarna studerades ännu en gång och citat färgkodades manuellt till kategorier. 8. Alla citat under varje färgkod samlades ihop under respektive huvudkategori och subkategori i egna dokument i datorn, samtidigt som originalen bibehölls i sina ursprungsdokument. 9. I nedskrivningsprocessen togs data ut i kategori efter kategori och sammanlänkades med förklaringar och anmärkningar. Detta gjordes i ständig jämförelse med originaltexterna. 10. Resultatet länkades till litteratur. 13

14 I analysarbetet lades en stor del av tiden på att finna de mest passande meningsbärande enheterna för att inte förlora textens innebörd i processen. Även granskning av likheter och olikheter kategorierna emellan gjordes nogsamt. Vid vissa tillfällen krävdes omgruppering av färgkoder till annan kategori eller subkategori. Även under nedskrivningsprocessen krävdes enstaka förändringar. Författarna anser analysmetoden vara manifest med latenta drag. Innehållsaspekten var i fokus under analysens gång, men i tolkningen togs hänsyn till relationsaspekten. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Det fanns risk att patienterna skulle uppleva intervjun som ett kunskapstest och en kontroll av hur väl han eller hon läst informationen. Det var därför viktigt att klargöra syftet med undersökningen och att författarna inte hade någon behandlande relation till dem som deltog i studien. Författarna upplyste patienterna att de svar de gav inte skulle påverka den vård de skulle få. Vidare upplystes de om att personalen på den aktuella avdelningen inte hade möjlighet att ta del av enskilda patienters svar och att medverkan var frivillig. De delgavs information, muntligt som skriftligt, om syfte och tillvägagångssätt och om att de när som helst kunde dra sig ur studien utan förklaring och att deras identiteter inte skulle röjas. Patienten behövde inte ta beslut om deltagande direkt, utan fick läsa igenom informationsbilagan i lugn och ro för att senare samtycka till deltagandet. Tillstånd för studien gavs av Malmö Högskolas Etikprövningsnämd, Dnr HS 60-08/121:37. Vid transkriberingen avidentifierades materialet och informanterna refereras till som informant A, B, C och så vidare. När arbetet avslutats och uppsatsen godkänts och publicerats förstörs samtliga inspelningar liksom allt skriftligt material som berör informanterna. RESULTAT Analyserade data bygger på intervjuer med 8 kvinnor och 11 män. Åldersfördelningen var från 20 till 78 år och deltagarna skulle opereras elektivt på kliniken under den aktuella datainsamlingsperioden. Nio personer hade opererats tidigare, övriga var inlagda på avdelningen för första gången. Analys av det insamlade materialet resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. 14

15 Tabell 1. Huvudkategorier och subkategorier Huvudkategori Hemskickat material Upplevelse av Dag 1 Preoperativ information Subkategori Tidpunkt för utskick Mängd information Liten/ingen vårderfarenhet Tidigare vårderfarenhet Viktigt att veta inför operation Informationssökning Tydlighet Hemskickat material Under ovanstående kategori presenteras följande tre subkategorier: Tidpunkt för utskick, Mängd information och Tydlighet. Tidpunkt för utskick Patienterna får hemskickat kallelse och information angående sjukhusvistelsen tre till fyra veckor innan planerad operation. Majoriteten ansåg att informationen skickats hem i god tid före ingreppet. Flera har väntat länge och har regelbundet kontaktat kliniken för att förhöra sig om de fått tid för operation. Av samtliga dokument lades störst vikt vid kallelsen, då flera patienter hade familj, var i arbetsför ålder och ville ha framförhållning att planera sin vardag. En patient fann kallelsen opersonlig och efterlyste en mer individuell utformning medan en annan menade att den kom sent i förhållande till hur länge denne väntat på operationen.... sen har jag själv ringt och kollat med tider... om de har fått listor och så och vilken prioritet jag har och så... (Informant E) Jag tyckte den var lite väl i sista... alltså lite tätt inpå. Jag fick två och en halv, tre veckor på mig liksom, från att jag fick kallelsen, och så har jag väntat på tid i fyra fem år (Informant N) Somliga framförde att de bortsett från kallelsen inte önskade få den preoperativa informationen tidigare eftersom det innebar en risk att inte komma ihåg allt. Att erhålla information för tidigt kunde för någon också framkalla oro inför kommande operation. Ja, man ska nog absolut inte ha det tidigare för då blir det bara att man lägger undan det... (Informant I) Mängd information Det kuvert patienterna erhåller innehåller flera dokument. Informanterna hade olika åsikter om mängden hemskickad information, vissa tyckte det var tillräcklig medan andra ansåg att materialet var för omfattande. Om informationen blir för omfångsrik finns det risk för att man inte läser allt, ansåg vissa informanter. 15

16 Ja, det är nog rätt lagom, va, för hade man fått ännu mer, så kan man inte ta till sig så mycket, så jag tycker det är alldeles utmärkt, helt enkelt (Informant D) Bland dem som menade att mängden information var väl stor ansåg vissa att ett faktablad om postoperativ träning var onödigt och väl allmänt och ville hellre få sådan information på avdelningen innan hemgång. Kuvertet innehöll mycket information, vilket av några uppfattades ge god överblick över kommande händelser. Endast en patient var av uppfattningen att det aldrig kan bli för mycket information och att man själv får stryka det som är överflödigt. Enligt patienten fanns det risk för kritik vid för lite information. Det var mycket, mycket att smälta men... det tycker jag är bra, för då vet man vad som sker (Informant S) Tydlighet De flesta ansåg informationen vara tydlig och bra, samt att de fick den information de behövde inför sjukhusvistelsen. Någon uttryckte att det var bra att ha möjlighet att läsa informationen i lugn och ro hemma och ansåg det positivt att kunna gå igenom materialet vid behov. Jag tycker att detta var jättebra information/ / så att det är nog ingenting som skulle behöva vara annorlunda, nej. (Informant M) En patient uttryckte besvikelse över att behöva stanna på avdelningen mellan Dag 1 och Dag 2 då detta inte visade sig vara nödvändigt när patienten väl var på avdelningen. Okej, pappret man fick ju, det fattade man att man blev inskriven som på söndagen ju, men i dag fick jag ju information om att jag inte behövde det, utan jag var välkommen på måndag morgon också, så... (Informant K) Merparten informanter hade läst informationen, men de som tidigare opererats på kliniken uppgav att de inte läste informationen med samma noggrannhet som inför första operationen. Tre patienter hade inte läst informationen alls, och en av dessa ansåg att det hemskickade materialet var överflödigt då detsamma kunde erhållas muntligt på avdelningen. Inte denna gången nej / / första gången läste man den jättenoga och ville ha reda på så mycket som möjligt, ju (Informant P) det kändes... kändes som om man får den informationen när man är här ändå, det känns lite överdrivet. (Informant N) Upplevelse av Dag 1 Denna kategori omfattar två subkategorier; Liten/ingen vårderfarenhet och Tidigare vårderfarenhet. Liten/ingen vårderfarenhet Patienter med liten eller ingen vårderfarenhet uppfattade Dag 1 som mycket lång och en del kände sig oförberedda på detta. Det ledde till att de upplevde väntan som besvärlig. En informant ansåg dagen innehålla mycket dödtid men uttryckte 16

17 samtidigt förståelse för att personalen hade mycket att göra och därför inte kunde påverka situationen. Jag trodde bara att de skulle undersöka mig och sen hem. Jag hade inte för mig att jag skulle stanna tills nu. / / Nej, det förväntade jag inte mig, faktiskt / / nu är jag helt slut! (Informant C) Vissa upplevde osäkerhet gällande avdelningens rutiner och vad som förväntades av dem. Två patienter överraskades positivt av att de serverades lunch under Dag 1. De hade tolkat informationsfoldern så att måltider inte erhölls denna dag. Vid dagens slut hålls eftermiddagsrond på avdelningen, den så kallade visningen. Tre nya patienter utryckte att de inte var förberedda på och ansåg sig inte blivit informerade om detta i det hemskickade materialet. Två av dem upplevde visningen som negativ. Båda ansåg det vara för mycket personal som deltog och en informants upplevelse var att läkarna vände och vred på patienten och uttryckte sig i termer som var svåra att förstå. Den tredje tyckte att det var en möjlighet att ställa frågor. Ordet visning uppfattades olika och en informant hade tolkat ordet som att patienten skulle bli visad runt på avdelningen. Nej, jag var inte beredd på att det var så mycket läkare man skulle träffa, eh, ja så mycket läkare, det var för många (Informant C) Men det tycker jag var bra att man fick träffa det gänget som sitter där ute och att man kunde ställa några frågor idag för det står nog ingenting om den i där (Informant G) Tidigare vårderfarenhet Flera patienter hade opererats tidigare och besatt kunskap om hur dagen skulle förlöpa. De var införstådda med avdelningens rutiner och kände sig förtrogna med dagens utformning. Att vänta var något som flertalet av dem var förberedda på och accepterade. Trots detta ansåg några patienter som tidigare vårdats på avdelningen att väntetiden var lång. De upplevde det onödigt att vara på avdelningen tidigt på förmiddagen dagen innan operation. Lång! Men samtidigt, så ja, som jag har upplevt det tidigare, så vet jag att det tar sin tid ju. / / Jag vet om att det tar tid, men man får avsätta den tiden (Informant Q) Att ha tidigare erfarenhet av att vara patient är värdefullt och många uttrycker att de har haft nytta av detta i hela den preoperativa fasen. Med erfarenhet upplevdes det lättare att ta till sig given information och dessa informanter var exempelvis medvetna om vilka former av anestesi som fanns att tillgå vid operation. Patienter med erfarenhet vet framför allt att om det är något de vill veta måste de själv fråga och söka svar. En patient beskriver detta som något man lär sig under tidens gång; genom att fråga är det möjligt att till exempel påskynda händelser eller skeenden. Ja, nu vet jag har det ska bli och jag var jätterädd första gången och... eh, att det kommer att göra jätteont när bedövningen släpper, det var det jag var rädd för, men det, det är inte så farligt (Informant L) 17

18 Nu när man har varit med om det innan, nu frågar man ju mer som nu han också narkos han frågade om jag ville sova nu under operation, nej, det vill jag ju inte. Annars, hade man inte varit med om det hade man kanske gått med på det, va i stället ju, och det är onödigt också. Mer mediciner om man säger så (Informant P) Bland dem med tidigare erfarenhet upplevde flertalet avdelningen som trevlig, att personalen informerade dem väl och svarade på de frågor de hade. Två patienter hade arbetat inom sjukvården och tyckte sig kunna dra nytta av detta. Att känna till läkemedel och hur de fungerade bidrog enligt en informant till att man inte behövde kontakta avdelningen lika ofta som de som inte jobbat inom vården. En annan uttryckte det som att denne visste hur man skulle bete sig och vad man kunde fråga personalen om. som jag själv har jobbat inom vården, eller jobbar inom vården så vet jag på ett ungefär hur jag ska bete mig vad jag känner att jag liksom kan fråga om... och man ska fråga! (Informant E) Preoperativ information I denna kategori inbegrips faktorer som påverkar den preoperativa upplevelsen och förberedelsen för den enskilda patienten. Subkategorierna är; Viktigt att veta inför operation och Informationssökning. Vikigt att veta inför operation Många informanter hade klara uppfattningar om vad som var viktigt att veta inför operation. Patienterna ville veta hur operationen gick till, vilken form av anestesi som var aktuell och vilka fysiska förbättringar ingreppet skulle kunna innebära. Somliga var dock osäkra på om operationen skulle hjälpa och hade fokus på resultatet och på vikten av att känna förtroende för läkaren som skulle utföra ingreppet. Behovet av information om ingreppet varierade mellan individerna, från den patient som ville vara sövd genom hela processen, till en annan som önskade titta på under hela ingreppet. Hur den ska gå till, vilken bedövning man får, vilken läkare som ska göra det och när det blir av! Det är det viktigaste! (Informant S) Några patienter saknade uppgifter i informationsfoldern om vad man skulle ha med sig, hur länge de förväntades stanna på avdelningen och när de kunde börja arbeta igen. En annan patient påpekade att en karta hade varit värdefull inför första besöket. Ja, och när man kan få åka hem, det är en sak som jag saknade lite. Att man kanske kan få... även om dom säger en dag för mycket, så få en... liksom en aning om att det kommer ta cirka två dagar för dig/ /Om man har familj så vill dom ju gärna veta när man kommer hem igen./ /... då hade de nog sluppit ett samtal hit... eller tio kanske! (Informant F) Många var oroliga inför operation med tanke på anestesi och narkos. Spruträdsla förkom hos flera informanter, liksom oro för postoperativ smärta. Att få information från anestesiologen uppskattades av flera och samtal med denne ledde till att de kände sig tryggare och lugnare. Att få insikt i vad som ska ske upplevdes bättre än att gå i ovisshet. 18

19 Ja, jag har pratat med narkos, ja. / / Ja, nu känner jag mig ganska trygg och nu är det liksom oåterkalleligt. Men det var värre för en vecka sen och fram tills i dag. / / Ja, det tycker jag nog, man går och eldar upp sig och inbillar sig mycket (Informant E) Informationssökning På frågan om informanterna sökt information på annat sätt uppgav merparten av patienterna att de inte hade sökt information om operation på annat sätt än genom sin läkare. Många hade fått den information de hade behov av genom husläkaren på vårdcentralen. Flera patienter hade dock väntat länge på operation och lång tid hade passerat sedan de samtalat med sin läkare om operationsförfarandet. Då de inte mindes all information de hade fått tog de upp aktuella frågor när de kom till avdelningen och träffade läkaren på visningen. Någon väntade med sina frågor tills de var på plats på avdelningen. De som sökt information på annat sätt sökte i tidskrifter, via släktingar med kunskap i ämnet och på Internet, men dessa informanter var få. Ingen uppgav att de ringt kliniken för att få svar på sina undringar, men vid följdfrågor framkom det dock vid ett flertal tillfällen att så var fallet. Ja, jag har gått in på datorn och tittat på själva operationen och sådär, va och läst lite grann om det, så det har jag gjort (Informant D) DISKUSSION Författarnas diskuterar i följande avsnitt genomgången metod och de resultat som framkommit i analysen. Metoddiskussion Nedan beskrivs författarnas tillvägagångssätt vid urval, insamling och bearbetning av data. Urval Enligt Kvale (1997) brukar antalet intervjuer i intervjustudier ligga mellan 5-25 och beroende på tid och resurser kan antalet variera. Inför studien var målsättningen att genomföra 25 intervjuer och totalt 19 intervjuer genomfördes. Av de 19 patienter som intervjuades hade hälften ingen tidigare erfarenhet av avdelningen medan de resterande hade blivit opererade en eller flera gånger tidigare. Det fanns en god spridning beträffande ålder och kön bland informanterna vilket sammantaget gav en god variation av urvalet. Gatekeepern hade inget inflytande över vilka patienter som skulle tillfrågas att deltaga i studien, vilket gjorde att denne inte kunde påverka studiens resultat. 19

20 Datainsamling Inledningsvis gjordes två pilotintervjuer för att kontrollera vad intervjuguide och intervjuförfarande skulle ge för utfall. Därefter justerades intervjuguiden något och vikten av att ställa följdfrågor uppmärksammades. Resultatet av pilotintervjuerna ansågs emellertid vara gott nog att ingå i arbetet, då frågorna besvarades, men dock inte så utförligt som förväntat. Författarna växlade varannan gång mellan rollen att leda intervjun och att bisitta. En nackdel med denna metod är att intervjuernas genomförande blev mindre konsekvent än om de hade utförts av samma individ. En fördel är att författarna fick möjlighet att utvecklas i rollen som intervjuare eftersom det upplevdes som lärorikt att lyssna hur den andra genomförde intervjun. Som åhörare är det enklare att reflektera över frågeformuleringar som ger uttömmande svar från patienten. Denna kunskap kunde överföras till nästa intervjusituation och implementeras. Författarnas intervjuteknik förbättrades under de två veckor intervjuerna pågick och följdfrågorna blev mer utförliga, dock medvetna om att det genom detta fanns risk för inkonsekvens under datainsamlingen. Intervjuerna blev dock mer utförliga och ansågs sålunda mer värdefulla för resultatet. Under intervjun kan intervjupersonen ha uppfattat situationen som besvärlig då författarna var två och informanten var ensam. För att minimera risken för obehag i denna situation informerades patienten om detta redan då författarna presenterade sig och studien. Databearbetning/analys På frågan om informationen var tydlig uttryckte flertalet informanter att så var fallet, men de informanter som endast gav jakande svar följdes inte upp av författarna. Under analysen erfors att ordet tydlig kunde tolkas olika. Någon informant syftade på innehållet och svarade att om man inte förstod kunde man ringa avdelningen och fråga. Andra syftade på den skriftliga utformningen i informationen, exempelvis sade en informant att textens punktstorlek skulle kunna vara större. Författarna syftade på utformning av och formuleringar i texten, vilket inte sades uttryckligt i intervjusituationen. Detta kan ha påverkat resultatet på så vis att det inte med säkerhet går att uttala sig om innebörden av begreppet tydlig i resultatet. Vid analysen granskades materialet inte externt, då den externa granskaren inte hann utvärdera materialet inom givna tidsramar. Att be respondenter kontrollera lämplighet i kategoriseringssystemet uteslöts på grund arbetets struktur att tidsmässigt hinna delge och därefter utföra justeringar angående de eventuella synpunkter som respondenterna skulle kunna tänkas ha, var inte möjligt. Kategoriseringen utfördes dessutom efter att patienterna hade lämnat vårdavdelningen. Möjligheten att överföra resultaten till en annan grupp eller miljö är begränsad. Även om kontexten i stor utsträckning kan vara densamma, ligger det i undersökningens kvalitativa natur en inbyggd svårighet i att förflytta mjuka data från ett sammanhang till ett annat. Om författarna i stället för intervjuer valt att genom enkäter insamla fakta om informanternas syn på den preoperativa informationen och upplevelsen av Dag 1, kunde resultatet ha blivit annorlunda. 20

21 Om patientgenomströmningen varit större, vilket den dock inte var, hade enkätundersökning varit en mer adekvat metod för insamling av data, då detta underlättar hantering av en större mängd informanter och material. På så sätt hade studien kunnat få flera infallsvinklar, men denna metod ger ingen möjlighet att utreda eventuella oklarheter i samband med enkätens frågor (Polit & Beck, 2006). Det är inte heller möjligt att förutse hur många som verkligen svarar på en enkät. Tolkningsutrymmet är dessutom större vid enkätundersökningar än vid intervjuer då följdfrågor inte kan ställas. En svaghet med studien är att en del patienter intervjuades före och andra efter visningen. Resultatets tillförlitlighet hade troligen varit större om samtliga patienter hade intervjuats efter visning. Att författarna inte närvarat vid någon visning kan också anses vara en svaghet, då detta hade gett större inblick i och större förståelse av patienternas upplevelse av informationsförfarandet. Resultatdiskussion Resultatet av denna studie visar att behovet av information är individuellt och styrs av faktorer såsom tidigare vårderfarenhet, hur patienten tolkar information samt vilka känslor patienten upplever i samband med förestående ingrepp. Vidare är patientens upplevelse av kontroll av vikt för hur denne upplever den preoperativa fasen. Kallelsen var avgörande för de flesta patienter då denna gjorde att väntan blev ändlig och att ingreppet blev reellt. Väl på avdelningen, under Dag 1 upplevde många att väntetiderna var långa. Dock fanns en skillnad mellan patienter med tidigare vårderfarenhet och de med liten eller ingen vårderfarenhet. De förstnämnda upplevde ett större mått av kontroll över situationen. Inledningsvis förväntade sig författarna att en skillnad i upplevelsen av Dag 1 skulle uppvisas i analysen mellan patienter som opererades på måndagar jämfört med övriga patienter. Anledningen var att kallelsebreven till patienterna innehöll olika ordalydelser, den version måndagspatienter erhåller innehåller en extra mening, som lyder avsätt hela dagen för detta besök. Måndagspatienter kan inte skrivas in dagen före själva operationen då denna inträffar på en helgdag och skrivs därför in på torsdagen veckan innan. Författarna förväntade att skillnaden skulle bestå i att de patienter, vilka inte fått uppmaning om att avsätta hela dagen, skulle uppfatta Dag 1 som längre än de som fått en direkt uppmaning om detta. I resultatet kunde författarna inte utläsa någon sådan skillnad. Behov av information Den mängd information patienterna fick hem ansågs av de flesta informanter vara tillräcklig, och merparten tyckte att en större mängd material skulle vara svårare att ta till sig. Detta indikerar att avdelningen informerar patienterna skriftligt i tillräcklig grad. En patient uttryckte att all information kunde erhållas muntligt vid ankomst till avdelningen. I Lithner & Zillings (2000) studie påpekas det att skriftlig information är positivt, då den kan läsas i lugn och ro i hemmet, och att även signifikanta andra då kan ta del av densamma. I samma studie framkom även att patienterna inte önskar erhålla all preoperativ information skriftligt, denna bör kombineras med muntlig information (a a, 2000). Mitchell (2007) framhåller i sin studie att det är komplicerat att avgöra vad som är rätt mängd vid patientinformation. Vissa patienter behöver omfattande information för att hantera oro inför operation medan andra uttrycker att för mycket information kan utlösa oro (a a, 2007). Vad som är rätt mängd information 21

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Patienter som sköter sina läkemedel själva Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

SJUKSKÖTERSKA=PEDAGOG?

SJUKSKÖTERSKA=PEDAGOG? Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKA=PEDAGOG? En empirisk studie om hur sjuksköterskan uppfattar sin pedagogiska roll Malin Bjurgren Anna Leuhusen Examensarbete Kurs VT 02 Sjuksköterskeprogrammet Juni 2004

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Barnmorskeprogram, 90 hp

Barnmorskeprogram, 90 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Barnmorskeprogram, 90 hp Graduate programme in Midwifery, 90 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VBAMA Avancerad MIUN 2010/688 Högskolepoäng

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett

Läs mer

Vad tycker du om öppenvården?

Vad tycker du om öppenvården? 0 Vad tycker du om öppenvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Yttrande över förslag till Patientlag

Yttrande över förslag till Patientlag TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress.

Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress. Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress. Intervjustudie angående patienters upplevelse av patientdagbok och mottagningsbesök

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 01/2015 Ålands hälso och sjukvård PB 1055, AX 22111 Mariehamn Telefon: +358 (0)18 5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Välkommen

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2015

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2015 SÄRSKILT BOENDE - 20 1 (1) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Underlaget

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder

Läs mer

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD VARMT VÄLKOMMEN TILL ORTOPEDKLINIKEN DIN DELAKTIGHET. Alla har rätt att få en bra och modern vård. Vår mission är att ge bättre

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Vad tycker du om akutsjukvården?

Vad tycker du om akutsjukvården? 8 Vad tycker du om akutsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den akutmottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen. Dina synpunkter

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Information till dig som ska opereras

Information till dig som ska opereras Information till dig som ska opereras Välkommen till dagkirurgiska enhetens mottagning i Ljungby Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför, under och efter din operation. Din

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har 557 lärare

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Sjuksköterskeprogrammet 120p Kurs VOC 453 VT 2006 Examensarbete 10 poäng SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet

Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet Projektmedverkande från OF (omsorg om personer med funktionsnedsättning) i Hultsfreds kommun

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Logghantering för hälso- och sjukvårdsjournaler

Logghantering för hälso- och sjukvårdsjournaler Sida 1 (7) 2013-09-19 Logghantering för hälso- och sjukvårdsjournaler Övergripande riktlinjer för kontroll av åtkomst av hälso- och sjukvårdsjournaler i Stockholms stads verksamhetssystem. Dessa riktlinjer

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll

Läs mer

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!!

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!! Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet Författare: HanifeRexhepi,HögskolanSkövde ÅsaCajander,UppsalaUniversitet Rose>MharieÅhlfeldt,HögskolanSkövde IstoHuvila,UppsalaUniversitet Skövdenovember2015

Läs mer

Intervjuer i granskning av undervisning

Intervjuer i granskning av undervisning 2013-02-20 1 (10) Intervjuer i granskning av undervisning Vad är en intervju? En intervju kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis observationer. Med andra ord så interagerar

Läs mer